Upload
others
View
1
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Pappors upplevelser av mammans
postpartumdepression- en litteraturstudie
Sabina
Holmberg
Malin Keskitalo
Sjuksköterska
2020
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
1
ABSTRAKT Bakgrund: Postpartumdepression (PPD) kallas även förlossningsdepression vilket är en depression som inträffar under eller efter en graviditet. En depression i kombination med ett nyfött barn gör att familjen och speciellt barnet blir särskilt utsatt och riskerar långsiktig negativ påverkan. PPD drabbar inte bara kvinnor utan även män då en riskfaktor är mammans PPD och incidensen av depression hos pappan är då 24-50 %. En bristande medvetenhet hos sjukvårdspersonal kan innebära att familjer drabbade av PPD inte fångas upp inom vården och därmed ökar risken för negativa konsekvenser för individen, familjen och samhället. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva pappans upplevelser av att vara partner till en mamma med postpartumdepression. Metod: Litteraturstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Pappans upplevelser av att vara partner till en mamma med postpartumdepression beskrivs i sex kategorier. När mamman drabbas av PPD påverkas hela familjen. Pappan får ta ett större ansvar i hemmet samtidigt som krav utifrån stressar honom. Stödbehovet ökar samtidigt som flera faktorer påverkar svårigheten att få det stöd som behövs. En ökad medvetenhet och en familjefokuserad omvårdnad kan leda till tidigare diagnos vilket kan minska konsekvenserna från PPD för hela familjen. Slutsats: PPD påverkar hela familjen och genom en ökad medvetenhet om diagnosen i kombination med familjecentrerad omvårdnad kan sjuksköterskan begränsa de negativa konsekvenserna PPD har. Nyckelord: postpartumdepression, upplevelser, litteraturstudie, kvalitativ innehållsanalys, omvårdnad
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
2
I Sverige drabbas cirka 10 000 kvinnor per år (8-15 %) av psykisk ohälsa efter förlossningen i
form av postpartumdepression (PPD). PPD skiljer sig inte från vanlig depression utöver
tidpunkten den debuterar. Kvinnor kan drabbas under eller efter en graviditet och där finns
det vissa faktorer som ökar risken, exempelvis att utsättas för våld, stress och fattigdom.
Risken för nyförlösta kvinnor att drabbas av PPD är globalt 13 % och denna siffra stiger i
utvecklingsländer till 20 % (World Health Organisation [WHO], 2020). PPD kan även kallas
förlossningsdepression och det beskriver en depression som oftast drabbar mamman och som
oftast inträffar inom de första tre månaderna efter förlossningen. En depression i kombination
med förlossning och ett nyfött barn gör att familjen och speciellt barnet blir särskilt utsatt och
riskerar en långsiktig negativ påverkan (Statens beredning för medicinsk och social
utvärdering [SBU], 2014). PPD kan uppvisa olika symtom som kan variera från milda (så
kallad baby blues) till medelsvåra och svåra symtom (psykos). Vid baby blues (tillfällig
nedstämdhet) är symtomen gråtattacker, melankoli och trötthet. Vid medelsvår till svår PPD
är symtomen oro, irritation, melankoli, gråtattacker, förändringar i mat- och sovmönster. Den
drabbade kan även uppleva känslor av otillräcklighet och få självmordstankar (Holopainen &
Hakulinen, 2019). PPD drabbar inte bara mammor utan även pappor.
För män som blir föräldrar är en riskfaktor mammans upplevda postpartumdepression, och
incidensen av depression hos pappor är då 24-50 %. Hos papporna inträder PPD lite senare
under postpartumperioden och ofta följer det inträdet av PPD hos mamman, som i tidigt
stadie drabbas. Depression hos pappan sätts i samband eller i relation till depression hos
mamman. Depression hos ena föräldern var signifikant korrelerad med depression hos den
andra föräldern, och pappan var sannolikt deprimerade om mamman upplevde PPD. Även
bland pappor utan depression, där mammor hade en psykiatrisk diagnos under postpartum-
perioden, rapporterade fler symtom (Goodman, 2004, refererad i Bruno et al., 2020).
Trots att flera riskfaktorer har identifierats är orsakerna till PPD inte väl utredda och
forskning tyder på att PPD har flera olika orsaker. De starkaste orsakerna till PPD hos
mammor är oro och depression före födseln, förlossningsrädsla och en historia av depression
hos henne eller hennes familj. Även psykosociala, socioekonomiska och fysiska faktorer är
välkända risker för PPD. Det kan även ha allvarliga konsekvenser för mamman, pappan och
deras barn. Mammor och pappor som lider av depression kommer mer troligt uppvisa
beteenden som negativt påverkar deras barn. Som ett resultat av detta kan föräldrars PPD
negativt påverka barnets känslomässiga och beteendemässiga utveckling. Det är därför viktigt
att så tidigt som möjligt identifiera symtom på PPD och ge stöd och hjälp till de som behöver
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
3
(Holopainen & Hakulinen, 2019). Den höga prevalensen av PPD hos pappor har stor
påverkan på barnets välmående. Depression hos mamman påverkar negativt interaktionen
mellan mamma och barn, och även på barnets utveckling. Om båda föräldrar upplever
depressiva symtom under postpartumperioden kan interaktionen mellan föräldrarnas
depression ytterligare riskera barnets utveckling (Nord et al., 2006, refererad i Bruno et al.,
2020). Forskning kring barns utveckling i familjer där mamman är deprimerad menar att icke-
deprimerade pappor fungerar som en “buffert” mellan de negativa effekterna från mammans
PPD och barnet. Det blir en sorts kompensation för den depressiva interaktionen mellan
mamma och barn (Goodman, 2004, refererad i Bruno et al., 2020). De negativa effekterna av
depression hos föräldrar hos barnet indikerar ett behov av tidig intervention hos familjer i
riskzonen. Tidig behandling kan förebygga negativa effekter på familjen genom att främja
hälsosamma anpassningar till föräldraskap, optimera relationen mellan förälder och barn, och
i långa loppet barnets utveckling. När en förälder behandlas för depression kan hela familjen
få positiva fördelar över flera år (Goodman, 2004).
Enligt Goodman (2004) blir barnets miljö äventyrat och dess utveckling riskeras när en
förälder är deprimerad. När båda föräldrarna är deprimerade ökar risken ytterligare och därför
är det viktigt att identifiera dessa familjer. Att screena föräldrar för depression i den tidiga
postpartumperioden kan identifiera vilka familjer som är i riskzonen. Goodman menar att
eftersom depression hos mamman är den starkaste faktorn för PPD hos pappan, borde det
vara rutin att screena pappan om mamman är deprimerad efter barnets födelse. Det kan ske
vid barnets regelbundna hälsokontroller med hänvisning till att minska barnets psykosociala
risker. Hänvisning kan senare göras till psykiatri om en eller båda föräldrars screening
indikerar depression.
En ökad medvetenhet hos sjukvårdspersonal kan innebära att familjer drabbade av PPD kan
identifieras tidigare inom vården och därmed minska de negativa konsekvenserna detta kan
innebära för individen, familjen och samhället (Ruffell et al., 2019). Forskning visar att
interventioner vid PPD även måste inkludera mammans partner, då det ger direkta fördelar
för mammans återhämtning och den allmänna hälsan för familjen (Gremigni et al., 2011).
Enligt Kumar et al. (2018) är sjuksköterskor lämpade att skapa möjligheter för män att få
tillgång till sjukvård och därigenom kan det vara möjligt att minska ojämlikhet mellan könen
i hälsoarbete samt förbättra pappornas hälsa och i förlängningen även familjens.
Det finns fortfarande begränsad kunskap om konsekvenserna av pappans upplevelse vid
mammans insjuknande av PPD, vilket kan resultera i en ojämlik och bristande omvårdnad.
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
4
Sjuksköterskor med kunskap om PPD kan därför bidra till en ökad medvetenhet och tidiga
insatser då de ofta har första kontakten med vårdsökande. Mötet med pappan kan ske på olika
typer av mottagningar där han kan fångas upp och slussas vidare mot rätt hjälp, vilket kan ge
hela familjen en större chans att skyddas från de negativa konsekvenser PPD har. För att
lyckas med detta behövs en ökad kunskap om målgruppen upplevelser och behov.
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva pappans upplevelser av att vara partner till
en mamma med postpartumdepression.
Metod
Studiedesign
Då syftet var att beskriva personers upplevelser har en kvalitativ design använts (Segesten,
2017, s. 107). Kvalitativ metod passar denna litteraturstudie då syftet var att fördjupa,
beskriva samt förklara förståelsen för mänskliga upplevelser (Willman et al., 2016, s. 52).
Litteratursökning av artiklar
En pilotsökning utfördes i referensdatabaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.
Pilotsökningar utförs för att få en bild av tillgången på vetenskapliga artiklar inom ett ämne
(Willman et al., 2016, s. 61). Sökningen utfördes i PubMed och CINAHL eftersom de
innehåller vetenskapliga publikationer inom medicin och omvårdnadsvetenskap (Östlund,
2017, s.67). Sökningar gjordes även i PsycINFO som innehåller referenser inom psykologi
(Willman et al., 2016, s. 84). Då tillgången på artiklar var god fortsatte sökningen i dessa
databaser.
De sökord som använts var Postpartum Depression, Partner och Experience. Sökningar
utfördes med MeSH-termer vilket är ett sätt att ha ett sökord som blir ett inkluderande ord för
att fånga upp fler sökresultat (Svensk MeSH). Detta gav mindre lämpligt resultat än
fritextsökningar vilket resulterade i att enbart fritextsökningar används som sista sökning.
Sökordet “NOT violence”, inkluderades då sökningarna gav många resultat som kopplades
till våld i nära relation vilket inte passade syftet. Sökorden kombinerades med de booleska
sökoperatorerna AND, OR och NOT, dessa användes vid sökningen för att kombinera eller
begränsa sökorden (Willman et al, 2016, s. 73). Detta är en sökteknik som användes för att
bestämma hur sökorden ska kombineras för att få fram ett bra urval av litteratur genom att
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
5
avgränsa eller bredda sökningen (Östlund, 2017, s.72-73). Vid sökning i PubMed på
“postnatal depression” ingick även “postpartum depression”.
Inklusionskriterier var upplevelsen av att vara partner till en person som är drabbad av PPD.
Exklusionskriterier var mammornas upplevelser av att vara drabbad av PPD och våld i nära
relationer. Begränsningar vid litteratursökningen var “peer reviewed”, engelskt språk och
artiklar publicerade mellan år 2010-2020, detta på grund av författarnas språkliga
begränsningar samt en önskan om att ha så ny forskning som möjligt. Sökningarna redovisas
enligt tabell 1. Ytterligare litteratur (n=2, Feeley et al., 2015 & Habel et al., 2015) som ingår i
analysen har hittats genom referenslista på tidigare granskad artikel (Ruffell et al., 2019).
Terminologi
Användandet av ordet partner valdes för att litteratursökningen skulle bli så inkluderande som
möjligt gällande familjekonstellationer. De artiklar som valdes ut till denna studie utgick från
heterosexuella relationer där pappors upplevelse av mammors PPD beskrevs. Endast en
artikel med samkönade föräldrars upplevelser av PPD hittades men denna valdes bort på
grund av låg kvalitet.
Tabell 1. Systematisk litteratursökning
Syfte: att beskriva pappans upplevelser av att vara partner till en mamma med postpartumdepression.
PubMed 2020-09-11 Begränsningar: Publicerade 2010-2020, engelskt språk.
Söknr *) Söktermer Antal träffar
Antal granskade
Antal valda
1 FT depression, postpartum 9449
2 FT partner 195 596
3 FT experience 823 120
4 FT violence 117 744
5 S1 AND S2 752
6 S3 AND S5 181
7
S6 NOT S4 + begränsningar
75 11 4
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
6
Tabell 1. Fortsättning Systematisk litteratursökning
Syfte: att beskriva pappans upplevelser av att vara partner till en mamma med postpartumdepression.
CINAHL 2020-09-11 Begränsningar: Publicerade 2010-2020, engelskt språk, peer reviewed, exkluderat Medline records.
Söknr *) Söktermer Antal träffar
Antal granskade
Antal valda
1 FT depression, postpartum 6659
2 FT partner 59 173
3 FT experience 356 201
4 FT violence 57 648
5 S1 AND S2 409
6 S3 AND S5 112
7 S6 NOT S4 +begränsningar 33 9 3
Syfte: att beskriva pappans upplevelser av att vara partner till en mamma med postpartumdepression.
PsycINFO 2020-09-11 Begränsningar: Publicerade 2010-2020, engelskt språk, peer reviewed.
Söknr *) Söktermer Antal träffar
Antal granskade
Antal valda
1 FT Postpartum depression 6447
2 FT Partner 91068
3 FT Experience 592 134
4 FT violence 110 918
5 S1 AND S2 534
6 S3 AND S5 163
7
S6 NOT S4 +begränsningar
63 7 0
*) FT- Fritextsökning
Kvalitetsgranskning av artiklar
Artiklarna som ingår i denna litteraturstudie har granskats enligt SBU:s granskningsmall för
kvalitativa studier. Valet av granskningsmall anpassades efter studiens utformning men
generellt granskades artiklarnas syfte, urval, datainsamling, analys och resultat. Varje
kriterium som uppfyllde kraven som ställdes i mallen gav 1 poäng, varje negativt/inadekvat
svar gav 0 poäng. Genom att beräkna artikelns poängsumma i den totala, möjliga
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
7
poängsumman räknades en procentsats ut som i sin tur gav en gradering av artikelns kvalitet.
Grad 1 är hög kvalitet (80-100%), grad 2 är medel (70-79%) och grad 3 är låg (60-69%).
Procentsatsen gör att artiklar kan jämföras med varandra (Willman et al., 2006, s. 96).
Artiklarna som valts ut till denna studie har medel eller hög kvalitet och dessa redovisas
enligt tabell 2. För att en artikel ska uppfylla kraven för att få poäng ska det som efterfrågas
uttryckligen stå i texten. Ingen egen tolkning av texters innehåll har gjorts och därför har
endast det som uttryckts i text gett poäng. Granskningen blev därmed strikt och flertalet
artiklar uppnådde endast medelkvalitet. Av de granskade artiklarna (n=29) var det nio som
svarade mot kriterierna, och dessa höll medel eller hög kvalitet och svarade mot vårt syfte.
Inga artiklar valdes från PsycINFO efter granskning då de inte uppfyllde kriterierna.
Tabell 2. Översikt av artiklar (n=9)
Författare/år/ land
Typ av studie
Deltagare Metod Datainsamling/Analys
Huvudfynd Kvalitet
Doucet et al. (2011) Kanada
Kvalitativ 9 kvinnor & 8 män
Semistrukturerade intervjuer/ tematisk analys
Paren ville ha mer information om diagnosen och behandlingen. De kände att det var svårt att veta var de skulle vända sig för hjälp efter utskrivning. Männen var motvilliga att söka hjälp för sin egna mentala hälsa.
Medel
Edhborg et al. (2015) Sverige
Kvalitativ 19 män Semistrukturerade intervjuer/ tematisk analys
Nyblivna pappor med depressiva symtom upplevde en maktlöshet och vanmakt efter barnets födsel. De upplevde svårigheter att balansera kraven från familjen, arbetet och sina egna behov.
Hög
Feeley et al. (2015) Kanada
Kvalitativ 30 par Semistrukturerade intervjuer/ tematisk analys
Paren önskade alternativ för vård både inom och utanför sjukvården. Både traditionell vård för mental ohälsa och självhjälpsstrategier önskades också.
Medel
Habel et al. (2015) Kanada
Kvalitativ 30 par Semistrukturerade intervjuer/ tematisk analys
Män och kvinnor ansåg att PPD hos kvinnan kan orsakas av flera anledningar: samhällets förväntningar, fysiska hälsoproblem, brist på stöd mm.
Medel
Ierardi et al. (2019) USA.
Kvalitativ 10 män Semistrukturerade intervjuer/tematisk analys
Alla männen i studien önskade att vara inkluderade, tillsammans med sin partner och barn, i bedömningar och utvärderingar av familjens hälsa vid möte med sjukvården.
Hög
Letourneau et al. (2011) Kanada
Kvalitativ 11 män Semistrukturerade intervjuer/tematisk analys
Männen kände sig arga, frustrerade och oroliga över sin brist på förståelse och sin hjälplöshet över att inte kunna göra något åt sin partners PPD.
Medel
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
8
Tabell 2. Fortsättning Översikt av artiklar (n=9)
Letourneau et al. (2012) Kanada
Kvalitativ 40 män
Semistrukturerade intervjuer/ tematisk analys
Eftersom obehandlad PPD kan ha allvarlig påverkan på mannens förmåga att stötta sin partner och hans möjligheter att stötta barnets utveckling bör behandlingar inkludera båda föräldrar.
Medel
Mayers et al. (2020) Storbritannien
Kvalitativ 25 män Enkät med öppna frågor/ tematisk analys
Männen i studien saknade stöd inom flera områden: hur de ska stötta sin partner, sin egna mentala hälsa och vilken hjälp som finns att tillgå. Specifikt ville de ha vägledning från sjukvården var de kan vända sig för samtalsstöd och copingstrategier.
Medel
O’Brien et al. (2019) USA.
Kvalitativ 10 par Semistrukturerade intervjuer/ tematisk analys
Männen i studien kände sig dåligt förberedda inför PPD och de upplevde ofta osäkerhet frustration över partners PPD.
Hög
Analys
Baserat på Bengtsson (2016) har analysen genomförts med induktiv kvalitativ
innehållsanalys. Dataanalys har genomförts med manifest innehållsanalys med induktiv
ansats. Manifest analys beskriver det uttalade och synliga i texten (Danielson, 2017, s. 296)
och induktiv ansats innebär att texten läses förutsättningslöst (Henricson, 2017, s. 53).
Analysprocessen bestod av öppen kodning, kategorisering och abstraktion. De artiklar som
svarade mot syftet har lästs igenom av båda författarna flera gånger för att få en helhetskänsla
av dess innehåll. Textenheterna som svarade mot syftet har extraherats (n=356) och placerats
i en tabell för att vara mer överskådliga. Textenheterna har översatts till svenska och senare
kondenserats. Kondensering innebär att textenheter kortas ner utan att det bärande innehållet
förloras. När kondenseringen var klar kategoriserades innehållet, vilket innebar att de
textenheter som beskriver liknande områden fördes samman i grupper: detta gjordes i flera
steg till det inte gick att sammanföra mer. Den första kategoriseringen gav 55 st kategorier
som i den andra omgången minskades ned till 32 st, i tredje omgången 18st för att senare
utmynna i sex slutgiltiga kategorier. Kategorierna ska vara internt homogena och externt
heterogena. När kategorierna var fastslagna började analysen och skrivandet av brödtexten
(jmf Bengtsson, 2016, s. 12).
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
9
Resultat Analysen resulterade i kategorier (se tabell 3) som beskrivs i brödtext nedan, vilka styrks med citat ur texterna. Tabell 3. Översikt över kategorier (n=6) Kategorier Att komma till insikt om att allt inte är normalt Att ta ett större ansvar och känna otillräcklighet Att behöva eget stöd för att kunna ge stöd Mansrollen begränsar viljan att uttrycka hjälpbehov Upplevda brister inom vården Svårigheter att hantera partnerns och den egna hälsan
Att komma till insikt om att allt inte är normalt I flera studier (Ierardi et al., 2019; Letourneau et al., 2011; O’Brien et al., 2019) framkom att
pappor trodde att allt var okej med mammorna fastän de lagt märke till ett förändrat beteende.
De trodde att det förändrade beteendet var en normal reaktion på det nyblivna föräldraskapet,
sömnbristen och stressen av att ha fått barn. Letourneau et al. (2011) menar också att de inte
visste att något var fel och att mamman led av PPD förrän hon tillfrisknat. “I didn’t know what I was looking for. I didn’t recognize there was as much of a
problem as there actually was” (Letourneau et al. 2011, s. 44).
I studier (Ierardi et al., 2019; O’Brien et al., 2019) uppgav pappor att när mamman uttryckt
sina egna besvär kunde de känna sig trygga att själva berätta om sin oro för henne, vilket var
ett sätt för dem att uttrycka sitt emotionella stöd för partnern. Av rädsla för att försämra
tillståndet för mammor levde dem i förnekelse av problemen. De erkände problemen först när
mamman tagit upp det eller när de såg ett avvikande beteende de inte kunde avfärda som
normalt. Insikten om att situationen var värre än de trott ledde till förståelse om att de
behövde hjälp utifrån (O’Brien et al. 2019).
Pappor hade känslan av hjälplöshet och ångest inför mammans situation och att inte veta när
partnern skulle bli sämre i sin sjukdom och dess effekt på familjen var stressande (Letourneau
et al. 2011). Osäkerheten om mammans hälsostatus tärde enligt Doucet et al. (2011)
emotionellt på pappan. Enligt Ierardi et al. (2019) upplevde pappor även en oro och rädsla för
sina barn och partners säkerhet. De var osäkra kring vad som skulle kunna göra situationen
bättre, men sökte trots detta inte hjälp. En pappa uttryckte även oro för att hans partner skulle
begå självmord:
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
10
She would lament about how she (the baby) would be better off without her . . . and
that would make me think, do I need to call the police? Is she going to be okay when I
get home? I never did actually call the police (Ierardi et al. 2019, s. 439).
I en studie av Mayers et al. (2020) framkom att fastän postpartumperioden var en stressig tid
kunde papporna ändå hantera de emotionella kraven, vilket tydde på att de var mer uthålliga
mot de emotionella effekterna av partnerns mentala ohälsa eller att de var mindre villiga att
erkänna svaghet.
Att ta ett större ansvar och känna otillräcklighet I studier (Edhborg et al., 2015; Ierardi et al., 2019) framkom det att pappor upplevde en
otillräcklighet och konflikt mellan hemmet och jobbet och när de inte kunde leva upp till
förväntningarna och kraven kände de skuld. Enligt Edhborg et al. (2015) upplevde även
papporna sömnbrist då babyn inte ville sova vilket också ledde till skuldkänslor gentemot
partnern som fick ta mer ansvar över babyn på nätterna. De kände att de behövde vara en
övermänniska då de inte hade kontroll över sin situation och hantera kraven som ställdes, de
tog beslutet att inte länge arbeta lika mycket som förr då kraven kände för höga. I en studie av
Letourneau et al. (2012) önskade pappor att deras arbetsgivare haft en större medvetenhet om
PPD då de ansåg att en stöttande arbetsplats hade hjälpt situationen och underlättat mammans
återhämtning. I en annan studie av Letourneau et al. (2011) framkom det dock att minskad
inkomst vid föräldraledighet i kombination med de ökade utgifterna med ett nytt barn
upplevdes stressande. I flera studier (Habel et al., 2015; Ierardi et al., 2019) uppgav pappor att samhällets
förväntningar och krav ledde till att de kände sig otillräckliga vilket hade en negativ påverkan
på deras psykiska hälsa. Stereotypa könsroller där mannen ska vara stark, ta hand om sin
partner, orka med allt utan att söka hjälp skapade press hos dem (Ierardi et al., 2019).
I was an emotional wreck but felt I had to gather myself together for my wife. And I
didn’t want my parents to see me going downhill emotionally. I felt I couldn’t have
any issues, someone had to be strong. (Doucet et al., 2011, s. 241)
I en studie av (Edhborg et al. 2015) försökte pappor lätta bördan för sin partner men kände en
hopplöshet över situationen. Ierardi et al. (2019) uppgav att de funderade över hur de skulle
stötta upp både partnern och sig själva och reflekterade över sina begränsningar.
I flera studier (Ierardi et al., 2019; Feeley et al., 2015) rekommenderade deltagare i studien
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
11
andra pappor att så mycket som möjligt vara lediga från jobbet för att underlätta mammans
återhämtning. Genom att vara hemma kunde de inse hur hon hade det, förstå kraven där
hemma och även minska hennes stress (Feeley et al., 2015).
I flera studier (Edhborg et al., 2015; Letourneau et al. 2011; O’Brien et al., 2019) fick pappor
göra uppoffringar i hemmet, ibland motvilligt, gällande sina egna behov av sömn, socialt liv
och fritidsintressen för att kunna ta hand om barnen eller utföra hushållssysslor.
Uppoffringarna gjordes för att ge mamman en chans att återhämta sig. I en studie (Edhborg et
al., 2015) påtalades vikten av återhämtning i form god sömn men trots olika metoder för att
förbättra sömnen kände de att ingen hjälpt fanns.
“There is no time for anything else than work and taking care of the infant, I feel like
a robot with no choices or happiness in life” (Edhborg et al. 2015, s. 432)
Enligt O’Brien et al. (2019) fortsatte pappor att göra anpassningar i hemmet och ta på sig fler
hushållssysslor även under en lång tid efter barnets födsel. Anpassningen till PPD väckte
många komplexa känslor där de kände sig frustrerade på mammorna eller den generella
situationen vilket också kunde orsaka stress och utmattning (Ierardi et al., 2019).
Att behöva eget stöd för att kunna ge stöd Letourneau et al. (2012) uppgav att det främsta målet för pappor var att få stöd till partnern,
vilket också skulle leda till att de själva mådde bättre. I en studie av Edhborg et al. (2015)
uppgav dem att mammans depression ökade arbetsbördan och stödbehovet i hemmet. Det
främsta behovet av stöd uppgav Doucet et al. (2011) vara att någon tog hand om babyn då
vissa pappor upplevde att det var ett ”tvåmannajobba” att ta hand om både babyn och
partnern. De behövde hjälp inom flera områden för att stötta sin partner och då det mesta av
tiden upptogs av detta, ofta dygnet runt, upplevde de främst ett behov av instrumentellt stöd i
hemmet. Ierardi et al. (2019) menar att de kämpade med det ökade ansvaret över arbete och
hemliv och när de försåg mammorna med instrumentellt stöd för att minska hennes börda så
ökade samtidigt deras egna. “I was so focused on trying to live . . . trying to help in little ways . . . like it would fix
the sorrow. If I could fold the laundry, it might fix the sorrow.” (Ierardi et al., 2019, s.
438)
O’Brien et al. (2019) uppgav att pappor hade svårt att förstå hur hårt mammorna kämpade
med sin PPD och de oroade sig också över deras återhämtning. Pappor fick ta en mer aktiv
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
12
roll i hemmet för att ge emotionellt och fysiskt stöd. Det var vanligt att pappor fick vara
vakna på natten för att ta hand om babyn trots att de jobbade följande dag och mamman var
ledig. I en studie av Ierardi et al. (2019) kände sig pappor otillräckliga trots att de gjort allt de
kunnat för sin partner. Angående sitt egna stödbehov uppgav Letourneau et al. (2012) att
pappor med enkelhet sin syn på mammans stödbehov men talade inte lika enkelt om sina
egna. När de väl uttryckte dessa så framkom det att de ville ha någon att prata med för att dela
bördan. I flera studier (Doucet et al., 2011; Letourneau et al., 2011) framkom att majoriteten
av stöden kom från familjer, vilket utgjorde det viktigaste stödet. När familjen inte kunde
hjälpa upplevde dem bristande stöd (Edhborg et al. 2015). Enligt Letourneau et al. (2012)
ville papporna att familjen skulle få mer information om PPD för att kunna stötta och hjälpa
på rätt sätt.
I studier (Doucet et al., 2011; Letourneau et al., 2011) uppgav att papporna ansåg det viktigt
att ha någon som lyssnar på deras problem. I en annan studie av Letourneau et al. (2012)
berättade papporna att det var avgörande för dem att de hade lärt känna och var bekväma med
personen de pratade med för att kunna öppna upp. Vissa hade dock svårigheter att dela med
sig då de stängt av sina känslor som en copingstrategi och för att skydda sig själva. Utöver att
ha någon att prata med menar Mayers et al. (2020) att papporna ville ha mer emotionellt stöd
för att hantera sin egna mentala ohälsa. Att prata med andra kunde ge praktisk kunskap och
var ett sätt att bearbeta sina känslor (Doucet et al., 2011).
It’s like this big pressure. This massive amount of weight of things, thought, and
feelings and just by expressing them to another human being, it was like giving a lot of
it away.... I don’t know, it’s a weird analogy I guess. It’s like here, take this.
(Letourneau et al., 2012, s. 74)
Flera studier (Doucet et al., 2011; Feeley et al., 2015; Ierardi et al., 2019; Letourneau et al.,
2011; Mayers et al., 2020) beskrev att papporna sökte stöd och bekräftelse från andra som
varit i en liknande situation och gått igenom liknande händelser då det var hjälpsamt att prata
och få insikt om hur andra hanterat det. Att hjälpa andra i liknande situationer var något
pappor önskade (Ierardi et al., 2019). Doucet et al. (2011) uppgav att de ville ha bekräftande
stöd, särskilt en försäkran, att allt skulle bli okej och att de gjort allt de kunnat för att stötta sin
partner.
Group therapy, I think it helps because everybody is a stranger and when they would
tell their story, which is a story that everybody experienced, they would feel with one
another, because they know how it feels being trapped in that feeling (Feeley et al.,
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
13
2015).
Mansrollen begränsar viljan att uttrycka hjälpbehov Enligt Doucet et al. (2011) var pappor sitt egna hinder för att söka stöd då de ofta var
motvilliga till att söka hjälp från professionella, vänner eller familj. Av dem som hade
tillgång till professionellt stöd vill några att stödet skulle vara proaktivt med
stödinterventioner och tidigt fråga om vilket stödbehov papporna hade, men ofta var dem
ändå motvilliga till att ge information för att identifiera stödbehoven. De önskade att de själva
hade frågat om mer stöd men att de inte kunde fråga på grund av oro över deras integritet och
stolthet.
“I wish I was able to send an SOS out to bring us casseroles or to help around the
house. I couldn’t do that because I have difficulty asking for support. It’s a guy
thing.” (Doucet et al., 2011, s. 243)
I en studie av Letourneau et al. (2011) framkom det att självständighet och samhällets
stereotypa syn på föräldrarollen var hinder för att söka hjälp. Papporna uppgav att det var
svårt att prata med andra män och visa känslor inför dem. Det var en “killgrej” att inte öppna
upp sig om sina problem. De som ville ha hjälp hade svårigheter att nå ut till andra då de inte
ville vara en börda. Detta bekräftades i en studie av Edhborg et al. (2015) där det framkom att
de höll sina problem och behov för sig själva då de inte ville lägga sina problem på andra, då
de ansåg att andra hade nog med sina egna bekymmer.
I flera studier (Letourneau et al., 2011; Letourneau et al., 2012) framkom det att papporna
ansåg att samhället hade en felaktig syn på PPD som något som bara drabbar mammor.
Medias rapportering av de allra värsta fallen av PPD (psykos) var bidragande. En annan
anledning ansågs vara att psykisk ohälsa omgavs av stigman vilket också kunde bidra till
pappans förnekelse av problemet (Letourneau et al. (2011).
“it’s not just freaky people unbalanced to begin with who might feel this”
(Letourneau et al., 2011, s. 44)
Stigmat kring PPD var också ett hinder till att söka hjälp enligt en studie av Letourneau et al.
(2011). Även när papporna kommit över sina känslor av stigma och bestämt sig för att söka
hjälp var de ofta för överväldigade och utmattade för att kunna göra det. De uppgav även att
de upplevde en begränsad medvetenhet om PPD och svårighet att söka information. Även
bland familj och vänner fanns en begränsad förståelse för diagnosen.
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
14
Upplevda brister inom vården I flera studier (Letourneau et al. 2011; Letourneau et al. 2012) framkom det att papporna var
missnöjda med vårdpersonalens hantering av PPD. De kände sig ignorerade och önskade att
vårdpersonalen var mer förstående och respektfull. De ansåg att vårdpersonalen skulle gynnas
av en ökad förståelse av PPD och hur det påverkar hela familjen. Enligt Mayers et al. (2020)
ville papporna också ha bättre rådgivning kring partnerns diagnos och behandling. “the issue is about how the doctor spoke to (wife) and really didn’t include me in the
conversation” (Letourneau et al., 2011, s. 45)
Det framgick av flera studier (Edhborg et al., 2015; Letourneau et al., 2011; Mayers et al.,
2020) att papporna kände sig uteslutna ur mammans behandling och att det var en extrem
obalans i nivån av stöd föräldrarna fick av vårdpersonalen. Den bristfälliga informationen och
det dåliga bemötandet ledde till att pappor kände sig oviktiga vilket påverkade deras psykiska
hälsa. De uppgav att vilket stöd som helst var bättre än inget (Mayers et al., 2020). I flera
studier (Feeley et al., 2015; Mayers et al., 2020) menade pappor att trots att de anser att fokus
ska vara på kvinnan så kände de sig försummade och att de hade kunnat erbjudas mer
information och stöd.
“Education is the key” (Letourneau et al., 2012, s. 76)
Enligt Letourneau et al. (2011) ville pappor vara med i identifiering av symtom på PPD,
gärna tillsammans med sjuksköterskor, då vissa hade sett tidiga tecken på PPD hos sin partner
även när vårdpersonal inte uppmärksammat det. I flera studier (Doucet et al., 2011; Ierardi et
al., 2019; Letourneau et al., 2011; Mayers et al., 2020) ville pappor också ha mer information
om PPD då majoriteten inte hade tidigare erfarenhet av diagnosen. De ville främst ha
lättillgänglig och skriftlig information då de var rädda att glömma muntlig information som
givits under stressiga förhållanden (Mayers et al., 2020).
"I received support but it was all so fast paced, it [information] didn’t cover anything
about the father and I felt lost." (Mayers et al., 2020, s. 4)
Enligt Feeley et al. (2015) uppgav pappor att vården bara var för mammor och inget fanns för
dem. De ansåg att pappan som såg allt som hände med partnern behövde hjälp att stötta och
uppmuntra henne. De ansåg också att bristen på stöd och information om hur de skulle göra
detta ledde till förvirring och/eller frustration vilket påverkade vissa negativt i hur de stöttade
sin partner och de kände sig därför hjälplösa (Mayers et al., 2020). Pappor uppgav också i
studier (Letourneau et al., 2012; Mayers et al., 2020) att de upplevde informationen och
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
15
litteraturen kring PPD som marginaliserande av pappans roll som förälder, stödresurs och
som potentiellt drabbad av PPD. Studier (Doucet et al., 2011; Feeley et al., 2015; Letourneau
et al., 2012;) uppgav att pappor önskade få bättre utbildning både före och efter födseln då de
ansåg att möjligheten att tidigt känna igen symptom på PPD skulle kunna leda till en snabbare
diagnos.
Svårigheter att hantera partnerns och den egna hälsan Flera studier (Edhborg et al., 2015; Ierardi et al., 2019; Mayers et al., 2020) menade att
pappors välmående hade blivit påverkat av mammans mentala hälsa och de upplevde en rad
negativa känslor och symptom på depression. Ierardi et al. (2019) uppgav att pappor kände att
det dåliga måendet liknande mammans och att de speglade varandra. Mammans PPD gjorde
att pappor kände sig isolerade och när de själva drabbades av PPD togs de inte på allvar då
den klassades som “en kvinnosjukdom”. "I was scared. I could not sleep. My memory lapsed and I cried too often. Made me
feel like I couldn’t be as supporting to my son" (Mayers et al., 2020, s. 6)
Enligt flera studier (Letourneau et al., 2011; Mayers et al., 2020) kände pappor sig dåligt
förberedda på mammans PPD och kämpade med att stötta partner och barn samtidigt som de
kämpade med sin egna mentala hälsa. För att hantera sin situation hade pappor olika
copingstrategier (Doucet et al., 2011; Habel et al., 2015; Ierardi et al., 2019; Letourneau et al.,
2011; Meyers et al., 2020; O´Brien et al., 2019). Enligt flera studier (Doucet et al., 2011;
Letourneau et al., 2011) hade pappor ett behov att komma bort från hemmet för att ladda sina
batterier. Pappor kunde också hanterade sin situation genom att hålla sig aktiv, motionera,
självisolering, undvikande av sociala situationer, eller fly genom att arbeta och dessa
strategier hindrade vissa från att bli deprimerade (Letourneau et al., 2011). Ierardi et al.
(2019) uppgav att pappor hade blivit hjälpt av sin tro. Alla copingstrategier var dock inte
positiva då pappor som oroat sig över barn och partner kunde hantera sin situation genom att
dricka alkohol eller hetsäta i en studie av Ierardi et al. (2019).
The main way I worked through my frustration was sports. My mom was good about
coming over to be with my wife and child while I played volleyball and blew off steam
that way. Or go out to a hockey game, work on the car, or play poker with friends.
(Doucet et al., 2011, s. 241)
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
16
Studier (Edhborg et al., 2015: Mayers et al., 2020) menade att pappor inte kände sig stöttade i
sin föräldraroll, varken av mamman eller sin omgivning. De ville ha en jämlikhet i
föräldraskapet men kände att papparollen var otydligt definierad både i samhället och
gentemot mamman och de upplevde att mamman ansågs av samhället vara primärföräldern.
Deras önskan vara att kunna vara mer involverade i föräldraskapet (Edhborg et al., 2015).
Enligt Ierardi et al. (2019) undrade papporna ofta om situationen skulle förbättras. Edhborg et
al. (2015) uppgav att förväntningarna på föräldraskapet inte stämde överens med verkligheten
vilket gjorde att vardagen kom som en chock. Livet förändrades fullständig och ansvaret de
kände för barnet var överraskande stort. Ett sätt att hantera situationen var att utveckla rutiner
och vänta på bättre tider för att kunna “stå ut”, “kämpa på” och “tvinga sig igenom” det första
året. En pappa uttryckte sina upplevelser:
“Dark thoughts that life is a treadmill I constantly run on”
(Edhborg et al., 2015, s. 432)
Flera studier (Edhborg et al., 2015; Letourneau et al., 2011; Mayers et al., 2020) påvisar
förändringar till det sämre i relationer efter PPD, med ökade konflikter mellan mamman och
pappan. Kommunikationen försämrades vilket ledde till missförstånd och frustration och
försämringen i relationen gjorde att paren inte kunde stötta varandra och de “drev isär”
(Mayers et al., 2020). Enligt en studie (Edhborg et al, 2015) övervägde vissa pappor
skilsmässa men stannade för barnens skull.
“The relationship is the hardest . . . when the relationship becomes difficult and
strenuous; you have nothing to fall back on” (Edhborg et al, 2015, s. 433)
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att beskriva pappans upplevelse av att vara partner till en
mamma med PPD. Genom att analysera texter kom vi fram till sex kategorier som svarade
mot syftet: “Att komma till insikt om att allt inte är normalt”, “Att ta ett större ansvar och
känna otillräcklighet”, “Att behöva eget stöd för att kunna ge stöd”, “Mansrollen begränsar
viljan att uttrycka hjälpbehov”, “Upplevda brister inom vården” och “Svårigheter att
hantera partnerns och den egna hälsan”. Kategorierna kommer att diskuteras nedan utifrån
relevant vetenskaplig litteratur.
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
17
I vår litteraturstudie framkom att pappor beskrev en process av ”att komma till insikt om att
allt inte är normalt”. Papporna trodde att allt var som det skulle med mammorna fastän de
lagt märke till ett förändrat beteende, vilket de trodde var en normal reaktion på det nyblivna
föräldraskapet. I en studie av Engqvist och Nilsson (2011) beskriver pappor att den första
tiden av sjukdomen var en svår tid av frustration och försök att förstå vad som hände. De
hade en obekant känsla där de undrade om partnern bara var nervös och orolig, och inte vant
sig vid mammarollen. I vårt resultat framkom också att pappor var oroliga över sin partners
hälsa och säkerhet men kände en stor hjälplöshet och ångest inför PPD. I en studie av Al
Tarawneh et al. (2019) uppgav pappor att de var oroliga över mammans psykiska och fysiska
mående under postpartumperioden, då de saknade kunskap kring dessa förändringar kunde de
inte heller stötta mammorna tillräckligt. Vi anser att den stora okunskapen kring PPD bland
nyblivna föräldrar är en riskfaktor som kan fördröja diagnos och behandling vilket orsakar
onödigt lidande för hela familjen.
I vårt resultat ”att ta ett större ansvar och känna otillräcklighet” framkom att pappor fick
göra uppoffringar i hemmet gällande sömn, socialt liv och fritidsintressen för att kunna ta
hand om partner, barn eller utföra hushållssysslor. Dessa uppoffringar gjordes av papporna
för att underlätta mammans återhämtning från PPD. I en studie av Rao et al. (2019) upplevde
pappor utmaningar med sömnlösa nätter, blöjbyten och ändlösa krav. I resultatet framkom
även att anpassningen till PPD väckte många komplexa känslor där de kände sig frustrerade
på mammorna eller den generella situationen, vilket kunde orsaka stress och utmattning. I en
studie av Darwin et al. (2017) uppgav pappor att de höll tillbaka sina egna känslor och blev
mer irriterade på sin partner som en reaktion på stressen de upplevde. Vårt resultat visade
även att pappor upplevde en otillräcklighet och konflikt mellan hemmet och jobbet. När de
inte kunde leva upp till förväntningarna och kraven kände de skuld. Liknande beskrivs i
Johansson et al. (2020) där uttryckte pappor en otillräcklighet gentemot krav från arbete och
föräldraskap. De ville vara engagerade föräldrar men upplevde sig otillräckliga då det var
svårt att kombinera karriär och familjeliv. När pappor skulle beskriva sina känslor av
otillräcklighet var stress en återkommande faktor. I en studie av Darwin et al. (2017) kände
pappor skuld över att inte kunna stötta sin partner då de måste arbeta. I vårt resultat framkom
det också att samhällets förväntningar och krav ledde till att papporna kände sig otillräckliga
vilket hade en negativ påverkan på deras psykiska hälsa. Psouni och Eichbichler (2020)
påtalar att i jämförelse med tidigare generation så är det en ökad press på pappor idag då de
utöver att vara den som försörjer familjen också har en förväntning på sig att vara en
involverad förälder. Vi anser att föräldraskapet kräver förändringar som inte alltid är enkla att
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
18
genomföra i dagens samhälle där det ställs höga krav på individer. Då det kan vara svårt att
uppnå balans mellan kraven från hemmet och arbetet och för att lyckas med detta kan pappor
behöva ökad stöttning.
I vår studies resultat ”att behöva eget stöd för att kunna ge stöd” framkom att det största och
viktigaste stöd kom från deras familjer, och när familjen inte kunde hjälpa upplevde pappor
bristande stöd. Musser et al. (2013) menar att bristande stöd från omgivningen är en
riskfaktor i utvecklandet av PPD. Den negativa relationen mellan upplevt stöd och stress hos
pappor bekräftades i en studie av Kamalifard et al. (2014). Det innebär att pappor som
upplever låg nivå av stöd upplever högre stress då stöd anses fungera som en buffert mot
stress. I vårt resultat framkom det också att pappor sökte stöd och bekräftelse från andra i
liknande situationer då det var hjälpsamt att dela erfarenheter. I en studie av Darwin et al.
(2017) var det tydligt att pappor upplevde en brist på resurser som var specifikt utformade
utifrån mäns behov av information och deras preferenser gällande alternativ för stöd.
Papporna i studien uppgav att det var värdefullt att få ta del av andras upplevelser av
föräldraskapet. Vi anser att bristen på rätt anpassat stöd och information bidrar till den ökade
stressen och lidandet som pappor genomgår, och om sjuksköterskor har mer kunskap och
bättre insikt i problematiken kring PPD kan de arbeta mer proaktivt och bättra stötta familjen.
I vårt resultat “mansrollen begränsar viljan att uttrycka hjälpbehov” framkom det att pappor
var sina egna hinder till att söka hjälp då de ofta var motvilliga till att fråga om stöd och inte
gärna ville lägga sina problem på andra. De uppgav att de gärna hade haft mer stöd men
samhällets stereotypa syn på mansrollen gjorde att de inte “kunde” fråga om detta. Denna bild
av mansrollen som hinder för att be om hjälp stärks av flertalet studier (Eddy et al., 2019;
Galdas et al., 2005) där det framkom att den traditionella synen på maskulinitet, där män inte
tillåts vara svaga eller behöva hjälp begränsade pappor i hur de uttryckte sitt hjälpbehov. Den
traditionella synen ansågs även vara en viktig variabel som begränsade hur män sökte vård
och uppskattade sin hälsa vid sjukdom (Galdas et al., 2005). I vårt resultat framkom även att
pappor ansåg att stigmat som omger psykisk ohälsa kan vara en bidragande faktor till att män
inte söker hjälp, vilket också Eddy et al. (2019) menar då det är mindre troligt för män än
kvinnor att söka hjälp för depression och därför är det viktigt att stigmat kring PPD minskar.
Musser et al. (2013) menar att ökad medvetenhet i samhället och mer information till
blivande föräldrar kan minska stigmat. För att kunna ge en kvalitativ vård till män behöver
samhällets attityder kring mansrollen förändras och genom ökad medvetenhet och kunskap
kan detta förbättras.
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
19
I vår litteraturstudie framkom att pappor ”upplevda brister inom vården” och var missnöjda
med vårdpersonalens hantering och attityder kring PPD och de kände sig ignorerade och
uteslutna från vården. De ansåg även att vårdpersonalen behöver en ökad förståelse för hur
PPD påverkar hela familjen. I en studie av Eddy et al. (2019) kände sig pappor bortglömda av
vården och samhället. Även Engqvist och Nilsson (2011) menar att pappor var besvikna på
vårdpersonal och ansåg att det varken var intresserade av PPD eller hade kunskap om det.
Vidare finns även beskrivet att när pappor sökt vård fick de väldigt lite information, vilket
ledde till att de kände sig oförberedda på vad som kunde hända partnern. Johansson et al.
(2020) menar att det kan vara svårt för nyblivna föräldrar att förstå att de känslorna av
irritation och sorgsenhet de upplevde kunde bero på PPD och att det kan kräva vård. Därför är
det viktigt att sjuksköterskor informerar nya föräldrar om vilka symptom som kan uppstå vid
PPD. I flera studier (Galdas et al., 2005; Hammarlund et al., 2015) framkom att
sjuksköterskor behöver ha en större kunskap och medvetenhet om hur män kan bli
inkluderade i postpartumvården. Sjuksköterskor hade i en studie (Hammarlund et al., 2015)
svårigheter att känna igenom symtom på PPD då de bedömde papporna utifrån en stereotyp
syn på föräldrarollen. Förutbestämda antaganden påverkade deras bedömning vilket gjorde att
de inte kunde se pappans faktiska situation och resulterade i att sjuksköterskan inte gjorde en
korrekt bedömning av hans tillstånd. I vårt resultat framkom det även att pappor upplevde
informationen kring PPD som marginaliserade av pappans roll som förälder, stödresurs och
som potentiellt drabbad av PPD. I en studie av Psouni och Eichbichler (2020) uppgav pappor
att de inte kände att föräldrautbildningar var riktade mot dem vilket ledde till att pappor kände
sig oförberedda och inkompetenta som föräldrar. Vi anser att då hela familjen drabbas av
PPD bör sjuksköterskor arbeta enligt familjecentrerad omvårdnad där familjen ses som en
enhet. Vid familjecentrerad omvårdnad läggs fokus inte bara på den sjuke utan istället bjuds
alla familjemedlemmar in för att hitta och lösa problem där allas kompetens och resurser tas
till vara och beslut fattas tillsammans (Benzein et al., 2012). Med detta fokus tillgodoses alla
familjemedlemmars behov.
I resultatet “svårigheter att hantera partnerns och den egna hälsan” framkom att pappors
välmående påverkades av mammans mentala hälsa. I flera studier (Fredriksen et al., 2019;
Psouni & Eichbichler, 2020) framkom att det finns en koppling mellan hur stark en relation är
och risken att utveckla PPD. En stark relation kan fungera som en buffert mot att de
depressiva symtomen ska “smitta” från den ena partnern till den andra. Även Cameron et al.
(2016) menar att pappans mående direkt påverkas av mammans depression. I vårt resultat
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
20
framkom även att pappor hade olika copingstrategier för att hantera sina nya utmaningar. I
flera studier (Darwin et al., 2017; Johansson et al., 2020; Melrose, 2010) framkom det att
pappor spenderade mycket tid på arbetet och lite tid hemma som ett sätt att hantera sin
situation. Att arbeta kunde dock vara en källa till stress då det minskade deras möjlighet att
hjälpa till i hemmet (Darwin et al., 2017). Studier (Melrose, 2010; Musser et al., 2013) visar
att negativa copingstrategier som att dricka alkohol, använda droger, utöva våld och otrohet
också kan ses som tecken på depression eller sorgsenhet hos pappor. Då negativa
copingstrategier kan vara tecken på depression och dessa kan få långsiktiga konsekvenser bör
pappor få mer stöd och information för att få insikt och kunna hantera sin svåra situation på
ett mer hälsosamt sätt.
Metodkritik En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att besvara syftet då det är en lämplig metod
som avser att skapa förståelse för en persons känslor, beteende och upplevelser (Holloway &
Galvin, 2017, s. 3). Enligt Mårtensson och Fridlund (2017, s. 431-432) är en viktig del i
forskningsprocessen att vara medveten om trovärdigheten i forskningsresultatet. Denna
studies forskningsresultat säkerställdes genom värdering av pålitlighet, bekräftelsebarhet och
överförbarhet där trovärdighet ses som ett samlingsnamn över dessa begrepp.
Pålitlighet kan enligt Mårtensson och Fridlund (2017, s. 432) presenteras genom att
författarna beskriver sin förförståelse i ämnet som studeras. Ändringar i och beslut tagna
under analysprocessen ska också redovisas tydligt så att det är enkelt att förstå och följa hur
arbetet är utfört. I denna studie stärktes pålitligheten genom ett tydligt beskrivet
tillvägagångssätt i metod och analys, vilket gör det möjligt att upprepa studien. Författarnas
tidigare arbete inom ämnet kan ha påverkat analysen men en strävan om att arbeta textnära
utan tolkningar har varit genomgående i datainsamling och analys. Utöver den tidigare mindre
litteraturstudien har författarna ingen övrig erfarenhet inom området som studerats. Vid
datainsamling och analys har författarna även gått tillbaka till originalkällor och diskuterat
dessa med varandra för att undvika egen tolkning av texten.
Bekräftelsebarhet innebär att forskaren tydligt beskriver sitt arbete genom analysprocessen.
Det är viktigt att forskarens håller sig neutral till sina data och ett sätt att underlätta detta är att
låta andra personer granska data. Läsaren ska också kunna spåra data i resultatet till dess
originalkälla (Mårtensson & Fridlund, 2017, s. 432). I denna studie stärktes
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
21
bekräftelsebarheten genom en tydligt beskriven analysprocess, tydliga referenser i resultatet
och regelbunden granskning av utomstående personer. Efter översättning och kondensering
av textenheter har författarna gått tillbaka till originaltexten för att undvika tolkning.
Överförbarhet innebär att studiens resultat går att applicera på andra eller liknande grupper
eller kontexter. Detta går bara att bedöma när övriga trovärdighetsbegrepp är säkrade. För att
en läsare ska kunna avgöra överförbarhet bör studiens kontext och resultat vara tydligt
beskrivna (Mårtensson & Fridlund, 2017, s. 433). En svaghet i denna studie är att resultatet
från studien inte är överförbart till andra eller liknande grupper eller kontexter då resultatet är
baserat på små urvalsgrupper. Studierna är begränsade till en europeisk och nordamerikansk
kontext med en viss socioekonomisk grupp och därför kan inte resultatet överföras till andra
kontexter och/eller grupper.
Vi anser att då ämnet är relativt outforskat innebär det svårigheter att hitta studier av hög
kvalitet, från olika delar av världen och gällande olika familjekonstellationer vilket också
leder till begränsad kunskap inom området. Vi anser att vidare forskning behövs.
Slutsats I vår litteraturstudie framkom det att pappor som är partner till en mamma drabbad av PPD
upplever ett ökat ansvar i hemmet, skuldkänslor och en inre konflikt mellan kraven från
hemmet och arbetet. En hög inre stress över ansvaret hemma med omsorg om partner och
barn gör att pappan har ett ökat behov av stöd från övriga familjen. Han upplever en stor
okunskap och ett ointresse från vårdpersonal och känner sig utesluten från partnerns
behandling och vården i stort. Det finns en hög risk att pappan själv drabbas av ohälsa och
genom en ökad medvetenhet och förståelse från vården och samhället kan risken minskas. Vi
anser att familjecentrerad omvårdnad kan vara lämpligt för att lyckas erbjuda vård och stöd
till hela familjen. Genom att inom primärvården exempelvis erbjuda pappa-barngrupper,
erbjuda återbesök för familjen anpassat efter pappans arbetstid och genom att få båda
föräldrar att känna sig lika delaktiga i under postpartumtiden kan pappor bli mer inkluderade.
Detta kan minska risken för att pappan känner sig bortglömd, att barnen drabbad och att
stödet uteblir. Vi anser även att vården behöver en ökad förståelse kring hur män söker vård i
jämförelse med kvinnor och hur pappan kan uppvisa andra symtom på PPD än mamman. Vi
anser att området behöver vidare forskning och en ökad kunskap kring hur PPD drabbar hela
familjen.
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
22
Referenser
Referenser med (*) ingick i dataanalysen.
Al Tarawneh, T., Shoqirat, N., & Almalik, M. (2019). “Being relieved and puzzled”: A
qualitative study of first time fathers’ experiences postpartum in Jordan. Women and Birth,
33(4), e320–e325. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.wombi.2019.07.006
Bengtsson, M. (2016). How to plan and perform a qualitative study using content analysis.
NursingPlus Open, 2, 8-14. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.npls.2016.01.001
Benzein E., Hagberg M. & Saveman B-I. (2012). Att möta familjer inom vård och omsorg.
Lund: Studentlitteratur
Bruno, A., Celebre, L., Mento, C., Rizzo, A., Silvestri, M. C., De Stefano, R., Zoccali, R. A.,
& Muscatello, M. R. A. (2020). When fathers begin to falter: A comprehensive review on
paternal perinatal depression. International Journal of Environmental Research and Public
Health, 17(4):1139. https://doi.org/10.3390/ijerph17041139
Cameron, E. E., Sedov, I. D., & Tomfohr-Madsen, L. M. (2016). Prevalence of paternal
depression in pregnancy and the postpartum: An updated meta-analysis. Journal of Affective
Disorders, 206, 189–203. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.jad.2016.07.044
Danielson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori
och metod. (2:2 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Darwin, Z., Galdas, P., Hinchliff, S., Littlewood, E., McMillan, D., McGowan, L., &
Gilbody, S. (2017). Fathers’ views and experiences of their own mental health during
pregnancy and the first postnatal year: a qualitative interview study of men participating in
the UK Born and Bred in Yorkshire (BaBY) cohort. BMC Pregnancy Childbirth 17, 45.
https://doi.org/10.1186/s12884-017-1229-4
*Doucet, S., Jones, I., Letourneau, N., Dennis, C.-L., & Blackmore, E. R. (2011).
Interventions for the prevention and treatment of postpartum psychosis: a systematic review.
Archives of Women’s Mental Health, 14(2), 89. https://doi.org/10.1007/s00737-010-0199-6
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
23
Eddy, B., Poll, V., Whiting, J., & Clevesy, M. (2019). Forgotten fathers: Postpartum
depression in men. Journal of Family Issues, 40(8), 1001–1017. https://doi-
org.proxy.lib.ltu.se/10.1177/0192513X19833111
*Edhborg, M., Carlberg, M., Simon, F., & Lindberg, L. (2015). "Waiting for Better Times":
Experiences in the first postpartum year by Swedish fathers with depressive symptoms.
American Journal of Men’s Health, 10(5):428-39. doi: 10.1177/1557988315574740
Engqvist, I., & Nilsson, K. (2011). Men’s experience of their partners’ postpartum psychiatric
disorders: narratives from the internet. Mental Health in Family Medicine; 8:137–46
*Feeley, N., Bell, L., Hayton, B., Zelkowitz, P., & Carrier, M. (2015). Care for postpartum
depression: What do women and their partners prefer? Perspectives in Psychiatric Care,
52(2), 120–130. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/ppc.12107
Fredriksen, E., von Soest, T., Smith, L., & Moe, V. (2019). Depressive symptom contagion in
the transition to parenthood: Interparental processes and the role of partner-related
attachment. Journal of Abnormal Psychology, 128(5), 397–403. https://doi-
org.proxy.lib.ltu.se/10.1037/abn0000429
Galdas, P.M., Cheater, F., & Marshall, P. (2005) Men and health help-seeking behaviour:
literature review. Journal of Advanced Nursing, 49(6):616-23. doi: 10.1111/j.1365-
2648.2004.03331.x.
Gremigni, P., Mariani, L., Marracino,V., Tranquilli, A. L., & Turi, A. (2011). Partner support
and postpartum depressive symptoms. Journal of Psychosomatic Obstetrics & Gynecology,
32 (3): 135–140. https://doi.org/10.3109/0167482X.2011.589017
Goodman, J. H. (2004). Paternal postpartum depression, its relationship to maternal
postpartum depression, and implications for family health. Journal of Advanced Nursing, 1
(45), 26-35. https://doi.org/10.1046/j.1365-2648.2003.02857.x
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
24
*Habel, C., Feeley, N., Hayton, B., Bell, L., & Zelkowitz, P. (2015). Causes of women׳s
postpartum depression symptoms: Men׳s and women׳s perceptions. Midwifery, 31(7), 728–
734. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.midw.2015.03.007
Hammarlund, K., Andersson, E., Tenenbaum, H., & Sundler, A. J. (2015). We are also
interested in how fathers feel: a qualitative exploration of child health center nurses’
recognition of postnatal depression in fathers. BMC Pregnancy Childbirth 15, 290.
https://doi.org/10.1186/s12884-015-0726-6
Henricson, M. (2017). Forskningsprocessen. I M. Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och
metod. (2:2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Holloway, I., & Galvin, K. (2017). Qualitative Research in Nursing and Healthcare (Vol.
Fourth edition). Chichester, West Sussex, UK: Wiley-Blackwell.
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=nlebk&AN=1295509&lang=sv&site
=eds-live&scope=site
Holopainen, A., & Hakulinen, T. (2019). New parents’ experiences of postpartum depression:
A systematic review of qualitative evidence. JBI Database of Systematic Reviews and
Implementation Reports, 17(9), 1731–1769. https://doi-
org.proxy.lib.ltu.se/10.11124/JBISRIR-2017-003909
* Ierardi, J. A., Fantasia, H. C., Mawn, B., & Driscoll, J. W. (2019). The experience of men
whose partners have postpartum depression. Journal of the American Psychiatric Nurses
Association, 25(6), 434–444. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1177/1078390319849102
Johansson, M., Benderix, Y., & Svensson, I. (2020). Mothers' and fathers' lived experiences
of postpartum depression and parental stress after childbirth: a qualitative study. International
Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 15(1):1722564. doi:
10.1080/17482631.2020.1722564.
Kamalifard, M., Hasanpoor, S., Kheiroddin, J. B., Panahi, S., & Payan., S. B. (2014).
Relationship between fathers’ depression and perceived social support and stress in
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
25
postpartum period. Journal of Caring Sciences, 3(1), 57–66. https://doi-
org.proxy.lib.ltu.se/10.5681/jcs.2014.007
Kumar, S. V., Oliffe, J. L., & Kelly, M. K. (2018). Promoting postpartum mental health in
fathers: Recommendations for nurse practitioners. American Journal of Men’s Health, 12(2)
221–228. https://doi.org/10.1177/1557988317744712
*Letourneau, N., Duffett-Leger, L., Dennis, C.-L., Stewart, M., & Tryphonopoulos, P. D.
(2011). Identifying the support needs of fathers affected by post-partum depression: a pilot
study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 18(1):41-47. doi: 10.1111/j.1365-
2850.2010.01627.x
*Letourneau, N., Tryphonopoulos, P. D., Duffett-Leger, L., Stewart, M., Benzies, K., Dennis,
C.-L., & Joschko, J. (2012). Support intervention needs and preferences of fathers affected by
postpartum depression. The Journal of Perinatal & Neonatal Nursing, 26(1), 69–80.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1097/JPN.0b013e318241da87
*Mayers, A., Hambidge, S., Bryant, O., & Arden-Close, E. (2020). Supporting women who
develop poor postnatal mental health: what support do fathers receive to support their partner
and their own mental health? BMC Pregnancy and Childbirth, 20(1), 1–9.
https://doi.org/10.1186/s12884-020-03043-2
Melrose, S. (2010). Paternal postpartum depression: How can nurses begin to help?
Contemporary Nurse. https://doi.org/10.5172/conu.2010.34.2.199
Musser, A. K., Ahmed, A. H., Foli, K. J., & Coddington, J. A. (2013). Paternal postpartum
depression: What health care providers should know. Journal of Pediatric Health Care,
27(6), 479–485. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.pedhc.2012.10.001
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson.
(Red.), Vetenskaplig teori och metod. (2:2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
26
Nord, C., Edwards, B., Andreassen, C., Green, J.L., Wallner-Allen, K. (2006). Early
Childhood Longitudinal Study, Birth Cohort (ECLS-B), User’s Manual for the ECLS-B
Longitudinal 9-Month-2-Year Data File and Electronic Codebook. Washington, DC: US
Department of Education.
*O’Brien, A. J., Chesla, C. A., & Humphreys, J. C. (2019). Couples’ experiences of maternal
postpartum depression. JOGNN-Journal of Obstetric Gynecologic and Neonatal Nursing,
48(3), 341–350. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.jogn.2019.04.284
Psouni, E., & Eichbichler, A. (2020). Feelings of restriction and incompetence in parenting
mediate the link between attachment anxiety and paternal postnatal depression. Psychology of
Men & Masculinities, 21(3), 416–429. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1037/men0000233
Rao, W.-W., Zhu, X.-M., Zong, Q.-Q., Zhang, Q., Hall, B. J., Ungvari, G. S., & Xiang, Y.-T.
(2019). Prevalence of prenatal and postpartum depression in fathers: A comprehensive meta-
analysis of observational surveys. Journal of Affective Disorders, 263, 491–499. https://doi-
org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.jad.2019.10.030
Ruffell, B., Smith, D. M., & Wittkowski, A. (2019). The experiences of male partners of
women with postnatal mental health problems: A systematic review and thematic synthesis.
Journal of Child & Family Studies, 28(10), 2772–2790. https://doi-
org.proxy.lib.ltu.se/10.1007/s10826-019-01496-4
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg. (Red.),
Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3 uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Förebyggande av
postpartumdepression Psykosocial och psykologisk profylax mot depression efter
förlossningen (SBU rapportnr: 2014_06). https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-
kommentar/forebyggande-av-postpartum-depression/ Hämtad 2020-09-07
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. (2a uppl). Lund: Studentlitteratur.
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
27
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad
omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (4:3 uppl). Lund:
Studentlitteratur.
World Health Organisation (WHO). 8 oktober 2020. Maternal and child mental health.
https://www.who.int/mental_health/maternal-child/maternal_mental_health/en/
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg. (Red.), Dags för uppsats: Vägledning
för litteraturbaserade examensarbeten. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.