Rådslag om Vår Framtid 27 maj 2013

InnehållRådslagets utformning.................................................................................................2 Anteckningar................................................................................................................3

Inkluderande förhållningssätt och kultur ............................................................. 3 Öppna mötesplatser ........................................................................................... 4 Sveriges Bästa Skola ........................................................................................ 5 Bra Infrastruktur för alla...................................................................................... 6

Nästa steg ...................................................................................................................7

Rådslagets utformning

Under eftermiddagen den 27 maj möttes 30 personer på Bollnäs Folkhögskola för att diskutera initiativet ”Vår framtid – i våra händer”. Rådslaget hade föregåtts av ett seminarium i november 2012 och målet med mötet var att forma fyra fokusgrupper att jobba vidare med förslag till nästa seminarium, den 14 november 2013. De fyra fokusområdena: INKLUDERANDE kultur Öppna MÖTESPLATSER Sveriges bästa SKOLA Bra INFRASTRUKTUR för alla Rådslag är en självstyrande mötesform som kännetecknas av lyhördhet och samarbete. Därmed är mötets utformning avhängigt av deltagarnas engagemang och intresse för frågorna som diskuteras. För att maximera användningen av eftermiddagen delades gruppen upp i två mindre rådslag. Det ena avhandlade de två första punkterna och det andra de två sista punkterna.

Anteckningar

Inkluderande förhållningssätt och kultur Nysvenskar och nyinflyttade från andra delar av Sverige upplever utanförskap ”Nyinflyttad” fastän bott här i 20 år (gäller både svenskar och invandrare) Att gå och knacka på hos någon som är ny är viktigt Kulturkrockar kan ske i de olika sätten att umgås – exempel ta en kaffe jämfört med äta middag tillsammans flera dagar i veckan Särbehandling kan även komma av rädslan för att säga fel – ex ordval som nysvenskar. Det förstör samhörigheten. Ungdomar är bättre på att se individerna framför bakgrunden Jag har alltid ett val när jag möter en annan människa ex. välja att heja eller inte! Svenska strukturer är gamla och har byggts upp under lång tid – det säkrar kvalitet men skapar också hinder. Eftersom vi är så bra på att organisera borde vi använda det till något bra. Alla kvalitetssystem vi har kan ställa till problem när man ska tänka nytt. Faddersystem kan det vara något? Ex. en ungdom kanske inte har någon att övningsköra privat med kan det finns frivilliga som kan ställa upp? Faktum är att bygden inte kommer kunna kompetensförsörja alla arbetsplatser med yngre när 40- och 50-talisterna går i pension. Vi måste hitta arbetskraft på andra ställen. Ändå är vi i mätningar sämst på integrationsfrågor (gällande hälsa, arbetslöshet, examen från gymnasiet etc) UF: ungdomar får träna på företagande och de får erfarenhet – det behöver bli mer tillgängligt. Ungdomarna vet inte var det finns jobbmöjligheter i framtiden, vad som krävs i form av utbildning för att få jobben och vart man ska vända sig för att få reda på det. Strukturer och processer finns (tex platsbanken) men informationen har inte nått ungdomarna Det finns fortfarande behov av uppdaterade och nya strukturer. Hur får vi till en SYO/framtidsplaneringskultur som är lockande för ungdomarna? Som engagerar? Se den andres kompetens istället för att tänka ex. ung arbetslös, invandrare, funktionshindrad osv. Alla ska inte behöva ha högskoleutbildning – fokusera på vilka kompetenser man behöver på företaget. Man kan också råka ut för att vara överkvalificierad för en tjänst man söker. Det är svårt att vara exakt balanserad i utbildningsgrad och lagom mycket erfarenhet av rätt arbete. Det är inte ett hållbart förhållningssätt från arbetsgivarna. Det borde finnas EN sida där man kunde hitta statistik om framtidsyrken, lediga jobb, info om utbildningar, praktikplatser osv, och som engagerar ungdomar (tex via en Facebook app)

Öppna mötesplatser Praktikplatser blir viktiga för att komma in i samhället – även på privat plan Man kanske gärna bjuder med någon på en promenad, men inte om man aldrig träffats innan I Ryssland är praktik obligatoriskt och man blir spridd över hela landet baserat på var arbetskraften behövs. I Syrien måste alla jobba statligt i 5 år efter examen. I Sverige ska man söka praktik och 1a arbetsplats själv. En kombinationsmodell vore kanske bra. Lärlingsplatser vore bra då småföretag får prova på en anställd och den anställda får prova på företaget. Som det är nu är man överdrivet försiktig när man anställer och väljer människor ”för säkerhets skull” Traineeprogram på t.ex. 18 månader är bra då ungdomar gärna vill ut i arbetslivet efter gymnasiet och det kan testa ett yrke innan de väljer om de vill vidareutbilda sig. Det finns företag som aldrig får frågan om att ta emot en trainee. Som företagare är det svårt att hinna med att knacka på hos skolan och erbjuda plats. Det behöver bredare och tätare samarbete mellan skolan och näringslivet i stort (vissa enskilda företag har redan etablerade samarabeten) Praktik behöver inte vara så pretentiöst. Företag kanske gör det svårare än vad det är. Det handlar om inblick och prova-på, inte om utbildning i första hand. ”Jag har aldrig lärt mig hur arbetslivet fungerar i skolan” - skolan fokuserar på att lära ut fakta inte praktiska färdighet som behövs för att man ska ha större chans att hitta ett jobb Vems är ansvaret att ordna mötet mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare? Entreprenörskap bör vara ett ämne/grundtanken i utbildning. Entreprenörskap betyder dock ”sin egen företagare” inte att man är företagare. Man ska inte glömma att lärare inte tränat sig i entreprenörskap – det blir svårt att lära ut ett tankesätt man inte själv är van att ha.. Lärarlegitimation riskerar dessutom att utesluta människor från näringslivet Entreprenörskapstips till ungdomarna: ställ frågor till människor ni tycker är intressanta/har intressanta yrken, be om visitkort, föreslå en fika eller lunch, var hjälpsam – det lönar sig i längden Kan upptäcka gemensamma intressen med nyinflyttade om man får chans att träffas Naturliga mötesplatser som musik och idrott – kan vi hitta fler sådana? Vi borde anordna större evenemang i området – vi har ju plats! Man kan låna, stjäla och bygga vidare på bra idéer! I Hudiksvall finns branschprao (http://www.hudiksvall.se/Foretagare--naringsliv/arbetsplats-som-praktikplats/information-om-prao-ar-9/branschprao/) Jobba i Västerås är en satsning på mentorskap, men man måste söka själv http://www.jiv.se/ På kompetensforum finns rapporter om framtidsjobb Det satsas på lokala kompetenscentra – fysiska platser eller inte är upp till området http://www.regiongavleborg.se/1/verksamhet/kompetensforum-gavleborg.html På http://www.ungajobb.se/ kan man hitta och erbjuda praktikplats

Sveriges Bästa Skola Skapa små grupper inom barnsomsorgen

Barnflickor/pojkar igen?

Ta bort stora barngrupper inom barnomsorgen

Jobba med värdegrunder inom grundskolan

Skapa ett bra tillhörande klimat

Steget till gymnasiet måste förberedas så det inte blir en chock, studietekniken

Lust o Lära har ett bra upplägg inför gymnasiet

Personlig bra kontakt med lärarna

Lust o Lära har enskilt duktigaste lärarna

18 elever som max i undervisningen

Personlig utvecklings program inför gymnasiet

Läraryrket är viktigt de MÅSTE brinna för sitt jobb

Skapa små grupper i grundskolan där nivån läggs utifrån gruppens kunskaper

Elever och lärare måste passa ihop

Resurser skall läggas på mindre grupper

Ge förutsättningar för att komma vidare

Hur få lärare som är ”trötta” att bli engagerade

Gävle satsar då på kompetensutveckling

I Gävle speglar de varandras lektioner

Det skall vara en rak ärlig kommunikation med elever

Eleverna är lärarens kund

Viktigt att Natur och Industriprogrammet blev kvar i Bollnäs

En bra skola gör att vi får människor att flytta till Bollnäs, elever vill gå här familjer flyttar hit.

Kompetens kommer in

Skolan är det viktig, där måste finnas kärlek omsorg och glädje

Motivation och engagemang måste finnas i skolan

Det blir dyrt att inte ta hand om barnen

Skolan bör samarbeta med samhället och företagen

Bra Infrastruktur för alla

Använd minibussar i stället för stora bussar som går halvtomma, kör oftare

Även stadsbussarna går tomma

Taxi som man kan boka via Facebook, ska inte kosta mer än bussen

Ungdomar måste kunna komma ut och fram till tätorterna även om de bor utanför staden

Synkronisera bussar och tågtider

Det måste gå att arbeta på tåget, tekniken måste fungera

Kommunen behöver satsa på eget företagande bland unga, hjälpa till med t ex starta eget

utbildningar

Bollnäs behöver bli ett original inte en kopia av en storstad. Bollnäsbor sälj inte ej själ!

Gör Brotorget till en mötesplats, aktivt torg med kultur

Det skall vara integration mellan generationer, skapa en mötesplats där alla generationer känner

sig trygga, en fritidsgård för människor där man skapar kontakter umgås över generationsgränser

Även integration mellan ”gamla” kommungränser Arbrå, Segersta mm

Unga under 18 vill också komma in på krogen, inte för att dricka alkohol men för att umgås, i

Holland kommer alla in men de under 18 får ett band runt handleden som visar att de inte får köpa

eller dricka öl (alkohol), gör man det åker man ut.

Man behöver bli bättre på att marknadsföra vad som händer i kommunen

Sätt fokus på det positiva ej det negativa

Samhället utvecklas genom dialog, vi får tillsammans utveckla något bra

Nästa steg Rådslaget var mycket lyckat och de flesta deltagare uttryckte glädje över att ett så bra diskussionsklimat uppkommit samt att utbytet mellan skolungdom, politiker och näringslivs-representanter gav så många nya intryck och tankar. Som synes i anteckningarna från de två rådslagen fanns det mycket energi och många goda idéer hos deltagarna. Hälften av deltagarna valde att forma sig i fokusgrupper för att arbeta vidare med de idéer och frågeställningar som eftermiddagen hade gett. Dessa fokusgrupper är: Inkluderande kultur Sammankallande är Ann-Katrin Samuelsson 070-678 62 69 med Åke Hedlund som ersättare. Öppna mötesplatser Sammankallande är Lena Husén 070-525 74 95 med IngMarie Nilsson som ersättare. Infrastruktur och Sveriges bästa skola Båda grupperna behöver mer vägledning innan vi hittar energi för ledarskap och drivkraft. Fokusgrupperna uppmuntras att bjuda in personer som inte kunde närvara vid rådslaget, men som kanske vill verka för en bra framtid inom de olika områdena. Personer som önskar delta uppmuntras ta kontakt med någon av talespersonerna. Fokusgrupperna har möjlighet att arbeta fram konkreta förslag på förbättringar inom respektive område som sedan presenteras på det stora seminariet ”VÅR FRAMTID - I VÅRA HÄNDER” den 14 november. Till det mötet kommer kommunpolitiker och andra beslutsfattare vara inbjudna. Samordnare för rådslaget var Per-Åke Svensson, Företagsringen. Sammanställningen är gjord av Linn Lindström och foton är tagna av eStreem.