DIANA LORENZ

KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN

ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism /

Asperger

Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

(Ashleigh Brilliant)

Stress

Uppstår vid obalans mellan krav och förmågaVi behöver ett visst mått av stress för att

utvecklasPositiva förväntningar och positiva

erfarenheter av tidigare stresssituationer ökar motståndskraften

Skadlig stress

LångvarigUtan återhämtningNär glappet mellan krav och förmåga är för

stortNär sammanhanget upplevs negativtNär tidigare erfarenheter av stressituationer

har varit negativa

Stresshärdar vid AST

Socialt samspel , särskilt i grupp och under tidspress (mentalisering, kommunikation)

Nya situationer, nya sammanhang (central koherens, förmåga att generalisera)

Krav på att vara självständig, självstyrande (exekutiva funktioner)

Många och starka sinnesintryck (annorlunda perceptuell känslighet)

Förr lotsades ungdomar in i vuxenlivet, nu måste de i stället slå sig in.

(Mia Margulies Brodin, IFO-chef, Sundsvalls kommun)

AST kan försvåra stresshantering

Osäkerhet på vad det är man kännerKan inte förklara för andra eller för sig självKan inte lugna ner sig självFastnar i gamla dåliga lösningarGrubblar och ältar (och återupplever det svåra)Gamla trauman bearbetas inte utan hjälp

Den fysiologiska bromssträckan efter att stressfaktorn har tagits bort är ovanligt lång hos en del med AST (Gunnar m fl, 2001)

Skadlig stress -- konsekvenser

Minskad förmåga till nyinlärningPersonen tappar nyligen utvecklade, mest

avancerade kognitiva funktionerPersonen blir mer funktionshindradMinskad motståndskraftÖkad risk för kroppslig sjukdom och psykiska

besvär

Ett oupptäckt och okompenserat autismspektrumtillstånd innebär mycket stor risk för depression, ångesttillstånd, våldsamma och självskadande beteenden liksom för att utvecklingen ska avstanna eller inte fortgå i sådan riktning att personen kan leva självständigt och produktivt som vuxen.

(Harald Sturm, barnneurolog/barnpsykiater, Neuropsykiatriska resursteamet Sydost, BUP Stockholm)

Några exempel: depression

Studier pekar på att 25 - 70% av barn, ungdomar och unga vuxna med AST har haft en depressiv episod (Ghaziuddin 2005; Leyfer m fl (2006), Lugnegård (2012)

Jämfört med 5% i hela befolkningen (Olsson 2005)

Några exempel: ångeststörningar

Paniksyndrom, social fobi, specifika fobier, tvångssyndrom, generaliserat ångestsyndrom, posttraumatiskt stressyndrom, separationsångest, selektiv mutism

Symptoms of anxiety are often present in persons with autism and Asperger syndrome. Because of this, the diagnosis of anxiety is often not made in this population.

(Ghaziuddin, 2005)

Reaktionssätt i stressfyllda situationer

Att undvika och vägraAtt analysera och grubblaAtt söka trygghet hos andraRutiner, ritualerUtbrott, ”inbrott”, panikattackerAtt skada sig självTankestörningar, ”overkliga” upplevelserProblem med kroppen, ätandet och sömnenNedstämdhet

Att undvika och vägra

Har inte verktyg för att påverka, maktlös, skyddslösSaknar överblick, saknar nödutgångSer inte någon meningNegativa erfarenheter / föreställningar, feltolkningarSituationen väcker känslor man inte kan hanteraUndvikande som alternativ till t ex utbrottMåste spara på orken

Jämför med fobisk rädsla, som är ”överdriven eller orimlig” i förhållande till den verkliga faran. (APA 2002)

Att analysera och grubbla

Hänger inte med i sociala situationer, analyserar efteråt

Tvungen att ”återuppfinna hjulet” i varje ny situation

Fokus på detaljer gör processen långsamSvårt att avgränsa, att släppa ämnet om inte

alla frågor är besvarade; återupplever det jobbiga

Att analysera är positivt. Stötta genom att vara medforskare och bollplank. Stå för strukturen.

Att söka trygghet hos andra

Minskar stressen och utsatthetenGer möjligheter till social inlärningSeparationsångestSyskon / kompis som social handledare / hjälpjagAtt kopiera någon annans lösningarAtt låna någon annans framtoningAtt bli medlem i en grupp

Arbeta jagstärkande. Lyft fram att detta är personens egen lösning. Avfärda inte personens manus, påtagna identitet.

Rutiner och ritualer

Kompenserar för svårigheter med planering och överblick

”Mer av samma” upplevs lugnande, skänker vila

Ökar när vardagen saknar struktur, när kommunikationen är otydlig, när personen mår psykiskt eller fysiskt dåligt

Att kräva att andra följer en viss rutin handlar inte om att vilja bestämma över andra, utan om att skydda sig mot kaos

Ritual eller tvång?

Ritualens funktion: att organisera tillvaron och skapa vila. Personen upplever ritualen som rimlig.

Tvångshandlingens funktion: att bli av med inre obehag (t ex ångestladdad tanke). Personen upplever handlingen som orimlig (obs, gäller vuxna!) men kan inte låta bli.

Ritual och tvångshandling kan se identiska ut.

Gränsen kan vara flytande.

Utbrott, panikattacker m m

När stressnivån går i taket hamnar man i inre kaos

Hinner man inte återhämta sig ökar det inre trycket dag för dag; ett mindre stresspåslag kan leda till utbrott

Utbrott vid AST har i regel inget manipulativt syfte

Att tappa kontrollen är skrämmandePanikattack kan yttra sig delvis annorlunda

vid AST; dåligt automatiserade funktioner (tal? motorik?) sätts lätt ur spel

Förhållningssätt i akutsituationer

Gå inte på; tvärtom, backaSpärra inte vägenOm du är tvungen att ingripa till skydd för personen

eller andra: avled i stället för att konfronteraPrata så lite som möjligt; helst visuella medelFörebygg nya utbrott genom att skapa

”nödutgångar”.

Rekommenderad läsning: Elvén, B.H. (2009): Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur

Självskadande beteende

Att avsiktligt skada kroppen för att reducera negativa inre upplevelser (rädsla, ilska, skrämmande tankar, fysisk smärta)

Kan vara impulsivtKan vara övervägt och fungera som

nödutgångSällan ”rop på hjälp” vid ASTKan vara något man tar till för att slippa kravKan eskaleraBör alltid föranleda kontakt med psykiatrin!

Tankestörningar och overkliga upplevelser

Hög stress, t ex vid förändringar i livssituationen, kan utlösa psykosliknande episoder

Verklighetsanpassningen bryter sammanTankarna blir desorganiserade eller får bisarrt

innehållHallucinationer (att se / höra saker som inte finns)Föreställningar som inte stämmer med

verkligheten

Det handlar oftast inte om psykos. Det går snabbt över när stressfaktorn har tagits bort (SLL 2010).

Problem med kroppen, ätandet och sömnen

Kan finnas med från början som en del i ASTTilltar vid stress och psykisk ohälsaPersoner med AST kan ha tendens att missa

kopplingen till psykiska processer, fokuserar på kroppen (”hypokondri”)

Ökad risk för anorexi vid AST (Råstam 2008)Sömnsvårigheter ingår i bilden av ångesttillstånd

och depression

Vid uttalade svårigheter med mat / sömn, kontakta alltid läkare.

Nedstämdhet eller depression?

Nedstämdhet: naturlig reaktion på långvarig stress och ökande insikt i de egna svårigheterna

Inte samma som depression; kan ibland övergå i den

Depression, vanliga symtom förutom nedstämdhet: sänkt förmåga att tänka, fokusera, minnas; sänkta kroppsfunktioner; hämning; ökad ångest och oro

Grunddragen i AST kan lätt misstas för depressiva symtom. Viktigt med personlig kännedom om patienten med AST vid depressionsbedömning (Socialstyrelsen, 2007)

Att förebygga stress och psykisk ohälsa

Balans mellan krav och förmågaBalans mellan ansträngning och

återhämtningTäta avstämningar

Det som är bra för personer med AST har många andra nytta av. Ju mer vi förebygger på gruppnivå, desto mindre resurser går åt individuella anpassningar och behandling.

Förutsättningar för motivation till förändring

En klar uppfattning om:

Situationen just nu och vad förändringen skulle innebära (begriplighet)

Att förändringen är genomförbar och hur den ska gå till (hanterbarhet)

Vad som kommer att bli bättre och varför det är önskvärt (meningsfullhet)

(baserat på A. Antonovskys KASAM)

Att motivera en person med AST och psykisk ohälsa till behandling

Leta efter konkreta nackdelar med läget här och nu

Vad skulle personen vilja göra men inte klarar?Hjälp personen se dessa begränsningar som en

konsekvens av ohälsanFöreslå behandling och vilken effekt man kan

förvänta sigViktigt med nedskriven behandlingsplan med

tidsramar och utvärdering

Önskelista...

Mer pedagogik inom psykiatrinMer psykologi och terapeutiskt

förhållningssätt i skolanMer habiliteringsperspektiv i psykiatrin och i verksamheter för funktionsnedsattaNärmare till ungdomarnas vardagNärmare till varandra

Mångfald är en styrka – tror vi på det?

Om det inte vore för oss skulle ni fortfarande sitta i grottorna och umgås.

(sagt av en ungdom med Aspergers syndrom)

Källor

American Psychiatric Association (2002) Mini-D IV: diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR. Danderyd: Pilgrim Press.

Ghaziuddin, M. (2005) Mental health aspects of autism and Asperger syndrome. London och Philadelphia: Jessica Kingsley Publishers.

Gunnar, M.R., Bruce, J. & Hickman, S.E. (2001) Salivary cortisol response to stress in children. I: Advances in Psychosomatic Medicine, 22.

Kopp, S. (2010) Girls with social and/or attention impairments (doktorsavhandling, Göteborgs universitet).

Olsson, G. (2005) Depressioner i tonåren: ung, trött och ledsen. Stockholm: Gothia.

Råstam, M. (2008) Eating disturbances in autism spectrum disorders with focus on adolescent and adult years. I: Clinical Neuropsychiatry (200(), 5:1;31.42.

Källor, forts.

Leyfer, O.T., Folstein, S.E., Bacalman, S., Davis, N.O., Dinh, E., Morgan, J., Tager-Flushberg, H., Lainhart, J.E. (2006) Comorbid psychiatric disorders in children with autism: Interview development and rates of disorders. I: J Autism Dev Disord, 36:849-861.

Lugnegård, T. (2012) Asperger syndrome and schizophrenia: psychiatric and social cognitive aspects (doktorsavhandling, Göteborgs universitet).

Socialstyrelsen (2007) Så här kan man göra... Vägledningsdokument autismspektrumtillstånd hos vuxna.

Stockholms Läns Landsting (2010) Regionalt vårdprogram: ADHD, lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd hos barn, ungdomar och vuxna.

Sturm, H. (2008) Autismspektrum. Differentialdiagnos. Komorbiditet.