OSQ

LED

AREN

#5

Osqledaren #5.indd 1 06-02-10 10.12.28

I den enorma utmaning som ett lngsiktigt uthlligt teruppbyggnadsarbete innebr har forskarsamhllet en viktig roll att spela. KTH DIRECT, KTH Disaster Resilience Centre, bygger ett ntverk av akademiska institutioner och hjlporganisationer. Centret kom-mer att frmedla expertkunskap kring katastroffrebyggande tgrder samt terupp-byggnad runt om i hela vrlden.

KTH DIRECT - KTH Disaster Resilience Centre

Hans Lundberg, IVL, ordfrande KTH DIRECT och Gunnel Dalhammar, frestndare KTH DIRECT

Osqledaren #5.indd 2 06-02-10 10.12.48

OSQLEDAREN #5 05/06

Chefredaktr & ansvarig utgivareHelen Silvanderosqledaren@ths.kth.se

Grask formgivning & layoutHelen Silvander

SkribenterAlexander Wojt, KJ Andersson, Catrin Eriksson, Per Pettersson, Jenny Sundn, Sara Eriksson, Sara Gustavsson, Ingela Bjurhager, Per Ganbar, Sthig Jonasson, Helen Silvander

IllustratrerMarcus Nirbrandt, Kamila Swiezewska, Jonas Gunnarsson, Tanja Suhinina, Helen Silvander

FotograferJosefin Karlsson, Per Fogelberg, Helen Silvander

AnnonsansvarigOskar Zanderannons@ths.kth.se08 - 790 98 71070 - 739 53 67

Redaktr fr THS sidorSthig Jonassoninfo@ths.kth.se

OmslagHelen Silvander

Repro & tryckEdita Vstra Aros

Kontakt08 - 790 98 70070 790 98 70osqledaren@ths.kth.sewww.ths.kth.se/osqledaren

AdressOsqledaren, THS, 100 44 StockholmKrhuset Nymble, Drottning Kristinas vg 19

ISSN 0347 0164Postgiro 1937 2Bankgiro 572 3192Org nr 802005 9153

Fr du inte Osqledaren trots att du beta-lat kravgiften? Ring Krexpeditionen p 08 10 45 72 eller CityMail p 0200 211 911 och kolla att din adress stmmer.

Ett stort tack tillKaj Kauko, Sara hman, Anders Flod-strm (the man), Anders Ambrn, sa An-karkrona, KTH- ekot, vra annonsrer och alla andra som hjlpt oss skapa denna asgrymma tidning. TACK!

Bidrag Vill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila osqledaren@ths.kth.se. Manusstopp fr #6 r den 24 februari. Redaktionen frbehller sig rtten att skra i eller refusera insnt material. Fr icke bestllt material ansvaras icke. I tidningen gjorda uttalanden r endast, om s anges, att betrakta som THS eller Osqledarens stndpunkt.

Osqledaren r sedan 1959 Tekniska Hgskolans Studentkrs medlemstidning. Tidningen ges ut 8 gnger per r med en upplaga p 20 000 ex. Osqledaren r fullstndigt annonsfinansierad och skickas kostnadsfritt till alla studenter och anstllda p KTH.

Osqledarens uppgift r att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom KTH och THS.

T E K N I S K A H G S K O L A N S S T U D E N T T I D N I N G < OSQLEDAREN

Stockholm smst i Sverige 26En reflektion ver Stockholms bottenplacering i korandet av Sveriges studentvnligaste kommun.

Gran Persson fr inte vara med i krstyrelsen 14Krfullmktigebeslut leder till demokratiskt dilemma.

Plan vs Verklighet 12Osqledaren granskar krens dokumenterde verksamhet.

S lyckas du som entrepenr 16Activios Tom Magnergrd tipsar och trixar.

Hllbar utvecklig 20Osqledaren hjlper dig rdda vrlden.

Soundtrack of Our Lives 31Julsnack och ldersnoja nr Sveriges coolaste grabbar repar.

Ge oss fem minuter och vi ger dig vrlden

Its all down hill now, baby.

HELEN SILVANDER chefredaktr

Ledare 5 Nyheter 6 Forskning & Teknik 8 Debatt 10 Kren brjar blogga 15 Nostalgi 24 Tvling 29 Musik 34 Film 35 Teater 36 THS sidor 38 Flying Spaghetti Monster 41 Trams 42

Osqledaren #5.indd 3 06-02-10 10.12.59

04

OSQ

LED

AREN

#5

05/0

6 L

EDAR

E

Illustration: KAMILA SWIEZEWSKA

Det str en man p Drottninggatan. Han hller hrt i sitt mun-spel, sin juvel. S hrt att knogarna p de beniga hnderna vitnar. S hrt att han ibland slr till sig sjlv nr han hysteriskt fr den fram och tillbaka ver det rynkiga ansiktet. Det drjer ett tag, men snart mrker man att han inte spelar ngon melodi. Han bara spelar. Hgt och oupphrligt. Andas in, andas ut. Inte missa en ton dremellan. Inte en ton. En grotesk dans som r bde ga-len och sorglig p samma gng.

Frsta gngen jag lade mrke till honom var strax efter frsta ad-vent, men skert hade han sttt dr lngre n s. En ltt skingrad publik hade samlats. De bara stod dr. Orrliga. Illa till mods. De hade stannat i tron att det rrde sig om en gatumusikant och nu kunde de inte gra annat n att titta skamset och medknnande p varandra. Lite besvrat klappa hnderna. Det var ju trots allt jul.

I frra veckan sg jag honom igen. Ngonting var annorlunda. Visst hade han bytt sida av gatan och obestridligt verkade han lite slitnare, men det var inte det. Inte heller faktumet att de nstan psykotiskt psykedeliska tonerna hade utbytts mot ett ihligt rass-lande. Andas in, andas ut. Inte missa en ton dremellan. Inte en enda.

Det var mnniskorna. Felet jag inte fann fr att det inte fanns dr. Inget klappande. Ingen enkrona som togs upp ur ckan. Inte ens ett olustigt leende. Han var helt pltsligt anstrngt och medvetet osynlig igen.

Sven. Han kanske heter Sven. Eller Kurt. Jag vet inte och kom-mer aldrig att vga frga. Jag njer mig med att undra. Vem r han? Vad jobbade han med? Var han klassens clown? Gillar han ostmackor? Vad tnker han nr femtielfte personen frlget vnder bort sin blick? r det drfr han har slutat titta upp p folk? Hans skor, hur slitna de n m vara, tittar aldrig bort. Stabilt och utan att tveka ser de honom djupt in i gonen dr de dansar tillsammans p asfalten.

Han str skert kvar idag ocks. Likas imorgon. Spelandes fr mnniskomassan som synkroniskt fr lite mer brttom precis nr de ska passera honom.

Igr kvll tittade jag p Big Brother. En norska anklagade en av sina landsmn fr att ha blivit avrunkad av frstnmnda unga dam under de nattliga ventyren. En beskyllning norrmannen be-stred till den grad att de nstan brjade slss. En timme av mitt liv som aldrig kommer tillbaka.

Jag nskar att mannen med munspelet ngon gng fr uppleva en sdan timme. Att han ska ha mjligheten att kunna vlja att sitta inne och titta p ett skitprogram bara p grund av att han inte har ngot bttre fr sig.

Sven. Jag hoppas han heter Sven. Det r ett nt namn.

Helen Silvanderchefredaktr

LEDARESympati-tjnstgring: 2-29 december

Osqledaren #5.indd 4 06-02-10 10.13.07

Filmnmndenoch

Studentprsterna:

TRO och

Tre filmklassiker, i Nymbles biografMndagar i mars kl. 19:00Diskussion med fika ingr!Kostnad: 35 kr eller FN-klippkort

Ls mer: www.ths.kth.se/noje/film

VETANDE

SSIF STOCKHOLMS STUDENTERS IFSVANTE ARRHENIUS VG 4T - UNIVERSITETET08 - 15 10 75

WWW.SSIF.SU.SE

Vi har allt frn dans till bollspel ver 140 grupptrningspass/vecka Sveriges strsta Nordic Gym

KRAFTIGA STUDENTRABATTER

HR FINNS ALLT FR DIN TRNING!

Osqledaren #5.indd 5 06-02-10 10.13.15

NYHETER Text: CATRIN ERIKSSON

Nationella rekommendation-er fr uthyrning av student-bostder

Fr frsta gngen finns det nationella re-kommendationer kring k- och hyresvillkor vid uthyrning av studentbostder framar-betade av Svenska Studentbostadsfre-ningen (SSBF). Rekommendationerna kan enligt SSBF:s generalsekreterare Ulf Bings-grd, vara ett frsta steg mot en harmoni-sering av reglerna i landet. Rekommenda-tionerna gller hur en studentbostadsaktr kan hantera bostadsk, studiekrav, dis-pens, frtur i kn, boendesprr och an-drahandsuthyrning. SSBF tror att flertalet av medlemmarna kommer att se ver sina regelverk och nr s r mjligt och behv-ligt, nrma sig branschrekommendatio-nen. Rekommendationerna r ett std fr branschens aktrer, men enligt Bingsgrd kommer ven hyresgsterna kunna dra nytta av gemensamma nationella regler.

173 miljarder i studieskuld

Totala studieskulden hos CSN hade vid rsskiftet passerat 173 miljarder kronor och summan av rets terbetalningskrav ligger p 10 miljarder kronor.CSN har skickat ut mer n 2 miljoner rs-besked med inbetalningskort vilka talar om hur stor respektive lntagares skuld r samt vad lntagaren vntas betala un-der 2006. Med rsbeskedet kom ven en PIN-kod som lntagaren kan anvnda fr att logga in p CSN:s webbplats. Via webbtjnsten Mina sidor fr man tillgng till personliga uppgifter och tjnster, som att bestlla blanketter fr att anska om nedsttning av rets betalning eller med-dela att man vill betala mnadsvis eller via autogiro. Ungefr 67 000 personer fr dessutom besked om terkrav, det in-nebr att man ska terbetala studiestd som betalats ut trots att mottagaren inte haft rtt till detta.

Var femte funktionshindrade student diskrimineras

Hgre utbildning ska vara ppen fr alla, men vid en frsk underskning, utfrd av SCB upplever en dryg femtedel av dem som svarat att de blir diskriminerade i sin utbildning p grund av funktionshinder. September 2004 gjordes en anmlan till HO av en manlig student som studerade p lrarlinjen i norra Sverige vilken blivit avvisad frn klassrummet av lraren trots att han var antagen, detta d lrar-en sade sig inte vara beredd p att undervisa ngon med hans funktionshinder. Studentens anmlan hade std av Lagen om likabehandling i hgskolan och slutade med frlikning dr mannen fick 40 000 kronor i skadestnd. Enligt Stock-holms Universitets hemsida r man mn om att studenter med funktionshinder ska kunna bedriva sina studier i bsta mjliga mn, precis som alla andra. Drfr finns det en Handikappservice p Studentbyrn och en handikappsamordnare som kan tillgodose den funktionshindrades stdbehov.HO menar att det strsta problemet p hgskolorna r att de inte r tillgngliga. Funktionshindrade har ofta problem exempelvis med att komma in i lokaler och att f studiematerial i annat format (i punktskrift eller p kassettband). Om hgsko-lorna skulle arbeta mer fr att ndra strukturen i stort och att ka tillgngligheten frn frsta brjan, s hade behovet av individuell hjlp minskat. Om man up-plever att man blivit diskriminerad kan man anmla till HO.

OSQ

LED

AREN

#5

05/0

6 N

YHET

ER

Hg arbetslshet bland naturvetare

Samtidigt som Sverige har satsat p att bygga ut naturvetenskapliga utbildningar har arbetslsheten bland naturvetare kat kraftigt. Arbetsmarknaden har enligt en studie frn Hgskoleverket svrt att ta vara p naturvetarnas kompetens. D regeringen och nringslivet betonat vikten av naturvetenskaplig och teknisk kom-petens har antalet platser p naturvetenskapliga och tekniska utbildningar kat med 50 procent under 1990-talet. Sedan 2001 har arbetslsheten bland natur-vetare kat till drygt 8,4 procent medan den ligger p 4,6 procent fr alla med minst 2 rs eftergymnasial utbildning. Utmrkande fr naturvetare r att hela 50 procent av studenterna gr vidare till forskarutbildning. Tyvrr r arbetslsheten r minst lika hg eller till och med hgre bland forskarutbildade naturvetare som fr de med grundutbildning. Hgst r arbetslsheten bland kvinnliga doktorer inom biologi och miljvetenskap. Mnga arbetsgivare r okunniga om naturvetarnas kompetens vilket medfr att naturvetare mnga gnger inte str sig i konkurrensen med personer som fr arbetsgivarna har en mer vlknd utbildning, exempelvis civilingenjrer och apotekare.

Osqledaren #5.indd 6 06-02-10 10.13.19

NYHETER

Rttvisare antagning med prov & intervjuer?

Regeringen har beslutat om frndringar i hgskolefrordningen vilket ger hgsko-lorna mjligheten att anvnda intervjuer och prov fr att srskilja de skande fre urval med hnsyn till kn eller lottning grs. Anledningen r att mnga skande idag lottas bort nr de skt till attraktiva hgskoleutbildningar, exempelvis lkarut-bildningen och veterinrutbildningen. De nya reglerna ska kunna tillmpas redan vid antagningen till hsten 2006 och enligt kulturminister Leif Pagrotsky grs antagn-ingssystemet drmed mer rttvist, effektivt och frutsgbart fr den skande. I dag finns ett ftal hgskoleutbildningar dr det krvs hgsta jmfrelsetal i frga om betyg fr att antas och d mngden skande som har jmfrelsetalet 20,0 lottas flera av dessa bort. Ett exempel r att 390 skande till lkarutbildningen 2004 vilka trots jmfrelsetalet 20,0 blev reserver.

Illustr

atio

n: K

AM

ILA S

WIE

ZEW

SKA

KTH har den bsta euro-peiska studentpraktiken

KTH vann frsta pris inom delomrdet fr studentpraktik Internationella pro-gramkontorets kvalitetspris inom Leon-ardo da Vinci - transnationell rrlighet. Prisutdelningen gde rum i samband med Europass lansering i Sverige och r ett kvalitetspris som delas ut till pro-jekt inom fyra delomrden; Elevprak-tik, Studentpraktik, Arbetstagare och Utbildare. Priset gr att KTH fr delta i finalen av den europeiska kvalitet-spristvlingen och tvla om att bli bsta mobilitetsprojektet i Europa.

BSTP STUDENT

PRAKTIK

Alltfler examinerade vid universitet och hgskolor

2004/2005 tog drygt 57 000 per-soner ut en akademisk examen, en kning med 8 procent gentemot ret innan. Drygt 15 000 av dem som tog ut en examen under ret hade redan en akademisk examen sedan tidigare vilket har blivit allt vanligare. Idag tar ungefr 40 procent av en rskull i be-folkningen ut en akademisk examen, vilket kan jmfras cirka 20 procent bland de grupper som nu gr i pen-sion.

Frre skande till den hgre utbildningenAntalet anskningar till vren 2006 har, trots de allt strre ungdomskullarna p 19-25 r, minskat med 8 procent gentemot frra vren.

Osqledaren #5.indd 7 06-02-10 10.13.21

FORSKNING & TEKNIK

OSQ

LED

AREN

#5

05/0

6 FO

RSKN

ING

& T

EKN

IK

Tv strategiska forskningscen-tra till KTH

Biomimetisk fiberteknik som handlar om att efterlikna biologiska system fr att f fram nya material med srskilda egenskaper och Tillmpad matematik dr forskningen inriktas p matematiska tillmpningar som industrin behver r tv av de arton strategiska for-skningscentrum som Stiftelsen fr Strategisk Forskning (SSF) har beslutat att finansiera up-pbyggnaden av och som kommer placeras p KTH. Resterande centra sprids ut p Lunds universitet, Linkpings universitet, Chalmers, Gteborgs universitet, Karolinska institutet, Mlardalens hgskola, Stockholms universitet och Uppsala universitet.

CE

KTH:are undersker effekten av trngselavgifterna

KTH medverkar i ett projekt rrande fre- och eftereffekterna av trngse-lavgifterna i Stockholm. KTH medverkar med expertrdgivning som std till de ansvariga myndigheterna vid planering, datainsamling och utvrdering av resultat inom fljande omrden: trakeffekter (framkomlighet) som omfattar dels trafikeffekter fr allmn vgtrafik med motorfordon, dels en separat studie av kollektivtrafikeffekter med fokusering p busstrafik. resvanor och resmnster. KTH har medverkat med expertrdgivning fr genomfrande av de stora resvaneunderskningarna som ingr i frsket. besksintensiva verksamheter (t ex detaljhandel). KTH:s arbete koncen-treras p detaljhandel som omstter mest pengar och sannolikt kommer att pverkas mest och r en bra indikator fr vriga besksintensiva verksam-heter.

KTH-ekot

KTH med i jakten p NK-mannen

Under det mest intensiva skedet av jakten p Anna Lindhs mrdare var KTH i hemlighet involverade i att identifiera den s kallade NK-mannen. Polisen letade alla tnkbara alternativ att hitta teknisk bevisning och skte till sig olika universitet och hgskolor i Sverige fr att se hur lngt man kunde komma med avancerad bildanalys, ett rtt oprvat omrde i svenska rttssammanhang.Martin Eriksson som just nu doktorerar i rrelseanalys p KTH Nada, var med och tittade och mtte p bilderna.

Vi fick titta p bilderna och sen gjorde jag och Carsten Rother p Nada en analys fr att se om det gick att terskapa en 3d-modell av personen, ifrga om avstnd mellan olika leder p kroppen och det verkade som att det skulle g bra. Vi var med fr att visa vad som gr att gra idag, utifrn det bild-material som finns. Jag vet inte om polisen verkligen anvnde ngot av det vi gjorde, de var nog lika intresserade av vad som r mjligt i framtiden.

Biometrisk identifiering brjar bli ett alltmer underskt identifieringsinstrument. Genom att mta enheter p olika stllen i mnniskokroppen hoppas man kunna gra en grvre gallring bland misstnkta, d flera av mtten r unika.

www.kth.se/forskning

Ny metod visar vggars tem-peraturminne

En stenkyrkas vggar kan minnas tempera-turen i ngra dagar, ett trhus ngra timmar. Om detta minne kunde frlngas till ett halvr skulle vi i Sverige kunna ha en skn inom-hustemperatur ret runt utan att frbruka spe-ciellt mycket energi. Eva-Lotta Wentzel har i en doktorsavhandling vid Chalmers underskt mjligheterna att konstruera en vgg som klarar det.

Wentzel har prvat en ny berkningsme-tod kallad dynamiska termiska ntverk som berknar och analyserar minneseffekter och vrmefrluster fr olika vggar, grunder och byggnader.

En tanke var att med hjlp av metoden hitta en vggkonstruktion som det tar ett halvr fr vrmen att transporteras genom. P s stt upplever materialet att det r sommar nr det r vinter och tvrtom, sger Wentzel.

Hennes analyser visade att det termiska min-net fr en vgg kan frndras genom att man ndrar p ordningsfljden av dess material. Placeras till exempel isolering p var sin sida av betong s blir minnet lngre n om bara ena sidan isoleras. I ett exempel kade det frn tre till tolv dagar. Men ett minne p ett halvr fick hon tyvrr inte fram.

Chalmers

Osqledaren #5.indd 8 06-02-10 10.13.25

Osqledaren #5.indd 9 06-02-10 10.13.33

VNSTERMIKAEL har nu givit upp sina frvirrade konspira-tionsteorier och fokuserar p detaljer. Det r frsteligt, men ven i dessa frgor har han sklart fel:

* Det r 23% mer sannolikt att amerikanska kongressle-damter har sner i Irak n att vanliga familjer har det. Av 535 medlemmar har 10 stycken barn i armn (varav 2 i Irak, 1 i Persiska viken). Dessutom finns det 101 veteraner i representanthuset (av 435 medlemmar) och 36 i senaten (av 100 medlemmar).

* Det r inte vrt fel att arablnderna sitter p oljetillgn-gar, och att de grna sljer dessa. Utan oljeexporten skulle Irans BNP minska med 40%, Saudiarabiens med 36% och Iraks med nnu mer. Detta ser vnstermikael som en vision, dessutom vill han i demokratins tecken lmna ver styret till militanta talibanislamister, s att folket sjlva fr bestmma. De val som lockat 60-75% av samma folk benmns som motsatsen till den terrorfascism som vnstermikael drmmer vta drmmar om och, ja, den analysen kan man ju skriva under p.

FRVISSO FGA FRVNANDE, vnstermikael r trots allt en av de verklighetsfrnekande pubertetsrebeller som genom historien frsvarat Stalin, Pol Pot, Castro, Mao, Kim Il Sung etc. Dessas ideologiska lekstugor har lett till hundratals mil-joner mnniskors dd i svlt, misr och fattigdom. Visst kan man kalla allt detta en vision om demokrati, men i sjlva verket r det bara intellektuellt snmos och nsketnkande. Somliga lr sig aldrig.

VNSTERMIKAEL HAR DOCK RTT i en sak: frndringen kommer! Tv miljarder indier och kineser lmnar nu plane-konomins galenskap fr liberalismens rika lustgrd av mj-ligheter.

KAMPEN gr vidare.Oskar Zander

DEBATT: Olja och blod #5Kampen gr vidare

OSQ

LED

AREN

#5

05/0

6 D

EBAT

T: O

LJA

OC

H B

LOD

10 Illustr

atio

n: JO

NA

S G

UN

NA

RSSO

N

Osqledaren #5.indd 10 06-02-10 10.13.42

11

KRA ANTAGONISTER, ni har nu fr Osqledarens lsare gng p gng mtt era krafter i en debatt som brjade med ett rdfrgat inlgg om vstvrldens inblandning i mellanstern, som genast fick ett ilskat, azurbltt svar. Detta i en politiskt obunden studenttidning.

FLJETONGEN HAR SEDAN FORTSATT med inlgg efter inlgg dr ni mer och mer fokuserat p att med snitsiga formuleringar manvrera ut den an-dres argument och frljliga hans stndpunkter och debatteknik. Det hand-lar om att vinna, helt enkelt.

FR DET FRSTA: Tycker inte ni att ni som redaktionsmedlemmar kan hitta bttre plattformar fr er politiska smutskastning n THS officiella tidning? Era elektroniska postboxar till exempel? Ligger det verkligen i lsarnas int-resse att ta del av exakt hur mycket ni fraktar varandras person och poli-tiska skdning? Jag tycker inte det.

FR DET ANDRA: Ni lgger skert ner massor av tid p textbehandling och research, allt fr att producera det dr knckande inlgget som tar andan ur alla lsare och framfrallt motstndaren. Gott s. Det r vad debatter gr ut p. Men det hela grs p ett s tarvligt stt, dr ni bda behan-dlar varandra som outbildade, inkompetenta skolbarn som frsker apa efter de riktiga debattrerna, att det blir pinsamt. Ni r som sagt bda medlemmar p redaktionen och vet frmodligen att s inte r fallet. Ironi-skt nog framstr ni dock som skolbarn eftersom ni frsker med vartenda plumpt debattrick ni lrt er fr att vinna bataljen, men p ett frapperande oraffinerat stt.

FR DET TREDJE: Internationell storpolitik hr inte hemma i krtidningen, enligt mig. Det finns gott om medier som skter bevakningen av irakprob-lematiken (p ett professionellt stt, kan tillggas), och otaliga forum dr man kan lufta sina politiska sikter. S sluta skrpa ner Min bsta kompis (som chefsredaktr Helen Silvander vljer att kalla tidningen) med ett s irrelevant mne.

JAG HOPPAS ATT er chefsredaktr tar er i nackskinnet och ser till att ni br-jar skriva om saker som r av intresse fr mig som student. Om jag vill ta del av denna politiska debatt vnder jag mig hellre ngon annanstans. Och skulle det vara s att det hela har utvecklats till en gimmick p redak-tionen, en kul grej som terkommer i varje nummer, kan jag meddela att jag inte r road. Hittar ni inte p ngot annat att fylla sidorna med kan ni vl gra miljn en tjnst och spara in pappret er personliga fejd tar upp.

Mats Linder

DEBATT: Olja och blod #6ppet brev till Oskar Zander

och Mikael Nilsson

Osqledaren #5.indd 11 06-02-10 10.13.51

PLAN VERKLIGHET

Osqledaren #5.indd 12 06-02-10 10.15.08

THS VERKSAMHETSPLAN och Verksamhetsberttelse 04/05. Varken fr rolig eller fr trkig fr en lekman som jag sjlv. Korrekt och realistisk r den bsta beskrivningen jag kan ge och det r nog ett av de bttre betygen sdana skrifter kan f. Observera att denna artikel p intet stt r en allvetande san-ning om hur det r och var, det r blott en reektion ver vad som planerades och presenterades. S, nu ska vi se vad vi kan knyppla ihop med de strsta nlarna i hstacken THS 04/05.

THS-KORTETS ANVNDNINGSOMRDEN skulle utveck-las och kortsystemets fortsatta anvndning skulle skerstllas, men leveransproblem satte frn start kppar i hjulet fr syste-met som vi studenter lrde knna som terminalerna som inte funkar. Men trgen vinner, och det faktum att det fortfarande fungerar och anvnds r ett mycket gott tecken, d i alla fall jag vant mig vid att f ett nytt sorts krkort varje hst som det varit sen 2001. Utkade anvndningsomrden blev det inte, fr istllet tecknade THS ett nytt avtal med Mecenat s vi studenter fr ett rabattkort fr vr kravgift. Och ett extra plastkort r ju alltid kul.

KREN SKULLE ARBETA fr att f ortsektionerna nrmare sig, d deras alienering lnge varit ett problem, samt att se ver deras schemalggning. Det r svrt att sga vad som gjorts, men med tanke p storleken p punkten i verksamhetsplanen s borde ngon form av resultat redovisas i verksamhetsbert-telsen. Men ngon sdan har jag inte funnit. Schemalggningen har enligt Krstyrelsens utsago setts ver och funnits fungera

bra i Kista, men inte i Haninge eller Telge. THS har ptalat problemet fr den ansvarige, men resultat har ej kunnat upp-mtas. Visst tar det tid att f ngot att hnda i det trga mask-ineriet, men kanske saknar THS tyngden att f ngot gjort i de sdra lialerna. Eller glmde Kren bort KTH-Syd?

ETT SKOTT SOM INTE BARA MISSADE tavlan utan hela la-dan inifrn var den nybildade Nringslivsgruppen. P intet sett orealistiska frhoppningar om att bringa nringslivet nrmare

Teknis frbyttes mot en desperation att f ngot gjort ver huvud taget. D den valda ordfranden fr Nringslivsgrup-pen inte verkade vara s intresserad av sin post blev resulta-tet drefter. Nr mandatperioden fr sagda ordfrande gick ut efter ett halvr fanns det inte heller d ngon som visade in-tresse. Krstyrelsen lste problemet p ett inversdelegerande sett, genom att inrtta en ny post i styrelsen med ansvar fr nringslivsfrgor.

MNGA IDER OM KRHUSET fanns med i Verksamhet-splanen, bland annat om bankomat, caf, helgppet och bt-tre skyltning. Bankomat p Kren r och frblir en drm, men tanken r ju god. Krfreningsrummet frvandlades till cafet

Jalla Prego, och helgppet blev det till viss del, d man som stu-dent kunde registrera sitt passerkort och p s vis f access till Kren ven p helgen. Skyltningen fll lite mellan stolarna, d det uppdraget togs upp av den nyanstllda informatren som kort drefter slutade, och sedan blev det hela liggande.

THS VS. HRS med tillstndsproblem, meningsskiljak-tigheter och material nog fr en egen artikel prglade ret, men i slutndan lste det hela sig vl, ett ypperligt arbete av de in-blandade.

EN BIDRAGANDE FAKTOR till att en del projekt och planer, ssom delar av arbetet med studenters skyldigheter och rt-tigheter samt sprkkrav hos lrare, rann ut i sanden, fll mellan stolarna, dribblades bort och alla andra na om-skrivningar av sket sig var omorganisationen av KTH. D mnga saker skulle se annorlunda ut inom en snar framtid var det ondigt att lgga en massa tid p beslut. Dessutom tog det tid frn de vanliga frgorna fr Krstyrelsen, d de fann sig mitt i en maktkamp om KTH och frskte gra sitt bsta fr att verka fr studenternas bsta.

VISST TAPPADES DET NGRA BOLLAR, och andra passades ver till kommande generationer, men i stort mste jag sga att Kren lyckades mycket vl med jongleringen av verksam-heten.

Ett skott som inte bara missade tav-lan utan hela ladan inifrn var den ny-bildade Nringslivsgruppen.

Visst tar det tid att f ngot att hnda i det trga maskineriet, men kanske saknar THS tyngden att f ngot gjort i de sdra lialerna. Eller glmde Kren bort KTH-Syd?

13

En granskning av THS dokumenterade verksamhetKren ser sig i spegeln

I brjan av varje lsr lmnar krens heltidsarvoderade till krfullmktige in en verk-samhetsplan, som skall beskriva vad kren ska gra under det kommande ret. Efter lsrets slut presenteras sedan en verksamhetsberttelse, som r en redogrelse ver vad som egentligen skett. Osqledaren ser det som sin skyldighet att granska handlin-garna, fr att se om de stmmer verens.

Text: KJ ANDERSSON Illustration: HELEN SILVANDER

Ls Verksamhetsplanen (KF1 04/05) och Verksamhetsberttelsen (KF3 05/06) p www.ths.kth.se/ths/dokument/kf.

Osqledaren #5.indd 13 06-02-10 10.15.17

KRSTYRELSEN HAR SEDAN EN TID tillbaka tittat p mj-ligheten fr THS att f ett fast serveringstillstnd fr Krken och Stora och Lilla Gasquen i krhuset Nymble. I dagslget gr det enligt regelverket inte att f er n 10 tillflliga serveringstillstnd per r och lokal. D man lnge nskat att i strre utstrckning kunna hyra ut ovannmnda lokaler till festverksamhet, vcktes tankarna om ett permanent serveringstillstnd, en lsning som oundvikligen lett till ett demokratiproblem. Enligt Tillstndsen-heten fr ingen styrelsemedlem fr en organisation ha en prick i varken polisens belastningsregister eller kronofogdens register, fr att organisationen skall beviljas ett fast serveringstillstnd. Alla styrelsemedlemmar mste sledes vara ostraffade och utan betalningsanmrkningar.

MED ANDRA ORD skulle bde Gran Persson och Mona Sahlin, fr att ta ngra bermda exempel, f problem med att bli god-knda av Stockholms Stads tillstndsenhet. Fr att frscha upp minnet hos Osqledarens lsare s blev Gran Persson fngad p foto nr han 1996 snattade smgodis i en matvaruaffr och Mona Sahlin ck en betalningsanmrkning fr att hon betalade in sin restskatt fr sent under r 2000. Freteelser som diskvalicerar dem bda frn att bli styrelseledamter i THS om kren skulle skaffa ett fast serveringstillstnd.

EN ANNAN BEGRNSNING r att alla i styrelsen mste ha fyllt 20 r. Det utesluter ett stort antal av THS medlemmar, frmst bland dem som gr sina frsta r p KTH. ven om de esta studenter hinner fylla 20 innan de sker en post till krstyrelsen, nns slunda en reell risk att ngon blir nekad p grund av detta i framtiden.

SJLVFALLET FINNS DET ngra ljuspunkter i detta demokra-timrker. Den kanske frmsta r att alla problemen r mer eller mindre tidsbundna. ldern blir frsts det som anpassar sig snab-bast, men ven prickar i registren skrivs av efter ett antal r. Den

andra ljuspunkten r att THS fr tillfllet har skjutit upp beslutet att skaffa ett permanent serveringstillstnd, vilket fr nrvarande frhalar demokratiproblemen. Samtidigt mste vi vara medvetna om att krfullmktige nu har godtagit eventualiteten att inskrnka vissa demokratiska rttigheter fr ett ftal medlemmar fr att lsa problem fr den strre massan av medlemmar.

VAD PRIORITERAR VI HGST? Att alla medlemmar ska ha den teoretiska mjligheten att bli valda till alla poster inom kren? El-ler att krens alla medlemmar ska slippa betala en hgre kravgift genom att krens lokaler gr att hyra ut i strre utstrckning? Framfr allt r frgan vad krens normalmedlem, som inte r engagerad i kr- eller sektionsverksamhet, anser.

SLUTLIGEN mste sjlvklart frgan stllas: Vill vi verkligen ha Gran Persson eller Mona Sahlin i vr krstyrelse?

Vad prioriterar vi hgst? Att alla med-lemmar ska ha den teoretiska mj-ligheten att bli valda till alla poster inom kren? Eller att krens alla medlem-mar ska slippa betala en hgre kravgift genom att krens lokaler gr att hyra ut i strre utstrckning?

Krfullmktige har nyligen beslutat att det r ok att inte alla studenter kan ta plats i krstyrelsen. Efter en frfrgan frn krstyrelsen beslt krfullmktige att mjligheten till ett permanent server-ingstillstnd vgde tyngre n den demokratiska rttigheten fr alla krmedlemmar att kunna bli invalda till krens styrelse. Detta beslut innebr bland annat att ven moguler som Gran Persson och Mona Sahlin skulle f nobben vid en eventuell anskan.

Text: PER PETTERSSON Illustration: TANJA SUHININA

Gran Persson fr inte vara med i krstyrelsen

OSQ

LED

AREN

#5

05/0

6 G

RA

N F

R N

OBB

EN K

REN

B

RJAR

BLO

GG

A

14

Enda

jag

vet

att

jag

ske

rlig

en k

omm

er g

lm

ma

mer

n

hlft

en a

v va

d ja

g g

r . M

en m

en, s

k

Sam

tidig

t f

rber

eder

jag

mitt

frs

ta

Osqledaren #5.indd 14 06-02-10 10.15.27

15

SJLVA DEFINITIONEN av en s kallad blogg r periodiskt pub-licerade inlgg p en webbsida. I verkligheten har bloggar mer fungerat som en elektronisk dagbok fr kleti och pleti. Kndisar brjade blogga, och helt pltsligt kunde man lsa om bde Lin-da Skugges datorproblem och Trumps frisrnoja (nej, det sista r phittat, men det hade kunnat vara sant). ven hgt uppsatta politiker fll in i ledet, och i april frra ret trodde Dagens Ny-heter p fullt allvar att bloggare kan avgra valet 2006.

BLAND ALLA DESSA BLOGGJUVELER det gmt sig nnu er kol-bitar, som p grund av ointressanta inlgg eller dligt engage-mang frn skribenten gett bloggandet ett dligt rykte. Redan efter ett knappt r sedan blogghysterin uppkom, har den blivit B-stm-plad, trots den nya vrld av lttillgnglig informationsspridning som bloggen faktiskt har ppnat. Kanske r det drfr idn om en kr-blogg frn brjan togs emot med blandade knslor d mo-tionen frst dk upp p krfullmktigemtet i oktober.

FRMST UPPVISADES ORO, frn svl kstyrelse- som krfull-mktigeledamter, ver det tidsengagemang detta medium skulle krva frn den redan kompakta dagliga verksamheten p kren.

Jag tror inte att problematik kommer att uppkomma, dock nns det ngra fallgropar att vara uppmrksam p, sger krordfrande Olof Somell. En annan fara r om de individuella ledamternas sikter misstas fr THS sikter i en frga - om ledamternas blogginlgg skiljer sig frn THS sikt skulle det kunna leda till destruktiva konikter, bde inom och utom krstyrelsen. ven hr kommer jag sjlvklart att hlla ett vaksamt ga s att det inte sprar ivg.

UNDER ADRESSEN THSARVODERADE.BLOGSPOT.COM nns redan nu att lsa inlgg om papper och l, frsenade danmarks-yg och verfulla mailinboxar. I dagslget skall bloggen endast nnas under en begrnsad frsksperiod varp en utfrlig utvr-dering vntar.

Mlet med bloggen r, under frutsttning att styrelsen har tolkat full-mktige korrekt, information, frklarar Olof. Bloggandet br ses som ett supplement till vriga informationskanaler och syftar till att ge THS med-lemmar en strre insikt i hur vardagen ser ut fr krens arvoderade. Ytter-ligare ett ml r att kunna skdliggra individerna, srskilt inom krsty-relsen, som ofta annars uppfattas som en anonym grupp. Styrelseledamter-nas enskilda personer och arbeten kommer frhoppningsvis att tydliggras genom bloggen. Grundtanken r att alla THS medlemmar ska ha en god insikt i det arbete som krens arvoderade utfr.

VID VARJE INLGG nns mjlighet att lmna reektioner, frgor och sikter. Dock skall man icke frvnta sig respons p kom-mentarer till poster, ngonting som noga understryks i blogg-beskrivningen.

Kommentarer r ett vldigt direkt stt att pverka, men det nns ingen mjlighet att avgra huruvida en, i en kommentar uttryckt sikt r repre-sentativ fr en strre studentgrupp eller inte, menar Olof. Negativa kom-mentarer eller phopp om arbetet skulle i vrsta fall kunna inverka menligt p det fortsatta arbetet. Det r mycket p grund av detta som man inte ska vnta sig svar p sina kommentarer i bloggen - risken skulle annars vara stor att vi hamnar i ndlsa och/eller fruktlsa debatter. Kommentarerna kommer att modereras fr att stvja just sdant.

NVL, allt kan inte vara solsken. Men om du ngonsin undrat ver vad i helvete krstyrelsen egentligen gr, likt en debattr i Osqledaren #4 05/06, har du nu ett utmrkt hjlpmedel att hlla koll p vad din kravgift gr till.

VAD VNTAR DU P? Skynda till nrmsta dator och surfa in p www.thsarvoderade.blogspot.com. Ls om dina krarvoderades innersta hemligheter i en dator nra dig.

www.thsarvoderade.blogspot.com

Kren brjar bloggaBloggar skapar nya frihetskmpar lyder rubriken i en, av Svenska Dagbladet publicerad, artikel. Skriften berr kine-siska bloggare som genom detta elektroniska medium revolu-tionerat yttrandefriheten i Kina. P hemmaplan har verktyget anvnts till allt frn personliga kserier till politiska debatter. Oavsett motiv har bloggen ppnat upp en helt ny vrld av lttsam informationsspridning. Kanske r det drfr krfull-mktige nyligen beslutade att instifta en livs levande blogg fr alla krens heltidsarvoderade.

Text: HELEN SILVANDER

Ett f

rs

k att

frm

edla

en b

ild a

v hur

det

vard

aglig

a ar

bete

t ser

ut f

r o

ss a

rvod

erad

e.

Detta

r TH

S arvo

dera

des b

logg.

Frs

ksve

rksam

heten

komm

er at

t fortg

und

er v

rterm

inen 2

006.

Jag

har d

e se

nast

e tr

e ve

ckor

na jo

bbat

med

att

f f

rdig

t pro

toko

llet f

rn

Krs

tyre

lsem

te

11 (

KSM

11)

.

Som

sag

t jus

t nu

r d

et m

est p

lane

ring

och

plan

erin

g...

men

jag

tyck

er ju

om

att

leka

med

min

kal

ende

r (

ven

om d

et

Fullt u

pp i da

g. Mass

or av

roliga

arbets

uppgift

er. Skr

iva ver

ifikation

er p

faktur

or, don

a teler

kning, u

ippie E

urocar

drkn

-

Arl

anda

och

vn

tar

p e

tt f

rsen

at p

lan

till K

pen

ham

n d

r U

nive

rsite

tsst

yrel

sen

ska

ha s

emi-

Jag

har

ocks

m

aila

t en

hel d

el. U

nder

en

vanl

ig d

ag s

hi

nner

det

trilla

in s

aker

av

Enda

jag

vet

att

jag

ske

rlig

en k

omm

er g

lm

ma

mer

n

hlft

en a

v va

d ja

g g

r . M

en m

en, s

k

Sam

tidig

t f

rber

eder

jag

mitt

frs

ta

Osqledaren #5.indd 15 06-02-10 10.15.32

Osqledaren #5.indd 16 06-02-10 10.15.32

POLITIKER OCH FORSKARE r verens ny-fretagande och entreprenrskap leder till nya produkter, nya jobb och kad ekono-misk utveckling. Sedan slutet p 90-talet har en rad initiativ tagits fr att under-ltta nyfretagande. Nr Tom tillsam-mans med sin tvillingbror Daniel och tv andra KTH:are, valde att satsa p utveckling av en ny teknikprodukt, ck de hjlp med lokaler, telefon, datorer och rdgivning av starthuset p KTH. En fan-tastisk mjlighet under den frsta tiden, me-nar Tom Magnergrd.

DET HELA BRJADE MED ett mte med dvarande fr-bundskaptenen i fotboll, Tommy Sderberg, som behvde hjlp att utveckla ett stt att flja landslagsspelarnas puls under trning och match. Efter de inledande diskussionerna utkristalliserades en id till en produkt dr alla spelarnas puls kunde verblickas p en och samma skrm i realtid. Tom och de andra bestmde sig snart fr att satsa p att utveckla produkten fullt ut hlsoteknik-fretaget Activio var ftt.

ACTIVIO MRKTE SNABBT ett stort intresse frn trningscenter runtom i landet. De sg en stor potential i att kunna erbjuda sina medlemmar pulsbaserad trning i grupp. Nu har Activio funnits i tre r och 2005 uppndde de sitt ml att gra positivt resultat.

Statistiskt sett r dock Activio ett lysande undantag, efter tv r har 38% av de som startar fretag lm-

nat verksamheten. Det visar en studie av 405 start-frsk som professor Frdric Delmar och Per Davidsson p Handelshgskolan har gjort.

DET R LTT ATT STARTA FRETAG i Sverige. Inte minst tack vare starthus p universitet och hgskolor, fretagsinkubatorer, teknikparker

och gratis rdgivning p ntet, som ger stora mjligheter att f hjlp och std. Trots detta har

Sverige den lgsta andelen fretagare p 15 r, en-ligt en rapport som Svenskt Nringsliv gett ut. Vi r

smre n vra nordiska grannar p nyfretagande. Sver-ige hamnade frst p 30:e plats nr Global Entrepreneurship

Monitor (GEM) jmfrde nivn p entreprenrsverksamhet i 34 lnder i olika delar av vrlden. Vad beror det p att s f fretag i Sverige nr hela vgen fram? Vad krvs egentligen fr att lyckas och hur vervinner man de motgngar som dyker upp?

TOM MAGNEGRD MENAR att mycket handlar om uthllighet, srskilt om produkten r ny fr marknaden, som i Activios fall. Det gller att nta in ett budskap, att presentera det fr mnga och f ngra att nappa. Det r ocks viktigt att

S lyckas du som entreprenr Frsta kunden r A och O fr att lyckas. Det hvdar Tom Magnergrd, egen fretagare och civilingenjr frn industriell ekonomi p KTH. Om den frsta kunden r njd kommer alla efterfljande att knna sig tryggare och vga satsa p dig. Forskning ger honom rtt. Inledningsfasen r avgrande fr om ett fretag ska verleva och utvecklas.

Text: JENNY SUNDN

Osqledaren #5.indd 17 06-02-10 10.15.33

inte ge upp utan att se varje ny kontakt som en mjlighet.

ENLIGT DELMARS OCH DAVIDSSONS STUDIE r inlednings-fasen vldigt viktig fr ett fretags verlevnad. Man br plan-era innan man agerar och tidigt se till att ge fretaget legitimitet genom att registrera det.

MYTERNA KRING den ensamma entreprenren r mnga och inte alltid sanna. I sjlva verket r det sllan man startar fretag ensam. Att starta tillsammans med andra kar sannolikheten att

lyckas av tv skl. Det ena r att man fr in-tryck och information frn er hll. Det

andra r att en person sllan besitter alla personliga egenskaper och

den kunskap som krvs fr att driva ett framgngsrikt fre-tag.

TOM BERTTAR ATT de fem heltidsarbetande p Activio har helhetsansvar fr varsitt omrde. Fr att helheten ska fungera

krvs att varje delomrde fungerar perfekt.

Som ungt teknikfretag kan det vara svrt att utveckla te-

kniken med mycket sm nan-siella medel och samtidigt attrahera

kunder med en ofrdig produkt. Activio r ett exempel p att det r mjligt att lyckas om

man r beredd p att ge mycket av sin tid och sin energi.

En milstolpe i Activios historia var nr den frsta kunden la sin frsta order. Annars r det roligaste att se glada och njda kunder ute p trning-sanlggningarna, sger Tom.

FRETAGET KAN NU STOLTSERA med att ha Skandinaviens strsta trningskedja som kund. Nsta steg r att anstlla ytter-ligare personer i fretaget och att etablera sig utanfr Skandina-vien. I mnga lnder r sportklubbarna ett bra stt att ta sig in p marknaden. Det arbetet har redan brjat genom samarbeten med stora spanska fotbollsklubbar som Real Madrid och FC Barce-lona, samt era engelska klubbar i Premier League.

Tom om entreprenrskap

Man kan inte ha ett normalt liv och vara entreprenr. FalsktMan mste vara nyfiken. SantMan mste ha finansiering klar innan man startar FalsktMan mste vara lyhrd. SantMan mste ha flera rs erfarenhet av branschen fr att lyckas. FalsktMan mste vara visionr. SantMan mste ha en stor portion jvlar anamma. SantMan mste ha en frstende omgivning. SantFrsta kunden r oviktig, det r alla efterfljande som betyder ngot. FalsktMan mste vara optimist Sant*

*Det r bra om minst en person i fretaget r pes-simist.

Funderar du p att starta eget?

Fr dig som KTH-student finns flera mjligheter om du har en id eller vill utveckla dina affrstalanger.

KTH Innovation (www.kth.se/innovation) rdgivning och support om finansieringsfrgor, affrsplan, patent, avtal, marknadsbearbetning mm.

STING (www.stockholminnovation.com) hjlper dig att utveckla din innovativa tekniska id till ett tillvxtfretag.

Venture cup (www.venturecup.se) affrsplantvling dr du som student kan utveckla en befintlig id.

Excitera Innovation Challenge (www.excitera.nu) tv-ling dr du som student skriver en innovationsplan utifrn ett forskningsresultat.

Bolagsverket (www.bolagsverket.se) registrera ditt fre-tag.

Skatteverket (www.skatteverket.se) information om bok-fring, deklaration och andra skyldigheter om du har eget bolag.

18

OSQ

LED

AREN

#5

05/0

6 S

LYC

KAS

DU

SO

M E

NTR

EPEN

R

Osqledaren #5.indd 18 06-02-10 10.15.33

Verkstadspraktik fr teknologer

Scania i Sdertlje erbjuder verkstadspraktik i bearbetnings- och monteringsverk-stderna fr teknologer som vill inrikta sina fortsatta studier p produktionsteknik.

Fr Scania r verkstadspraktiken ett stt att investera i framtiden och fortstta lgga grunden till en uthllig och lnsam produktion i Sverige. Fr dig bidrar praktiken till personlig utveckling, den ger erfarenheter och en vrdefull inblick i hur det r att arbeta inom ett globalt industrifretag.

Praktikprogrammet har utrymme fr cirka 25 teknologer och vnder sig till dig som r ferieledig frn studier eller planerar att verg till ny utbildning i hst.Verkstadspraktiken utfrs i skiftform. Den pgr frn brjan av juni till mitten av augusti 2006, med tre veckors semester frn slutet av juli.

Frgor om praktiken kan du stlla via e-post till sommarjobb.2006@scania.comDin anskan med ett personligt brev och meritfrteckning snder du till oss via

www.scania.se

Sista anskningsdag r den 17 mars 2006

Osqledaren #5.indd 19 06-02-10 10.15.37

MENTAL FRSURNING En instllning man ofta stter p r att miljproblemen alltid r ngon annans problem. Inom politiken behandlas den som ngot de grna kan syssla med. Edman menar att det inte gr att tnka s, p samma stt som ekonomi s r ekologi ett mne som gr in i och pverkar allt i samhllet. Han pratar om globaliseringen som en krympande by, dr Sver-ige r ett kvarter. Nr byn krymper mste varje kvarter lra sig ta mindre plats. Dessutom berr hans avhandling inte uteslutande miljn, det r lika mycket en frga om vlfrd, rttvisa och ekono-mi. Ett av de strsta problemen i samhllet anser han vara vad han kallar mental frsurning, folks pessimism nr det gller allt som har med milj att gra, att det inte nns ngot man kan gra, att det redan r fr sent. En instllning jag mste erknna att jag sjlv har delat ett lngre tag. Edman ppekar att det absolut inte r fr sent, och han visar i sin avhandling att det tvrtom nns vldigt mycket vi kan gra!

RO MED BDA RORNA En stor hjlp i arbetet fr att rdda vrlden r den tekniska utvecklingen. Man kan effektivisera resurs- och energianvndningen enormt mycket genom att utveckla nya produkter och nya brnslen. Men detta r inte tillrckligt. Edman drar paralleller till en roddbt, man mste ro med bda rorna fr att komma ngonstans. Den ena ran r tekniken, den andra r etiken, det vill sga det miljetiska tnkandet. Fr att det ska ske en frndring mste vi p ngot stt ndra vrt beteende. Ror man bara med den ena ran ker man runt i cirklar. Vinner man

stort inom vissa omrden men lgger vinsterna p fel saker, till exempel kad konsumtion, gr man plus minus noll. Drfr r bda sidor viktiga.

BILEN Edman sger sig ha frsttt att vi mnniskor stter vr egen bekvmlighet och frihet fre mnga andra vrden. Drfr propagerar han inte fr att alla ska ka kollektivt, utan lgger fram frslag p hur man kan kra miljvnligt. Det nns faktiskt mnga miljvnliga alternativ till bensin idag, som biogas, etanol och faktiskt diesel som r mycket mer energirikt n bensin. Och att kpa en brnslesnl bil ger snabbt resultat i plnboken. Men att stegvis hja bensinskatten mer och mer beskriver han som ett slag i luften, det gr ingen strre skillnad utan vcker mest aggression hos bilgarna. Edman tror inte heller p frbud mot stadsjeepar, det r bttre att locka folk att vlja snllare alternativ.

Vill man vlja att kra stora, tunga bilar s visst. Men d ska det kosta skjortan. Han freslr att man vid registreringen av en ny bil ska betala efter hur mycket koldioxid den slpper ut. Vljer man istllet en miljvnlig bil ska man bli belnad p olika stt, till exempel som det r nu, att man slipper betala trngselavgifter i stan.

Fr ett par r sedan gav biologen Stefan Edman ut boken Jorden har feber (2003). Denna titel sammanfattar vldigt vl vad som r p vg att hnda med vr planet. Jorden r sjuk och vi mste alla ta vrt ansvar fr att hjlpa den att friskna till. Edman har nu p regeringens uppdrag i ett betnkande under namnet Bilen, Biffen, Bostaden lagt fram ett antal frslag p vad regeringen kan gra fr att uppmuntra folk att g den grna vgen.

Text: SARA GUSTAVSSON

Hllbar utvecklingEn frelsning av Stefan Edman

Folkets hus i rsta 16 januari 2006

20

OSQ

LED

AREN

#5

05/0

6 H

LLB

AR U

TVEC

KLIN

G En instllning man ofta stter p r att miljproblemen alltid r ngon annans problem.

Osqledaren #5.indd 20 06-02-10 10.15.45

RESEAVDRAG LIKA FR ALLA Men visst kan man ocks frs-ka locka folk att utnyttja kollektivtraken. Ett frslag han har r att betala alla arbetstagare reseersttning som enbart grundas p hur lng resvg man har till jobbet. Sen r det upp till var och en hur de vill resa. Men det mste ocks vara enkelt att anvnda lokaltraken, drfr tror han p ett smart card som gller p all kollektivtrak ven ver lnsgrnserna. Man ska ven kunna hyra cykel och bil p detta kort. Fr att uppmuntra folk att spara el i hemmet vill han infra ett elpris som r helt och hllet rrligt, och varmvattenmtare i alla erbostadshus. P s stt blir man medveten om hur mycket man slsar. Och vill man slsa ska det kosta drefter.

BIFFEN Fr att locka folk att handla grnare mat borde myndigheter freg med gott exempel. Edman vill krva att alla offentliga institutioner som vrdhem, sjukhus och skolor r 2010 ska servera mat som till 25 % bestr av kravmrkta rvaror. Och att offentliga myndigheter endast serverar rtttvisemrkt kaffe och te. Ngot som bde gr stor skillnad eftersom det dricks ofantliga mngder kaffe och dessutom snder ut positiva bud-skap. Rttvisemrkt rekommenderar han var och en att kpa sjlv fr att dra sitt str till stacken. Och nrproducerade varor. Det r aningen dyrare men ofta prisvrt. Och med de frslag p sundare matvanor som ingr i betnkandet skulle man som konsument nd kunna spara era tusen kronor per r i matpengar. Srskilt

svenskt ktt hller han fram som ngot man verkligen br ut-nyttja, den svenska pampasbiffen. Dels fr att vi har bra ktt i Sverige och dels fr att ktt frn frigende kossor bidrar till att hlla det svenska landskapet ppet och bevara vr ora.

TJNSTEKONSUMTION Jag blir sjlv lite ledsen av att se att vi har utvecklat en sdan slit-och-slng kultur. Man ska ha, ha, ha det allra senaste hela tiden och nr det r ute slnger vi det. Det-ta kallar Edman ohllbar konsumtion. Ett bra och roligt stt att spendera sina pengar miljmedvetet r att konsumera tjnster istllet fr varor. Det som str fr mest utslpp r resor av olika slag, drefter kommer handel. Stter man kulturella njen emot detta r miljpverkan nst intill frsumbar. Just nu r folk ex-tremt prylgalna, srskilt nr det gller elektronik; man ska ha det senaste. r det verkligen de materiella vrdena som rknas? Var-fr lgga pengar p ngot som r ute om tv mnader nr jag istllet kan f upplevelser? Visst, jag fr ocks rus av att shoppa. Men det r bara yktigt, sen kommer shoppingngesten. DET R SLLAN man hr en frelsning om milj som r s op-timistisk som den Stefan Edman gav. Och s engagerande, det r mngder med hnder i luften under och efter frelsningen. P frgan hur han orkar hlla hoppet uppe svarar han att han frsk-er se p allt bra som grs runt om i vrlden. - Och naturen sger han. Naturen ger mig kraften tillbaka.

Hllbar utvecklingEn frelsning av Stefan Edman

Folkets hus i rsta 16 januari 2006

21Osqledaren #5.indd 21 06-02-10 10.15.54

VILL DU TA VER KREN TILL HSTEN?

NEJ!

NEJ!

NEJ!

NEJ!

NEJ!

HJLP!

HJLP!

HJLP!

HJLP!

NEJ! DOM BYTER UT OSS!

FRRDERI!

FRRDERI!FRRDERI!

FRR

DERI!

FRRDERI!

DDA DEN HR

ANNONSEN, NU

!

MSTE VI SLUTA?!

BARA ETT R TILL, SNLLA!

VARFR, GUD, VARFR?!

NI FR SPRN-GA UT MIG!

HAR BST FRE-DATU-MET REDAN GTT UT?

NEJ! DOM BYTER UT OSS!

NEJ! D

OM BYT

ER UT OS

S!

Osqledaren #5.indd 22 06-02-10 10.16.13

VILL DU TA VER KREN TILL HSTEN?Gr som hundratals studenter fre dig, jobba heltid ett r p kren. THS letar efter nya stjr-nor som r villiga att lgga ner blod, svett och trar fr att gra studenternas KTH-tid s fet som mjligt. r du en av dem?

Du kan ska till - Krordfrande - Vice krordfrande - Styrelseledamot nringsliv - Styrelseledamot frvaltning

- Styrelseledamot utbildning- Programgruppsordfrande- Klubbmstare- Chefredaktr Osqledaren

Var god kontakta valberedningen eller sittande arvoderade fr mer information om de olika posterna (www.ths.kth.se).

Skicka din anskan eller nominering till valberedning@ths.kth.se senast 3 mars!

NEJ!

NEJ!

NEJ!

NEJ!

NEJ!HJLP!

HJLP!

HJLP!

FRRDERI!

FRRD

ERI!

JAG HAR S MYCKET KVAR ATT GE!

NEJ! DOM BYTER UT OSS!

NEJ! DOM BYTER UT OSS!

DET R INT

E VER N

NU!

SANNA MIN

A ORD!

Osqledaren #5.indd 23 06-02-10 10.16.25

OSQ

LED

AREN

#5

05/0

6 LJ

UVA

NO

STAL

GI

Sidorna p detta uppslag r tagna frn Osqledaren #5 1985.

Osqledaren #5.indd 24 06-02-10 10.16.38

Sidorna p detta uppslag r tagna frn Osqledaren #5 1985.

Osqledaren #5.indd 25 06-02-10 10.16.48

Osqledaren #5.indd 26 06-02-10 10.16.59

SJLV HADE JAG tagit plats p tget till Sundsvall fr att intervjua ett par politiker i kommunen och se vad som tagit Sundsvall till listans topp. D tget anlnde sg jag hur festtlten stod uppra-dade p torget och det serverades champagne och trta i ver-d. Givetvis antog jag att kommunen hade bjudit till och lt sina studenter frossa i festiviteter, men jag misstog mig. Det visade sig att jag hade kommit in p migrationsverket, en helt vanlig tisdag. Hur som helst blev det tmligen sent och efter att ha frsovit mig till intervjuerna morgonen drp begav jag mig mot Stockholm fr att frska ta reda p vem som skulle f bra skulden fr sistaplatsen. I vad som mer liknade en krigszon frskte de ans-variga fr Stockholms miserabla insats nna en slagpse, men d man ville undvika sura miner under kommande julfest lade man skulden p vxthuseffekten och den ovanligt gr hsten.

EN MNAD SENARE var det meningen att jag skulle flja upp hur de bda lgren hanterade frlusten respektive segern och se vad som planerades infr framtiden. I huvudstaden var man snabba att nmna att det som storstad var vsentligt besvrligare att upprtthlla god och regelbunden kontakt mellan studenter och kommun. Trots sistaplatsen framhll man att resultatets be-tydelse verdrivits och att livet handlade om att deltaga, inte om att vinna. Vidare ppekade en annan talesman telefonledes att Stockholms kommun det gngna ret arbetat ihrdigt med att utveckla vlfrden, ldreomsorgen samt strka freden med Norge och drfr inte haft tid fr petitesser. Sanningen verkade dock vara tvetydig d han minuten senare glmde att han talade i tel-efon och sade: kommunalpolitiker r s jvla sla. Det verkade av allt att dma rda delade meningar om situationen i Stock-holms lger.

I SUNDSVALL var emellertid stmningen p topp och rygg-dunkarna avlste varandra. Vi r vrldsledande inom kontakt mellan studenter och kommun, sade Pelle, praoelev i staden. Den senaste framgngen verkade ha gett orten vind i seglen och spekulationer kring ett eventuellt kandiderande till vinter OS 3014 hade medfrt mnga nya arbetstillfllen i staden. P tor-

get framfr mig satt mannen som bar huvudansvaret fr Sunds-valls erknnande p den internationella marknaden. Han mpade sin cigarr, slngde lite brd t ankorna och sade: Dr andra ser problem ser vi mjligheter. Vi har satsat stenhrt p global han-del, frmjandet av demokratin och, vad heter det nu, marketing analysis. Efter en stunds samtalande var vi frdiga, han reste sig och utan att vnda sig om slngde han mer brd t ankorna

och gick. P tget tillbaka till centralen satt jag och funderade p vad som gjort att Sundsvall lyckats s pass bra med att upprt-thlla kontakten mellan studenter och kommun men hann inte dra ngon slutsats frrn trden utanfr fnstret fngat all min uppmrksamhet.

TROTS STOCKHOLMS SMTT GENANTA placering i undersk-ningen verkade samtliga strre universitetskommuner ha svrt att n en plats bland de frmsta. Stockholm, Solna (dr Karolinska Institutet r belget) och Lund ockuperar platserna i listans bot-ten och har gjort s de senaste ren. Visserligen gr det inte att gra ngot t Stockholms sistaplats men fr att ltta mitt brustna hjrta br det nmnas att Uddevalla vgrade vara med i rets up-plaga (av rdsla fr att komma sist) eftersom deras hgskoleut-bildning inom ngra r yttas till Trollhttan. Men misstrsta ej medstudenter, Stockholm har pbrjat klttringen mot toppen.

Frmst och smst

1 (1) Sundsvall 2 (2) Gvle3 (24) Skellefte

Klla: Studentliv

36 (34) Lund 37 (39) Solna38 (38) Stockholm

Trots sistaplatsen framhll man att resultatets betydelse verdrivits och att livet handlade om att deltaga, inte om att vinna.

Sveriges studentvnligaste kommunerSTOCKHOLM smst i Sverige

I slutet av frra ret gjorde tidningen Studentliv en underskning fr att nna Sveriges studentvnligaste kommun. Det hela resulterade i en ranking dr de kommuner som hade god kontakt med sina studenter placerades hgt och de som hade mindre god kontakt med sina studenter hamnade lngre ner p listan. Stock-holm som tidigare verraskat alla och undvikit sistaplatsen kunde inte upprepa bedriften utan ck snopet nja sig med plats 38.

Text: ALEXANDER WOJT Illustration: MARCUS NIRBRANDT

27Osqledaren #5.indd 27 06-02-10 10.17.01

Visit accenture.se/jobb

Accenture knows the importance of creating the right environment for success. Were one of the worlds leadingmanagement consulting, technology services and outsourcing companies and we want talented people who arelooking for a challenge. We offer unrivalled training and youll be able to develop your skills faster here than almost anywhere else. Join our global team and youll be delivering the innovation that helps our clients becomehigh-performance businesses.

Opportunities in management and IT consultingWere now looking for exceptional graduates to join our consulting team people with the potential to becomeleaders.

Our clients include many of the worldslargest organizations and well train youup to take a central role in developinginnovative business and technologysolutions that improve the way theyoperate. Professional development is a

key part of the total rewards package we offer.

Youll get continuous training, both formaland on-the-job, and youll be workingon some of the largest, most challengingprojects around.

In our dynamic environment, you canmove your career forward faster than withmost other employers. And in return for

taking on a high level of responsibility,build deep market-relevant skills and getcompetitive compensation with a fullrange of benefits.

Join Accenture and you could be deliveringthe innovation that helps our clientsbecome high-performance businesses.To find out more about graduate careeropportunities and to submit your resumonline, visit our website today.

2006

Accenture.Allrightsreserved.

Challenge yourself.Push your career to the next level.

Go on. Be a Tiger.

Osqledaren 215 x 285 06-01-25 10.25 Sida 1

Osqledaren #5.indd 28 06-02-10 10.17.14

Visit accenture.se/jobb

Accenture knows the importance of creating the right environment for success. Were one of the worlds leadingmanagement consulting, technology services and outsourcing companies and we want talented people who arelooking for a challenge. We offer unrivalled training and youll be able to develop your skills faster here than almost anywhere else. Join our global team and youll be delivering the innovation that helps our clients becomehigh-performance businesses.

Opportunities in management and IT consultingWere now looking for exceptional graduates to join our consulting team people with the potential to becomeleaders.

Our clients include many of the worldslargest organizations and well train youup to take a central role in developinginnovative business and technologysolutions that improve the way theyoperate. Professional development is a

key part of the total rewards package we offer.

Youll get continuous training, both formaland on-the-job, and youll be workingon some of the largest, most challengingprojects around.

In our dynamic environment, you canmove your career forward faster than withmost other employers. And in return for

taking on a high level of responsibility,build deep market-relevant skills and getcompetitive compensation with a fullrange of benefits.

Join Accenture and you could be deliveringthe innovation that helps our clientsbecome high-performance businesses.To find out more about graduate careeropportunities and to submit your resumonline, visit our website today.

2006

Accenture.Allrightsreserved.

Challenge yourself.Push your career to the next level.

Go on. Be a Tiger.

Osqledaren 215 x 285 06-01-25 10.25 Sida 1

TVLING!Vill du vara en av de 200 vinnarna? Allt du behver gra r att vdra dina sikter om hstens nummer av Osqledaren. Vad rockar och vad suger? Tyck till och ta chansen att vinna ett fett pris i Osqledarens strsta tvling ngonsin.

Vi lottar ut CD-skivor, biobiljetter, grafritande rknare, godis, T-shirts, lepsyler och mycket mer. Ta del av stbrdsdagarna du ocks!

Lmna in ditt bidrag - i ngon av de svarta internpostldorna p campus (inget frimrke krvs)- i Osqledarens specialinrttade enktpostlda utanfr Jalla Prego i Krhuset (inget frimrke krvs)- hos Posten med adressen Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm (1 styck frimrke samt 1 styck kuvert krvs)

Alla svar hanteras anonymt. Tack fr att du hjlper oss gra Osqledaren bttre!

1. P vilket stt lser du Osqledaren?

Inte alls Blddrar Blddrar och lser ngon artikel Lser de flesta artiklarna

2. Var lser du Osqledaren? (max tv val)

P rasten P lektionerna Hemma P toaletten

Annat:

3. Hur har dina lsvanor frndrats i jmfrelse med fregende r?

Ingen frndring Lser den mer Lser den mindre

Varfr?

4. Hur har din syn p Osqledaren frndrats i jmfrelse med fregende r?

Ingen frndring Den har frbttrats Den har frsmrats

Varfr?

Osqledaren #5.indd 29 06-02-10 10.17.23

Skicka mitt pris till:

Namn:

Adress:

Mail:

5. Hur vl stmmer fljande fraser in p dig? (1=inte alls, 5=Mycket vl) 1 2 3 4 5- Jag lser Osqledaren fr information om skolrenden - Jag lser Osqledaren fr underhllning - Jag fredrar korta artiklar framfr lnga - Jag fredrar magasin fre dagstidningar

Kommentar:

6. Numrera fljande nummer frn 1 (bst) till 5 (smst).

OSQ

LED

AREN

#1

OSQ

LED

AREN

#2

OSQ

LED

AREN

#3

OSQ

LED

AREN

#5

#1 #2 #3 #4 #5 Minns inte

7. Vilket av fljande stmmer in p Osqledaren? (max 3 val)

Osqledaren r Flummig Seris Platt Provocerande Professionell Slarvig Studentikos Annat:

P vilket stt?

8. Vilket inslag tycker du har varit bst respektive smst under hsten och varfr? (Det kan rra sig om en artikel, en illustration, ett tema, eller tidningen i stort)

9. Hur tycker du Osqledaren skall frndras? Vad saknar du i Osqledaren? Vad finns det fr mycket av?

10. vriga kommentarer rrande Osqledaren:

Tack fr din hjlp!

Osqledaren #5.indd 30 06-02-10 10.17.38

S o u n d t r ac k of Our Lives

Ja! Nu r det jul igen! I alla fall p de hr sidorna. Vid nrmare eftertanke kanske det r bst att g ut med en liten varning till er som r hjrtligt trtta p elndet: Varning! I fljande text frekommer det fyra mn som dricker glgg, ter hemmagjorda pepparkakor och snackar om julltar, levande adventskal-endrar och om en lnnfet kille som skulle kunna misstas fr en tomte.

Text: SARA ERIKSSON Foto: PER FOGELBERG

Osqledaren #5.indd 31 06-02-10 10.17.42

TOMTENS LOOK-A-LIKE himself r i och fr sig en av de tv i bandet som r ute p annat uppdrag. Han kallar sig sjlv Ebbot och den andra heter Fredrik och spelar trummor i bandet som r inga mindre n The Soundtrack Of Our Lives. Som ocks r ett av de dr banden som bakom den ovan nmnda, ovanligt karis-matiska frontguren r s pass anonyma och till synes ointresse-rade av uppmrksamhet att jag nr glggen delats ut mste frga: Urskta, men vad heter ni egentligen? S att jag vet vem som sger vad, allts.

DE PRESENTERAR SIG och i blocket noterar jag att Kalle sitter till vnster om mig med en bas i knet, att Martin hnger vid pianot, att Mattias benner sig till hger i rummet och plinkar p en gi-tarr och att Ian inte riktigt verkar veta var han vill sitta eller om han vill sitta ner ver huvudtaget. Han spelar ocks gitarr, fr-resten. Dessutom r, frutom fotografen, ytterligare en teknolog vid namn Anna med p det hr uppdraget.

VI BEFINNER OSS i deras replokal i Stockholm dr de sitter och repar in gamla ltar och dividerar om spelordningar infr ngra kommande konserter med anledning av det nya skivslppet A Present From The Past. Ett dubbelalbum som skulle kunna vara en samling om det inte var fr att den andra skivan bestr av ma-terial frn Origin-sessionerna som sedan inte ck plats p ngon av volymerna. Men som var fr bra fr att glmmas bort. Frsta skivan r allts en kompilering av gamla EP-spr och B-sidor som r producerade ngon gng under de hela 10 och ett halvt ren som The Soundtrack Of Our Lives har funnits till.

RECENSENTERNA GILLAR A Present From The Past, precis som de vl har gillat allt som TSOOL har slppt ifrn sig tidigare,

men efterlyser lite variation. Po Tidholm beskrev i DN det som att de r opverkade av trender.Ian: Det r nog mer att man vill skapa ngot tidlst. Istllet fr att: Jaha, nu r det hippt med hip-hop d ska vi ocks gra s. Martin: Nr vi i bandet kommer ihop fr vi ett gediget sound. Vi har ett ljud i huvudet som vi gillar vldigt mycket och det r sknt att jobba utifrn det. Visst, man hr p 3 sekunder att det r vi. Men det r ju en gudagva.

Om ni inte var med i TSOOL sjlva skulle ni vara fans?Martin: Ja, det r klart.Mattias: Jag skulle nog vara avundsjuk och i s fall skulle jag hata bandet.

DISKUSSIONEN om varfr TSOOL r s bra fortstter. De har en hg lgstaniv, r svrslagbara, plitliga... Ngon ppekar att det lter lite som att vi pratar sport. Samtidigt fortstter glg-gdrickandet och de hembakta pepparkakorna gr laget runt. Kalle: Det hr r frsta gngen fr i r som vi dricker glgg. Eller nej frresten, vi hade ju glggparty i Tyskland.Martin: Vi var p turn med Turbonegro, Mando Diao och Life Of Agony och snade in i Berlin.

Vad har ni fr frhllande till julen?Martin: Fr ngra r sedan medverkade vi i Teater BHOPA:s julkalender i Gteborg. Det r en suvern grej. Har de kvar den fortfarande? Det var 24 luckor och varje lucka bestod av ett upptrdande.Mattias: Vi var lucka 13. Kalle: Och Tobbe ser ju ut som en tomte.

32

OSQ

LED

AREN

#5

05/0

6 SO

UN

DTR

ACK

OF

OU

R LIV

ES

Osqledaren #5.indd 32 06-02-10 10.17.45

Om ni fick vlja mellan att gra ett ofrglmligt album eller att gra en klassisk jullt typ White Christmas vad skulle ni vlja d?Ian: Jullten. S mina barn kunde leva gott.

S ni skulle bara gra det fr pengar?Martin: Nej. En jullt handlar mycket om frsoning. Dessu-tom finns det bra julltar. Till exempel Fairytale of New York av The Pogues. Kalle: White Christmas r ju bra. Och Little Drummer Boy.

FAKTUM r att The Soundtrack Of Our Lives frskte sig p en julstmningshjare frra ret, r 2004. Stuck In The Chimney (Jingle Hell) heter den och slpptes exklusivt p bandets hem-sida under en viss tidsperiod.

Ni r ju som sagt ganska gamla i gemet nu. Nr grs den bsta musiken nr man r ung och dum eller gammal och erfaren?Kalle: Men vi r dumma nu ocks. Mattias: Jag skulle nog f smre p hgskoleprovet om jag gjorde det nu.

Har ni ldersnoja?Kalle: Nej. Det var nog vrre nr vi startade bandet och var runt 25. Retired Teenage Angst var ju en av de frsta ltarna vi gjorde.Martin: Det r intressant nr man trffar gamla klasskomp-isar och upptcker att man har levt ett helt annat liv n dem.Mattias: D knner man sig ung.

Har ni sjlva pluggat ngonting?Martin: Vi r nog drop-outs frn akademikervrlden allihop.

Fredrik har 10 pong kvar p Handelshgskolan. Hela ban-det snittar nog p runt 80 pong.

Vad skulle ni vilja plugga?Ian: Slow food.Martin: Ja, jag r gastronomisk. Jag vill laga mat i ett r. Mattias: Tobbe r intresserad av mytologi. Egypten och snt. Han skulle nog bli en bra lektor. Ian: Jo, idag lste han Bamse p tget...Martin: Haha! Kpte han Bamse?Ian: Han kpte ett Bamsekit.

DEN FRNVARANDE SNGAREN verkar vara nstan lika fngs-lande speciell privat som p scen. Frutom Tobbes, eller Ebbots som vi som inte knner honom skulle sga, lsvanor har vi tidig-are diskuterat alla hans smeknamn Han har kanske 50, fast han vet om 30 och hur fansen knner fr honom i USA: Det r nog vldigt mnga som identierar sig med Tobbe, haha.

INNAN VI AVSLUTAR undrar jag nr och var det var de skulle spela i Stockholm och fr svaret: Rival, om en vecka.

Ska ni bara hnga hr och repa till dess?Martin: Nej, vi ska spela i Gteborg frst. Och i Nyhets-morgon.Kalle: Vi ska spela p TV4:s fretagsfest imorgon.Martin: Det var hemligt ju!

33Osqledaren #5.indd 33 06-02-10 10.17.47

MUZAAK Text: HELEN SILVANDER

OSQ

LED

AREN

#5

05/0

6MU

SIK

& FIL

M

34

EdithMerely DaydreamsBetyg: 3,5

Fr tv r sedan utvecklade jag en undermedveten avstngn-ingsnapp som automatiskt gallrade bort allt som hade med singer-songwriter-genren att gra. Drfr r det s frvnande, om inte skrmmande, att jag finner mig sjlv nynnandes p Not Quite Yet och radiosingeln Much to cry about. Merely Daydreams verkar vara mer n en skiva som man diskar kas-truller till. nnu mer storgd blir jag nr jag lser texterna och mrker att de flesta inte r s pjkiga, fr att inte tala om dem som r riktigt lysande.

Sngerskan, ltskrivaren, musikern och textfrfattaren Edith Backlund levererar vemodiga melodier i gitarr-rockspaket. Varma och charmiga ltar som lmnar dig med en behaglig kall kr lngs med ryggraden.

The Whyte SeedsBold As LoveBetyg: 4

The Whyte Seeds r Grabbarna Som Frvnar. Inte bara chockade de brallorna av alla musikrecensenter nr de be-visade att de var mer n ett One Hit Wonder. De lyckades dessutom undvika alla pop-klyschor och nd gra ett, ven av de mest insnade popnrdar, bejublat album.

Man skulle ltt kunna tro att bandkonstellationen r ngot sorts Spice Girls-fenomen. Vi har den tyste och mystiske ltskri-varen och gitarristen Bjrn. (Han r ngon slags... varelse/Olle) Rockige trummisen Nico med sitt hrda yttre och hjrta av sten. (Han sitter som den siste tomten i leksaksfabriken och kvalitetskontrollerar allt innan han stmplar dit ett OK/Olle) Den pratglade organisatren och keyboardisten Olle. Bandets skmtare, diva och basist Henke. Samt den lugne och samlade frontfiguren Axel. (Tnk dig motsatsen till James Brown/Olle)

Med andra ord r de s mrkliga att de mste vara kta. Och det hrs. Tummen upp, okej?

Osqledaren #5.indd 34 06-02-10 10.18.12

Text: PER GANBAR FILM

Resa p jakt efter en ident-itetTransamericaPremir 24/2 Betyg 3

Den transsexuelle Bee fddes till man men insg att han hellre ville leva som kvinna. Efter flera rs stegvis frvan-dling vntar han p den slutliga oper-ationen som ska fullborda vergngen frn man till kvinna. Att hans son p andra sidan av landet arresteras fr olmpligt beteende kommer drfr inte bara olgligt, utan ven som en dlig verraskning. Fr att kunna genom-fra omvandlingen mste han frst fr frsta gngen p vldigt lnge trffa sin avkomma. Kort drefter inleds den gemensamma resan tillbaka till Cali-fornien, en ibland bde fysiskt och mentalt smrtsam resa.Felicity Huffman r kvinnan som spe-lar mannen som vill bli kvinna. Lite rrigt men det r ltt att flja med i handlingen. Pminner till viss del om det uppmrksammade dramat Myste-rious Skin. Titeln Transamerica knns eftert helt rtt.

Fantastiskt vackert om ke-jsarpingvinerPingvinresanPremir 17/2 Betyg: 4

Pingvinresan, eller Marche de l empereur som den heter p origi-nalsprket r en otroligt vacker och fascinerande dokumentr om kejsarp-ingvinerna p Nordpolen. Klimatet r hrt, temperaturen ligger normalt runt -50 C och ibland ner till -70 C, det blser ofta och det r ett kargt landskap. nd har kejsarpingviner-na trotsat den hrda miljn och bott dr i tusentals r. Kanske r filmen en hyllning till dem? Framfr allt r filmen oerhrt fascinerande och fngslande. Otroliga nrbilder och i synnerhet de tagna under vattnet r imponerande och ger ny kunskap om och respekt fr dessa varelser. En av de finaste naturfilmerna som har gjorts. Helt klart sevrd.

Smart homosexuell i 60-talets USACapotePremir 24/2 Betyg: 3

Verklighetsbaserat drama om den amerikanske homosexuelle frfattaren Truman Capote. Bosatt i New York var han en av stadens kndisar som ofta syntes p olika fester och tillstllningar. Fr att gra reportage om ett brutalt mord valde han att spendera flera mnader med de tv mordmisstnkta unga mnnen. Det var en jobbig resa fr tminstone de tv som till slut in-direkt erknde sin skuld. Fr Capote resulterade det i In cold blood, en av de mest slda bckerna i USA.Philip Seymour Hoffman i huvudrollen som Capote knns helt rtt. Hans por-trtt av frfattaren r vldigt verklighet-strogen och kta. Fr det belnades han ven med en Golden Globe i r, vilket bddar gott infr Oscarsgalan.

35Osqledaren #5.indd 35 06-02-10 10.18.38

Vlkommen till en frelsning om att ska jobbHur skriver jag ett vinnande CV, vad r rtt ln fr mig och hur frbereder jag mig infr anstllningsintervjun? P vr frelsning svarar rekryteringsproffs och karrirut-vecklare p dina frgor och ger dig professionella rd fr en bra start p karriren.

Skriv ett vinnande CV!

www.sif.se

Kungliga

tekniska

hgskolan

14 feb.

Anml dig senast 11 februari p

www.sif.se

PLATS: KTH, F2

13.0014.30 Ditt personliga brev och CV

14.3015.30 Infr anstllningsintervjun s frbereder du dig

15.3015.45 Vi bjuder p ka

15.4516.30 S fr du rtt ln och ett bra avtal

16.3016.45 Avrundning

BLA

CK

BO

AR

D

TEATER Text: STHIG JONASSON

OSQ

LED

AREN

#5

05/0

6 TE

ATER

Lysande och efterlngtad terkomst av Pe-ter JbackCabaret Spelas p Tyrol t o m 1 april

I slutet av 1920-talet kom frfattaren Christopher Isherwood till Berlin och sgs in i ett dekadent njesliv, som han berttat om i boken Goodbye to Berlin (1939). Isherwoods bert-telser blev talpjs, film och musikal Cabaret och hans favoritstlle Cosy Corner blev den sunkiga Kit Kat Club dr njeslivet pulserade medan vrlden drute blev allt kallare och hrdare.Nr Cabaret nu spelas p Grna Lund-restaurangen Tyrol r det helt i stil med musikalens id. Det hr r en pkostad och glittrig frestllning, med ttamannaorkester, sju flickor i baletten och snygg scenografi. Berttelsen tas p allvar och p skrmar vid sidan av scenen rullar filmbilder frn tiden och visar hur nra avgrunden man dansade i Berlin. I Cabaret mter den amerikanske frfattaren Clifford Brad-shaw kabarsngerskan Sally Bowles ngonstans i Berlins halvvrld och mot en fond av den allt vldsammare nazismen i brjan av 30-talet. Hr r grnserna mellan scen och sa-long flytande. Publiken r gster p Kit Kat Club, dansserna vrmer upp mellan borden och en kritikerkollega befann sig pltsligt dansande med en vacker men vulgrt mlad danss, och utan vidare preludier r frestllningen i gng. Det r en internationell multisprklig kabar dr tyska, engelska, fran-ska och svenska blandas utan besvr.Frestllningen domineras av Peter Jback som en inte helt rumsren konferencier med androgyna drag. Som en utan-frstende betraktare tar han egentligen inte del i skeendet och han r omjlig att placera vare sig som god eller ond. Jback visar hr en ny farlig sida med ett vloljat utspel som drar den rtt sjabbiga historien framt. Huvudpersonen som den neurotiska 19-riga Sally Bowles gr Sara Lindh sprd och srbar. Hr finns hela Sallys des-peration och trasighetens alla demoner som hon hller p avstnd med ett glttigt yttre och en till synes obekymrad oberrdhet. Vid sidan av Jback och Lindh gr Anders Berg den svra rollen som frfattaren Cliff litet tillbakalutad och karaktrslst, som om ocks han bara var en betraktare. Vilket han ju ocks r. Det r inte fr inte som en av de mest citerade raderna i Goodbye to Berlin r I am a camera with its shutter open, quite passive, recording, not thinking.Var man befinner sig i tiden blir synligt nr den trevlige del-tysken Ernst Ludwig (Jens Hultn) tar av sig rocken och visar sitt hakkors och i frsta aktens avslutande sng som r en oreflekterad och frfriskt vacker hyllning till das Vaterland. M vara att scenerna i brjan verkar vara en rad fristende sng- och dansnummer dr spelscenerna r litet vid sidan av, men ju lngre frestllningen varar desto mer blir sngnumren och spelscenerna samstmmiga och nr ut till publiken med frfrande svrta.Det r Peter Jbacks frestllning. En lysande och efterlngtad terkomst till den svenska musikalscenen.

Hallick och bordellmamma i Mozart-verkTrolljten Spelas p Operan t o m 25 april

Operan inleder den nya ssongen med nypremiren av Mo-zarts Trollfljten. Det r uppsttningen frn r 2000, som nu ftt en nstan helt ny rollbesttning. Den r fortfarande som en musikal: en sng- och dansman ifrd grn frack och sil-verfrgad hg hatt, en flygande dam och dito herre (i sjlva verket de unga lskande tu), en ilsksint morsa, romantiska vedermdor, magiska gonblick och skn musik. S hr r det: Prins Tamino som kommit vilse skrms frn vettet av en stor orm, men rddas av tre hovdamer hos Nat-tens drottning. Han mter ocks drottningens fgelleverantr Papageno som inte r s nogrknad med sanningen. Nattens drottnings dotter, Pamina, har blivit bortfrd av ver-steprsten Sarastro och nr Tamino fr se ett portrtt av henne blir han blixtfrlskad. Han ger sig ut p en rddningsexpedi-tion tillsammans med den betydligt mindre entusiastiske Pa-pageno, som dock hr ser en chans att sjlv finna sig en fru.Det visar sig att Pamina ocks genast blir frlskad i Tamino och att Sarastro r en vis och del prst i spetsen fr en grupp lika dla brder. Fr att bli delaktig i brdraskapets visdom och fr att f sin lskade Pamina mste Tamino genomg tre prvningar. Papageno sin sida struntar i alla besvrliga prov och fr i alla fall sin Papagena.Carl Unander Scharin ger Tamino en intensiv lyster och Karin Ingebck gr Pamina till en troskyldig ung flicka som litar litet fr mycket p sin mor. Men det r Ola Eliassons Papageno som ger showen frn de frsta till de sista dansstegen. Hos Eliasson finns skdespelande som bygger p timing och vl-repeterad improvisation och en skerhet i sngen som hller samman frestllningen och ger den stadga. God hjlp i sng och dans har han av Anna Danielsson som Papagena.Nattens drottning r vl knappast ngon favoritroll fr sopran-er tv arior r allt hon har men Marianne Hellgren Staykov har en vacker sopran och eldigt temperament som matchar den illrda peruken. Hennes hmndaria i andra akten (den som kallas Helvetets vrede) gr hon alldeles lysande. ven om Nattens drottning har god hjlp av sina tre vlsjungande hovdamer (Elin Carlsson, Susann Vegh och Katarina Giotas) s kan man frst om hon knner sig en smula uppgiven nr den ende hon fr tag i fr att rdda dottern r en hjlte som svimmar vid anblicken av en orm. Stor visserligen, men nd. D r det mer drag i Niklas Bjrling Rygerts Monostatos som alltid tycks vara frbannad och alltid ruvar p illdd som han genomfr med osviklig ineffektivitet. Till sist kommer tre grnfrackade och hghattade gossar in-dansande p scenen som bevis p att Papagenos och Papa-genas ktenskapliga lycka r fullstndig.Jo, s hr eftert kan man ocks fundera litet ver vad fr slags fglar Papageno egentligen fngar t Nattens drot-tning. Det r litet av hallick ver Ola Eliassons Papageno och inte s litet av bordellmamma ver Marianne Hellgren Staykovs Nattens drottning.

Osqledaren #5.indd 36 06-02-10 10.19.15

Vlkommen till en frelsning om att ska jobbHur skriver jag ett vinnande CV, vad r rtt ln fr mig och hur frbereder jag mig infr anstllningsintervjun? P vr frelsning svarar rekryteringsproffs och karrirut-vecklare p dina frgor och ger dig professionella rd fr en bra start p karriren.

Skriv ett vinnande CV!

www.sif.se

Kungliga

tekniska

hgskolan

14 feb.

Anml dig senast 11 februari p

www.sif.se

PLATS: KTH, F2

13.0014.30 Ditt personliga brev och CV

14.3015.30 Infr anstllningsintervjun s frbereder du dig

15.3015.45 Vi bjuder p ka

15.4516.30 S fr du rtt ln och ett bra avtal

16.3016.45 Avrundning

BLA

CK

BO

AR

D

Osqledaren #5.indd 37 06-02-10 10.19.29

THS SIDORTEKNISKA HGSKOLANS STUDENTKR

KF 6: 2006 02 20KF 7: 2006 03 20KF 8: 2006 04 18KF 9: 2006 05 08

Krfullmktiges mten

Foto: THS bildarkiv

Fristende krprojekt

Prisade i Bl hallen

Foto: Sthig Jonasson

Helena Johansson:

THS sidor OL1-06.indd 2 2006-01-26 15:31:30

THS SIDORTEKNISKA HGSKOLANS STUDENTKR

THS arvoderade hittar du i krhuset Nymble p Drottning Kristinas vg 1519. Redaktr r Sthig Jonasson, sthig@kth.se.

Foto: Sthig Jonasson

Osqvik ter ppnat

.

Bloggen

Armada 2006

THS sidor OL1-06.indd 3 2006-01-26 15:31:30Osqledaren #5.indd 38 06-02-10 10.19.34

THS SIDORTEKNISKA HGSKOLANS STUDENTKR

KF 6: 2006 02 20KF 7: 2006 03 20KF 8: 2006 04 18KF 9: 2006 05 08

Krfullmktiges mten

Foto: THS bildarkiv

Fristende krprojekt

Prisade i Bl hallen

Foto: Sthig Jonasson

Helena Johansson:

THS sidor OL1-06.indd 2 2006-01-26 15:31:30

THS SIDORTEKNISKA HGSKOLANS STUDENTKR

THS arvoderade hittar du i krhuset Nymble p Drottning Kristinas vg 1519. Redaktr r Sthig Jonasson, sthig@kth.se.

Foto: Sthig Jonasson

Osqvik ter ppnat

.

Bloggen

Armada 2006

THS sidor OL1-06.indd 3 2006-01-26 15:31:30Osqledaren #5.indd 39 06-02-10 10.19.38

I dare youI

dare youI dar

e youI dare yo

uI dare youI

dare youI dar

e youI dare yo

uI dare youI

dare youI

dare youI dar

e youI dare yo

uI dare youI

dare youI

dare youI dar

e youI dare yo

uI dare youI

dare youI

dare youI dar

e youI dare yo

uI dare youI

dare youI

dare youI dar

e youI dare yo

uI dare youI

dare youI

dare youI dar

e you I dare y

ouI dare youI

dare youI

dare you I da

re youI dare y

ouI dare youI

dare you I

dare youI dar

e youI dare yo

uI dare you I

dare youI

dare youI dar

e youI dare yo

u I dare youI

dare youI

dare youI dar

e you I dare y

ouI dare youI

dare youI

dare you I da

re youI dare y

ouI dare youI

dare you I

dare youI dar

e youI dare yo

uI dare you I

dare youI

dare youI dar

e youI dare yo

u I dare youI

dare youI

dare youI dar

e you I dare y

ouI dare youI

dare youI

dare you I da

re youI dare y

ouI dare youI

dare you I

dare youI dar

e youI dare yo

uI dare you I

dare youI

dare youI dar

e youI dare yo

u I dare youI

dare youI

Gr det bttre sjlv. Sk chefredaktrsposten fr Osqledaren 06/07.

Som chefredaktr fr du arbeta med underskande journalistik, textrediger-ing, bildhantering, layout, finansiering, marknadsfring, personaladministration, projektledning och mycket mer. Kalas varje dag, med andra ord.

Kontakta sittande chefredaktr Helen Silvander (osqledaren@ths.kth.se) eller valberedningen om du har frgor rrande tjnsten.

Skicka din anskan till valberedning@ths.kth.se senast den 3 mars!

DEN HR TIDNINGEN SUGER!

Osqledaren #5.indd 40 06-02-10 10.19.43

I BEGYNNELSEN... Nr fysikern Bobby Henderson i juni 2005 gav sitt originella bidrag till den redan infekterade religionsdebat-ten i USA, kunde han nog inte gissa hur mycket uppmrksamhet hans kolhydratrika nystan till matmonster skulle komma att f.Henderson invnde mot beslutet i Kansas utbildningsrd, att infra kreationism och intelligent design som undervisning-salternativ till evolutionslran. I protest uppfann han slunda en ny och (tminstone i matlig mening) godare gud, the Flying spa-ghetti monster, med en till monstret tillhrande religion, Flying Spaghetti Monsterism (FSM).

I ETT PPET BREV p Hendersons hemsida (www.venganza.org) riktat till utbildningsrdet, ppekade han att kreationismen inte r den enda teori som inkluderar en intelligent skapare. Det kunde inte vara mer n rttvist, enligt Henderson, att FSM mste f ta upp lika mycket undervisningstid i klassrummen som alla andra teorier, eftersom den ocks tror p en vrld skapad av en hgre varelse. Kort efter det ck Henderson starka sympatier frn de tre medlemmar av nmnden som rstat mot frslaget, medan en fjrde svarade att It is a serious offense to mock God.

PASTER, NOSTER, QUI ES IN CARBONATA... Till nmndens och mnga andra kristnas stora frtret spreds FSM snabbt med hjlp av Internet. Efter att siten Boing Boing beskrivit den nya lran, dk den och brevet snart upp p andra humor-siter. Tidningar-na fljde efter, och publicerade mer eller mindre serisa artiklar med rubriker som Intelligent design and Pastafarianism (The Guardian), Mein Gott, ein Nudelmonster! (Der Spiegel) och But is there intelligent spaghetti out there? (New York Times). FSM r numera knd ver hela vrlden och en skning p Goog-

le ger ver 1,8 miljoner trffar.

MEDAN HENDERSONS INBOX kontinuerligt fylls med nya hat-mail frn upprrda troende, skickar anhngarna (s kallade Pas-tafarians) uppmuntrande teckningar, vittnesskildringar om hur de personligen blivit touched by his noodley appendage, och bilder p dem sjlva utkldda till pirater. FSM pbjuder nmligen att religionen predikas i Den av Honom utvalda stassen, piratk-lder.P hemsidan kan man kpa allt frn trjor och planscher till mug-gar och pins. Henderson sjlv pstr nd att han inte tjnat s mycket pengar p frsljningen, men att han hoppas p att ngon dag f se en oknd person bra en Flying Spaghetti Monster t-shirt.

FSM, en kort introduktion

Ett osynligt icke detekterbart Flygande Spagettimonster skapade universum. Alla bevis som kan tyda p evolu-tion har uppstligt skapats av Honom. Bobby Henderson r profeten. Den globala uppvrmningen, jordbvningar, orkaner och andra naturkatastrofer r en direkt konsekvens av det minskande antalet pirater i vrlden. Alla anhngare av religionen som nskar predika Monsterism mste bra full piratkldsel. Bner till Det flygande Spagettimonstret avslutas med Ramen. Himlen har en lvulkan. Och strippor.

I begynnelsen skapade Det ygande Spagettimonstret himmel och jord. Och jor-den var de och tom, och mrker var ver djupet, och Monstrets ande svvade ver vattnet. Och Det ygande spagettimonstret sade: varde ljus, och det vart ljus. S kanske det kunde ha ltit under biologilektionerna i mnga amerikanska skolor, om en trotsig 24-ring med bra fantasi ftt sin vilja igenom.

Text: INGELA BJURHAGER

Flying spaghetti monster en kryddig religion med (g)astronomiska fljder?

41Osqledaren #5.indd 41 06-02-10 10.19.47

Illustration: JONAS GUNNARSSON

Osqledaren #5.indd 42 06-02-10 10.20.48

Osqledaren #5.indd 43 06-02-10 10.21.05

Scanias traineeprogram

Scanias traineeprogram syftar till att skerstlla den lngsiktiga frsrjningen av medarbetare till nyckelbefattningar p Scania.

Med Scanias traineeprogram fr du en introduktion till Scanias globala vrld och de ndvndigaste frutsttningarna fr ett framgngsrikt framtida arbete.

Programmet r i frsta hand anpassat fr civilingenjrer och civilekonomer som r beredda att anta en personlig utmaning.

P www.scania.se/trainee nns utfrlig presentation och ansknings-formulr till programmet. P hemsidan kan du ven kommunicera med dagens trainees.

Scanias traineeprogram startar i augusti 2006 och pgr i 14 mnader.

Sista anskningsdag den 28 februari 2006.

Osqledaren #5.indd 44 06-02-10 10.21.10