PORTALEN1/2012 Strängnäs stiftstidning www.svenskakyrkan.se/strangnasstift

Sju vita år – om att vara döv och prata på teckenspråk sidan 6

ord du undrat över men kanske inte vågat fråga om…

”Vi själva är verktygen, säger diakon Elisabeth Karlsson Ellkvist i Eskilstuna.”sidan 13

ORDochkommunikation

Intervju med Py Bäckman

Kyrkligt värresidan 18

sidan 10

2 P O R T A L E N 1 / 2 0 1 22

”Vi är i ordbranschen!” Kommentaren fick mig att haja till. Så vanvördigt det lät. Tanken snuddade vid en strof av Tranströmer ”… ord, ord men inget språk…”.

TexT KersTin Alberg, biTrädAnde sTifTsdireKTor

Ordbranschen, det kanske inte är så van-vördigt som det låter. Det var troligtvis ordet bransch som kändes ovant i sam-manhanget och ledde tankarna till inne-hållslöst och tomt säljsnack.

Vid läsning av Johannesevangeliet blir det tydligt att kyrkan verkligen är i ord-branschen: ”I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud/ /Och Ordet blev människa och bod-de bland oss…”

Det kan tyckas enkelt att vara i ordbran-schen i en kristen kyrka. Ordet finns ju redan och det är väl bara att prata på och frimodigt uppmana folk att läsa evang-elierna! Men det är inte enkelt och har säkerligen aldrig varit enkelt för evangeli-ets ord att landa i våra mänskliga hjärnor, hjärtan, händer och fötter för att kunna omsättas i livets praktik.

Kyrkans uppdrag att sprida evang-eliet om Jesus har alltid mött nya fråge-ställningar och därför behövt söka nya former, översättas till nya förhållanden och anta nya utmaningar. Det är inget nytt för vår tid. Det nya för vår tid är att för-ändringstakten har ökat. Samtidigt måste vi påminna oss om att även möjligheterna att kommunicera budskapet har ökat.

I en tid av ständiga förändringar är det klokt att både ”vara på tå” och ”stå stadigt

i myllan”, att gasa och bromsa samtidigt. Vara på tå ska motverka att vi krampak-tigt håller fast vid det gamla och blir från-sprungna av samtiden. Förändring kan väcka känslor av olust och rädsla. Därför kan det vara nödvändigt att påminna sig om risken att, i självgodhetens och själv-tillräcklighetens namn, sluta sig kring sig själv. Vaksamheten mot att kristna gemen-skaper antar drag av slutna reservat över en förgången tid måste alltid finnas.

Att stå stadigt i myllan betyder att veta sitt ursprung och värna det grundläggande uppdraget. Om förändringens vindar gör att vi likt rotvältor dras upp ur samman-hanget finns risken att orden blir inne-hållslösa och klingar tomt och att hand-lingarna i Kristi efterföljd uteblir.

Ord och handling ska följas åt. Handling ger orden innehåll, gör att de blir trovärdiga och relevanta i sin tid. När evangeliet om Kristus landar i vårt medvetande och omsätts i praktisk handling här och nu – då orden blir levande – då är det härligt att ”vara i ordbranschen”.

Vi är iordbranschen

Kerstin Alberg

”Handling ger orden innehåll”

Innehåll

Vi är i ordbranschen 2

Sociala medier – nu eller aldrig? 4

Sju vita år 6

Människan den viktigaste kanalen 9

Ord som tröst 10

Självbilden avgörande 12

Intranätet enkelt och billigt på sikt 14

Kyrkan på facebook 15

Fram för mer digitalt och mindre papper 16

Låt besökarna känna igen Svenska kyrkan på webben 17

Kyrkligt värre 18

Notiser 18

På gång 19

Nyfiken på Sixten – the cat 20

UNDRIEN en fantastikutställning av Magnus Lönn visas på Stora konsthallen i Ronneby samt senare i vår på Kulturmagasinet i Sundsvall.

foT

o M

Ag

nu

s lö

nn

4 P O R T A L E N 1 / 2 0 1 2

– Kyrkan måste börja konversera och möta sin publik där den befinner sig. Det säger trendanalytikern Göran Adlén som efterlyser webbsända begravningar och präster på facebook. TexT SuSanne Sawander • foTo anna-Lena ahLSTröm

Tänk ett digitalt debattforum där prästen veckan före predikan frågar sin publik vad de anser om ämnesva-let, vilka infallsvinklar de önskar få genomlysta, vilka aspekter de tycker är viktiga. Betänk att samtalet fort-satte dagarna efter predikan och att publiken sinsemellan började disku-tera. Ett ständigt flödande samtal om livets väsentligheter.

Det skulle – och borde – absolut kunna vara så, säger Göran Adlén, trendspanare, författare och förelä-sare som under hösten turnerat runt inom Svenska kyrkan och pratat just om hur kyrkan kan använda sig av

sociala medier.– Egentligen vore det självklart

att kyrkan jobbade på det här sättet. Faktum är att kyrkans ämnesområde är hetare än någonsin, människor är oerhört intresserade av existentiella frågor. Kyrkan är experter men för-mår dessvärre inte ta plats på arenan.

Situationen är att likna vid ett öppet mål. Så vad handlar det om? Dåligt självförtroende, tror Göran Adlén men också okunskap, framför allt inom ledningen, om vikten att utnyttja den teknik som finns.

– Det är ingen slump att livs-stilscoacher utan egentlig utbild-

ning lockar storpublik – de är helt enkelt duktiga på att marknadsföra sig, de använder twittrar och face-book i professionellt syfte. När det gäller kompetens och utbildning är kyrkan överlägsen alla dessa livs-stilscoacher. Problemet är att kyrkan inte möter människorna där de be-finner sig.

Så vad göra? Att som församling starta en facebooksida är för all del ett sätt. Men risken är att sidan bara blir en enväga informationskanal och förmodligen ganska tråkig. För att få till en dynamik måste sidan i så fall bjuda in till diskussion. Nej,

Sociala mediernu eller aldrig?

Göran Adlén menar att det handlar om att få enskilda medarbetare att professionellt använda sociala medier, bjuda in till digitala samtal och därmed marknadsföra kyrkan.

– Prästerna och andra inom kyrkan måste inse vik-ten av det personliga varumärket. Själv använder jag facebook och twitter i rent kommersiellt syfte där jag för ut mina idéer och tjänster, bjuder in till samtal och diskussion. Det kan kyrkan också göra. Människor vill konversera, delta och diskutera inte bara agera lyssnare.

Ska kyrkan hänga med på tåget måste de kliva på nu, konstaterar Göran Adlén. Inte vänta, inte säga nej eller kanske sedan, utan våga prova olika sätt. Nu. Facebook, twitter är självklarheter. Men ny teknik kan också användas till att exempelvis direktsända begrav-ningar eller dop på nätet för de vänner och anhöriga som av olika skäl personliga inte kan närvara.

– Kyrkan måste förstå att de inte i alla lägen kan vänta sig att publiken kommer till dem. De måste möta människor där de är. För intresset finns – kyrkan är trendigare än någonsin. Problemet är att de inte förstår det själva.

5P O R T A L E N 1 / 2 0 1 2

nu eller aldrig?

foTo janne dahLqviST

’’’’

Kyrkan är trendigare än någonsin. Problemet är att de inte för-står det själva.

P O R T A L E N 7 / 2 0 1 16

Alla vill ha det kristna tilltalet på sitt eget hjärtats språk. För döva innebär det på teckenspråk. Framhållande av det svenska språket i samhället kan för döva ibland upplevas förtryckande. Det säger Jessica Lindberg som var projektledare i översättningsarbetet Bibeln på teckenspråk och har skrivit boken ”Och ordet blev tecken”. I den berättar hon om processen i projektet och hur det är att vara döv i Sverige.

TexT aniTa jonSSon • foTo dag TuveLiuS

Att vara döv innebär en kulturell, social och språklig identitet. För de barndomsdöva är teckenkommunika-tionen det första och viktigaste språket. Teckenspråket är ett eget språk, med en lika avancerad grammatik som talade språk. Alltså inget konstruerat substitut till det talade språket. Det är ett rikt språk som vuxit fram helt naturligt anpassat efter rådande omständigheter under en lång tid.

– Teckenspråket har till exempel flera tecken för dop så man kan styra människors tankar beroende på vilket tecken man väljer, säger Jessica Lindberg.

Svenska är ett inlärt andra språk för barndomsdöva som används för att läsa och skriva. Och precis som för oss alla som lär sig ett främmande språk lyckas en del bättre och andra sämre. Vuxendöva har svenska som sitt första språk.

Sju årvita

7P O R T A L E N 1 / 2 0 1 2

Att växa upp i en hörande familj som döv utan ett eget språk har för många varit en svår period. Den brukar kall-las de sju vita åren av många äldre döva. De hade inte samma stöd som barndomsdöva kan få idag. De ham-nade på olika skolor, kanske internat och därifrån finns många inte sällan smärtsamma erfarenheter.

Mycket är byggt på ljud i kyrkan och vid gudstjänster. Den vackra akusti-ken i många kyrkor lämpar sig ju för ljudmässiga evenemang. Men den kristna grundtanken är att evangeliet om Jesus Kristus måste vara tillgäng-ligt för människan på hennes eget språk, i hennes egen kultur.

Kyrkoordningen bekräftar teck-enspråket som ett av vår kyrkas språk och sedan 1991 har varje stift ansvaret för främjandet av den tecken språkiga verksamheten inom Svenska kyrkan.

Döva har rätt att få kyrkliga hand lingar som dop, konfirmation, bröllop, vigsel och begravning samt själavård och övrig församlingsverk-samhet på teckenspråk.

Projektet med att översätta hela Bibeln på teckenspråk var ett led i be-kräftelsen och mellan 1998 och 2008 hann man med Markusevangeliet,

Boken om Jona, Apostlagärningarna 1–11:18 och Ett år med Bibeln som innehåller minst en text för varje söndag och helgdag.

I Strängnäs stift finns cirka 25 procent av landets alla döva. Det innebär att man har en ganska utbyggd teck-enspråkig verksamhet. De flesta av stiftets medarbetare för den teck-enspråkliga verksamheten finns i Örebro och förutom den vanliga verksamheten kommer man att er-bjuda drop-in-dop för döva där i fe-bruari för första gången.

– Det är viktigt att bli döpt på sitt eget språk, säger Caroline Edlund, stiftsadjunkt i Strängnäs stift.

I Örebro finns även en väntjänst för döva helt gratis som kallas SOL-team. Sol står för Stödja Och Lyssna. Men all verksamhet som ordnas krä-ver ju även intresserade deltagare och även om aktiviteter ordnas så är det inte säkert att människor kom-mer.

– Öppna cafeér och babycafeér är populära, säger Caroline Edlund. Hon berättar också att det finns en dröm hos många att just få ha en egen präst som har samma livsvillkor som man själv har. Att bli förstådd

och igenkänd i det man berättar är ju oerhört viktigt för alla. Och att se ett tecken och förstå vad det betyder är ju inte samma sak som att bottna i förståelsen. Men pre-cis som för alla som söker själavård handlar det ju att om att mänskliga erfarenheter ska mötas och oavsett språk kan mötet bli en gåva.

Teckenspråkig verksamhet

För svenska kyrkans teckenspråkiga arbete krävs tecken-språkiga medarbetare. Det finns en döv präst i Härnösand samt en diakon i Göteborg och ett trettiotal teckenspråkiga medarbetare på andra håll inom Svenska kyrkan.

I Strängnäs stift finns cirka 25 procent av landets alla döva. De flesta bor i Örebro, därför finns också den mesta verksamheten och de flesta av medarbetarna för det tecken-språkiga arbetet i Örebro.

Strängnäs stift har en präst, en diakon och en pedagog som är teckenspråkiga och anställda på heltid. Döva har rätt att få kyrkliga handlingar och själavård på teckenspråk så vid behov i den egna församlingen kan man kontakta stiftet för hjälp. Stiftet har också tagit fram 5 filmer på teckenspråk om Strängnäs stift och dess verksamhet.

Se gärna på www.strangnasstift.se under fliken Det här är Strängnäs stift/Flerspråkig kyrka.

Material på teckenspråk

2001 fick de döva för första gången en bibel-bok på teckenspråk. Nu finns det en hel del annat material att ta del av.

• Delaravkyrkohandbokenfinnsöversatttillteckenspråk. Finns att få gratis på video och dvd.

• Bibelnförbarnochvuxnapåteckenspråk.Dvd:n innehåller åtta bibelberättelser.

• Bibelnpåteckenspråkfinnsutgivenpåvhsochdvd:Markusevangeliet,BokenomJona, Apostlagärningarna 1–11:18, Ett år medBibeln(minstentextförvarjesöndagoch helgdag året runt ).

• Dessutomfinnsboken”Ochordetblevtecken”avJessicaLindbergsomberättaröversättningsprocessen samt hur det är att vara döv.

På gång i Örebro

Som döv i Strängnäs stift kan du få be-sök av väntjänsten. De håller till i Örebro och kallas Sol-Teamare, vilket står för Stödja Och Lyssna. Det är helt gratis. En av dem är Elisabeth Sevelin och är utbildad vid Örebros Folkhögskolas uppdragsutbildning.

• Teckenspråkiggudstjänstengång i månaden

• Teckenkör

• Babycafé

• Bibelsamtal

• CaféNikolai–engångimånaden

• Drop-in-dopiÖrebro–ifebruariförförsta gången

CarolineEdlundJessica Lindberg

P O R T A L E N 7 / 2 0 1 188

P O R T A L E N 1 / 2 0 1 2 9

den viktigaste kanalen

I Tysslinge församling bor 5 000 in-vånare. Här ligger tre kyrkor – Tyss-linge, Gräve och Vintrosa – samt S:t Josefs kapell i Garphyttan. Bland de 13 anställda finns ingen särskild som jobbar med just kommunikation.

– I så fall är det jag, säger kyrko-herde Lars Ekblad. Det är han som ligger bakom hemsidan.

Lars Ekblad är en flitig fotograf. Hemsidan innehåller ovanligt många foton, bland annat bilder på nydöpta barn. Dessa går att skicka som elek-troniska vykort. Redan vid dopsam-talet frågar Lars Ekblad om det är okej att foton från dopet läggs ut på hemsidan.

Även andra bilder finns att skicka som vykort. Inför jul och påsk byts natur- och kyrkomotiven ut mot jul- och påskkort.

Med hemsidan och bilderna vill Lars Ekblad ”ge en doft av församling-en”. Chansen är stor att få se sig själv på bild för den som deltagit i något.

Kommunikation är mycket mer än fo-ton och skrivna ord. Det handlar om tonfall, tid och till exempel hur man svarar i telefon. I Tysslinge svarar medarbetarna ”Tysslinge försam-ling” följt av för- och efternamn.

– Jag lyfter ofta fram bemötandet, inte minst vid nyanställning av vakt-mästare och kyrkogårdsarbetare. Jag säger att de är kyrkans ansikte utåt. Människor läser av kyrkan i dem.

Lars Ekblad tror inte att det finns risk att tänka alltför mycket i moderna medier som hemsida och facebook.

– Vi har ett nytt medielandskap med nya sätt att kommunicera. Det är viktigt att hänga med. Men också att vara medveten om att det nya inte slagit igenom hos alla, betydligt min-dre hos äldre än hos yngre. Det ena får inte utesluta det andra.

Alla nyinflyttade får en skriftlig häls-ning från kyrkoherden. Där berättar han om kyrkans gudstjänster och erbjuder sig att välsigna det nya hemmet. Han erbjuder också ett månadsbrev.

Månadsbrevet har funnits i alla 35 år som Lars Ekblad varit präst här. Han och komminister Johan Bremer turas om att skriva. Brevet innehåller en blandning av konkret information och personliga reflektioner, ibland ganska djupa sådana. Vem som vill kan anmäla sig som mottagare och välja om brevet ska komma i kuvert eller som e-post. Det går även till barngruppernas föräldrar.

Lars Ekblad skulle ibland önska mer respons på de djupa frågor som berörs i breven. Känslan är ungefär den samma som när ingen kommen-terar predikan.

– Har vi inget språk för tro i Sven-ska kyrkan? funderar Lars Ekblad.

Alla nyfödda med minst en för-älder i Svenska kyrkan (övriga barn känner man inte till) inbjuds att ge-nom dopet bli delaktiga i kyrkans liv.

– Vi är måna om att inbjudan ska gälla mer än själva dopakten, säger Lars Ekblad.

När höstterminen kör igång får

barn, som är i rätt ålder för verksam-heten, brev med inbjudan.

Tonåringar i lämplig ålder väl-komnas till konfirmandgrupp.

På fredagar har kyrkorna i spridnings-området en gemensam annons i Nerikes Allehanda. Inför särskilda evenemang skickar man in blänkare till tidningens vinjett ”Örebro idag” liksom till lokalradion, och sätter upp affischer.

Ibland skriver Lars Ekblad in-bjudningar på facebooksidan ”Vad händer i Garphyttan?”

Församlingsblad, som delas ut till alla hushåll, finns inte. Däremot fick alla invånare inför jul en folder om julens gudstjänster.

– Jag vill framför allt upplysa om att kyrkan är barnvänlig, berättar Lars Ekblad.

Hans grundhållning är att de viktigaste kanalerna går genom de människor, som deltar i kyrkan. Han räknar med att den information de får sprids från mun till mun.

– De viktigaste informatörerna är de som själva deltar i kyrkan. Jag vill stimulera dem att berätta vidare.

Den grundhållningen har kyrkoherde Lars Ekblad i Tysslinge.

TexT Karin reibring • foTo LarS eKbLad

Människan

10 P O R T A L E N 1 / 2 0 1 210

ORD

Det är något speciellt med ord som tonsätts. De når fram, nästan på ett ordlöst sätt. Precis som en predikan när den är som bäst. Orden lägger sig som bomull runt det som gör ont, och när orden sjunkit in känns livet mer meningsfullt – en påminnelse om att man inte är ensam.

När Py Bäckman skrev Stad i ljus, som hon dess-utom skrivit musiken till, gick den under arbets-namnet Credo. Den är ett slags trosbekännelse och innehåller en önskan om att det ska finnas något mer efter det liv som är nu. Hon behövde själv känna hopp och tog pennan till hjälp.

– Vi människor har ju erfarenheter som liknar varandra, det är nog därför samma text kan tala till så många olika sorters människor. Även om en sång har ett väldigt konkret tema kan den betyda något för den som går igenom något helt annat än det som texten handlar om. Personen i fråga kan ändå känna igen sig. Sånger har dessutom en förmåga att gå sin egen väg. Hur jag än tänker från början vet jag inte riktigt vad som kommer hända med de texter och den musik jag skriver. Det brukar dock alltid landa rätt till slut.

Texten till Gabriellas sång kom till efter att Py Bäckman blivit kontaktad av Kay Pollack som re-gisserade filmen Så som i himmelen (2004). Han ville att hon skulle skriva texten till den sång som Gabriella, en av huvudpersonerna, spelad av Helen Sjöholm, sjunger i slutet av filmen. Sången handlar om att trotsa sin rädsla och våga ta livet i egna hän-der – ett centralt tema för hela filmen.

Så som i himmelen blev en publiksuccé. Den var Oscarsnominerad för bästa utländska film och nominerad till åtta guldbaggar – trots att kritiker-kåren gav den både ris och ros.

Själva visan, Gabriellas sång, skördade dock bara framgångar och har sedan dess vandrat över världen. Den låg på svensktoppen sextioåtta veck-or i streck och är översatt till bland annat afrikaans, engelska, japanska och tyska. Förfrågningar om rätten att översätta den även till andra språk kom-mer fortfarande in med jämna mellanrum.

Py Bäckman började som rockmusiker, först i tjejban-det NQB, sedan i Raj Montana band under 70- och 80-talet. Nu skriver hon ofta texter till musik som uppförs vid dop och begravningar, och till musik som sjungs av kyrkokörer runtom i landet. Hon gör även själv spelningar i kyrkor, långt ifrån den rockkarriär som allt startade med.

Tillsammans med musikern Rune Broberg höll hon konserten med S:ta Katarinakören på Arnö utan-för Nyköping, när de tjugofemårsjubilerade i höstas.

– Att ha en konsert i kyrkan kan skilja sig myck-et från att ha en konsert ute på något annat ställe tillsammans med ett rockband. De som kommer till kyrkan kommer för att lyssna. Jag vet att de är mycket uppmärksamma på texterna och dess be-tydelse. De berättar och frågar efter konserten. De vill veta hur man får tag i sångerna. Jag får veta hur de tycker och känner. Jag började som mycket ung att sjunga i kyrkan, och nu känns det som om jag ”kommit hem”. Cirkeln är med andra ord sluten.

För några år sedan skrev hon Den gudarna älskar, en visa till en liten pojke som dog strax innan han föddes. En sång utifrån mammans tankar istället för Stad i ljus som föräldrarna först hade önskat. Py Bäckman kände att Stad i ljus inte skulle passa, han hade ju inte fått tillfälle att tänka de tankar som sången handlar om.

– När jag såg den pyttelilla kistan förstod jag att jag hade gjort rätt. Föräldrarna blev tröstade. Mamman tyckte att orden kom från henne.

Men ord och musik är inte bara tröst.– Själv lyssnar jag gärna på Elvis när jag ska

koppla av. Mamma spelade ofta honom när jag var liten och jag blir fortfarande lugn av att höra hans röst. Bob Dylan lyssnar jag till när jag är krigisk, och Händels Messias sätter jag på när jag vill tänka på mormor som sjöng i kyrkokör. All musik, spelad i rätt sammanhang. kan ge något bra, även om jag har svårt att lyssna på nonsenstexter – om det inte är gladpop från 60-talet förstås.

Fotnot Musiken till Gabriellas sång är skriven av Stefan Nilsson.

Py Bäckman har skrivit texterna till Gabriellas sång och Stad i ljus – folkkär musik som tusentals människor hämtat kraft och mod ur.

– Stad i ljus kom faktiskt till när jag behövde trösta mig själv efter förlusten av en person som var väldigt viktig i mitt liv.

TexT CeCiLia bengTSSon • foTo guSTav KaiSer

som tröst

11P O R T A L E N 1 / 2 0 1 2 11

Psalmer och annan kyrkomusik av Py Bäckman

Utöver en mängd texter till artister som Sissel Kyrkjebø, Ann-Sophie von Otter, Elisabeth Andreasson och Nordmans tidigarelåtarharPyBäckmanskrivitfyrapsalmer som ingår i psalmbokstillägget Psalmer i 2000-talet som kom ut 2006. Hon har också skrivit sånger som spelas vid dop och begravningar eller av kyrko-körer runtom i landet. Här är några av dem:

Stad i ljus (text och musik)

Lilla Liv (text med musik av Hans Kennermark)

Vad är Gud (text och musik)

Det sker ett under i världen (översättning av en norsk psalm)

Den gudarna älskar (text och musik )

Där är tiden inte viktig (text och musik)

Koppången (text med musik av Perra Moreus)

Min plats på jorden (text med musik av Kempe/Hansson)

Upp gläd er alla (Text med musik av Odd Nordstoga)

12 P O R T A L E N 6 / 2 0 1 11212

Kyrkan – ett ställe där man finklädd beträder någon annans mark. – Vi vill ta bort den bilden av kyrkan. Eskilstuna församling storsatsar på att hitta rätt språk och kontaktvägar till allmänheten.

TexT Karin reibring • foTo magnuS aronSon, LiTen biLd Karin reibring

Självbilden avgörande

13P O R T A L E N 1 / 2 0 1 2 1313

För ”redan frälsta” räcker predikotu-rer och annonser. De har redan hittat till kyrkan. Men hur nå övriga, det vill säga stora flertalet människor? Vilken klangbotten har de ord som används?

– Orden ska smaka gott, de ska smaka närhet och inte distans. Det är väldigt viktigt hur vi formulerar oss, säger kyrkoherde Torbjörn Strand.

Han tror att det bland folk i all-mänhet finns en skev bild av kyrkan. Det är den man vill komma åt och genom kommunikation ersätta med en sannare och tydligare bild.

Hur vet man då vem man själv är? Vilken ny bild ska ersätta den gamla?

I Eskilstuna har alla varit med och kommit fram till tre ledord, som hela verksamheten ska baseras på, näm-ligen:

ÖPPENBERÖRANDEANGELÄGEN

Den miljon som Eskilstuna fått i tillfäl-ligt församlingsbidrag från Svenska kyrkan centralt läggs på ett genom-gripande arbete kring kommuni-kation. Idag arbetar fyra personer enbart med kommunikation.

– Vi har lärt oss skilja på infor-mation och kommunikation, berät-tar Torbjörn Strand. Information är till exempel predikoturer. Kom-munikation är att skapa en ton kring sig utifrån sin självbild – vilka vill vi vara? Det är att skapa relationer.

Alla anställda deltar i arbetet. Att bestämma saker, som inte är förank-rade, fungerar inte i längden.

– Om man märker att den bild vi som jobbar i kyrkan har, inte stäm-mer med andras bild av kyrkan, gäl-ler det att reflektera, säger Stefan Säfsten, chef för församlingens mu-sikenhet.

Eskilstuna församling försöker komma bort från vi och dom-tänkandet.

– Vi är här i Eskilstuna tillsam-mans. Det är feltänk att bara vänta på att människor ska dyka upp i kyrkan, anser Torbjörn Strand.

Kommunikation är mycket mer än logotyper, hemsidor och annon-

ser. Alla, som jobbar med bokningar, har till exempel varit på kurs om hur man bemöter på ett bra sätt, leder samtal.

Tonfallet när man svarar i tele-fon kan ha stor betydelse. Kom-munikation är både skriftlig och muntlig. Inte minst bland diakoner, som ofta träffar människor i nöd, är sistnämnda viktig.

– Vi försöker ha en inre medve-tenhet: Vad behöver jag kommunice-ra just nu till just den här personen? säger Elisabeth Karlsson Ellqvist, enhetschef för diakoni och samhälle.

– Vi själva är verktygen. Det gäl-ler att reflektera över sig själv, både som person, yrkesmänniska och re-lation till Gud, fortsätter Elisabeth.

Både diakonerna och musikerna jobbar i nätverk med övriga samhäl-let. Den här dagen har Stefan Säfsten varit på nätverksmöte men bland an-dra en jazzklubb, musikskolan och Scenkonst Sörmland.

Musikerna möter alla – från dopet till graven och däremellan.

– Vi pratar mycket om förhåll-ningssätt och att vara goda ambassa-dörer för församlingen, säger Stefan Säfsten. Det blir ringar på vattnet när musiker pratar med körmedlem-mar, som i sin tur uppmanar andra att komma.

– Hur vi är och beter oss mot an-dra är själva grundbulten.

Även i musiken är målet att kom-municera det kristna budskapet. Att få lyssna till musikstycken kan vara själavårdande.

Stefan Säfsten tycker att man har en fantastisk tillgång till affischer, bro-schyrer och dessutom bra kontakt med lokaltidningarna.

Tidigare producerade varje kyrka sin egen information. Nu har man tagit ett samlat grepp. Allt praktiskt är centraliserat till Kyrkans hus.

– Vi har en speciell beställnings-rutin med nära samarbete, berättar kommunikatör Sofia Smedberg. De i stadsdelskyrkorna ska inte behöva känna sig överkörda. Att återkopp-la är mycket viktigt, annars kan vi kväva kreativitet.

Eskilstuna församling kommu-

nicerar både modernt och traditio-nellt. Hemsidan är mycket innehålls-rik. Den som är vän på facebook får hela tiden veta vad som händer.

Diakonerna leder samtalsgrup-per för sörjande. Den inbjudan görs medvetet via traditionellt frankerat brev.

– Kan för mycket modern kom-munikation urvattna vårt ärende? funderar Torbjörn Strand. Vi får inte tappa kärnbudskapet.

Medarbetarna ventilerar alla slags detaljfrågor: Vad gör männis-kor med ett brev från oss? Hur läser de vår annons/affisch? Vad skriver vi och hur?

Just nu ser man över eventuell telefonsvarare. För närvarande går det inte att lämna meddelande på växelnumret när växeln är stängd.

Stor församling

För drygt två år sedan gick de två stora för-samlingarna, Kloster respektive Fors, samman till en enda – Eskilstuna församling. Den har 120 anställda och åtta kyrkor. Fors kyrka, intill ån, är från 1000-talet. I innerstan ligger också pampiga Klosters kyrka med två torn. Utanför centrum hittar vi Ansgarskyrkan, Mariakyrkan, S:t Andreas, S:t Pauli, S:t Petri samt Tomas-kyrkan. Dessutom finns Sjukhuskyrkan på Mälarsjukhuset och Högskolekyrkan på Mälardalens högskola.

Hur uppfattar folk oss? Hur tänker en vanlig Eskilstunabo när det kommer något från kyrkan? Eskilstuna församling tar krafttag när det gäller kommunikationen. Från vänster Stefan Säfsten, Elisabeth Karlsson Ellqvist, Torbjörn Strand och Sofia Smedberg.

14 P O R T A L E N 1 / 2 0 1 2

– Det handlar om att göra kom-munikationen enklare och bil-ligare på sikt, säger kyrkoherde Fredrik Lundkvist.

I Åker-Länna hade man tänkt att förtroendevalda och så små-ningom även frivilliga skulle fin-nas med i intranätet.

– Att skicka tio sidor till var och en kostar massor i porto. Här finns pengar att spara, säger Fredrik Lundkvist. En del var inte jätte-glada, men alla accepterade förändringen.

För drygt ett år sedan delades personliga inloggningsuppgifter ut till anställda och kyrkorådet. Sistnämnda hade dittills fått information via e-post, församlingens hemsida och frankerade brev.

Kyrkorådet har ett eget så kallat sam-verkansrum i intranätet. Även vaktmäs-tarna har ett eget rum. Tidigare fanns två pärmar där man satte in lappar om sådant som behövde åtgärdas. Nu skrivs det på intranätet och kvitteras när jobbet är klart.

Där kan man även ange priori-teringsgrad och status – det vill säga hur långt arbetet fortskri-dit. Risken att något försvinner är mycket mindre än när man skriver på papperslappar.

– En sak vi tyckte skulle bli väldigt bra var att kunna skicka ut information till våra frivilliga konfirmandledare inför lektio-nerna. Men vi upptäckte snart

att hos dem som hade nyare datorer fung-erar det inte, berättar Fredrik Lundkvist.

– Programvaran i intranätet uppdate-ras inte i samma takt som nya program-varor kommer ut.

Problemen med intranätet är störst bland yngre. Många tonåringar har fått nya, bärbara datorer via skolan. Att ändra inställningar i dessa är inte tillåtet.

– Vi var tvungna att flytta kommunika-tionen till facebook, säger kyrkoherden. Där har både konfirmander och konfir-mandledare varsin grupp. Men det bästa är om intranätet kan användas eftersom

ett samverkansrum i intranätet är mycket vassare och har fler möjligheter än en face-bookgrupp.

Fredrik Lundkvist menar att om Svenska kyr-kans intranät bara uppdateras tillräckligt snabbt, är det väldigt bra.

– Vi tänker snart lägga över vårt kalen-darium med gudstjänstplanering och för-rättningar dit. Kommunikationen med oli-ka grupper blir betydligt enklare. Och våra anställda kan kommunicera med anställda i andra församlingar.

Fredrik Lundkvist

När Svenska kyrkans intranät lanserades var det självklart för Åker-Länna för-samling att hänga på. Erfarenheterna är blandade. Somligt fungerar mycket bra, annat inte alls. TexT oCh foTo Karin reibring

Intranätet enkelt och billigt på sikt

Kommentar från nationell nivå

Portalen har fått en skriftlig kommentar från Åsa Engström, som arbetar centralt med in-tranätet:

Intranätet fungerar bra i nya datorer men ibland kan man behöva göra vissa inställningar för att kunna använda sig av vissa funktioner. Vi jobbar just nu med att se till att administra-tionen av intranätet stöds av fler webbläsare.

Åker-Länna församling finns även på facebook.

15P O R T A L E N 1 / 2 0 1 2

Kyrkan på

facebookBåde stiftet och flera församlingar finns på facebook. En av dem är Oxelösund som hoppas på att de sociala medierna ska locka till vitala debatter bland församlings-medlemmarna.

TexT susAnne sAwAnder

Redan på hemsidan syns det att Oxelösunds försam-ling skiljer sig och sticker ut. Den vittnar om att här finns ett alldeles eget uttryck.

– Det stämmer, vi satsade på en egen plattform som vi hoppas tydligare speglar vår verksamhet, säger Joachim Forss vid Oxelösunds församling.

Han är drivkraften bakom att församlingen se-dan ett par år också finns på facebook och snart också på twitter. I dag har facebooksidan ungefär 250 medlemmar, vilket han anser som en hygglig siffra. Hittills har församlingen mest använt face-book till att förmedla information och ibland har de lagt ut bilder från tidigare evenemang. Men något debattforum har sidan inte blivit.

– För att det ska ske tror jag att vi måste bjuda in till samtal genom att ställa frågor. Vi ska lägga upp en ny sida inför ett särskilt evenemang nu i vår och där tänkte vi agera lite mer och försöka få till en diskussion.

foT

on

MA

gn

us

Ar

on

son

16 P O R T A L E N 1 / 2 0 1 2

– Jag tycker mig se en tydlig och nyttig trend inom kyrkan med mer webb och e-post. Här tycker jag faktiskt att kyrkan legat lite efter övriga samhället. Vi måste av både miljömässiga skäl och kostnads-skäl minska på våra pappersproduktioner och utskick, konstaterar Pia Andersson, kommunikatör på Strängnäs stift.

Men hon konstaterar också att det inte är så lätt. Det kräver mer av mottagaren, att man själv förstår vikten av att läsa sina mejl, söka och gå in på webbplatser och så vidare. Ett personligt ansvar. Allt kommer inte längre serverat i brevlådan.

– Det är nog bara att acceptera, fortsätter hon. Men den som skickar via e-post eller lägger på web-ben måste ju också göra sitt innehåll så intressant och lockande att mottagaren vill öppna och läsa mer.

Nyhetsbrev via e-post är en kanal som Strängnäs stift använt sig av i många år, och sedan ungefär ett år tillbaka har brevet helt ny layout och form. Under årsskiftet har man också ökat antalet prenume-ranter på nyhetsbrevet till 1 200 genom att hämta e-postadresser till medarbetare ute i församlingar.

Medielandskapet och våra kommunikationskanaler har förändrats snabbt de senaste åren. På Strängnäs stift tror man på att kombi-nera digitala medier med mer traditionella kanaler, bara man har en plan och anpassar sitt innehåll till målgruppen.

TexT CeCiLia bengTSSon • foTo aLbin andréaSSon

Fram för mer digitalt och mindre papper

17P O R T A L E N 1 / 2 0 1 2

– Vi märkte nämligen att nyhets-brevet som går till en församlings ge-mensamma e-postadress inte alltid når fram till rätt personer. Vi hoppas att på detta sätt bättre nå fram med vår information och våra inbjud-ningar till den som faktiskt ska ha den – utan att skicka papper, säger Pia Andersson.

Strängnäs stift har papperstidningen Portalen som en kanal för inspira-tion och församlingsexempel inom olika områden. En produkt man är väldigt nöjda med och som har många läsare. Men en stiftstidning eller ett församlingsblad som ska produceras och distribueras kostar mycket pengar.

– Så är det absolut. Vi har 2012 dragit ned till sex nummer per år is-tället för sju, vi behövde helt enkelt spara pengar som så många andra verksamheter inom kyrkan, förklarar Pia Andersson.

Som kyrka måste man vara där människor är och möta behovet av närvaro, tillgänglighet och gemen-skap även på webbar och i sociala medier. På nätet är kostnaden betyd-ligt mindre.

– Det är svårt att ignorera att 4,5 miljoner svenskar finns på facebook. Jag tycker absolut att församlingar ska vara där, på ett eller annat sätt. Man kan ju alltid diskutera hur man ska använda mediet. Vi är väl rent allmänt lite dåligt på att uppmana till kommunikation och diskussion, och ganska duktiga på att använda socia-la medier som ytterligare en anslags-tavla för våra aktiviteter. Våga prova något annat, säger Pia Andersson.

För varje kanal eller medium som an-vänds bör det finnas en plan och ett syfte och försöka målgruppsanpassa och tänka på mottagaren. Strängnäs stift har externwebb och intranät i Svenska kyrkans webbverktyg Content studio.

– Jo, det kändes ganska självklart för oss att vi som stift ska vara en del av helheten. Och det gemensamma verktyget blir dessutom mycket bil-ligare än att ha ett helt eget system att utveckla och betala för. Vi försö-ker målgruppsanpassa så gott det går med den externa webben för allmän-het och press och intranät för oss kanslianställda och församlingarnas medarbetare, säger Pia Andersson. Men, konstaterar hon, ibland ligger samma sak på flera ställen och män-niskor hittar tyvärr inte i alla fall. Man måste alltid utveckla och försöka tänka nytt. Kommunikation är något man aldrig blir ”klar” med.

Ordet kommunikation kommer av latinets ”communicatio”, som betyder ömsesidigt utbyte eller i dagligt tal överföring av information.

Ett gemensamt verktyg innebär att istället för att arbeta med teknik så kan församlingen ägna sig åt att skapa bra kommunikation med be-sökarna och en webbplats med bra innehåll. Teknikutveckling sköts centralt av webbförvalt-ningen på nationell nivå.

Webbverktyget, Content Studio kan använ-das från alla datorer med internetuppkoppling och Internet Explorer 7 eller senare och an-vänds för extern webbplats och för intranätet. Idag har 567 enheter inom Svenska kyrkan valt att vara med i den gemensamma webben.

Content Studio, innehåller färdiga design-mallar. I mallarna ligger förbestämt vilket typsnitt det ska vara i menyer, rubriker och brödtexten, vilken färg det ska vara på länkar, och var bilderna kan placeras. Det finns också specialfunktioner, klara att snabbt lägga in på olika webbsidor.

Att vara med i den gemensamma webben kostar 2 400 kronor om året (per ekonomisk enhet).

Vill man även ansluta sig till intranätet är kostnaden beroende av antal anställda. För en församling med exempelvis 40-49 anställda (räkna inte med frivilliga och förtroendevalda) är kostnaden 4 000 kronor per år.

Svenska kyrkans gemensam-ma webbplats ska förmedla ett sammanhållet och enhetligt ut-seende där besökarna känner igen Svenska kyrkan.

TexT piA Andersson

Låt besökarna känna igen Svenska kyrkan på webben

FRÅGOR?

FrågoromContentstudioochavtalhttp://internwww.svenskakyrkan.se/webbhjälp

E-post kanslistod@svenskakyrkan.se

Telefon018-169700(knappval2).

Utbildningsdagar i stiftet 2012• Lärdiggrundernaiwebbverktyget

Contentstudio.11/10(heldag)

• Webbverkstadmedegetarbete- vi frågar och hjälper varandra. 12/4samt14/11(eftermiddag)

18 P O R T A L E N 1 / 2 0 1 2

Precis som andra branscher har kyrkan ett fackspråk. Nedan hittar du några ord du kanske undrat över men inte vågat fråga om…

TexT Pia anderSSon • iLLuSTraTion STina bernSTröm

Apostel Det grekiska ordet ”apostolos” betyder ombud, sändebud. Apostlar är en gemensam beteckning på den första kristna ge-nerationens ledande grupp. Vanligtvis används beteckningen för Jesu lärjungar.

Celebrera Den präst som leder firandet av mässan (gudstjänst med natt-vard) är celebrant.

Ekumenik Kommer från grekiskan och kan översättas med världsom-fattande. Begreppet används om kyrkornas och de kristna samfundens arbete för enhet, man brukar också räkna med dialog med andra religioner.

Episkopal Kommer från grekiskans ”episkopos”, som kan översättas med tillsyningsman, biskoplig. Kyrkor eller samfund som leds av biskopar kallas episkopala.

Epistel Nya testamentets brev kallas epistlar. Största delen av dem är skrivna av aposteln Paulus.

Kaplan Gammal beteckning på en präst som var kyrkoherdens medhjälpare i större pastorat. Idag är kaplaner präster med speciella uppgifter, exempelvis domkyrkokaplan.

Katekumenat Ordet är släkt med grekiskans ord ”katechein” och kan över-sättas med ”att vägleda, handleda, undervisa”. Inom Svenska kyrkan handlar det om grupper och kurser kring vuxenväg till tro.

Kommunion Gemenskap. Ordet används om nattvardens måltid.

Kyrkoordningen Kyrkoordningen är Svenska kyrkans eget regelverk. Den er-satte kyrkolagen år 2000 när staten och kyrkan skiljdes åt.

Sakrament Kommer från latin och betyder helig handling, något som ger eller förmedlar Guds gåvor. De två sakramenten i Svenska kyrkan är nattvarden och dopet.

S:t Nicolai kyrka i Örebro bjöd in till drop-in-dop Kom som du är – och bli döpt redan samma dag, i kyrkan. En lördag i febru-ari bjöd S:t Nicolai kyrka i Örebro in till drop-in-dop. – Vi ville ge människor möjlighet att döpas på ett enklare vis, säger prästen Magdalena Sjöholm.

En del döps som barn, andra som kon-firmander eller vuxna. Men den allmänna bilden är nog att Svenska kyrkan har ett enda sätt att bjuda in människor till dop, tror Magdalena Sjöholm:

– Då ringer man och bokar tid för dop för sitt barn i kyrkan och sedan träf-far man prästen när dopdagen närmar sig. Dopet sker sedan på den bestämda dagen. Med drop-in-dop kan vi ordna alltihop på en och samma dag. Ett kom-plement, för att göra doptillfället enklare och mer lättillgängligt för dem som öns-kar ha det så. Samtidigt visar vi tydligt att man kan döpas i Svenska kyrkan även som äldre barn, ungdom och vuxen.

Kyrkligt värre

foT

o m

ar

Tin

ga

rLö

v

Biskopen krönikör i KKurirenSedan juldagen är biskop Hans-Erik Nordin krö-nikör i Katrine holms-Kuriren. En stimulerande uppgift som han tackat ja till för att det är viktigt att kyrkans representanter finns i offentligheten, säger Hans-Erik Nordin i en intervju i Katrineholms-Kuriren.

Svar: Apostel

19P O R T A L E N 5 / 2 0 1 1

Vårläger med DÅM. Svenska kyrkans unga 30/3–1/4Svenska kyrkans ungas distriktsårsmöte. I Mariefreds församlingshem.

Att möta och arbeta med människor med funktionshinder 2/4En inspirationsdag med föredrag och teater. I Strängnäs.

Webbverkstad 12/4För dig som arbetar i Svenska kyrkans verktyg Content studio. I webbverkstan ges en möjlighet att arbeta till-sammans med andra och lösa webbproblem. I Strängnäs.

Människa i världen – nationellt skolkyrkoforum 19/4Vi åker tillsammans från Strängnäs stift till Skolkyrkoforum i Skövde och till det gemensamma pro-grammet. Vi har också egen tid samt uppföljning när vi kommer hem.

Att hämta kraft och mod ur sårbarheten 17-19/4Föreläsning av Jean Zaru från Ramallah, Palestina. Samarrangemang med Eskilstuna församling. I Eskilstuna.

Organisationsregistret 24/4Kursen ger grundläggande kunskaper om Svenska kyr-kans organisationsregister. För medarbetare inom expe-dition och administration. På Stiftsgården Stjärnholm.

Mötesplats: kommunikation och kommunikationsstrategi 24/4Svenska kyrkans kommunikationsstrategi och vikten av att ha en gemensam strategi presenteras.

Administrationsträffar 25/4 och 26/4Information och erfarenhetsutbyte för dig som arbetar med KOB och KBOK samt för kyrkoherdar. I Kumla för-samlingshem respektive på Stiftsgården Stjärnholm.

Barndag 15/5En dag för alla sinnen – för barnen men också för ledarna och föräldrarna. Samarbete med Svenska kyrkans unga. På Stiftsgården Stjärnholm.

Mer information om kurser och arrangemang samt kontaktpersoner och anmälan finns på www.strangnasstift.se under Kurser och utbildningar.

April–maj 2012

På gång i

STRäNgNäS STifTSTidNiNg

Utgivare Stiftsstyrelsen i Strängnäs stift

ANSvARig UTgivARE

Hans-Erik Nordin

REdAKTöR

Cecilia Bengtsson www.bengtssonx2.se info@bengtssonx2.se 070-252 11 87

REdAKTiONSRåd

Pia Andersson Eva Andersson Wahlkvist Nils-åke Carlsson Anna güthlein Agneta Larsson gunnel Mellqvist

gRAfiSK fORM

Anneli Elfving www.solodesign.se

AdRESS

Strängnäs stiftstidning Box 84, 645 22 Strängnäs

TELEfON

0152-234 00

Omslagsfoto: Py Bäckman, intervjuad på sidan 10. foto gustav Kaiser.

HEMSidA

www.svenskakyrkan.se/strangnasstift

AdRESSäNdRiNg

inger Andersson Månd–tors fm 0152-234 29 inger.andersson@svenskakyrkan.se

Teaterproffs tipsade textläsareEn söndageftermiddag i januari träffades ett drygt femtontal kyrkvärdar, gudstjänst-värdar och ljudskötare i Lerbäck-Snavlunda församlingar. TexT oCh foTo hanS-eriC hägg

Platsen var Snavlunda kyrka och gruppen fick ett uppskattat besök av Jenny Gille. Tillsammans med sin man Johan driver Jenny Lerbäcks teater som verkligen etablerats och fått gott renomé i hela Närke för sina familje- och vuxenföreställningar. På ett engagerat och mycket kunnigt sätt gav Jenny Gille tips och råd hur textläsningarna i våra gudstjänster kan bli ännu bättre. Genom exempelvis små pauser i läsningen, genom betoning av vissa ord, genom att ibland dämpa sin röst kan lyssnarnas uppmärksamhet fångas ännu mer. Många delta-gare prövade på textläsningar och förbättrade sin läsning påtagligt genom dessa goda råd. Kyrkoherde Marieanne Mossklint tog initiativ till samlingen som verkligen gav mersmak. Fortsättning följer!

Teaterproffs tipsade textläsare från Lerbäck och Snavlunda församlingar.

Möt världen – bjud in Ida på besökIda Kuusinen har varit stiftets utsända i Filippinerna genom utbytes-programmet Ung i den världsvida kyrkan. Hon är stiftsanställd på halvtid från och med 16 januari och tre månader framåt. Boka in Ida på besök i din församling! Begränsat antal besök – först till kvarn…

Är du mellan 18 och 30 år och själv vill delta i Svenska kyrkans utbytesprogram Ung i den världsvida kyrkan kan du skicka in ansökan för år 2012. Senast 1 mars vill Helena Puula Niemonen, internationell sekreterare i Strängnäs stift, ha ansökan på bordet eller i e-postlådan. Kontakta henne via mejl helena.p.niemonen@svenskakyrkan.se eller på telefon 0152-23418, för bokning och info.

BEgRäNSAd EfTERSäNdNiNg

vid dEfiNiTiv EfTER-

SäNdNiNg åTERSäNdES

TidNiNgEN MEd NyA

AdRESSEN NOTERAd

POSTTidNiNg B

Strängnäs stift, Box 84, 645 22 Strängnäs

www.svenskakyrkan.se/strangnasstiftinternwww.svenskakyrkan.se/strangnasstift

Skönaste sovplatsenJag gillar att ligga under täcket. Men även i den

gamla soffan och i garderoben. Det varma och

lena fönsterbrädet av marmor är också skönt.

Balkongen är däremot laddat område.

Roligaste lekenBlinkleken! En av mina människor, Lars B

Stenström brukar undra vad det är för fel på

ögonen. Blinkningarna berättar att jag mår bra.

Trivs. Jag jobbar inte med ögonlocken för att få

bort skräp. Mina blinkningar är signaler. Om att

vi hör ihop. Människan och jag.

När jag är hungrigNär jag vill skaffa mat varvar jag svaga små jäm-

rande läten och ynkliga ljud med att öppna by-

rålådor, krafsa upp garderobsdörrar. Och föra

oväsen på alla upptänkliga sätt. Jag rullar runt på

köksmattan. Stryker mig mot fötter och ben. Det

brukar funka. Husse blir till och med glad. När jag

njuter, njuter han. Vilken härlig dag, säger han.

BetydelsenavordetkattvaktJag håller koll. Vaktar. Ser till att hantverkare gör

vad de ska! På lagom avstånd, gärna uppflugen

på en soffrygg eller en byrå. Ibland muttrar jag:

Du rör inget annat, bara så du vet! Jag ser dig!

Komma hit och bete sig. Till sist följer jag be-

sökarna ut i hallen och går sedan en runda. För

att säkra huset.

BästakommunikationstipsetIbland kallas jag för chatten istället för chat noir

et blanc. Jag gillar att kommunicera. Jag är bra på

att variera tonfall och styrka. Mina människor frå-

gar vad jag vill. Då lägger jag huvudet på sned och

vallar dem till matskålen. Ibland är de trögtänkta.

Fattar ingenting. Då går jag iväg. Med högburet

huvud och jamar ilsket. Nästan mänskligt.

Tankar om det här med dop på ängar och i hagarJag vill ju knappast att jag och mössen ska ha

byggnaden för oss själva. Vi tänker inte bli de

sista flitiga kyrkbesökarna! Det blir ju svårt med

kyrkomusik och psalmer därute i grönskan.

Tacka vet jag kyrkoorgel och höga valv.

Om landstingets porrfiltret i mediaNormalt har min blogg kanske 70 läsare. Helt

plötsligt hade jag 20 000! Bara på grund av ett

porrfilter på landstingets server. Tänk vad en

liten artikel i tidningen kan göra. Människan

ville att jag skulle prata med pressen. Fick han

sköta. Elegant som jag är kunde jag låta mig foto-

graferas. Blir stiligt. Passar mig. Kolla om du har

lust. http://kattsixten.blogspot.com7 ki

lo m

uskl

er, k

yrkk

att i

Ola

us P

etri

förs

amlin

g i Ö

rebr

o

Six

ten

– th

e ca

t

Bildenovanvisarhurjagsermig

själv. Den stora bilden till vänster

visar mitt verkliga jag. Herre

överskokartonger.Bereddatt

vila varhelst ett tillfälle erbjuds.

Mediterar. Tänker. På fyrbenta

varelser. Och tvåbenta. Livet.