O(R)DEN

MÅNADENS TEMA: PSYKISK OHÄLSA

MIDGÅRDSSKOLANS FRIA SKOLTIDNING NOVEMBER 2014

Månadens midgårdare

Mode

Månadens midgårdare berättar om sina erfarenheter av ångest, psykia-trin, psykisk ohälsa och om livet på gymnasiet. sid. 10

Skribenten My Behm guidar dig genom vinterns hetaste trender! sid. 14

Barn- och ungdomspsykiatrin behöver ökade resurser. sid. 7

Debatt Intervju med kuratorSkolkuratorn Inger Appelblad om psykisk ohäl-sa bland unga, elevhälsan på Midgårdsskolan samt hur man kommer i kon-takt med elevhäl-san. sid. 8

Månadens krönikörer ”Samtal och öppenhet kring psykisk ohälsa hjälper. Om vi ska skapa ett fungerande samhälle måste vi bryta tystnaden.” sid.7”Att uppmärksamma det positiva ar-bete som psykiatrin utför.” sid.7

Ledare // Innehåll

Hej i novemberkylan!Halvvägs genom terminen kan tillvaron kännas tuff, svår och nästintill ohanterlig. November månad ligger framför oss och det är, som ni säkert vet, en mycket mörk tid på året. Kraven från skolan ökar succesivt och likaså gör stressen, för de flesta. Efter att ha mottagit en krönika om psykisk ohälsa till tidningen funderade jag vidare över ämnet. Psykisk ohälsa är det snabbast växande folkhälsoproblemet idag och drabbar många unga. Och eftersom O(R)DEN är en tidning som skrivs både av och för unga tyckte jag att det var dags för oss på redaktionen att beröra ämnet. Vi i styrelsen beslutade sedan, tillsammans med den övriga redaktionen, att årets novemberupplaga skulle bli O(R)DENs första temanummer. Vi ville skapa ett nummer med ett genomgående tema som återspeglar verkligheten och utöver det stärker O(R)DEN som tid-ning. O(R)DEN är tidning som, utöver att underhålla, syftar till att informera, skapa debatt och beröra. Därför pre-senterar vi novemberupplagan med stolthet. Ett num-mer som är noga planerat, genomtänkt och belyser ett relevant ämne. Bakom det här numret finns många personliga berät-telser och känslor. Flera av dem som medverkar i detta nummer har delat med sig av sin sårbarhet för att ge-stalta och ge liv åt en oerhört viktig samhällsdiskussion. De har således visat ett stort mod, vilket bör beaktas när man tar del av månadens nummer. Och kom ihåg! Även om november månad känns mörk och svår: Var rädda om er själva och om varandra!

INNEHÅLL

Ledare 2Notiser 3Kalender:november 4Månadens span // Illustration 5Krönikor 6Debatt 7Intervju med Inger Appelblad 8Månadens midgårdare 10Mode 12Streetstyle 14Midgårdelevernas bekännelser 15Poängjakten 16Quiz 17Horoskop 18

O(R)DENS STYRELSE // CHEFREDAKTIONJohanna Lernstedt Sjödin, chefredaktörAlva Lövgren, sekreterareAlva Nylander, vice sekreterareLinnea Brännström, art director

Tove Norén, kassörYolanda Eriksson Clegg, marknadsföringsansvarigLejla Hajdarevic, styrelseledamotCarolina Sandström, styrelseledamot

MÅNADENS INSTAGRAMBILD

Delar av O(R)DENs styrelse förbereder sig för kongress! Vill du veta mer? Håll utkik på O(R)DENs instagram!

@ordenmidgard

2

Kontaktorden.midgard@gmail.com

FRAMSIDA // FOTO: Lejla Hajdarevic

Varma höstkramar från Linnea Brännström och resterande medlemmar ur O(R)DENs styrelse!

Notiser

3

Det visste du inte om... Dan JonssonPå nittiotalet när Dan var lärare på Komvux väcktes hans intresse för meditation tack vare en elev som redo-visade om detta. Nyfiken-heten fick Dan att besöka en meditationsträff i Stads-kyrkan, och meditationen håller han faktiskt på med än idag. Efter att ha varit med i Pilgrimsgruppens samtals-cirklar och meditations-träffar i Ålidhemskyrkan ett tag blev Dan nämligen

erbjuden att själv utbilda sig till meditationslärare, vilket han tackade ja till. Detta ledde till en resa till retreatgården Berget i Da-larna där Dan fick utbilda sig till att kunna leda med-itationsgrupper, vilket han fortfarande gör engagerat på tisdagskvällar i Ålid-hemskyrkan. På frågan om vilken funk-tion meditationen fyller svarar Dan att den hjälper mot stress och att det även

fyller en andlig funktion. Eftersom vi lever i en så uppkopplad värld får man sällan vara avskärmad, men meditationen är den enda aktiviteten då man är bara med sig själv, utan intryck från omvärlden. Så att få sätta sig i 30 minuter är något Dan mår bra av; att få komma i kontakt med stillheten och sig själv på ett djupare, mer andligt, plan.

TEXT: Ludvig Sandström

Fråga på Midgård: när mår du som bäst?

Arvid Persson, SA2B När jag hjälpt morfar med ett stort arbete i stugan i Täfteå.

Filip Ljungblad, FI3 När jag kommer hem från skolan.

Linnea Alfredsson, EM1 När jag är med människor som är glada.

Lova Jonsson, NA2B När det är vegetarisk lasagne till skollunch.

Betty Granqvist, DN2 När jag får dansa!

Amanda Mehrazin, SA1 När jag sover för då är jag omedveten om alla mina problem!

TEXT: Tyra Johansson

Kalender: november 2014

4

2 Stor vernissage på Bildmuseet. Utställningarna är ”A Draft of Shadows”, ”Area Infected ” och ”Woods”. Det hela drar igång vid kl. 14. Fri entré!

5 Sångeleverna på Midgårdsskolan har solistkonsert i Valhalla kl.19:00.

6 Redan i oktober drog föreningen Jazz i Umeå åter igång det populära fenomenet ”Jazz i Studion på torsdagskvällarna”. I november kommer jazzkvällar-na äga rum den 6:e, 13:e, 20:e och 27:e. Biljetter köps via Biljettcentrum.

8 Veronica Maggio spelar i Idun, Folkets Hus. Biljet-ter finns att köpa via Tickster eller Biljettcentrum.

> Stödspelning på Verket för de romska tiggarna som just nu befinner sig i Umeå. Kira, My sound of silence, Polka Dot Slim, The Ambions och Hjärtkni-paren står på scen. Inträde kostar 60 kr.

7-9 Teaterpjäsen ”Sara, Sara, Sara” om Sara Lid-man spelas upp i Folkets Hus, Studion. Biljetter går att få tag på via Biljetcentrum.

9 Den islamska högtiden Eid Al- Adha firas.

> Ung Vänster arrangerar fackeltåg på Rådhustorget till minne av Kristallnatten.

14 Julgala i EXEL Arena, Gammlia. Danny Sau-

cedo, Alcazar och Helena Paparizou är några av de som kommer stå på scen. Biljetter hittar du på www.ticnet.se.

20 TDOR (Transgender day of remembrance). Samling på Rådhustorget för att hedra och minnas de transpersoner som blivit mördade på grund av transfobiska motiv.

21 Officiell invigning av Väven, det nya stadsbibli-oteket och Kvinnohistoriska museet. Även invigning av den sista samiska årstiden, Tjakttjadálvvie.

22 Kulturnäven. Bokcafé Pilgatan arrangerar kul-turgala med både dans, musik och poesi. Biljettpris varierar mellan 25-50 kr och finns att köpa på både bokhandeln Röda Stjärnan och Bokcafé Pilgatan. > Spelning på Verket. Lycka till, Janes och Polka Dot Slim står på scen. Inträde kostar 50 kr.

22-23 Megaloppis på Nolia.

30 Loppis! Umeå studentkår arrangerar loppis på Östra paviljongen, Ålidhem (Ålidbacken 23). Gratis inträde och frikaförsäljning. Vill du hyra ett loppis-bord? Gå in på www.campusloppis.se!

TEXT: Johanna Lernstedt SjödinILLUSTRATION: Tea Nygren, Nora Bergman

Månadens span // Illustration

5

När du avslutat dina tre år här på Midgårdsskolan bör du känna en otrolig lättnad; Visst kan det stundtals vara trevligt här men det är trots allt en skola med allt vad det innebär. Efter gymnasiet kommer du förhoppningsvis känna en frihet som tar dig iväg från skolans områden mot en ljus framtid. Trots den nyvunna friheten tenderar utgångna elever att återigen komma tillbaka till Midgårdsskolan. Frågorna kring vad dessa elever fortfarande gör på skolan är många. DE HAR JU TAGIT STUDENTEN? Så vi frågade några före detta midgårdselever! Vad gör de på fortfarande på skolan?

Lisa Bergman (fd. sam-elev) och Amanda Lindberg (fd. musik-elev). Vad gör ni här?Amanda har höstlov och är i Umeå igen så därför passade Lisa och Aman-da på att åka till midgård för att träffa lite kompisar som fortfarande är kvar på skolan.

Alfred Sahlén( fd. film-elev).Vad gör du här?Jag håller på med ett filmprojekt och passar på att snylta på vildmannens goda skolmat!

Måns Saari Jonsson( fd. natur-elev). Vad gör du här?Jag har lov så jag tänkte överraska mina vänner som fortfarande går på skolan med låtar de gillar. Det är lite av ett inside joke.

TEXT: Joen Marklund

ILLUSTRATION: Elsa Larsson

Varför hänger tidigare elever fortfarande på Midgårdsskolan?

Krönikor

6

Varför är psykisk ohälsa en sådan tabu i det samhäl-le vi lever i? Varför anses det vara så fel att tala om? Det finns alltför många som känner sig otillräckliga, miss-lyckade och värdelösa. Folk som lever med ångest, depres-sioner och nedstämdhet. Psykisk ohälsa anses vara fyllt av skam. Genom att läsa artikeln ”Bryt tystnaden om psykisk ohälsa”, som jag hittade på Aftonbladets hemsida, fick jag reda på att tre av fyra undanhåller sitt mående för omgivning-en. Detta kan stödjas av en undersökning som Hjärnkoll, en nationell kampanj som arbetar för ökad öppenhet kring psykisk ohälsa, har genomfört. Jag tycker det är helt sjukt. Oavsett vad det handlar om så är det någonting som man måste ta på allvar. Det handlar om att ta sig själv på allvar och att själv få må bra. Jag förstår rädslan och oron i att prata öppet om sina problem, det är trots allt jobbigt att prata om jobbiga saker. Jag är också medve-ten om hur klyschigt det här låter, men det är endast genom samtal du kan börja vägen till ett friskare liv. Jag undanhöll mina diagnoser under två år. Un-der två år berättade jag inte om mitt mående för en själ. Jag kan ärligt säga att det inte hjälpte ett dugg,

utan snarare drog mig längre in i träsket. Hur ska jag kunna få hjälp om ingen vet om hur jag mår? Första gången jag skulle träffa en psykolog var jag liv-rädd. Livrädd för att prata om mina känslor och innersta tankar. Livrädd för att gråta inför någon annan, för jag var säker på att tårarna skulle flöda. Men framförallt var jag livrädd för att andra skulle få reda på hur jag mådde. Men gissa vad? Samtal och öppenhet kring psykisk ohälsa hjälper. Om vi ska skapa ett fungerande samhäl-le måste vi bryta tystnaden. Genom att prata öppet om sina erfarenheter släpper vi över lite av ansvaret och kan samtidigt hjäl-pa andra som också har det svårt. Jag kan lova att du har modet och styrkan att ta steget som är så viktigt att göra. Tillsammans kan vi göra psykisk ohälsa accepterat att prata om. Så mitt sista tips till dig blir att om du känner ett behov av att prata med någon: tveka inte, sök hjälp!

Tystnaden kring psykisk ohälsa måste brytas!

Inom det nuvarande vårdsystemet råder kris och det drabbar även den psykiatriska vården. Med hjälp av den här texten vill jag belysa ett av de problem som psykiatrin präglas av. Jag vill också uppmana dig som känner att du behöver hjälp att, trots brister i systemet, söka den hjälp du behöver. Det vill jag göra eftersom jag vet att den professi-onella hjälp en kan få genom den utbildade personal som jobbar inom psykiatrin, ofta kan vara till stor hjälp för den som behöver. Den psykiatriska vården är till för alla och alla har rätt till den vid behov. Men trots detta kantas vägen till psykiatrin av problem. Det är svårt att få den vård man behöver och har rätt till. Många fastnar i den så kallade ”hänvisningsci-rkeln” när de söker kontakt med psykiatrin. Hänvisnings-cirkeln är en metafor som i det här fallet beskriver hur pa-tienten i fråga tvingas utstå att slussas mellan skolkurator, primärvård, psykiatrin och ungdomsmottagning. Detta ef-tersom personal- och platsbrist ofta råder inom alla dessa organ. Men trots att bristerna inom psykiatrin är många är det viktigt att uppmärksamma det positiva arbete som psykia-trin utför. Det är också viktigt att förstå att bristerna inom

den psykiatriska vården inte beror på dess personal, som ofta är tungt belastad av oräkneliga arbetsuppgifter, och som i regel gör vad de kan för att skapa en fungerande vård. Personligen är jag, trots kunskapen om den problema-tik som finns inom psykiatrin, positivt inställd till vad den psykiatriska vården kan åstadkomma. Jag tror också att den misstro som många riktar mot psykiatrin i flera fall är ogrundad. Vi människor är duktiga på att hålla huvudet högt och att förtränga de påfrestande tankar och känslor vi bär på. Vi tycker om att klara oss på egen hand, vilket ofta faller tillbaka på oss själva. Kanske är det dags för oss att sänka den stolta gard vi så gärna håller fast vid? Jag skulle vilja avsluta denna text genom att uppmana dig som mår dåligt att be om hjälp. Ibland har man behov som är omöjliga för anhöriga att bemöta och då kan kon-takten med en utomstående underlätta. Jag vill med andra ord uppmana dig som mår dåligt att uppsöka profesionell hjälp, och ifall du gör det: Våga stå på dig! Kämpa för att du ska få den vård just du behöver. Ingen ska behöva fastna i hänvisningscirkeln.

Att undvika hänvisningscirkeln

TEXT: Sandra PetersonFOTO: Johanna Lernstedt Sjödin

TEXT: Linnea Brännström

Debatt

7

Västerbotten är, enligt Sveriges kommuner och landstings hemsida ”Väntetider i vården”, den sämsta av Sveriges samtliga regioner på att ta emot barn och ungdomar inom den psykiatriska vården. Inte ens hälf-ten av de patienter som kontaktade barn- och ungdomspsykiatrin i Väs-terbotten blev kallade till möte med vårdpersonal inom trettio dagar un-der perioden januari-augusti 2014.

Ovanstående faktum är ett allvarligt problem och svårigheterna med att komma i kontakt med psykiatrin leder till att många barn och ungdomar för-bises när de försöker komma i kontakt med den psykiatriska vården. Västerbottens läns landsting bör se över barn- och ungdomspsykiatrin i regionen samt skänka den större re-surser för att på så sätt uppnå en vård som kan tillgodose allas behov.

Antalet barn och ungdomar som regelbundet besöker barn- och ung-domspsykiatriska mottagningar runt-om i landet är många. Enligt psyki-atern Lena Flyckt är psykisk ohälsa ett av de snabbast växande folkhälso-problemen idag (Svenska Dagbladet, 23:e oktober 2013) och för den redan tungt belastade vårdpersonalen är det mycket svårt att bemöta det enorma behov som finns och dessutom konti-nuerligt växer. Många unga tvingas kämpa för sin rätt till psykiatrisk vård men det är en kamp som få är i stånd att föra när man befinner sig i ett försvagat till-stånd.

Psykiatrin tvingas, på grund av skri-

ande resursbrist, prioritera de som anses vara ”svårast sjuka”. Det leder till att det viktiga arbetet med att fånga upp patienter i ett tidigt skede av psykiska problem, försummas. De patienter som inte bedöms vara i lika akut behov av vård placeras i kö, i vän-tan på vård. Trots ett behov som före-ligger i det skede, när patienten söker sig till vården. Den väntetid som den behövande tvingas möta är dessvärre lång, i vissa fall upp emot ett halvår. Och för den som är sjuk eller ligger i farozonen för att utveckla sjukdom, kan den långa väntetiden få allvarliga följder.

Många ger upp hoppet om att få den vård de behöver när de avvisas av psy-kiatrin. Karin Johansson, psykolog och utredare på Bris, säger till Dagens Nyheter att många unga upplever att de inte blir tagna på allvar av psyki-atrin och att flera får höra att de inte är ”tillräckligt sjuka” för att få hjälp. (Dagens Nyheter den 22:a juni 2013). Vad agerandet från psykatrins sida innebär i praktiken är att unga tving-as må sämre innan de erbjuds vård. Psykiatrin uppmanar alltså indirekt patienten att återkomma när dennes tillstånd försämrats ytterligare. Att säga så till en person som redan mår dåligt är detsamma som att ogiltigför-klara personens känslor samt att föda en känsla av misstro gentemot psykia-trin hos denne.

Att tillgängligheten till den psyki-atriska vården ser olika ut skapar en ojämlik vård som endast kan möta dina behov som patient ifall du bor inom rätt region. Så ska det inte vara.

Barn- och ungdomspsykiatrin behöver ökade resurser

Vården ska vara tillgänglig för alla oavsett var i landet man är bokförd. Det är därför dags för landsting och kommuner runtom i Sverige att bör-ja strida för de lokala barn- och ung-domspsykiatriska mottagningarnas tillgänglighet. Ökade resurser till den psykiatriska vården skulle dessvärre innebära stora kostnader och vården är redan, som många känner till, ett mycket skadat och skört organ som behöver ökat stöd på många fronter. Men resurser till psykiatrin är väl spenderade. En upprättad kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin kan i många fall vara avgörande för en ung männ-iskas psykiska välbefinnande. Det är därför viktigt att psykiatrin finns till hands för alla som behöver professio-nell hjälp och det med en gång. Barn och unga med psykiska besvär ska inte avvisas, snarare välkomnas, av psykia-trin. Den psykiatriska vården behöver även prioriteras och tas på lika stort allvar som den övriga vården. Kontakt med psykiatrin ska underlätta, inte försvåra, tillvaron.

TEXT: Linnea BrännströmFOTO: Johanna Lernstedt Sjödin

Intervju med Inger Appelblad

8

Vad finns en kurator till för? Vi finns till för eleverna! Enligt skol-lagen finns elevhälsan för att hjälpa ungdomarna att uppfylla studiemålen, men oftast handlar det inte bara om studierna, utan livet runtom. Vi hjäl-per till att undanröja hinder, och det kan vara allt från att något är jobbigt hemma eller i relationer, till att man känner sig väldigt stressad. Sedan kan det också vara studieproblematik, till exempel läs- och skrivsvårigheter. Vår uppgift är egentligen att kart-lägga vad det är som gör att det känns jobbigt i en skolsituation, och att hjäl-pa till att se vad det då är som behövs förändras och vem det är som kan hjälpa till. Handlar det om att man behöver prata med en specialpedagog eller är det någonting utanför skolan man behöver hjälp med? Vi finns till för att hjälpa ungdomarna att kla-ra skolan, men för att göra det är det också viktigt att se att skolan bara är en liten del av livet, som består av så

mycket annat också. Hur går man tillväga för att kontak-ta en kurator? Det snabbaste sättet är nog att man kommer förbi vårt kontor, men det kan vara lite svårt då vi oftast sitter upptagna i samtal, så då är mitt råd att man skickar ett sms eller ett mail där man skriver namn, klass och telefon-nummer och ber att vi kontaktar en så att man får en tid. Annars kan man prata med en lärare eller elva, om man känner att man har förtroende för den personen, så hjälper denne dig att få kontakt med en kurator. Mitt tips till de som tvekar över att kontakta oss är att testa att boka en första tid, då tar vi det tillsammans och ser vad det handlar om. Man be-höver inte uppge vad det handlar om i meddelandet eller ha ett färdigformu-lerat problem, utan det räcker att man känner att man skulle behöva prata med någon, så tar vi det därifrån. Om

du bara tar det första steget och bokar en tid, då har du kommit en god bit på vägen! Det är också viktigt att komma ihåg att om man känner att man inte vill ha kontakt här på skolan, så finns ung-domshälsan, de har också drop-in, man behöver ingen remiss eller så. Annars kan man även kontakta vård-centralen, till exempel om det gäller sömnproblem, stress eller annat, så elevhälsan är inte enda kontakten man kan ta. Även inom elevhälsan finns olika vägar såsom skolsköterskan och specialpedagog, beroende på vad man behöver hjälp med. Elevhälsan är ett team, och hellre att man tar kontakt med någon av oss än att man inte gör det alls. Bara man börjar någonstans och inte tänker att man måste bära allt själv.

Är den psykiska ohälsan bland ung-domar större idag än förr, och hur borde man hantera detta?

Inger Appelblad: ”Vi hjälper till att undanröja hinder”

Namn: Inger AppelbladÅlder: 36Bor: Öst på stanGör: jobbar som kurator på Mid-gårdsskolan för dans-, musik- och naturprogrammetIntressen: vara med min familj, film, musik

Intervju med Inger Appelblad

9

>> Detta är en jättestor fråga som berör oss på olika nivåer. Det gäller både det förebyggande arbetet vi gör på skolan, men också en bredare sam-hällsnivå. En del menar att ohälsan är större, och om man ser sig omkring lever vi i ett samhälle med väldigt högt tem-po, där höga krav ställs på både barn, ungdomar och vuxna. Vi ska prestera och räcka till i så många samman-hang. Vi är ständigt uppkopplade och tillgängliga dygnet runt. Jag skulle säga att stressen är större nu än vad den varit tidigare. Förändringar i samhället såsom ekonomiska kriser eller ökad främlingsfientlighet kan ab-solut påverka vårt mående. Den ökade tillgängligheten till information kan vara både positiv och negativ, mycket hemskt händer i världen och det är lätt att må dåligt över saker man inte kän-ner att man själv kan påverka. Samti-digt får vi också mer bekräftelse om att vi inte är ensamma om att känna som vi gör. Problemet måste därför också mot-verkas på olika nivåer. På skolnivå måste man ju fundera på det här med stress - har eleverna rimliga förutsätt-ningar att hinna med allt och klara de krav som ställs? Sen tänker jag också att man behöver titta på det lilla – le-ver jag som jag vill göra? Visst är det bra att vi kan ta del av allt som sker omkring oss, men jag jobbar mycket med att minska synfältet och tänka över hur ens eget liv ser ut och hur man själv kan påverka situationen. Hur vill jag leva, och vad hindrar mig att leva som jag vill? Vilka saker kan jag påverka, och vilka kan jag behö-va jobba med att acceptera? Där kan man ibland behöva ta hjälp utifrån för att kartlägga situationen – allting kan man inte fixa på egen hand.

Hur skiljer sig synen på psykisk ohälsa idag jämfört med när du själv var ung? Det är ungefär 20 år sedan jag själv gick på gymnasiet, men jag tror inte att jag och mina jämnåriga var lika medvetna om att det fanns kurato-

rer, till exempel. Jag får uppfattningen att man pratar lite mer öppet om att man har kontakt med kurator eller ungdomshälsan idag. Grubblandet och sökandet efter sig själv tillhör nog mänskligheten och utvecklingen från ungdom till vuxen. Det är något tids-löst, men man kan få känslan av att ungdomar mår sämre nu än tidigare. Det är svårt att säga. Att man lär kän-na sig själv i den åldern skiljer sig inte från min tid som ung, men samhället förändras hela tiden, vilket självklart påverkar oss som lever i det. Det är positivt att vi har ett öppnare klimat nu, och att elevhälsan arbetar förebyggande och med det friska som fokus, tidigare hette det till exempel elevvården, men nu har fokus istället lagts på det hälsofrämjande. Däremot är det viktigt att komma ihåg att även om psykisk ohälsa avdramatiseras, så får det aldrig förminskas.

Om du kunde träffa ditt eget gymna-sie-jag nu och ge henne ett råd, vad skulle det då vara? Livet blir bara bättre och bättre för varje år! Enligt mig är meningen med livet att lära sig att hantera det och hit-ta bra förhållningssätt. Självklart ska man bry sig om andra, men istället för att låta dem diktera villkoren ska man tänka över sin egen vilja. Även i

relation till andra är det en fördel att känna till sina egna behov. Alla er-farenheter ger ju någonting och även om livet går upp och ner och kan vara väldigt tufft ibland, så lär man känna sig själv genom det. När jag var ung sa folk till mig att ”nu är allt så enkelt, vänta bara tills du blir vuxen”, men jag skulle istället ha velat ge mig själv positiv pepp. Jag tycker att det är ganska respektlöst att säga åt ungdomar att ”vuxenvärlden är vär-re” – alla är värda att tas på allvar och olika problem kan inte graderas på det sättet. Man har ansvar för sitt eget liv och att göra det bästa av saken, men det betyder inte att man behöver trycka undan allting och hålla god min, utan snarare tvärtom, ibland behöver man möta saker. Det betyder heller inte att man behöver fixa allting själv, det är till exempel därför man ska ta kontakt med oss kuratorer. Ibland är att ta an-svar också att söka hjälp, och inse att man behöver stöd.

TEXT: Lejla Hajdarevic, Johanna Lernstedt SjödinFOTO: Lejla Hajdarevic

Månadens midgårdare

10

Månadens midgårdare, Sebastian, är arton år gammal och tredjeårselev vid ett av Midgårdsskolans estetiska program. Han är en av många ungdomar som lever med psykisk ohälsa, vilket påverkar hans liv dagligen. O(R)DENs utsända reporter Linnea Brännström har träffat Sebastian för att få svar på frågor om psykisk ohälsa men också för att diskutera möjliga faktorer till varför psykisk ohälsa drabbar allt fler unga samt hur man hit-tar strategier för att underlätta vardagen.

Det är tisdag eftermiddag och jag träffar Sebastian i en av E-husets undangömda vrår. Vi slår oss ned på varsin sida om ett litet bord och jag berättar för Sebastian om syftet bakom intervjun och månadens nummer av O(R)DEN. Sebastian och jag har talats vid under ett tidigare tillfälle och när jag berättade för honom om temanumret vi plane-rade att göra var han positivt inställd till det planerade te-mat. Han var också positivt inställd till att göra en intervju. När jag inleder intervjun påpekar Sebastian snabbt att han tycker att psykisk ohälsa är ett hälsotillstånd som inte tas på tillräckligt stort allvar. - Psykisk ohälsa uppmärksammas inte särskilt mycket. Man separerar ofta psykisk ohälsa från annan ohälsa och många tänker inte på att psykisk ohälsa kan vara ett sjuk-domstillstånd precis som vilket annat som helst, säger han. Jag ber Sebastian att berätta om den problematik han le-

ver med och han berättar att han ofta känner starka skam- och skuldkänslor, vilka framkallar ångest hos honom. Han berättar också att gränsen mellan stress och ångest för honom är väldigt diffus och att hans tillvaro präglas av en slags stress som för honom kan vara svår att hantera emel-lanåt. - När kraven på mig ökar succesivt ökar också stressen hos mig, säger han. Han tillägger sedan att han också lever med koncentrationssvårigheter. Det är svårt för honom att sätta fingret på vad det är som framkallar stressen och ångesten. Han vet inte riktigt sä-kert. Jag ber honom att istället försöka sätta ord på de tan-kar han har kring psykisk ohälsa som ett växande problem hos ungdomar. - Jag tror att många unga upplever en stor press från vuxenvärlden. Detta eftersom det är väldigt mycket som händer när man närmar sig den. Sebastian säger att han tror att den stress många upple-ver kommer delvis från kraven som vuxenvärlden ställer på ungdomar. - Man måste vara duktig, prestera i skolan och se till att skaffa en bra utbildning. Jag tror också att många känner att de blir värderade efter hur de presterar i skolan. Både hemma och av samhället. Sebastian hänvisar tydligt till den så kallade ”betygshet-sen” när han pratar om de faktorer som han tror är avgö-

Sebastian uppmanar: våga lyssna till dina behov

Månadens midgårdare

11

rande för den starka stress som flertalet unga lever med. Han tycker att betygssystemet framkallar en känsla av att skolan är en tävling. Att betygen blir en tydlig markör för vilka som är duktiga och inte. En annan stressande faktor som Sebastian upplever är den dagliga tillvaron på gymna-siet. Han vittnar om en viss stämning bland eleverna som påverkar honom. - Det finns en viss mentalitet på gymnasiet som får många att känna sig pressade att vara på ett visst sätt. Jag tror att fokus inom många kretsar ligger på att vara någon och att leva upp till olika saker, det kan för många vara ganska jobbigt. Sebastian berättar sedan att ankomsten till gymnasiet var en stor omställning för honom. Innan han kom till Mid-gårdsskolan hade han gått på en skola där de flesta alla kände varandra sedan innan. Han säger att det, trots kon-flikter och intriger, fanns en stark sammanhållen stämning på den skolan, men att han inte upplever samma stämning nu på gymnasiet. Sebastian är en av många som har sökt professionell hjälp för sitt mående. Han säger till mig att han har goda erfaren-heter av sin vårdcentral och av psykiatrin. Han berättar att han har känt att han inte vill prata om sitt mående tillsam-mans med sin familj och att han därför upplevde en stor lättnad när han fick kontakt med en psykolog. Han tyckte att det var skönt att få prata ut med någon som för honom var helt okänd. Midgårdsskolans personal har också be-mött Sebastians behov så gott som de har kunnat. Han har känt att personalen på skolan har hjälpt honom och försökt underlätta för honom.

Han uppmanar den som mår dåligt att våga lyssna till sina behov och söka professionell hjälp ifall man tror att man skulle behöva det. Att söka professionell hjälp var ett stort steg för Sebastian, som säger att han tidigare jämförde sig själv och sitt mående med andra. - Ibland tänker jag att det inte är synd om mig egentli-gen eftersom det finns folk som har det mycket värre än mig, säger han eftertänksamt men påpekar snabbt att han är medveten om att det är tankar som ställer till det för ho-nom. Han vet att det är viktigt att inte jämföra sig själv och sina känslor med andra och andras känslor. - Alla upplever olika. Man ska inte vara rädd för att ta plats och man ska försöka att inte förtränga sina känslor. Känslor är alltid viktiga och man kan inte jämföra sig själv med andra ifall man vill må bättre.

Sebastian heter egetnligen något annat.

TEXT: Linnea Brännström FOTO: Arrangerat

”Jag tror också att många känner att de blir värderade efter hur de presterar i skolan”

Mode

12

SOCKERSÖT TYLLPå catwalken hos: Burberry Prorsum, Delpozo, Christopher Kane.Tyll, som vanligtvis bara går att hitta i extravaganta couture-klänningar, fanns denna säsong att se på Ready-To-Wear visningar i såväl London som New York. Pastellfärgade prinsess-klänningar och tuffa tyllkjolar i gult och svart fanns bl.a. att se på Burberrys (extremt långa) catwalk. Nu har du chansen att leva ut barndomens prinsessdrömmar! Eller varför inte ta tillfället i akt och gå in i rollen som prima ballerina? Trendtips: Tyll är ett dramatiskt material som kräver en dos mod och självförtroende för att bäras upp väl och är därför inget tyg för den mesige minimalisten!

LJUST & MINIMALISTISKTPå catwalken hos: Céline, Calvin Klein Collection, Hermès.Tycker du att det låter helknäppt att blanda mönster med mönster? Tur för dig att mi-nimalistiskt alltid är rätt. Investera i tröjor och kappor av det lite längre slaget och satsa på byxor av helt rak modell! Den här säsongen byter vi väldigt gärna ut mycket av det svarta och marina mot vitt, beigt eller kanske ljusgrått. Ta gärna den minimalistiska looken längre genom att strunta I både smink, smycken och bylsiga accessoarer. Trendtips: Bryt av en annars helljus look med ett par skor eller en accessoar av mörkare färg.

70-TAL!På Catwalken hos: Saint Laurent, Louis Vuitton, Tom Ford.Disco-glam eller Hippie-chic? Det är helt upp till dig! Förra säsongen visade tydliga 60-talsvibbar och den här gången är det utan tvekan 70-tal som gäller! (Kanske blir det 80-tal som regerar AW15? Hmm...) Satsa på utsvängda jeans och retro blommöns-ter! Leta på vinden efter gamla godingar eller shoppa loss på second hand butikerna! Trendtips: Kolla in That 70s Show för grym stilinspo!

BALLET BOYS!På catwalken hos: Rick Owens, Dries Van Noten, Bottega Veneta.Speaking of ballet... På herrsidan har trenden med dans, och framförallt balett, varit väldigt på tapeten denna säsong. På catwalken struttade unga män med uppknäppta skjortor och skor liknande de teknikskor som används inom baletten och tankarna drogs snabbt till balettgiganter som Nureyev och Baryshnikov. Stilen är elegant och ledig och kan enkelt återskapas med hjälp av skjortor, öppna skor och byxor med hög midja. Trendtips: Den här looken gör sig bäst med ett rejält mått elegans och självsäkerhet!

13

DENIM, DENIM, DENIM!På catwalken hos: Prada, Junya Watanabe man, Gucci.Håll hårt i jeansjackan, för i vår är den hetare än någonsin! Den modige bör satsa på en Cana-dian Tuxedo och investera i byxor, skjorta och jacka; allt helt i denim. Känner du dig mindre modig, men ändå vill prova något nytt så varför inte ta saken i egna händer och styla om din jeansjacka? Ibland räcker det med en liten förändring för att ge nytt liv åt ett plagg! Trendtips: Denim är så mycket mer än bara blå jeans! Våga kliva ur din denim-comfort zone!

BLOMMIGTPå catwalken hos: Oscar de la Renta, Erdem, House of HollandBlommor på våren!? Nej, särskilt banbrytande är det inte, men ändå en trend som känns rätt varje säsong. Speciellt för den här säsongen är att blommorna gärna får vara tredimensionella! Oscar de la Renta, som gick bort nyligen, visade i sin allra sista kollektion upp en pastellfärgad och rosenskimrande dröm. Hos Erdem skapades det mystik med blommor i grönt och blått mot svart botten och där visades det att blommor inte behöver vara gulliga och att man kan använda sig av betydligt mer än bara rosor och tusenskönor.Trendtips: Blommor

SPORTS LUXE!På catwalken hos: Alexander Wang, Topshop unique, Moncler Gamme Bleu.Trenden tog fart under förra säsongen när i princip alla (t.o.m. Chanel) visade sneakers på catwalken och trenden verkar klamra sig kvar även under denna säsong. Alexander Wang visade i år klänningar och supercoola väskor inspirerade av sneakers och Topshop Unique visade i London en kollektion som var fylld av tenniskjolar, meshinslag och sportiga rän-der! Kom bara ihåg att det inte är särskilt Sports Luxe att ha på sig träningstights i skolan...Trendtips: Matcha gärna sportiga kläder med glammiga accessoarer!

EXTREMA FÄRGER & MÖNSTERPå catwalken hos: Maxime Simoëns, Roberto Cavalli, Comme des Garcons Shirt. Om minimalism inte riktigt din grej så är det här trenden för dig! Nu är det fritt fram att bli wild and crazy och experimentera med mönster och färg Våga uttryck dig själv genom dina kläder och strunta i alla regler och måsten. När det kommer till denna trend är det svårt att misslyckas! Stora mönster och vilda färgkombinationer kommer vara så rätt i sommar.Trendtips: Prova dig fram en färg i taget och var inte rädd för att matcha mönster med mönster!

TEXT: My Behm

Mode

Streetstyle på Midgård

14

De långa och mörka vinterdagarna närmar oss. Plötsligt prasslar de frusna löven på marken när vi promenerar och solljuset smyger inte fram lika ofta som det brukar göra längre. Trots att livet rullar på som vanligt så innebär det

Tycker du det finns en koppling mellan ditt mående och hur du uttrycker dig genom de kläder du har på dig? I så fall hur?

både bra och sämre dagar.Månadens streetstyle handlar om hur eleverna resonerar om huruvida ens mående har en koppling till hur en klär sig.

Johan Runeby, SA3AJa, det tror jag. När jag är ledsen så bryr jag mig inte lika mycket vad jag har på mig och när jag är glad så tar jag på mig andra kläder. Det beror på.

Manuel Andersson, BL1Ibland kan det påverka, men inte all-tid. Är jag nedstämd och är på dåligt humör så bryr jag sig inte så mycket om vad jag har på mig. Däremot när jag är glad och är på bra humör så kan det bidra till att jag satsar lite mer på kläderna.

Ellen Hjort, IB1 Det beror på, när jag känner mig ledsen så tycker jag om att ha på mig varma kläder så jag slipper frysa! Dagarna jag vill känna mig fin är jag mer välklädd, annars tar jag bara på mig något. Huvudsaken är att det ska vara bekvämt.

Cecilia Hammarberg, FI2 Ja, det tycker jag. När jag är extra glad så klär jag mig lite mer färgglatt, ifall jag känner mig självsäker eller har haft en bra träning dagen innan så vill jag visa upp lite mer, eller mår jag lite sämre vis-sa dagar eller känner mig utmanad så klär jag mig efter humöret. Klädstilen är också som musikstilen, vissa följer trenderna, vissa skapar egna och vissa har inget intresse för musiken. Men man lyssnar oftast på låtar som säger det man känner, och likaså är det med kläder, tycker jag!

TEXT & FOTO: Linh To Phuong

Midgårdelevernas bekännelser

15TEXT & KOLLAGELAYOUT: Anonym

Poängjakten

16

I poängjakten ska du försöka lista ut svaret med hjälp av så få ledtrådar som möjligt. Klarar du det på första ledtrå-den får du 5 poäng, behöver du två ledtrådar får du 4 poäng osv. Facit finner du längst ned på sidan.

FILM

& T

VLÅ

T &

ART

IST

MAT

RÄT

TPL

ATS

PER

SON

5 4 3 2 1

5 4 3 2 1

5 4 3 2 1

5 4 3 2 1

5 4 3 2 1

Detta program sändes för första gången år 2008 på TV4.

”Har det hänt någon gång att du nästan blivit förälskad i en sten?” för att citera programle-daren.

Programledaren har Pirre och Mackan till sin hjälp.

De huvudsak-liga ämnena är inredning och matlagning.

Med sina bara fötter och sitt fantasifulla sinne sprider program-ledaren kärlek till det svenska folket om somrarna.

Sången släpptes den 4 augusti 2014 av bland annat Young Money Enter-tainment.

“Den här snub-ben vid namn Michael som brukade åka mo-torcykel” nämns i låtens text.

Låten framförs av en aktuell kvinn-lig hiphopsång-erska.

Samma artist är även känd för låtar som “Starships” och “Super Bass”.

“Omg look at her butt”.

Rätten har rötter i Mexiko och betyder ”bunt” på spanska.

Vissa gillar banan i sin, något som många tycker är lite knas.

I varje livsmed-elsbutik är flera hyllmetrar dedi-kerade till denna maträtt.

Om fredagsmyset varit en nation hade detta varit nationalrätten.

Rätten består av hårda eller mjuka bröd bakade på majsmjöl fyllda med bland annatguacamole och kryddad köttfärs.

Gul byggnad i ett spansktalan-de land.

Här finns femstjärniga möjligheter till sol, bad och galej.

Efter ett besök här under årets varmaste måna-der är du ett givet namn på höstens barturnéhimmel.

Här kan du drömma sött i rum med namn som “Solo”, “Rock” och “Oce-an”.

Inspelningsplats för såpa som just nu går på TV3 måndag-onsdag 22.00.

Skådespeler-skan/aren född 1991 i soliga Kalifornien.

Fick sitt genom-brott tack vare filmen “The Descendants” där hen spelade en av huvudrollerna.

Personen gjorde filmdebut år 1999 med filmen “Re-placing Dad”.

Hen kallas ibland för ”Shai” av sina närmare vänner.

Skådespelerskan är mest känd för huvudrollen i filmerna “Diver-gent” och “The fault in our stars.

Svar: film & TV: Sommar med Ernst, låt & artist: Nicki Minaj - Anaconda, maträtt: tacos, plats: Paradise Hotel-hotellet, person: Shailene Woodley

TEXT: Rebecka Viklund Elstad, Agnes Linderholm,Kristina Bergquist

Quiz

17

Vem är du i Paradise Hotel?1. Hur skulle du beskriva din tillvaro?a) Helt amazingb) Det är fan skönt asså!!c) Det funkar, jag har läget under kontroll.d) Livet är en fest.e) Mitt liv är så fucking äckligt!

2. Vilken är din favoritlåt?a) Miley Cyrus – Party in the U.S.A.b) Stiftelsen – Vart jag än gårc) Martin Garrix – Animalsd) Rebecca & Fiona – Hollere) Eminem ft Rihanna – Love the way you lie

3. Vad har du för framtidsplaner?a) Vill leva the American dream!b) Bli singer-songwriterc) Jobba som klubbmanagerd) Resa, arbeta som bartender, kanske blogga litee) Bara gå vidare med livet och bli lycklig

4. Vad skulle du helst tautera in?a) Nåt litet och delicateb) En låttext som betyder mycket för migc) Stjärnor är snyggt!d) Helst en sleeve, kanske med rosore) En fin vänskapstatuering

5. Vad har du för inställning till Paradise Hotel egentli-gen?a) I’ll try not to get my heart broken...b) Jag är taggad på att ha kul och hitta nån fin kanske!c) Jag är här för att spela speletd) Nu är jag redo för revansche) Trust no bitch...

Facit hittar du längst ned på sidan!

TEXT & ILLUSTRATION: Carolina Asbaghi Sandström,Lejla Hajdarevic

Flest A = Ylva , flest B = Kristian, flest C = Smail, flest D = Paow, flest E = Saga

Horoskop

18

Skorpionen är bedrägligt lugn men det finns inom den också en passion olikt något annat. Hatet inom skorpioner är starkt men kärleken likaså. Skorpionen är väldigt modig och hemlighetsfull, hen är en riktig god män-niskokännare och de har en stark medkänsla för ”verkliga” problem. De kan dock skita i de mindre problemen och tål därför inte människor som klagar för mycket. Liksom skorpionens kryddiga temperament är maten unik. Skorpioner är finsmakare som kräver komplexa smakupplevelser. Allmänt: enligt Lilla björns golande väntar skolstressen runt hörnet. Men dig inte, du lär ha kontroll över situationen då du är i en extra kreativ zon i november. De båda kombinerat hjälper dig hitta nya studietekniker.Midgård: unna dig lite naps E-husets vilorum.Safe place: sängen, november månad blir kall men bekväm.Framgång: du kommer ha mycket money i bakfickan, gå bara inte dina päron på nerverna. Det blir tufft, we know.

Allmänt: du tacklar svenskaupp-gifterna som ingen annan denna månad, utan galans eller vett. Ditt humör är dock på topp och äntligen upplever du stressfria skolveckor. Den 15:e festar du som ingen annan partyfågel!!Midgård: det krånglar sig i röda rummet, både tekniskt och känslo-mässigt.Safe place: E2025Framgång: Haffa Guzz– Lilla Namo

Allmänt: man kunde höra ett häftstift träffa marken efter din senaste power-point-presentation. Det var ett stolp-skott men inget att vara orolig över. Din lärare var hänförd och upp över öronen intresserad av ämnet.Midgård: zzzzZZZZZ….Safe place: Pressbyråns varma lokalFramgång: den vanlige tidsoptimis-ten kommer finna sig själv i tid för en gångs skull.

Allmänt: som Orion bär du bälte i november. Du blir mer experi-mentell med din klädstil och det verkar fungera för dig. Hösten färgar av sig på kläderna och din annars färgglada stil blir mer gråskalig och dirty:-)Midgård: de blåa sofforna i E-hu-set blir ultimata hängstället för håltimmarna. Mycket plugg och prat.Safe place: ta skydd i tunnlarna!!!Framgång: petsionärer älskar dig, det kommer ta dig långa vägar.

Stenbocken (22/12 - 20/1)

Vattumannen (21/1 - 18/2)

Skytten (22/11 - 21/12)

Skorpionen (23/10 - 21/11)

Allmänt: tro det eller ej men novem-ber är din månad. Stressen glider av dig och du har hittat ett fridfullt inre hos dig själv. På Midgård: nemas problemas för dig då du har hittat räkmackan du kan gli-da på likt ett fiskstim.Safe place: Midgård! Hela tiden Mid-gård – stället där o(r)den får flöda!Framgång: sunda ord sipprar ur dig, dock når det andras öron som goja …

Fiskarna (19/2 - 19/3)

Horoskop

19

Allmänt: håll dig borta från mjölkma-skiner, tetrapaket och vattenglas. No-vember blir lite vingligt så försök tysta din äventyrslust så mycket det går. På Midgård: lite pinsamheter kanske sker i skolmatsalen denna månadSafe place: inte Vildmannen i alla fall.Framgång: saker och ting kommer i rullning för dig i november. Det kan-ske går lite trögt till början med trötta morgonar men det löser sig till slut.

Lejonet (22/7 - 22/8)

Jungfrun (23/8 - 22/9)

Allmänt: du är ambitiös. Du är flitig. Du är fokuserad. Ändå är det som att solen saknar strålar. På Midgård: du förstår inte vad de andra menar när de pratar om friti-den. Vad är det ens?Safe place: sträva mot låga temperatu-rer och höga höjder, där ska du finna ditt blomster.Framgång: Det här är inte rätt månad att försöka få eld på stickan.

Väduren (20/3 - 19/4)

Allmänt: november är bara som en lång väntan till december. Det är då det händer saker. För att stå ut under november; utmana dig själv och leta efter kvinnan med spaden.På Midgård: där lär sökandet inte gå så bra.Safe place: om en klarar en utmaning blir en nöjd med sig själv. Är en nöjd känner en sig safe.Framgång: DIN framgång är i DINA händer. Se till att hålla ögonen öppna efter alla grävbara saker.

Tvillingarna (21/5 - 20/6)

Allmänt: du kan inte riktigt få grepp om vad som händer. När är det prov? När ska inlämningarna in? Allt är som en flytande röra som inte vill övergå till varken fast form eller gas.På Midgård: Du känner inte golvplat-torna under dig eftersom ditt hjärta svävar högre än vanligt.Safe place: väggar med stora genom-skinliga blommor kommer aldrig svi-ka dig.Framgång: när ljusen har brunnit ut står du inte ensam kvar.

Allmänt: ”ack, o ack!” sprids runt din axlar där du skrider fram. Bry dig inte om det! Denna månad är det din inre röst som styr.På Midgård: är det bara du, eller har skolan övergått till en hiskelig blå-skala?Safe place: blått är lite känsligt fak-tiskt, men undvik rött till det yttersta.Framgång: oddsen är höga för att du ska lyckas – se bara till att få bort det blå.

TEXT: Edit Landström, Alva Nylander ILLUSTRATION: Alva Nylander

Oxen (20/4-207/5

Allmänt: nerverna är på helspänn. Från tå till topp har du en otrolig kon-troll. Du vill utvidga kontrollen. Spri-da den i en vid cirkel runt din om-krets. Ibland vill dock inte kontrollen sträckas ut längre än till fingrarna.På Midgård: tipp topp tommen opp! Vad var det stress var nu igen?Safe place: det är bäst att inte leta, med risk att inte finna.Framgång: ledsen att säga det, men näe.

Kräftan (21/6 - 21/7)

Allmänt: månaden kommer svischa förbi liksom Athenas mantel. Du kommer plocka upp lite nya intressen och november blir en produktiv må-nad. Akta dig för isfläckar och katter.På Midgård: klant, du tappar bort saker hit och dit! Förhoppningsvis finns lite av grejerna i hittalådorna på skolan.Safe place: håll dig till väggarna...Framgång: sällan ser man dig utan ett leende på läpparna. Din glada tillvaro kan lysa upp ett rum, även nu i höstmörkret.

Vågen (23/9 - 22/10)

ÄR DU INTRESSERAD AV ATT BIDRA TILL O(R)DEN ELLER VILL DU VETA MER OM TIDNINGEN?

REDAKTIONSMÖTE INFÖR

DECEMBERNUMRETONSDAG

12 OKTOBER15:00 i E2059

kom på

FIKA I MASSOR UTLOVAS!!!!!