Omslaget 2/2016

KÅRKULLA SAMKOMMUN 2 | 2016 ÅRGÅNG 38

Innehåller anhörigenkät!

KONTAKTUPPGIFTER

OMSLAGET 2/2016Kårkulla samkommunTfn 0247 431 222 (växel)[email protected]årkulla.fi

Redaktion:Kårkullavägen 14221610 [email protected]

Tryck:Oy FRAM Ab2015Omslaget trycks på miljövänligt och icke-klorblekt papperMultiOffset 140g/m2 (omslag)MultiOffset 90g/m2 (inlaga)

Ansvarig utgivare:Sofia Ulfstedt

Grafisk planering: Lycka

Ombrytning:Christa Liukas

Pärmbild:Christa Liukas

TIDNINGEN OMSLAGET

Kårkullas tidning Omslaget ut-kommer med 3-4 nummer per år. Tidningen innehåller bland annat intressanta temaartiklar, intervjuer, aktuell information om Kårkullas evenemang och kurser med mera. Du får gärna skriva till Omslaget. Skicka ditt material till [email protected]. För publicerade texter betalas ingen ersättning.

Redaktionsrådet

Christa Liukasredaktionssekreterare

0247 431 215

Eva-Maria Kankainen

redaktionsmedlem0247 431 377

Sofia Ulfstedtansvarig utgivare0247 431 200

Malin Haapanenredaktionsmedlem

0247 431 231

Gå gärna in och gilla oss på Facebook: www.facebook.com/Karkullasamkommun

Följ oss på Twitter: @karkullaskn

Omslaget2/2016 | ÅRGÅNG 38

3

LEDAREN | Arbetet med brukarnas delaktighet och självbestämmande fortsätter

AKTUELLT | Över 40 jobbskuggade från Kårkulla | Institutionsvården övergår till Expert- och utvecklingscentret | Avsked av Villa Käldinge med fest | Kårkulla samarbetar med FDUV kring projekt om arbetslivs- och livsorienterad verksamhet | Samkommunsdirek-törens blogg | Annexets berättelser | Fredrika Abrahamsson vald till chef för Expert- och utvecklingscentret | Årsberättelse och personalberättelse är publicerade

BOENDENYTT | Nya boendet Sandåkers öppnar i Pedersöre | Esboboendet flyttar | Arbetet för ny boendeenhet i Helsingfors framskrider | Nygränds boende i Närpes inflyttningsklart i sommar

NYA AC I VASA | Flytten av Vasa arbetscentral till Stenhaga

REHABILITERING | Rehabiliteringskurs ger medel för ett självständigt liv

BOKRECENSION | Från Lyckebo till Kyrkostrands-Jungmans skola under 50 år | Se oss, hör oss, möt oss!

KOLUMN | Fredrika Abrahamsson: Kvalitetstänkande - en naturlig del av vardagen på alla nivåer

ANHÖRIGENKÄT

NYTT INOM AST | Fokus på autism i Stockholm

TEATERSAMARBETE | Teatersamarbete mellan Kårkullabacken, Kirjala skolas eftis och Ung Dramatik

GRUNDVÅRD | Arbete med händer och hjärta

UTMANANDE BETEENDE | Människor som kan uppföra sig gör det - att hitta rätt metoder då vi jobbar med problemskapande beteende

MODEVISNING | En dag på catwalken!

SOMMARGALLUP

4

5

8

11

14

16

18

19

23

26

28

30

34

37

LEDAREN

4

Finland har ratificerat FN:s konvention om rät-tigheter för personer med funktionsnedsätt- ning den 11 maj. De träder i kraft den

10.6.2016. Konventionen betonar personers med funktionsnedsättning delaktighet i beslutsfattande som rör dem. Det är det första juridiskt bindande dokumentet som gäller rättigheter för personer med funktionsnedsättning och kan ses som en viktig milstolpe beträffande främjande, skyddande och säkerställande av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter fullt och på lika villkor.

För ratificeringen krävdes ändringar i lagen an-gående specialomsorger om utvecklingsstörda. Detta har nu gjorts. Tillägg till lagen har gjorts be-träffande delaktighet, självbestämmanderätt samt minskning av begränsande åtgärder och kriterier för dem.

Redan idag tar man på Kårkulla i beaktande brukar-nas delaktighet, självbestämmanderätt och strävan att minska begränsande åtgärder. Delaktigheten förverkligas bl.a. genom brukarnas delaktighet i ”IP-möten” där en individuell plan uppgörs samt i säsongssamtal där brukarnas önskemål och behov kartläggs för att implementeras. Självbestämman- derätten strävar man efter att ta i beaktande såväl i konkreta vardagssituationer som i större beslut. Minskning av begränsande åtgärder sker kontinu-erligt genom att med pedagogiska lösningar och förebyggande arbete stöda brukarnas välmående och därmed minska behovet av begränsande åt-gärder. Vid situationer där begränsande åtgärder

trots allt behövs, tas beslut om dem i den lagstad-gade ledargruppen. Därtill har Kårkulla brukarråd i regionerna som tar ställning till aktuella saker i verk-samheten och därigenom kan påverka beslut.

Arbetet med att öka brukarnas delaktighet, självbestämmanderätt och minskning av begrän-sande åtgärder är aldrig klart, utan utvecklas kon-tinuerligt och är något som alltid kan bli bättre. Det ska vara en naturlig del av arbetet med personer med funktionsnedsättning, att ständigt stöda deras rättigheter och friheter. Avslutningsvis vill jag önska alla en riktigt skön sommar med många avkopplande stunder i solen.

Sofia Ulfstedtsamkommunsdirektör

Arbetet med brukarnas delaktighet och självbestämmande fortsätter

5

AKTUELLT

Institutionsvården på Kårkullabacken i Pargas övergår till Expert- och utvecklingscentret från och med 1.1.2017. En arbetsgrupp vid Kårkulla samkommun som planerar verksamheten på Kårkullabacken inför framtiden föreslår att institutionsvården, som om-fattar vårdhemmet samt basservice, administreras av Expert- och utvecklingscentret (EUC) som också har verksamhet på Kårkullabacken. Eftersom insti-tutionsvården ska avvecklas samtidigt som EUC:s verksamhet (specialenheter inom krisvård, un-dersökning och rehabilitering) ska utvecklas och expanderas behövs ett smidigare samarbete.

Institutionsvården övergår till Expert- och utvecklingscentret Enligt den samkommunala boendeplanen, upp- daterad 2015, och samkommunens ekonomiplan 2016-2018, ska avveckling av institutionsvården ske genom överföring till öppen vård. Utflytt är pla- nerat fortsättningsvis enligt möjlighet. Fullmäktige har år 2010 fattat ett beslut om att ingen från institu-tionsvården flyttas mot sin vilja. En del av brukarna på institutionen blir kvar och bo på Kårkullabacken. Institutionsvården fortsätter alltså som tidigare och ändringen av förvaltningsindelningen innebär inga ändringar för brukarna på Kårkullabacken utöver avvecklingen enligt plan. För personalen in-nebär det att verksamheten leds av EUC istället för av regionchefen i Åboland.

Den 27.4.2016 firades den internationella Job Shadow Day, alltså jobbskuggardagen. Job Shadow Day är till för att människor med special-behov lättare ska hitta arbete. Job Shadow Day förbereder jobbskuggare på arbetslivets krav och ger nya samarbetsmöjligheter till lokala aktörer och myndigheter. Dagen har fokus på styrkor istället

Över 40 jobbskuggade från Kårkullaför begränsningar. Job Shadow Day koordineras i Finland av Vates-stiftelsen i samarbete med bl.a. läroinrättningar, arbetsverkstäder, handikappor-ganisationer, sysselsättningsenheter, föreningar, och arbetsgivare. Från Kårkulla deltog över 40 brukare i jobbarskuggardagen i år.

Stefan Muntzel jobbskuggade på for-donsmekanikerutbildningens bilverk-stad Fixus vid Prakticum i Helsing-fors. Han tyckte det här var mycket roligare än normala arbetsdagar. Det var intressant att följa med när bilarna fixades och att se på när man bland annat fixade ett avgasrör. Hit skulle Stefan gärna komma på nytt.

Fredrik Lettjeff fick följa med när förbindelsefärjan Suomenlinna II kör passagerare fram och tillbaka från Salutorget till Sveaborg i Helsingfors. Utsikten uppe på kommandobryg-gan på färjan var bra och det var in-tressant att se hur man styr en färja.

Jelena Hertzberg jobbskuggade på hunddagiset Hyggebo i Helsingfors. Här fick Jelena leka med hundar-na och gå ut på promenad. Jelena trivdes som fisken i vattnet med hun-darna och dagen fick hundfebern att stiga. Alla hundar var lika gulliga, tycker Jelena.

6

AKTUELLT

Samkommunsdirektörens blogg

På Samkommunsdirektörens blogg skriver So-fia Ulfstedt varje vecka korta texter om aktuella ärenden och om sitt jobb som samkommunsdi-rektör. Läs bloggen på adressen www.karkulla.fi/samkommunsdirektorens-blogg

Avsked av Villa Käldinge med fest

Kårkulla samkommun deltar i FDUV:s samarbets- projekt för utveckling av arbetslivs- och livsorienterad verksamhet. Genom projektet får Kårkulla möjlighet att förbereda sig på kommande lagförän-dringar samt stöda utvecklandet av samkommun-ens serviceutbud. Målet med projektet är att stärka de nya kvalitets- kriterierna inom arbetslivs- och livsorienterade

verksamheten som allt tydligare lyfter fram brukar-nas självbestämmande, delaktighet och valfrihet. Ett av målen är också att utreda vägar till lönear-bete via andelslag. Målgruppen är speciellt unga personer med utvecklingsstörning som avslutat sina grundstu- dier och kommer in i arbetslivs- och livsorienterade verksamheten. I projektet läggs också vikt vid per-soner med större stödbehov som inte har förutsätt- ningar för lönearbete men som behöver stimule-rande livsorienterad verksamhet för att upprätthålla funktionsförmågan. FDUV kommer att ansöka om RAY-finansie- ring för projektet för åren 2017-2021 och kommer därmed att ansvara för administrationen. Kårkullas roll i projektet är att vara med i styrgruppen och att testa nya verksamhetsmodeller.

Kårkulla samarbetar med FDUV kring projekt om arbetslivs- och livsorienterad verksamhet

Kårkullas boende i Nagu, Villa Käldinge, firade avskeds- och vårfest i maj. De sex brukare som bott i det gamla skolhuset flyttar ut p.g.a. att Kårkullas hyreskontrakt med Pargas stad avslutas. Avskedsfesten bestod av tal och skål, kaffe och tårta samt sång och dans.

Bild Anna-Silja Suutarinen

7

AKTUELLT

Kårkulla samkommuns

Årsberättelse 2015 och Personalberättelse 2015

är publicerade.

De går att läsa elektroniskt på Kårkullas webbsidor under Materialbank -> Publikationer -> Övriga publikationer.

I ett halvt års tid har en grupp brukare på Annexet vid Moc-ca serviceenhet i Pargas skrivit berättelser tillsammans. Brukarna samlas i grupp tillsammans med handledaren Linda Juslin med papper och penna i handen. Se-dan får fantasin flöda. Brukarna berättar och Linda skriver med hjälp av stödfrågor. Så småning-om växer berättelserna fram.– I fantasin kan man lämna alla begränsningar bakom sig. Berät-telser kan också vara ett sätt att uttrycka känslor, säger Linda.– Jag anser att alla människor har rätt att fantisera och drömma och

Annexets berättelser

att uttrycka det de har inombords. Att hitta på berättelser tillsam-mans är ett sätt att göra det.

Berättelserna med förord av Linda Juslin finns att få tag på vid Moc-ca serviceenhet.

Styrelsen för Kårkulla sam-kommun har valt Fredrika Abrahamsson till chef för Ex-pert- och utvecklingscentret. Abrahamsson har högre yrkes- högskoleexamen inom social- och hälsovård, ledarskap och ut-veckling. Abrahamsson har fungerat som vikarierande chef för Expert- och utvecklingscentret sedan sep-tember 2015 och är väl bekant med Kårkulla efter att ha jobbat inom alla verksamhetsformer vid Kårkulla i ca 20 år.

Läs Fredrikas kolumn på sidan 18.

Fredrika Abrahamsson vald till chef för Expert- och utvecklingscentret

Årsberättelse och personalberättelse är publicerade

BOENDENYTT Text Christa Liukas | Bild Malin Nordling

8

Den första augusti blir Kårkullas nya boende Sandåkers i Pedersöre inflyttningsklart. Boendeenheten kommer att bestå av ett

gruppboende för tre personer, ett gruppboende för fyra personer samt två lägenheter. Personalutrym-men, bastu och hjälpkök är gemensamma för hela enheten.

Sandåkers svarar på ett behov i norra Österbot-ten, eftersom en tidigare kartläggning gav att det i regionen finns 82 personer från åldern 15 år uppåt som bor i sina föräldrahem eller i temporära boen-delösningar. De som flyttar in i Sandåkers kommer från sina föräldrahem, andra boenden eller från temporära boendelösningar.

Malin Nordling från Backebo serviceenhet i Jakob-stad kommer att leda verksamheten på Sandåk-ers. Samtidigt kommer de tio boendeplatserna från Backebo att höra under Sandåkers. Korttidsvården

Nya boendet Sandåkers öppnar i Pedersöre

vid Backebo, som består av nio platser och fyra lägenheter, leds av Lena Ahlskog.

Sandåkers boende finns på adressen Skolhus-gränd 11, 68600 Sandåker.

9

Kårkulla samkommuns styrelse har gett Kårkulla Fastighets Ab i uppgift att bygga en ny boendeenhet i Baggböle i Helsing-

fors.

Kårkulla samkommun äger tomten med ett egna-hemshus från 1970-talet på Elovägen 56 i Bagg-böle, Helsingfors. I huset har funnits boendeverk-samhet sedan 1980-talet, men nu väntar det på att rivas.

På tomten planeras en boendeenhet med 8 st. 30 kvadratmeters lägenheter, allmänna utrym-men samt personalutrymmen på totalt 547 kvad-

Esboboendet flyttar

Arbetet för ny boendeenhet i Helsingfors framskrider

ratmeter. Tomtens nuvarande byggrätt omfattar 400 kvadratmeter och en planändringsprocess är på gång vid Helsingfors stad för att utöka bygg- rätten. Planändringsutkastet lades till påseende 30.5.2016.

Behovet av ny boendeverksamhet i mellersta Ny-land är stort. Helsingfors omsorgsbyrå har känne-dom om ca 40-45 klienter som inom de närmaste 0-10 åren kommer att vara i behov av grupp- och lägenhetsboendeservice. Vid en kartläggning som gjordes våren 2015 har Helsingfors stad, Vanda stad, Kyrkslätts kommun och Grankulla stad ut- tryckt intresse för projektet.

Boendet i Klappbrinken i Esbo som hör till Västerledens serviceenhet är inte längre ändamålsenlig och därför sker

en flytt därifrån i sommar. Kårkulla hyr upp tre lägenheter på Båtlänningsvägen 9 i Grankulla. Därefter kommer tidigare Esboboendet att ge service till tre stycken lägenhetsboende och tio stödboende.

10

BOENDENYTT Text Christa Liukas | Johanna Söderback

Nygränds boende i Närpes inflyttningsklart i sommar

dagverksamheten i Närpes. Dagverksamheten och boendet på Boställsvägen kommer att bilda Närboda serviceenhet och ledas av Inga-Lene af Hällström. Samtidigt med förändringarna i Närpes kommer Smultronbackens serviceenhet i Kris-tinestad att byta namn till Västboda serviceenhet.

I slutet av augusti sker inflyttningen till det nya boendet Nygränd i Närpes. Boendet ersät-ter boendena på Häggvägen och Parkvägen i

Närpes som inte längre motsvarar dagens krav och standard.

Det nya boendet, som bildar Nygränds serviceen-het, innehåller två lägenheter, tio gruppboenderum och tre rum för korttidsvård. Det är invånarna från Häggvägen och Parkvägen som flyttar in. Des-sutom kommer det några nya brukare till kort-tidsvården.

Det nya boendet medför förändringar i indelningen av Kårkullas serviceenheter i Närpes. Johanna Söderback kommer att fungera som enhetschef för den nya Nygränds serviceenhet. Hon har tidi-gare varit enhetschef för Mosebackens serviceen-het som ansvarat för Parkvägens boende och för

Nygränds serviceenhet finns på adressen Nygränd 1, 64200 Närpes.

11

NYA AC I VASA Text Monica Eklund | Bild Nina Spåra

Flytten av Vasa arbetscentral till Stenhaga

Vi har nu äntligen flyttat till nya utrymmen. Resan hit har varit lång. Det har varit planering av många olika utrymmen under årens

lopp, men planerna har strandat på grund av många olika orsak-er, men nu är vi här och är mycket nöjda med resultatet, skriver

Monica Eklund, enhetschef vid Kvadratens serviceenhet, som här berättar om hur vägen till arbetscentralens nya utrymmen sett ut. “

NYA AC I VASA

12

Planeringen startade redan för 17 år sedan. Personalen har berättat att de redan i början av 2000 var till Wasklot och tittade på gamla

utrymmen där. År 2003 planerade vi en renovering av gamla utrymmen i Bockska hörnet som sedan visade sig bli för dyra enligt de behov som vi hade. Vi har besökt många olika fastigheter som ändå visade sig bli alltför oändamålsenliga eller för dyra att renovera.

Vi har bekantat oss med Gamla Vakken, grann-fastigheten på Olympiagatan, gamla Sotkahuset i Klemetsö, Laattapiste i Stenhaga, Hongkong m.m. Vi hade långtgående planer i fastigheten bred-vid dagcentret. Läget var bra men fastigheten var långtifrån ändamålsenlig för vår verksamhet. Vi skulle ha varit tvungna att vara i två olika hus och dessutom i två olika våningar. Detta gjorde att vi beslöt oss för att stoppa en fortsatt planering av dagcentrets grannfastighet. Det skulle ha blivit en vardag full med problem.

Utrymmesfrågan aktiverades igen under hösten 2014 när företaget Wasagroup visade intresse att bygga helt nya utrymmen för arbetscentralen i Stenhaga, Vasa. Stenhaga är ett relativt nytt och växande affärsområde några kilometer norr om Vasa centrum med ett ypperligt läge med tanke på

trafikförbindelser och möjlighet till ny och kreativ ar-betsverksamhet.

Vi började skissa upp arbetscentralens behov och föra vidare önskemålen till Wasagroups arkitekt. Många planeringsmöten avverkades under hösten 2014 och 2015 tillsammans med Kårkullas teknis-ka disponent Johan Nysten, vår planeringsgrupp från arbetscentralen och Wasagroup. Hantver-ket som inte heller hade de mest ändamålsenliga utrymmen planerades att flytta med till Stenhaga. Det gjordes en kostnadskalkyl så att vi skulle kun-na föra ärendet vidare till samkommunens ledning och förtroendeorgan. Efter åratal av sökande efter lämpliga utrymmen verkade ett nybygge vara det bästa alternativet.

Efter ett par återremitteringar med önskan om tilläggsuppgifter godkände styrelsen att vi flyttar till nya utrymmen i Stenhaga. Det kändes overkligt efter alla år av planering och sökande efter nya utrymmen för arbetscentralen.

Byggandet inleddes under sommaren 2015 och vi följde med stort intresse med hur det avancerade. Själva flytten inleddes torsdagen den 25.2.2016. Vi hade tre dagar på oss att flytta hela arbetscentralen. Brukarna var hemma under tiden.

13

Personalen jobbade långa dagar för att vi skulle kunna öppna tisdagen den 1.3.2016. Brukarna kom i jobb tisdagen den 1.3. Dock måste vi säga att arbetscentralen nog inte var inflyttningsklar. Vi har jobbat på en byggarbetsplats under en ganska lång tid, men resultatet är en fin arbetscentral som vi får hoppas att vi kommer att trivas i under en lång tid framöver. •

14

REHABILITERING Text Christa Liukas | Bild Christa Liukas

Keko-rehabilitering ordnas av Miina Sillan-pää-stiftelsen och är till för att upprätthålla och främja hälsan och arbets- och funktionsförmågan hos arbetsföra personer med utvecklingsstörning. Genom kursen uppmuntras personer med utveck-lingsstörning att genomföra hälsofrämjande livs- stilsförändringar samtidigt som deras handledare får lära sig hur de kan stöda personerna i proces-sen.

Det var Landgrändens boende som upptäckte kursen ifjol, men då var det redan för sent att ansöka till den. Så i år ansökte Landgränden och

Treklangens serviceenhet tillsammans för att en grupp brukare skulle kunna delta, berättar Melanie Shamtej, arbetshandledare vid Treklangens servi-ceenhet.– Alla brukare som ville delta hade möjlighet att göra det, säger Melanie. Det var främst ganska självständiga brukare som bor ensamma och lagar sin egen mat som vi tänkte att var i behov av att få verktyg för ett hälsosammare liv.

Under den fem dygn långa kursen fick brukarna prova på olika former av motion, t.ex. stavgång, vattengymnastik och gymträning. De fick också

Rehabiliteringskurs ger medel för ett självständigt livUnder en vecka i mars motioneras, stretchas och äts det hälsosamt på serviceboendet Wilhelmiina i Helsingfors. Det är åtta stycken brukare från Treklangens serviceenhet samt från Landgrändens boende vid Octavens serviceenhet i Helsingfors som deltar i Keko-rehabilitering.

15

lära sig om näringslära och att äta och tillaga mat enligt näringsrekommendationerna. Dessutom fick brukarna verktyg och material för att starta en livs- stilsförändring. Under kursen mättes också bland annat deltagarnas blodtryck, blodsocker och funk-tionsförmåga och alla fick personlig respons på sitt hälsotillstånd. Alla fick också fundera på personliga målsättningar. – Det här var en jättebra möjlighet för dem, säger Melanie. Det här är frågor som vi anser att är viktiga men som vi inte haft rätt verktyg för att ta tag i det.

Eftersom tre av Kårkullas handledare också del-tog i kursen har de fått förutsättningar för att stöda och fortsätta arbetet för ett hälsosammare liv för brukarna. Målsättningen med rehabiliteringen är att lära brukarna vilka effekter fysisk aktivitet, rätt näringsintag och personlig hygien har på det egna välmåendet. Genom att tillämpa det man lärt sig under kursen i sin egen vardag kan man leva ett så självständigt liv som möjligt samt delta i arbetslivet så länge som möjligt.

Alla brukare som deltog i rehabiliteringen tyckte kursen var bra och nyttig. Speciellt tyckte de om att lära sig hur man äter rätt. Sockermängderna i vissa produkter överraskade en del. •

16

BOKRECENSION Text Christa Liukas | Bild Christa Liukas

Kyrkostrands-Jungmans skola i Jakobstad är en integrerad närskola och specialskola. Jungmans skola erbjuder individuellt an-

passad undervisning för ca 50 elever i tio special- klasser. Konceptet med det nära samarbetet med allmänundervisning är unikt i världen. Jungmans skola har varit föregångare länge och har 50 års erfarenhet av att bemöta elever med olika former av funktionsnedsättning. År 2014 firade Jungmans skola 50-års jubileum och har nu gett ut en historik om skolans färggranna historia. Historiken ”Från Lyckebo till Kyrkostrands-Jung-mans skola under 50 år – 1964-2014” är skriven av läraren Ulla Sjölind. Historien om skolan beskriver samtidigt samhällsutvecklingen och hur inställnin-gen till personer med funktionsnedsättning ändrat över årtiondena. Skolan har mycket samarbete med Kårkulla och har haft det under alla år.

Skolan startade 1964 som ett daghem för barn och ungdomar med funktionsnedsättning, med namnet Lyckebo. Det var en aktiv föräldrakrets, föregångare till DUV, som drog igång och drev projektet, eftersom enda stället för barn med ut-vecklingsstörning var Kårkullas centralanstalt i Pargas, vilket kändes långt borta för österbottnis- ka föräldrar. Dessutom hade man börjat tycka att anstaltvård inte var det bästa alternativet. Lyckebo var det första daghemmet i sitt slag i Svenskfinland och inspirerade till liknande satsningar på andra håll i landet. Lyckebo började samarbeta med stadens industrier och skapade på så sätt sysselsättning för ungdomar. Förutom barnträdgård och tränings- skola satsade Lyckebo på skolundervisning, trots att barnen inte var läropliktiga. Även social träning och kunskaper i ADL var viktiga och Lyckebo sam- arbetade med Kårkulla inom dessa områden.

Läsvärt:Från Lyckebo till Kyrkostrands-Jungmans skola under 50 år1964-2014av Ulla Sjölind/Kyrkostrands-Jungmans skola2016

17

På 1970-talet tog den öppna vården ett stort kliv framåt och Kårkulla öppnade en skyddad verk-stad i Jakobstad. Flera av ungdomarna flyttade över till Jakobstads Industricentral. På 70-talet överläts Lyckebo helt och hållet till Kårkulla och fick namnet Träningsskolan i Jakobstad. Tränings- skolan i Jakobstad verkade i några år under Kårkulla, innan skolan blev en del av det kommu-nala grundskoleväsendet, då skolan fick namnet Jungmans. År 1990 flyttade fyra klasser från Bonäs skola intill Jungmans för att råda bot på närskolans utrymmesbrist, vilket var en stor förändring i Jung-mans historia, eftersom det i allra högsta grad var fråga om en integrering av två olika undervisnings- metoder och -kulturer. 1997 slog skolorna ihop administrativt och fick namnet Kyrkostrands-Jun-gmans skola. Boken förmedlar känslan av att skolan alltid brytt sig om barnen och gjort sitt yttersta för dem och att personalen varit mån om att utveckla peda-gogiken och metoderna. Boken innehåller också många varma minnesberättelser från tidigare och nuvarande lärare. •

Läsvärt:Se oss, hör oss, möt oss!6 familjer berättar om sin vardagav Clara Henriksdotter/Lärum-förlaget2016

I boken ”Se oss, hör oss, möt oss!” berättar sex familjer om sina liv med specialbarn. Boken är ett resultat av FDUV:s föräldranätverksprojekt “Styr-ka genom nätverk” och är skriven av fackboks-författaren Clara Henriksdotter. Boken är ett sätt att föra fram den kunskap, styrka och kärlek som kommit fram i föräldranätverket och förmedla den vidare. Med berättelserna vill man ge kraft och in-spiration till andra. Många familjer sätter ord på tankar och känslor som kan vara svåra att ge uttryck för. Berättelserna är starka och berörande. “Jag grät så mycket på den tiden att jag tänkte att jag inte kan delta för jag kommer att gråta hela tiden. Sedan tänkte jag att de andra i gruppen kan-ske är i samma situation som vi, men det var de inte. Det gjorde ingenting för det var det bästa som kunde hända mig.” -Mia Wikgren •

KOLUMN

18

Visionen ”Kvalitetstänkande – en naturlig del av varda-gen” har följt med mig un-

der de år jag arbetat på Kårkulla. Jag har haft fördelen att samarbeta med personer som ständigt hållit diskussionen om kvalitetsarbetet levande. När jag år 2013 valdes till utvecklare vid Expert- och utveck-lingscentret, EUC, från att ha ar-betat inom verksamheten i 15 år, kändes det som en rätt riktning. Att få arbeta med utvecklings- och kvalitetsarbete på heltid var något jag verkligen trivdes med. Att idag ha blivit vald till chef för EUC är en stor ära. Att vara med och leda Kårkulla samkommun till en producent av socialvårds- tjänster som erbjuder tjänster av god kvalitet är något jag ser fram

Fredrika Abrahamsson

Kvalitetstänkande – en naturlig del av vardagen på alla nivåer

emot. För detta behövs alla an-ställdas insatser, tillsammans når vi målen. Vi har många anställda inom Kårkulla i olika uppgifter. Alla behövs för att brukaren ska få bästa möjliga service. När alla känner att uppgiften och målen är klara ökar engagemanget och framåtandan. För mig blir uppgif-ten att se till att ramarna är tydliga så att god kvalitet kan förverk- ligas. Kårkulla samkommun har gått inför att certifiera hela verk-samheten enligt ISO 9001: 2015 standarden. EUC ansvarar för pla-neringen och genomförandet av certifieringsprocessen. ISO 9001 är ett kvalitetsledningssystem som bygger på filosofin om stän-dig förbättring. Ständig förbättring och utvecklingsarbete medför förändring. Förändring kan kän-nas obekvämt då man inte riktigt vet vad det medför. När jag tänker på förändring som en förbättring känns det genast lättare och mera naturligt. Det finns många saker som görs bra idag men också saker som kan göras bättre, detta behöver inte nödvändigtvis kosta mera eller ta mera av vår tid.

Vår människosyn och vårt förhållningssätt spelar stor roll

för hur vi bemöter andra männi-skor. Utgångspunkten i allt arbete inom Kårkulla bör vara brukarens självbestämmande, delaktighet och valfrihet enligt FN:s konven-tion om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. ICDP – vägledande samspel ska hjäl-pa oss att fokusera på det posi- tiva samspelet, man utgår från var och ens förmågor och möj-lighet till utveckling. Vägledan-de samspel betonar betydelsen av nära och tillitsfulla relationer samt av att var lyhörd i tanke och handling. Detta bidrar till förbätt- rade levnadsvillkor för brukarna samt ökad arbetsmotivation och arbetsglädje inom personalen – en konkret höjd kvalitetsåtgärd. Som chef för EUC vill jag jobba för att Kårkullas och EUC:s tjänster har en hög standard med kvalitets- tänkande på alla nivåer som en naturlig del av vardagen. Jag ser fram emot ett gott samarbete och önskar att vi kan se möjligheterna framom hindren. Varje dag är en dag med nya möjligheter.

Fredrika Abrahamsson är vald till ny chef för Expert- och ut-vecklingscentret

Bästa mottagare!

Kårkulla samkommun vill veta vad anhöriga tycker om vår service.

För att få en uppfattning om vad anhöriga tycker om vår service genomför vi regelbundna anhörigenkäter. Vi vill använda resultaten som grund för en god kvalitativ service där anhörigas åsikter påverkar hur servicen utvecklas.

Enkäten är avsedd för alla anhöriga till personer som erhåller vår service. Den riktar sig i första hand till föräldrarna. Syskon eller andra släktingar kan i andra hand besvara enkäten. Ifall personen inte har anhöriga kan en personlig intressebevakare besvara enkäten. I enkäten används begreppen ”anhörig” och ”er an-hörig”. Med ”er anhörig” avses personen med funktionsnedsättning.

Medverkan är frivillig, men önskvärd för att vi ska kunna utveckla vår service. Enkäten besvaras anonymt. All information kommer att användas konfidentiellt. Resultaten redovisas så att inga enskilda personers svar kan utläsas. Resultaten kommer att redovisas under fliken ”För anhöriga” på Kårkulla samkommuns webbsida.

Vi önskar att ni svarar på enkäten på webben senast fredagen den 5.8.2016. Ni hittar Anhörigenkät 2016 på Kårkulla samkommuns webbsida www.karkulla.fi under fliken ”För anhöriga” under “Brukare & anhöriga”. Om ni inte vill svara på webbenkäten så kan ni riva ut denna sida och posta den till Kårkulla samkommun, Kårkullavägen 142, 21610 Kirjala, märk kuvertet med ”Anhörigenkät”.

Enkäten består av 20 frågor. Vi ber er först besvara tre (bakgrunds)frågor. De är till för att jämföra skillnader i anhörigas åsikter per region, ålder och erhållen serviceform. Besvara frågorna genom att markera (X) ett svarsalternativ. De öppna frågorna besvaras fritt formulerade.

Har ni synpunkter eller funderingar på enkäten är ni välkomna att kontakta vik. chef för EUC Fredrika Abra-hamsson, [email protected], tfn: 0247 431 381.

Tack för er medverkan!

ANHÖRIGENKÄT

ANHÖRIGENKÄT MAJ 2016

Sofia UlfstedtSamkommunsdirektörKårkulla samkommun

Fredrika Abrahamssonvik. Chef för Expert- och utveckligscentretKårkulla samkommun

ANHÖRIGENKÄT

1. Jag/vi som besvarar enkäten är anhörig till person som får service i följande region:

Östra Nyland (Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Pyttis, Sibbo) Mellersta Nyland (Esbo, Grankulla, Helsingfors, Kyrkslätt, Vanda) Västra Nyland (Hangö, Ingå, Lojo, Raseborg, Sjundeå) Åboland (Kimitoön, Pargas, Åbo) Södra Österbotten (Kaskö, Kristinestad, Närpes) Mellersta Österbotten (Korsholm, Korsnäs, Malax, Vasa, Vörå ) Norra Österbotten (Jakobstad, Karleby, Kronoby, Larsmo, Nykarleby, Pedersöre)

2. Jag/vi som besvarar enkäten är anhörig till person i åldern:

0-6 år 7-17 år 18-45 år 46-64 år 65 år och äldre

3. Jag/vi som besvarar enkäten är anhörig till person som erhåller följande service (markera ett eller flera alternativ):

Anstaltsvård (vårdhemmet) Boendeservice Dag/arbetscenterservice Omsorgsbyråns tjänster Övriga tjänster (Rehabilitering, Undersökning, Kris) Oklart vilken serviceform det handlar om

4. Är ni nöjda med det utbud av service som Kårkulla samkommun erbjuder?

I allra högsta grad I viss mån Inte särskilt Absolut inte

5. Motsvarar kvaliteten på servicen som Kårkulla samkommun erbjuder det ni förväntar er?


6. Har ni tillräcklig information om Kårkulla samkommuns serviceutbud?


7. Anser ni att Kårkulla samkommun i tillräcklig utsträckning stöder er anhörig vid upprätt- hållande av de sociala kontakterna?


8. Anser ni att personalen beaktar er anhörigs självbestämmanderätt?


9. Får ni tillräcklig information om er anhörigs rättigheter och påverkningsmöjligheter?


10. Anser ni att er anhörig lever ett fullgott liv?


11. Litar ni på att er anhörig är i "trygga händer"?


12. Är ni nöjda med personalens sakkunskap?


13. Anser ni att personalen bemöter er anhörig med högaktning och respekt?


14. Får ni den information om er anhörig ni vill ha?


15. Har ni det inflytande i er anhörigs vardag som ni önskar?


ANHÖRIGENKÄT

ANHÖRIGENKÄT

16. Har ni information om på vilket sätt ni kan vara med om att planera servicen för er an-hörig?

Ja Nej

17. Deltar ni vid uppgörandet av er anhörigs Individuella Plan?

Ja Nej

18. Besöker ni Kårkulla samkommuns hemsida för att få information?

Ja Nej

19. Kårkulla samkommun har dels en responsblankett och dels ett snabbresponsför-farande. De finns på hemsidan (www.karkulla.fi). Känner ni till Kårkulla samkommuns re-sponsförfaranden?

Ja Nej

21. Kårkulla samkommun arbetar med att förnya värdegrunden. Vilka värderingar är viktiga för er med tanke på Kårkullas service?____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Övriga kommentarer ni vill framföra:____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

TACK FÖR ER MEDVERKAN!

23

NYTT INOM AST Text Pia Lindevall & Annika Lahtinen | Bild Pia Lindevall

Autismhandledaren Majo Nyberg, pedagogiska handledaren Annika Lahtinen och ledande terapeut Pia Lindevall åkte i början av april till Stockholm för att delta i Fokus på autism – en stor internationell kongress som ordnas vartannat år. På

kongressen deltog ca 500 personer som ivrigt deltog på gemensamma och valfria föreläsningar kring aktuell forskning kring autismspektrumtillstånd.

Fokus på autism i Stockholm

Gemensamma föreläsningar som hölls av ”keynote-speakers”, toppforskare från Storbritannien och USA, handlade bl. a.

om aktuell hjärnforskning, diagnostik och neurodi-versitet. Dr Morton Ann Gernsbacher från Uni-versity of Wisconsin-Madison, USA, tog upp hur svårt det är att avgöra vems hjärna som är “av-vikande” och på vilket sätt. Hon pratade mycket om vikten av ”accomondation”, att viktigast av allt egentligen är att utvärdera hur personen tar emot och anpassar sig till olika utmaningar i livet, inte hur dennes hjärna fungerar eller ser ut. Judith Gould från Storbritannien fick många rörda tack från publiken då hon berättade om au-tismspektrumtillstånd hos flickor och kvinnor. AST hos flickor och kvinnor tar ett annat uttryck än AST hos pojkar och män, och därför får det kvinnli-

ga könet sin diagnos betydligt mycket senare än det manliga. Detta leder till att flickor och kvinnor ofta har blivit utsatta för nedsatt förståelse, dåligt bemötande och felaktigt hjälp under sin uppväxt. Flickor och kvinnor fyller oftast de diagnostiska kriterierna, men de kan ”dölja” sina svårigheter bätt-re. Deras specialintressen är inte lika begränsade och avvikande som pojkarnas och mäns och de har oftast bättre sociala och kommunikativa fär-digheter. Kongressen var välordnad med fina föreläsare och för det mesta intressanta forskningsrapporter. Dagarna blev långa och trots att vi inte hann se någonting annat än hotellet, universitetsområdet där kongressen ordnades och den närmaste res-taurangen som låg intill hotellet, var kongressen mycket givande.

NYTT OM AST

24

Etisk och social forskningLiz Pellicano från England föreläste om etisk och social forskning. Under åren 1980-2010 har au-tismforskningen ökat hela 2000 gånger. Det har vi-sat sig att förväntningarna på forskningen och det som det verkligen forskas i inte motsvarar varan-dra. Forskningen finansieras långt för forskning kring biologi, hjärna och kognition samt orsaker till AST, medan personer med AST, anhöriga, forskar-na själva och professionella inom AST egentligen önskar forskning kring bl.a. förståelse av personer med AST och framtidsvisioner. I England har det forskats i huruvida det är mera korrekt att tala om en person med autism eller en autistisk person. Diskussionen känns relevant också i vårt land. Den engelska forskningen re-kommenderar att individens eget önskemål följs, då hen kan uttrycka sitt önskemål.

Spel för träning av sociala färdigheterMånga personer med AST upplever svårigheter med social förståelse, social kognition och social medvetenhet, vilket kan leda till undvikande av sociala situationer, missförstånd i socialt samspel och utanförskap. Därför har Karolinska Institutet (KIND) i Sverige i samarbete med internationella forskargrupper utvecklat standardiserade test- och träningsinstrument för bedömning och träning av olika aspekter av social kognition. Några av dessa presenterades av Steve Berggren, BUP och Sven Bölte, Karolinska Institutet. Dessa är bl.a.:- D-MASC-MC (Double-Movie for the Assessment of Social Cognition- Multiple Choice), ett filmbase- rat test, som mäter mentaliseringsförmåga och oli-ka slag av social kognition.- FEFA-2 (Test och träning av emotionsigenkänning enligt Frankfurtmodellen), ett datoriserat instru-ment för testning och träning av igenkännande av känslor. Mera om spelet på KIND:s hemsida.- ASC Inclusion (Autism Spectrum Conditions In-clusion), en internetbaserat plattform och ett spel för kompetensutveckling för barn med AST. Bar-nen kan lära sig om social kommunikation och in-teraktion i en högteknologisk och modern virtuell värld, där det tar 12 veckor att slutföra hela spelet, och i vilket barnen samlar pengar för att använda dem i spelet. Den som vill läsa mera om och testa på demon av den här typen av spel som tränar social förmåga kan googla på ”EmotiPlay”.

Igen kunde jag konstatera att det som jag på 1990-talet har varit tvungen att göra med magkänsla, eftersom det inte då ännu fanns så mycket

forskning kring AST, egentligen inte var så dåligt heller. I det nuvarande arbetet behöver jag inte mera ”tro”, nu får jag veta! Att följa den aktuella

forskningen som görs kring AST är oerhört viktigt. Enbart på detta vis kan vi erbjuda sådant stöd och habilitering för våra brukare som stöds även av

flera vetenskapsområden.- Pia Lindevall, ledande terapeut vid Kårkulla

“Plock bland föreläsningarna:

25

Blinda barn med autismKim de Verdier, från Resurscentret Syn vid Spe-cialpedagogiska skolmyndigheten i Sverige, talade om AST i kombination med blindhet hos barn samt vilka specialpedagogiska utmaningar det medför. Medfödd blindhet påverkar givetvis utveckling- en genomgripande. Den för spädbarn så viktiga imitationen baserad på synen uteblir, ickeverbal in-formation går förbi och barnen kan inte få visuell feedback. Blindheten påverkar barnen motoriskt, kognitivt, känslomässigt och socialt. Allt detta gör att de små blinda barnen kan uppvisa autismliknande beteenden. De fastnar ofta i aktiviteter, har repetitiva beteenden, stereotypier, ekotal och svårt med ömsesidighet i kommunikation och samspel. Det har visat sig att ca 1/3 av alla blinda barn har AST. Mot bakgrunden att blinda barn uppvisar autismliknande beteenden och dessutom ofta är renodlat autistiska, blir det ännu svårare att skapa sammanhang och det kan vara mycket svårt att hitta rätt pedagogik för de autistiska blinda bar-nen. De har en annorlunda världsuppfattning och de modeller som vanligtvis används fungerar inte. Blinda personer behöver få uppleva konkret med många sinnen, men överkänslighet hos personer med AST kan göra det svårt att t.ex. känna med händerna eller att läsa punktskrift. Vid autismpeda-gogik används ofta visuella hjälpmedel, vilka givet-vis inte fungerar för blinda barn. Vid autismpedagogik för blinda barn blir därför struktur, ordning och förutsägbarhet ännu viktigare än annars. Mycket tid och enträget repeterande behövs. För blinda autistiska barn kan bildschemat ersättas med konkreta föremål och ledstänger kan monteras upp. Fack, lådor och avgränsade ytor kan användas i stället för bordsytor. Händelseböck-er med föremål att känna på kan användas samt ljudalbum i stället för fotoalbum.

Tidiga prediktorer för kausala förklaringsmo- deller till neuropsykiatriska tillståndFöreläsningen hölls av Mikael Heiman, Felix Koch, Birgitta Spjut Jansson och Tomas Tjus och de behandlade bland annat regleringsproblem hos småbarn, det vill säga problem med mat, sömn och skrikighet. Om ett barn har något av dessa problem orsakar det stress hos föräldrarna. Om bar-net har alla dessa problem ökar sannolikheten för att barnet får beteende- och uppmärksamhetspro-blem samt AST starkt. Barn med alla dessa pro-blem bör tas på högsta allvar redan i småbarnsål-dern och följas upp regelbundet och noggrant.

Utvecklingspsykologiska aspekter på tidig behandling av autismFöreläsningen presenterade forskning kring sam-spel och intensiv beteendeterapi. Barn med AST som deltog i forskningen delades i två grupper. Den ena gruppen fick intensiv samspelsträning i form av s.k. inlärning via imitation och den andra gruppen fick habilitering enbart med intensiv beteendeterapi (IBT). Båda grupperna utvecklades bra, men den första gruppen utvecklade sociala färdigheter som bestod även i mognare ålder. Att satsa på det tidi-ga samspelet är oerhört viktigt.

Majo Nyberg och Annika Lahtinen.

Programmen från kongressen finns samlade på adressen:http://urskola.se/Produkter/195656-UR-Samtiden-Fokus-pa-autism-Stamceller-och-autism

TEATERSAMARBETE Text Annika Lahtinen | Bild Annika Lahtinen

26

Under våren har ”Pluppis” elever och Kårkullas representanter Karin Forssell och Stefan Pel-tonen träffats fem gånger för improvisation och dramalekar. Deltagarna har också fått skapa egna berättelser och fundera på vad som gör en berät-telse intressant. Berättelserna har byggts upp från fyra byggstenar: person, plats, vilja och problem. En del av berättelserna har berättats muntligt och andra har improviserats fram till korta scener. Verk-stadens ledare Tove Lipponen och Carmela Jo-hansson berättar att gruppen är mycket fantasifull och deltagarna har fina idéer. De är också spontana och vågar kasta sig in i olika historier och improvi- sera. Ibland är viljorna många och det kan vara svårt att komma överens om hur historierna fortsätter.

Eleverna har tyckt att det är roligt att också Ka-rin och Stefan deltar i verkstaden och att det har fungerat bra. Det är betydligt fler barn i gruppen, så gärna kunde flera representanter från Kårkulla ha deltagit, tycker Tove och Carmela.

På ”Pluppis” vårfest 17 maj var det dags för att visa upp en av de berättelser som gruppen skapat till-sammans.

Teatersamarbete mellan Kårkullabacken, Kirjala skolas eftis och Ung Dramatik

Unga teaterns projekt ”Ung Dramatik” för barn och unga skapar ny dramatik där deltagarna får experimentera med text och teaterformer. Ung Dramatik erbjöd en möjlighet för eftisar i Svenskfin-land att ansöka om samarbete i form av en verkstad ledd av teaterproffs. I Åboland valdes eftiset ”Pluppis” vid Kirjala skola med i projektet, och tanken var redan i ansökningsskedet att samarbeta med Kårkullabacken. Initiativtagare till samarbetet med Ung Dramatik och med Kårkulla kommer från ”Pluppis” ledare Christel Palm.

Pjäsen heter ”Drömmen om den magiska hästen” med rollfigurer som ”Elevelati”, som är en allseende enögd pyramid full med pengar, Grisledaren, Kaptenen grisflyget ”Nöff-nöff”, Angry Birds ledare, den Magiska Hästen, Flygande Smiley och andra fascinerande figurer. Den Magiska Hästen tycker att det blev svettigt i mössan och det var tungt att ha andra ridande på sig.

Isak Raunio, 8 år, som föreställer Angry Birds ledare, tycker att verkstaden har varit bra och att leken ”Vad gör du”, som också förevisades på vårfesten, var den roli-gaste leken. Han kommer inte just nu på att han skulle ha lärt sig något nytt, men han har lärt känna de andra deltagarna litet bättre.

Radio Vega Åboland fanns också på plats och intervjuade några elever och Karin Forssell, som spelade Solen. Efteråt bjuds alla barn på saft och deltagarna får choklad. De vuxna får samtala om pjäsen och verkstaden över en kopp kaffe.

27

Teatersamarbete mellan Kårkullabacken, Kirjala skolas eftis och Ung Dramatik

Stefan tycker att verkstaden verkade bra och han är tacksam för att han fick vara med. Någon skådespelarkarriär tänker sig Stefan ändå inte, utan han trivs bäst på Holken, där han nu jobbar, och med att bära ut post.

Karin tycker att det var kul att vara med i verksta-den och att medverka i uppvisningen. Hon upplev-de inget problem att vara tillsammans med barnen, kanske för att hon är van att vara med sina syskon-barn. Allt fungerade bra, anser hon, trots att ljud-nivån stundvis var hög och mångdubbelt högre än vad fyra syskonbarn åstadkommer.

Barnens energi och fantasirikedom t.ex. då det gällde att hitta på berättelser, imponerade på Ka-rin. Vi funderar en stund på vart fantasin och krea-tiviteten tar vägen med åren, och vi tycker det är tråkigt att fantasin ofta tyglas. Vi hoppas att också vi vuxna skulle våga komma fram med litet annor-lunda och galna idéer ibland.

Kårkulla samkommun tackar ”Pluppis” för in-bjudan att vi fick vara med i teatersamarbetet och hoppas på ett fortsatt gott samarbete i olika form också framöver. •

Karins Forssell som solen.

28

GRUNDVÅRD Text Christa Liukas | Bild Christa Liukas

Arbete med händer och hjärta

Det ser nästan ut som att vi är på dejt, säger Janni till Christer som ler och ser nöjd ut.

På avdelningen Snäckan vid Fyrväpplingens serviceenhet vid vårdhemmet i Pargas bor det 13 brukare. I sommar flyttar en fjortonde in. De flesta börjar vara ålderstigna och har grava funktionsnedsättningar. En del går ännu på daglig verksamhet medan andra är pen-sionärer.

Här har Janni Pernell-Intonen jobbat sedan år 2012. Hon började som vikarie och då bara för att hon behövde ett jobb. För ett år sedan blev hon utexaminerad närvårdare och har nu fast anställ- ning på Fyrväpplingens serviceenhet.

– Det var brukarna som visade mig vad jag ville jobba med i framtiden. De fick mig att inse att det är det här som jag vill göra, så jag sökte mig till Axx-ells vuxenutbildning och studerade till närvårdare, berättar Janni. Närvårdarutbildningen gav Janni en bredare förståelse för vad grundvård är. Hennes kompe-tensområde är sjukvård och det känns bra att ha kunskap grundläggande sjukvård för att veta när man ska reagera.

Janni berättar att det är samhörighetskänslan och viljan att jobba med människor som gör att det här

29

känns rätt för henne.– Jobbet med personer med utvecklingsstörning har nått mitt hjärta. Man får den där extra känslan av att man gör något bra, det kommer så starkt fram. Man känner sig behövd.

Eftersom invånarna på Snäckan är äldre och många har någon form av grav utvecklingsstörning går arbetet ut på att ge en god grundvård och att upprätthålla ett något sorts vanligt liv för brukar-na. Det ingår inte så mycket handledning, eftersom det mesta måste göras med eller för brukarna. Det gäller allt från att ta hand om hygienen, matning och stimulering. Grundvård är kort sagt att tillfredsställa människans basbehov, för brukarna lever sin var-dag och fest enheten. Det är deras hem. Det är att ta hand om människans inre och yttre. Största delen här behöver hjälp med det mesta. – Vi försöker få deras vardag att rulla på. Det hand-lar om normala vardagsfunktioner, men också det psykosociala. Vi stimulerar dem, är utomhus, åker på utfärder och gör saker som vem som helst gör hemma. Vi försöker ordna program, lyssnar på musik, går ut på promenad och umgås, berättar Janni.

Janni tycker att arbetet innehåller en lämplig mängd vårdrelaterade uppgifter. Genom att erbju-da god grundvård behöver behovet inte nödvän-digtvis öka heller. Men det är en utmaning att in-vånarna blir allt äldre och samtidigt i fysiskt sämre skick. Muskler förtvinar och många får problem med spasticitet. Arbetet är fysiskt tungt med myc-ket lyft, att hålla personer upprätt medan de äter och så vidare.– Många klarar av att lära sig nya saker, men ofta kommer de fysiska begränsningarna emot. När förändringar sker i det fysiska skicket gäller det att hitta på nya arbetssätt. Ergonomin är mycket viktig för rygg, händer och knän tar lätt stryk. Vi i personalen hjälps åt, men då kommer vi till dilemmat att aldrig riktigt räcka till. Hur länge ska de andra vara

tvungna att vänta om två vårdare är upptagna med att hålla i en person?

Tiden är något som man alltid jobbar emot. Man vill kunna ge så mycket men man har sina egna mänskliga begränsningar. Det gäller hela tiden att kompromissa och prioritera vad som är viktigast just i stunden. Ingen dag är den andra lik.– De dagar då något oväntat händer är tunga, då känns det som att tiden inte räcker till. Vi är tre vår-dare med 14 brukare, det ska gå väldigt smort för att allt ska gå lugnt till. Allt borde gå i brukarens takt och inte i vårdarens. Men ibland måste man sätta i en högre växel för att få allting gjort, men då stäm-mer det inte nödvändigtvis överens med brukarens takt. Man får hela tiden kompromissa och kämpa med prioriteringar när tiden inte räcker till då allas individuella behov inte alltid går ihop.

Det mest belönande med arbetet är när det ”klick-ar” mellan vårdaren och brukaren, säger Janni.– Det är så belönande att jobba med gravt utveck-lingsstörda när man lyckas kapa en kontakt med en människa som inte så tydligt kan visa vad hen vill. Man ska kunna ta emot och se de små teck-nen. Det utmanande är att trots att det klickat ena dagen kan man vara tvungen att börja från början följande dag och försöka hitta kontakten på något nytt eller annat sätt.– Min förhoppning är att hitta personal som är gjor-da för det här jobbet. Man kommer inte hit bara på jobb eller för att få lön. Man måste få ut något annat av det här jobbet också.

För Janni har det varit givande att jobbet medfört att hon ständigt utvecklas och lär sig nya saker om sig själv. Det hon speciellt lärt sig är att aldrig un-derskatta någon. Människor kan alltid överraska. Humor är också något som behövs i arbetet. Mån-ga av brukarna har en bra förståelse för humor och det är ofta roligt på jobbet. •

30

UTMANANDE BETEENDE Text Karin Sjöberg | Bild Karin Sjöberg

“Det som är ett problem för personalen är ofta en lösning för brukaren.” Det säger psykolog Bo Hejlskov Elvén. Hejlskov Elvén vänder på frågan om vem som egentligen är den som skapar ett problembeteende och ut-manar istället personalen inom omsorgen. Den 22 april föreläste Hejlskov Elvén under rubriken "Färre kamper, färre utbrott" om hantering av problem-skapande beteende inför en fullsatt publik i Hel-

singfors mässcentrum. Ett stort antal anställda inom Kårkulla samkommun deltog i föreläsningen som för dagen hölls för personal. Dagen efter var föreläsningen vikt för föräldrar och anhöriga.

Den som tar ansvar kan påverkaDet är lätt att ha bra strategier så länge det inte uppstår problem. Det är när det blir svårt våra metoder testas. Det är då man tenderar fly ansvaret, säger Hejlskov Elvén. Hejlskov Elvén menar att personalen gärna sätter ansvaret hos dem som minst kan bära det; hos an-höriga, hos andra verksamheter eller hos brukaren själv. Ofta hör man att personal kallar brukare för envisa, omotiverade, trotsiga eller testande. Då läg-ger personalen ansvaret för det problemskapande beteendet hos brukaren istället för att ta eget an-svar. Vi måste inse att det är metoden vi använder som är fel. Det är inte brukaren det är fel på.– Människor som kan uppföra sig gör det, menar Hejlskov Elvén. Om vi som personal lägger ansvaret hos bruka-ren genom att kalla denna lat eller besvärlig blir vi som personal maktlösa. Personalen bör alltid utgå från att brukaren gör sitt bästa. Det är endast då vi kan påverka situationen och hitta rätt metod för att hjälpa brukaren. Som personal ska du alltid tänka utifrån hur du kan ändra på situationen så att brukaren får kontrollen, inte utifrån hur du som personal får eller behåller makten. Brukaren måste ha kontroll över sig själv om hen ska kunna samarbeta. Personalen måste ha tålamod att leta efter och hitta metoder

Människor som kan uppföra sig gör det

– att hitta rätt metoder då vi jobbar med problemskapande beteende

31

som fungerar och framför allt lämna metoder som inte fungerar. Hejlskov Elvén tycker även att man ska vara försiktig med att använda sig av evidensbaserade metoder eftersom dessa ofta fungerar dåligt med våra brukare. Vi måste vara öppna för att testa oss fram och hitta den unika metod som passar en viss brukare.

Tendensen att råka säga ja– En begriplig struktur är sådan där personen råkar göra rätt, menar Hejlskov Elvén. Hejlskov Elvén väljer att hellre tala om struktur framom regel. Regler kan ibland vara obegripliga för dem som ska följa dem. Som exempel tar He-jlskov Elvén upp regeln som många skolor har om förbud mot keps eller mössa inomhus. Denna regel är fullkomligt obegriplig för eleverna och resulterar i att få följer den. Regler ska vara begripliga för att personen ska se nyttan i att följa dem. En regel bör även endast handla om vad man får göra, aldrig vad man inte får göra – impulsen att göra det för- bjudna blir annars för stor. De bästa reglerna är självklart de som är be-gripliga och nödvändiga. Sedan finns det också de regler som är nödvändiga men inte alltid begripliga, t.ex. regler kring hygien och sovvanor. Utmaningen blir då att försöka begripliggöra dessa regler så långt som möjligt. Sedan finns det även regler som både är obegripliga och onödiga och dessa ska vi förstås frångå helt. Det är viktigt att ge brukaren valmöjligheter. Vi får och ska ställa krav på brukaren men denna

ska också ha möjlighet att säga nej till dessa krav. I en svår situation kan utmaningen för personalen bli att arbeta för en följsamhet hos brukaren när hen nästan "av bara farten" säger ja. Vår uppgift som personal blir således att ställa krav som brukaren säger ja till. Att ställa rätt krav skapar i längden större självbestämmande hos brukaren och möjligheter-na att utvecklas ökar. Med rätt kravanpassning gör man strukturer och regler begripliga för brukarna; både genom att de känner större delaktighet och genom att man skapar en förutsägbarhet i varda-gen för dem. Hejlskov Elvén ger några konkreta tips på vardagssituationer där små skillnader i hur man talar till en brukare kan göra stor skillnad i hur bruka-ren reagerar. Man ska försöka undvika öppna eller direkta frågor, t.ex. Kommer du och äter lunch? Vad skulle du vilja hitta på idag? Då brukaren inte har möjlighet att överblicka konsekvenserna av sitt val blir svaret ofta ett nej eller ett avvisande. Säg istället: Maten är klar! Vill du gå ut eller lyssna på musik?

Metoder som inte fungerar– Då du inte har en bra metod att ta till ”hoppar din mamma ur din mun”, säger Hejlskov Elvén. Med detta syftar han på en tendens hos perso-nal att försöka uppfostra brukare genom bland an-nat gränssättning. Personal kanske kommer med påstående som att "så här gör vi inte på det här boendet” eller ”hen måste ju förstå att man inte får göra så där”.

Då du inte har en bra metod att ta till ”hoppar din mamma

ur din mun”.“

UTMANANDE BETEENDE

32

– Vi använder oss av mycket gränssättning inom omsorgen trots att studier uttryckligen visar att gränssättning fördubblar våldet, säger Hejlskov Elvén. Andra mindre framgångsrika metoder är tillrät-tavisning och bestraffning. Våra brukare är tyvärr vana vid att misslyckas. En tillrättavisning blir sålunda fullkomligt meningslös för dem. Lärandet kommer då man lyckas, inte då man misslyckas. Straff är också bevisat ineffektivt. Ibland försvarar personal sin metod genom att istället för straff tala om konsekvens. – Konsekvens är i själva verket ett straff med en förklaring, menar Hejlskov Elvén. Detta eftersom konsekvenstänkandet åter igen lägger ansvaret hos brukaren. Ett ansvar denna inte klarar av att ta. En konflikt mellan en brukare och personal går endast att lösa på ett sätt; genom att hitta en lösning som inte blir ett problem för brukaren. Det är inte en fråga om vem som förlorar och vem som vinner.

– Vi jobbar inte med motstånd utan med med-stånd, säger Hejlskov Elvén.

Ge brukare möjligheter till egna strategier– Vi måste lära personer med autism att ljuga bätt-re, anser Hejlskov Elvén. Ingen vill mista kontrollen över en situation och då man förlorar kontrollen som brukare är det lätt att man reagerar med sparkar, slag, självdestruk-tivitet eller skadegörelse. Vad brukare bör lära sig är att hitta andra strategier för att klara av knepiga situationer. Strategier som varken skadar brukaren själv eller andra men som ändå ger uttryck för den frustration brukaren känner. Våra brukare måste ha rätt att få visa sin ilska. Att vägra, att ljuga, att sprin-ga iväg, att spotta, använda glåpord eller hota är exempel på sådana strategier. Dessa lösningar på en spänd situation ger brukaren kontroll över situ-ationen utan att det uppstår en våldsam situation. Då har brukaren själv hanterat situationen utan att den eskalerat. Som personal ska vi hjälpa brukare att ta till dessa strategier, inte motarbeta beteendet.

Kårkullapersonal på föreläsning.

33

Affektsmitta och låg-affektivt bemötande– Genom rätt bemötande undviker vi våld inom omsorgen, menar Hejlskov Elvén. Affektsmitta (att smittas av andra personers känslor) är någonting som alla barn är födda med. Det är ett första steg i empatiutvecklingen. Alla ut-vecklar dock inte förmågan att känna empati och skilja på egna och andras känslor, särskilt inte i en väldigt känsloladdad situation. Om man inte kan skilja på egna och andras känslor reagerar man enligt hur man blir bemött – ett hotfullt bemötande eller en bestämd röst smittar av sig och konflikten är ett faktum.

Ett låg-affektivt bemötande är då du som per-sonal dämpar dina egna känslor, pratar lugnt utan att höja rösten och undviker dominerande ögon-kontakt. Andra praktiska tips för personal är att stå snett bredvid brukaren istället för rakt framför samt att alltid gå två steg baklänges då brukaren går två steg bort från dig. Du kan även testa sätta dig ner då en brukare blir orolig, det är mindre hotfullt och brukaren själv blir lugnare om hen imiterar ditt beteende. Försök smitta av dig med ditt lugn. I nödsituationer, då situationen redan blivit kao-tisk, kan det oftast räcka med att bara vänta. Se till att få ut andra brukare så att du skapar utrymme och lugn. Måste du ändå ta i brukaren, följ då per-sonens rörelser, håll inte fast (det ökar adrenalinet) och släpp efter några sekunder. Hejlskov Elvén förespråkar inte fasthållning, som tyvärr ännu an-

Konsekvens är i själva verket ett straff med en

förklaring.

vänds inom omsorgen. Detta lugnar inte brukaren utan ökar stressen. Dessutom har det visat sig att nolltolerans mot våld hos brukaren paradoxalt nog ökar våldsfrekvensen. Hejlskov Elvén nämner även att fysisk fasthållning har lett till fyra dokumenterade dödsfall bland personer med autism i Norden un-der de senaste 15 åren.

Pedagogiska nederlag kräver en handlingsplanDå ni som personal ännu inte hittat de rätta metoderna behöver ni en handlingsplan för hur ni bäst hanterar det problemskapande beteendet, menar Hejlskov Elvén. Hejlskov Elvén talar om fem steg i handlingspla-nen: 1. Försök ge personen utrymme att hitta egna strategier att hantera situationen. Först efter det försöker man (2) hitta konkreta avledande metoder som fungerar just för den personen, t.ex. hänvisa till schema. 3. Om inte heller det fungerar tar man till affektiva avledningar så som att skämta eller byta personal. Om inte heller det fungerar går man vidare till steg 4. perceptuella avledningar, så som fysisk aktivitet, att erbjuda mat etc. Det sista steg-et (5) används då inget av ovanstående åtgärder fungerar. Då gäller det att avbryta beteendet, anting- en genom att alla lämnar rummet eller som sista utväg, att handgripligen ta i brukaren.

Även om Hejlskov Elvéns tankar i sig inte är direkt nyskapande ger han ändå på ett konstruktivt sätt mer möjligheter för personal att hantera problem-skapande beteende. Hans tankar är inte dömande gentemot brukaren. Fokus ligger inte på brukarens svårigheter utan man arbetar istället med sig själv som personal i samspel med brukaren. Det känns fräscht och öppnar upp för fler möjligheter för per-sonal inom omsorgen. •

“

MODEVISNING Text Eva-Maria Kankainen | Bild Christa Liukas

34

Evenemanget Kulttuurikutsu ordnades i köpcentret Skanssi i Åbo 21.4.2016 och Kårkulla samkommun bidrog med en modeshow som var en succé. Det var nio

personer som övertog scenen och publiken hurra-de. Modellerna hade tidigare gått en förberedande kurs i Catwalk camp, som är en unik metod för att stärka självkänslan hos personer med funktions- nedsättningar. Catwalk campen utmynnade i en modevisning förra hösten i Pargas, så modellerna som uppträdde i Skanssi hade redan en gång tidi-gare gått på catwalken. För evenemanget i Skanssi hade Kårkulla samlat ihop en grupp med personer som tillsammans åtog sig att ordna denna spektakulära modevisning. Det var anställda från olika enheter samt en person uti-

från som deltog i planeringen och förverkligandet av modevisningen. Tidtabellen var stram, men vi klarade av allting galant! Det var spänning i luften men när modevisningen satte igång slappnade modellerna av och själva tillställningen sprudlade av glädje och modellerna fångade publiken från första början. Det var full rulle och publiken jublade!Hårstyling och make-up bjöd kosmetologstude- randen från Axxell på. Det var väldigt uppskattat. Modellerna var oerhört glada över att bli stylade till modevisningen. Kläderna till modellerna kom från Seppälä, Ma-rimekko och Luhta, som alla finns i Skanssi.Dagen var på alla sätt och vis lyckad. Media var på plats och köade för att få en intervju med modeller-na. Det var också en trevlig överraskning! •

En dag på catwalken!

35

36

MODEVISNING

Jussi Hedberg tyckte att det var en bra dag. Han fick sjunga och skratta. Bra musik var det och rik-tigt discojytä! Lunchen på Skanssi var bra. Det var spännande med vakterna, de hjälpte till. Jussi skulle gärna göra om detta! Att äta pastasallad, att bli sminkad och få naglarna lackade var det bäs-ta med dagen! Kläderna som Jussi visade upp var bra. Han har varit och shoppat i Skanssi en hel del kläder och annat efter modevisningen. T-skjortor i olika färger, deodorant och duschtvål och en ny väckarklocka!

Krister Lindfors ansåg att dagen var jättebra! Det var spännande före showen, men när man ställde sig på scenen slappnade man av. Allt gick bra den dagen. Krister tycker att han såklart skulle ställa upp igen på ett liknande tillfälle. Det bästa med da-gen var enligt Krister stämningen, musiken, mode-visningen och mycket publik!

Susann Wickström tyckte om dagen. Det var spännande och hennes mamma satt i publiken. Kläderna var fina som Susann visade upp. Hon skulle kunna använda dem och köpa dem. Susann anser att hon kunde vara med ifall en liknande modevisning skulle ordnas. Det var en lyckad och rolig dag. Att få vara tillsammans med andra vänner tyckte Susann var av betydelse.

37

Sommargallup!Sommaren är äntligen här! Vi frågade några brukare om vad som är bäst med sommaren.

Namn: Anita VigellÅlder: 73 år

Enhet: Västerledens serviceenhet/Kyrkslätts boende

Vad är det bästa med sommaren?Det bästa med sommaren är alla utflykter,

korvgrillning och att sitta på torgcafét.Vad har du för sommarplaner?

Jag planerar att göra en resa till Norge med kompisar och personal.

Vad är din favoritsommarmat?Korv och franskisar, ärtsoppa och pannkaka

eller plättar.Vad är din favoritglass?

Vaniljglass med jordgubbssylt.

Namn: Peter SjöholmÅlder: 31 år

Enhet: Smålands serviceenhet i Kimito/Café Sågbacken

Vad är det bästa med sommaren?Jag tycker om att klippa gräsmattan och att fara

till stan och se vad man hittar. Ibland blir vi bjudna till brorsans sommarstuga på mat.Vad har du för sommarplaner?

Jag är ledig i juli, då brukar mamma och jag fara en dag till Ikea eller Skanssi.

Vad är din favoritsommarmat?Det bästa är när vi grillar revbensspjäll.

Vad är din favoritglass?Hemmagjord sorbetglass.

SOMMARGALLUP

38

SOMMARGALLUP

Namn: Tommy SjöbergÅlder: 44 år

Enhet: Flemmingsgatans serviceenhet i EkenäsVad är det bästa med sommaren?

Det bästa med sommaren är blommor, att vara ledig, åka på läger och åka runt och hälsa på folk.

Vad har du för sommarplaner?I sommar ska jag på läger till Högsand.

Vad är din favoritsommarmat?Min favoritsommarmat är grillkorv och öl.

Vad är din favoritglass?Min favoritglass är päronglass.

Namn: Jonas WileniusÅlder: 41 år

Enhet: Västerledens serviceenhet/Kyrkslätts boende

Vad är det bästa med sommaren?Att det är varmt och skönt.

Vad har du för sommarplaner?Jag har inga planer.

Vad är din favoritsommarmat?Grillad biff.

Vad är din favoritglass?Jordgubbsglass.

Namn: Mathias ÅstrandÅlder: 27 år

Enhet: Nyboda serviceenhet i NykarlebyVad är det bästa med sommaren?

Semester!Vad har du för sommarplaner?Att vara hemma hos föräldrarna.Vad är din favoritsommarmat?

Lasagne.Vad är din favoritglass?

Stora S-glass.

39

Namn: Kristoffer RehnÅlder: 24 år

Enhet: Morrestorns serviceenhet/Pjukala elevinternat i Pargas

Vad är det bästa med sommaren?Jag tycker det bästa med sommaren är när vi

åker till Högholmen, det gör vi nästan varje sommar. Sen brukar vi också hyra stuga på Åland och vara där under sommaren. Jag tycker också att det är roligt att vara ute och köra go cart och

att umgås med mina kompisar.Vad har du för sommarplaner?

Fara och vara på Åland, sen ska vi åka till Borgbacken och Högholmen. Ifall det blir fint väder och soligt så ska jag också och simma

med min granne.Vad är din favoritsommarmat?

Jag tycker om lasagne och spaghetti men grillmat hör också till mina favoriter.Vad är din favoritglass?

Chokladglass och den ska helst vara i strut.

Namn: Monika ErikssonÅlder: 55 år

Enhet: Västerledens serviceenhet/EsboboendetVad är det bästa med sommaren?

Njuter av sommaren, varmt och soligt. Har sommarsemester och kan vara ledig från jobbet. Göra utfärder och få semesterpeng. Att få träffa

de närmast anhöriga och min bästa vän.Vad har du för sommarplaner?

Åka till Raseborg och se musikalen Sound of Music. Åka på utfärder till Borgå, Brunberg,

Borgbacken, Ingå, Kalvholmen, Rehndal och Fölisön. Semesterpengen använder jag till att

göra saker jag tycker om.Vad är din favoritsommarmat?

Grillkorv och goda sallader.Vad är din favoritglass?

Kinuskiglass i en strut.

Kårkulla samkommunKårkullavägen 142 | 21610 KirjalaTfn 0247 431 222 (växel öppen, vardagar kl. 9–15)[email protected]@karkulla.fi

kårkulla.fi

100712

ECONOMY

2

Trycksak

Documents

Omslaget 2/2016