Planerade 130 kV kraftledningar Nysäter-Jenåsen ...¤ckan Storskälsjön-Häbbershöjden skulle enbenta stålrörsstolpar eventuellt kunna bli aktuella som alternativ till träportalstolpar

E.ON Elnät Sverige AB

Nobelvägen 66

205 09 Malmö

eon.se

T 040 - 25 50 00

Bg: 5967-4770

Pg: 428797-2

Org. Nr: 556070-6060

Säte: Malmö

Samrådsunderlag

Planerade 130 kV kraftledningar Nysäter-Jenåsen-Storskälsjön-Häbbershöjden i Sundsvalls och Timrå kommuner

Maj 2013

sid 2/29

Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö eon.se SWECO Energuide AB Box 34044 100 26 Stockholm www.sweco.se Rapporten har upprättats av Johan Lidén och granskats av Maria Liberg Kristiansson För kartor i underlaget innehas rättighet:

© Lantmäteriet MS2006/02876

sid 3/29

Innehållsförteckning

1 Inledning 4

1.1 Bakgrund 4

1.2 Lagstiftning 5

1.3 Genomförande av samråd 5

1.4 Lokalisering, omfattning och utformning 5

2 Studerade alternativ 9

2.1 Nollalternativ 10

2.2 Stråk 1 (luftledning eller markförlagd kabel) 11

2.3 Stråk 2 (luftledning) 11

2.4 Stråk 3 (markförlagd kabel) 12

2.5 Utvärdering av identifierade alternativ samt val av förordat stråk och utförande 13

3 Beskrivning av berörda intressen 19

3.1 Landskapsbild 19

3.3 Naturmiljö 21

3.4 Kulturmiljö 21

3.5 Friluftsliv 21

3.6 Infrastruktur 22

3.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 22

4 Konsekvensbedömning 24

4.1 Nysäter-Jenåsen 24

4.2 Jenåsen-Stor Skälsjön 27

4.3 Stor Skälsjön-Häbbershöjden 28

Bilagor

1. Översiktskarta med utredda alternaiv, skala 1:120 000

2. Karta med förordat alternativ och intressen för kultur- och naturmiljö mm (2 sidor),

skala 1:60 000

3. Karta med förordat alternativ och intressen för rennäringen, skala 1:120 000 4. Förteckning över identifierade intressen inom förordat ledningsstråk

sid 4/29

1 Inledning

1.1 Bakgrund

I området runt Liden i Västernorrlands län planerar olika intressenter att uppföra ett flertal

nya vindkraftparker. E.ON Elnät Sverige AB (nedan E.ON Elnät), som innehar områdes-

koncession i området, har fått förfrågan om att ansluta den planerade vindkraften till

överliggande nät. Svenska Kraftnät som ansvarar för stamnätet i Sverige har anvisat E.ON

Elnät till befintlig stamnätsstation i Nysäter för anslutning till stamnätet.

Den här aktuella delen av projektet syftar till att ansluta vindkraftparkerna Jenåsen,

Storskälsjön och Häbbershöjden. Efter en omfattande nätutredning har E.ON Elnät beslutat

att detta lämpligast görs genom nya 130 kV ledningar mellan fyra nya transformator-

stationer som anläggs vid Nysäter, Jenåsen, Storskälsjön och Häbbershöjden. De planerade

ledningarna är även delvis en förutsättning för överföring av producerad el från flera andra

planerade vindkraftparker i området, bl.a. Högåsen, Hästkullen, Björnlandshöjden och

Kråktorpet.

Figur 1. Översikt över planerade vindkraftetableringar i området runt Liden

sid 5/29

1.2 Lagstiftning

I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen (1997:857) ingå en

miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och kraven på en MKB sker i

enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är

att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan

om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. Nätkoncession

meddelas i regel för en tidsperiod om 40 år.

För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av

rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt.

1.3 Genomförande av samråd

Inför ansökan om tillstånd för att få uppföra och driva de planerade kraftledningarna

genomförs samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 §. I ett första steg i samrådsprocessen

genomförs nu samråd avseende definierade stråk.

Tidiga samrådsmöten avseende de planerade ledningarna har hållits med Länsstyrelsen och

berörda kommuner under mars 2013. Det fortsatta stråksamrådet sker skriftligen genom

utskick av samrådsunderlag till berörd länsstyrelse och kommuner, vissa berörda

sektorsmyndigheter och organisationer, samt berörda fastighetsägare. Allmänheten

kommer att få information om projektet genom en annons i lokaltidningen.

Detta samrådsmaterial är avsett att utgöra underlag för samråd avseende möjliga lednings-

stråk för de planerade kraftledningarna Nysäter-Häbbersöjden. Efter genomförd

stråkutredning har E.ON Elnät valt att förorda ett av stråkalternativen. Samrådet kommer

därför att behandla uppförandet av de aktuella ledningarna inom förordat stråk och valt

utförande. Beroende på de synpunkter som framkommer i samrådet kan det bli aktuellt

med mindre justeringar av förordat stråk.

I ett senare skede av projektet kommer samråd att ske även avseende ledningssträckning

inom valt stråk. I detta skede sker samråd både genom skriftlig information och

annonsering och genom samrådsmöten med berörda fastighetsägare och allmänhet.

1.4 Lokalisering, omfattning och utformning

1.4.1 Lokalisering och omfattning

De tre vindkraftparker som ska anslutas genom de planerade kraftledningarna ligger i

Sundsvalls och Timrå kommuner i Västernorrlands län. Vindkraftparkerna är alla belägna

längs en rak linje norr om den tänkta anslutningspunkten vid befintlig stamnätsstation i

Nysäter. Avståndet mellan de planerade stationerna Nysäter och Jenåsen uppskattas till

minst ca 21 km, mellan Jenåsen och Storskälsjön till minst 9 km, samt mellan Storskälsjön

sid 6/29

och Häbbershöjden till minst 13 km. Den totala ledningssträckningen Nysäter-Jenåsen-

Storskälsjön-Häbbershöjden bedöms uppgå till minst ca 45 km.

Den stora effekt som ska anslutas i området, i dagsläget totalt 1 300 MW, gör att två

stycken parallella 130 kV ledningar kommer att krävas på delsträckan Nysäter-Jenåsen.

Även på delsträckan Jenåsen-Storskälsjön skulle det kunna bli aktuellt med dubbla

ledningar om inkommande ledning från Björnlandshöjden och Hästkullen ansluts via

stationen vid Storskälsjön istället för stationen vid Jenåsen. Då de olika vindkraftprojekten

har olika tidplaner, avser E.ON Elnät att söka separata koncessioner för de olika

delsträckorna Nysäter-Jenåsen, Jenåsen-Storskälsjön samt Storskälsjön-Häbbershöjden för

att säkerställa möjligheten att bygga ut nätet etappvis. I detta samrådsunderlag redovisas

dock alla tre sträckorna samlat.

1.4.2 Möjliga tekniska utföranden

De nya ledningarna kan antingen byggas som trädsäker luftledning eller utföras som

markförlagd kabel. Nedan beskrivs de olika utförandena översiktligt. En jämförelse mellan

alternativen med avseende på miljökonsekvenser samt tekniska, ekonomiska och

driftssäkerhetsmässiga aspekter redovisas i avsnitt 2.5.

1.4.2.1 Trädsäker luftledning

Att en luftledning är trädsäker innebär att det inte finns några träd som vid storm eller

oväder riskerar att falla på och skada ledningen. Detta tillgodoses genom dels en

kalavverkad skogsgata och dels genom avverkning av enskilda farliga träd i skogsgatans

sidoområden.

De aktuella ledningarna kan antingen uppföras i portalstolpar av impregnerat trä (se

figur 2) eller, där två parallella ledningar behövs, i fackverksstolpar av stål (se figur 3). På

delsträckan Storskälsjön-Häbbershöjden skulle enbenta stålrörsstolpar eventuellt kunna bli

aktuella som alternativ till träportalstolpar. De varierande överföringskrav som gäller för

de olika delsträckorna gör att olika utföranden kan bli aktuella på olika delsträckor.

Delsträckan Nysäter-Jenåsen kräver störst överföringskapacitet och här kommer dubbla

130 kV ledningar att behövas. Dessa kan antingen utföras i två träportalstolpar bredvid

varandra eller hängas upp i en gemensam fackverksstolpe. Bredden på den kalavverkade

skogsgata som krävs för att ledningarna ska vara trädsäkra varierar med olika stolptyper

samt även beroende på om ledningarna byggs i obanad terräng eller parallellt med

befintliga ledningar, se tabell 1 nedan.

sid 7/29

Figur 2. Exempel på portalstolpe av trä Figur 3. Exempel på fackverksstolpe av stål

Tabell 1. Uppskattad bredd på skogsgator i olika utföranden

Träportalstolpar Fackverksstolpar i stål

Delsträcka Nysäter-Jenåsen (2 st 130 kV ledningar)

Obanad terräng Ca 45-50 m Ca 40 m

Parallellgång med

befintliga 400 kV

ledningar

Ca 35 m Ca 30 m

Delstäcka Jenåsen-Storskälsjön (1-2 st 130 kV ledningar)

Obanad terräng Ca 35-50 m Ca 40 m

Parallellgång med

befintliga 400 kV

ledningar

Ca 25-35 m Ca 30 m

Delstäcka Storskälsjön-Häbbershöjden (en 130 kV ledning)

Obanad terräng Ca 35-40 m --

Parallellgång med

befintliga 400 kV

ledningar

Ca 25 m --

sid 8/29

1.4.2.2 Markförlagd kabel

De varierande överföringskrav som gäller för de olika delsträckorna gör att kabel-

förbandens antal och storlek varierar mellan delsträckorna. Därmed varierar även bredden

på den kalavverkade skogsgata som krävs som arbetsområde under förläggningsarbetena.

Förbandens antal och storlek påverkar också bredden på den permanenta skogsgata som

under drift behövs för att skydda kablarna från skador till följd av inträngande rötter samt

för att möjliggöra felsökning och reparation vid eventuella fel.

Nysäter-Jenåsen

Förbindelsen kräver fem förband som löper parallellt i samma kabelschakt från Nysäter till

Jenåsen. Etappen innehåller en oundviklig korsning av Indalsälven där förläggning måste

ske på älvbotten. Denna sträcka, ca 500-600 meter, måste utgöras av sjökablar vilka

skarvas mot markkablarna på båda sidor om älven.

Tekniskt sett är etappen inte optimal för en markkabelförbindelse då systemspänningen

132 kV är förhållandevis låg jämfört med de effekter som skall överföras. Längre

kabelförbindelser ökar även kablarnas kapacitiva uppladdningsström vilket bidrar till

ökade förluster. Kabelschaktet behöver vara ca 3,6 m brett i botten för att undvika

överhettning av kablarna. Detta ger en schaktbredd på ca 4,5-5 meter i marknivå. Det

arbetsområde som krävs vid förläggning, och som måste vara fritt från träd, blir ca 15

meter brett.

Jenåsen-Storskälsjön

Förbindelsen kräver två förband som löper parallellt i samma kabelschakt från Jenåsen till

stationen Stor Skälsjön. Kabelschaktets bredd i marknivå blir ca 1,4 meter och det

arbetsområde som krävs vid förläggning blir ca 10 meter brett.

Ovanstående förutsätter att inkommande ledning från Hästkullen och Björnlandshöjden

ansluter till Jenåsen. Skulle denna ledning istället ansluta till stationen vid Storskälsjön,

krävs upp till fem förband även på denna delsträcka.

Storskälsjön-Häbbershöjden

Förbindelsen kräver endast ett förband från Stor Skälsjön till stationen Häbbershöjden.

Kabelschaktets bredd i marknivå blir ca 1,4 meter och det arbetsområde som krävs vid

förläggning blir ca 10 meter brett.

sid 9/29

2 Studerade alternativ

För att kunna finna en lämplig sträckning för ledningen är det viktigt att arbeta utifrån ett

brett perspektiv från början. E.ON Elnät har därför utvecklat en särskild utredningsmetodik

som tillämpas för alla större kraftledningsprojekt. Inledningsvis avgränsas ett

utredningsområde. Utredningsområdet ska vara stort nog att rymma flera alternativa

sträckningar. I det aktuella fallet har ett utredningsområde identifierats enligt figur 1 nedan.

Området begränsas i väster av tätorten Liden samt en rad större sjöar som Sulsjön, Stor-

Sundsjön, Oxsjön och Stor-Gussjön och i öster av tätorten Indal och sjösystemet kring

Stor-Laxsjön och Vällingsjön. Utredningsområdet sträcker sig från befintlig stamnätstation

i Nysäter i söder till planerad ny transformatorstation i anslutning till vindparken

Häbbershöjden i norr.

Figur 4. Utredningsområde

Inom utredningsområdet definieras därefter flera tänkbara stråk. Stråken definieras utifrån

de intressen som finns i området, landskapets geografi och topografi, samt möjligheten att

sid 10/29

följa befintlig infrastruktur. Inom varje stråk kan det finnas flera möjligheter till alternativa

sträckningar. En genomgång av allmänna intressen som exempelvis natur- och kulturmiljö

inom stråken görs som en del av underlaget för beslut om vilket stråk som är lämpligast att

utreda vidare och fastställa en sträckning inom. Andra faktorer som E.ON Elnät tar hänsyn

till vid val av stråk är bl.a. tekniska och ekonomiska aspekter.

Inom det valda stråket definieras därefter den lämpligaste sträckning och ett nytt samråd

hålls gällande föreslagen sträckning. Efter avslutat samråd upprättas en miljökonsekvens-

beskrivning (MKB) för vald sträckning som sedan utgör en del av ansökan om koncession.

En ansökningshandling för vald sträckning sammanställs därefter och lämnas in till

Energimarknadsinspektionen.

I det aktuella fallet har ett ledningsstråk för ett luftledningsutförande (Alternativ 2),

liksom ett stråk för ett markkabelutförande (Alternativ 3) identifierats. Ett ytterligare

ledningsstråk, Alternativ 1, bedöms som lämpligt oavsett utförande och skulle alltså

kunna rymma ledningar utförda antingen som markförlagd kabel eller som luftledning.

Korsningen med Indalsälven är den trånga passagen inom utredningsområdet och har i stor

utsträckning blivit styrande för lokaliseringen av stråken. Detta beror dels på att älvens

norra strand är det mest tätbebyggda området inom utredningsområdet, dels på en

koncentration av natur- och kulturmiljöintressen i älvdalgången samt, när det gäller

utförande med luftledning, att älvens bredd på många ställen begränsar korsnings-

möjligheterna. Exempelvis har inget lämpligt stråk identifierats öster om de två befintliga

400 kV ledningarna som löper genom området, p.g.a. befintlig bostadsbebyggelse längs

med den norra älvstranden. De identifierade ledningsstråken redovisas översiktligt i avsnitt

2.2-2.4 nedan samt på karta i bilaga 1.

En jämförande utvärdering av de olika alternativen samt motivering till val av förordat

stråk/utförande redovisas i avsnitt 2.5.

2.1 Nollalternativ

Nollalternativet innebär att de planerade anslutningsledningarna inte kommer till stånd.

Detta skulle medföra att den planerade vindkraftproduktionen i området inte kan anslutas

till stamnätet. Man går då miste om förnyelsebar energi, motsvarande upp till 1 300 MW

installerad effekt. Om denna energi ska produceras på annat sätt (av fossila bränslen)

kommer det att ge upphov till negativa miljökonsekvenser till följd av ökade utsläpp till

luft och vatten av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Ur ett socialt och

lokalekonomiskt perspektiv innebär nollalternativet att de arbetstillfällen som skapas under

anläggnings- och driftskedet för ledningarna och vindkraftanläggningarna inte blir av.

Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som ledningen, och i

förlängningen även vindkraftanläggningarna, skulle medföra uteblir. Det medför

sid 11/29

exempelvis att landskapsbilden inte påverkas och att ingen förändring av natur- eller

kulturmiljö sker.

2.2 Stråk 1 (luftledning eller markförlagd kabel)

Stråket följer två befintliga 400 kV ledningar hela vägen från Nysäter till Häbbershöjden.

Stråket lämpar sig i första hand för ett ledningsutförande med trädsäker luftledning. En

ledningssträckning inom stråket skulle sannolikt placeras i nära anslutning till befintliga

ledningar. Den planerade 130 kV ledningen skulle då uppföras omväxlande på den västra

och den östra sidan om befintliga ledningar, beroende på förekomst av kända natur- och

markanvändningsintressen, närhet till bebyggelse samt verksplaceringar inom de planerade

vindparkerna. Genom att ledningen uppförs parallellt med befintliga ledningar kan

befintlig skogsgata delvis utnyttjas, vilket minskar det tillkommande skogsintrånget.

Tillgängligheten vid anläggning är relativt god genom att befintliga patrullstigar och

tillfartsvägar kan användas.

Stråket skulle också kunna användas för förläggning av markkabel. En sådan lösning är

visserligen inte optimal ur ett anläggningstekniskt perspektiv, eftersom området är mycket

kuperat och marken utgörs av morän med mindre partier av frilagd berggrund. Detta

innebär att transporter med arbetsmaskiner försvåras och att förläggningen blir kostsam

och tidskrävande. Fördelen med markförläggning i detta stråk jämfört med förläggning

längs med befintliga vägar är att kabelsträckan minimeras samt att tillkommande

skogsintrång blir litet då det arbetsområde som krävs i stort sett ryms inom befintlig

skogsgata.

En ledningssträckning inom stråket uppskattas bli ca 45 km lång.

2.3 Stråk 2 (luftledning)

Stråket utgår i nordlig riktning parallellt med befintliga ledningar från den planerade

130 kV stationen i anslutning till befintlig stamnätsstation i Nysäter. Efter några kilometer

lämnar stråket befintliga ledningar och antar en nordvästlig riktning. Efter att ha rundat

Börkelsjön vinklar stråket av mot norr och nordost, för att korsa Indalsälven norr om Stor-

Skållberget. Stråket passerar några bebyggelsegrupper i Sunnås vid norra älvstranden och

fortsätter sedan i rakt nordlig riktning. Efter att ha passerat Himmelsjön och Djupsjön blir

stråket bredare för att möjligöra passage förbi planerade vindkraftverk inom vindkraft-

parken Jenåsen. Norr om parken ansluter stråket till planerad transformatorstation invid

befintliga kraftledningar. Härifrån går stråket sedan i nordvästlig riktning och passerar

väster om Stor-Skälsjön samt öster om Stor-Vallsjön. Därefter viker stråket av västerut för

att ansluta till planerad transformatorstation. Härifrån går stråket i nordvästlig riktning och

passerar väster om Nordansjön och Andersjön samt öster om Översjön, innan

ledningstråket vinklar av österut och når fram till planerad transformatorstation i

anslutning till Häbbershöjden.

sid 12/29

En ledning uppförd inom Stråk 2 skulle bli totalt ca 55-60 km lång och med undantag av

några enstaka kilometer i sin helhet uppföras i obanad terräng.

2.4 Stråk 3 (markförlagd kabel)

Stråk 3 är anpassat för ett ledningsutförande med markförlagd kabel och följer befintliga

vägar i så stor utsträckning som möjligt. Första biten ut från planerad station i Nysäter

följer stråket befintliga 400 kV ledningar norrut. Efter en dryg kilometer viker stråket av

västerut längs väg 320, för att sedan anta en nordlig riktning efter byn Nysäter. Här följs

skogsbilvägar där så är möjligt, men flera avsnitt med förläggning i skogsmark kommer att

krävas. Efter korsningen med Indalsälven som skulle innebära ett ca 500 m långt

sjökabelavsnitt följer stråket skogsbilvägar i nordvästlig riktning och rundar den planerade

vindkraftparken Jenåsen. Norr om Dacksjön ansluter stråket till väg 681 och följer denna

österut till planerat stationsläge. Härifrån slingrar stråket fram längs vägar i en

huvudsakligt nordlig riktning fram till planerad station i anslutning till vindkraftparken

Stor Skälsjön. Även mellan Stor Skälsjön och Häbbershöjden följer stråket i stort befintliga

vägar och riktningen är främst nordlig. En ledning uppförd inom Stråk 3 skulle bli ca 70

km, varav ca 5 km i obanad terräng.

Figur 5 Karta över studerade stråkalternativ.

sid 13/29

2.5 Utvärdering av identifierade alternativ samt val av förordat stråk och utförande

I utvärderingen av stråken har bedömningar gjorts utifrån påverkan på identifierade

intressen. Bedömningarna är gjorda utifrån en fyrgradig skala där 1 motsvarar obetydlig

påverkan, 2 motsvarar liten negativ påverkan, 3 måttlig negativ påverkan och 4 stor

negativ påverkan.

Obetydlig påverkan

(1)

Liten påverkan (2) Måttlig påverkan (3) Stor påverkan (4)

Stor påverkan uppstår när projektet omöjliggör pågående verksamhet eller förstör områdets

karaktär eller värdekärnor. Måttlig påverkan uppstår när projektet innebär att pågående

verksamhet försvåras till så stor del inom vissa områden att del av verksamheten måste

flyttas/avbrytas, eller om enstaka värdefulla områden störs. Liten påverkan innebär att

pågående verksamhet till viss del störs men att verksamheten i stort sätt kan pågå som

tidigare.

Den sammanvägda bedömningen presenteras nedan i avsnitt 2.5.2 där också ett

resonemang förs kring bakgrunden till bedömningarna. Vid bedömningen om hur stor

påverkan stråket har för respektive intresse har hänsyn tagits till om det är möjligt att inom

stråket ta fram en ledningssträckning som undviker intressena.

2.5.1 Värdering av studerade alternativ

Nedan beskrivs de parametrar som ligger till grund för den samlade bedömningen av

alternativen.

Markanvändning/naturresurser

Den ungefärliga stråklängden speglar hur stort markområde som berörs. Möjlighet till

parallellförläggning med befintliga vägar och kraftledningar är fördelaktigt, eftersom det

tillkommande markintrånget minskas jämfört med att gå genom obanad terräng.

Samlokalisering med planerade eller befintliga vindkraftparker betraktas också som

fördelaktigt ur ett markanvändnings- och markintrångsperspektiv, även om ledningen kan

komma i konflikt med lämpliga lägen för placering av vindkraftverk. Denna negativa

sistnämnda aspekt har istället räknats in i bedömningsgrunden infrastruktur.

Infrastruktur

Infrastruktur inom utredningsområdet består i huvudsak av befintliga vägar och

kraftledningar. Eventuella konflikter med goda vindkraftlägen inom planerade

vindkraftparker har vägts in här.

sid 14/29

Boendemiljö

I utvärderingen redovisas eventuella skillnader mellan stråkens närhet till byar och

boendemiljöer.

Rennäring

Påverkan på rennäringens intressen i anslutning till de olika stråkförslagen.

Kulturmiljö

Påverkan på särskilt skyddsvärda kulturmiljöer och fornlämningar i anslutning till stråket.

Möjligheten att undvika eller reducera påverkan på dessa har studerats.

Rekreation och friluftsmiljö

Påverkan på rekreation och friluftsliv, inklusive jakt har vägts in.

Naturmiljö

Påverkan på särskilt skyddsvärda naturmiljöer i anslutning till stråket och möjligheten att

undvika eller reducera påverkan på dessa har studerats.

Landskapsbild

Påverkan på landskapsbilden för luftledningsalternativet har studerats.

Ekonomi

Uppskattad kostnad för ledningarna i specificerat utförande och stråk.

Anläggningstekniska aspekter

Tillgänglighet under byggnation och underhåll är beroende av faktorer såsom

terrängförhållanden och befintliga vägar etc., markförhållanden, passager förbi vattendrag

och branter m.m.

Nedan presenteras en utvärdering av utredda stråk och utföranden.

sid 15/29

Tabell 2. Utvärdering av utredda stråk och utföranden

Stråk 1

Trädsäker

luftledning

Stråk 1

Markförlagd

kabel

Stråk 2

Trädsäker

luftledning

Stråk 3

Markförlagd

kabel

Markanvänd-

ning

Stråket är ca 45 km. Hela

stråket är samlokaliserat

med befintliga

kraftledningar. Kräver

breddning av ledningsgata

30 m. Knappt halva

sträckan går genom

planerade vindkraftparker.

(2)

Stråket är ca 45 km. Hela

stråket är samlokaliserat

med befintliga

kraftledningar.

Förläggning inom

befintlig ledningsgata. (1)

Stråket är ca 55-60 km.

Huvudelen av stråket

löper genom obanad

terräng. Kräver en ca 40-

50 m bred skogsgata. Ca

en tredjedel av sträckan

går genom planerade

vindkraftparker. (3)

Stråket är ca 70 km. Följer

befintliga enskilda och

allmänna vägar på större

delen av sträckan. (2)

Infrastruktur Kan eventuellt påverka

placering av vind-

kraftverk. (1)

Ingen påverkan Kan eventuellt påverka

placering av vind-

kraftverk.

(1)

Allmänna och enskilda

vägar påverkas tillfälligt i

samband med byggnation.

(3)

Boendemiljö Inga bostadshus inom

stråket. Ett avstånd om

minst 50 m kommer att

kunna hållas mellan

ledning och bostadshus.

(2)

Ingen visuell påverkan.

Ingen närhet till

bostadsberbyggelse. (1)

Flera bostadshus inom

stråket. Ett avstånd om

minst 50 m kommer att

kunna hållas mellan

ledning och bostadshus.

(2)

Bebyggelse förekommer

på några ställen i nära

anslutning till väg.

Eventuellt blir det för

trångt att förlägga

kablarna utmed vägarna.

Detta kan medföra vissa

restriktioner för

fastighetsägaren på

tomtmark. Ingen visuell

påverkan. (2)

Rennäring Riksintresse med

flyttleder, trivselland och

uppsamlingsområden.

Inga nya skogsgator i

landskapet. (1)

Riksintresse med



Inga nya skogsgator i

landskapet. (1)

Riksintresse med



Risk finns att otillåten

skoterkörning i den nya

skogsgatan under vintertid

vilket kan påverka

renarnas rörelsemönster

på ett oönskat sätt (2)

Riksintresse med



Nya smala skogsgator på

kortare delsträckor i

landskapet. (1)

sid 16/29

Kulturmiljö Kulturmiljöprogram, fasta

fornlämningar, övriga

kulturhistoriska

lämningar. Stolpplacering

i lämningar kan sannolikt

undvikas (1)

Kulturmiljöprogram, fasta


kulturhistoriska

lämningar. Sannolikt svårt

helt undvika påverkan. (2)



kulturhistoriska

lämningar. Stolpplacering

i lämningar kan sannolikt

undvikas (1)



kulturhistoriska

lämningar. Sannolikt svårt

helt undvika påverkan.

(2)

Rekreation och

friluftsliv

Riksintresse Indalsälvens

dalgång. Samlokalisering

med befintliga ledningar.

(1)


dalgång. Samlokalisering


(1)


dalgång. Ny sträckning

genom tidigare obanad

terräng. (2)


dalgång. Ganska

omfattande men

tidsbegränsad påverkan

under byggtiden. Då

framkomligheten på

många skogsbilvägar

begränsas och buller från

schaktmaskiner och

sprängning etc kan störa

friluftslivet. (2)

Naturmiljö Riksintresse,

naturvårdsprogram,

bevarandeprogram för

odlingslandskapet,

strandskydd, 2

nyckelbiotoper, våtmarker

i våtmarksinventeringen

(klass 2-3), ett stort antal

sumpskogar. Befintligt

ledningsstråk (2)

Riksintresse,

naturvårdsprogram,


odlingslandskapet,

strandskydd, 2

nyckelbiotoper, våtmarker

i våtmarksinventeringen


sumpskogar. Befintligt

ledningsstråk (2)

Riksintresse,

naturvårdsprogram,


odlingslandskapet,

Biotopskyddsområde, 3

nyckelbiotoper,

naturvärde, våtmarker i

våtmarksinventeringen


sumpskogar. Obanad

terräng. (3)

Riksintresse,

naturvårdsprogram,


odlingslandskapet, 1

nyckelbiotop, våtmarker i

våtmarksinventeringen

(klass 3), ett stort antal

sumpskogar.

Huvudsakligen längs

vägar. (2)

Landskapsbild Bevarandeprogram

odlingslandskapet,

riksintresse friluftsliv och

naturvård. Parallellgång


Breddning av befintlig

skogsgata. Redan påverkat

område. (2)

Bevarandeprogram

odlingslandskapet,


naturvård. Befintlig

skogsgata. Visuell

påverkan endast under

byggskedet. (1)

Bevarandeprogram

odlingslandskapet,


naturvård. Ny skogsgata

ger nytt intrång. (3)

Bevarandeprogram

odlingslandskapet,


naturvård. Visuell

påverkan endast under

byggskedet. (1)

Ekonomi

Viktning faktor

Kostnaden är beroende av

utformning

90-130 miljoner kr*

(1)

600-670 miljoner kr *

(4)

Kostnaden är beroende av

utformning


(2)


(4)

sid 17/29

Anläggningstek

niska aspekter

Huvudsakligen goda

markförhållanden med

morän och endast lite berg

i dagen som sannolikt kan

undvikas. En del

våtmarker som vid

stolpplacering kräver

förstärkningsåtgärder. (1)

Mycket kuperat, delvis

begränsad tillgänglighet,

mindre partier med ytlig

berggrund.

Markkabelförläggning

kräver en mycket stor

maskinpark och mycket

transporter. Förläggning

försvåras avsevärt pga

terrängförhållanden och

otillgänglighet. Styrd

borrning kommer att bli

aktuell på kortare

passager. Sjökabel i

Indalsälven (4)

Huvudsakligen goda

markförhållanden med

morän och endast lite berg

i dagen som sannolikt kan

undvikas. En del

våtmarker som vid

stolpplacering kräver

förstärkningsåtgärder. (1)

Förhållandevis god

tillgänglighet, med vissa

undantag. Styrd borrning

kommer att bli aktuell på

kortare passager. Sjökabel

i Indalsälven

(3)

Övrigt Tekniskt sett är en

markkabelförbindels inte

optimal. Särskilt på

delsträckan Nysäter-

Jenåsen blir förlusterna

stora och kablarnas

kapacitiva uppladdnings-

ström hög. (4)

Tekniskt sett är en

markkabelförbindels inte

optimal. Särskilt på

delsträckan Nysäter-

Jenåsen blir förlusterna

stora och kablarnas

kapacitiva uppladdnings-

ström hög. (4)

Sammanvägd

poäng

14 21 20 26

*Beräknade kostnader är grundade på fallet där ledningen från Björnlandshöjden ansluter till Jenåsen. Skulle denna ledning anslutas till

Storskälsjön krävs högre överföringskapacitet på sträckan Jenåsen-Storskälsjön och kostnaderna blir högre. Eftersom exakta

stationslokaliseringar i dagsläget saknas, har möjliga lokaliseringar använts vid kostnadsberäkningarna. Beroende på var stationerna

slutligen hamnar kan kostnaden komma att avvika något från dessa beräkningar.

2.5.2 Val av tekniskt utförande

Två möjliga utföranden finns alltså för de planerade kraftledningarna; trädsäker luftledning

och markförlagd kabel (se avsnitt 1.4.2 ovan). Nedan redovisas E.ON Elnäts grunder för

val av förordat utförande.

Driftsäkerheten för en markkabel är generellt god, men ett eventuellt fel är svårt och

tidskrävande att lokalisera och åtgärda. Det kan ta upp till flera veckor att lokalisera och

avhjälpa eventuella fel på en markkabel och det kan bli aktuellt att byta ut långa

kabelsträckor. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning

och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. Luftledningar i regionnätet

byggs numera trädsäkra vilket innebär att de klarar svåra oväder utan att skadas av fallande

träd. För produktionsanläggningar av aktuell storlek är det mycket viktigt att eventuella fel

sid 18/29

kan åtgärdas snabbt. Vid framtida behov av ökad överföringskapacitet kan detta tillgodoses

genom relativt enkla förändringar av en luftledning. En markkabel måste däremot ersättas

med en helt ny kabel för att erhålla större överföringskapacitet.

När det gäller miljöpåverkan är den mest uppenbara nackdelen med en luftledning att den

syns i det omgivande landskapet medan en markkabels visuella påverkan är mycket liten.

Å andra sidan kan en markförlagd kabel, om den förläggs på fel sätt, medföra allvarliga

konsekvenser för känsliga våtmarker, genom att orsaka förändrade hydrologiska

förhållanden som i sin tur kan påverka flora och fauna knutna till våtmarken. Trots detta

får en markkabel generellt anses ha en mindre påverkan på omgivningen under driftskedet.

Däremot har en markförlagd kabel generellt sett en större påverkan än en luftledning under

byggskedet.

Generellt är det mer kostsamt att anlägga en markkabel jämfört med en luftledning, dels på

grund av högre materialkostnad och dels på grund av högre bygg- och anläggningskostnad.

Vid en samlad bedömning av ovannämnda skäl anser E.ON Elnät att ett markkabel-

alternativ inte är rimligt i det aktuella fallet. Eventuella fördelar som ett utförande med

markkabel skulle kunna innebära med avseende på markanvändning och landskapsbild,

kan enligt E.ON Elnät inte motivera den ökade kostnad, de försämringar avseende

driftsäkerhet och den minskade flexibilitet som ett sådan utförande innebär jämfört med ett

utförande med trädsäker luftledning.

2.5.3 Val av stråk

Med utgångspunkt i den jämförande utvärdering som görs av de olika alternativen i avsnitt

2.5.2 och 2.5.3 har E.ON Elnät fattat beslutet att förorda ett utförande med trädsäker

luftledning i stråk 1. De viktigaste fördelarna med utförande och lokalisering enligt det

förordade alternativet är att det tillkommande markintrånget blir förhållandevis begränsat,

att påverkan på natur- och kulturmiljö samt landskapsbild minskas genom samlokalisering

med befintlig infrastruktur, samt att detta alternativ medför den lägsta kostnaden.

Det faktum att de vindkraftparker som ska anslutas genom de planerade ledningarna, alla

ligger längs med befintligt 400 kV-ledningsstråk och att parkerna ska anslutas via

transformatorstationer som bör ligga så centralt som möjligt i förhållande till de

produktionsmässiga tyngdpunkterna (som för samtliga vindkraftparker utgörs av platser i

nära anslutning till befintliga stamnätsledningar), bidrar naturligtvis till att göra stråk 1 till

det geografiskt sett mest lämpliga stråket.

De fördelar som ett utförande med markförlagd kabel i stråk 1 bedöms medföra med

avseende på landskapsbild, markanvändning och infrastruktur kan enligt E.ON Elnäts

uppfattning ur ett samhällsekonomiskt perspektiv inte motivera den merkostnad samt de

driftsäkerhetsmässiga och tekniska nackdelar som detta alternativ skulle medföra.

sid 19/29

3 Beskrivning av berörda intressen

I detta avsnitt beskrivs nulägessituationen längs förordat stråk (stråk 1) med avseende på

landskapsbild, markanvändning, natur- och kulturmiljö, friluftsliv, infrastruktur och

boendemiljö mm.

3.1 Landskapsbild

Utredningsområdet hör i huvudsak till den naturgeografiska regionen Norrlands vågiga

bergkullterräng med mellanboreala skogsområden, men Indalsälvens dalgång hör till

Sydligt boreala kuperade områden.

Området är huvudsakligen skogklätt och mycket kuperat med framträdande brantformer av

typ flyggberg. Höjdskillnaden mellan höjder och dalar är ofta mycket markerad. För

svenska förhållanden är terrängen ovanligt höglänt för att vara så kustnära och större delen

av utredningsområdet ligger ovanför högsta kustlinjen. Indalsälven delar utrednings-

området i en nordlig och en sydlig del, där den flyter i sydostlig riktning på sin väg mot

havet. Älvdalgången definierar även landskapets dominerande nordvästliga-sydostliga

riktning. Ett större antal små och medelstora sjöar finns inom utredningsområdet. Den

största är Stor-Skälsjön, men även Stor Vallsjön och Bjässjön är förhållandevis stora.

Mindre sjöar och vattendrag är ofta sammanlänkade och bildar vattensystem som följer

landskapets dominerande riktning. Landskapet är genom den obrutna storskogen till sin

karaktär storskaligt, även om den kuperade terrängen skapar variation, liksom sjöarna,

vattendragen och myrarna.

Skogsmarkerna domineras av tall och gran och kännetecknas av ett storskaligt maskinellt

skogsbruk. Mindre myrar och mer sammanhängande myrkomplex förekommer mellan

höjdlägena, myrandelen är generellt låg till medelhög. Öppen jordbruksmark förekommer

endast i begränsad omfattning i anslutning till Indalsälvens norra strand samt kring samlad

bebyggelse i vissa byar. Landskapet är mycket glest befolkat och bebyggelsen inom

utredningsområdet är koncentrerad till Indalsälven, större vägar samt vissa större sjöar.

Indalsälvens dalgång omfattas av flera olika intressen som i varierande grad är

sammankopplande med älvdalens landskapsbildsvärden, däribland riksintresse för

friluftsliv, riksintresse för naturvård, kulturprogram samt bevarandeprogram för

odlingslandskapet. Vid sidan av Indalsälvens dalgång berör det förordade stråket inga

landskapsavsnitt som är skyddade med avseende på landskapsbild.

sid 20/29

3.2 Markanvändning, bebyggelse och planer

3.2.1 Markanvändning

Skogsbruk är den areella näring som dominerar markanvändningen i området. I huvudsak

är det fråga om ett storskaligt, modernt skogsbruk bedrivet av stora skogsbolag, även om

privatskogsbruk förekommer i mindre skala längs delar av det planerade ledningsstråket.

Vid sidan om skogsbruket finns inom framförallt den norra delen av ledningsstråket (från

Jenåsen och norrut) en rad intressen för rennäringen (se tabell 1 i bilaga 4). Denna del

omfattas av riksintresse för rennäringen och utgör kärnområde för Ohredahke sameby.

Kärnområdet omfattar viktigt vinterbete och innehåller uppsamlingsområden, trivselland

och flyttleder. Enligt sametingets digitala planeringsunderlag delas vinter- och vårbetet

inom området av fem samebyar: Jiingevaerie, Ohredahke, Jovnevaerie, Voernese samt

Raedtivaerie.

Vindkraftutbyggnad planeras i stor utsträckning inom utredningsområdet. Knappt halva det

förordade ledningsstråket är lokaliserat i anslutning till planerade vindkraftparker.

Inga koncessioner eller undersökningstillstånd avseende malm eller mineraler berörs av det

förordade stråket enligt Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU:s) hemsida. Däremot

finns tre kartlagda grusförekomster, ett grundvattenmagasin samt en bergtäkt inom/i nära

anslutning till förordat stråk.

3.2.2 Bebyggelse

Området för förordat stråk utgörs huvudsakligen av obebyggd skogsmark. Närmaste

tätorter är Liden samt Indal, belägna ca 8 km väster respektive öster om ledningsstråket i

Indalsälvens dalgång. Samlad bebyggelse finns i huvudsak i byn Nyland samt längs

väg 320 norr om Nysäter, i anslutning till väg 86 längs Indalsälvens norra strand samt

slutligen i Slättmon och Bredsjön vid väg 681 öster om ledningsstråket. I övrigt finns

spridd bebyggelse på enstaka håll längs med ledningsstråket.

Byggnader som klassas som hus enligt Lantmäteriets fastighetskarta finns redovisade på

kartan i bilaga 2.

3.2.3 Planförhållanden

Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och

vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan. Gällande

översiktsplan för Sundsvalls kommun är från 2005, men aktualiserades under 2009. En helt

ny översiktsplan, Sundsvall 2021, är ute på samråd under första kvartalet 2013.

Gällande översiktsplan för Timrå kommun är från 1990. En ny kommunövergripande

översiktsplan har varit föremål för samråd under våren 2011. På grund av oklarheter kring

lokalisering av en ny järnväg har kommunstyrelsen dock beslutat att låta planen vila i

sid 21/29

avvaktan på Trafikverkets järnvägsutredning. Det är därför oklart när den nya översikts-

planen kan antas.

Båda berörda kommuner har antagit fördjupade översiktsplaner eller tematiska tillägg till

gällande översiktsplaner avseende vindkraft. Inga detaljplaner, områdesbestämmelser eller

övriga fördjupade översiktsplaner berörs av de studerade stråkalternativen.

3.3 Naturmiljö

Utredningsområdets naturvärden är i stor utsträckning knutna till Indalsälvens dalgång som

är av riksintresse för naturvård. Älvens stränder täcks av bevarandeplan för

odlingslandskapet och enstaka områden som ingår i ängs- och betesinventeringen finns

även. Utöver älvdalgångens naturvärden finns en rad utpekade naturintressen inom

utredningsområdet, bl.a. några naturreservat och Natura 2000-områden. Dessa berörs dock

inte av förordat stråk. Flertalet naturvärden inom stråket är knutna till skogliga värdeobjekt

som nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar. I övrigt finns värden kopplade till

våtmarker i form av klassade våtmarksobjekt i våtmarksinventeringen. Länsstyrelsens

naturvårdsobjekt kan vara antingen värdefulla skogsområden, våtmarker eller sjöar och

vattendrag.

En rad naturmiljöintressen finns inom eller i anslutning till förordat stråk. Dessa redovisas i

tabell 2 i Bilaga 4.

3.4 Kulturmiljö

Indalsälvens dalgång omfattas i sin helhet av kulturmiljöprogram. Därutöver finns en rad

fasta fornlämningar samt övriga kulturhistoriska lämningar spridda över utrednings-

området. Fasta fornlämningar består främst av fångstgropar, medan övriga kulturhistoriska

lämningar främst består av lämningar efter byggnader och skogbruk.

De kulturmiljöintressen som återfinns inom det förordade stråket framgår av tabell 3-4 i

bilaga 4.

3.5 Friluftsliv

Indalsälvens dalgång mellan Ragunda och Timrå utgör riksintresse för friluftsliv och är en

attraktiv och etablerad turistled med anor långt tillbaka i tiden. Älvdalen har under år-

miljoners lopp utvecklats till den mest markanta storälven i landet. Dalsidornas väggar,

branta berg och skarpskurna åsar, nipor och raviner bildar ett mäktigt naturlandskap med

inslag av gammal kulturbygd. Området är lätt tillgängligt från riksväg 86 mellan Sundsvall

och Östersund som löper utefter dalens norra sida. Förutom det vackra landskapet som

erbjuder intressanta kultur- och naturupplevelser finns det goda möjligheter till olika

friluftsaktiviteter året om.

sid 22/29

Vid sidan av det för friluftslivet riksintressanta området kring Indalsälven, berör inte det

förordade stråket något område som är särskilt utpekat som intressant för friluftslivet.

Därmed inte sagt att skogarna som berörs av den planerade ledningen inte utnyttjas för det

lokala friluftslivet. Området är lämpat för både jakt, bär- och svampplockning samt

rekreation.

3.6 Infrastruktur

En väg av riksintresse, riksväg 86, korsas av det planerade ledningsstråket, strax norr om

Indalsälven. I övrigt korsas en primär länsväg (väg 320), en tertiär länsväg (väg 681) samt

ett stort antal enskilda vägar och skogsbilvägar. Inga järnvägar eller intressen för sjö- eller

luftfart berörs av det förordade ledningsstråket.

Ett flertal kraftledningar i stam-, region- och lokalnäten genomkorsar utredningsområdet,

däribland de båda 400 kV ledningarna som det valda ledningsstråket löper parallellt med.

De regionnätsledningar som korsas av det förordade ledningsstråket är två 130 kV

ledningar i Indalsälvens dalgång samt en planerad ny 40 kV ledning mellan Liden och

Uddefors. I övrigt berörs endast distributionsledningar i lokalnätet av det förordade stråket.

3.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet

Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är ett

samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. De elektromagnetiska fälten uppkommer

vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el och påverkas av

fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan ledarna.

Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur.

Forskningsarbetet avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det

inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden för

magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns ej framtagna av svenska

myndigheter. E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av

fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhets-

verket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996:

”Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält”.

Myndigheterna rekommenderade gemensamt:

”Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och

konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som

kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader

bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att

exponeringen begränsas”.

sid 23/29

I den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i ansökningshandlingen kommer magnet-

fältsberäkningar att redovisas samt en utförligare beskrivning av elektromagnetiska fält.

Markanvändning i ledningens omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten kommer

att regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättas med berörda fastighets-

ägare.

De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande

av byggnader, upplag och annat i ledningarnas närhet samt de verksamheter som får/kan

bedrivas i ledningarnas närhet kommer att anges i markupplåtelseavtalen/ledningsrätterna

och finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter.

sid 24/29

4 Konsekvensbedömning

I detta avsnitt görs en översiktlig bedömning av de konsekvenser som planerade ledningar

förväntas medföra i förordat alternativ.

4.1 Nysäter-Jenåsen

4.1.1 Landskapsbild

Passagen genom Indalsälvens dalgång är det ur landskapsbildssynpunkt mest intressanta

området inom det förordade stråket. Älvdalgången är skyddad som riksintresse för både

naturvård och friluftsliv, ingår i länsstyrelsens kulturmiljöprogram samt även i bevarande-

planen för odlingslandskapet. Det är också i norra delen av dalgången som bebyggelsen är

som tätast och det är här som landskapet öppnar upp sig i ett av fåtalet jordbruksområden

som återfinns inom utredningsområdet. Här sträcker sig också den riksintressanta väg 86,

som har stor betydelse för turismnäringen i regionen. Detta sammantaget gör detta

landskapsavsnitt känsligt för påverkan från ny infrastruktur. Det faktum att planerade

ledningar avses byggas i parallellgång med befintliga 400 kV kraftledningar genom

dalgången, gör dock att den tillkommande visuella påverkan måste betraktas som

begränsad. Samtidigt innebär det långa älvspannet att de kraftledningsstolpar som uppförs

närmast stranden på respektive sida om älven måste göras höga, och därmed kommer de att

bli synliga på långt håll. Sammantaget bedöms påverkan på landskapsbilden i Indalsälvens

dalgång bli måttlig.

I övrigt bedöms planerade luftledningar i förordat stråk ge upphov endast till obetydliga

konsekvenser för landskapsbilden. Bidragande orsak till denna bedömning är främst det

faktum att ledningarna planeras uppföras i parallellgång med befintliga kraftledningar,

vilket minimerar skogsintrånget samt sammanför tillkommande lanskapsbildspåverkan till

ett redan påverkat landskapsavsnitt. Även landskapets karaktär av slutet storskaligt skogs-

landskap, bidrar till att minimera påverkan. Det är endast i anslutning till vägkorsningar

samt till öppnare landskapsavsnitt, exempelvis myrar, som de planerade ledningarna

kommer att synliggöras i någon större omfattning. Även från landskapets markerade

höjdlägen kommer ledningarna att synas, men dessa områden är inte sådana som

frekventeras regelbundet av närboende.

4.1.2 Markanvändning, bebyggelse och planer

Det förordade stråket berör huvudsakligen obebyggd skogsmark, men passerar i söder

enstaka byar med samlad bebyggelse. Avståndet till befintlig bostadsbebyggelse kommer i

samtliga fall att överskrida minst 50 meter och påverkan till följd av planerade ledningar

bedöms bli liten. Planerade ledningar mellan Nysäter och Jenåsen bedöms medföra

obetydliga konsekvenser för rennäringen.

sid 25/29

Planerade ledningar i förordat stråk bedöms vara förenliga med gällande och kommande

översiktplaner. Inga andra kommunala planer berörs.

4.1.3 Naturmiljö

Det förordade stråket berör den riksintressanta dalgången kring Inlandsälven och kommer

att exponeras mot det omgivande landskapet, i synnerhet från bebyggelsen och väg 86

längs älvens norra strand. Konsekvenserna för naturmiljön och landskapsbilden i

älvdalgången minskas dock väsentligt genom att ledningarna samlokaliseras med befintliga

ledningar. Sammantaget bedöms konsekvenserna här bli måttliga.

I övrigt korsar det förordade stråket en rad värdefulla vattendrag samt värdefulla

våtmarker. När det gäller påverkan på värdefulla vattendrag bedöms denna huvudsakligen

bestå i den ökade solljusinträngning samt eventuellt sedimenttillskott som tillkommande

skogsavverkning medför. Denna påverkan bedöms vara begränsad och av lokal karaktär.

Påverkan på våtmarker beror till stor del på hur anläggningsarbetena utförs och kan

begränsas exempelvis genom att körning med arbetsmaskiner sker vintertid på tjälad mark,

att vissa materialtransporter eventuellt kan genomföras med helikopter och genom att

stolpplacering i möjligaste mån undviks i våtmarker vid projektering. Det kommer

sannolikt bli svårt att helt undvika att placera stolpar i våtmarker och våtmarkens

hydrologiska förhållanden riskerar därmed till viss del att påverkas. Den översiktliga

bedömningen är dock att påverkan på berörda våtmarker sammantaget blir måttlig. Detta

delvis eftersom flertalet våtmarker redan är påverkade av befintliga ledningar.

Därutöver berör det förordade stråket enstaka nyckelbiotoper och naturvärden samt en rad

sumpskogar. Luftledningar i förordat stråk skulle sannolikt medföra att träd inom vissa av

de utpekade sumpskogarna måste avverkas. Beroende på sumpskogens karaktär och värden

kommer konsekvenserna för det enskilda objektet att variera. De utpekade nyckelbiotop-

erna och naturvärdena kan eventuellt undvikas.

4.1.4 Kulturmiljö

Det förordade stråket berör kulturmiljöprogram och bevarandeprogram för odlings-

landskapet i Indalsälvens dalgång. Påverkan på kulturvärdena i älvdalen bedöms

huvudsakligen utgöras av ledningarnas landskapsbildspåverkan. Denna begränsas genom

samlokalisering med befintliga ledningar och bedöms bli måttlig.

I övrigt berör stråket några fångstgropar som utgör fasta fornlämningar samt en del övriga

kulturhistoriska lämningar som till stor del utgörs av lämningar efter jord- och skogs-

bruksverksamhet. Stolpplacering bör kunna undvikas i utpekade lämningar. Lämnings-

skador i samband med avverkning och byggnation bör kunna undvikas genom snitsling.

Sammantaget bedöms påverkan på kulturmiljön bli liten.

sid 26/29

4.1.5 Friluftsliv

Påverkan på friluftslivet bedöms bestå dels i den landskapsbildspåverkan som planerade

ledningar innebär för Indalsälvens dalgång, och dels i de temporära störningar som

uppkommer för det lokala friluftslivet i samband med byggnation av ledningarna. När det

gäller eventuella effekter på turismen i Indalsälvens dalgång till följd av tillkommande

landskapsbildspåverkan, bedöms dessa bli obetydliga. Påverkan på det vardagliga

friluftslivet i skog och mark kan lokalt bli mer omfattande under vissa perioder av

byggnationen. Störningar i form av buller, avgaser och ökad trafik är dock tillfälliga och

övergående. Sammantaget bedöms påverkan på friluftslivet bli liten.

4.1.6 Infrastruktur

De planerade ledningarna kommer att uppföras i enlighet med lagstadgat säkerhetsavstånd

från befintliga ledningar. Ingen påverkan bedöms därmed uppkomma på befintliga

ledningar. Även vägkorsningar kommer att utföras i enlighet med svensk lag. De planerade

ledningarna kommer att passera genom vindkraftparken Jenåsen. Ett visst säkerhetsavstånd

måste hållas mellan planerade ledningar och vindkraftverk för att skydda ledningarna från

iskast, samt medge plats för helikopterinspektion inför underhåll. Detta kan innebära att

vissa goda vindlägen måste undantas från lokalisering av vindkraftverk för att ge plats åt

ledningarna. Eftersom vindkraftparken är beroende av anslutningsledningarna måste

eventuella sådana konsekvenser betraktas som acceptabla. Sammantaget bedöms påverkan

på infrastruktur bli obetydlig.

4.1.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet

Byn Nysäter, belägen strax norr om den befintliga stamnätsstationen, hyser en samlad

bebyggelsestruktur väster om det planerade ledningsstråket. Även i anslutning till länsväg

320 strax norr om byn finns en del bostadsbebyggelse. Längs riksväg 86 som går utmed

Indalsälvens norra strand ligger gårdarna relativt tätt. Strax norr om älven går stråket strax

väster om en bebyggelsegrupp som utgör del av byn Baggböle. I övrigt finns inga bostads-

hus i närheten av stråket.

De planerade ledningarna bedöms vid samtliga dessa passager kunna uppföras parallellt

med befintliga kraftledningar och på ett avstånd från bostadshus om minst 50 m. Genom

att parallellgång utnyttjas bedöms konsekvenserna för bebyggd miljö till följd av de

planerade ledningarna bli små.

Magnetfältsnivåer kommer att beräknas för de planerade ledningarna när en lednings-

sträckning är fastställd. Ledningssträckningen kommer att anpassas i enlighet med

försiktighetsprincipen, så att ingen påverkan på människors hälsa eller säkerhet bedöms

uppkomma till följd av planerade ledningen.

sid 27/29

4.2 Jenåsen-Stor Skälsjön

4.2.1 Landskapsbild

Det förordade stråket berör Sjöändan, en vik i den sydöstra delen av Stor-Skälsjön. Om det

skulle bli aktuellt att korsa viken med den planerade ledningen skulle denna synliggöras

från sjöns stränder. Stränderna är dock huvudsakligen skogklädda, varför synligheten på

lite avstånd begränsas och de negativa konsekvenserna för landskapsbilden bedöms

därmed bli små. I övrigt bedöms den planerade ledningen endast ge upphov till obetydliga

konsekvenser för landskapsbilden. Motiven bakom denna bedömning är desamma som för

delsträckan Nysäter-Jenåsen, se avsnitt 4.1.1.


Det förordade stråket berör huvudsakligen obebyggd skogsmark. Avståndet till befintlig

bostadsbebyggelse kommer i samtliga fall att överskrida 50 meter och påverkan till följd

av planerad ledning bedöms bli liten. Den nya ledningen mellan Jenåsen och Storskälsjön

berör till stor del riksintresse för rennäringen. Även trivselland och uppsamlingsområde för

renar berörs, liksom en flyttled som korsas vid Sjöändan. Samtliga intresseområden hör till

samebyn Ohredahke. Eftersom den nya ledningen huvudsakligen planeras uppföras

parallellt med befintliga ledningar öppnas inte några nya skogsgator upp i landskapet, med

eventuella undantag för korta sträckor förbi vattendrag o.d. Därmed är risken liten för

ändrade rörelsebeteenden hos renar och konsekvenserna för rennäringen bedöms därför bli

obetydliga.

Planerad ledning i förordat stråk bedöms vara förenlig med gällande och kommande


4.2.3 Naturmiljö

Det förordade stråket berör en rad sumpskogar samt en våtmark av klass 3. Det kommer

sannolikt gå att undvika placering av stolpar i våtmarken, varför bedömningen är att

påverkan på berörd våtmark blir obetydlig. Den nya ledningen kommer sannolikt medföra

att träd inom vissa av de utpekade sumpskogarna måste avverkas. Beroende på sump-

skogens karaktär och värden kommer konsekvenserna för det enskilda objektet att variera.

4.2.4 Kulturmiljö

Inom stråket finns några fångstgropar som utgör fasta fornlämningar, ett bevakningsobjekt

i form av en boplats samt enstaka övriga kulturhistoriska lämningar som utgörs av

lämningar efter bebyggelse. Stolpplacering bör kunna undvikas i utpekade lämningar.

Lämningsskador i samband med avverkning och byggnation bör kunna undvikas genom

snitsling. Sammantaget bedöms påverkan på kulturmiljön bli liten.

sid 28/29

4.2.5 Friluftsliv

Påverkan på det vardagliga friluftslivet i skog och mark bedöms lokalt bli måttlig under

vissa perioder av byggnationen. Störningar i form av buller, avgaser och ökad trafik är

dock tillfälliga och övergående. Sammantaget bedöms påverkan på friluftslivet bli liten.

4.2.6 Infrastruktur

Den planerade ledningen kommer att passera genom vindkraftparken Storskälsjön, vilket

kan medföra att vissa goda vindlägen måste undantas från lokalisering av vindkraftverk.

Sammantaget bedöms påverkan på infrastruktur bli obetydlig (se även avsnitt 4.1.6).


Ett par hus finns inom stråket invid Sjöändans strand. I övrigt finns inga bostadshus i

närheten av stråket. Den planerade ledningen bedöms kunna uppföras på ett avstånd om

minst 100 m från dessa hus.

Magnetfältsnivåer kommer att beräknas för den planerade ledningen när en lednings-

sträckning är fastställd. Ledningssträckningen kommer att anpassas i enlighet med

försiktighetsprincipen, så att ingen påverkan på människors hälsa eller säkerhet bedöms

uppkomma till följd av planerade ledningen.

4.3 Stor Skälsjön-Häbbershöjden

4.3.1 Landskapsbild

Den planerade ledningen bedöms endast ge upphov till obetydliga konsekvenser för

landskapsbilden. Motiven bakom denna bedömning är desamma som för delsträckan

Nysäter-Jenåsen, se avsnitt 4.1.1.


Det förordade stråket berör uteslutande obebyggd skogsmark. Den nya ledningen berör på

delsträckan i sin helhet riksintresse för rennäringen. Även trivselland och uppsamlings-

område för renar berörs, liksom två flyttleder som korsas öster om Andersjön. Intresse-

områdena hör till samebyn Ohredahke, med undantag av en flyttled som hör till Voernese

sameby. Konsekvenserna för rennäringen bedöms bli obetydliga (se även avsnitt 4.2.2).

Planerad ledning i förordat stråk bedöms vara förenlig med gällande och kommande


4.3.3 Naturmiljö

Det förordade stråket berör en rad sumpskogar, en nyckelbiotop, två naturvårdsobjekt

(Andersjöbäcken och Malstrandsbäcken) samt en våtmark av klass 3. Det kommer

sannolikt gå att undvika placering av stolpar i våtmarken, varför bedömningen är att

påverkan på berörd våtmark blir obetydlig. Nyckelbiotopen kommer sannolikt inte att

beröras av en ny kraftledning inom stråket. Den nya ledningen kommer däremot sannolikt

sid 29/29

medföra att träd inom vissa av de utpekade sumpskogarna måste avverkas. Beroende på

sumpskogens karaktär och värden kommer konsekvenserna för det enskilda objektet att

variera.

När det gäller påverkan på de värdefulla vattendragen (naturvårdsobjekten) bedöms denna

huvudsakligen bestå i den ökade solljusinträngning samt eventuellt sedimenttillskott som

tillkommande skogsavverkning medför. Denna påverkan bedöms vara begränsad och av

lokal karaktär. Sammantaget bedöms påverkan på naturmiljön bli liten.

4.3.4 Kulturmiljö

Inom stråket finns två bevakningsobjekt i form av en boplats och en gårdstomt samt en rad

övriga kulturhistoriska lämningar som utgörs av lämningar efter bebyggelse och

skogsbruksverksamhet. Stolpplacering bör kunna undvikas i utpekade lämningar.

Lämningsskador i samband med avverkning och byggnation bör kunna undvikas genom

snitsling. Sammantaget bedöms påverkan på kulturmiljön bli liten.

4.3.5 Friluftsliv

Påverkan på det vardagliga friluftslivet i skog och mark bedöms lokalt bli måttlig under

vissa perioder av byggnationen. Störningar i form av buller, avgaser och ökad trafik är

dock tillfälliga och övergående. Sammantaget bedöms påverkan på friluftslivet bli liten.

4.3.6 Infrastruktur

Den planerade ledningen kommer att passera genom delar av vindkraftparkerna

Storskälsjön och Häbbershöjden, vilket kan medföra att vissa goda vindlägen måste

undantas från lokalisering av vindkraftverk. Sammantaget bedöms påverkan på

infrastruktur bli obetydlig (se även avsnitt 4.1.6).


Inga bostadshus finns inom eller i närheten av stråket. Inga konsekvenser avseende

påverkan på människors hälsa eller säkerhet bedöms uppkomma till följd av den planerade

ledningen.

ANSLUTNINGSLEDNINGAR LIDENNysäter-Jenåsen-Storskälsjön-HäbbershöjdenUTREDDA STRÅKALTERNATIV

±0 1 2 3 4 km SWECO Energuide AB

Uppdragsnr: 546 7641 000Datum: 2013-04-10Skala 1:120 000 (A3)©Lantmäteriet MS2006/02876

Område för möjlig stationsplacering

Stråk 1 (markkabel/luftledning)

Stråk 2 (luftledning)

Stråk 3 (markkabel)

Planerad vindkraftetablering

Bilaga 1

±0 0 ,5 1 1 ,5 2

km

Förord a tstråk (Stråk 1 )

Hus en ligtfa stighetska rta n

!( Fa stforn läm n in g

!( Bev a kn in gsobjekt

!( Up p giftom läm n in g

!( Öv rig kulturhistorisk läm n in g

Fa stforn läm n in g

Bev a kn in gsobjekt

Öv rig kulturhistorisk läm n in g



Up p giftom


Kulturm iljöp rogra m

N a tura 2 0 0 0 -om råd e

N a turreserv a t

Riksin tresse förn a turm iljö

Riksin tresse förfriluftsliv

N a turvård sob jekt

#* Fäbod sin v en terin gen

Än gs- och betesin v en terin gen

Våtm a rksin v en terin gen (kla ss 1 )



Våtm a rksin v en terin gen (kla ss 4)

kj Byggn a d sm in n e

Skyd d som råd e v a tten täkt

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!

Va tten geotop er

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

Bev a ra n d elp a n förod lin gsla n d ska p

Biotop skyd d som råd e

N a turvärd e

N a turvård sa v ta l

N yckelbiotop er

Sum p skog

SW EC O En erguid e ABUp p d ra gsn r:546 7641 0 0 0Da tum :2 0 1 3 -0 4-2 5Ska la 1 :60 0 0 0 (A3 )©La n tm äterietM S2 0 0 6/0 2 876

Bilaga 2 (1 av 2)

ANSLUTNINGSLEDNINGAR LIDENNysäter-Jenåsen-Storskälsjön-Häbbershöjden,DEL S

±0 0 ,5 1 1 ,5 2

km


Hus en ligtfa stighetska rta n

!( Fa stforn läm n in g

!( Bev a kn in gsobjekt

!( Up p giftom läm n in g

!( Öv rig kulturhistorisk läm n in g






Up p giftom


Kulturm iljöp rogra m

N a tura 2 0 0 0 -om råd e

N a turreserv a t

Riksin tresse förn a turm iljö

Riksin tresse förfriluftsliv

N a turvård sob jekt

#* Fäbod sin v en terin gen

Än gs- och betesin v en terin gen




Våtm a rksin v en terin gen (kla ss 4)

kj Byggn a d sm in n e

Skyd d som råd e v a tten täkt

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!

Va tten geotop er

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

Bev a ra n d elp a n förod lin gsla n d ska p

Biotop skyd d som råd e

N a turvärd e

N a turvård sa v ta l

N yckelbiotop er

Sum p skog

SW EC O En erguid e ABUp p d ra gsn r:546 7641 0 0 0Da tum :2 0 1 3 -0 4-2 5Ska la 1 :60 0 0 0 (A3 )©La n tm äterietM S2 0 0 6/0 2 876

Bilaga 2 (2 av 2)

ANSLUTNINGSLEDNINGAR LIDENNysäter-Jenåsen-Storskälsjön-Häbbershöjden,DEL SN

±0 1 2 3 4

km


An läggn in g förren skötsel

Flyttled förren a r

Riksin tresse förren n ärin g

Up p sa m lin gsom råd e förren a r

Triv sella n d förren a r

SW EC O En erguid e ABUp p d ra gsn r:546 7641 0 0 0Da tum :2 0 1 3 -0 4-1 0Ska la 1 :1 2 0 0 0 0 (A3 )©La n tm äterietM S2 0 0 6/0 2 876

Bilaga 3

ANSLUTNINGSLEDNINGAR LIDENNysäter-Jenåsen-Storskälsjön-HäbbershöjdenRENNÄRING

Planerade nya 130 kV ledningar Nysäter-Jenåsen-Storskälsjön-Häbbershöjden BILAGA 4

Utpekade intressen inom förordat ledningsstråk

Tabell 1. Intressen för rennäringen inom förordat ledningsstråk

Objekttyp Sameby ID Beskrivning

Delsträcka Nysäter-Jenåsen

Trivselland Ohredahke 271

Delsträcka Jenåsen-Stor Skälsjön

Riksintresse för

rennäring

Ohredahke


Flyttled för renar Ohredahke 3174 Led av riksintresse

Uppsamlingsområde för

rennäringen

Ohredahke 578

Delsträcka Stor Skälsjön-Häbbershöjden

Riksintresse för

rennäring

Ohredahke Kärnområdet Granåsen


Uppsamlingsområde för

rennäringen

Ohredahke 578

Flyttled för renar Voernese 3215

Flyttled för renar Ohredahke 3173 Led av riksintresse


Tabell 2. Naturmiljöintressen inom förordat ledningsstråk

Objekttyp Namn ID Natur-

värdes-

klass

Beskrivning


Riksintresse för

naturvård

Selångersån

(Sulån)

81067 Sulån (övre delen av Selångersån) hyser

ett av Sveriges värdefullaste bestånd av

flodpärlmussla. Den är också ett mycket

betydelsefullt reproduktionsområde för

havsöring.

Riksintresse för

friluftsliv

Indalsälvens

dalgång

8105 Natur- och kulturupplevelser, strövande,

vandring, cykling, utförsåkning på

skidor, bad, kanoting, bär- och

svampplockning, fritidsfiske.

Riksintresse för

naturvård

Nedre Indalsälven 81215 Riksvärden: Berggrundsmorfologi,

kvartär stratigrafi, raviner, nipor,

odlingslandskap, granskog- naturskog,

sjö, fauna, flora

Naturvårds-

objekt

Sundsvallsåsen 81149 1

Vattengeotop 130 Grundvattenförande bildning i jord med

fokus på dricksvattenförsörjning

Naturvårds-

objekt

Stormyran -

Börkelsjön

81193 2

Våtmark Stormyran -

Börkelsjön

Y17H8B01 2

Naturvårds-

objekt

Börkelån 81226 2

Nyckelbiotop 12417 Gransumpskog (SCA Skog AB

Naturvårds-

objekt

Flakamomyran 81291 2

Våtmark Flakamomyran Y17H8B02 2

Naturvärde 391 Naturvärde utpekat av skogsstyrelsen

Bevarande-plan

för odlingsland-

skapet

Indalen 8102 A

Våtmark Myr vid

Svarttärnen

Y18H0B01 3

Sumpskog 203622 Kärrskog; lövskog, blandat eller ospec

dominerar.

Sumpskog Väsäo Långtjärn 52599, Myrskog; barrskog, blandat eller ospec


53084 dominerar

Sumpskog 52508,

52874

Kärrskog; blandskog av löv och barr

Sumpskog Malinhålet,

lillöratjärn

53094 Kärrskog; blandskog av löv och barr

Sumpskog Stormyran 53090 Kärrskog; barrskog, blandat eller ospec

dominerar

Sumpskog Flakamomyran 173341 Kärrskog; blandskog av löv och barr

Sumpskog Flakamomyran 54525 Fuktskog; blandskog av löv och barr

Sumpskog Långmyran 174684 Myrskog; barrskog, blandat eller ospec

dominerar

Sumpskog Lillmosjöån 59096 Myrskog; barrskog eller ospec

dominerar

Sumpskog Svarttjärns-

myrorna

59802 Myrskog; barrskog, blandat eller ospec

dominerar

Sumpskog Ö Starrmyran 198930 Myrskog; barrskog, blandat eller ospec

dominerar


Vattengeotop Stor Skälsjön -

Bredsjön

154 Grundvattenförande bildning i jord med

fokus på dricksvattenförsörjning

Våtmark Ladmyran 3

Sumpskog Tjärnmyrberget 54470 Översilningsskog; blandskog

Sumpskog SV Lillöratjärnen 57424 Kärrskog; blandskog av löv och barr

Sumpskog SV Lillöratjärnen 243539 Fuktskog; lövskog, blandat eller ospec

dominerar

Sumpskog Lillöratjärnen 156409 Översilningsskog; lövskog, blandat eller

ospec dominerar

Sumpskog Torraskhöjden 53524 Kärrskog; blandskog av löv och barr

Sumpskog Torraskhöjden 58008 Översilningsskog; lövskog, blandat eller

ospec dominerar

Sumpskog Perärlars myran 185836 Kärrskog; blandskog av löv och barr


Våtmark Stor-kontmyran Y18H4C05 3

Naturvårds-

objekt

Andersjöbäcken -

Malstrandsbäcken

81315 3

Nyckelbiotop 10022437 Barrnaturskog 7,3 ha (Sveaskog )

Sumpskog Perärlars myran 185836 Kärrskog; blandskog av löv och barr


Sumpskog Perärlars myran 54704 Fuktskog; blandskog av löv och barr

Sumpskog Perälarsåsen 54650 Kärrskog; barrskog, blandat eller ospec

dominerar

Sumpskog Perälarsåsen 53522 Fuktskog; lövskog, blandat eller ospec

dominerar

Sumpskog Anderberget 53926 Myrskog; blandskog av löv och barr

Sumpskog Anderberget 54855 Övrig fuktskog; blandskog av löv och

barr

Sumpskog Nordansjön 53927 Myrskog; blandskog av löv och barr

Sumpskog Näcksjön 58015 Myrskog; blandskog av löv och barr

Sumpskog Näcksjön 54721 Övrig fuktskog; blandskog av löv och

barr

Sumpskog Paljacktjärnen 58069 Övrig fuktskog; blandskog av löv och

barr

Sumpskog Lillfästmanflon 194234 Myrskog; blandskog av löv och barr

Sumpskog NO Lillähäggsjön 170746 Myrskog; blandskog av löv och barr

Sumpskog Lillfästmanflon 201317 Övrig fuktskog; blandskog av löv och

barr

Tabell 3. Kulturmiljöintressen inom förordat ledningsstråk

Objekttyp Namn ID Beskrivning


Kulturprogram Indalsälvens dalgång

Kulturprogram Baggböle

Tabell 4. Fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar inom förordat ledningsstråk

RAÄ nr/ID Fornlämningstyp Antikvarisk bedömning*


1924 Kolningsanläggning ÖKL (Skog och Historia)


Indal 254:1 Kvarn ÖKL

223402 Husgrund, historisk tid ÖKL (Skog och Historia)

Indal 147:1 Fångstgrop FF

Indal 147:2 Fångstgrop UO

Indal 48:1 Minnesmärke ÖKL


Indal 48:2 Minnesmärke ÖKL

Indal 49:1 Fångstgrop FF

Indal 354 Fossil åker ÖKL


Ljustorp 300:1 Fångstgrop FF



Liden 121:2 Fångstgrop FF



Liden 291:1 Boplats BO

Liden 322 Område med skogsbrukslämningar ÖKL



Liden 480 Husgrund, historisk tid ÖKL


Liden 261:1 Boplats BO



Liden 354 Kolningsanläggning ÖKL




Liden 475 Bytomt/gårdstomt BO (samt Skog och Historia)

Liden 346 Husgrund, historisk tid ÖKL



*FF = Fast fornlämning, ÖKL = Övrig kulturhistorisk lämning, BO = Bevakningsobjekt, UO = Uppgift om lämning

Documents

Planerade 130 kV kraftledningar Nysäter-Jenåsen ...¤ckan Storskälsjön-Häbbershöjden skulle enbenta stålrörsstolpar eventuellt kunna bli aktuella som alternativ till träportalstolpar