Karl-Magnus Lövnord

Clinical Conversion Specialist

BD Diagnostics - Preanalytical Systems, Stockholm, Sverige

karl-magnus_lovnord@europe.bd.com

Preanalytiska faktorer inom koagulation

och provtagningsrör

I detta seminarie

1. Vikten av balans inom hemostasen

2. Översikt av den preanalytiska fasen

3. Viktiga preanalytiska faktorer och dess påverkan

4. Rekomendationer

Balansen inom koagulation

Trombocyter

Blod kärl

Koagulation Fibrinolys

Blod koagel Blödning

Obalans i hemostasen

Risken med för hög heparin dos: Blödning

Trombocyter

Blod kärl

Koagulation

Fibrinolys Blod koagel

Blödning

Obalans i hemostasen

Risk med för låg heparin dos: Trombos

Trombocyter

Blod kärl Koagulation

Fibrinolys

Blod koagel

Blödning

Översikt av den preanalytiska fasen

CLSI. H3-A6, Procedures for the Collection of Diagnostic Blood Specimens by Venipuncture;

Approved Standard - Sixth Edition, Vol. 27 No.26

Remisser,

kontroll av

rätt analyser,

märkning av

rör

Kontrollera

patient ID,

remiss, rör

Kontrollera

om patient är

fastande om

så krävs

Provtagning

material Val av kanyl Typer av rör

Patient I stol

eller säng

Stas

< 1 min Kontroll kärl Handskar Desinfektion Utför

provtagning

Korrekt

rörföljd

Kompress, plåster

Rätt antal Korrekt avfall

av stickande

skärande

Kontroll rör Kontroll

etiketter

Ev speciell

hantering,

kyla, värme

etc

Skicka

prover till

labb enligt

direktiv

Blandning av rör

Fyllnad av

rör

Centrifugering Tid och

stabilitet

Typ av kanyl

– Storlek

– Typ

• Kanyl eller butterfly

• Hemolys

• Ven kollapsar

• Otillräcklig provvolym

Faktorer Påverkan

Kanyl Butterfly

Rör

• Trombocyt aktivering relaterat till

ytkontakten i provtagningsrören är

viktiga faktorer som kan påverka.

• Viktiga val att göra

– Molaritet (Citrat koncentration)

– Fyllnadsvolym

– Glas eller plast

– Konstant Headspace i röret

– Propp (låg koncentration av Ca2+,

Zn2+, Mg2+)

• Ven kolappsar (fyllnadsvolym)

• Trombocytaktivering (Headspace)

• Mg2+ in stoppers (Van Den Besselaar et al., 2001;

2003 & 2005)

Faktorer Påverkan

Typer av rör: Headspace

Head space

2.7 mL 1.8 mL

BD VacutainerTM Plus Citrate Tube

Provtagningsteknik

• Uppnå korrekt provtagning • Felaktig provtagning

– Hemolys

– Trombocyt aktivering

Faktorer Påverkan

Stas

• Stas skall kontrolleras

≤ 1 minut • Stas på längre än >1 min:

– Kärl drar ihop sig

– Ökning av vävnadsvätska

(PF4)

Faktorer Påverkan

Rörföljd

• Om flera rör skall tas

– Ta alltid citrat rör 1st (såvida inte

blododling skall tas)

Faktorer

Butterlfy

+ Slaskrör

• Om butterfly skall användas

– Använd slaskrör

• Om inte slask rör används med butterfly

– Påverkan på fyllnad: mindre fyllnad!

1. Trombocut aktivering (PF4)

2. PF4-Heparin bindningar

3. Förlängd aPTT

Påverkan

PF4-Heparin Binding

False long aPTT

Platelet Factor 4 Release

Incomplete Draw

Platelet Activation

• Om citrat rör inte tas först:

– Risk för kors kontaminering av tillsats:

1. Koagulations aktivator överförs till citrat rör

2. Risk för att prov börja koagulera

3. Risk för felaktiga resultat

Rörföljd

Blandning av rör

• Blandning av blod och citrat

• 3-4 blandningar

• Otillräcklig blandning :

– Dålig homogenitet mellan tillsats

och blod

– Fibrin, microkoagel

• Överdriven blandning:

– Hemolys

– Trombocyt aktivering

Felaktiga aPTT resultat

Felaktig dosering heparin

= 1 blandning

Faktorer Påverkan

Tube Type Time

(min)

x g (RCF) Temperature

(°C)

Glass Na Citrate &

CTAD

15 1500 25

PET Na Citrate 10-15 2000-2500 25

Centrifugering

• CLSI (H21-A5): 1500 x g (RCF), minst 15

min, RT

• Platelet Poor Plasma (platelet count

<10,000/μL per CLSI H18-A4 guideline)

• Låg fart/Tid:

– Platelet Poor Plasma not achieved

• Hög fart/Tid:

– Haemolysis

Tube Type Time

(min)

x g (RCF) Temperature

(°C)

Platelet-rich 5 150-200 25

Platelet-poor 10 1000-2000 25

Platelet-free 15-30 2000-3000 25

Different Types of Plasma Guder et al., 2009, 4th Ed

Faktorer Påverkan

Rekomendationer

1. Korrekt provtagningsteknik för att minimera hemolys och trombocyt

aktivering.

2. Fyll rören till korrekt nivå markering på rören. Detta säkerställer korrekt

förhållande mellan blod och tillsats.

3. Blanda rören 3-4 gånger direkt efter provtagning för att säkerställa att

citraten skall ge korrekt antikoagulantia effekt.

4. Kontrollera korrekt inställningar I centrifug, g-kraft (RCF), tid och broms

tid är tillräcklig för att ge en god separering av provet

5. Pipetera plasma försiktigt efter centrifugering.

Interna Referenser

BD White Papers: 1. Evaluation of BD Vacutainer® Sodium Citrate (0.109M) Plus Tubes Using the ELECTRA 1400C™ Analyzer

2. Evaluation of BD Vacutainer® Plus (0.109M) and BD Vacutainer® Glass (0.105M) Sodium Citrate Tubes for

PT and APTT Using the IL ACL Futura™ Analyzer

3. Evaluation of BD Vacutainer® Plus (0.109M) and BD Vacutainer® Glass (0.105M) Sodium Citrate Tubes for

PT, APTT, and Heparin Anti-Xa Using the IL ELECTRA 1400C™ and Diagnostica Stago® STA

4. Evaluation of BD Vacutainer® Plus (0.109M) and BD Vacutainer® Glass (0.105M) Sodium Citrate Tubes for

Prothrombin Fragment 1.2 Levels

5. Evaluation of BD Vacutainer® Sodium Citrate (0.109M) Plus Tubes Using the Diagnostica Stago STA®

Hemostasis Analyzer

6. Evaluation of BD Vacutainer® Sodium Citrate (0.109M) Plus Tubes Using the Diagnostica Stago STA®

Hemostasis Analyzer

7. Evaluation of BD Vacutainer® (0.109M) Plus and BD Vacutainer® (0.105M) Glass Sodium Citrate Tubes for

Platelet Counts Using the Beckman Coulter® STKS Analyzer and Sysmex® K1000

8. Evaluation of BD Vacutainer® Plus (0.109M) and BD Vacutainer® Glass (0.105M) Sodium Citrate Tubes For

PT, APTT, and Fibrinogen Using the Dade Behring BCS and Diagnostica Stago STA

9. Evaluation of 0.129 M 2.7 and 1.8 mL BD Vacutainer™ Plus Sodium Citrate Tubes Using The Electra

1400C™ Analyzer

Externa referenser

1. Adcock et al., 1997. Effect of 3.2% vs 3.8% Sodium Citrate Concentration on Routine Coagulation

Testing. Coagulation and Transfusion Medicine. 107(1); 105-110.

2. Adcock et al., 1997. Minimum specimen Volume Requirements for routine coagulation testing. Am

J Clin Pathol 109(5); 595-9.

3. Siegel et al., 1998. Monitoring Heparin Therapy: aPTT Results from Partial- vs Full-Draw Tubes.

Am J Clin Pathol 110; 184-7.

4. Kratz et al., 2005. A comparison of Glass and Plastic Blood Collection Tubes for routine and

specialised coagulation assays: A comprehensive Study. 130(1), 39-44.

5. Van Den Besselaar et al., 2000.

6. Oddoze et al., Stability study of 81 analytes in human whole blood, in serum and in plasma. Clinical

Biochemistry 45 (2012) 464–469.

7. Guder W.G, Narayanan S, Wisser H. and Zawta B. Diagnostic Samples: From the Patient to the

Laboratory. Fourth Edition. Darmstadt, Germany: Wiley-VCH; 2009r

8. CLSI H21-A5 guideline, Vol. 28, No. 5, 2008.

9. CLSI H18-A4 guideline, Vol. 30, No. 10, 2010.