C-Uppsats, 10 poäng2009-04-29

Om attityder till ämnet svenska som andraspråk

Intervjuer med gymnasieelever om deras attityder till svenska som andraspråk i relation till deras betyg på nationella prov

Institutionen för nordiska språk Alexandra KristianssonHandledare: Maria Eklund-Heinonen2009-04-29 VT

2

Sammandrag

Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka attityder till ämnet svenska som andraspråk

bland skolelever. Jag vill, utifrån elevers intervjusvar försöka se om det finns mönster mellan

deras svar till deras attityd till ämnet och deras uppnådda resultat i form av betyg på nationella

provet i ämnet. Syftet är även att se vilka kopplingar och samband som finns mellan dessa

elevers attityd till ämnet och deras bakgrund, ett försök att hitta källan till deras

negativa/positiva attityder till svenska som andraspråk och se var den bottnar.

Undersökningen är en fallstudie och består av kvalitativa intervjuer med fem stycken elever

som läser svenska som andraspråk på ett gymnasium i Mellansverige.

I undersökningen ser man en tydlig skillnad på informanternas prestationer i

skolsammanhanget. Elevers prestationer inom ämnet svenska som andraspråk och deras

betyg, bottnar i informanternas olika sociala och kulturella tillhörigheter. Jag tror att det

bottnar i de förväntningarna som sätts på dessa elever, både hemifrån och skolan. Attityder till

kunskap och utbildning skiljer sig bland dessa elever på grund av de olika förväntningarna

och krav som dessa elever har. Skillnaderna mellan synen på utbildning och kravet på

utbildning kan även ha att göra med elevernas sociala och kulturella tillhörighet.

Nyckelord: svenska som andraspråk, betyg, attityd.

3

Innehållsförteckning

1. Inledning………………………………………………………………………………….4

2. Syfte och frågeställningar………………………………………………………………..5

3. Bakgrund och tidigare forskning……………………………………………………..5-9

4. Metod och genomförande……………………………………………………………..9-11

5. Resultat…………………………………………………………………………………..11

5.1 Elevers syn, för- och nackdelar med att läsa ämnet svenska som andraspråk………………12-155.2 Föräldrars attityd till svenska som andraspråk, samt deras sociala bakgrund……………....15-185.3 Betyg, prestationer och framtiden…………………………………………………….…18-225.4 Nationella proven……………………………………………………………………………..23-24

6. Diskussion……………………………………………………………………...……...25-28

7. Slutsats………………………………………………………………………………...28-29

8. Förslag till vidare studier………………………………………………………………...29

Referenslista………………………………………………………………………….......30-31

Bilaga. Intervjufrågor………………………………………………………………………32

4

1 Inledning

Ett språk är vägen till kunskap och lärande. Det är genom språket som den största delen av

mänsklig kommunikation äger rum. Genom läsning och skrivning i skolsammanhang tillägnar

sig elever nya begrepp, termer, utvecklar sitt logiska och kritiska tänkande och värderingar.

Det är genom språket som kunskapen föds; då förståelse, reflektion och värderingar får sin

grund.

Att lära sig ett andraspråk, oberoende på om man är barn eller vuxen kan vara både svårt och

tidskrävande. Enligt tidigare forskning inom andraspråksinlärning tar det cirka mellan fem till

åtta år för andraspråksinlärarna att språkligt hinna ikapp sina infödda kamrater i skolans

läsämnen. (Axelsson, 2000). Det kan även ta upp till tio år för andraspråksinlärare att tillägna

sig ett akademiskt skolspråk. Detta ställer andraspråksinlärare och lärare inför en stor

utmaning, då elever skall tillägna sig nya kunskaper på ett språk som dessa inte fullt ut

behärskar. (Holmegaard & Wikström, 2004)

Ämnet svenska som andraspråk finns till utbud för eleverna redan från mellanstadiet upp till

gymnasiet. Ämnet riktar sig till elever som har ett annat modersmål än svenska och skall

fungera som ett ämne som skall öka elevers möjligheter att förbättra sin muntliga

kommunikationsförmåga, samt den skriftliga. Ämnets syfte är även att fungera som hjälp för

andraspråksinlärare genom denna inlärningsprocess som dessa går igen då ett andraspråk lärs

in. Ämnets syfte är även att fördjupa deras förståelse av det svenska samhället och kulturen,

dess lagar och regler, traditioner och värderingar. Ämnet svenska som andraspråk blev till ett

eget kärnämne i hela skolsystemet år 1995 och är ett ämne som skall förse elever med

möjligheter till en god språkutveckling och inlärningsprocess. (Skolverket. 2009)

I Sverige är fenomenet tvåspråkighet väldigt utbrett idag och hela två och en halv miljon

människor har svenska som sitt andraspråk, skriver Inger Lindberg i Språkvård 4/02. År

2005/2006 läste hela 7% av grundskolans elever i Sverige ämnet svenska som andraspråk.

5

2 Syfte och frågeställningar

Det huvudsakliga syfte med denna uppsats är att undersöka attityder till ämnet svenska som

andraspråk bland skolelever. Intresset ligger i att utifrån elevers intervjusvar försöka se om

det finns mönster mellan deras svar, deras attityd till ämnet och deras uppnådda resultat i form

av betyg på nationella provet i ämnet. Syftet är även att se vilka mönster som finns mellan

dessa elevers attityd till ämnet och deras bakgrund, ett försök att hitta källan till deras

negativa/positiva attityder till svenska som andraspråk och detta undersöks utifrån följande

frågeställningar:

- Hur speglas fem gymnasieelevers attityder till ämnet svenska som andraspråk i deras

resultat på NP i svenska som andraspråk?

- Vad är orsaken/verkan till deras positiva/negativa attityder till ämnet svenska som

andraspråk?

3 Bakgrund och tidigare forskning

Inom forskningen om andraspråksinlärning finns det två ofta förekommande termer: bas och

utbyggnad. Dessa termer används av Åke Viberg (1993) då förklaringen av dessa termer i

skolsammanhang är konkret. Ett barn som har lärt sig att behärska ett språk, ofta modersmål,

innan skolstarten, kallar Viberg för bas. Utbyggnad är däremot den utbyggnad av språket som

lärs ut till elever/barnet under skoltid och senare i livet. De enspråkiga barnen har en fördel

när de börjar skolan, då deras bas i språket är utvecklat och de börjar direkt med att arbeta

med språkets utbyggnad. Till skillnad från andraspråkselever som ofta har med sig en språklig

bas, dock på sitt modersmål, riskerar i att halka efter och istället för att fortsätta som sina

enspråkiga kamrater med att arbeta med utbyggnad, får de istället börja med basen. Deras

uppgift blir att parallellt som basen skall läras in, skall även utbyggnaden utvecklas.

En svår uppgift som andraspråkselever ställs inför är att de samtidigt som de skall lära sig

språket, skall de tillägna sig ämneskunskaperna i andra ämnen. Detta kan ses som negativt för

andraspråkselever då deras bristande språkförmåga hindrar dem och försvårar för dem att

tillägna sig ämneskunskaper. På grund av detta har man föreslagit att arbeta med detta

problem gemensamt, lärarna emellan och istället för att se på ämnet svenska som andraspråk

som ett ämne för sig, skall man istället kombinera ämneskunskaper och inlärningen av det

svenska språket parallellt.

6

Tidigare forskning har visat på bristande kunskaper i ämnet, främst hos lärare, samt

avsaknaden av behöriga lärare inom svenska som andraspråk. Feltolkningar av kursplaner och

dess mål har förekommit och undervisningen bör förbättras, då det finns många

andraspråksinlärare på grundskolor och gymnasieskolor som är i behov av svenska som

andraspråkundervisning. Vad dessa elever behöver är en anpassad för dem

andraspråksundervisning, vilket förutsätter en god lärarkompetens både inom ämnet och

pedagogik. Samtidigt som ett språk skall läras, skall ämneskunskaper göra detsamma. I detta

arbete blir den viktiga pusselbiten: kvalificerad och ämnesintegrerad undervisning

(Holmegaard & Wikström, 2004).

Resultatet av detta har lett till att på senare tid har man dock börjat integrera

andraspråksundervisning i undervisning i andra ämnen. Man har fokuserat på en mer

ämnesöverskridande undervisning mellan svenska som andraspråk och andra ämnen. Detta

gynnar andraspråkseleverna då ett ämnesspråk lärs ut och deras möjligheter till att inhämta

kunskaper i andra ämnen blir större. Samarbetet mellan svenska som andraspråk-lärarna,

modersmålsläraren och ämnesläraren har fått mer fokus och uppmärksamhet, vilket leder till

en mer naturlig undervisning för andraspråkselever. Man skall kunna erbjuda eleverna att

genomgå språkutvecklingen i sin egen takt och på sin individuella nivå, dock kräver det en

organiserat kompetens och vilja från lärarna och en väl anpassad undervisning. Trots detta

visar forskningen och tidigare gjorda undersökningar på att fler och fler elever väljer bort

svenska som andraspråk.

I förordet till boken Svenska som andraspråk; I forskning, undervisning och samhälle lyfter

Kenneth Hyltenstam och Inger Lindberg fram vikten av ämnet svenska som andraspråk för

andraspråkselever och deras behov av ämnet. Detta ämne fungerar som stor hjälp och

förutsättning för dessa elever för att nå skolframgång. Deras kamrater som är enspråkiga har

det lättare i skolan på grund av de språkliga kunskaperna, vilket resulterar i att prestationerna

är högre och bättre hos de enspråkiga.

Begreppet ”elever med utländsk bakgrund” är ett svårdefinierat begrepp, då det är svårt att

definiera vilka elever som passar in i det kategorin. Det må förefalla uppenbart att elever som

är tvåspråkiga eller flerspråkiga bör passa in i denna kategori och ha svenska som andraspråk

som ämne, dock är detta inte alltid fallet. Detta beror på att vissa andraspråkselever kan ha

båda föräldrar som är födda utomlands eller bara ena föräldern som är född utomlands, fast

7

eleven själv är möjligen född i Sverige. Detta medför en svårighet vid definitionen av ”elever

med utländsk bakgrund”. Jag väljer att beteckna ”elever med utländsk bakgrund” elever vars

båda föräldrar är födda utomlands, dock finns det även i denna grupp barn som har svenska

som sitt förstaspråk och en del ett annat språk som sitt förstaspråk/modersmål. Detta har

resulterat i att gränserna mellan första språk och andraspråk har suddats ut och inte längre är

lika självklar. Enligt Skolverkets officiella statistik var andelen elever med utländsk bakgrund

hela 15 % i grundskolan år 2005. (Skolverket.)

För att återgå till vilka elever som bör ha svenska som andraspråk, ser man att det blir svårare

att definiera vem som behöver detta ämne och inte. Urvalet sker på olika sätt på olika skolor.

Eleverna kan ställas inför ett val då de får välja om de frivilligt vill ha undervisning i svenska

som andraspråk eller om de vill ha ”vanlig” svenska med sin ordinarie klass. Valet av

placering av eleverna i svenska som andraspråk gruppen sker även via ett test, ett så kallat

språktest, en performansanalys. (Abrahamsson & Bergman, 2005) då eleverna får skriva ett

skriftligt prov och genom vilket deras språkkunskaper testas och utifrån detta prov sker

placeringen. På flera skolor i landet ligger ansvaret för ämnet svenska som andraspråk hos

rektorer, vilket ofta leder till att elever som har annat modersmål än svenska hamnar direkt i

svenska som andraspråks klassrummen, utan att göra något språktest.

På grund av de många brister som ämnet svenska som andraspråk har, bland annat brist på

lärarkompetens, samt elevers uppfattning av ämnet som segregerande och uteslutande, har det

funnits förslag på att slå ihop vanlig svenska med svenska som andraspråk. Man har inte

behövt anpassa ett helt ämne till andraspråkselever och få de att känna sig som en minoritet,

istället bör man få de att känna som en del av majoriteten i det mångkulturella samhället.

För inlärningen av ett andraspråk spelar elevernas attityder och deras motivation en stor roll.

Enligt Cummins är lärarnas förhållningssätt till elevernas av stor vikt. Han påpekar att det

finns ett ”ömsesidigt förhållningssätt mellan kognitivt engagemang och identitetsinvestering”

(Cummins, 2000:95) Detta innebär att när läraren ger positiv feedback, bekräftar eleven och

dess insatser, får eleven en positiv självbild och detta leder i sin tur till att elevens motivation

ökar.

Enligt Gardner och Lambert finns det två olika sorter av motivation: instrumentell och

integrativ. Instrumentell motivation innebär att inläraren lär sig ett andraspråk för att få en

8

viss anställning, till skillnad från integrativ motivation, som innebär att inläraren lär sig ett

andraspråk för att bättre förstå det landets kultur och folk, samt för att kunna kommunicera

med människor runt omkring sig. (Nässtrand, 1987: 40) I sammanhanget där

andraspråksinlärning sker, skulle jag tro att det handlar om dessa båda typerna av motivation.

En inlärare som nyligen anlänt till Sverige kan inte kommunicera med människor på svenska,

detta innebär då att andraspråksinlärningens syfte för denna person blir integrativ. För

eleverna som läser svenska som andraspråk ser jag motivationen vara både integrativ och

instrumentell, då språket lärs in för att få högre språkkunskaper än vad man redan har för

senare kanske läsa vidare på universitet.

Motivationen för att lära sig ett språk är en avgörande faktor. Lärarna i svenska som

andraspråk måste fånga elevernas nyfikenhet för att motivationen hos eleverna skall bli högre.

Ericsson pratar om att man som lärare kan göra mycket för att stärka elevernas motivation.

Han påpekar att läraren skall uppmuntra elevernas intressen, variera sitt arbetssätt och låta

eleverna vara delaktiga ibland annat upplägget av undervisningen, dess planering och

genomförande. Detta får eleverna att känna sig delaktiga och väcker deras glädje,

engagemang och intresse. (Ericsson, 1989) Här kan man tydligt se att elevernas attityder och

motivation hänge ihop och dessa kan påverkas av läraren. Motivationen kan ökas genom

elevaktivitet. I andraspråksinlärnings sammanhanget kan det handla om att väcka elevernas

intresse för målspråkslandet, dess kultur och människor. Variationen i undervisningen kan

ske, genom att man som lärare visar filmer, lyssnar på musik tillsammans med eleverna, samt

gör utflykter till olika sevärdheter.

Enligt Gardner och Lambert finns det ingen tydlig skillnad på motivation och attityd. Det

framkom dock att attityder påverkar motivationen, vilket jag ser som en naturlig process.

Dock, påverkar lärarna elevernas prestationer med sina attityder. Lärarna har olika

förväntningar på olika elever, beroende för elevernas etniska bakgrund. Detta visas bland

annat i en undersökning från 1975 av Jackson och Costa, där läraren var mer uppmuntrande

mot engelsktalande elever än mot de spansktalande. (Linnarud, 1993:93)

En annan avgörande faktor som påverkar elevernas attityder är deras föräldrars attityder till

inlärningsspråket. Enligt Stern (1967) kan man dra slutsatsen att barn till föräldrar som är

positivt inställda till målspråket klarar sig bättre än barn vars föräldrars är negativt inställda.

9

Stern påpekar även att kamraters inställning till språket spelar en roll. Är kamraterna positivt

inställda till språket, går inlärningen lätt till, om inte går det mindre bra och påverkar

resultatet.

I ett sociokulturellt perspektiv på barns lärande är barns språk- och utveckling ett resultat av

barnens språkliga socialisation – i hemmet, i förskolan och i skolan. Enligt Heath (1983)

tillämpar föräldrar med olika klasstillhörighet och etnisk bakgrund skilda strategier både i

muntlig och i skriftspråklig kommunikation med barnen och dessa skilda

socialisationsmönster kan vara en viktig orsak till barnens skiftande skolframgång.

Heath tyder också på att skolframgång för minoritetsbarn i stor utsträckning beror på i vilken

utsträckning hemmet och skolan har likartade sociokulturella normer för interaktion.

4 Metod och genomförande

I min metod har jag använt mig utav en kvalitativ undersökning som består utav intervjuer,

kvalitativa intervjuer. Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer som metod

eftersom syftet med dessa är att tolka människors upplevelser, livsvärld, öka kunskapen och

förståelsen för olika aspekter inom ett område.

Den kvalitativa forskningsintervjun presenteras och beskrivs av Kvale (1997), där han tar upp

att möten mellan människor leder till samtal, vilka ger insikter och förändrar såväl

intervjuaren som den intervjuade. Han diskuterar även kunskaps produktionen och ser på

denna som en interaktiv process.

En begränsning med intervjuer är att under själva intervjun är det mycket som utesluts och

utelämnas. Därför skall man under intervjuer lyssna både till det som sägs och inte sägs. Detta

kan jag känna igen i Kvale (1997) där det sägs att det är viktigt att under samtalets gång

stämma av med intervjupersonen för att tolkningen av det sagda ska överensstämma med det

intervjupersonen ville få sagt. Därför försökte jag under intervjun åtminstone återknyta och

sammanfatta den som sades, samtidigt som jag hade mycket fokus på det som inte sades.

Intervjuerna genomförde jag med fem olika elever som har ämnet svenska som andraspråk på

en gymnasieskola i Mellansverige. Intervjun bestod av sammanlagt 18 frågor som jag ställde

till fem elever. Frågorna som jag har valt att använda mig av är öppna frågor för att få ut så

mycket som möjligt av elevernas svar, därför finns det inte ja/nej-frågor. Frågorna i sin helhet

10

omfattar elevernas attityd till svenska som andraspråkämnet, samt mer personliga frågor för

att ta reda på elevernas bakgrund.

Jag anser att frågorna var relevanta och jag fick ut en hel del information, dock blev många

utav svaren väldigt korta. Med hjälp av flera försök från min sida till att ställa

uppföljningsfrågor, lyckades jag inte få ut mer information. Orsaken till detta kan vara att

vissa frågor blev mer eller mindre känslig för vissa intervjupersoner, vilket resulterade i korta

svar. Frågor jag använde mig utav kom jag på själv, samtidigt var tanken att få med lite

bakgrunds fakta kring varje person.

Intervjuerna genomförde jag på plats, tre stycken vid första tillfället och resterande två vid

andra tillfället. Varje intervju tog cirka 20 minuter per gång. Intervjueleverna fick inte se

frågorna i förväg för att inte vara förberedda, just eftersom jag var ute efter ärliga svar.

Intervjuerna ägde rum på skolan och jag intervjuade varje elev för sig för att de inte skulle

påverkas utav varandra beroende på vad deras kompisar skulle ha svarat, samt för att

intervjupersonen skulle få känna sig tryggare och förhoppningsvis öppnat sig mer.

Vid själva intervjun valde jag att avstå från att banda intervjun eftersom vissa av

intervjupersonerna inte heller ville att jag skulle göra det, på grund utav nervositet, samt

personliga skäl. Jag som intervjuare måste respektera detta och därför valde jag att anteckna

deras svar istället. När alla intervjuerna var klara, analyserade jag dessa frågor var för sig

beroende på svaren i dessa och försökte att hitta samband mellan svaren.

De nationella proven som jag har använt mig utav i min undersökning innehåller delprov A,

som är ett muntligt prov, samt delprov B som är ett skriftligt prov. Från delprovet A fick jag

kommentarerna från läraren om hur det gick för varje elev och jag fick se elevernas

kommentarer till den skriftliga delen. Jag fick även se en hel del andra arbeten som eleverna

hade gjort, bland annat skrivna uppsatser.

Skolan jag valde för mina intervjuer är en gymnasieskola i Mellansverige som har en mängd

olika gymnasieprogram till utbud. Gymnasieskolan erbjuder eleverna allt från det

naturvetenskapliga programmet till IVIK-programmet för nyanlända elever mellan 16-20år

gamla. Mina intervjupersoner kommer från en rad olika program, dock har alla dessa

11

gemensamt att de har ämnet svenska som andraspråk på sina scheman istället för vanlig

svenska med resten av sina klasskamrater.

Mina intervjupersoner är alla över 18 år, vilket ger de rätt att själva bestämma om sin

deltagande i min undersökning och målsmans underskrift behövs inte. Alla mina

intervjupersoner lämnade ett skriftligt medgivande till att medverka i min undersökning.

Med tanke på IVIK-programmet som är avsedd för de nyanlända eleverna finns väldigt många

olika svenska som andraspråk klasser, samt en hel del elever som är i behov av ämnet. Detta

resulterar i att skolan har väldigt många SVAS-timmar i veckan med olika elever. Totalt finns

det 12 stycken svenska som andraspråk lärare, en del av de är behöriga, en del inte. De lärarna

som undervisar i svenska som andraspråk och inte har någon egentlig behörighet inom ämnet,

har dock en lång erfarenhet i att undervisa i ämnet. När det gäller antalet elever som läser

svenska som andraspråk fick inte jag någon konkret siffra, dock fick jag reda på att antalet

ökar varje år.

Tabell 1. Informanternas kön, ålder, ursprung och ankomsttid till Sverige.

Sima Ciwan Anna Bahar Carlos

Kön Flicka Flicka Flicka Flicka Pojke

Ålder 18år 20år 18år 19år 18år

Modersmål Persiska Kurdiska Engelska Kurdiska Spanska

Ankomst till

Sverige

3 år gammal 2 år gammal 17 år

gammal

4 år gammal 2 år gammal

5 Resultat

I resultat delen kommer jag att redovisa för intervjupersonernas svar på frågorna. Upplägget

kommer att se ut på följande sätt: frågor 1-7, frågor 8-12, frågor 13-18. Frågorna 1-7 handlar

om elevers syn på ämnet svenska som andraspråk och för- och nackdelar med att läsa ämnet.

Frågorna 8-12 handlar i stort sett om elevers föräldrar och deras attityd och åsikter om ämnet,

samt en del om elevers och föräldrars sociala bakgrund och utbildning. Frågorna 13-18

handlar i stort sett om betyg, prestationer och framtiden. Vid redovisningen av svaren och den

slutsatsen jag drar från varje fråga, kommer jag att använda mig av citat från intervjuerna för

att stödja mina resonemang.

12

5.1 Elevers syn, för- och nackdelar med att läsa ämnet svenska som andraspråk

Fråga ett handlade om en kort bakgrundsinformation om informanterna. Som jag tidigare

nämnde var informanterna fyra stycken flickor och en pojke. Flickornas hemländer är Iran,

Kurdistan och Australien. Pojkens hemland är Spanien. Flickornas ålder är 18, 18,19 och 20

år och pojken är 18år gammal. Deras ankomst till Sverige varierar från år 1995 till 2008.

Fråga nummer två handlade mer om deras attityder till ämnet svenska som andraspråk och

vad de själva tyckte om ämnet och varför. Här varierade deras svar en aning, samtidigt som de

ändå var överens om att ämnet uppfattas som väldigt ”slappt”. De ansåg att svenska som

andraspråk inte ses som ett lika viktigt ämne som till exempel matematik. Att få betyg i ämnet

anses också vara lättare, då det räcker med att man närvarar på lektionerna.

– Det är ett bra ämne i sig, men lätt. Det är skitlätt att få betyg i det. Det räcker med att man är där. (Ciwan)

Majoriteten av de intervjuade tycker också att det är lättare att lära sig svenska under svenska

som andraspråks lektionerna eftersom man får mer individuell hjälp och att grupperna är

mindre, vilket resulterar i att läraren får mer tid att förklara för varje elev för sig. Flera av

informanterna poängterade att svenska som andraspråk är ett bra ämne i sig och att poängen

med att hjälpa elever som haltar efter i svenska är god, dock är det synd att ämnet har fått ett

sådant negativt status.

- Asså, själva ämnet är bra, det är bra tanke bakom den. Synd bara att det är få som uppskattar den. Samtidigt är

den ju slapp, det är den. Jämför man den med matten är statusen ziro liksom. (Carlos)

Åsikterna om ämnet skiljer sig bland eleverna. En del anser att svenska som andraspråk är ett

ämne som man inte går till för att lära sig något, utan istället för att umgås med sina vänner.

- Det är synd att det har blivit så, men så är det. Folk går inte dit för att plugga, folk snackar bara igenom

hela lektionen, så är det varje gång. Man lär sig ingenting. Folk kommer när de vill in i klassrummet

och går när de vill. Jag tycker att det är lärarens fel, läraren är för snäll. (Ciwan)

Citatet belyser att informantens uppfattning är att det saknas disciplin i klassrummet under

svenska som andraspråk lektionerna. Eleverna gör i stort sett vad de önskar och felet ligger

hos läraren som uppfattas som för snäll och inte sätter stopp för elevernas oacceptabla

13

beteende under lektionerna. Med andra ord är elevernas generella uppfattning om svenska

som andraspråk bra, dock är disciplinen dålig under lektionerna.

Den tredje frågan handlade om informanternas kompisars inställning till deras val av svenska

som andraspråk ämnet. På den här frågan visade det sig att alla fem hade svarat samma sak,

vilket var att de varken visste vad deras kamrater anser om svenska som andraspråk eller

vilken inställning deras kamrater har till ämnet. Informanterna var inte medvetna om

kamraternas attityder till ämnet eftersom det ämnet aldrig har kommit på tal i deras

diskussioner och aldrig nämnts tidigare. Vissa informanter hade ingen aning om deras

kamrater ens var medvetna om att de har ämnet svenska som andraspråk eller helt enkelt inte

var intresserade av det.

- Inget speciellt tror jag, fast jag vet inte riktigt eftersom jag aldrig har frågat och de har inte sagt något.

De polarna som också har svenska 2 vet att jag också går där, men resten vet jag inte. (Bahar)

Den fjärde frågan handlade om elevers syn på för- och nackdelar med att läsa svenska som

andraspråk. Alla fem informanter såg den största fördelen med att läsa svenska som

andraspråk just den individuella hjälpen som man får under lektionerna. De framförde tydligt

att läraren alltid ställer upp på att förklara flera gånger om ifall eleverna inte förstår och att

läraren alltid har tid för dem. Den individuella hjälpen som eleverna får uppskattas och detta

leder till att språkinlärningen blir smidigare. En förklaring till detta framförde en informant på

följande sätt:

- Man lär sig lättare på svenska 2. I vår grupp är det inte så många personer jämfört med andra lektioner.

Därför tror jag att läraren har mer fokus på varje elev. Det är bra, man känner sig sedd. (Anna)

Här talar informanten om att grupperna i svenska som andraspråk är relativt små i jämförelse

med andra klasser. På grund av att elevantalet är mindre, ser läraren mer varje elev för sig och

lektionerna blir mer individualiserade.

En informant belyste också samarbetet som sker över ämnesgränserna, vilket ansågs vara

positivt. Under svenska som andraspråk lektionerna förekommer det ofta mycket arbete kring

andra ämnen som eleverna har svårt för. Det kan handla om allt från ämneskunskaperna till de

14

grammatiska strukturerna i texter. Läraren fungerar som hjälp och tar ofta sin tid för att hjälpa

eleverna vidare i sina studier i andra ämnen.

- Jag tycker det är bra att vi får till exempel komma till svenska 2 med våra naturkunskapsböcker och

sitta där och jobba med dem. Ibland är det svårt att förstå vad som står i dem. Man läser och läser och

förstår ingenting, sen pallar man inte mer för att man fattar inget. Svenska 2 läraren hjälper alltid till

och förklarar vad som står. Snällt! (Carlos)

Detta är ett tydligt exempel på ett språkutvecklande ämnesundervisning. Eleverna som inte

har kommit långt i sin språkliga utveckling har, som jag har nämnt förut, en dubbel

arbetsuppgift, att både lära sig språket och ämneskunskaperna parallellt. Här ser vi hur

svenska som andraspråks läraren hjälper eleverna med just detta. Samtidigt som språket lärs

in inhämtas ämneskunskaperna. Detta sätt att undervisa gynnar andraspråkselever, då deras

ämneskunskaper utvecklas, samtidigt som deras språk förbättras.

Åsikterna om nackdelarna med att läsa svenska som andraspråk skiljde sig åt mellan

informanterna. Anna och Carlos ansåg inte att det fanns några nackdelar för de personligen

med att läsa ämnet, dock gjorde de Sima, Ciwan och Bahar det. De nackdelar som nämndes

liknade varandra, då det framfördes att en av nackdelarna är att man egentligen inte lär sig

mycket svenska som lektionerna på grund av avsaknaden av disciplin som råder på

lektionerna. Det anses även att det pratas för mycket modersmål mellan eleverna och att

läraren är för snäll och inte säger emot när detta händer.

- Njaa, det är nog att det är väldigt stökiga klasser, man tar det inte på allvar. Många snackar sitt språk på

lektionerna med de som också kan samma språk då och läraren säger inget. (Sima)

Femte frågan handlade om elevers egen uppfattning om ämnet svenska som andraspråk har

hjälpt de i deras språkutveckling under tiden de har läst ämnet. Alla fem informanterna höll

med om att de faktiskt har blivit bättre i sin svenska än vad de var innan de började läsa

svenska som andraspråk. Dock poängterar de att förbättringen inte gäller tal eller svenska

generellt, utan istället pratar de om den grammatiska biten. Förmågan att läsa och skriva mer

korrekt har förbättrats hos samtliga informanter, samt deras kunskap om den svenska kulturen

och landets traditioner.

- Ja, det har den, rent grammatiskt och så. Jag har lärt mig läsa och skriva bättre. (Anna)

15

Tre av informanterna framför även att de faktiskt har lärt sig en hel del svenska under tiden de

har läst svenska som andraspråk, dock poängterar alla tre att de skulle kunna ha ansträngt sig

mycket mer än vad de har gjort. Detta gäller Sima, Ciwan och Bahar.

- Ja, jag har blivit bättre men inte så jätte mycket, jag skulle kunna anstränga mig mer. (Ciwan)

Sjätte frågan är en ren informationsfråga angående tiden för hur länge eleverna har läst

svenska som andraspråk, allt som allt. Alla fem informanterna har läst ämnet sedan de kom

till Sverige, detta innebär en tidsmässig skillnad mellan alla fem. Tiden för hur länge de har

läst svenska som andraspråk varierar mellan ett år och mellanstadiet för de andra fyra.

Sjunde frågan handlar om sättet eleverna hamnade i svenska som andraspråk gruppen och hur

det gick till, om de fick välja själva eller om de blev tillsagda. Sima blev tillfrågad om att

börja inom svenska som andraspråk och denna tackade ja. Ciwan blev tillsagd att göra ett test,

vilket underkändes och ledde till att informanten fick börja med ämnet. Resterande tre blev

tillsagda att börja med svenska som andraspråk utan att ha haft en valmöjlighet att gå med

resten av sina kamrater på vanlig svenska eller göra ett bedömningstest och bli placerad

utifrån denna. Alla förutom Anna började med ämnet relativt tidigt och har sedan dess haft

möjligheter att byta till vanlig svenska, dock var inte detta något alternativ för dem.

5.2 Föräldrars attityd till svenska som andraspråk, samt deras sociala bakgrund.

Frågor nummer 8 till 12 behandlar i stort sett informanternas föräldrar, deras åsikter och syn

på ämnet svenska som andraspråk, deras utbildning, socialstatus och social bakgrund. De tar

även upp vilket språk informanterna föredrar att tala, samt lite om betygen i svenska som

andraspråk. Dessa frågor är till för att få en större bild av varje informant och dess bakgrund.

Fråga 8 behandlar informanternas föräldrars attityd till svenska som andraspråk.

Tre av informanternas föräldrar har inte en aning om att deras barn läser ett ämne som heter

svenska som andraspråk, detta gäller Sima, Ciwan och Bahar. Deras engagemang i deras

barns skolgång verkar vara litet. En av informanterna uttrycker detta på följande sätt:

- Ingen aning vad de tycker, de vet inte ens att jag läser svenska 2. Tror inte ens att de vet riktigt vad det

är. (Ciwan)

16

En annan informant säger rakt ut att föräldrarna inte bryr sig om vad barnen läser. Till

skillnad från dessa tre attityder, finns det även två andra. Detta är de resterande två

informanterna som säger att deras föräldrar är fullt medvetna om vad svenska som andraspråk

är och vad det innebär att läsa det. Informanternas föräldrar är nöjda och är positivt inställda

till svenska som andraspråk, eftersom föräldrarna märker av de positiva resultaten ifrån ämnet

och att barnet utvecklas i sin språkfärdighet. Dock, ser bådas informanternas föräldrar att

ämnet svenska som andraspråk som ett tillfälligt ämne och önskar att deras barn börjar läsa

vanlig svenska så snart som möjligt med resten av sin klass.

- De tycker att det är bra att jag läser svenska 2 för att de ser resultat och märker att min svenska har

blivit bättre. (Anna)

-

- Jag tror att de tycker att det är bra, det är va de säger i alla fall. De säger också ofta att det är tillfälligt

och att jag förhoppningsvis kommer att läsa vanlig svenska snart. (Carlos)

Föräldrarnas vilja att deras barn snabbt skall kunna klara av svenska som andraspråk och

börja läsa vanlig svenska visar på att de ser på svenska som andraspråk som ett tillfälligt

ämne. Det märks att dessa föräldrar tycker att vanlig svenska är bättre, antagligen för att den

är svårare och vill att deras barn läser på en svårare nivå för att lära sig mer.

Fråga nummer 9 handlar om valet av språk informanterna väljer att tala vid olika situationer.

Man kan prata olika språk beroende på vilken situation man befinner sig i och vilka

människor man skall tala med. Alla fem informanterna väljer att prata olika språk beroende på

vem de skall tala med. Dock har alla fem gemensamt att de helst av allt pratar sitt modersmål,

eftersom det språket ligger dem nära hjärtat, samt att ansträngningen inte blir så stor.

- Jag pratar kurdiska hemma med föräldrarna. Med kompisarna som kan kurdiska pratar jag kurdiska och

svenska pratar jag med kompisar som inte kan kurdiska. Jag pratar också svenska med mina syskon, när

jag inte vill att föräldrar ska förstå vad vi säger. (Bahar)

En del av informanterna angav också att det förekommer mycket svenska syskonen emellan.

De flesta väljer att prata modersmål i hemmen, eftersom där förefaller det naturligt att prata

modersmål med bland annat föräldrarna. I skolan talas det både svenska och modersmål,

beroende på vem man pratar med.

17

Fråga nummer tio och elva hänger ihop och är ytterligare två frågor angående föräldrars

attityd till det svenska språket och hur föräldrarna förhåller sig till det svenska språket och vad

de anser om det när man bor i Sverige, samt informanternas egna åsikter. Alla fem

informanterna var lite tveksamma inför denna fråga, på grund utav att de inte visste svaret

angående deras föräldrar, men de fick svara vad de trodde. När jag hade omformulerat frågan

fick jag svaret att alla fem informanterna trodde att deras föräldrar ansåg det viktigt med att

kunna det svenska språket eftersom man lever i det Sverige och därför skall man kunna

språket. Alla informanternas föräldrar har läst på SFI (Svenska för invandrare), dock inte alla

har klarat av det och studerar fortfarande.

Fråga nummer elva fokuserade mest på informanternas egna åsikter och uppfattningar om att

kunna fullt ut kunna använda sig av det svenska språket när man bor i Sverige. Svaren var inte

förvånansvärda då alla fem informanterna uttryckte ganska klart att man självklart skall kunna

både läsa, skriva och tala språket om man skall leva och bo i landet. De uttryckte även tydligt

vikten av att kunna språket, då språket är nyckeln till arbete och vägen in i samhället.

- Ja, det är klart att man ska kunna svenska. Kan man inte det är man ju ingenting här. Man får inget jobb,

ingenting. (Ciwan)

Fråga nummer 12 handlade om informanternas föräldrar och deras arbete. Denna fråga

omfattade också föräldrarnas utbildning och deras sysselsättning här i Sverige, samt i

hemlandet.

Simas, föräldrar hade varken någon utbildning från hemlandet eller hade fått någon här i

Sverige. Faderns arbete i hemlandet var inom den privata sektorn, modern var dock arbetslös

och hemmafru. Deras skolgång blev inte fullföljd på grund av kriget och idag är båda

föräldrarna förtidspensionerade och är arbetslösa här i Sverige. Familjen lever på socialbidrag

i ett invandrartätt område.

Ciwans, föräldrar har inte heller någon utbildning och är arbetslösa här i Sverige, likaså var de

det i hemlandet. Båda läser fortfarande på SFI och lever på socialen i ett invandrartätt område.

18

Annas, föräldrar omfattar vara fadern som är utbildad civilingenjör och arbetar på ett

medelstort företag här i Sverige. Arbetet här är tillfälligt och inom några år skall både han och

informanten flytta tillbaka till hemlandet.

Bahars informantens föräldrar är arbetslösa och studerar fortfarande på SFI här i Sverige.

Deras sysselsättning i hemlandet är okänt och ingen av de innehar någon utbildning.

Carlos båda föräldrar är har en högskoleutbildning med sig från hemlandet och deras arbete

här är inom den offentliga sektorn. Båda har läst klart SFI för många år sedan.

5.3 Betyg, prestationer och framtiden

Fråga nummer 13 fokuserar på informanternas betyg i ämnet svenska som andraspråk, samt

andra ämnen. Carlos ligger på nivån Väl Godkänd och tre av de resterande ligger på nivån

Godkänd. Anna har dock inte skrivit nationella provet. Deras svar baseras på resultaten från

många av de prov som har gjorts under terminen och de tidigare resultat, dock är deras betyg

inte satta än. Carlos uppger även att hans betyg i andra ämnen ligger också på samma nivå,

allt mellan Väl Godkänd och Mycket Väl Godkänt.

Sima, Ciwan och Bahar medger att deras betyg i andra ämnen ligger också på Godkänd nivå.

I några av ämnen har de Väl Godkänd i betyg, dock inga Mycket Väl Godkänd. Anna ligger

på Godkänd nivå, detta på grund av den korta vistelsetiden i Sverige, dock strävar hon efter

att nå Väl Godkänd.

Tabell 2. Informanternas betyg på nationella provet i svenska som andraspråk

Informanter Sima Ciwan Anna Bahar Carlos

Betyg NP G G Saknas G VG

Fråga nummer 14 handlade om informanternas syn på deras prestationer i ämnet svenska som

andraspråk, samt deras prestationer i andra ämnen. Man får även veta om någon av

informanterna saknar något i betyg i något ämne.

Alla fem informanterna enas om att man skulle kunna arbeta hårdare. Generellt sätt är de

nöjda med sina prestationer, dock påstår de att man alltid kan arbeta hårdare och mer för att

förbättra sitt betyg. Sima, Ciwan och Bahar ångrar sig en del att de inte presterar mer,

19

samtidigt som de säger att det är lättare att få betyg i svenska som andraspråk jämfört med

andra ämnen.

- Nja, inte riktigt. Man skulle kunna jobba mer. Dumt att inte göra det egentligen, då man vet att det är

skit lätt att få betyg här. Jag har ju redan godkänd, men skulle egentligen lätt kunna få VG här, men det

behöver jag inte. (Sima)

Åter igen påpekas det att det skall vara lättare att få betyg inom svenska som andraspråk än i

andra ämnen. Det skall enligt informanterna vara lättare att få betyg därför att det inte känner

att det krävs lite mycket av de för att få ut ett betyg och att ansträngningen är mycket mindre

under svenska som andraspråk lektionerna. En av mina följdfrågor blev: Varför anstränger du

dig inte mer då? Tre av informanternas besvarade denna fråga på ett någorlunda likadant sätt,

då alla tre påstod att de inte känner att det behövs, bland annat för att deras betyg är säker och

att deras mål är uppnådd.

- Nej, varför skulle jag det. Jag har redan G, det räcker. (Bahar)

Sima, Ciwan och Bahar saknas även betyg i ett par andra ämnen. Ciwan påpekar att

avsaknaden av betyg i ett ämne beror på ett skolbyte som denne har genomgått. Dessa ämnen

är inte heller några kärnämnen. Resterande två informanter saknar inga betyg i något ämne,

detta gäller Anna och Carlos.

På tal om informanternas prestationer inom andra ämnen, såg svaren ut på ett liknande sätt

som under ämnet svenska som andraspråk. Tre av informanterna: Sima, Ciwan och Bahar

ansåg att de var nöjda med hur mycket de presterar, dock skulle deras betyg Underkänd

behöva fixas. Resterande två, Anna och Carlos var också nöjda, samtidigt som de påstod att

det finns en vilja att höja sina betyg ytterligare.

Fråga nummer 15 handlade om att få reda på informanternas framtidsdrömmar, deras

drömyrken och vad de ville sysselsätta sig med i framtiden.

Här skilde sig svaren en hel del mellan informanterna avsevärt. Sima och Ciwan hade

liknande planer som först innefattade byte av land, från Sverige till USA. Deras framtidsyrken

liknade varandras, vilket jag kan se som ett resultat av att dessa två informanter är nära

20

vänner. Deras framtidsyrke är frisör och makeupartist i USA och ett arbete med kända

människor.

- Jag vill flytta till USA, öppna eget och arbeta som makeupartist med kändisar. (Sima)

Anna och Carlos vill arbeta inom medicin- och ekonomibranschen och har väldigt höga krav

på sig själva. De vet även hur de skall ta sig dit och de verkar vara väldigt bestämda när det

gäller deras karriärsval och vägen dit.

- Jag vill först avsluta gymnasiet och sedan läsa till läkare eller veterinär. Jag ska nog göra det i här i stan

också eftersom universitetet är jätte bra här och sedan vill jag jobba i Norge eftersom läkarlönerna är

högre där än i Sverige. (Anna)

Även en annan informant ger ett väldigt bestämt intryck av vad den vill och här handlar det

om ekonomibranschen.

- Jag vill arbeta med ekonomi. Jag vill först läsa till civilekonom på universitetet och sedan öppna eget. Jag

kommer nog få mycket hjälp av min pappa eftersom han jobbar inom det. Jag vill jobba med ekonomi eftersom

man kan tjäna mycket pengar där om man lyckas. (Carlos)

Jag kan se en skillnad om informanternas framtidsdrömmar och se vilka drömmar som verkar

mer eller mindre realistiska i förhållande till informanternas ambitioner i skolsammanhanget.

De informanterna som vill flytta utomlands och arbeta där, verkar inte riktigt veta vägen till

yrket och hur man skall ta sig dit, utan de är endast medvetna om vad de vill. Till skillnad från

de informanterna som siktar på en karriär inom medicin och ekonomi som verkar veta vägen

till sina drömyrken och man kan även se viljan hos dessa.

Fråga nummer 16 handlade om informanternas egen vilja att byta ämnet, från svenska som

andraspråk till vanlig svenska. Om informanterna skulle stå inför denna val, vilken väg skulle

de ha tagit och varför.

Alla fem informanterna svarade likadant på denna fråga och svaren blev negativa. Ingen av

informanterna skulle frivilligt vilja byta till vanlig svenska. Orsaken till detta var vanan som

de har fått under alla år de har läst svenska som andraspråk. Anna uttrycker detta på följande

sätt:

21

- Nej, det skulle jag inte eftersom jag är van att ha svenska 2 nu. Jag trivs med klassen och läraren.

(Anna)

Sima, Ciwan och Bahar lyfte fram denna trivsel som de har i svenska som andraspråk

klasserna. Denna trivsel växte upp bland annat från klassens elevantal vilket är litet och detta

har fört alla elev närmare varandra. En annan av orsakerna till att informanterna inte skulle

vilja byta ämne är just de lätta uppgifterna som de får under svenska som andraspråk

lektionerna och de skulle inte frivilligt vilja byta till ett annat ämne där uppgifterna anses

svårare och generellt svårare att få betyg.

- Nej, jag skulle inte vilja byta till vanlig svenska eftersom det är som sagt lättare att få betyg här och det

är mycket svårare att få samma betyg i en vanlig svensk klass. (Bahar)

Under hela intervjun har dessa tre informanter påpekat flera gånger att en av de största

anledningarna varför de fortfarande har ämnet svenska som andraspråk, fastän de redan nu

med deras kunskaper skulle kunna välja bort ämnet och istället läsa vanlig svenska, är just att

det är lättare att få betyg i svenska som andraspråk och att kursen anses vara lättare på alla sätt

än andra kurser. Det handlar mycket om den oviljan att anstränga sig.

Frågan nummer 17 var en kort sammanfattande fråga vilket innehöll informanternas

upplevelser om vilket den största skillnaden är mellan svenska som andraspråk och deras

respektive ämnen.

Informanterna påpekade åter igen allt det de ansåg om svenska som andraspråk, allt som har

nämnts tidigare i intervjun. De största skillnaderna som finns och de som informanterna

upplever är den lätta vägen till betyg inom svenska som andraspråk ämnet. Detta anser de

vara en konsekvens av lärarens avsaknad av stränghet. Läraren anses vara en alltför snäll

person som inte riktigt bryr sig om vad som försiggår under lektionstimmarna. Lektionerna

anses vara väldigt livliga och inte mycket arbete utförs under dessa. Detta ses av

informanterna som både negativt och positivt, då detta gynnar de, då de kan bete sig fritt och

ägna sig åt egna saker, samtidigt som det ses negativt eftersom de inte lär sig så mycket som

de skulle kunna göra om läraren hade varit mer sträng.

22

– Svenska 2 är som sagt ett slappt ämne, det tycker de flesta, tyvärr. Den har fått ett sånt stämpel i alla fall.

Läraren är slapp, vilket gör att vi man tänjer på gränserna och oftast gör man vad man vill på lektionerna. Man

gör ju det man ska för att få betyg, men det krävs inte mycket. Ibland känns det som att det räcker med att man är

där bara. (Bahar)

Anna påpekar dock att det är positivt att läraren är snäll och istället ser läraren som väldigt

hjälpsam och tillmötesgående, vilket resulterar i att denna informant får mycket hjälp och stöd

vid sin språkinlärning. Denna informantens ambitionsnivå är hög.

- Jag tycker att det är bra att läraren är snäll, såna lärare har inte vi i mitt hemland riktigt. Här får man mycket

individuell hjälp om man behöver och man lär sig mer då. (Anna)

Frågan nummer 18 handlade om informanternas betyg på de nationella proven i svenska som

andraspråk. En av informanterna hade inte skrivit nationella prov i svenska som andraspråk på

gymnasiet, Anna.

Simas och Ciwans betyget på nationella provet är Godkänd. Anna har inte skrivit det

nationella prov i svenska som andraspråk eftersom hon endast har varit i Sverige i ett år.

Bahar fick betyget Godkänd på sitt nationella prov i gymnasiet och Carlos fick betyget Väl

Godkänd.

Tabell 3. Informanternas attityder/prestationer i ämnet och betyg på nationella provet.

Sima Ciwan Anna Bahar Carlos

Attityder till

ämnet/

Prestation i

ämnet

Både positiv

och negativ.

Låg

prestation.

Både positiv

och negativ.

Låg

prestation.

Positiv.

Hög

prestation.

Både positiv

och negativ.

Låg

prestation.

Både positiv

och negativ.

Hög

prestation.

Betyg NP G G - G VG

23

5.4 Nationella proven

De nationella proven är obligatoriska nationella ämnesprov som görs i ämnet engelska,

matematik, svenska och svenska som andraspråk. I grundskolan förekommer nationella

ämnesprov redan i årskurs 3, 5 och 9. De nationella proven delas upp i tre olika kategorier

som omfattar olika delar, bland annat diagnostiskt material, ämnesprov och kursprov. Det

diagnostiska materialet innefattar prov som läraren använder sig utav för att se hur långt en

elev har kommit i sin språkutveckling. Ämnesproven är avsedda för att hjälpa lärarna att

bedöma om eleven har nått målen för årskursen. Det är även ett användbart verktyg för

lärarna att se hur långt eleverna har kommit i sin talförmåga och skrivförmåga.

De nationella proven som jag har använt mig utav i min undersökning innehåller delprov A,

som är ett muntligt prov, samt delprov B som är ett skriftligt prov. Från delprovet A fick jag

kommentarerna från läraren om hur det gick för varje elev och jag fick se lärarnas

kommentarer till den skriftliga delen. Jag fick även se en hel del andra arbeten som eleverna

hade gjort, bland annat skrivna uppsatser. Läraren påpekade även att eleverna som skriver

nationella provet i svenska som andraspråk får särskilt stöd vid genomförandet av nationella

provet. De får bland annat en cd-skiva där texterna är inlästa, längre skrivtid, skriva sin egen

text på en dator och i en annan sal. Härmed presenteras kort elevernas resultat på nationella

provet, utifrån lärarnas kommentarer.

Delprovet A gick ut på att eleven skulle hålla ett förberedande tal på omkring 5 minuter.

Syftet med detta prov är att låta eleverna tala på ett intresseväckande och engagerande sätt,

samt visa sin förmåga att göra det. De kommentarerna jag fick av elevernas lärare när det

gäller delprov A, använde jag mig av för att konstatera hur långt eleverna har kommit i sin

talfärdighet. Läraren redovisade deras resultat, vilket visade att Sima, Ciwan, Bahar och

Carlos hade klarat sig ganska bra på detta delprov. Ingen av dessa fyra eleverna har större

hinder att kommunicera talmässigt. Dock, var deras tal korta och konkreta, vilket resulterade i

betyget godkänd. Carlos däremot använde sig av ett större ordförråd och en del avancerade

ord, samt höll röd tråd genom hela talet och hade ett syfte. Detta resulterade i sin tur i betyget

väl godkänd för hans del.

Delprovet B är en skrivuppgift på 300 minuter där eleverna har ett provtema och därefter

skriver en text utifrån det. Texten kan variera, då eleverna själva får välja om de vill skriva

24

den i artikel form, inlägg, analys eller novell. Mina intervjupersoner hade valt olika slags

texter, dock utifrån samma tema.

Simas text som var ett inlägg i en tidning var ganska enkelt skriven. Hon hade lyckats med att

skriva ett inlägg, dock kändes inlägget väldigt enkel. Den hade rätt struktur, men hon använde

sig utav väldigt enkla och vardagliga ord. Det förekom en del stavfel, dock mer grammatiska

fel. Betyget hon på det skriftliga delprovet, låg på godkänd nivå.

Ciwan hade utifrån temat skrivit en artikel. Textens struktur följde riktlinjerna för hur en

artikel ser ut och hon använde sig av en del svåra ord i texten. Artikeln som hon skrev kändes

dock väldigt enkel och det förekom väldigt många grammatiska fel, som stavfel och

kongruens, samt en/ett. Betyget på denna text låg på godkänd nivå.

Även Bahar valde att skriva en artikel om sitt tema. Artikeln skrevs korrekt, dock fanns det

ingen röd tråd i texten. Hon hoppade väldigt mycket i texten, från ena tanken till den andra.

En hel del stavfel förekom, samt grammatiska fel. Jag fann en hel del fel inom användningen

av verben och dess tempus. Intrycket av textens helhet ligger på godkändnivå.

Carlos valde däremot att skriva en novell. Novellens struktur var korrekt och användningen av

given tema var korrekt genomförd. Texten var intressant, följde en röd tråd och hade en

fångande inledning som fångar läsaren. En del språkliga fel, samt stavfel, dock som läsare

stördes man inte av dessa fel. Felen innebar bestämdhet en/ett, samt små stavfel.

Användningen av avancerade ord lyckades skribenten med, då dessa var rätt använda.

Betyget för denna novell låg på väl godkänd.

Tabell 4. Informanternas betyg på två olika delprov inom nationella provet.

NP Sima Ciwan Anna Bahar Carlos

Delprov A

(Muntlig)

G G - G VG

Delprov B

(Skriftlig)

G G - G VG

25

6 Diskussion

Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka attityder till ämnet svenska som andraspråk

bland skolelever. Jag ville, utifrån elevers intervjusvar försöka se om det finns mönster mellan

deras svar till deras attityd till ämnet och deras uppnådda resultat i form av betyg på nationella

provet i ämnet. Syftet var även att se vilka kopplingar och mönster som finns mellan dessa

elevers attityd till ämnet och deras bakgrund, ett försök att hitta källan till deras

negativa/positiva attityder till svenska som andraspråk och se var den bottnar. Jag skulle även

vilja börja med att säga att de slutsatser jag har dragit utifrån denna undersökning, är dragna

utifrån endast de personer jag har intervjuat. Resultaten kan ge en missvisande av bild på

grund av få intervjupersoner, samt på grund av arbetets omgång inte är stor.

Alla mina fem intervjupersonerna studerar på olika gymnasieprogram, allt från

samhällsvetenskapliga programmet till barn- och fritidsprogrammet. Eleverna är mellan 18 till

20år gamla. Deras vistelsetid i Sverige varierar ett par år emellan varandra, dock har alla fem

av dem kommit till Sverige innan de var 5år gamla. Eleverna kommer även från olika delar av

världen, två av dem har kurdiskt ursprung, en har spansk, engelsk och persisk. Modersmålen

är då kurdiska för två av dem, spanska, engelska och persiska. De flesta av dem anser att

ämnet svenska som andraspråk gynnar deras språkinlärning och utvecklar deras språk, tack

vare den individualiserade undervisningen som sker under svenska som andraspråk

lektionerna. Dock anser alla fem att de skulle kunna ha ansträngt sig mer under lektionerna.

Min uppfattning är att dessa elevers kunskaper inom grammatik och läs- och skrivförmåga

skulle kunna förbättras, dock hör jag inget fel i deras uttal.

Informanternas generella åsikt om ämnet svenska som andraspråk är både positiv och negativ.

Orsaken till de negativa åsikterna är att ämnet har fått låg status på grund av elevers

nonchalanta attityd till ämnet. Alla fem instämmer i att ämnet inte tas på lika stort allvar som

andra ämnen, orsaken är att andra ämnen som matematik och engelska är kärnämnen och att

läraren i svenska som andraspråk är alltför snäll och det råder ingen disciplin under

lektionstimmarna. Detta resulterar i elevernas attitydförändringar. Avsaknaden av motivation

är en tydlig orsak till varför eleverna inte tar ämnet svenska som andraspråk på lika stor allvar

som andra ämnen.

Som det framgår av svaren förhåller sig informanterna positiva till ämnet svenska som

andraspråk, eftersom de anser att det är lätt att lära sig svenska under svenska som

26

andraspråks lektionerna då man får mer individuell hjälp och att grupperna är mindre, vilket

resulterar i att läraren får mer tid att förklara för varje elev för sig. Flera av informanterna

poängterar även att svenska som andraspråk är ett bra ämne i sig. Det som anses negativt är

att ämnet har fått en sådan negativt status runt om i skolorna.

Jag kan klart se en mer positiv attityd och ett större engagemang till ämnet bland de

informanter som har fått betyget över Godkänd på nationella provet. Det finns endast en

informant som har fått Väl Godkänd, dock finns det en informant som har varit i Sverige

endast i ett års tid och även där är attityden positiv, samt engagemanget och viljan är stor att

lära sig svenska. Ser man på attityden bland de informanterna som har fått Godkänd på det

nationella provet och som saknar betyg i andra ämnen är även den positiv, dock inte i lika stor

utsträckning som hos de andra. Detta kan också ses som en del av den grunden som har

skapats just i denna klassrum. Strävan efter ett bättre betyg är inte stort, på grund av att

betyget inte ses som viktigt eller något man måste kämpa för. Detta framkommer också av

informanternas svar, där det flera gånger nämns att det endast räcker med närvaro vid

lektionerna för att få ut ett betyg. Detta ser jag som en del av mönstret till ämnet låga status

som finns ute bland eleverna.

Det framkom även en hel del påståenden om att läraren anses vara för snäll vilket enligt

informanterna resulterar i den frihet och avsaknad av disciplinen som råder under svenska

som andraspråk lektionerna. Ett önskemål om strängare lärare som en åtgärd till detta

belystes. Enligt informanterna skulle disciplinen och ordningen under lektionerna skärpas om

läraren skulle vara mer sträng och mer krävande. Detta ser jag som ett mönster mellan elevers

attityd till att svenska som andraspråk ämnet uppfattas som ”slapp” och inte lika krävande

som andra ämnen.

Ett stort samband som jag ser mellan elevers prestationer inom ämnet svenska som andraspråk

och deras betyg, bottnar i en jämförelse mellan informanternas sociala och kulturella

tillhörigheter. I undersökningen ser man en tydlig skillnad på prestationerna i

skolsammanhanget mellan tre informanter och två andra. Jag tror att det bottnar i de

förväntningarna som sätts på dessa elever, både hemifrån och skolan. Attityder till kunskap

och utbildning skiljer sig bland dessa elever på grund av de olike förväntningarna och krav

som dessa elever har. Skillnaderna på synen på utbildning och kravet på utbildning kan även

ha att göra med elevernas sociala och kulturella tillhörighet.

27

Man kan knyta ihop detta genom att se på de två informanterna vars föräldrar innehar

högskoleutbildning och de kraven som ställs på eleverna i hemmen. Elevers egen vilja att

åstadkomma höga betyg för att senare få en högre utbildning, bottnar i hemmen. Ser man

istället på dessa tre andra informanterna vars föräldrar inte har utbildning, ställs inte lika höga

krav, då föräldrarna inte är engagerade i sina barns skolgång.

Eleverna som läser svenska som andraspråk är generellt positivt inställda till ämnet och

ämnets egentliga syfte. Eleverna upplever dock inte svenska som andraspråk som ett lika

viktigt ämne i samma utsträckning som andra ämnen på skolan. Orsaken till detta är bland

annat lärarens snällhet och avsaknaden av disciplinen som råder under lektionstimmarna.

Eleverna anser att de under tiden de har läst svenska som andraspråk, har förbättrat sin

språkfärdighet, dock inte i den utsträckningen som de skulle kunna göra eftersom de inte

anstränger sig lika mycket under svenska som andraspråk lektionerna som under andra

lektioner i andra ämnen.

Framtidsyrket skiljer sig avsevärt informanterna emellan. Även här ser jag ett mönster som

knyts samman med elevers föräldrars utbildning och social status. Informanterna vars

föräldrar innehar utbildning strävar efter att efterlikna sina föräldrar och skaffa sig en

utbildning likvärdig sina föräldrars och planerna verkar vara realistiska. Till skillnad från

resterande tre informanter vars föräldrar inte har utbildning, finns det vilja att arbeta

utomlands med hår och makeup med kända personer.

Deras positiva attityder till ämnet bottnar i de små ansträngningarna de behöver göra för att få

ut ett betyg i ämnet och ämnet anses vara roligare än andra ämnen på grund utav de band

eleverna har utvecklat till sina klasskamrater. Ämnet tas inte på lika stort ansvar som andra

ämnen. De negativa attityderna har inte jag märkt av bland informanterna, dock nämndes det

en del problem som dessa upplever med svenska som andraspråk. Ämnets låga status

påverkar inte dessa elever och deras attityd till ämnet.

Jag kan konstatera att elevernas attityd till ämnet är både positiv och negativ, dock skulle jag

vilja tillägga att den negativa attityden överväger. Utifrån elevernas svar och utifrån deras

perspektiv ser jag en positiv attityd till en del aspekter av ämnet svenska som andraspråk,

bland annat det lättförtjänta betyget, det odisciplinerade klassrummet där eleverna har makten

28

över att bete sig hur de vill, samt den allmänna friheten som råder under lektionerna. Dessa

aspekter anses vara positiva utifrån elevernas perspektiv, dock inte utifrån mitt. Utifrån mitt

perspektiv, anses allt det nämnda som negativt och något som en blivande lärare inom

svenska som andraspråk bör tänka över.

7 Slutsats

Ur alla fem informanternas intervjusvar angående ämnet svenska som andraspråk framkom

det att majoriteten av de frågade tycker att det är lättare att lära sig svenska under svenska

som andraspråks lektionerna eftersom man får mer individuell hjälp och att grupperna är

mindre, vilket resulterar i att läraren får mer tid att förklara för varje elev för sig. Flera av

informanterna poängterade att svenska som andraspråk är ett bra ämne i sig och att poängen

med att hjälpa elever som haltar efter i svenska är god, dock är det synd att ämnet har fått en

sådan negativt status. Det framkom även att betygen inom svenska som andraspråk anses vara

lättare att få än i andra ämnen då det räcker endast med närvaro.

Alla fem informanterna höll med om att de faktiskt har blivit bättre i sin svenska än vad de

var innan de började läsa svenska som andraspråk. Dock poängterar de att förbättringen inte

gäller tal eller svenska generellt, utan istället pratar de om den grammatiska biten. Förmågan

att läsa och skriva mer korrekt har förbättrats hos samtliga informanter, samt deras kunskap

om den svenska kulturen och landets traditioner. Tre av informanterna poängterar att de skulle

kunna ha ansträngt sig mycket mer än vad de har gjort. Jag kan dra slutsatsen att deras

prestationsnivå ser man väl på resultaten från deras nationella prov. Deras attityd till ämnet

stämmer överens med betygen. De eleverna som anser att svenska som andraspråk är ett bra

ämne i sig, samtidigt som de inte tar det på lika stort allvar som andra ämnen, fick endast

betyget godkänd på nationella proven. Samtidigt är strävan att få ett högre betyg än det,

existerar inte.

Föräldrarna till tre av fem informanter är lågutbildade eller saknar någon högskoleutbildning

överhuvudtaget och dessa är inte ens medvetna om att deras barn undervisas i svenska som

andraspråk, till skillnad från två andra informanters föräldrar som har en högskoleutbildning

och är fullt medvetna om sina barns skolgång och framsteg. Även här kan man dra slutsatsen

att barnen till välutbildade föräldrar anstränger sig mer och har högre betyg i skolan än barnen

till lågutbildade föräldrar. Även här kommer motivationen in, då den inte är så stor hos elever

vars föräldrar är lågutbildade.

29

Ingen av de fem informanterna skulle heller vilja byta ut svenska som andraspråk ämnet mot

vanlig svenska, på grund utav den trivsel som råder i gruppen, samt den ansträngningen som

skulle ha krävts av de under vanliga svenska lektioner.

Slutsats som jag kan dra av min undersökning är att de negativa attityderna ligger i elevernas

brist på motivation. Motivationen spelar en stor roll för inlärningsresultatet. Motivationen

fungerar som en driftkraft som driver eleverna framåt och viljan för inlärning ökar. Här borde

svenska som svenska som andraspråk lärarna komma en lite mer och arbeta mer med att

stärka elevernas identitet och väcka deras intresse för inlärningen av språket. Som jag nämnde

förut kan man tydligt se att elevernas attityder och motivation hänge ihop och dessa kan

påverkas av läraren. Motivationen kan ökas genom elevaktivitet. I andraspråksinlärnings

sammanhanget kan det handla om att väcka elevernas intresse för målspråkslandet, dess kultur

och människor. Detta kan göras genom läraren använder sig av varierande undervisning.

8 Förslag till vidare studier

Under tiden denna undersökning ägde rum, väcktes det många andra frågor på vägen. Frågor

som skulle vara intressanta att undersöka. De slutsatserna som jag har dragit i denna

undersökning, är som sagt dragna utifrån endast de personer jag har intervjuat och resultaten

kan ge en missvisande av bild på grund av detta, samt på grund av arbetets omgång inte är

stor. Jag vill även poängtera att eftersom man inte kan generalisera utifrån mina resultat,

skulle man kunna göra en statistisk undersökning eller en enkätundersökning med en större

mängd tillfrågade för att få en bredare underlag.

Det skulle även vara intressant att undersöka svenska som andraspråk elever från andra skolor

och se om resultaten hade blivit likadana. Man skulle även kunna fokusera mer på lärarna

själva och lärarnas attityder till ämnet svenska som andraspråk och se på dessa är

positiva/negativa och ta reda på orsakerna till detta. Samt, jämföra lärarnas attityder och

elevernas och se om det finns skillnader och var dessa bottnar. Det skulle även vara intressant

och se attityds skillnader lärarna emellan, beroende på deras behörighet inom ämnet, samt om

det finns skillnad i attityder mellan nyutexaminerade lärare och lärarna av den äldre

generationen. Finns det skillnader i tänkandet angående svenska som andraspråk eller inte,

vilka är dessa och vilka är de största?

30

Referenslista

Abrahamsson, Tua & Pirkko Bergman (red.; 2005) Tankarna springer före – att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholm: HLS förlag.

Axelsson, Monica (2000) ”Framgång för alla. Från att kunna – till att inte kunna låta bli att

läsa.” i: Åhl, Hans (red.) Svenskan i tiden – verklighet och visioner. Stockholm. HSL Förlag.

Cummins, J. (2000). Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för utvecklingav skolans språkpolicy. I K. Nauclér (red.), Symposium 2000, ett andraspråksperspektiv pålärande Halmstad: Sigma.

Ericsson, Eie, (1989), Undervisa i språk, Lund, Studentlitteratur.

Gardner, R.C., & Lambert, W. (1959). Motivational variables in second language acquisition.

Canadian Journal of Psychology, 13.

Heath, S. B. (1983). Ways with words: Language, life, and work in communities and

classrooms. New York: Cambridge University Press.

Holmegaard, Margareta & Inger Wikström (2004), Språkutvecklande ämnesundervisning. I: Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.) (2004). Svenska som andraspråk : i forskning,undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lindberg; Inger (2002). Myter om tvåspråkighet. I: Språkvård 4/02. Svenska språknämnden

Linnarud, M, (1993), Språkforskning för språklärare, Lund, Studentlitteratur

Nässtrand, E, (1987), Språkläraren och språkinlärningsforskningen, Institutionen för klass-och ämneslärarutbildning Umeå universitet.

Stern, Hans Heinrich, (1967), Foreign languages in primary education:the teaching of foreign

or second languages to younger children. London : Oxford U.P.

31

Viberg, Åke (1993). Andraspråksinlärning i olika åldrar. I: Cerú, Eva (red.) (1993). Svenskasom andraspråk: lärarbok. 2, Mera om språket och inlärningen. 2:a upplagan. Stockholm: Natur och kultur.

Internetkällor

Skolverkets hemsida

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=8&skolform=21&id

=SVA&extraId) (15.03.2009)

32

Bilaga (Intervju frågor)

1. Kön. Ålder. Modersmål. Ålder vid ankomst till Sverige

2. Hur ser du på ämnet svenska som andraspråk? Varför? Förklara

3. Hur ser dina kompisar på att du läser svenska som andraspråk?

4. Enligt dig, vilka för- och nackdelar har just du med att du läser svenska som

andraspråk?

5. Tycker du att svenska som andraspråk har hjälpt dig och du har blivit bättre på

svenska under tiden som du har läst ämnet?

6. Hur länge har du läst svenska som andraspråk?

7. Hur hamnade du i svenska som andraspråk klassen? Fick du välja själv? Tillsagd?

8. Vad tycker dina föräldrar om att du läser svenska som andraspråk?

9. Vilket språk föredrar du att prata? I skolan? Hemma? Med kompisar?

10. Vad anser dina föräldrar om det svenska språket? Är det bra eller dåligt att kunna?

11. Vad anser du själv om det svenska språket? Bra eller dåligt att kunna?

12. Vad sysselsätter dina föräldrar sig med? Jobbar/Studerar? Här i Sverige? I hemlandet?

13. Vad har du för betyg i svenska som andraspråk? Övriga ämnen?

14. Är du nöjd med dina prestationer i svenska som andraspråk? I andra ämnen? Saknar

du betyg i något ämne?

15. Vad har du för framtidsdröm? Vad vill du arbeta med?

16. Om du fick välja fritt, skulle du vilja läsa vanlig svenska med resten av din klass

istället för svenska som andraspråk? Varför?

17. Vad anser/upplever du är den största skillnaden mellan svenska som andraspråk och

dina andra ämnen?

18. Har du skrivit nationellt prov i svenska som andraspråk? På gymnasiet/högstadiet?

Vilket betyg fick du?