Produktivitetspress och prestationsångest blandprogrammerare

Markus Borg

Arbetsmiljö (NR3027)Malmö Högskola

Teknik och samhälle

TF042181830313-3998

2007-08-05

Innehåll

1 Inledning 21.1 Problemställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31.2 Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

2 Undersökning av arbetsplatsen 42.1 Övergripande information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42.2 Den fysiska arbetsmiljön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42.3 Den organisatoriska arbetsmiljön . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62.4 Det systematiska arbetsmiljöarbetet . . . . . . . . . . . . . . . . 7

3 Produktivitetspressens risker 8

4 Enkätundersökningens resultat 10

5 Åtgärdsmöjligheter 15

6 Avslutning 17

1

Kapitel 1

Inledning

Mjukvaruutveckling är en disciplin som har utvecklats väldigt sedan 1950-talet.I samband med att utvecklingsprojektens storlek har mångdubblats har dettvingats fram strukturerade och disciplinerade metoder för att ta fram pro-gramvara, samt för att underlätta underhåll och vidareutveckling. Till självabegreppet mjukvara räknar man in dels själva källkoden och dels all dokumen-tation som hör till i form av designdokument, referensmanualer, testfall ochliknande. I denna uppsats kommer jag att begränsa mig till att studera det mani första tänker på när man nämner mjukvara, nämligen källkod.

Mjukvaruutveckling har utvecklats till en ingenjörsdisciplin och det har stud-erats �itigt de senaste decennierna. Produktion av källkod skiljer sig från klassiskindustriell produktion på en del viktiga punkter:

• Synligheten. Källkod är osynlig. De �esta övriga industriella tillverkn-ingsprodukter kan kontrolleras under tillverkning och även efter produk-tion är felaktigheter ofta synliga. Mjukvarans källkod erbjuder inte dennamöjlighet, man kan inte heller se om delar av mjukvaran fattas helt ochhållet. [Gal04] (s. 6)

• Tillverkningsprocessen. För mjukvara kan enbart fel upptäckas underutvecklingsfasen, därefter består den själva tillverkningen av att göra ko-pior. [Gal04] (s. 6)

• Hållbarheten. Källkod utsätts inte för direkt slitage som t.ex. en broeller en bil. Detta innebär att många system �nns i drift under väldigtlång tid och god kodkvalitet blir viktig för att underlätta implementationav ny funktionalitet i samband med nya krav. [Som01] (s. 582)

Dessa punkter ökar kraven på utvecklarna. Programmering är till stor delett hantverk, där yrkesskickligheten olika medarbetare emellan kan skilja sigganska mycket åt. Det är svårt att mäta produktivitet, det enklaste sättet äratt beräkna antalet rader producerad källkod per tidsenhet. Detta kan dockvara missvisande om man inte på något sätt viktar med avseende på kodenskomplexitet, men sanningen kvarstår att vissa programmerar fortare än andra.

Nutida projekt är ofta väldigt stora och många medarbetare arbetar paral-lellt. Ofta uppstår beroendesituationer där någonting måste vara avklarat innannågon annan kan ta vid med någon annan uppgift. Detta leder till krav och press

2

på den enskilde programmeraren, något som väsentligt kan påverka den upplev-da arbetsmiljön och de sociala relationerna på arbetsplatsen.

1.1 ProblemställningI denna uppsats har jag för avsikt att studera psykosociala bitar av program-merarens vardag. Jag vill bedöma i vilken utsträckning programmerare anseratt den individuella produktionskapaciteten märks av och hur pressande detupplevs för enskilda medarbetare. Vidare vill jag diskutera olika möjligheter atthantera och begränsa den upplevda pressen. Detta kan formuleras som följandefrågor:

• Upplever man att det �nns stora skillnader mellan hur snabbt medarbetareskriver källkod?

• Hur upplevs produktivitetspressen bland enskilda programmerare?

• Skiljer det sig åt mellan yngre och äldre medarbetare?

• På vilka sätt kan man begränsa problemen för att få en bättre arbetsmiljö?

• Vilka sociala och ekonomiska konsekvenser kan det få om problemen ökar?

• Vad �nns det för kopplingar mellan produktivitetspress och hållbar utveck-ling?

1.2 MetodUnderlaget till enskilda programmerares syn på då ovanstående frågorna äm-nar jag samla in genom en anonym enkätundersökning på webben. Jag kom-mer att skicka ut enkäten till ett antal mjukvaruutvecklare från stora och småföretag. Webbenkäten kommer dessvärre att behöva besvaras under sommarenssemestertider.

Jag kommer även att göra ett besök på ett större mjukvaruutvecklingsföre-tag i Skåne och ta reda på hur en speci�k avdelning arbetar. I samband meddetta kommer en grundläggande undersökning av arbetsmiljön att göras medfokusering på den för uppsatsen mest relevanta organisatoriska arbetsmiljön.

Därefter kommer jag att sammanställa enkätsvaren och mina erfarenheterfrån studiebesöket. Slutligen avser jag att utifrån utvald litteratur hitta kopplin-gar och möjligheter för ett förbättrat arbete och besvara min problemställning.

3

Kapitel 2

Undersökning avarbetsplatsen

2.1 Övergripande informationJag har besökt ett större mjukvaruutvecklingsföretag i Skåne som utvecklarinbyggda system och applikationer för Windows. Det är helt och håller mitt egetbeslut att avidenti�era organisationen. Insamlingen av fakta har skett genomen snabb rundvandring i lokalen samt genom samtal med en teamledare och ettskyddsombud.

På arbetsplatsen arbetar totalt cirka 200 utvecklare, huvudsakligen civilin-genjörer av olika slag. Dessutom �nns ett antal anställda som sysslar med ad-ministration, service, lokalvård och företagshälsa. De anställda arbetar i en storsjälvständig byggnad byggd på 1980-talet. Personalen är utspridd på tre vånings-plan med liknande planering. Det �nns två hissar i byggnaden, men personalentycks lockas att gå i trapporna genom att informationstavlor �nns i trapphuset.Jag beskriver nedan mina upplevelser av ett av dessa våningsplan.

2.2 Den fysiska arbetsmiljönArbetsplatserna Medarbetarna arbetar i avskilda arbetsrum, antingen en-samma eller två tillsammans. Rummen var väldigt olika möblerade och uppen-barligen får de själva anpassa hur de vill ha det ganska fritt. En del hade kalarum medan andra hade rikligt med prydnadssaker och blommor. Gemensamtför varje arbetsplats var att det fanns ett skrivbord, en dator, en bildskärm, enför avdelningen nödvändig försöksuppställning av aktuell hårdvara, en bokhyl-la, en whiteboardtavla, en kontorsstol och en enklare stol. Figur 2.1 visar enschematisk bild av våningen.

Kontorsstolarna såg ut att vara av nyare slag och hade spakar och rattarsom tyder på rikliga inställningsmöjligheter. Vissa anställda hade äldre CRT-skärmar, men majoriteten hade platta skärmar och följaktligen gott om plats påskrivbordet. Jag såg en del medarbetare som inte hade någon stationär datoralls, utan enbart en laptop. Troligtvis rörde det sig om personal med annorlundaarbetsuppgifter som på eget initiativ valt den lösningen. Jag såg en anställd som

4

Figur 2.1: Schematisk �gur över ett våningsplan. 1. Konsulthörnor 2. Köksom-råde 3. Testlabb 4. Konferensrum. De blå delarna är trappor och hissar. De gulastrecken är rumsavgränsare.

stod och arbetade vid sin plats, tack vare ett höj- och sänkbart skrivbord.Det fanns även några arbetsplatser på öppna ytor, där utvecklarna var av-

gränsade fyra och fyra. Det rörde sig om projektanställda konsulter och andramindre permanenta medarbetare. Deras platser låg i anslutning till våningenstvå testlabb. De här arbetsplatserna var mindre inbjudande och saknade fönster.Det var ganska mycket rörelse just här då folk passerade för att komma till andrasidan av byggnaden. Det fanns även anslagstavlor och projektuppföljningsinfor-mation på denna yta, vilket även det säkerligen kan bidra till en rörig ochvälbesökt arbetsplats. Se �gur 2.2 för en bild på en av dessa s.k. konsulthörnor.

Figur 2.2: Arbetsplatser för konsulter. De gula strecken är rumsavgränsare.

Termiskt klimat Lokalerna är luftkonditionerade och jag kunde se �era friskluftsinsläpp.Den huvudsakliga luften släpps in i öppna ytor där försöksuppställningar förtestning är placerade. Dessa platser var ganska kyliga, det drog i min meningdirekt kallt på sina ställen. Ingen anställd har dock fast arbetsplats på dessaytor, utan vistas bara där under kortare tid vid behov.

Buller Jag noterade ett dovt ljud från ventilationen, i övrigt var det ganskatyst. Det förekom en del telefonsignaler och samtal, men inget som jag reageradepå som störigt. Det förekom att anställda spelade musik på låg nivå på sinaarbetsrum.

5

Belysning Jag upplevde belysningen som tillfredsställande. Alla arbetsrumhade stora ytterfönster som släppte in dagsljus. Innerväggarna hade stora glasskivoroch släppte in en hel del ljus i lokalernas inre delar, se �gur 2.3. Den konstgjordabelysningen bestod av lysrör i armatur som hängde ner ifrån taket och eventuellaskrivbordslampor. Åtminstone verkade belysningen under dagtid vara god.

Figur 2.3: Fönster kring en typisk arbetsplats.

Kemiska risker Då det rör sig om ett IT-företag �nns kemiska risker in-volverade i all elektronisk utrustning, vilken kan avge stora mängder retandeämnen. Detta kan givetvis påverka luftkvaliteten och den kan upplevas somtorr, precis som i den första fallbeskrivningen i inlämningsuppgift 2. Troligtvisbyts datorerna, som är det viktigaste arbetsverktyget, ut med jämna mellanrum.Programmerare behöver dock inte det senaste i datorväg och jag misstänker attdet inte förekommer kundnärvaro i just de här delarna av byggnaden (det �nnsnog mer representativa lokaler för det), därav bör problemen vara begränsade.Monitorer, skrivare och annan kontorsutrustning byts troligtvis inte heller utsärskilt ofta.

2.3 Den organisatoriska arbetsmiljönInom organisationen arbetar man nästan uteslutande i projektform. Projektenär långa och varar oftast ungefär ett år och de 200 utvecklarna arbetar hu-vudsakligen med samma under denna period. På arbetsplatsen är de anställdauppdelade i sex avdelningar som ansvarar för olika delar som hårdvarunära pro-grammering, nätverkskommunikation, interna utvecklingsverktyg och testning.Dessa avdelningar är ungefär jämnstora och alla har varsin sektionschef somansvarar för respektive del. Varje sektion består i sin tur av olika sk. utveck-lingsteam med vanligen fyra till åtta medarbetare. Samtliga team har en ledaresom hanterar den direkta kontakten med enskilda programmerare och styr ochkontrollerar arbetet. Teamledaren avgör själv på vilket sätt möten och uppföljn-ing ska ske inom gruppen och ägnar sig även själv åt programmeringssysslor.Övergripande ansvar för hela projektet har platschefen i byggnaden. Figur 2.4

6

visar den hierarkiska uppbyggnaden.

Figur 2.4: Företagets hierarkiska uppbyggnad för utvecklingsprojekt.

I det utvecklingsteamet jag betraktar i denna uppsats valde ledaren att hatät kontakt med gruppen genom dagliga morgonmöten. Varje morgon ägnasåt en kvarts genomgång av föregående dag där alla medlemmarna i teametrapporterar hur mycket tid som spenderades på olika moment. Det �nns alltsåen väldig fokusering på tid inom gruppen där varje arbetstimme ska rapporterastill en projektledare. Idén till dessa morgonmöten kommer från en lättrörligutvecklingsmetodik som kallas extreme programming. Inom denna metodik kallasde stand-up meetings, under vilka man ska diskutera mål och arbetsförloppgenom att redogöra för vad man har gjort och vad man planerar att göra härnäst.Den som leder projektet kan då enkelt mäta hur arbetet går framåt. Anledningentill att mötesdeltagarna ska stå upp är för att se till att det blir korta oche�ektiva möten [Cun03] (s. 50).

2.4 Det systematiska arbetsmiljöarbetetInom företaget går skyddsombud en skyddsrond varje kvartal. Vid dessa ronderbesöks alla arbetsplatser och kontrolleras efter en checklista, samtidigt som deanställda får komma till tals och ställa eventuella frågor. Det �nns en sjuksköter-ska på plats i byggnaden två dagar i veckan, till vilken personalen kan gå vidarbetsrelaterade problem. Sjuksköterskan gör hälsokontroller och drogtest på al-la som nyanställs och alla anställda blir kallade till uppföljningsundersökningarvar artonde månad, då bland annat synen kontrolleras. Det �nns en sjukgym-nast på plats en gång i veckan och en dag varannan vecka �nns även en läkarepå plats. Vid arbetsrelaterade problem är det fritt för de anställda att användasig av deras kompetens. Personalen uppmanas till friskvård och det �nns ettföretagsgym att tillgå i lokalen. Gymmet har inte alla tänkbara maskiner ochutrustning, men är modernt och fräscht och såg inbjudande ut.

7

Kapitel 3

Produktivitetspressens risker

Stress är en kroppslig reaktion som ska anpassa oss för olika typer av påfrest-ningar (Norling, 2006, 16:1). En ökning av den upplevda produktivitetspressenpåverkar direkt den s.k. psykiska stressen. Det har hittats �era samband mellanpsykisk stress och fysiologisk påverkan på människokroppen, även om det ärmycket som än så länge inte är fastställt. Stress kan leda till ökad risk för enrad problem, från mindre allvarliga förkylningar till hjärtproblem, diabetes ochplötsliga dödsfall [PS03] (s. 470).

Stress i vardagen har visat sig konkret påverka immunförsvaret negativt.Det har visats att frigivning av vissa stresshormoner motarbetar en del av deceller som människokroppen använder för försvar, vilket bland annat visades ien studie där en grupp studenter övervakades under ett år. I samband med ten-tamensperioder ökade studenternas stressnivåer och de drabbades av �er sjuk-domar och genom blodprov bedömdes deras immunförsvar [PS03] (s. 470).

Det är välkänt att långvarig stress är en stor riskfaktor i dagens samhälle.Vi är väl anpassade för kortare perioder av stress, men det höga tempot mångamänniskor lever i ger oss alltför få tillfällen för återhämtning. Förutom de nyssnämnda fysiologiska besvär stressen kan leda till, ger situationen även upphov tillmånga psykiatriska sjukdomar. Dessa uppkommer ofta pga. felaktiga stressreak-tioner i kroppen, hjärnan påverkas så att serotonin och dopaminsignaleringenförändras. Schizofreni, ångest och huvudsakligen depression och utbrändhet ärexempel på tillstånd som riskeras [Wik07].

För mjukvaruutvevklingsföretag är de anställda den absolut viktigaste resursen.Deras kunskap och erfarenhet är värd många gånger mer än den jämförelsevisbilliga utrustning de arbetar med. En av de mest intressanta uppgifterna fördessa företag är att skapa ett arbetsliv för sina anställda som ger dem möjlighetatt under så lång tid som möjligt vara verksamma och produktiva. Med hållbarutveckling menar man vanligen att ta hänsyn till de ändiga resurserna, i dettafallet de anställda. Förutom detta innebär det att undanröja källor till över-driven intensitet och att se till att arbetet ger glädje och välmående [Gat06] (s.8).

Världen har förändrats väldigt mycket på kort tid och dagens lönsamhetskravoch globala konkurrens leder till höga krav på de �esta företag. Det faktumatt tekniken driver upp tempot skapar dessutom en påtaglig IT-stress [Nor06](16:3), något som naturligtvis är alldeles uppenbart i IT-branschen. En enskildprogrammerare har ofta en hög grad av kontroll i sitt arbete. Denne kan ofta

8

själv välja sina raster och själv planera sina arbetstimmar inom vissa ramar.Detta gränslösa arbete där var och en själv får styra sin arbetsbelastning ochdra gränser för sitt arbete är allt vanligare idag [Gat06] (s. 6). Detta ökar riskenatt personal jobbar för mycket, antingen för att man tycker det är roligt attarbeta eller för att konkurrensen är hård och man vill visa sig produktiv. Iprogrammerarnas fall kan det vara extra problematiskt om det sker mätningarav individuell produktivitet.

I Sverige drabbas allt�er av oro och är som störst bland företagare och tjän-stemän [Gat06] (s. 15), till vilka grupper programmerarna tillhör. Den psykoso-ciala arbetsmiljön har gradvis försämrats i vårt land, vilket återigen leder tillökad stress. Tas inte stressrelaterade problem på allvar, kan företag råka ut förenorma kostnader i form av sjukfrånvaro och annan förlust av personal. Svens-ka statens utgifter för sjukpenning, rehabilitering och förskottspension har ökatrekordsnabbt de senaste åren och utgör nu budgetens största enskilda post.Dessutom har den svårmätta sjuknärvaron, att anställda går till jobbet trotsatt de borde stannat hemma, ökat parallellt [Gat06] (s. 11). Att stress kan fådigra ekonomiska konsekvenser är alldeles uppenbart.

9

Kapitel 4

Enkätundersökningensresultat

För att få svar på en del av mina frågor utvecklade jag en webbenkät med11 relevanta frågor med färdiga alternativ och en avslutande möjlighet att gefritextsvar. Jag valde att hålla nere antalet frågor så mycket som möjligt för attöka chanserna att få in svar. Frågeformuläret jag använde mig är bifogat sombilaga.

Jag valde att kontakta olika personer direkt via email och jag bifogade enlänk till enkäten. För att få tag i människor med rätt bakgrund använde jag migav följande strategi. Jag letade på Platsbanken1 under yrkesgruppen �dataspe-cialister� efter annonser som tveklöst hade med mjukvaruutveckling att göra.Vid de tillfällen det fanns en uppenbar teknisk referens i annonsen (dvs. inte enHR-anställd, rekryteringsansvarig etc.) skickade jag mitt mail. Det var ett gans-ka mödosamt arbete och jag nöjde mig efter att ha funnit 100 passande adresser.Av dessa �ck jag tillbaka 11 enkätsvar, vilket innebär att svaren jag fått enbartkan användas som �ngervisningar. Jag tror att den väldigt låga svarsfrekvensenfrämst beror på:

• Semestertider. Jag skickade mina mail i mitten av juli och bad om att fåenkäten besvarad innan den första augusti. När jag skickade ut mina mail�ck jag tillbaka 24 st autosvar av �out-of-o�ce�-typ, något som stärkerhypotesen.

• Delvis felaktig målgrupp. Även om jag ansträngde mig för att skickatill just utvecklare och inte personalansvariga rekryterare �ck jag tillbaka4 svar av typen �enkäten passar inte mig, jag jobbar med annat�. Om 4stycken svarar så har troligen ännu �er tänkt samma sak, fast utan attsvara via mail.

• Enkätens format. Jag kan tänka mig att �era lät bli att besvara enkätendå den var konstruerad så att svaren mailades in (<form action=�MAILTO:...�).Detta innebär att de besvarande inte kunde gömma sig bakom absolutanonymitet.

1http://platsbanken.ams.se

10

Nedan följer mina enkätfrågor med tillhörande svar:

Frågor om bakgrund

1. Jag är:

2. Hur gammal är du?

3. Hur många år har du yrkesmässigt producerat källkod?

11

4. Hur stor är organisationen du är verksam inom just nu?

Frågor om arbetsmiljö

5. Utsätts du för störande avbrott under din arbetsdag?

6. Upplever du att det �nns tydliga skillnader vad det gäller hur snabbt olikamjukvaruutvecklare producerar källkod?

12

7. Känner du någonsin av prestationsångest när det gäller hastigheten pådin programmering?

8. Förekommer det någon typ av mätning av din produktivitet när det gällerkällkod?

9. Vidtas det några åtgärder inom din organisation för att göra den enskildeprogrammerarens roll mindre utsatt och för att minska produktivitetsjäm-förelser? (T.ex. parprogrammering eller särskilt fokus på kollektivt kodä-gande)

13

10. Upplevde du produktivitetspressen som besvärande när du började arbetainom organisationen?

11. Förekommer det något systematiskt arbetsmiljöarbete på din arbetsplats?

12. Övriga kommentarer: (inga relevanta fritextsvar skickades in).

Vad det gäller svarsgruppens bakgrund är jag ganska nöjd med spridningen.Två svar från kvinnor i en starkt mansdominerad bransch och en bra spridningav ålder, erfarenhet och organisationsstorlek.

Den femte frågan visade att det är vanligt att man upplever störande avbrottunder arbetsdagen, vilket kan tolkas som att stress förekommer. Därefter följerde fem frågor som närmast anknyter till uppsatsens frågeställningar. Det �nnsen upplevd skillnad mellan hur produktiva programmerare är och i många fall ärden stor. Prestationsångest �nns också inom branschen och de allra �esta kännerav den i någon utsträckning. Det görs generellt få mätningar av produktivitetbland svarsgruppens företag och ofta sker det inga direkta åtgärder för att däm-pa produktivitetspress. De allra �esta upplevde inte produktivitetspressen somspeciellt besvärande när du började jobba inom organisationen. Slutligen vaddet gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet så fördelade sig svaren väldigtjämnt mellan alternativen ja, nej och vet ej.

I min frågeställning nämnde jag att jag ville titta på om man kunde senågra skillnader mellan yngre anställda och de som har lite mer erfarenhet frånbranschen. Trots risk att överanalysera en minimal undersökning har jag tittatpå de tre mest rutinerade och de tre minst erfarna från svarsgruppen. Det endasom sticker ut på minsta sätt är att de erfarna unisont har svarat att det �nnsen stor skillnad mellan olika programmerares källkodproduktivitet, i övrigt �nnsinga direkta mönster.

14

Kapitel 5

Åtgärdsmöjligheter

Enkätsvaren indikerade att det �nns en stor skillnad mellan hur fort program-merare skriver källkod och att det �nns en underliggande prestationsångestbland medarbetare. Detta motiverar att åtgärder för att mildra den typ av före-tagsintern stress som kan uppstå. I samband med att forskning bedrivs inommjukvaruutvecklingsdomänen tas bättre metoder fram för att bedöma produk-tivitet, något som dagens projektledare tacksamt tar emot. Risken är dock attjämförelser mellan medarbetare ökar oron och försämrar trivseln i den socialagruppen. När man upplever skillnader i gruppen kan dess dynamik förändras. Enheterogen grupp tenderar att rikta sig utåt [MP05] (s. 139). Detta kan t.ex. ledatill att man tappar gruppidentiteten och sätter sin egen framgång före gruppensmed försämrat samarbete som följd.

Enkätsvaren tyder på att det inte görs speciellt mycket för att minska deneventuella prestationsångesten. Det bedrivs även forskning inommjukvaruutveck-lingsforskningen som kan förbättra problematiken i fråga. Den tidigare nämndautvecklingsmetodiken extreme programming (XP) innehåller en del riktlinjersom kan minska kraven på den enskilda utvecklaren. XP har fyra huvudsakligaledord kommunikation, feedback, enkelhet och mod [Cun03] (s. 7). God kom-munikation är viktigt för framgång i alla projekt och är även nödvändig närman eftersträvar en arbetsplats med hållbar utveckling. Kommunikation behövsmellan alla anställda inom olika områden och tydliggör mål, minskar osäkerhetsamt ger möjlighet för kompetensutveckling. �Dialogen är oumbärlig� [Gat06](s. 46) och att regelbundet samtala med personalen om upplevda problem måstevara en naturlig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Företaget jag besökte hade till viss del anammat bitar av XP, vilket presen-terades i avsnitt 2.3 under den organisatoriska arbetsmiljön. Det �nns dock �erdelar av XP som jag tror skulle passa bra att introducera. Metodiken är uppbyg-gd av 12 olika praktiker som ska tillämpas, uppdelade på de fyra områdena kod-ning (praktiska detaljer för programmeringsarbetet), utveckling (lite högre nivå,ingenjörsarbetet) och organisation (övergripande förhållningssätt). Praktikernasom handlar om kodningsarbetet har inte så stor påverkan på prestationsångestoch press, men det �nns andra som har kopplingar.

Den andra utvecklingspraktiken lyder tillämpa parprogrammering. Detta in-nebär att ingen utvecklare sitter ensam vid datorn och skriver kod, istället arbe-tar en förare (skriver på tangentbordet) och en navigatör (övervakar, planerar)tillsammans. Genom att paret ofta växlar sina roller kan man hålla ett högt

15

konstant tempo, samtidigt som det �nns tid att vila. Undersökningar har visatatt parprogramming leder till kod av högre kvalitet, eftersom fyra ögon ser �erbuggar än två [Cun03] (s. 30). Om man dessutom ser till att ofta byta utveck-lare i de olika paren leder det till en att de anställda bättre lär känna varandraoch kunskaper och erfarenheter sprids inom gruppen, vilket är särskilt bra närnya nervösa medarbetare ska introduceras i organisationen. Det �nns dock enmotvilja inom industrin att tillämpa detta, då det kan tyckas kontraproduktivtatt sätta två utvecklare vid samma dator. Dessutom krävs det att organisationenföljer strikta konventioner vad det gäller deras kod.

Den tredje utvecklingspraktiken inom XP gäller kollektivt kodägande. Tankenär att man ska sprida ansvaret för källkoden till teamet, istället för att låta en-skilda utvecklare vara ägare. Alla utvecklare ska få fria händer att ändra i vilkendel av källkoden som helst. Ett tänkande av detta slag stärker lagkänslan ochminskar den individuella pressen. En annan fördel är att det aldrig uppstår ensituation då man inte kan göra förändringar i koden för att den ansvarige inteär närvarande, eftersom kollektivet ansvarar för allt [Cun03] (s. 32). Återigenkräver detta att alla utvecklarna följer kodkonventioner som är genomgåendeför företaget. En annan invändning är att det inte alltid är passande när säker-hetskritiska system ska utvecklas. Vad som dock är säkert är att XP leder tillen ökning av det sociala stödet, vilket är en mycket viktig resurs för ett företag.Socialt stöd har visat sig leda till förbättrat immunförsvar samt ökar individenskänsla av att ha en identitet och mening med sitt liv [PS03] (s. 472). Socialtstöd betraktas dessutom som så viktigt att det har blivit en tredje dimension iKarasaks ursprungliga krav-kontroll-modell [Nor06] (16:4).

Den sista praktiken inom XP beskrivs i avsnittet om övergripande före-tagstänkande. Den tar upp att man ska arbeta med ett hållbart tempo, någotsom ligger direkt i linje med målet att uppnå en hållbar arbetsplats. Målet är attde anställda ska gå hem trötta, men inte utmattade. Varje arbetsimme kostarenergi och det behövs sömn, familjeliv och rekreation för att återhämta sig. Atttänja på gränserna är kontraproduktivt och ett hållbart tempo leder till högproduktivitet [Cun03] (s. 43). För mycket övertid leder till programmerare somgör många enkla fel och det är viktigt att fördela arbetsbördan inom gruppen,vilket enligt förespråkarna av XP underlättas av parprogrammeringen och detkollektiva kodägandet.

16

Kapitel 6

Avslutning

I denna uppsats har jag studerat hur produktivitetspress och prestationsångestpåverkar vardagen för en programmerare. Jag har varit på ett studiebesök påett större företag och samtalat med en projektledare om hur deras utvecklareär organiserade och jag har genomfört en mindre enkätundersökning. Dessutomhar jag genom studier av modern mjukvaruutvecklingslitteratur upptäckt attdet �nns många idéer för att förbättra situationen för programmerare. Minasamlade erfarenheter har gett mig möjlighet att besvara mina inledande frågor,även om det inte rör sig om fasta slutsatser utan snarare indikationer.

Programmerare upplever att det �nns en stor skillnad mellan hur snabbtmedarbetare skriver källkod och de känner av att det �nns en produktivitet-spress med tillhörande prestationsångest. Medarbetare med längre erfarenhettycks uppleva skillnaderna som större än de yngre. För att begränsa problemenmed press i vardagen är det viktigt att ha en god kommunikation och poängteravikten av gruppen och det gemensamma målet samt det delade ansvaret. Ominte problemen hanteras riskerar man sociala konsekvenser i form av att grup-parbetet påverkas negativt då gruppen blir ökat heterogen. De ekonomiska kon-sekvenserna kan bli förödande för företaget i form av sjukfrånvaro och annanpersonalförlust. Slutligen, för att uppnå en hållbar utveckling är det direkt nöd-vändigt att aktivt verka för att hålla nere den stressen och oron som individuellproduktivitetspress innebär. I slutändan kräver en kontinuerligt hög produk-tivitet att man långsiktigt lyckas förvalta en personalstyrka som trivs och mårbra på sin arbetsplats.

17

Litteraturförteckning

[Cun03] Ward Cunningham. Extreme Programming � Pocket Guide. O'Reilly& Associates, Inc., �rst edition, 2003.

[Gal04] Daniel Galin. Software Quality Assurance � From theory to implemen-tation. Pearson Education Limited, �rst edition, 2004.

[Gat06] Harald Gatu. Hållbara arbetsplatser � botemedel mot ett sjukt arbet-sliv? Informationsbroschyr, Arbetslivsinstitutet, 2006.

[MP05] John J. Macionis and Ken Plummer. Sociology � A Global Introduction.Pearson Education Limited, third edition, 2005.

[Nor06] Ulf Norling. Arbetsmiljö � Utrag ur Kompendium för kursenMiljövetenskap vid ingenjörs- och teknikerprogrammen vid MalmöHögskola. KFS i Lund AB, third edition, 2006.

[PS03] Michael W. Passer and Ronald E. Smith. Psychology: The Science ofMind and Behavior. McGraw-Hill, second edition, 2003.

[Som01] Ian Sommerville. Software Engineering. Pearson Education Limited,sixth edition, 2001.

[Wik07] Wikipedia. Search term: stress. Web page, www.wikipedia.se, 1 Aug,2007.

18

Appendix

Figur 6.1: Frågor angående utvecklarens bakgrund.

19

Figur 6.2: Frågor angående utvecklarens arbetsmiljö.

Figur 6.3: Fråga om SAM och avslutning.

20