Embed Size (px)
Citation preview
Tanya Färg och Maja Kindgren
Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap
Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGV51, VT2017
Grundnivå
Handledare: Elisabeth Bos Sparén
Examinator: Tove Godskesen
Patienter med psykisk ohälsa i somatisk vård
En litteraturöversikt om upplevelser och erfarenheter av bemötande från
vårdpersonal
Patients with mental illness in somatic care
Experiences of the encounter with health care personnel – A literature review
Sammanfattning
Bakgrund: Samsjuklighet är vanligt förekommande bland personer med psykisk ohälsa.
Samtidigt finns indikationer på att patienter med vanligt förekommande
psykiatriska diagnoser riskerar att inte få fullgod behandling av sina
somatiska sjukdomstillstånd. Bristande vårdkvalité och tillgänglighet är två
orsaker som anses vara bidragande till förlust av levnadsår hos denna
patientgrupp. Patienter med psykisk ohälsa har rätt till en vård utan
diskriminering, men forskningen visar att det kan förekomma negativa
attityder och stigmatisering mot dessa patienter från vårdpersonal.
Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser och erfarenheter
hos patienter med psykisk ohälsa av bemötande från vårdpersonal i den
somatiska vården.
Metod: Litteraturöversikt med 13 vetenskapliga artiklar från sex olika länder
hämtades från Cinahl och PsycINFO. Artiklarna analyserades enligt Friberg.
Resultat: Fyra huvudteman identifierades: Erfarenheter av att bli marginaliserad,
Erfarenheter av bra bemötande, Erfarenheter av att vården inte räcker till
och Konsekvenser av negativt bemötande.
Diskussion: Med Orlandos teori om det dynamiska förhållandet mellan sjuksköterska
och patient som teoretisk utgångspunkt diskuteras resultatet i relation till
Orlandos nyckelbegrepp: evidensbaserad vård, dialog och reflektion.
Behov av ytterligare kompetens hos vårdpersonal i att vårda patienter med
psykisk ohälsa var en sak som lyftes
Nyckelord: patienters erfarenheter, patienters upplevelser, psykisk ohälsa, bemötande,
vårdpersonal, attityder, somatisk vård, stigma, diskriminering
Abstract
Background: Somatic and psychiatric comorbidity are frequent in patients with mental
illness. There is a risk that patients with common mental disorders don’t get
adequate treatment for their somatic health problems. Lack of care quality
and availability to somatic health care are issues considered contributory to
years of life lost to these patients. Patients with mental disorders have the
right to receive care without discrimination, though research indicates that
negative attitudes and discrimination by health-care personnel towards these
patients may occur.
Aim: The aim of this literature review was to reveal how patients with mental
illness experience the encounter with health care personnel in somatic care.
Method: A literature review with 13 original research articles from six different
countries was retrieved from the databases Cinahl and PsycINFO. The
studies were analyzed based on Fribergs method.
Results: Four main themes were crystallized: Experiences of being marginalized,
Positive experiences of health care, Experiences of health care not being
good enough and Consequences of negative attitudes.
Discussion: The article result was discussed related to Orlando’s nursing process The
dynamic nurse-patient relationship and her key concepts: evidence-based
nursing, communication, dialogue and reflection. The need for additional
expertise in caring for patients with mental illness was one of the points
raised.
Keywords: patient experience, mental disorders, mental illness, health care personnel,
nursing, attitudes, somatic care, stigma, discrimination
Innehållsförteckning
1. INLEDNING .............................................................................................................................................. 1
2. BAKGRUND ............................................................................................................................................. 1
2.1. DEFINITIONER............................................................................................................................ 1
2.2. VERKTYG FÖR DIAGNOSTISERING ............................................................................................... 2
2.3. FÖREKOMST AV PSYKISK OHÄLSA ............................................................................................... 2
2.4. AVINSTITUTIONALISERINGEN ...................................................................................................... 3
2.5. PATIENTER MED PSYKISK OHÄLSA I DEN SOMATISKA VÅRDEN ........................................................ 4
2.6. GOTT BEMÖTANDE - EN DEL AV SJUKSKÖTERSKANS ETISKA KOD ................................................... 5
2.7. STIGMA ..................................................................................................................................... 5
2.8. SJUKSKÖTERSKORS ATTITYDER MOT PATIENTER MED PSYKISK OHÄLSA ........................................ 6
2.9. PROBLEMFORMULERING ............................................................................................................ 6
3. SYFTE ...................................................................................................................................................... 6
4. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ................................................................................................................... 7
5. KONSENSUSBEGREPPET MÄNNISKA I PERSONCENTRERAD VÅRD ........................................................... 7
6. METOD.................................................................................................................................................... 8
6.1. DATAINSAMLING ........................................................................................................................ 8
6.2. URVAL ...................................................................................................................................... 9
6.3. ANALYS ..................................................................................................................................... 9
7. FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN .................................................................................................... 9
8. RESULTAT .............................................................................................................................................. 10
8.1. ERFARENHETER AV ATT BLI MARGINALISERAD ........................................................................... 10
8.1.1. Erfarenheter av att inte bli tagen på allvar ..................................................................... 10
8.1.2. Erfarenheter av att bli förminskad .................................................................................. 11
8.1.3. Erfarenheter av att bli stigmatiserad .............................................................................. 11
8.2 ERFARENHETER AV BRA BEMÖTANDE ......................................................................................... 12
8.3 ERFARENHETER AV ATT VÅRDEN INTE RÄCKER TILL ..................................................................... 13
8.3.1. Otillräcklig kunskap och utbildning hos vårdpersonal .................................................... 13
8.3.2. Barriärer mellan patienten och den somatiska vården .................................................. 14
8.4. KONSEKVENSER AV NEGATIVT BEMÖTANDE ............................................................................... 15
9. DISKUSSION .......................................................................................................................................... 16
9.1 METODDISKUSSION ................................................................................................................... 16
9. 2. RESULTATDISKUSSION ............................................................................................................ 18
10. FÖRSLAG PÅ KLINISKA IMPLIKATIONER ............................................................................................... 23
11. FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING.................................................................................................. 23
12. SLUTSATS ............................................................................................................................................ 24
1 (33)
1. Inledning
Psykisk ohälsa klassas som en folksjukdom. Det innebär att många av de patienter som söker
vård på grund av somatiska ohälsotillstånd även är drabbade av psykisk ohälsa. För
sjuksköterskan som har det yttersta omvårdnadsansvaret finns lagar och riktlinjer för hur
patienter ska bemötas utifrån grundtanken om alla människors lika värde. Under vår
verksamhetsförlagda utbildning såväl som under tidigare erfarenheter i vårdyrket har vi
upplevt ett bristfälligt bemötande från vårdpersonal mot patienter med psykisk ohälsa, inte
minst inom somatisk vård. Detta har väckt ett intresse för hur patienter med psykisk ohälsa
upplever att de blir bemötta inom somatisk vård.
2. Bakgrund
I bakgrunden ges en kort översikt av psykiatrisk begreppsterminologi och diagnostisering, den
psykiska ohälsans epidemiologi och psykiatrisk samtidshistoria. Därtill grundläggande
perspektiv på bemötande och stigmatisering, personcentrerad vård samt patienter med psykisk
ohälsa i den somatiska vården.
2.1. Definitioner
Enligt Sandlund (2014) råder det inte konsensus kring hur de olika begrepp som beskriver
psykiskt lidande ska användas - Psykiska besvär, psykisk ohälsa, psykisk störning och psykisk
störning är några benämningar. Svenska myndigheter (Socialstyrelsen, 2013;
Folkhälsomyndigheten, 2016) använder sig huvudsakligen av begreppet psykisk ohälsa (eng:
mental illness), vilket författarna av denna litteraturöversikt också kommer att göra.
Författarna avser med psykisk ohälsa också att inbegripa betydelsen av psykisk störning (eng:
mental disorder) enligt DSM-5 (American Psychological Association, 2013) då detta begrepp
används i internationell forskning.
Psykisk ohälsa kan definieras som ett sammanfattande och övergripande begrepp som
inkluderar mindre allvarliga psykiska problem men också mer allvarliga symtom som
uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos (Socialstyrelsen, 2015). Psykisk ohälsa berör
alla ohälsotillstånd där förändringar i tänkande, beteende, emotioner eller en kombination av
dessa är involverade (Parekh, 2015). Psykisk störning innebär diagnostiserbara tillstånd som
har kliniskt betydande verkan på en individs emotionella kontroll, kognitiva funktioner eller
beteende (American Psychological Association, 2013). Denna påverkan medför dysfunktion i
individens biologiska, psykologiska eller utvecklingsmässiga processer.
2 (33)
Nedsatt social funktion och avsevärt lidande är vanligen förenat med psykisk störning.
Kulturellt sanktionerade och allmänmänskliga reaktioner som sorg vid förlust omfattas inte av
definitionen. Vanligtvis inte heller beteenden som kan anses vara socialt avvikande på
religiösa, politiska eller sexuella grunder eller konflikter som föreligger mellan individen och
samhället.
Lidande är subjektivt; samma psykiatriska diagnos hos två individer kan manifestera sig
mycket olika. Psykisk ohälsa ska alltid bedömas utifrån en social kontext (Levander, Adler,
Gefvert & Tuninger, 2007).
2.2. Verktyg för diagnostisering
Diagnostisering av patienter med psykisk ohälsa skiljer sig från annan medicinsk
diagnostisering då den i stor utsträckning bygger på patientens berättelser (Topor, 2016).
Levander et al. (2007) menar att det inte kan finnas något allmängiltigt element vid
diagnostisering av psykisk ohälsa vilket kan leda till oenighet vid bedömningar. ICD-10 och
DSM-5 är två etablerade internationella instrument för diagnostisering av psykisk ohälsa
(Allgulander, 2014). ICD-10 (International Statistical Classification of Diseases and Related
Health Problems) är ett klassificeringssystem av sjukdomar som är utvecklat av
Världshälsoorganisationen. En fördel med ICD-10 är att det används i 194 länder medan
DSM-5 bygger på en selektion av patienter i västvärlden. DSM presenterar det mest
omfattande diagnostiska verktyget och används i utbildning, forskning och juridiska
sammanhang.
2.3. Förekomst av psykisk ohälsa
Funktionsjusterade levnadsår (eng: disability adjusted life years eller DALY) är ett mått
utvecklat av WHO för att beräkna sjukdomsbörda på befolkningsnivå (Prüss-Üstün, Mathers,
Corvalán & Woodward, 2003). I måttet ryms både funktionsnedsättning och förtidig död. I en
kartläggning som gjordes av WHO år 2013 var depression den främsta orsaken till
funktionsjusterade levnadsår i 26 länder och den näst främsta i övriga länder som kartlades.
Enligt studien Global Burden of Disease är det vanligaste psykiatriska sjukdomstillståndet ur
ett globalt perspektiv depression, därefter: ångestsyndrom, bipolär sjukdom och schizofreni
(Ferrari et al., 2013). Omkring 15% av personer över 60 år lider av någon form av psykiatrisk
störning (WHO, 2016). Den globala sjukdomsbördan av psykisk ohälsa växer vilket har stora
sociala, ekonomiska och humanrättsliga konsekvenser runt om i världen (WHO, 2017a).
Enligt Folkhälsomyndigheten (2016) uppgav 37% av kvinnorna och 24% av männen (16-
3 (33)
84 år) i Sverige att de har eller har haft besvär med svår eller lindrig psykisk ohälsa. I
åldersgruppen 15-29 år uppmättes den högsta siffran: 54% av kvinnorna och 33% av männen
uppgav besvär av oro, ängslan eller ångest.
Psykiska besvär är mer vanligt förekommande hos kvinnor med låg utbildningsnivå, hos
män ses inte detta samband (Folkhälsomyndigheten, 2016). Kvinnor rapporterar upplevelser
av stress, sömnbesvär, trötthet och ångest i en större utsträckning. Psykiska besvär hos
personer 30-65 år ökade under 1990-talet men har åter stabiliserats. Sedan 80-talet har den
psykiska ohälsan i Sverige minskat bland både män och kvinnor från medelåldern och uppåt. I
en enkätundersökning som genomfördes 2016 uppgav lite fler än hälften av de personer som
har äldreomsorg psykiska besvär, varav en tiondel uppgav svåra besvär (Socialstyrelsen,
2016).
Hos ungdomar 13-15 år har den psykiska ohälsan ökat sen 1990-talet.
Folkhälsomyndigheten (2016) redovisar en fördubbling av ungdomar i denna ålder som
uppger att de upplever psykiska och/eller somatiska besvär. De tillstånd som ökar mest hos
ungdomar är depressioner, ångestsjukdomar, missbruk och personlighetsstörningar
(Socialstyrelsen, 2013). Sedan 2006 har neuropsykiatriska tillstånd samt depression ökat.
Ökningen ses hos personer under 25 år (Socialstyrelsen, 2017).
2.4. Avinstitutionaliseringen
Sedan 50-talet har den institutionaliserade psykiatriska vården gradvis ersatts av öppen
psykiatrisk vård (Markström, 2014). Dessa omstruktureringar har ägt rum i stora delar av
världen i olika takt och med skiftande mönster (Machado, Leonidas, Santos & Souza, 2012).
Ekonomiska fördelar av reformen har varit en avgörande faktor för många länder (Sharfstein
& Dickerson, 2009). I Sverige brukar omstruktureringen av den psykiatriska vården
benämnas psykiatrireformen. Målet med reformen var att patienter med allvarlig psykisk
ohälsa skulle få integritet, autonomi och valfrihet i större utsträckning än tidigare då många
vårdats på slutna institutioner (Lindqvist, Rosenberg & Fredén, 2011). Med start 1995
genomfördes omorganiseringar av vård och service till personer med psykisk
funktionsnedsättning och ansvaret för dessa personers boende, sociala behov såväl som
fritidsaktiviteter och sysselsättning skulle hamna på kommunerna. En ny typ av samarbete
mellan den psykiatriska vården och primärvården krävdes.
4 (33)
Positiva konsekvenser av avinstitutionaliseringen som diskuterats i såväl svensk som
global kontext är att en samhällsbaserad psykiatri minskar stigmatiseringen av personer med
psykisk ohälsa och att attityder hos befolkningen gentemot denna grupp är mer positiv
(Hudson, 2016; Markström, 2014). Kritik mot den svenska reformen har handlat om att
tillgång och möjlighet till psykiatrisk slutenvård inte är tillfredsställande och att fokus har
överförts från systematisk behandling som innefattar hela livssituationen till enbart
farmaceutisk behandling (Lindqvist et al., 2011). Kritiska röster om reformen globalt har
handlat om oklarheter i ansvarsfördelning i arbetet med patienter med psykisk ohälsa
(Hudson, 2016).
2.5. Patienter med psykisk ohälsa i den somatiska vården
Personer med psykisk funktionsnedsättning uppvisar sämre generell hälsa jämfört med ett
tvärsnitt ur befolkningen (Bengtsson-Tops, 2014; WHO, 2013b). Vanlig somatisk
samsjuklighet hos patienter med psykisk ohälsa är hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes
och andra metaboliska syndrom. Försämrad tandstatus och biverkningar av psykofarmaka är
frekvent förekommande hos denna patientgrupp. Olika beroendetillstånd är också vanligt
(Öjehagen & Cruce, 2014).
De flesta patienter med depression får uteslutande vård och behandling i sin primärvård
(Vuorilehto, Melartin & Isometsä, 2005). Över 70% av alla patienter med ångestproblematik
och depression i Sverige får vård i primärvården (Socialstyrelsen, 2017) och var tredje patient
som besöker primärvården har någon form av psykisk ohälsa (Skärsäter, 2014). Den största
delen antidepressiva läkemedel skrivs ut på vårdcentraler. I Socialstyrelsens statistikdatabas
går att utläsa att 7,8% av alla patientbesök inom primärvården i Sverige under år 2015 gjordes
med orsak av psykisk ohälsa (http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas). Enligt
WHO (2013a) är uppskattningsvis 20% av de personer som begår självmord i Europa i
kontakt med primärvård alternativt en psykiatrisk inrättning under sin sista veckan i livet. För
den sista månaden innan suicid är siffran omkring 40%.
En utvärdering av vård och insatser för personer med psykisk ohälsa som Socialstyrelsen
(2013) genomförde indikerade att patienter med ångest, depression och schizofreni riskerar att
inte få fullgod behandling av sina somatiska sjukdomar. Dålig tillgänglighet och kvalité på
vård för patientgruppen är en bidragande faktor för förlust av antal levnadsår (WHO, 2013a).
5 (33)
2.6. Gott bemötande - en del av sjuksköterskans etiska kod
Att alla patienter ska erbjudas vård på lika villkor är lagstadgat i 6§ i Patientlagens första
kapitel (SFS 2014:821) och 2§ i Hälso- och sjukvårdslagen [HSL](SFS 1982:763).
Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) syftar till att främja lika rättigheter och motverka
diskriminering utifrån kön och könsidentitet, fysiska och psykiska funktionsnedsättningar,
sexuell läggning, etnisk tillhörighet, ålder, religion och livsåskådning. Diskrimineringslagen
innefattar direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet och
trakasserier. I Diskrimineringslagen 13§ fastställs att diskriminering är förbjuden inom hälso-
och sjukvård och annan medicinsk verksamhet men att aspekter som ålder och kön kan
innebära skillnad i behandling utan att det nödvändigtvis innebär diskriminering. Hälso- och
sjukvårdslagen och diskrimineringslagen angår all hälso- och sjukvårdspersonal.
Internationella sjuksköterskeförbundet - International Council of Nurses (ICN) har formulerat
en etisk kod som är unik för sjuksköterskeprofessionen och som översatts av Svensk
sjuksköterskeförening (2014). Koden inleds med orden: ”Omvårdnad ska ges respektfullt,
oberoende av ålder, hudfärg, tro, kulturell eller etnisk bakgrund, funktionsnedsättning eller
sjukdom, kön, sexuell läggning, nationalitet, politiska åsikter eller social ställning”.
Människan bär på en sårbarhet som innebär att hen är lätt att göra illa; såra eller skada
(Sarvimäki & Stenbock-Hult, 2008). På vilket sätt denna sårbarhet tar sig uttryck är
individuellt. Detta innebär att det finns en etisk komponent i omvårdnad som är förbunden
med människans risk för att komma till skada. Ju känsligare och skörare en människa är,
desto större är hens skyddsbehov. Till denna etik behöver all vårdpersonal förhålla sig.
2.7. Stigma
Link och Phelan (2001) menar att diskriminering är ett av många element som tillsammans
kan skapa stigmatisering. Stigma har grundbetydelsen brännmärke och härstammar från
antikens Grekland där människor brännmärktes i syfte att uppmärksamma allmänheten på att
brännmärkta personer skulle undvikas (Björkman & Lundberg, 2014). Stigmatisering är en
samverkan av negativa stereotyper och fördomar, diskriminering, separation från andra i ett
”vi och dem-tänk” samt förlust av status för de eller den som stigmatiseras. Förlusten av
status kan röra sig på en social, ekonomisk eller politisk nivå (Link & Phelan, 2001). Link och
Phelan förklarar vidare att komplexiteten i fenomenet stigmatisering handlar om att det
behöver sättas i en större kontext än endast på individnivå, eftersom det till stor del handlar
om vilken position i samhället individen tillhör. Fördomar och förutfattade meningar övergår
till en stigmatisering när synsättet blir norm.
6 (33)
2.8. Sjuksköterskors attityder mot patienter med psykisk ohälsa
Forskning visar att det inom vården kan förekomma negativa attityder och stigmatisering från
sjuksköterskor mot patienter med psykisk ohälsa och psykiska störningar (Björkman,
Angelman & Jönsson, 2008; Robb & Stone, 2016; Ihalainen‐Tamlander, Vähäniemi,
Löyttyniemi, Suominen, & Välimäki, 2016). I en litteraturöversikt från 2016 sammanställdes
forskning kring attityder hos vårdpersonal mot patienter med psykisk ohälsa (Robb & Stone,
2016). Resultatet pekade på att det fanns en positiv korrelation mellan förutfattade meningar
hos vårdpersonalen och hur stor distans till patienter med psykisk ohälsa de önskade. Ur detta
samband tolkades att förutfattade meningar mot en viss patientgrupp kan leda till att dessa
patienter diskrimineras av vårdpersonal. I en finsk studie från 2016 undersöktes
stigmatiserande attityder hos sjuksköterskor gentemot patienter med psykisk ohälsa
(Ihalainen‐Tamlander et al., 2016). Sjuksköterskorna uttryckte huvudsakligen positiva
attityder, även om myter och negativa föreställningar om patienterna förekom.
Sjuksköterskorna var i hög utsträckning positiva till att prata om psykisk ohälsa, få av
deltagarna uppgav att de kände otrygghet eller rädsla inför denna patientgrupp.
2.9. Problemformulering
Rätten till en respektfull vård fri från diskriminering är lagstadgad, samtidigt visar forskning
att negativa attityder och stereotypa meningar hos omvårdnadspersonal och sjuksköterskor
mot patienter med psykisk ohälsa förekommer. Ur dessa förutfattade meningar kan
diskriminering växa och få konsekvenser för patienten. Patienter med psykisk ohälsa är en
patientgrupp som i stor utsträckning även är drabbade av fysisk ohälsa och är i behov av god
somatisk vård. I strävan mot en rättvis och god omvårdnad är det viktigt att veta hur
patienterna upplever vården. Med tidigare forskning samt egna upplevelser som underlag är
författarna intresserade av att sammanställa patienters beskrivna erfarenheter av bemötande i
den somatiska vården.
3. Syfte
Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser och erfarenheter hos patienter med
psykisk ohälsa av bemötande från vårdpersonal i den somatiska vården.
7 (33)
4. Teoretisk utgångspunkt
Vårdteoretikern Orlando Pelletier (1990) fokuserar i sin teori Den dynamiska interaktionen
mellan sjuksköterskan och patienten på hur sjuksköterskor bör undvika att agera på principiell
eller automatisk basis. Den relation som Orlando kallar för den automatiska relationen kan
utgöra problem i vårdrelationen. Patientens kommunikation med personalen kan inte betraktas
som automatisk; den förutsätter ett arbete. En automatisk process kan modifieras genom en
reflektionsprocess. Det är viktigt att vårdpersonal ständigt reflekterar kring varför man
handlar på ett visst sätt. Förklaringsmodellen att en handling utförs för patientens bästa är
enligt Orlando otillräckligt - det är av stor vikt att den som vårdar har en korrekt förståelse av
ändamålet för sitt agerande.
Sjuksköterskan bör i så stor utsträckning som möjligt samtala med patienten om de behov
som hen har. Samtalet i sig kan förbättra patientens hälsotillstånd och minska lidande. Det är
orealistiskt att besluta om vårdinsatser utan patientens medverkan och detta bör undvikas så
långt det är möjligt (Orlando, 1990). Orlando menar vidare att det inte är ovanligt att
sjuksköterskor förutsätter saker om patienten utan att egentligen veta. Detta sätt att agera på i
början av en vårdrelation kan leda till en så kallad situationell konflikt - en vårdaktivitet
baserad på en automatisk process hamnar i disharmoni med patientens behov. Att som
sjuksköterska lära sig att förstå vad som händer mellan en själv och patienten är själva kärnan
i vårdandet. Orlando kom i sin forskning fram till att ett personcentrerat förhållningssätt hos
sjuksköterskan ökade framgången i omvårdnaden.
Orlando (1990) betonar vikten av evidensbaserat vårdande; målet är att mötet med
patienten ska vara genomsyrat av ett genomtänkt och vetenskapligt förhållningssätt. De
kunskaper och resurser som den utbildade vårdpersonalen införskaffat eller införskaffar bör
betraktas som redskap och inte principer. De aktiviteter och insatser som den som vårdar utför
i relation till en patient breder ut sig till ett nästan ändlöst spektrum; det kan omöjligt finnas
principer för allt. Vårdandet sker alltid i ett specifikt sammanhang och måste förstås utifrån
detta.
5. Konsensusbegreppet människa i personcentrerad vård
Den förlust av kontroll som en person med psykisk ohälsa kan uppleva kan resultera i olika
typer av utsatthet (Denhov, 2016). Att vara patient medför inte sällan en sårbarhet som
medför etiska krav från patient gentemot den som vårdar (Dahlberg & Segesten, 2010). Etiska
krav kan bestå i att vården ska vara rättvis, att den ska vara evidensbaserad och att patienten
8 (33)
som individ ska vara i centrum. Det etiska kravet kan rimligen också innebära att varje person
som vårdar har skyldighet att se till att hen har rättmätig kompetens och förmåga att uppfatta
det etiska kravet.
Patienten bär på ett eget subjektivt perspektiv som den som vårdar aldrig kan ifrågasätta
eller överta, bara på olika sätt förhålla sig till (Dahlberg & Segesten, 2010).
Patientperspektivet är ett verktyg med vilket mål och mening kan uppnås. En viktig del i
personcentrerad vård är att bekräfta patientens tolkningar och upplevelser av sjukdom och
lidande och att tillsammans med patienten arbeta från denna utgångspunkt (Bergbom, 2013).
Patientens berättelse är en nyckel på flera vis; dels kan den fungera terapeutiskt för patienten
och dels placerar berättelsen lidandet i en social kontext som motsats till diagnoser och
medicinska berättelser.
Bemötandet från personal i vården kan ha en avgörande betydelse för hur vårdbesöket eller
vårdtiden utvecklar sig, kanske också för det fortgående vårdförloppet (Denhov, 2016). Mötet
med vårdpersonal har potentialen att minska risken för känsla av utsatthet hos patienten.
Konstruktivitet och ömsesidig respekt där vårdpersonal och patient beaktar varandras
kompetenser är grundförutsättningar för en bra vårdrelation (Foldemo, 2014). Att arbeta med
en långsiktig vårdplan där patienten och samtliga vårdgivare som är involverade i patientens
omsorg och behandling deltar, är viktigt. Att ge personcentrerad vård innebär att ge vård som
eftersträvar att i lika hög grad tillgodose och uppmärksamma behov som är av psykisk, andlig,
social, fysisk och existentiell karaktär (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
6. Metod
En litteraturöversikt syftar till att sammanställa det aktuella kunskapsläget inom ett specifikt
område (Friberg, 2012). Litteraturöversikter kan enligt Friberg (2012) göras för att få en
överblick och sammanställa beskrivning av kunskap inom ett intresseområde men även för att
träna på att strukturerat arbeta med tidigare publicerat forskningsresultat och kritiskt granska
det specifika forskningsområdet.
6.1. Datainsamling
Utifrån lämpliga sökord som tagits fram med hjälp av en MeSH-ordlista samt databasernas
egen ordlista har 13 vetenskapliga artiklar valts ut till denna litteraturöversikt. Artiklarna
hittades i databaserna CINAHL och PsycINFO. Sökorden som användes i olika
kombinationer var: patient experience, mental illness, attitudes, mental disorders, health care,
attitude of health personnel, patient perspective, nursing, education nursing, general care,
9 (33)
mental disorder, inpatients, hospitalization, hospitalized patients, mental health consumers,
mental health, consumer, nursing attitudes, clients perspective, professionell-patient
relations, hospital, primary care, emergency department, attitude of health personnel,
discrimination, stigma, experience, comorbidity, positive, Sweden, staff attitudes, physical
health.
6.2. Urval
Ett inklusionskriterie vad beträffar urvalet var att enbart använda referentgranskade (peer
reviewed) artiklar samt att artiklarna fått tillstånd av en etisk kommitté. I en litteraturöversikt
kan såväl kvalitativa som kvantitativa studier användas (Friberg, 2012), författarna har valt att
inkludera studier enligt båda metoderna. Forskning där deltagare är under 18 år har exluderats
och ingen avgränsning vad gäller publikationsår har gjorts. Även artiklar där fulltext inte gick
att komma åt via databasen inkluderades i sökningarna, de artiklar som var av intresse men
inte fanns tillgängliga fjärr-beställdes via högskolans bibliotek. Patienter med störningar som
inte inkluderats i denna översikt är: könsdysfori, intellektuella funktionshinder,
substansberoende som primärt tillstånd, parafili samt neurogenerativa sjukdomar.
Sökningar som lett fram till att artiklar valts redovisas i en sökmatris (bilaga 1). Valda
artiklar har granskats med hjälp av en resultatmatris (bilaga 2).
6.3. Analys
Artiklarna analyserades enligt Friberg (2012). Samtliga artiklar lästes noggrant igenom för att
sammanhang och innehåll tydligt skulle framträda. Likheter och skillnader inom specifika
kategorier identifierades, vilket innebär att teoretisk utgångspunkt, metod, analysgång, syfte
och resultat jämfördes. Dessa jämförelser och skillnader diskuterades, sorterades och
sammanställdes sedan till teman och subteman.
7. Forskningsetiska överväganden
Friberg (2012) lyfter fram vikten av att ha ett kritiskt förhållningssätt i urvalet av studier till
en litteraturöversikt. Detta för att undvika ett selektivt urval; att endast artiklar som bekräftar
eventuella antaganden väljs ut. En mängd olika kombinationer av sökord har använts för att
minska risken för ensidiga resultat. Flera databaser har använts. Kjellström (2012) betonar att
bristande kunskap i språk eller metodologi kan innebära hinder för en korrekt bedömning av
artiklar. Författarna har tillsammans valt ut, läst och översatt artiklar samt gemensamt skrivit
texten för att minska risken för feltolkning och felaktig översättning.
10 (33)
Samtliga artiklar som använts i litteraturöversikten har erhållit tillstånd från en etisk
kommitté (Forsberg & Wengström, 2003). Detta anser författarna vara av stor vikt då
litteraturöversikten belyser erfarenheter hos patienter, som inom vården kan anses befinna sig
i en redan utsatt position.
8. Resultat
Genom analys av tretton artiklar utkristalliserades fyra huvudteman: Erfarenheter av att bli
marginaliserad, Erfarenheter av bra bemötande, Erfarenheter av att vården inte räcker till
och Konsekvenser av negativt bemötande. Två teman är indelade i subteman.
I de 13 artiklar som har analyserats och jämförts förekommer omkring 20 olika diagnoser
enligt DSM-V. Många av deltagarna i studierna hade fler än en psykiatrisk diagnos. I ett fåtal
studier är diagnoser inte specificerade. I studier av (Roberge et al., 2016; Miller, Lasser &
Becker, 2007; Kai & Crosland, 2001; Cranwell, Polacsek & McCann, 2016) hade deltagarna
en uttalad somatisk samsjuklighet. Många av deltagarna i studierna hade kontakt med
primärvården i första hand eller i stor utsträckning när de mådde psykiskt dåligt (Cranwell et
al., 2016; Kai & Crosland, 2001; Lawn & McMahon, 2015; Wheeler, McKenna & Madell,
2014; Wright, Henderson, Thornicroft, Sharac & McCrone, 2014). I resultatet ingår
forskningsartiklar från sex olika länder. En studie är genomförd i Sverige, en på Nya Zeeland,
övriga i Australien, Kanada, USA och Storbritannien
8.1. Erfarenheter av att bli marginaliserad
Temat Erfarenheter av att bli marginaliserad mynnade ut i tre subteman: Erfarenheter av att
inte bli tagen på allvar, Erfarenheter av att bli förminskad och Erfarenheter av att bli
stigmatiserad.
8.1.1. Erfarenheter av att inte bli tagen på allvar
I flertalet artiklar beskrevs patienters erfarenheter av att inte bli tagen på allvar på grund av
sin psykiska ohälsa (Happell, Ewart, Bocking, Platania-Phung & Stanton, 2016; Lawn &
McMahon, 2015; Morgan, Reavley, Jorm & Beatson, 2016; Wheeler et al., 2014). Patienter
med psykisk ohälsa berättade att läkare sällan utredde vidare när patienterna själva berättat
om sina somatiska problem (Happell et al., 2016). Patienter kände sig istället ofta misstrodda i
den somatiska vården och upplevde att den psykiatriska diagnosen utgjorde ett hinder för att
bli trodd. Den fysiska ohälsan tillbakavisades som en del av den psykiska ohälsan. I en studie
från 2016 intervjuades personer med psykisk ohälsa om erfarenheter av diskriminering och
11 (33)
positiva upplevelser av sjukvården (Morgan et al., 2016). Här återgav personer med psykisk
ohälsa hur de blivit anklagade för att söka vård för att få uppmärksamhet eller tillgång till
narkotikaklassade läkemedel.
Att bli avfärdad och få sitt vårdbehov ifrågasatt av vårdpersonal var erfarenheter ett flertal
patienter uppgav (Morgan et al., 2016; Lawn & McMahon, 2015). I en studie från Nya
Zeeland undersöktes tillgänglighet till sjukvård för personer med allvarlig psykisk ohälsa
(Wheeler et al., 2014). 68 av 369 respondenter upplevde att de fick mindre hjälp med sin
somatiska hälsa på grund av psykisk ohälsa. För 82 av 115 respondenter med Borderline
personlighetsstörning gav tanken på att inte bli tagen på allvar upphov till eller ökade svår
ångest (Lawn & McMahon, 2015).
8.1.2. Erfarenheter av att bli förminskad
I två studier återgav patienter hur vårdpersonal behandlat dem som om de vore mindre
kompetenta och hade brist på insikt i sin egen hälsosituation (Cranwell et al., 2016; Happell,
et al., 2016) och de kopplade detta direkt till sin bakgrund av psykisk ohälsa alternativt
diagnos. I intervjustudien av Cranwell et al. (2016) hade flera patienter erfarenhet av att sällan
bli konsulterade kring sin behandling och av att få bristfällig information. Van Den Tillaart,
Kurtz och Cash (2009) undersökte i fokusgrupper hur kvinnor med psykisk ohälsa hade
upplevt hälso- och sjukvården. Kvinnor i studien beskrev kommunikation i vården som “en
kamp” som gick ut på att så effektivt som möjligt få vårdpersonalen att lyssna på dem och
bekräfta dem i oro kring deras ohälsa.
8.1.3. Erfarenheter av att bli stigmatiserad
Erfarenheten av att bli stigmatisering på grund av psykisk ohälsa förekom hos deltagare i
majoriteten av artiklarna (Cranwell et al., 2016; Happell et al., 2016; Lawn & McMahon,
2015; Morgan et al., 2016; Van Den Tillaart et al., 2009; Wheeler et al., 2014; Wright et al.,
2014; Wiklander et al., 2003). I en studie från 2015 undersöktes den samhällsekonomiska
förlust som kunde kopplas till att patienter gjort avbrott i vård eller uteblivit från vårdbesök på
grund av att de känt sig stigmatiserade (Wright et al., 2014). 34 av 106 som deltog i studien
svarade att stigma och diskriminering från distriktsläkare hade påverkat den vård de fått, 18
av 100 angav att de upplevt detta under det senaste halvåret. I en studie från Nya Zeeland
undersöktes tillgången på sjukvård för personer med allvarlig psykisk ohälsa (Wheeler et al.,
2014). 68 av 369 respondenter angav att de upplevde att de fick mindre hjälp med sin fysiska
hälsa på grund av psykisk ohälsa. I en studie av Roberge et al. (2016) uppgav 6 av 10
12 (33)
deltagare att de hade kronisk somatisk ohälsa i fler än ett organsystem, flera av dem kände oro
över att “ta upp läkares viktiga tid” med psykiatriska angelägenheter. Patienter med ångest
och depression hade känt sig stigmatiserade av vårdpersonal vilket hade förvärrat
ångestsymptom och påverkat deras val av vårdgivare.
I en intervjustudie menade deltagare att negativt bemötande från personal i somatisk vård
uppstått efter att de berättat att de vårdats på psykiatrisk avdelning (Van Den Tillaart et al.,
2009). Detta orsakade känslor av att vara stigmatiserad. En deltagare återgav hur hennes
kontakt med distriktsläkaren försämrats efter att hon berättat om sina psykiska besvär.
Vårdrelationen hade därefter förändrats genom att läkarens fokus flyttades från hennes fysiska
ohälsa till den psykiska. Hon tyckte att läkaren antog en överlägsen attityd och upplevde
minskat inflytande över sin vård. I Lawn och McMahon (2015) framkom att patienter kunde
uppleva det som bekymmersamt att medicineras med psykofarmaka vid vårdbesök i den
somatiska vården då det finns ett stigma kring detta: den psykiska sjukdomen blir det enda
som syns. Deltagare i en intervjustudie uppgav att de trodde att en orsak till diskriminering av
patienter med allvarlig psykisk ohälsa kunde vara att vårdpersonal attribuerade somatiska
symptom till psykisk ohälsa; att det saknas förståelse för komplexiteten av samsjuklighet
(Wheeler et al., 2014). I en fokusgrupp beskrevs stigmat som en ”röd flagga i journalen”
(Happell et al., 2016). Den röda flaggan innebar att personer med all typ av psykisk ohälsa
kunde drabbades av stigmatisering, även de som inte symptom som märktes utåt. Cranwell et
al. (2016) undersökte hur patienter med psykisk och fysisk samsjuklighet upplevde
övergången från specialistvård till primärvård. Vissa av deltagarna i studien hade upplevt att
det fanns ett bristande engagemang och en stigmatisering hos framför allt vårdpersonal på
akutmottagningar mot personer med psykisk ohälsa. Detta kunde innebära att transitionen till
primärvården försvårades.
8.2 Erfarenheter av bra bemötande
I flera studier framkom erfarenheter av positivt bemötande från vårdpersonal hos personer
med psykisk ohälsa (Clarke et al., 2007; Cranwell et al., 2016; Griswold, Zayas, Pastore,
Smith, Wagner & Servoss, 2008; Kai & Crosland, 2001; Roberge et al., 2016; Wiklander et
al., 2003). Patienter beskrev att de kände sig lyssnade på och att vårdpersonal varit
professionella i stöd och rådgivning (Clarke et al., 2007). Förhållningssätt som patienter lade
stor vikt vid var att bli bemött med värdighet och, att vårdpersonalen bekräftade lidandet och
legitimerade deras vårdbesök. Att ha en fast distriktsläkare att vända sig till resulterade i att
patienter kände sig mer bekväma med att söka vård (Griswold et al., 2008). Vissa patienter
13 (33)
kände lättnad av att kunna vända sig till en läkare som hade kunskap om deras kropp. I en
studie som undersökte erfarenheter av vården hos patienter med Borderline
personlighetsstörning, uppgav 53% av 105 deltagare att deras distriktsläkare var stöttande i
relation till deras psykiska ohälsa (Lawn & McMahon, 2015).
När vårdpersonal gav uttryck för att de såg människan som en helhet ökade förtroendet hos
patienter, att vara öppen kring psykisk ohälsa blev enklare (Roberge et al., 2016).
Vårdpersonal som försäkrade att patienterna kunde höra av sig vid behov och hur detta kunde
leda till en upplevelse av att inte ligga till last var andra exempel på erfarenheter av bra
bemötande i den somatiska vården.
Ett respektfullt bemötande och bekräftelse på att patienterna hade ett reellt vårdbehov
kunde vara det som fick patienterna att stanna kvar för att få vård istället för att lämna
sjukhuset efter suicidförsök (Wiklander et al., 2003). Detta berörde möten i den psykiatriska
såväl som i den somatiska vårdmiljön. Genom vänlighet och respektfullhet upplevde patienter
att deras skamkänslor i relation till att ha försökt ta sitt liv i viss mån reducerades. Att bli
tagen på allvar och mötas av respekt icke-dömande attityder var av stor vikt (Clarke et al.,
2007; Wiklander et al., 2003). Engagemang och medkänsla bidrog till erfarenheter av ett bra
bemötande (Clarke et al., 2007).
8.3 Erfarenheter av att vården inte räcker till
Erfarenheter av att vården inte räcker till delades upp i två subteman; Otillräcklig kunskap
och utbildning hos vårdpersonal och Barriärer mellan patienten och den somatiska vården.
8.3.1. Otillräcklig kunskap och utbildning hos vårdpersonal
I flera studier påtalade deltagarna behov av ytterligare kompetens hos hälso- och
sjukvårdspersonal (Griswold et al., 2008; Morgan et al., 2016; Van Den Tillaart et al, 2009).
Deltagare ansåg att brist på kompetens var en bakomliggande orsak till negativa attityder hos
vårdpersonalen och som resulterade i att de som patienter kände sig tystade, marginaliserade
och maktlösa (Van Den Tillaart et al., 2009). Utbildningen som efterfrågades skulle även vara
sådan som inte gick att läsa sig till; som bygger på faktiska livserfarenheter hos patienter med
psykisk ohälsa. I Griswold et al. (2008) återgav deltagare hur läkare ofta brustit i förmåga att
lyssna och göra rekommendationer som de kunde förstå. I enkätundersökning uppgav 14 av
135 respondenter att vårdpersonal hade brist på kunskap och förståelse kring problematik som
kunde uppstå i samband med psykisk ohälsa (Morgan et al., 2016). Ignorans kring psykiatrisk
behandling och smal kunskap där bemötande, attityder och djupare förståelse av personer med
14 (33)
psykisk ohälsa inte ingick var exempel.
8.3.2. Barriärer mellan patienten och den somatiska vården
Resultatet från flera artiklar visade att det fanns barriärer mellan patienter med psykisk ohälsa
och den somatiska vården (Cranwell et al., 2016; Griswold et al., 2008; Kai och Crosland
2001; Miller et al., 2007; Wheeler et al., 2014). Att få tillgång till vård kunde vara en
tidskrävande och svår angelägenhet för många patienter (Cranwell et al., 2016). Bristande
stöd från hälso- och sjukvården, långa väntetider för tidsbokning och att försöka navigera
bland många olika vårdgivare var exempel. Patienterna upplevde att adekvat hjälp enbart
fanns tillgänglig när de redan nått en bristningsgräns i sitt mående. Patienter med psykisk
ohälsa fick tillgång till distriktsläkare inom 24 timmar i lägre utsträckning än den generella
befolkningen i en jämförelsestudie (Wheeler et al., 2014). Faktorer som i olika grad
försämrade tillgång var: att sjukvårdsbesök var för dyrt, att transportmöjlighet saknades,
känsla av tröstlöshet inför att överhuvudtaget komma i kontakt med primärvården. 5 av 29
deltagare i studien uppgav att de vände sig till psykiatrin när de inte lyckades träffa en
distriktsläkare.
En studie från USA undersökte utmaningar för den preventiva vården i relation till kvinnor
med psykisk ohälsa (Miller et al., 2007). Syfte var att öka tillgänglighet till och utförandet av
cancerscreening hos denna patientgrupp. Skälen kvinnor med psykisk ohälsa uppgav som
anledning till varför de inte deltagit i mammografi var: missade tider, försening till bokad tid,
logistik, misstro mot mammografi, blygsamhet, rädsla för undersökningen och rädsla för vad
undersökningen skulle kunna visa. I Kai och Crosland (2001) lyftes svårigheter hos personer
med svår psykisk ohälsa att ta sig hemifrån. Detta resulterade i missade vårdtillfällen, att
recept på läkemedel uteblev och uteblivna hälsofrämjande aktiviteter.
En av de faktorer som påverkade tillgången till vård var otillräcklig sjukförsäkring
(Griswold et al, 2008; Roberge et al., 2016). Vissa patienter sa att det fanns många
vårdinrättningar att välja mellan men knapphändig information och att försäkringen ibland
enbart täckte akutsjukvård (Griswold et al., 2008). Andra patienter uppgav språkliga hinder
och läkares okunskap om vart de kunde vända sig vid psykiskt lidande (Roberge et al., 2016).
I Griswold (2008) undersöktes patienters upplevelse av tillgång till vård genom att en
interventionsgrupp fick stöd av ett personligt ombud som fungerade som en länk mellan
patient och primärvården. Stöd av ett personligt ombud ansågs vara framgångsrikt hos 20 av
28 patienter i interventionsgruppen, en deltagare menade att en regelbunden vårdkontakt hade
minskat hens behov av akutvård. Patienter i en kontrollgrupp som inte blev erbjudna
15 (33)
motsvarande stöd uttryckte att de hade sämre kontakt med primärvården än vad de hade
önskat. I en studie av Lawn & McMahon (2015) angav 47 av 87 patienter att de sökt hjälp i
den somatiska vården efter att att ha skadat sig själva. 8 av 34 patienter som väntat på en
somatisk akutmottagning efter självskada uppgav att de väntat mer än 8 timmar, 8 av 34
kunde inte avgöra hur länge de fick vänta och 9 av 34 fick hjälp inom 4 timmar. 43 av 69
patienter blev remitterade vidare till psykiatrisk vård efter självskada, en tredjedel blev det
inte.
8.4. Konsekvenser av negativt bemötande
I flertalet studier uppgav och beskrev undersökningsdeltagare att de upplevt sig bli
underbehandlade eller felbehandlade i den somatiska vården med anledning av sin psykiska
ohälsa (Happell et al. 2016; Morgan et al., 2016 Roberge et al., 2016; Van den Tillaart et al.,
2009; Wheeler et al., 2014; Wiklander et al., 2009). Oro över att inte få adekvat utredning av
somatiska symptom kunde leda till emotionella skador men inte enbart; patienter menade att
konsekvenser av att inte bli professionellt bemött kunde handla om liv och död till följd av
somatisk underbehandling (Happell et al., 2016). Att fysisk ohälsa inte togs på allvar var en
vanligt förekommande upplevelse i en fokusgrupp. Detta bidrog till känslor hos deltagarna av
att vara mer sårbar för försämrad hälsa och rädsla för risk att dö i förtid.
I en studie av Morgan et al. (2016) berättar en deltagare med depression som försökt ta sitt
liv hur hon kom med ambulans till akuten, väl där fick hon vänta 8 timmar utan att någon tog
kontakt med eller observerade henne. I samma studie uppgav 12 av 133 deltagarna att de fått
nya läkemedel utskrivna utan adekvat information eller diskussion, för vissa patienter ledde
detta till att läkemedlet aldrig användes.
Patienter med ångest och depression kände sig stigmatiserade av vårdpersonal vilket
förvärrade ångest och kunde påverka deras val av vårdgivare (Roberge et al., 2016). Deltagare
i en studie av Wiklander et al. (2003) som vårdats akut efter suicidförsök berättade att det
hänt att vårdpersonal missbrukat sin makt och att de själva i egenskap av patienter reagerat
genom att dra sig tillbaka, sluta prata eller stelna till. Att bli negativt bemött hade ökat redan
befintlig panikångest och känslor av skam hos patienterna men också inverkat på deras
känslor inför sig själva. En annan studie berörde hur negativt bemötande från vårdpersonal
kunde resultera i att den egna självbilden försämrades av fördomar och marginalisering (Van
den Tillaart, 2009). Patienter beskrev att de ibland undvikit hälso- och sjukvårdspersonal och
vissa vårdsituationer som tidigare givit upphov till att de tyckt illa om sig själva.
16 (33)
9. Diskussion
Diskussionen inleds med en metoddiskussion där en fördjupning av tillvägagångssätt, samt
styrkor och svagheter i metoden behandlas. Därefter följer en resultatdiskussion av
nyckelfynd i resultatet. Författarna har valt att använda Orlandos omvårdnadsteori,
konsensusbegreppet människan och personcentrerad vård som fundament i diskussion av
resultatet.
9.1 Metoddiskussion
Författarnas ursprungliga syfte var att undersöka erfarenheter hos patienter med psykisk
ohälsa av bemötande från sjuksköterskor i den somatiska vården. Då författarna trots
omfattande sökprocess fann få artiklar med patienterfarenheter som berörde mötet med
sjuksköterskor i forskningen omformulerades syftet. Fokus skiftade till bemötande från
vårdpersonal. Författarna fann i engelskan ingen motsvarande term för det svenska
bemötande. En direktöversättning till ordet är treatment som har en vidare betydelse och tycks
i vetenskapliga sammanhang främst förekomma inom medicin och psykologi. För att ringa in
rätt fenomen krävdes kreativitet och ett större antal ord i sökprocessen. Författarna använde
sig av 45 olika sökord i olika kombinationer varav många var framtagna med hjälp
ämnesordlistan MesH, några ord var förslag från databasernas egna ordlistor. Fem olika
databaser användes men de utvalda artiklarna hittades i: Cinahl och PsychINFO. Författarna
läste sammanlagt 314 abstract och 97 artiklar. Även artiklar där fulltext inte gick att komma åt
via databasen inkluderades i sökningarna, de artiklar som var av intresse men inte fanns
tillgängliga fjärr-beställdes via högskolans bibliotek. Med anledning av en svårhanterlig
mängd sökträffar gjordes vid ett mindre antal sökningar en avgränsning genom att filtret
fulltext användes. Avgränsningen peer reviewed användes vid samtliga sökningar. Samtliga
artiklar granskades enligt Friberg (2012) för att inkluderas eller exluderas. I
granskningsprocessen bedömdes kvalité och relevans. De 13 artiklar som efter detta valdes ut
innehöll ett resultat som helt, delvis eller i någon grad motsvarade syftet för
litteraturöversikten. I sökmatrisen redovisas sökningar som lett fram till att resultatartiklar
valts. Samtliga artiklar som inkluderats redovisar tillstånd från etisk kommitté, vilket är av
väsentlig vikt för det vetenskapliga värdet (Wallengren & Henricson, 2012).
Författarna har inkluderat såväl kvantitativa och kvalitativa studier. De vill betona att
jämförelser mellan resultaten bör göras med försiktighet då kvantitativa respektive kvalitativa
studier är av olika karaktär (Friberg, 2012). Kvalitativa studier kan inte anses vara
representativa för populationen (Forsberg & Wengström, 2015). Däremot kan nivån av djup
17 (33)
hos de studier med kvalitativ ansats bredvid kvantitativa studiernas reproducerbarhet ge
resultatet en spännvidd.
Författarna använde sig av Fribergs analysmetod (2012) för beskrivande
litteraturöversikter. Artiklarna lästes först igenom för att förstås i sin helhet, därefter
studerades beståndsdelar som syfte, metod, teoretisk utgångspunkt och resultat. Kortare
synteser fördes in i resultatmatrisen för att åter skapa överblick och möjliggöra jämförelser av
resultat från samtliga artiklar. Jämförelser som gjordes syftade till att hitta likheter och
skillnader mellan artiklarna och för att kunna hantera materialet, kategorisera, tematisera och
presentera ett överskådligt resultat (Friberg, 2012). Författarna identifierade initialt 23 olika
teman, de teman som liknade varandra kunde sammanfogas genom diskussion. Slutligen
formulerades fyra teman och fem subteman.
Urval, granskning, analysarbete och översättning utfördes av båda författarna. Samtliga
artiklar var på engelska och översättning gjordes med hjälp av svensk-engelskt onlinebaserat
lexikon. Författarna är införstådda i att viss förförståelse i forskning alltid föreligger (Olsson
& Sörensen, 2011) och förde forskningsetiska diskussioner vad beträffar sökprocessen.
Utgångspunkten var att enbart använda neutrala sökord som exempelvis: attitudes, patient
perspective, experience. Då författarna fann en otillfredsställande mängd med material ur ett
patientperspektiv gjordes en omvärdering och inkludering av sökorden stigma och
discrimination i ett antal sökningar. Detta gjordes med insikt om risk för ett selektivt urval
(Friberg, 2012). I syfte att minska denna risk användes även sökordet positive och positive
attitudes i flera sökningar. I ett fåtal sökningar använde författarna sökordet Sverige för att
öka chansen att hitta forskning som berör den egna kontexten. I övriga sökningar gjordes
ingen geografisk begränsning. Trots detta är samtliga inkluderade studier gjorda i västvärlden.
Den geografiska avgränsningen i resultatet bör beaktas i relation till överförbarhet (Forsberg
& Wengström, 2015).
Författarna har valt att väva in konsensusbegreppet människan och förhållningssättet
personcentrerad vård i resultatdiskussionen. I detta sammanhang innebär människan patienten
men också den som vårdar patienten, mötet mellan patient och vårdpersonal, etiska behov och
krav står i fokus (Dahlberg & Segesten, 2010).
Orlandos teori om dynamiska förhållandet mellan sjuksköterska och patient har använts
som referensram. Orlando (1990) betonar reflektion hos vårdpersonal i patientmötet;
kommunikation bör vara genomtänkt, evidensbaserad och inte automatisk. Hur attityder och
förståelse hos vårdpersonal kan resultera i olika upplevelser hos patienter är en av
skärningspunkterna i denna litteraturöversikt.
18 (33)
9. 2. Resultatdiskussion
Resultatet visade patienters erfarenheter av att ha känt sig stigmatiserade, diskriminerade och
förminskade på grund av sin psykiska ohälsa i samband med att de sökt vård för somatiska
symptom. Björkman et al. (2008) diskuterar att attityder mot personer med psykisk ohälsa
skiljer sig mellan vårdpersonal som arbetar i psykiatrisk och somatisk vård. Forskning har
visat att negativa attityder hos den generella befolkningen mot personer med psykisk ohälsa är
vanligt och att dessa attityder inte förändrats väsentligt över tid (Björkman, Svensson &
Lundberg, 2007). Enligt Björkman et al. (2008) kan negativa attityder hos vårdpersonal sättas
i samband med ung ålder och kort tid inom vårdyrket.
Giandinoto och Edward (2014) sammanfattar faktorer som anses kunna öka chansen för
bra bemötande från vårdpersonal mot patienter med psykisk ohälsa i akutvårdsmiljöer: Att
hälso- och sjukvårdspersonal arbetar nära patienten är en faktor, högre medelålder hos
vårdpersonalen och hög utbildningsnivå är andra.
Vårdpersonal som på olika sätt har personlig erfarenhet av psykisk ohälsa tenderar att i
mindre utsträckning utsätta patienter med psykisk ohälsa för stigmatisering än de som saknar
denna erfarenhet (Giandinoto & Edward, 2014; Lethoba, Netswera & Rankhumise, 2006;
Mårtensson, Jacobsson & Engström; 2014). Thornicroft, Rose & Kassam (2007) menar att
stigmatisering mot personer med psykisk ohälsa funnits i alla tider, att attityder hos
vårdpersonal i den psykiatriska vården är problematiska, men att patienter upplevde sämst
bemötande inom somatiken.
Erfarenheten bland deltagarna var att det saknar betydelse vilken diagnos man har; all
psykisk ohälsa stigmatiseras. En del forskning indikerar att patienter med
personlighetsstörning skulle vara särskilt utsatta för stigmatisering från vårdpersonal
(Markham, 2003; Thornicroft et al., 2007), annan att patienter med schizofreni i störst
utsträckning är utsatta för dåligt bemötande till följd av negativa attityder hos vårdpersonal
(Björkman et al., 2008).
Orlando (1990) betonar att det är viktigt att vårdpersonal ständigt reflekterar kring sina
handlingar. Att inför sig själva hävda att en handling utförs för patientens bästa är otillräckligt
enligt Orlando; vad patienten upplever är kärnan i vårdandet. Samtalet mellan patienten och
den som vårdar är avgörande inte minst i mötet med patienter som lider av psykisk ohälsa.
Genom samtalet går det att undvika det som Orlando (1990) kallar för en situationell konflikt
som i den aktuella kontexten skulle kunna innebära att vårdpersonal fokuserar på en del av
patienten - diagnosen och inte ser hela människan. Den personcentrerade vården har som
uppgift att se människan som en helhet med fysiska, existentiella, psykiska, andliga och
19 (33)
sociala behov (Svensk sjuksköterskeförening, 2012).
I resultatet framkom att patienter med psykisk ohälsa hade erfarenheter av att inte bli tagen
på allvar i samband med somatisk vård. Patienternas fysiska symptom tolkades som psykisk
ohälsa, vilket kunde leda till att de fick otillräcklig behandling. Enligt Nash (2013) kallas
detta fenomen för diagnostisk överskuggning och innebär just att somatisk ohälsa skyms av
den psykiatriska diagnosen och att somatiska sjukdomstillstånd därför avfärdas eller missas
då de antas vara ha psykisk grund. Överskuggning riskerar leda till felaktig behandling eller
negativ utveckling av symptom och ohälsa (Socialstyrelsen, 2016). Nash (2013) menar att en
förklaring till diagnostisk överskuggning är fördomar mot personer med psykisk ohälsa hos
vårdpersonal; de attityder, myter och stereotypa föreställningar som den som möter patienten
bär på bidrar till att forma idén om att den somatiska åkomma som patienten söker hjälp för
en egentligen är en psykiatrisk manifestation. Författarna kopplar detta till Orlandos (1990)
begrepp den automatiska relationen. Orlando menar att problem kan uppstå om
sjuksköterskan agerar på automatisk grund. Dessa problem kan avhjälpas genom en
reflektionsprocess vilket för vårdpersonal kan innebära att försöka tänka på
patientperspektivet och att se patienten som en hel människa. En utgångspunkt i
personcentrerad vård är att bekräfta patientens upplevelser och tolkningar, att genom
patientens berättelser hitta en utgångspunkt för vårdandet.
Exempel på när vårdpersonal använt ett dynamiskt förhållningssätt gentemot patienten
framträder i resultatet. Erfarenheter av att bli sedd som en hel människa, att bli bekräftad i
sina upplevelser av somatisk sjukdom och få sitt vårdbehov legitimerat lyftes fram som delar i
positivt bemötande. Ett respektfullt, engagerat och icke-dömande förhållningssätt var av stor
vikt för patienter. I Storbritannien genomfördes en nationell kartläggning som för att
undersöka generell upplevelse av att bli diskriminerad på grund av psykisk ohälsa. Resultatet
visade i kontrast till forskning av Björkman et al. (2007) att diskriminering och stigmatisering
minskat mellan åren 2008-2014 (Corker et al., 2016).
I flera av studierna i denna översikt framförde deltagare att de önskade mer utbildning och
kunskap om psykisk ohälsa hos vårdpersonal i den somatiska vården. I en integrativ
kartläggning av elva studier av Van der Kluit och Goossens (2011) uppgav sjuksköterskor
som var verksamma inom somatisk vård att de inte hade tillräckligt med kunskap och
färdigheter för att vårda patienter med en psykisk och somatisk samsjuklighet. I en liknande
studie som genomfördes i Australien fick 163 undersköterskor och sjuksköterskor verksamma
i somatisk vård uppskatta sin egen förmåga att identifiera vårda patienter med psykisk ohälsa
(Clark, Parker & Gould, 2005). Över hälften uppgav att de inte hade kompetens att identifiera
20 (33)
psykisk ohälsa hos patienter och 70% uppgav att de inte kände sig säkra på vilka råd de skulle
ge patienter med psykiska problem. Endast en åttondel av sjuksköterskorna uppgav att de fick
tillräcklig och adekvat support från psykiatriska institutioner i samband med vård av denna
patientgrupp.
Vidare finns flera exempel i forskning på att sjuksköterskor och undersköterskor känner
otrygghet och dåligt självförtroende i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa (Lethoba et
al., 2006; Sharrock & Happell, 2002; Zolnierek, 2009; Zolnierek & Clingerman, 2012). I en
attitydundersökning av Reed och Fitzgerald (2005) framkom att viljan hos sjuksköterskor att
hjälpa patienter med psykisk ohälsa finns men att förmågan är begränsad, deltagarna
identifierade utbildnings- och kunskapsbehov hos sig själva. Sjuksköterskorna använde sig av
erfarenheter i högre grad än de tillämpade evidensbaserad kunskap. Även
sjuksköterskestudenters attityder mot patienter med psykisk ohälsa varierar (Thongpriwan et
al., 2015). Omfattning av tidigare erfarenhet av att vårda, av att möta patienter med psykisk
ohälsa samt grad av teoretisk utbildning var faktorer som ökade studenters upplevelser av att
vara förberedd inför uppgiften att vårda patienter med psykisk ohälsa. Orlando (1990)
understryker vikten av att arbeta evidensbaserat; det vetenskapliga förhållningssättet ska
genomsyra vårdandet. Samtidigt, menar Orlando, innebär varje ny patient ett nytt lärotillfälle
och lärandet är en ständigt pågående process. Resurser som den kunskap och utbildning
vårdpersonalen besitter bör betraktas som redskap och inte principer.
I resultatet framkom behov hos patienter med psykisk ohälsa av ökad kompetens hos
vårdpersonal. Framförallt efterfrågades ökad insikt i patientperspektivet. Det var viktigt för
patienter att bli sedd som en hel människa. Happell et al. (2015) intervjuade sjuksköterskor
med undervisningsuppdrag i psykiatri och personer med erfarenhet av psykisk ohälsa om
uppfattning och syn på användandet av patientperspektivet i sjuksköterskeutbildningen.
Resultatet indikerade att föreläsningar som hålls av patienter kan utmana rädslor, fungera
avmystifierande samt belysa maktobalans mellan vårdpersonal och patienter med psykisk
ohälsa. Patientföreläsningar ansågs även öka kunskapen kring paternalism och
helhetsförståelse av patienten. Att vara patient innebär att kunna ställa etiska krav på den som
vårdar utifrån den utsatta position patienten ofta befinner sig i (Dahlberg & Segesten, 2010).
Att vården ska vara rättvis, evidensbaserad och lagstadgad kan vara sådana etiska krav. Ett
rimligt krav från patienten gentemot den som vårdar är att hen har förmåga och kompetens att
uppfatta det etiska förhållandet.
Patienter som deltog i resultatstudierna uppgav i stor utsträckning att de hade somatisk
samsjuklighet. Förekomsten av somatisk ohälsa, framförallt hjärt- kärlsjukdomar och
21 (33)
metabola syndrom är högre hos personer med psykisk ohälsa (Bengtsson-Tops, 2014; WHO,
2013b). Gemensamt för den internationella kontext som presenteras i detta resultat är att
patienter med psykisk ohälsa får somatisk vård inom primärvård i större utsträckning än
tidigare (Bülow, 2016; Saxena, Maulik, O'Connell & Saraceno, 2002). Kombinationen av den
höga förekomsten somatisk ohälsa hos patienter med psykisk ohälsa, samt att denna
patientgrupp på ett annat vis vårdas i öppenvården än under instutionaliseringen innebär en
utmaning, inte minst för sjuksköterskan. Foldemo (2014) framhåller att allmänsjuksköterskan
i svensk kontext har ett utökat uppdrag efter psykiatrireformen. Ett uppsökande och
undersökande förhållningssätt är nödvändigt. Att effektivt samverka med den psykiatriska
vården, att ha grundläggande evidensbaserade kunskaper i psykiatri och att se patientens
sociala kontext som en kunskapskälla är uppgifter för sjuksköterskor i somatiken idag.
Vid sidan av syftet med denna litteraturöversikt - att undersöka erfarenheter av bemötande,
valde författarna att i resultatet inkludera patienters upplevelser av barriärer som kunde
försvåra tillgången till den somatiska vården. Motivet till att inkludera denna aspekt var att
flera resultatartiklar belyste olika typer av erfarenheter hos patienter med psykisk ohälsa i
relation till den somatiska vården där bemötande var sammanvävt med upplevelsen av
tillgänglighet. Erfarenheter av bemötande kan med fördel diskuteras i förhållande till
omkringliggande strukturer som exempelvis den successiva övergången till samhällsbaserad
psykiatri.
Barriärer som kunde föreligga mellan patienter med psykisk ohälsa och den somatiska
vården var exempelvis: problem att navigera i vårdapparaten, svårighet att ta sig hemifrån,
misstro mot vården och logistiska svårigheter. Detta kunde leda till att patienter inte sökte
vård alternativt uteblev från sjukvårdsbesök och preventiva åtgärder. Roman, Griswold, Smith
och Servoss (2008) beskriver den komplexa samverkan mellan faktorer som att känna rädsla
inför att bli stigmatiserad, känna misstro inför systemet, kommunikationssvårigheter och
praktiska barriärer på följande vis: att lida av psykisk ohälsa kan inverka på såväl kvantitativa
och kvalitativa aspekter av vården.
I ljuset av avinstutionaliseringen går det att se på det sätt vården nu är organiserad som
relativ ungt, om än med globala variationer. Att patienters med psykisk ohälsa upplever brist
på tillgänglighet till den somatiska vården och glapp i samverkan mellan psykiatrisk och
somatisk vård återspeglas i denna översikt. I Sverige har flera projekt för förbättring drivits
med avsikten att åtgärda dessa glapp och brister (Bülow, 2016). Utredningen Nationell
psykiatrisamordning som tillsattes av regeringen 2003 (SOU, 2006:100) skulle bland annat
främja sammarbete mellan landstingens sluten - och öppenvård och kommunernas
22 (33)
socialtjänst. PRIO (plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa) är ett projekt som
startade 2012 och som syftar till att personer med psykisk ohälsa ska ha tillgång till
kunskapsbaserad, rättvis, tillgänglig och säker vård i samma utsträckning som personer med
somatisk ohälsa (Bülow, 2016).
För patienter med psykisk ohälsa som känner misstro till den somatiska vården, som
upplever otillgänglighet och svårighet i att veta vart de ska vända sig kan sjuksköterskan ha
en viktig rådgivande, stödjande och vägledande funktion (Foldemo, 2014). För sjuksköterskor
som arbetar i primärvården kan detta exempelvis innebära att göra hembesök. Samtidigt som
patienten inte behöver ta sig till vårdcentralen kan sjuksköterskan uppmärksamma närståendes
behov samt observera patienter deras hemmiljö och eventuellt sociala förhållanden.
Orlando (1990) betonar att all vård behöver förstås utifrån kontexten den utförs i. För att
försöka överbrygga vissa av de svårigheter som kan uppstå mellan vårdpersonal och patienter
med psykisk ohälsa i den somatiska vården har funktionen sambandssjuksköterska (liasion
nurse) sambandssjuksköterska utformats (Wand, Abrew, Barnett, Acret & White, 2015).
Sambandssjuksköterskan har utbildning i psykiatri men arbetar i den somatiska vården.
Funktionen har framförallt prövats inom akutsjukvård. Genom att fungera som en länk mellan
patienten och övrig vårdpersonal samt mellan den somatiska vården och psykiatrin kan
sambandssjuksköterskan underlätta arbetet genom att undervisa, konsultera och förebygga
interaktionella svårigheter (Sharrock, & Happell, 2002). Fokus ligger på problemlösande
arbete och kommunikation. I resultatet redovisades en interventionsstudie där patienter fick
hjälp av ett ombud att ta och hålla kontakt med vården. Liksom försök med denna länkande
funktion hade sambandssjuksköterskans arbete en barriärnedbrytande effekt (Shefer,
Henderson, Howard, Murray & Thornicroft, 2014; Wand, Abrew, Barnett, Acret & White,
2015; Wand & White, 2015).
Med anledning av vad som framkommit i denna litteraturöversikt ställer författarna frågan
om den somatiska vården är rustad för att ge patienter med psykisk ohälsa en god vård och ett
gott bemötande? Om inte, vad krävs för att färre patienter med psykisk ohälsa ska uppleva
negativt bemötande? Enligt Orlando (1990) så är utmaningen för vårdpersonal större ju mer
otydligt patientens beteende är. Författarna tolkar ett otydligt beteende som svårläst utifrån
vårdarens perspektiv. Författarna menar vidare att den komplexitet somatisk samsjuklighet
hos patienter med psykisk ohälsa medför kan innebära otydlighet, inte minst för vårdpersonal
som har otillräcklig kompetens i att vårda dessa patienter. Med bakgrund av Orlandos
vårdteori anser författarna att utmaningen för den som vårdar består i att använda sig av
evidensbaserad teoretisk kunskap utan att principer blir till stela redskap som står i vägen för
23 (33)
att se patienten som en unik och komplext sammansatt människa - inte som en diagnos.
Utmaningen för vården och samhället i stort är att öka kommunikationen och förebygga glapp
mellan olika vårdformer samt att öka kunskap om såväl psykisk ohälsa som psykisk och
fysisk samsjuklighet.
10. Förslag på kliniska implikationer
I resultatet framkom att patienter med psykisk ohälsa erfarit kunskaps- och utbildningsbrist
hos vårdpersonal inom somatisk vård. Författarna har diskuterat att en faktor som kunde
påverka attityder hos vårdpersonal var grad av utbildning i omvårdnad av patienter med
psykisk ohälsa. En annan faktor var omfattning av tidigare exponering för denna patientgrupp.
Ett förslag till klinisk implementering är således att utbilda den vårdpersonal som i sitt arbete
kommer i kontakt med patienter med psykisk ohälsa i somatiska vårdkontexter. Författarna
föreslår fler situationsrelaterade diskussioner i arbetsteam i den somatiska vården där teman
som: etisk osäkerhet och konflikter, attityder och bemötande och samsjuklighet kan lyftas. Ett
annat förslag på kompetensutveckling är att göra mötet med patienter med psykisk ohälsa till
ett ansvarsområde i arbetsteam, där viss personal erbjuds vidareutbildning inom ämnet för att
senare utbilda övriga medarbetare. I denna översikt diskuterades att psykiatriutbildade
sambandssjuksköterskor i den somatiska vården kunde underlätta och kompetenshöja
vårdarbetet. Författarna skulle vilja se mer av detta i framförallt akutsjukvården. Det finns ett
stort antal patientföreningar för personer med psykisk ohälsa som arbetar med
kunskapsspridning; att bjuda in patienter och anhöriga till föredrag och diskussion skulle
kunna ge ett vårdpersonal bredare perspektiv.
Patienters och vårdpersonals erfarenheter av existerande barriärer mellan patienten och
vården men också mellan den somatiska och psykiatriska vården indikerar behov av mer
samverkan. En sådan implikation bör beaktas på en övergripande nivå.
11. Förslag till fortsatt forskning
Författarna efterfrågar forskning som behandlar erfarenheter hos patienter med psykisk ohälsa
i den somatiska vården i Sverige. Det finns ett antal litteraturöversikter, men få
originalartiklar. Författarna är specifikt intresserade av hur denna patientgrupp upplever
bemötandet från sjuksköterskor i den somatiska vården, men efterlyser generellt mer
forskning kring bemötande från vårdpersonal ur ett patientperspektiv. Diskussionen
behandlade att sjuksköterskor i den somatiska vården upplevde osäkerhet och dåligt
24 (33)
självförtroende kring att vårda patienter med psykisk ohälsa. Författarna föreslår att fler
liknande studier som rör relationen mellan osäkerhet och utbildningsnivå genomförs i
Sverige.
12. Slutsats
Syftet med litteraturöversikten var att belysa erfarenheter av bemötande från personal i den
somatiska vården hos patienter med psykisk ohälsa. Resultatet visade på ett brett spektrum av
erfarenheter. Negativa erfarenheter kunde vara att bli marginaliserad genom stigmatisering,
förminskande och att inte bli tagen på allvar, diagnostisk överskuggning och under- eller
felbehandling. Även positiva erfarenheter framkom där patienter hade erfarit ett respektfullt
och icke-dömande bemötande från vårdpersonal. Att bli tagen på allvar och bekräftad i
lidande föreföll viktigt och ett gott bemötande kunde minska självförakt hos patienter.
Författarna hoppas att utöver att ge en överblick av kunskapsområdet kan denna
litteraturöversikt ha som uppgift att illustrera patienters narrativ. Hos Orlando och i
förhållningssättet personcentrerad vård återkommer ständigt människan och hennes berättelse
som en ingång till en konstruktiv och reflektiv omvårdnad. Samtidigt som nyckelfynd i denna
översikt var att bemötandet i den somatiska vården är otillräckligt så är stigmatisering av
personer med psykisk ohälsa ett genomgripande samhällsfenomen som även återfinns även i
den psykiatriska vården och hos den generella befolkningen. Resultatet som rör attityder
sträcker sig därför utanför den här litteraturöversikten och bör även belysas i en större
kontext.
25 (33)
Referensförteckning
* = resultatartiklar
Allgulander, C. (2014) Klinisk psykiatri. Lund: Studentlitteratur
American Psychiatric Association. (2013). MINI-D 5: Diagnostiska kriterier enligt DSM-5.
Stockholm: Pilgrim Press AB
Bengtsson-Tops, A. (2014). Behov av vård och stöd. I. D. Brunt & L. Hansson (Red.) Att leva
med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser.
(s. 153-165). Lund: Studentlitteratur.
Bergbom, I. (2013). Vårdande kompetens, personcentrerad vård och organisationer. I J.
Leksell & M. Lepp. (Red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser. (s.111-133). Stockholm:
Liber
Björkman, T., Angelman, T., & Jönsson, M. (2008). Attitudes towards people with mental
illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(2), 170-177.
Björkman, T., & Lundberg, B. (2014). Stigma. I. D. Brunt & L. Hansson (Red.) Att leva med
psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. (s. 67-
78). Lund: Studentlitteratur
Björkman, T., Svensson, B., & Lundberg, B. (2007). Experiences of stigma among people
with severe mental illness. Reliability, acceptability and construct validity of the
Swedish versions of two stigma scales measuring devaluation/discrimination and
rejection experiences. Nordic Journal Of Psychiatry, 61(5), 332-338.
Bülow, P. (2016) Samhällets respons på allvarliga psykiska problem. Från tidigmodern tid till
nutid. I. G. Anderson, P. Bülow, A. Denhov, A. Topor (Red). Från patient till person:
Om allvarliga psykiska problem - vardag, vård och stöd. (s. 51-67). Lund:
Studentlitteratur
*Cranwell, K., Polacsek, M., & McCann, T. V. (2016). Mental health consumers' with
medical co-morbidity experience of the transition through tertiary medical services to
primary care. International Journal Of Mental Health Nursing, 25(2), 127-135.
doi:10.1111/inm.12174
Clark, C., Parker, E., & Gould, T. (2005). Rural generalist nurses' perceptions of the
effectiveness of their therapeutic interventions for patients with mental illness. The
Australian Journal Of Rural Health, 13(4), 205-213.
* Clarke, D., Dusome, D., & Hughes, L. (2007). Emergency department from the mental
health client's perspective. International Journal Of Mental Health Nursing, 16(2),
126-131
Corker, E., Hamilton, S., Robinson, E., Cotney, J., Pinfold, V., Rose, D., & ... Henderson, C.
26 (33)
(2016). Viewpoint survey of mental health service users’ experiences of
discrimination in England 2008–2014. Acta Psychiatrica Scandinavica, 134(Suppl
446), 6-13. doi:10.1111/acps.12610
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm:
Natur och Kultur
Denhov, A. (2016) Utsatthetens motvikt - Hjälpande relationer och egna hanteringssätt. I. G.
Anderson, P. Bülow, A. Denhov, A. Topor (Red). Från patient till person: Om
allvarliga psykiska problem - vardag, vård och stöd. (s. 207-236). Lund:
Studentlitteratur
Ferrari, A. J., Charlson, F. J., Norman, R. E., Patten, S. B., Freedman, G., Murray, C. L., & ...
Whiteford, H. A. (2013). Burden of depressive disorders by country, sex, age, and
year: findings from the global burden of disease study 2010. Plos Medicine, 10(11),
e1001547. doi:10.1371/journal.pmed.1001547
Foldemo, A. (2014). Mötet med individer med psykisk ohälsa i olika öppenvårdsformer. I.
Skärsäter (Red). Omvårdnad vid psykisk ohälsa. (s. 368-381). Lund: Studentlitteratur
Folkhälsomyndigheten. (2016). Folkhalsan i Sverige 2016: Arlig rapportering. Stockholm:
Folkhälsomyndigheten. Från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/23257/Folkhalsan-i-Sverige-2016-
16005.pdf
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och Kultur.
Frances, A. (2013). Saving normal: an insider's revolt against out-of-control psychiatric
diagnosis, DSM-5, Big Pharma, and the medicalization of ordinary life. (1st ed.) New
York: William Morrow.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 133-144). Lund:
Studentlitteratur.
Giandinoto, J., & Edward, K. (2014). Challenges in acute care of people with co-morbid
mental illness. British Journal Of Nursing, 23(13), 728-732.
doi:10.12968/bjon.2014.23.13.728
*Griswold, K. S., Zayas, L. E., Pastore, P. A., Smith, S. J., Wagner, C. M., & Servoss, T. J.
(2008). Primary care after psychiatric crisis: a qualitative analysis. Annals Of Family
Medicine, 6(1), 38-43. doi:10.1370/afm.760
Happell, B., Bennetts, W., Harris, S., Platania-Phung, C., Tohotoa, J., Byrne, L., & Wynaden,
D. (2015). Lived experience in teaching mental health nursing: Issues of fear and
power. International Journal Of Mental Health Nursing, 24(1), 19-27.
doi:10.1111/inm.12091
27 (33)
*Happell, B., Ewart, S. B., Bocking, J., Platania-Phung, C., & Stanton, R. (2016). 'That red
flag on your file': misinterpreting physical symptoms as mental illness. Journal Of
Clinical Nursing, (19-20), 2933. doi:10.1111/jocn.13355
Hudson, C. G. (2016). A Model of Deinstitutionalization of Psychiatric Care across 161
Nations: 2001–2014. International Journal Of Mental Health, 45(2), 135-153.
Ihalainen-Tamlander, N., Vahaniemi, A., Loyttyniemi, E., Suominen, T., & Valimaki, M.
(2016). Stigmatizing attitudes in nurses towards people with mental illness: a cross-
sectional study in primary settings in Finland. Journal Of Psychiatric And Mental
Health Nursing, (6-7), 427. doi:10.1111/jpm.12319
*Kai, J., & Crosland, A. (2001). Perspectives of people with enduring mental ill health from a
community-based qualitative study. The British Journal of General Practice, 51(470),
730–736.
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad (s. 69-92). Lund: Studentlitteratur.
*Lawn, S., & McMahon, J. (2015). Experiences of care by Australians with a diagnosis of
borderline personality disorder. Journal Of Psychiatric & Mental Health Nursing,
22(7), 510-521. doi:10.1111/jpm.12226
Lethoba, K. G., Netswera, F. G., & Rankhumise, E. (2006). How professional nurses in a
general hospital setting perceive mentally ill patients. Curationis, 29(4), 4-11.
Levander, S., Adler, H., Gefvert, O. & Tuninger, E. (2007). Psykiatri: en orienterande
översikt. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, R., Rosenberg, D., & Freden, L. (2011). The Swedish Mental Health Reform from
a Nordic perspective / Den svenska psykiatrireformen i nordisk belysning.
Socialmedicinsk Tidskrift, (6), 524.
Link, B. G., & Phelan, J. C. (2001). Conceptualizing Stigma. Annual Review of Sociology,
363.
Machado, V., Leonidas, C., Santos, M., & Souza, J. (2012). Psychiatric readmission: an
integrative review of the literature...[corrected] [published erratum appears in INT
NURS REV 2013 Jun;60(2):274]. International Nursing Review, 59(4), 447-457.
doi:10.1111/j.1466-7657.2012.01
Markham, D. (2003). Attitudes towards patients with a diagnosis of 'borderline personality
disorder': Social rejection and dangerousness. Journal Of Mental Health, 12(6), 595-
612. doi:10.1080/09638230310001627955
*Miller, E., Lasser, K. E., & Becker, A. E. (2007). Breast and cervical cancer screening for
women with mental illness: patient and provider perspectives on improving linkages
between primary care and mental health. Archives Of Women's Mental Health, 10(5),
189-197.
28 (33)
*Morgan, A. J., Reavley, N. J., Jorm, A. F., & Beatson, R. (2016). Experiences of
discrimination and positive treatment from health professionals: A national survey of
adults with mental health problems. Australian And New Zealand Journal Of
Psychiatry, 50(8), 754-762. doi:10.1177/0004867416655605
Mårtensson, G., Jacobsson, J. W., & Engström, M. (2014). Mental health nursing staff's
attitudes towards mental illness: an analysis of related factors. Journal Of Psychiatric
And Mental Health Nursing, (9), 782. doi:10.1111/jpm.12145
Nash, M. (2013). Diagnostic overshadowing: a potential barrier to physical health care for
mental health service users. Mental Health Practice, 17(4), 22-26.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber.
Orlando, I. J. (1990) The dynamic nurse-patient relationship: Function, process and
principles. New York: National League for Nursing.
Parekh, R. (2015). What Is Mental Illness? Hämtad 6 maj, 2017, fran American Psychiatric
Association, https://www.psychiatry.org/patients-families/what-is-mental-illness
Prüss-Üstün A., Mathers C., Corvalán C., & Woodward A. (2003) Introduction and methods:
assessing the environmental burden of disease at national and local levels. Geneva,
World Health Organization.
Reed, F., & Fitzgerald, L. (2005). The mixed attitudes of nurse's to caring for people with
mental illness in a rural general hospital. International Journal Of Mental Health
Nursing, 14(4), 249-257.
Repstad, P. (2005). Sociologiska perspektiv i vård, omsorg och socialt arbete. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Robb, J., & Stone, J. (2016). Implicit Bias toward People with Mental Illness: A Systematic
Literature Review. Journal of Rehabilitation, 82(4), 3-13.
Roberge, P., Hudon, C., Pavilanis, A., Beaulieu, M., Benoit, A., Brouillet, H., & ... Vanasse,
A. (2016). A qualitative study of perceived needs and factors associated with the
quality of care for common mental disorders in patients with chronic diseases: the
perspective of primary care clinicians and patients. BMC Family Practice, 17(1), 134.
doi:10.1186/s12875-016-0531-y
Roman, J. S., Griswold, K. S., Smith, S. J., & Servoss, T. J. (2008). How patients view
primary care: differences by minority status after psychiatric emergency. Journal Of
Cultural Diversity, 15(2), 56-60.
Sandlund, M. (2014). Vad är psykisk funktionsnedsättning? I. D. Brunt & L. Hansson
(Red.) Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och
stödinsatser. (s. 21-42). Lund: Studentlitteratur.
29 (33)
Sarvimäki, A. & Stenbock-Hult, B. (2008). Omvårdnadens etik: sjuksköterskan och det
moraliska rummet. Stockholm: Liber.
Saxena, S., Maulik, P., O'Connell, K., & Saraceno, B. (2002). Editorial: mental health care in
primary and community settings: results from WHO's Project Atlas. International
Journal Of Social Psychiatry, 48(2), 83-85.
Sharrock, J., & Happell, B. (2002). The psychiatric consultation-liaison nurse: thriving in a
general hospital setting. International Journal Of Mental Health Nursing, 11(1), 24-33.
Shefer, G., Henderson, C., Howard, L. M., Murray, J., & Thornicroft, G. (2014). Diagnostic
Overshadowing and Other Challenges Involved in the Diagnostic Process of Patients
with Mental Illness Who Present in Emergency Departments with Physical Symptoms
– A Qualitative Study. Plos ONE, 9(11), 1-8. doi:10.1371/journal.pone.011168
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvardslag. Hämtad 24 februari, 2017, fran Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/
Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982- 763/
SFS 2014:821. Patientlagen. Hämtad 24 februari, 2017, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Sharfstein, S., & Dickerson, F. (2009). Hospital psychiatry for the twenty-first century.
Health Affairs, 28(3), 685-688. doi:10.1377/hlthaff.28.3.685
Skärsäter (2014). Inledning. I. I. Skärsäter (Red.) Omvårdnad vid psykisk ohälsa - på
grundläggande nivå. (s. 21-25). Lund: Studentlitteratur
Socialstyrelsen. (2013). Nationell utvärdering 2013: Vård och insatser vid depression, ångest
och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Stockholm:
Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19150/2013-6-27.pdf
Socialstyrelsen. (2013). Psykisk ohalsa bland unga: Underlagsrapport till Barns och ungas
halsa, vard och omsorg 2013. Stockholm: Socialstyrelsen. Från:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf
Socialstyrelsen. (2016). Vad är psykisk ohälsa? Hämtad 6 maj, 2017, från Kunskapsguiden,
http://www.kunskapsguiden.se/barn-och-unga/Teman/psykisk-ohalsa-hos-barn-
unga/Sidor/vad-ar-psykisk-ohalsa.aspx
Socialstyrelsen. (2017). Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård: Lägesrapport
2017. Stockholm: Socialstyrelsen. Från:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-3-1.
SOU 2006:100. Ambition och ansvar: Nationell strategi for utveckling av samhallets insatser
till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. Stockholm: Fritzes
offentliga publikationer.
30 (33)
Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2014). ICN:s etiska kod for sjukskoterskor. Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening.
Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2016, oktober). Svensk sjuksköterskeförening om
personcentrerad vård. Hämtad 11 april, 2017, från Svensk Sjuksköterskeförening,
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2016
Thongpriwan, V., Leuck, S. E., Powell, R. L., Young, S., Schuler, S. G., & Hughes, R. G.
(2015). Undergraduate nursing students’ attitudes toward mental health nursing. Nurse
Education Today, 35(8) 948-953. doi:10.1016/j.nedt.2015.03.011
Thornicroft, G., Rose, D., & Kassam, A. (2007). Discrimination in health care against people
with mental illness. International Review Of Psychiatry, 19(2), 113-122.
Topor, A. (2016). En social förståelse av psykiska problems uppkomst och utveckling. I G.
Andersson (Red.), Från patient till person: om allvarliga psykiska problem - vardag,
vård och stöd. Lund: Studentlitteratur.
*Van Den Tillaart, S., Kurtz, D., & Cash, P. (2009). Powerlessness, marginalized identity,
and silencing of health concerns: Voiced realities of women living with a mental
health diagnosis. International Journal Of Mental Health Nursing, (3), 153.
Van der Kluit, M. J., & Goossens, P. J. (2011). Factors influencing attitudes of nurses in
general health care toward patients with comorbid mental illness: An integrative
literature review. Issues In Mental Health Nursing, 32(8), 519-527.
doi:10.3109/01612840.2011.571360
Vuorilehto, M., Melartin, T., & Isometsä, E. (2005). Depressive disorders in primary care:
recurrent, chronic, and co-morbid. Psychological Medicine, 35(5), 673-682.
Wand, T., D'Abrew, N., Barnett, C., Acret, L., & White, K. (2015). Evaluation of a nurse
practitioner-led extended hours mental health liaison nurse service based in the
emergency department. Australian Health Review, 39(1), 1-8.
Wand, T., & White, K. (2015). Building a Model of Mental Health Nurse Practitioner-led
Service Provision in Australia. Journal For Nurse Practitioners, 11(4), 462-465.
doi:10.1016/j.nurpra.2015.01.008
*Wheeler, A., McKenna, B., & Madell, D. (2014). Access to general health care services by a
New Zealand population with serious mental illness. Journal Of Primary Health Care,
6(1), 7-16.
WHO (World Health Organization). (2013a). Regional Committee for Europe: 63rd session -
Fact sheet – Mental health. Genéve: World Health Organization. Från:
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/215275/RC63-Fact-sheet-MNH-
Eng.pdf
31 (33)
WHO (World Health Organization). (2013b). Comprehensive mental health action plan
2013–2020. [Broschyr]. Genéve: World Health Organization. Från:
http://www.who.int/mental_health/action_plan_2013/mhap_brochure.pdf?ua=1
WHO (World Health Organization). (2016). Mental health and older adults. Hämtad 6 maj,
2017, från World Health Organization,
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs381/en/
WHO (World Health Organization). (2017). Mental disorders. Hämtad 6 maj, 2017, från
World Health Organization, http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs396/en/
*Wiklander, M., Samuelsson, M., & Åsberg, M. (2003). Shame reactions after suicide
attempt. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 17(3), 293-300.
Wright, S., Henderson, C., Thornicroft, G., Sharac, J., & McCrone, P. (2015). Measuring the
economic costs of discrimination experienced by people with mental health problems:
development of the Costs of Discrimination Assessment (CODA). Social Psychiatry
And Psychiatric Epidemiology, (5), 787. doi:10.1007/s00127-014-0968-z
Zolnierek, C. (2009). Non-psychiatric hospitalization of people with mental illness:
systematic review. Journal Of Advanced Nursing, 65(8), 1570-1583.
doi:10.1111/j.1365-2648.2009.05044.x
Zolnierek, C. D., & Clingerman, E. M. (2012). A Medical–Surgical Nurse’s Perceptions of
Caring for a Person With Severe Mental Illness. Journal Of The American Psychiatric
Nurses Association, 18(4), 226-235. doi:10.1177/1078390312446223
Öjehagen, A., & Cruce, G. (2014). Samsjuklighet - psykisk och fysisk ohälsa. I. D. Brunt &
L. Hansson (Red.) Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och
effektiva vård- och stödinsatser. (s. 343-349) Lund: Studentlitteratur.
1 (33)
Bilaga 1. Sökmatris
Databas Sökord Antal
träffar
Begränsningar Antal lästa
abstrakt
Antal lästa
artiklar
Valda artiklar till
resultat, se bilaga 2.
PsycINFO ”mental health” AND consumer AND
”physical health”AND nursing 165 Peer Reviewed 23 7 1
PsychINFO ”nursing attitudes” AND ”clients perspective”
AND ”mental disorders” 141 Peer Reviewed 12 3 1
Cinahl Complete “Mental illness” AND “Patient
Perspective” AND “general care” 43 Peer Reviewed 11 2 1
Cinahl Complete ”mental disorders” AND ”patient perspective”
AND attitudes AND ”primary care” 39 Peer Reviewed 7 5 2
Cinahl Complete ”experience” AND ”emergency
department” AND “mental health” 108 Peer Reviewed 10 6 1
Cinahl Complete “mental disorders” AND “attitude
of health personnel” AND discrimination 31 Peer Reviewed 7 3 1
Cinahl Complete “Mental health problems” AND
“discrimination experienced” AND stigma 9 Peer Reviewed 2 1 1
2 (33)
PsycINFO “mental health consumers” AND experience
AND “primary care” AND comorbidity 6 Peer Reviewed 2 1 1
Cinahl Complete “Patient experience” AND discrimination
AND positive AND “mental illness” 5 Peer Reviewed 4 2 1
Cinahl Complete “professional-patient relations” AND “mental
disorders” AND “general care” 25 Peer Reviewed 9 2 1
Cinahl Complete professional-patient relations AND mental
health AND sweden 25 Peer Reviewed 4 2 1
Cinahl Complete ”Mental disorder” AND discrimination AND
”primary care” 34 Peer Reviewed 5 2 1
3 (33)
Bilaga 2. Matris över urval av artiklar till resultat
Författare Titel År, land,
tidskrift
Syfte Metod (Urval och datainsamling,
analys)
Resultat
#1 Roberge,P.,
Hudon, C.,
Pavilanis,A.,
Beaulieu,M.,
Benoit, A.,
Brouillet,H., &
Vanasse, A.
A qualitative study of
perceived needs and
factors associated
with the quality of
care for common
mental disorders in
patients with chronic
diseases: the
perspective of
primary care
clinicians and
patients
2016, Kanada,
BMC Family
Practice
Syftet med studien var
att utforska behov,
barriärer och insatser i
primärvården för
patienter med psykisk
och fysisk samsjuklighet.
Design: Kvalitativ metod
Urval: Patienter n =10
Vårdpersonal n = 18
Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer
Analys: Innehållsanalys
Behov hos patienter med psykisk ohälsa i
primärvård identifierades, samt barriärer
mellan patienten och sjukvården.
Interprofessionellt samarbete,
multifarmaci, koordination mellan
primärvården och andra inrättningar var
faktorer som påverkade patienters
upplevelse av och tillgång till somatisk
vård. Att bredda sjuksköterskors
kompetens i psykisk ohälsa och att
integrering av psykiatriker som konsulter i
primärvården var teman som framkom.
4 (33)
#2
Morgan, A. J.,
Reavley, N. J.,
Jorm, A.F., &
Beatson, R.
Experiences of
discrimination and
positive treatment
from
health professionals:
A national survey of
adults with mental
health problems
2016, Australien
Australian And
New Zealand
Journal Of
Psychiatry
Syftet var att
systematiskt undersöka
förekomst och
upplevelser av
diskriminering och
positivt bemötande från
vårdpersonal hos
patienter med psykisk
ohälsa
Design: Kvantitativ metod
Urval: n = 1381 personer
med psykisk ohälsa
Datainsamling:
Enkätundersökning
Analys: Deskriptiv innehållsanalys
11, 8 % av respondenterna uppgav att de
blivit diskriminerade av sjukvårdspersonal
under det senaste året. Den vanligaste
erfarenheten av diskriminering som
rapporterades var att bli avfärdad av
vårdpersonal på grund av sin psykiska
ohälsa och att personalen ifrågasatte deras
behov av vård. Den vanligaste typen av
bra bemötande som rapporterades av
deltagarna var visad förståelse och
stöttning.
#3
Lawn, S. &
McMaho n, J.
Experiences of care
By Australians with a
Diagnosis of
borderline
personality disorder
2015, Australien.
Journal of
Psychiatric and
Mental Health
Nursing.
Syftet med studien var
att undersöka hur
patienter med Borderline
Personlighetsstörning
upplever vården.
Design: Kvantitativ metod
Urval: n = 158 personer med
Borderline Personlighetsstörning
Datainsamling: Enkätundersökning
Analys: Deskriptiv statistik
106 av 115 personer upplevde att de inte
togs på allvar i vården och 95 personer
upplevde att de blev diskriminerade på
grund utav sin diagnos. 107 av 155
upplevde respektlöst bemötande från
vårdpersonal.
5 (33)
#4 Wheeler A.,
McKenna, B.,
& Madell, D.
Access to general
health care services
by a New Zealand
population with
serious mental illness
2014, Nya
Zeeland,
JOURNAL OF
PRIMARY
HEALTH CARE
Studien syftade till att
utforska tillgängligheten
på sjukvård för gruppen
personer med psykisk
ohälsa jämfört med
normalpopulationen i
Nya Zeeland.
Design: Kvantitativ metod
Datainsamling Enkätundersökning
Urval: n =404 patienter med
allvarlig psykisk ohälsa som
jämfördes med enkät besvarad av
den generella populationen.
Analys: Deskriptiv statistik
18.4% av respondenterna svarade att de
trodde att de fick mindre vård för sin
somatiska ohälsa på grund av att de hade
en psykisk åkomma. De adresserade ofta
detta som diskriminering.
#5 Griswold, K.
S.,
Zayas,L. E., Pastore, P. A.,
Smith, S . J.,
Wagner, C.
M., & Servoss,
T. J.
Primary Care After
Psychiatric Crisis: A
Qualitative Analysis
2008, USA,
ANNALS OF
FAMILY
MEDICINE
Syftet med studien var
att undersöka ifall
vårdgivare förbättrade
tillgängligheten Och att
öka förståelsen för
patienters erfarenheter
av sjukvård efter en
psykisk kris.
Design: Mixad metod Datainsamling: Kvalitativa
intervjuer, del av en större mixad
studie. Randomisering till en
interventionsgrupp eller en
kontrollgrupp Urval: n = 56. Patienter som
deltog hade sökt vård på
psykiatrisk akutmottagning,
Analys: Deskriptiv analys,
Multidiciplinär tematisering
Erfarenheter av både respektfullt och
respektlöst bemötande. Positiva
erfarenheter av att ha blivit bemötta av
personal med ett leende på läpparna,
negativa erfarenheter som suckar och
förminskande. Begränsad pga försäkring.
6 (33)
#6 Clarke, D. E.,
Dusome, D.
and Hughes. L.
Emergency
department from the
mental health client’s
perspective
2007, Kanada, International
Journal of
Mental Health
Nursing.
Syftet var att undersöka
hur nöjda personer med
psykisk ohälsa var med
vården på
akutmottagningar.
Design: Kvalitativ metod Datainsamling: Fokusgrupper
Urval: n = 28 patienter som
anmält intresse efter information
hos hälso- och sjukvården.
Analys: Tematisk analys
Fyra teman: Väntetid på akuten, Vårdpersonalens
attityder, diagnostisk överskuggning, att
inte ha någon annanstans att kunna vända
sig, familjebehov, vad som saknas.
#7 Kai, J &
Crosland, A.
Perspectives of
people with enduring
mental ill health from
a community-based
qualitative study
2001, England,
British Journal
of General
Practice
Syftet var att utforska
erfarenheter av och
iakttagelser i sjukvården
hos personer med
pågående psykiatrisk
behandling.
Design: Kvalitativ metod
Datainsamling: djupintervjuer.
Urval: n =34 respondenter
Analys: Tematisk analys
Patienterna hade erfarenhet av en bred
skala av bra och dålig kommunikation
med vårdpersonal. Den roll som
information, förklaring och samtal
angående sjukdomstillstånd spelade
tillskrevs stort värde och inflytande av
patienterna. Förmåga hos vårdpersonal att
kunna lyssna, att visa empati och
förståelse var viktigt. Detta medförde en
möjlighet för patienten att uttrycka sin oro,
det öppnade upp för diskussion om
alternativ och bidrog till möjligheten att
kunna bygga en vårdrelation med
förtroende.
7 (33)
#8 Miller. E, Lasser. K. E &
Becker, A. E.
Breast and cervical
cancer screening for
women with mental
illness: patient and
provider perspectives
on improving
linkages
between primary care
and mental health
2007, USA,
Archives of
Women’s
Mental Health
Studiens syfte var att
utforska utmaningar vad
beträffar tillgänglighet
till den cancerprevention
för kvinnor med psykisk
ohälsa.
Design: Kvalitativ metod Datainsamling:Intervjuer,
fokusgrupper
Urval: Intervjuer med personal i
primärvården n = 16. Intervjuer
med kvinnor med psykisk ohälsa
n = 16
Fokusgrupper med vårdgivare från
dels primärvård n = 26 och dels
psykiatrisk vård n = 9 Analys: Innehållsanalys
Såväl patienter som hälso- och
sjukvårdspersonal . Betonade behovet att
adressera ett glapp i kommunikationen
mellan den psykiatriska och somatiska
vården. En aktiv samverkan behövs för att
cancerpreventionen ska fungera.
#9 Van Den
Tillaart, S.,
Kurtz,D. &
Cash, P.
Powerlessness,
marginalized identity,
and silencing of
health concerns:
Voiced realities of
women living with a
mental health
diagnosis
2009, Canada,
International
Journal of
Mental Health
Nursing
Studiens syfte var att ur
ett feministiskt
perspektiv undersöka hur
kvinnor med en
psykiatrisk diagnos
upplever den generella
sjukvården
Design: Kvalitativ metod Datainsamling: Fokusgrupper,
longitudinell studie
Urval: n = 7 >19 år
Kvinnor med psykiatrisk diagnos
Analys: Konceptuell Feministisk
analys
Många patienter som deltog i studien
berättade att när de blev osynliggjorda och
nedtystade av sjukvårdsapparaten så blev
de också behandlade på ett liknande sätt
av sina familjemedlemmar, deras försök
att företräda sin anhörig i vårdsituationer
resulterade istället i ett undermedvetet
nedtystande. Att bli marginaliserad i
sjukvården fick inte bara konsekvensen att
patienten blir tystad och själsligt
invalidiserad, det kunde också sätta den
fysiska hälsan på spel.
8 (33)
#10 Wright, S.,
Henderson, C.,
Thornicroft,
G., Sharac, J.,
& McCrone, P.
Measuring the
economic costs of
discrimination
experienced by
people with mental
health problems:
development of the
Costs of
Discrimination
Assessment (CODA)
2015,
Storbritannien,
Social
Psychiatry &
Psychiatric
Epidemiology
Syftet med studien var
att utveckla ett verktyg
för att kunna mäta den
grad av påverkan
diskriminering och
stigma har på individen i
relation till olika tjänster
och aktiviteter, dessutom
uppskatta ekonomisk
kostnad av konsekvenser
i relation till detta.
Design: Kvantitativ metod Datainsamling Stickprovsurval på
arton olika VAD? serviceenheter
Urval: n = 108. Personer med
historia av psykisk ohälsa
Analys: Deskriptiv analys
Omkring en femtedel av deltagarna hade
reducerad kontakt med den somatiska
vården under de senaste 6 månaderna på
grund av upplevelse av stigma och
diskriminering
9 (33)
#11 Wiklander, M.,
Samuelsson,
M., & Åsberg,
M.
Shame reactions after
suicide attempt. 2003, Sverige,
Scandinavian
Journal Of
Caring Science
Syftet med studien var
att ge en djupare
förståelse för fenomenet
skam hos patienter i
samband med
suicidförsök.
Design: Kvalitativ metod Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer
Urval: Patienter inom den
psykiatrisk slutenvård som vårdats
på somatisk avdelning efter
suicidförsök.
n = 18
Analys: Tematisk innehållsanalys
Patienterna upplevde ofta skam direkt
efter självmordsförsöket och under det
första kontakten med sjukvårdspersonalen.
Några deltagare uppgav att de kände skam
som handlade om att vara en psykiatrisk
patient . Att bli tagen på allvar i sin
desperation hjälpte mot skam i relation till
sucidförsök. Att bli bemötta med en icke-
dömande attityd hjälpte i rehabliteringen.
Flera patienter beskrev att deras känslor av
skam minskade eller lättnade, blev lättare
att handskas med när de blev behandlade
med respekt och vänlighet
#12 Cranwell,K.,
Polacsek, M.,
& McCann, T.
V.
Mental health
consumers’ with
medical co-morbidity
experience of the
transition through
tertiary medical
services to primary
care
2016, Australien, International
Journal of
Mental Health
Nursing
Syftet med studien var
att undersöka personers
erfarenhet av att leva
med samsjuklighet och
transitionen från
specialistvård till
primärvård.
Design: Kvalitativ metod Datainsamling: kvalitativa
intervjuer Urval: patienter och vårdgivare
inom primärvård
Patienter n = 12
Vårdgivare n = 4 Analys: tematisk &
fenomenologisk analys
Resultatet berörde fyra huvudteman
angående patienters och vårdgivares
erfarenheter av transition från
specialistvård till primärvård:
svårigheter att få tillgång till
specialistvård, engagemang och support,
brist på engagemang och support, brist på
samverkan mellan specialistvård och
primärvård.
10 (33)
#13 Happell, B.,
Ewart, S.B.,
Bocking, J.,
Platania-
Phung, J., &
Stanton, R.
‘That red flag on
your file’:
misinterpreting
physical symptoms as
mental illness
2016, Australien Journal of
Clinical Nursing
Syftet med studien var
att undersöka hur
patienter med psykisk
ohälsa erfar och upplever
att söka vård för fysisk
ohälsa.
Design: Kvalitativ metod Datainsamling: Fokusgrupper Urval: n = 31 Analys: tematisering
Erfarenheter hos deltagare av deras fysiska
ohälsa ofta avfärdades som psykiska
manifestationer. Erfarenheter att bli
misstrodd av läkare. Upplevelser hos
patienter med psykisk ohälsa av bli
förminskad och att vara sårbar i relation
till vårdpersonal. Deltagare beskrev rädsla
för att riskera att bli fysiskt sjuk och att dö
i förtid på grund av inte bli tagen på allvar
