Linköpings universitet Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV)

Kandidatuppsats, 15 hp – Samhälls- och kulturanalys (SKA)

ISRN: LiU-ISV/SKA-G--17/13--SE

Att hitta bostad som student – En studie om hur studenter pratar om bostadsbristen

Rebecca Berglund

Handledare: Marianne Abramsson

Sammanfattning

Följande studie handlar om att studenter utifrån sina egna utsagor har skapat förståelser

för hur de ser på bostadsmarknaden. Genom intervjuer kommer bland annat studenterna

prata utifrån aspekter om de ser det som enkelt eller svårt att hitta bostad som student i

Linköpings kommun. Detta för att ge en bild av den omtalade bostadsbristen som finns.

Studenternas utsagor kommer även att ge belägg för deras uppfattning om tillgången på

bostäder genom att prata om sitt tillvägagångssätt i att hitta bostad, deras uppfattningar

om tiden det tar att få någon, hur de pratar om avgörande faktorer för att få tag i en bostad

och slutligen hur de pratar om känslorna av det arbete som krävs för att hitta bostad. Jag

har valt att avgränsa min analys till dessa ovan nämnda delar, genom att analysera

materialet utifrån främst ekonomiskt- och kulturellt kapital men också ur ett

genusperspektiv. Syftet med att undersöka en students utsagor om aspekter på processen

att hitta bostad möjliggör att skapa en bild av hur detta pratas om i ett större perspektiv än

de enskilda individernas. Perspektivet landar i en samlad bild utifrån mina informanter

som jag också ställt i relation till tidigare forskning på ämnet och vad den har resulterat i.

Nyckelord

Bostadsbrist, bostadsmarknad, student, studentbostäder, hitta bostad

Förord

Att skriva den här kandidatuppsatsen har på många sett varit givande men också väldigt

utmanande då jag på egen hand ställdes inför mitt största skrivprojekt hittills. Under de

nio veckor som fanns utlagt att genomföra projektet på, valde jag att undersöka hur

studenter pratar om bostadsmarknaden, hur tillgängligheten ser ut för studenter och hur

går de till väga för att skaffa sig en bostad. Min förhoppning från början av projektet var att

skapa en bild av hur och varför studenter ser på bostadsbristen som de gör, vilket formade

en grundidé för uppsatsens innehåll.

Jag vill tacka min handledare Marianne Abramsson för den feedback jag fått. Jag vill också

tacka mina informanter som ställt upp och gjort projektet möjligt och därmed också gjort

det möjligt för mig att utföra projektet med det material jag hoppades få tillgång till. Jag

vill också tacka er som stöttat mig i den här processen.

Tack, för er hjälp.

Innehåll

INLEDNING....................................................................................................................................... 1

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ........................................................................................................ 2

BAKGRUND ........................................................................................................................................... 2

TIDIGARE FORSKNING ......................................................................................................................... 3

TEORI OCH CENTRALA BEGREPP ......................................................................................................... 6

FÄLTTEORI ............................................................................................................................................ 6

Fält, rum, aktör, kulturellt-, ekonomiskt och socialt kapital ................................................................ 6

GENUS .................................................................................................................................................. 8

Egenskaper bland kvinnor och män ..................................................................................................... 8

METOD ............................................................................................................................................... 10

INSAMLINGSMETOD ............................................................................................................................. 10

ANALYSMETOD ................................................................................................................................... 11

METODREFLEKTION ............................................................................................................................ 12

ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN ........................................................................................................ 13

UNDERSÖKNING........................................................................................................................... 14

ANALYS .............................................................................................................................................. 14

SYNEN PÅ OM DET ÄR ENKELT ELLER SVÅRT ATT HITTA BOENDE ........................................................ 14

TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET .................................................................................................................... 17

TIDSPROCESSEN GENERELLT OCH FÖR EN INDIVIDUELL STUDENT ....................................................... 20

HUR STUDENTER PRATAR OM SINA UPPLEVELSER UNDER PROCESSEN ATT HITTA BOSTAD .................. 23

DE AVGÖRANDE FAKTORERNA FÖR EN STUDENT PÅ BOSTADSMARKNADEN ........................................ 24

Faktorer om genus .............................................................................................................................. 24

Ekonomi och köpoäng ....................................................................................................................... 27

DISKUSSION ................................................................................................................................... 29

RESULTAT .......................................................................................................................................... 32

AVSLUTNING ...................................................................................................................................... 33

REFERENSER ................................................................................................................................. 34

ELEKTRONISKA KÄLLOR ................................................................................................................... 35

1

Inledning

Hur pratar studenter om tillvägagångssättet i att skaffa bostad i Linköping? Hur upplevs

processen att skaffa bostad och hur lång tid tar det? Detta är frågor jag lyfter i åtta

intervjuer med studenter. Frågorna ska skapa en bild om hur bostadssökandet upplevs och

porträtteras utifrån studenternas egna utsagor. Att ställa bostadsmarknaden i relation till

en students perspektiv tydliggör vad som kan göra själva sökandet problematiskt men

också vad som kan upplevas som enkelt. Kim McKee1, Marianne Abramsson2, Emma

Holmqvist och Lena Magnusson Turner3 påvisar att unga har svårt att skaffa bostad.

Denna svårighet grundar sig ofta i ekonomiska orsaker, vilket bland annat gör att många

unga i 20-30 års åldern inte har råd att köpa en bostadsrätt och därmed begränsar

marknaden på bostäder till hyresrätter. Jag har valt att göra intervjuer med fyra män och

fyra kvinnor som studerar vid Linköpings universitet och är bosatta i Linköpings kommun.

Avgränsningen till Linköpings kommun gör att jag kan genomföra en analys om hur olika

individer pratar om bostadssökande utifrån samma kontext, utifrån sina egna perspektiv

och därigenom identifiera skillnader och likheter mellan individernas uttalanden.

Boendesituationen bland studenterna kommer att analyseras utifrån hur mina informanter

själva pratar om det befintliga problemet samt hur de påverkas av det. Genom att titta på

tidsprocessen, informanternas uttalade upplevelser, avgörande faktorer och deras

tillvägagångssätt under processen att få tag i en bostad undersöks detta. I den utsträckning

informanterna pratar om sådant som kan tolkas som perspektiv på genus, kommer detta

att tillämpas i min analys. Genusaspekten för min studie handlar om att informanterna

synliggör skillnader bland kvinnor och män kring vad som är enkelt eller svårt med att ta

sig in på bostadsmarknaden. Då Linköping är en stad som många studenter söker sig till

behövs en bostadsmarknad som svarar för studenters bostadsbehov och därför kan den

existerande bristen på bostäder vara svår att förstå i relation till det behovet som finns.

Bostadsbolagen som omnämns med namn i studien är det kommunala bolaget

Stångåstaden4 samt deras dotterbolag Studentbostäder5.

1 Kim, McKee, ”Young people, Homeownership and Future Welfare”, Housing Studies, Vol. 27, No. 6, 853-862,

2012, s. 853-852, s. 853.

2 Marianne, Abramsson, ”Housing Careers in a Changing Welfare State – A Swedish Cohort Study”, Housing,

Theory and Society, Vol. 25, No. 4, 231-253, 2008, s. 231-253, s. 233.

3 Emma, Holmqvist, Lena, Magnusson Turner, ”Swedish welfare state and housing markets: under economic

and political pressure”, J Hous and the Built Environ, 29:237-254, 2014, s. 237-254, s. 244f.

4 Stångåstaden, Om oss, publicerat: 2017-04-06, https://www.stangastaden.se/omoss, hämtat: 2017-05-24.

5 Studentbostäder, Om oss, publicerad: 2016-06-28, https://www.studentbostader.se/sv/om-oss/om-oss,

hämtad: 2017-05-21.

2

Syfte och frågeställningar

Studien syftar till att ge en bild av det existerande problemet bostadsbrist bland studenter.

De frågor jag vill undersöka närmare i denna studie behandlar hur studenterna pratar om

möjligheterna eller svårigheterna att få tag i bostad, tillgängligheten, tillvägagångssättet

men också deras egna upplevelser och av avgörande faktorer för att en student ska ta sig in

på bostadsmarknaden. Hur informanterna pratar om tidsprocessen från att sökandet

påbörjas fram till dess att de får tag i ett boende är också relevant för studien. Studiens

frågor kan sammanfattas i följande frågeställningar:

Hur talar informanterna om bostadsbristen?

Hur talar de om sitt tillvägagångssätt, avgörande faktorer, upplevelser och tillgängligheten

av bostäder under processen och kan detta ställas i relation till hur de pratat om

bostadsbristen?

Hur kan skillnader synliggöras ur ett genusperspektiv baserat på informanternas

uttalanden om sådant som påverkar bostadsmöjligheterna?

Bakgrund

Sveriges förenade studentkårer (SFS) har påvisat bostadsbristen som råder i Sverige, där

studenter är en grupp som är hårt drabbade. De menar att studenter ofta tenderar att lägga

första studietiden på att söka bostäder.6 Av 33 undersökta städer är det endast sex som kan

garantera boende åt studenterna vid terminsstart.7 Linköpings kommun, som är en av

Sveriges studentorter, är en av flera kommuner där SFS fastslagit att det är bostadsbrist

och menar att kommunen är en av dem som inte säkert kan erbjuda en bostad vid

terminsstart. Den bristande bostadsgarantin i studentstäder kan skapa stress hos

studenterna vilket i sin tur kan leda till avhopp från de tänkta studierna.8 De påvisar dock

att situationen i Linköping förbättras och studenterna får ofta tag i bostad även om det inte

sker direkt vid terminsstart.9 I relation till forskning, visar bland annat Abramsson10,

Holmqvist och Magnusson Turner11 att unga i åldern 20-30 år har svårt att skaffa bostad,

6 Sveriges förenade studentkårer (SFS), SFS bostadsrapport 2016, publicerad: 2016-08-23, hämtad: 2017- 02-

12, http://www.sfs.se/publikation/sfs-bostadsrapport-2016, s. 2.

7 Ibid. s. 3f.

8 Ibid. s. 2ff.

9 Ibid. s. 15.

10 Abramsson, 2008, s. 233.

11 Holmqvist & Magnusson Turner, s. 244f.

3

vilket gör bostadsbristen problematisk i den mening att det också är vid tidiga 20-

årsåldern som individer tenderar att påbörja sina studier12.

För att få tag i en bostad i Linköping finns några tillvägagångssätt som att ställa sig i

bostadskö eller kontakta privata hyresvärdar. Linköpings kommuns hemsida listar många

av de hyresvärdar som går att kontakta via e-post eller telefon13 och det kommunala

bostadsbolaget Stångåstaden listar sina bostäder på webben. För att få Stångåstadens

bostäder sker först en registrering, varigenom individen samlar poäng, som sedan används

när intresseanmälan görs via kontot som skapats vid registreringen. Viktigt för individen

att notera är att bara tre bostäder kan intresseanmälans åt gången.14

Tidigare forskning

Min studie syftar till att undersöka studenters utsagor om bostadsmarknaden, att ge en

bild av den uppfattade bostadsbristen, samt studenternas tillvägagångssätt för att ta sig in

på bostadsmarknaden. Den hänvisade tidigare forskning som jag använder i denna text är

relevant för studien på olika sätt. Viss forskning är relevant på grund av hur nära i tid den

är vilket ger belägg för att knyta an till mina informanters utsagor som relevanta för hur

bostadsmarknaden ser ut i modern tid. Jag har även något äldre forskning som anknyter

till liknande problematik om bostadsmarknaden och hur den påverkar yngre individer.

Forskningen är även relevant för de aspekter på genus som är centrala för den genusteori

jag presenterar senare, samt hur detta tolkas utifrån informanternas utsagor.

Den mer moderna tidigare forskning som påvisat resultat om ungas svårigheter att hitta

bostad med ekonomi som underliggande faktor i en svensk kontext är skrivna av

Abramsson15 och Holmqvist och Magnusson Turner16. Den tidigare forskning som här

presenterats pratar om unga individer och inte specifikt studenter. Med hjälp av statistik

från Statistiska centralbyrån (SCB) kan en dock konstatera att detta ändå går att översätta

till studenternas situation, då flertalet studenter vid terminsstart är yngre än 22 år17, vilket

medför att jag därmed kan använda studenter i samma kontext som tidigare forskning har

12 Universitetskanslerämbetet, SCB, ”Universitet och högskolor: Studenter och examinerade på grundnivå och

avancerad nivå 2014/15”, Statistiska centralbyrån, UF20SM1602, Publicerad: 2016-04-14, hämtad: 2017-02-

20,http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad-

information/?publobjid=28689, s. 1f.

13 Linköpings kommun, Hyresvärdar i Linköping, publicerad: 2017-05-04, http://linkoping.se/bygga-bo-

och-miljo/bostader-och-offentliga-lokaler/hitta-bostad/hyresvardar-i-linkoping/, hämtad: 2017-06-10.

14 Stångåstaden, Så söker du bostad, publicerat: 2017-05-11,

https://www.stangastaden.se/sokledigt/bostad/saharsokerdu, hämtad: 2017-06-10.

15 Abramsson, 2008, s. 233.

16 Holmqvist & Magnusson Turner, s. 244f.

17 Universitetskanslerämbetet, s. 1f.

4

hänvisat till unga vuxna. Jan-Erik Lind och Sven Bergenstråhle påpekar att individer

mellan 20 och 30 år ofta bosätter sig i hyresrätter18, vilket kan sättas i relation till frågor

om ekonomi, vilket är relevant för min studie men också i relation till den åldersgrupp som

SCB19 menar vara den största vid universitetsstudier.

Abramsson menar att unga människor i en svensk kontext, under 1990-talet, tenderade att

bo kvar hemma längre och att flytta hemifrån vid något högre ålder än vad som

förekommit under tidigare årtionden.20 Studiens resultat visar att människor flyttat

hemifrån vid olika åldrar och att åldern för när individer flyttar hemifrån, har förändrats

över tid. Abramsson visar att individer under tidigt 90-tal tenderade att flytta runt 20 års

ålder21. Statistik från SCB22 visar ett fortsatt mönster att individer i 20-års åldern flyttar

hemifrån. Statistiken från SCB visar att det också är vid den åldern individer påbörjar sina

studier23, vilket kan ställas i relation till när individer etablerar sig på bostadsmarknaden

men påvisar också att liknelser mellan Abramssons studie som redovisar när unga under

90-talet flyttar hemifrån och när detta förefaller i dagsläget.

Anders Löfgren menar att de huvudsakliga anledningarna till att ungdomar (i åldern 25-30

år24) flyttar hemifrån är på grund av studier eller arbete. Löfgren menar även att själva

flytten kan vara ett tvång om det inte finns möjlighet till studier eller arbete inom

pendlingsavstånd.25 Med detta i relation till Abramsson26 som tyder på att unga i 20-

årsåldern ofta tenderade att flytta, kan vi tyda att åldern sträcker sig mellan 20-30 för när

unga ofta tenderar att flytta oavsett anledning, men att åldern för studier kan ha kommit

att bli något lägre i dagsläget i jämförelse med SCB27.

Viktigt för studien är även de aspekter på genus som lyfts fram i Löfgren, som påvisar att

vanliga överväganden som görs av ungdomar vid en flytt, handlar om det praktiska arbetet

18 Jan-Erik, Lind, Sven, Bergenstråhle, Boendets betydelser och boendets värderingar, Göteborg, 2004,

Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet, s. 33.

19 Universitetskanslerämbetet, s. 1f.

20 Marianne, Abramsson, Urban, Fransson, Lars-Erik, Borgegård, ”The first years as independent actors in the

housing market: Young households in a Swedish municipality”, i Housing Careers in a Changing Welfare

State, Marianne Abramsson (red.), Diss., Umeå, 2003, Submitted, s. 1.

21 Ibid.

22 Universitetskanslerämbetet, s. 1f.

23 Ibid.

24 Anders, Löfgren, Att flytta hemifrån: Boendets roll i ungdomars vuxenblivande ur ett situationsanalytiskt

perspektiv, Lund, 1990, Diss., Lunds universitets press, s. 113.

25 Ibid, s. 119.

26 Abramsson, 2003, s. 1.

27 Universitetskanslerämbetet, s. 1f.

5

i hemmet, så som städning, tvätt, etcetera. Han påpekar även att det är vanligast att

kvinnor redan hjälper till med sådant när de bor hemma hos föräldrarna.

Hushållssysslorna är ibland en anledning till att unga inte flyttar, medan vissa väljer att

flytta ändå. Ett annat ”tungt” övervägande menar Löfgren, likt andra författare, är det

ekonomiska perspektivet, där många känner att de kan spara pengar om de bor kvar

hemma.28

I ett underlag från Boutredningen, menar Stångåstaden, det kommunala bostadsbolaget i

Linköping, att unga efterfrågar mindre lägenheter i centrala lägen.29 Stångåstaden har ett

”webb-baserat” system som fungerar som ett kösystem där individer lämnar en

intresseanmälan till bostäder via nätet. Denna bostadskö har en åldersgräns på 18 år (år

2006)30 vilket medför att individer vid den åldern precis ställt sig i kö och inte har kunnat

samla så många poäng, vilket därmed automatiskt gör att äldre personer som stått i kön en

längre tid går före. Med detta sagt, kan Stångåstaden som kommunalt bostadsbolag inte

tillgodose bostadsbehovet för individer som flyttar hemifrån för att studera vid 20-års

ålder, genomsnittsåldern för att påbörja högre studier enligt SCB31. Enligt

Bostadsutredningen menar Stångåstaden att andrahandsuthyrningen ofta begränsas till ett

halvår per uthyrning, om inte undantag kan ges för förlängning.32 Andrahandsuthyrningen

kan underlätta för individer i 20-årsåldern att få tillfällig bostad om inte bostäder finns

tillgängliga för förstahandskontrakt, men med tanke på att gränsen dras vid ett halvår ger

det kanske inte tillräckligt med tid för individen som hyr i andrahand att hitta en annan

mer permanent bostad.

Att problemet för unga med att hitta bostad är vanligt förekommande kan vi även se i mer

internationell forskning där McKee påvisar hur yngre individer bosätter sig efter vad

ekonomiska tillgångar tillåter. McKee menar att individer under 30 år är den grupp i

Storbritannien som hyr bostäder i allt större omfattning. Han påstår även att det är denna

grupp, unga vuxna, som blir utestängda från bostadsmarknaden och att många stannar

kvar i föräldrahemmet längre på grund av ekonomiska svårigheter.33 McKees text är

därför relevant då han uttrycker ungas svårighet att ta sig in på bostadsmarknaden.

28 Löfgren, s. 121.

29 Boutredningen, ”Måste man ha tur?: Studier av yngre på bostadsmarknaden i svenska städer”, rapport nr 2,

Boutredningen, SOU 2007:14, Stockholm, 2007, s. 60.

30 Ibid. s. 46.

31 Universitetskanslerämbetet, s. 1f.

32 Boutredningen, s. 66.

33 McKee, s. 853.

6

Teori och centrala begrepp

De centrala begrepp som förekommer i studien och som behandlas nedan är dels fält, rum,

aktör, ekonomiskt-, kulturellt- och socialt kapital vilka tas upp ur Pierre Bourdieus

fältteoretiska perspektiv. Övriga begrepp som tas upp är genus och egenskaper som

förklaras utifrån Yvonne Hirdmans genusteoretiska perspektiv.

Fältteori

Fältteorin är vald med avseende på hur jag tänker analysera mitt material utifrån studiens

syfte. Med hjälp av teorin kan jag identifiera mönster av fält i informanternas uttalanden.

Mer specifikt kommer jag att fokusera på det kulturella-, ekonomiska- samt sociala kapital

individer eller grupper på olika sociala fält har. Denna teori som har lagts fram av

sociologen Pierre Bourdieu, förklaras mer ingående i följande avsnitt.

Fält, rum, aktör, kulturellt-, ekonomiskt och socialt kapital

Pierre Bourdieu är känd för analyser på vardagliga företeelser och att se dessas samspel

med samhällets konstruktion. Jan Carle menar att Bourdieu studerar ”hur och varför

samhället styrs med en till synes obönhörlig konserverande logik där makt och inflytande

är ojämnt […] fördelade.”34 Med detta sagt, har jag med denna teori tänkt ställa

informanters utsagor i relation till hur pass enkelt eller svårt de finner det vara att skaffa

bostad i Linköping, vad det kan bero på och deras egna tillvägagångssätt för att lyckas.

Genom studenters perspektiv hoppas jag kunna skapa en bild av studenter som grupp

(vilket i denna studie representeras av svar från åtta studenter) och hur de pratar om

bostadsmöjligheterna de har att tillgå.

Carle förklarar begreppet fält och menar att detta ”beskriver hur individer inordnar sig i

grupper, avgränsade av t.ex. yrkestillhörighet, utbildning eller professionell status.”35.

Dessa utgör då exempel på olika grupper som kan finnas inom ett fält. I min studie utgör

studenterna en sådan grupp. Bourdieu påpekar att på det sociala fältet, oavsett vilken typ

av fält detta är, finns individer/grupper som har en relation till fältet på något sätt.

Individen eller grupperna av individer måste ha ett syfte för att befinna sig på fältet.36

Mellan människor som intar motsatta positioner på ett fält och som i alla

avseenden verkar vara i strid med varandra, finns ett dolt och underförstått

samförstånd om att det är mödan värt att kämpa om insatserna på fältet.37

34 Jan, Carle, ”Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion”, i Moderna samhällsteorier: Traditioner,

riktningar, teoretiker, Per Månson (red.), Stockholm, 2010, s. 376.

35 Ibid. s. 390.

36 Pierre, Bourdieu, Praktiskt förnuft: Bidrag till en handlingsteori, Göteborg, 1999, s. 127f.

37 Ibid. s. 128.

7

I min studie blir studenterna en grupp som har en lägre position på grund av att studierna

är vardagssysslan, vilket ställer individer med färdig utbildning och arbete i högre position.

Detta håller jag som hypotes för en individs möjlighet att positionera sig på

bostadsmarknaden. Studenterna blir en grupp på fältet som kämpar om att hitta bostad

och de individer med andra ”vardagssysslor” blir grupper i motsatsställning som också de

kämpar om att hitta bostäder. Bourdieu menar att det finns olika typer av fält och den typ

av fält som ligger närmast min studie är den som Bourdieu kallar maktens fält. Detta fält

riktar in sig på skillnader mellan olika individer eller grupper genom att analysera fältet

genom kulturellt- och ekonomiskt kapital.38 Det kulturella kapitalet beskrivs av Bourdieu

som ”tillgångar som i hela samhället […] är högt värderade och står i motsättning till

ekonomiskt kapital.”39 Exempel på dessa tillgångar är bland annat utbildning och

individens språkliga bruk.40 En individ med högt ekonomiskt kapital kan bland annat dra

fördel av sina ekonomiska tillgångar och genom detta vinna fördelar i samhället.41 Malin

Eriksson menar att det sociala kapitalet beräknar en individs tillgångar på kontakter med

bas i sociala nätverk, i form av olika kontakter som i sin tur kan ge individen olika

förmåner när dessa kontakter sedan behövs i praktiken.42 Donald Broady menar dock att

de insamlade kontakterna når sin fulla betydelse för individen först när de används och

står i relation till individens ekonomiska- samt kulturella kapital och är betydelsefullt för

individens position på fältet.43

Dessa begrepp är centrala för min studie där kapital kan vara avgörande för hur lätt eller

svårt studenter menar att det kan vara att hitta bostad. Med andra ord kommer

informanternas uttalanden att analyseras efter möjliga kapital och i så fall vad de har för

roll när det kommer till att hitta bostad. Begreppet rum bedömer individens sociala

tillhörighet och position i samhället, vilket har betydelse för individen (aktören) genom det

kulturella kapitalet som i stort handlar om individens bildning och inställning.44 Begreppet

kan verka likna fält på många sätt med skillnaden att begreppet rum representerar en

större kontext och är beroende av det som finns i rummet, vilkets ”innehåll” i sin tur

38 Ibid. s. 47.

39 Pierre, Bourdieu, Jean-Claude, Passeron, Reproduktionen: Bidrag till en teori om utbildningssystemet,

Lund, 2008, s. 18.

40 Ibid. s. 19.

41 Ibid. s. 18f.

42 Malin, Eriksson, Socialt kapital: teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa,

Umeå Universitet, Umeå, 2003, s. 5.

43 Donald, Broady, ”Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg” [Elektronisk resurs],

Skeptronhäften, ILU, Uppsala Universitet, Uppsala, 1998, Nr: 15, s. 3-29, s. 14f,

http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf.

44 Carle. s. 397f.

8

reproducerar rummets förekomst.45 Begreppet rum liksom fält är viktigt för studien för att

förstå sammanhanget mellan de olika kapitalen men också deras samspel med andra

aktörer/individer på fältet, där deras uttalanden kan ge en bild av deras upplevda position

samt deras chanser att få tag i ”insatserna”, som i min studie är bostäder.

Utifrån min studie kan vi förstå Linköpings kommun (rummet) som reproduceras av bland

annat bostadsmarknaden (fältet) som är format efter de individer som besitter högst andel

resurser inom kulturellt- samt ekonomiskt kapital, vilket i sin tur skapar strider mellan

grupperna (studenter och icke studenter) som befinner sig på fältet (individerna kämpar

om bostäder oavsett mängd av kapital). Resultatet av detta är att en kan förstå Linköping

utifrån de olika fält som finns och hur de ser ut och är uppdelade mellan individerna, vilket

i min studie som sagt avgränsar sig till fältet bostadsmarknad och grupperna studenter och

icke studenter med fokus på studenternas tillgångar till bostadsmarknaden.

Genus

Utifrån Yvonne Hirdmans teori om genuskonstruktioner vill jag undersöka om jag kan se

mönster i mäns och kvinnors sätt att prata om bostadsbristen. Jag har valt att använda mig

av egenskaper som män respektive kvinnor tilldelas. För att kunna hävda

genusperspektivets relevans för min studie, kommer jag med hjälp av Hirdmans historiska

perspektiv försöka få en förståelse för hur dessa egenskaper kommit att tillskrivas kvinnor

och män och genom normer som fortfarande reproduceras. Detta perspektiv kommer dock

inte vara en stor del i min studie, utan mer vara ett perspektiv på hur detta kan förstås

genom det insamlade material jag tillgodogjort mig. Utifrån mitt material och Hirdmans

teori, kan det vara av relevans att knyta an till analyser om kvinnans position (i en

historisk kontext) för att med stark bakgrund ha belägg för min analys. Med stöd från

Inger Humlesjö46 och Ronny Ambjörnsson47 som skriver om kvinnors situation genom

historien då hon varit kopplad till hemmet och dess sysslor, hoppas jag få en bild på hur

genus kan appliceras efter de egenskaper Hirdman tar upp nedan.

Egenskaper bland kvinnor och män

Kvinnor och män har i ett historiskt perspektiv fått olika positioner i samhället men även

tilldelats olika egenskaper som setts som självklara och därmed setts som normer.48 För att

förklara kvinnans position i förhållande till mannen delar Hirdman upp förståelsen av

kvinnans position i tre olika formler, där den första (grundformeln) förklarar vad hon inte

45 Bourdieu, 1999, s. 44.

46 Jenny, Andersson, Jenny, Björkman, Inger, Humlesjö, Välfärdsstatens skräpvind: Historiska spår i dagens

välfärdspolitik, Lund, 2005, s. 19.

47 Ronny, Ambjörnsson, Den skötsamme arbetaren: Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880

- 1930, Stockholm, 2001, s. 16f.

48 Yvonne, Hirdman, Genus – om det stabilas föränderliga former, Malmö, 2003, s. 19ff.

9

är.49 Andra formeln (jämförelsen) synliggör kvinnan som något ofullkomligt, i den mening

att kvinnor inte är män (vilka är fullkomliga).50 Tredje och sista formeln (den normativa)

beskriver kortfattat kvinnors egenskaper gentemot mannens, vad mannen är, är inte

kvinnan och tvärt om.51 Den sistnämnda formeln, den normativa formeln, är den som

ligger mest i fokus för min analys. Hirdman menar även att denna kan liknas med den så

kallade tvåkönsmodellen där kvinnor och män ställs mot varandra som åtskilda individer

vilka bör agera utifrån skilda egenskaper beroende på om du är kvinna eller man.52

Han är inte mjuk, blöt, köttig, känslosam, okontrollerbar, svag, passiv, a-moralisk,

lögnaktig, oförmögen till ett högre tänkande, etc. Tvärtom. Alltså är Han hård, torr,

ande, förstånd, kontroll, styrka, aktivitet, har förmåga till moraliskt omdöme, är

att lita på, med exklusiv benägenhet för ett högre tänkande, etc.53

Vad citatet visar är exempel på hur denna normativa formel kan se ut. Alltså vad kvinnan

är, är inte mannen och tvärt om. Du tilldelas egenskaper beroende på genustillhörighet,

enligt tvåkönsmodellen, och dessa bör du leva upp till. Hirdman påpekar att normativa

egenskaper kan uppfattas som de rätta på grund av det undermedvetna och därmed

fortsätter dessa att reproduceras. I ett exempel hänvisar hon till ett uttalande av Engels,

där han diskuterar hur kvinnor respektive män agerar efter sina normer, utan att ens

påvisa vilka dessa normer är, på grund av att dessa redan är underförstådda.54

Viktigt för min studie är att inte fastna i de ord Hirdman beskriver mannen utifrån,

eftersom hennes teori är ur en historisk kontext, alltså förståelsen av mannen genom

många århundraden. Det som är viktigt för min studie är just egenskaper, och just

normativa egenskaper där kvinnor och män anses skilja sig åt, till exempel det om kvinnan

som bunden till hemmet utifrån Ambjörnssons55 och Humlesjös56 perspektiv. Viktigt för

min studie är just att förstå de egenskaper som Hirdman målar upp, ur ett historiskt

perspektiv och som reproducerade under en längre tid. De egenskaper Hirdman beskriver

är inte direkt kopplade till de egenskaper som lyfts fram i min analys. De exempel som

nämns är endast till för att skapa en bild av hur egenskaper mellan genus kan porträtteras

även om inte just egenskaperna i sig är desamma.

49 Ibid. s. 26ff.

50 Ibid. s. 28ff.

51 Ibid. s. 35ff.

52 Ibid.

53 Ibid. s. 48.

54 Yvonne, Hirdman, Genussystemet – teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning,

Maktutredningen, Uppsala, 1988, s. 19.

55 Ambjörnsson, s. 16f.

56 Andersson, Björkman, Humlesjö, s. 19.

10

Metod

Insamlingsmetod

För att få fram ett resultat med goda förutsättningar att besvara mitt syfte och mina

frågeställningar har intervjuer genomförts.57 Intervjuerna bygger på ett semistrukturerat

tillvägagångssätt, vilket enligt Alan Bryman innebär att forskaren förhåller sig till ett tema

som informanterna kan prata om på ett öppet sätt, så länge det är inom temats ramar.58

Den frihet informanterna får genom tillvägagångssättet är viktigt för studien då det är i

utsagorna fokus ligger och inte i specifika svar. Efter överväganden om vilken form av

intervju som passade bäst valde jag att genomföra enskilda intervjuer, vilket är lämpligast

för min studie eftersom jag är ute efter enskilda informanters utsagor.59 Den planering jag

gjorde inför mina intervjuer har medfört att genomförandet av alla intervjuer har gått

smidigt och känts väl förberett vid varje enskilt tillfälle. Allt intervjumaterial spelades in

digitalt för att sedan transkriberas och kodas genom vald analysmetod, diskursanalys.

Informanter valdes genom ett så kallat snöbollsurval, vilket innebär att deltagarna väljs

med relevans för undersökningens syfte. Metoden kallas även bekvämlighetsurval, på

grund av att forskaren själv kan välja sina informanter efter vad studien innefattar. I ett

bekvämlighetsurval har forskaren redan tillgång till sina informanter eller vet var

informanterna kan hittas60. Bekvämlighetsurvalet kan också innebära att resultatet inte

innebär några definitiva resultat, men kan utgöra en grund för vidare forskning.61 Detta är

i relation till min studie relevant både på grund av vad jag ämnar analysera men också då

den begränsade mängd informanter jag har inte kan ge ett generaliserbart resultat. Vad

som dock skiljer ett snöbollsurval med ett renodlat bekvämlighetsurval är just att ett

snöbollsurval underlättar för forskaren genom att nya informanter kan hittas utifrån de

kontakter som redan finns.62 På grund av att forskaren kan välja sina informanter på detta

sätt innebär urvalet även att det är ett målinriktat urval.63 En fördel med detta urval är som

sagt att informanterna med stor sannolikhet passar studien.

Jag påbörjade arbetet genom att söka informanter och sedan planera in alla intervjuer med

befintliga informanter, jag skickade ut en kortare information om studien och sökte fler

informanter på sociala medier där mina egna kontakter inom universitetssfären har

57 Alan, Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö, 2011, s. 413.

58 Ibid. s. 415.

59 Ibid. s. 446f.

60 Ibid. s. 194ff.

61 Ibid. s. 195.

62 Ibid. s. 196.

63 Ibid. s. 434.

11

kunnat dela informationen vidare. Detta medförde att jag fick tillgång till informanter som

redan fanns i mitt kontaktnät men även informanter som kontaktades genom redan

befintliga informanter. Vid enskild kontakt av varje informant, har jag sedan låtit

informanten påverka valet av plats för intervjun, för att skapa en trygg miljö för

informanten och förhoppningsvis skapa ett mer öppet samtal kring frågorna. Då min

studie inte behandlar ett känsligt ämne, var mina önskemål från informanten att välja en

plats där det inte vistas mycket människor, främst på grund av informantens rätt att vara

anonym men också på grund av kvalitén på mitt inspelade material. Urvalet av

informanterna resulterade i fyra män och fyra kvinnor. Hannes och Frans är de yngsta

männen och Simon och Albin de äldsta. Kristina och Tina är de yngre kvinnorna och Selma

och Malin de äldsta. De äldre informanterna representerar en ålder som ligger kring 25 år

medan de yngre representerar en åldersgrupp på 20-23 år. Gemensamt för mina

informanter är att de alla har läst mer än två terminer på universitetet.

Analysmetod

Genom att undersöka språket kan flera olika verkligheter förstås, alltså verkligenheten som

individen skapar genom att prata om det. Mats Börjesson och Eva Palmblad påvisar att

språk skapar verkligheter. De menar också att denna verklighet sätts i sitt sammanhang

när ”ting, grupperingar eller händelser” nämns. De påpekar även senare att det som kan

uppfattas som sant ställs i relation till en bestämd tid och plats.64 Analysmetoden jag

använt för min studie är diskursanalys. Metoden ställer informanternas utsagor i fokus och

är därför en lämplig metod att använda för studien. Utsagorna från varje informant har

utgjort mitt material, vilket jag sedan kodat för att ta fram de mest relevanta citaten för

min studie.

Med hjälp av språket skapar vi representationer av verkligheten, som aldrig bara

är speglingar av en redan existerande verklighet – representationerna bidrar till

att skapa den.65

Marianne Winther Jørgensen och Louise Philips menar att företeelser kan förklaras med

flera olika perspektiv eller diskurser. Varje informant har vid varje intervjutillfälle fått

chansen att berätta om sin ”verklighet” och hur de tror att det fungerar generellt för

studenter. Det har medfört att jag fått åtta olika verkligheter att förhålla mig till för att

sedan jämföra likheter och skillnader mellan dem, vilket gjort att jag därefter kunnat

sammanställa ett resultat som svarade för majoriteten av gruppen, men också i relation till

den tidigare forskning och de teorier jag använt mig av.

64 Mats, Börjesson, Eva, Palmblad, ”Introduktion”, i Diskursanalys i praktiken, Mats Börjesson & Eva

Palmblad (red.), Malmö, 2007, s. 10f.

65 Marianne, Winther Jørgensen, Louise, Phillips, Diskursanalys som teori och metod, Lund, 2000, s. 15.

12

Genom att använda diskursanalys genomfördes en studie där studenters utsagor om vad

som kan utgöra ett problem, vilket i detta fall är hitta bostad, står i fokus. Alltså skapar

studenterna genom sina utsagor en kontext för problemet. Då jag undersökte studenternas

tillvägagångssätt under processen att skaffa bostad, kunde jag få tillgång till olika svar på

hur problemet kan förstås. I relation till Börjesson och Palmblad66 kan skapandet av

verkligheter anses relevant för att verkligheterna ska kunna diskuteras ur samma kontext,

som är begränsat till kommunen. Genomgående för analysen har jag haft följande frågor

av Eva Bolander och Andreas Fejes med mig för att tolka informanternas uttalanden. ”Vad

talas det om?” ”Hur talas det om detta?” ”Vad framställs som sanning?” ”Vilka

subjektspositioner framträder?” och ”Vad utesluts genom detta tal?”67 Anledningen till att

dessa frågor används, är för att de hjälper till att skapa en bild av diskursen som

informanten pratar om. För att skapa flyt i analysen kommer dessa frågor inte att finnas

utskrivna i analysen, utan användes endast utifrån en ”steg för steg-mall”. Den mall jag har

använt för att koda och utforma analysen från, innebär fyra olika steg. I första steget68 har

jag kartlagt mitt material efter att transkriberingsarbetet genomfördes för att sedan i andra

steget69 kunna välja ut de citat som är mest relevanta för de olika delar jag valt att titta på.

Tredje70 steget innebär att hitta normer och grundar sig i informanternas utsagor och ställs

i relation till mina teorier. När jag sedan beskrivit de diskurser som oftast förekommit har

jag ställt det i relation till min tidigare forskning, som visat sig resultera i liknande

diskurser. Fjärde71 steget, det onormala, är de diskurser som skiljer sig ifrån majoritetens,

vilket mestadels besvaras av samma informant.

Metodreflektion

Utifrån vad studien behandlar, anser jag efter att ha genomfört studien att valet av metod

har fungerat väl. Med utgångspunkten att undersöka hur informanter pratar om processen

att skaffa bostad, samt bostadsbristen, visade sig diskursanalys fungera väl. Hade jag

genomfört en mer omfattande studie med fler informanter för att få ett mer generellt

resultat hade en kvantitativ studie varit mer lämplig. Kvantitativa studier kan medföra att

analysen av fler deltagare gör att materialet blir mer lätthanterligt om en ämnar undersöka

olika synpunkter på bostadsprocessen och bostadsbristen med mindre utförliga men mer

specifika svar. Bedömer jag valet av ämne och vad jag ville undersöka anser jag att

66 Börjesson & Palmblad, s. 10f.

67 Eva, Bolander, Andreas, Fejes, ”Diskursanalys”, i Handbok i kvalitativ analys, Andreas Fejes & Robert

Thornberg (red.), Stockholm, 2015, s. 97.

68 Ibid.

69 Ibid. s. 99.

70 Ibid. s. 102.

71 Ibid. s. 105.

13

diskursanalys var bra. Fenomenologi hade också fungerat och fokuserar på upplevelser

men begränsar studien då en analys av språket var viktigt för att uppnå studiens syfte.

Etiska ställningstaganden

Jag har under arbetsgången tagit hänsyn till de forskningsetiska ställningstaganden som är

ett krav vid utförande av intervjustudier. Etiska ställningstaganden medför ett ansvar

gentemot mina informanter. Skyldigheterna handlar i stort om att inte ge någon

utomstående inblick i den information jag får av specifika personer.72 Jag har valt att

informera mina informanter inför intervjutillfället om de forskningsetiska kraven.73

Informationskravet innebär kortfattat att jag som forskare lämnar mina kontaktuppgifter

och information kring studiens syfte.74 Samtyckeskravet handlar om att informanterna ska

ge sitt samtycke, deras rätt att bestämma i vilken grad de vill delta samt deras rätt att

avbryta sin medverkan.75 Kraven har förklarats och förmedlats till informanterna i ett

informationsbrev som utdelats inför intervjun. Konfidentialitetskravet innebär att byta

namn eller, med andra ord, avidentifiera informanterna i så hög grad som möjligt samt att

jag har tystnadsplikt angående informanternas medverkan och deras uppgifter.76

Nyttjandekravet handlar kort om att den information jag tilldelas från mina informanter

endast får användas i den pågående studien.77 Deras rätt till anonym medverkan beskrevs i

informationsbrevet samt genom muntlig kontakt. Informanterna avidentifierades genom

namnbyte och personlig information togs bort vid transkriberingsarbetet. Jag har varit

noga med att berätta att jag inte kan garantera anonymiteten till fullo, eftersom en garanti

att inte bli igenkänd är omöjlig att fastslå. Genom kontakten med informanterna, har jag

låtit dem vara med att påverka var intervjutillfället skulle äga rum, för att skapa trygghet

men också ge dem chansen att få bestämma själva hur de vill vara delaktiga. Ännu en viktig

del av etiska ställningstaganden är hur materialet används. Oscar Pripp menar att

resultatet från insamlat material inte får ändras för att passa studiens syfte. Resultatet

måste stämma överens med det jag fått ut av mitt material och det jag fått fram genom

intervjuerna.78

72 Ibid.

73 Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning,

Vetenskapsrådet, Stockholm, 2002, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf, s. 6.

74 Ibid. s. 7.

75 Ibid. s. 9f.

76 Ibid. s. 12f.

77 Ibid. s. 14.

78 Oscar, Pripp, ”Reflektion och etik”, i Etnologiskt fältarbete, Lars Kaijser & Magnus Öhlander (red.), Lund,

2011, s. 80.

14

Undersökning

Alla intervjuer baserades i stort på samma frågor. Alla informanter har fått samma

grundfrågor ställda, men beroende på deras svar kan följdfrågorna ha skiftat. Analysen

baseras i första hand på de grundfrågor jag har ställt, eftersom dessa delar har störst

potential att diskuteras utifrån mina informanter som grupp. Viktigt att belysa redan nu är

att denna analys inte kan resultera i en sanning som gäller alla studenter, på grund av det

begränsade antal jag har intervjuat. Med andra ord, resultaten som redovisas genom denna

analys ska endast ses som ett resultat utifrån de informanter som deltagit i studien. Vid

vidare forskning kring ämnet skulle dock detta ha potential att utökas i den mån ett mer

generellt resultat önskas.

Analys

Analysen är uppdelad på så sätt att några utvalda frågor från mina intervjuer blir egna

delar i analysen, vilket sedan sammanställs och diskuteras i relation till respektive delar i

diskussionen som följer längre ner i arbetet. För att förstå diskursen i informanternas

uttalanden är det viktigt att tolka vad de talar om, hur de pratar om det samt vad i deras

uttalanden som framställs som självklart och sanningsenligt och vad som utesluts samt

informanternas framställda positioner gentemot andra studenter.79

Synen på om det är enkelt eller svårt att hitta boende

I följande fråga finns utdrag från fyra informanter som pratar om processen att hitta

bostad som enkelt eller svårt. En manlig- och en kvinnlig informant har gemensamma

åsikter om att de ser det som enkelt att hitta boende, medan de andra två anser motsatsen.

Ser du det som enkelt eller svårt att hitta boende som student? Varför?

Kristina: Svårt. Det finns väldigt lite hyresrätter i Linköping så jag tycker att om

man vill hitta en hyreslägenhet så är det inte så lätt som student och det är ju det

man kan eftersom man inte kan ta bostadslån. […] Det är mycket tryck på

bostadsmarknaden och många studenter vill ha hyresrätter och det finns inte så

många som täcker behovet. Så det är svårt tycker jag.

Kristinas uttalande är kopplat till ekonomi eftersom hon påstår att studenter begränsas i

bostadsutbudet och på så sätt blir utestängda från bostadsrätter och beroende av att det

finns hyresrätter. Med detta sagt, kan vi sammankoppla Kristinas uttalande om ekonomisk

tillgång till Bourdieus fältteori, det vill säga att ekonomiskt kapital80 påverkar studenternas

möjlighet att hitta bostad. Kristina är tydlig med att det är svårt att hitta boende och att det

finns få hyresbostäder, vilket blir ett än större hinder då informantens resonemang påvisar

79 Bolander & Fejes, s. 97.

80 Bourdieu & Passeron, s. 18f.

15

att en student inte har ett stort ekonomiskt kapital vilket därigenom gör det svårare för

studenten att ta sig in på bostadsmarknaden. Detta kan tolkas som att inte endast bristen

på hyresrätter orsakar svårigheter i att hitta bostad, utan även exkluderingen från

bostadsrättsmarknaden på grund av studenters bristande ekonomiska tillgångar. De

ekonomiska aspekterna för studenter (unga individer) finner vi hos McKee81, Abramsson82,

Holmqvist och Magnusson Turner83, samt Löfgren84. Dessa faktorer kan därför ses som

väldigt starka argument för att uppfattningen om att det är svårt för en student skulle

stämma. Jämfört med övriga informanters uttalanden pratar Kristina inte om andra

bostadsalternativ, utan pratar endast utifrån hyresrätter och bostadsrätter.

Frans: Svårt, generellt skulle jag säga, speciellt som ny student, skulle jag säga att

det är svårare. Det är svårt just för att det är sån begränsad marknad, man är

ganska, det jag tycker var svårast är […] att man behöver hitta bostad just till juli,

augusti eller september och då är det sån konkurrens. Då känns det som att det

gjorde det väldigt svårt att hitta, i alla fall när jag började plugga.

Även Frans, likt Kristina, påpekar att det var svårt att hitta bostad. Även om det inte har

någon direkt koppling till ekonomiska tillgångar kan vi tolka Frans uttalande i relation till

Bourdieu, då många studenter (vilka representerar det Bourdieu kallar aktörer) utgör en

stor grupp på fältet och det är många ur den gruppen som vill ha tillgång till boende

(fältets insats).85 Denna grupp konkurrerar även med andra grupper vilket kan öka trycket

på bostadsmarknaden (fältet86). Med andra ord, kan vi tolka Frans uttalande som att

upplevelsen av svårigheter handlar om hur många det är som konkurrerar om boende och

att det dessutom sker under en begränsad tid. Konkurrensen är som hårdast dessa

månader för att det är terminsstart och många nya studenter flyttar in.

Albin: Jämför jag med vad jag hör andra säga som bor i andra städer tycker jag nog

att det är hyfsat enkelt här. Jag tror det hade kunnat vara värre, det handlar väl

mest om framförhållning här egentligen. Alltså hur länge man har stått i kö och så.

Det är ju inte omöjligt här på samma sätt som jag tror att det är på andra håll.

Bland dem som upplever att det är enkelt att hitta bostad, så pekar Albin på en skillnad

mellan Linköping och andra städer. Han menar att det är ganska enkelt i Linköping och att

det kunnat vara värre än vad det är. Detta är Albin inte heller ensam om att säga. Det som

lyfts fram här är framförhållning vilket i detta sammanhang handlar om att ställa sig i

81 McKee, s. 853.

82 Abramsson, 2008, s. 233.

83 Holmqvist & Magnusson Turner, s. 244f.

84 Löfgren, s. 121.

85 Bourdieu, 1999, s. 128.

86 Ibid.

16

bostadskö. Att stå i kö blir ett sätt att ta sig in på bostadsmarknaden om studenten har mer

poäng än andra och därför kan Albin se det som enkelt, då han vid ett annat tillfälle i

intervjun uttrycker att han hade framförhållning när det gällde att ställa sig i kö. I Albins

uttalande utesluts en djupare förklaring på varför det är enklare att få bostad i Linköping

än i andra städer. Framförhållningen i sig kan skilja sig åt beroende på tillgångar av

ekonomiskt- eller kulturellt kapital87 och kan beroende på hur stort kapital som finns,

därför ses som viktigt för om en finner det enkelt att hitta bostad.

Malin: Jag tycker att det har varit, eller gått ganska lätt för mig, eller för oss, men

jag förstår att det kan vara svårt och speciellt i en studentstad, där det inte, där det

är jättemånga studenter som behöver boende. Ofta så är det ju jättelånga kötider,

som kan påverka och vi har ju inte, eller jag har ju inte upplevt det som ett problem

efter jag inte har bott via någon studentorganisation så, utan vi har bott med

privata hyresvärdar.

Även Malin, menar att det har varit enkelt att hitta bostad. Malins uppfattning om att hitta

bostad kan förstås som enkelt då hon har ett högt kulturellt kapital88 i kombination med

ett socialt kapital89. Detta då hon vid andra tillfällen under intervjun påpekar att kontakter

har varit avgörande för att få tillgång till vissa bostäder, vilket kan ha stärkt hennes

kulturella kapital utifrån de tillgångar som hyresvärden ser som viktiga som exempelvis

hur ”duktig” eller skötsam hon är. Vikten av socialt kapital blir dock tydligt här då

kontakter varit inblandade för att få tag i vissa bostäder. Med utgångspunkt från Eriksson,

blir här tydligt att kontakter kan ha använts för att ”erhålla förtroende”90 från hyresvärden

som anledningar till varför Malin ska få tillgång till bostad. Malin påpekar även vid andra

tillfällen under intervjun att hon haft mycket tur, men är tydlig med att visa en förståelse

för hur svårt det kan vara generellt. Att det skulle vara enklare att få en bostad hos privata

hyresvärdar framställer Malin som självklart i relation till hur enkelt eller svårt det kan

vara via studentriktade bostadskanaler. Varför det skulle vara enklare är däremot något

Malin inte förklarar.

Gemensamt för mina informanter är att oavsett om de har upplevt det som enkelt eller

svårt att hitta bostad som student, så tar majoriteten upp bostadsmarknaden som en

svårighet på något sätt. Majoriteten av mina informanter har svarat på liknade sätt som

Kristina och Frans, att de upplever det som svårt och att den begränsade

bostadsmarknaden är den största orsaken till detta vilket i relation till Bourdieu kan ses

som att antalet aktörer är för stort i relation till fältets insatser (bostäder).91 Då majoriteten

87 Bourdieu & Passeron, s. 18f.

88 Ibid.

89 Broady, s. 14f.

90 Eriksson, s. 5.

91 Bourdieu, 1999, s. 128.

17

av informanterna som för diskussionen om att hitta bostad ser det som en svårighet kan

det ur ett diskursanalytiskt perspektiv ses som det normativa.92 För dem som sedan

upplever det som enkelt, så diskuterar de ändå svårigheter med att hitta bostad på något

sätt, till exempel att vissa alternativ är svårare än andra. Ur ett diskursanalytiskt

perspektiv kan vi förstå främst Malins uttalande som det som skiljer sig mest från övriga

informanter, vilket medför att hennes uppfattning ses som det onormala för samtliga

diskurser.93 För att det ska upplevas som enkelt att hitta bostad är tillgången till

ekonomiskt-, socialt- och kulturellt kapital avgörande. Det är inte något som

informanterna uttrycker med direkta ord, men kan tolkas så baserat på hur de uttryckt sig.

De som upplever det som svårt, tar mestadels upp bostadsmarknaden som begränsad på

grund av att utbudet är för litet, eller att brist på ekonomiskt kapital94 är en bidragande del

i den begränsningen.

Tillvägagångssättet

I följande del presenteras några av mina informanters tillvägagångssätt för att hitta bostad

och de citaten som presenteras är de som skiljer sig mest ifrån varandra men ändå har en

del gemensamt. Anledningen till att jag valde dessa citat är att skapa dynamik och att

presentera olika tillvägagångssätt som kan ha betydelse för studenter. Övriga informanter

som inte nämns specifikt har svarat på liknande sätt som dem som presenteras nedan.

Hur gick du till väga för att få tag i en bostad?

Selma: Min första fick jag genom en kompis, hon hade en kompis som hade en trea

och hade ett stort rum som jag kunde hyra första året typ och sen skrev jag till alla,

jag stod ju i kö på Studentbostäder och Stångåstaden och så men sen skrev jag till

alla andra hyresvärdar som inte har ett kösystem som står på Linköpings hemsida

någonstans och skrev lite att jag kommer från ett annat land, har inga bekanta här

som kunde hjälpa mig och tjatade lite och så hörde de av sig direkt för det var precis

då att någon hade sagt upp sin lägenhet så jag hade bara tur.

Selmas första boende gick genom kontakter, vilket hon menar beror på tur, som hon

nämner vid flertalet tillfällen. Senare under intervjun menar hon att det tog tid att få något

via kösystemet, särskilt då hon inte hade möjlighet att ställa sig i kö innan hon kommit till

Sverige för att påbörja sina studier. En kan tolka Selmas uttalanden om att hennes eget

tillvägagångssätt byggde mycket på att ”tjata” och vara engagerad i sitt sökande men

menar på att tur var det som gjorde att hon fick något. Kontakter verkar också vara centralt

för Selmas tillvägagångssätt, då hennes första boende löste sig så, vilket visar på tillgången

92 Bolander & Fejes, s. 102.

93 Ibid. s. 105.

94 Bourdieu & Passeron, s. 18f.

18

till socialt kapital.95 Hon pratar dock inte mer ingående om kontakter och varför de har

betydelse i bostadssökandet.

Hannes: Den första så, var en korridor, stod i kö från jag gick gymnasiet, man får

väl ställa sig när man är 16 tror jag, stod i kö från dess, sen har jag förtur eftersom

jag inte kommer från Linköping från början, så fick jag lägenhet tills jag började

här. Sen när vi skulle flytta ihop med min nuvarande sambo, så sökte vi alla möjliga

vägar, via, Stångåstaden var ju långt bort så det gick inte men privata hyresvärdar

och sånt, fick inget men… la upp en annons på Blocket, träffade lite olika

människor, till slut träffade vi en som gick med på att hyra ut i andrahand, så sätt

fick vi kontakt med en hyresvärd och lyckades få till ett förstahandskontrakt genom

den, den som var hyresvärd som vi hyrde i andrahand hos så.

Att ställa sig i bostadskö är något som varit aktuellt för många informanter, oavsett om det

gett resultat eller inte, då bostadsköer kan vara uppskattat och verkar vara ett smidigt sätt

att få bostad på. Varför uppskattningen varierar så mycket är dock inget som framgår

tydligare än genom Albins uttalande om att det handlar om framförhållning. Att det skiljer

sig mycket mellan olika bostadsköer, i hur enkla de är att få tag på något genom, är

varierande och därmed också olika uppskattat. Detta skulle kunna bero på att

bostadsköerna för Studentbostäder inte kräver lika många köpoäng, då det inte är lika

många som ställer sig i de köerna som hos den mer ”allmänna” värden Stångåstaden som

också har kösystem men är ett större bolag96. Skillnaden mellan de två bolagen är att

Stångåstaden97 är ett kommunalt bostadsbolag som riktar sig till alla och inte bara

studenter, vilket deras dotterbolag Studentbostäder98 gör. Med detta sagt, kan det som

Hannes säger, kännas ”långt bort” med Stångåstaden just på grund av att studenter som

ofta är runt 20 år99 inte har hunnit samla på sig så mycket poäng för bostadskön som har

en åldergräns på 18 år100. Andra alternativ såsom andrahand eller hyreskontrakt via

privata hyresvärdar verkar svårare generellt men enklare för dem som har kontakter, som i

Hannes fall där deras andrahandskontrakt ledde till ett förstahandskontrakt. Behovet av

framförhållning och kontakter är ständigt närvarande hos de flesta informanter, där det

främst blir tydligt i deras beskrivning av tillvägagångssätt.

Vikten av kontakter kan vi även se i följande citat:

Simon: Oftast har det varit via personliga kontakter. Jag har försökt via till exempel

sätta lappar på anslagstavlor eller stå i bostadskö eller lägga ut annons på Blocket

95 Eriksson, s. 5.

96 Stångåstaden.

97 Ibid.

98 Studentbostäder.

99 Universitetskanslerämbetet, s. 1f.

100 Boutredningen, s. 46.

19

eller titta efter annonser på Blocket. Men dom lägenheter som jag faktiskt har fått

och bott i, är att en vän har kontaktat mig, den personen vet att jag söker bostad

och i första fallet så gav hon mig tips på en person jag skulle ringa och då hade hon

fått reda på att en lägenhet skulle bli ledig. Och i ett senare fall så var det en vän

som hade fått ta över en större lägenhet och frågade om jag ville flytta in och dela

den med honom.

Simon säger att kontakter varit det som möjliggjort att han fått bostad, vilket kan antas

vara det viktigaste för att nå ett resultat vilket hans andra tillvägagångssätt inte verkat ge.

Simons exempel är dock ändå ett bra exempel som påvisar att kontakter öppnar upp

möjligheter för att skaffa bostad, vilket förstärker bilden av hur kontakter är viktigt för en

student, utifrån informanternas uttalanden, när det kommer till att hitta bostad. Detta

förstärker även bilden av det sociala kapitalet som viktigt och högt värderat101. När det

kommer till att hitta bostad verkar det som mest centralt för att få tillgång till bostad

snabbt och på enklast möjliga sätt.

Tina: Ja, jag har haft 3 olika bostäder på 1.5 år. Så först då bodde jag i andrahand i

en trea tillsammans med en annan tjej och det kontraktet skulle egentligen varit på

2 år men våran hyresvärd ändrade sig, så det blev bara ett halvår. Och då fick jag

flytta ut hastigt och lustigt, vi fick veta en månad i förväg att vi behöver hitta ett

annat boende och sen lyckas vi få tag, genom en facebookgrupp, där hon jag bodde

med var bekant med en kille som skulle utomlands en termin och han delade en

annan trea med en kille och då kunde vi ha den lägenheten i ett halvår, och då visste

vi ju om att det bara va ett kontrakt på 6 månader och att dom skulle komma

tillbaka efter det. Så att då var det ju bara att söka, fortsätta söka under tiden och

då fick jag tag i en etta som Studentbostäder precis hade byggt. I ett nybyggt

område så, men jag vet inte vad var med… Ja men nu den sista lägenheten som jag

fått ett förstahandskontrakt på den sökte jag ju genom studentbostäder och hade

lite tur, för jag hade nog egentligen inte kanske tillräckligt mycket poäng men att

den som låg före mig i kön tackade nej så det var nog mest tur att jag fick den.

Tina som har bott med både andrahandskontrakt och förstahandskontrakt, verkar tycka

att andrahandsmarknaden är mer problematisk jämfört med att skaffa sig ett

förstahandskontrakt på grund av att andrahandskontrakten ger mer otrygghet. Som

Stångåstaden säger, i intervjun för Boutredningen, ligger deras ”normala” tid att hyra ut i

andrahand på sex månader102, vilket innebär en väldigt kort period för den som ska hyra.

Det är ett exempel på de problem ett andrahandskontrakt kan leda till, vilket Tina

beskriver i citatet ovan. Eftersom Tina vid ett annat tillfälle påpekar att hon inte var

tvungen att få tag i något eget för att ha någonstans att bo, kan detta vara en orsak till det

lugnet hon ändå beskrivit genom intervjuns gång. Tina beskriver kösystemet som svårt att

101 Eriksson, s. 5.

102 Boutredningen, s. 66.

20

få bostad genom främst på grund av den långa kötiden, även fast det var så hon fick sitt

förstahandskontrakt. Trots detta kan en ändå uppfatta hennes syn på andrahandskontrakt

som mer besvärligt. Att ha tur med sitt bostadssökande kan uppfattas som det viktigaste

från Tinas uttalande men med tanke på hennes möjligheter att flytta till sitt föräldrahem

och ändå fortsätta studera, kan hennes tillvägagångssätt ha färgats av hur Tina gick till

väga när hon sökte bostad.

Malin: Jag ringde runt till olika hyresvärdar och så var det en hyresvärd då som var

privat, som sa att hon hade bostäder, så fick jag komma och kolla och fick den.

Som tidigare nämnts är Malin den som skiljer sig mest ifrån de övriga informanterna. I

intervjun nämner Malin att hon haft flera boenden, vilka hon fick genom privata

hyresvärdar, ibland med hjälp av kontakter men ibland vid flytt verkar hon fått boende hos

privata hyresvärdar utan några kontakter. Vad detta beror på är dock svårare att fastslå

eftersom hon är väldigt kortfattad i sina uttalanden. Utifrån den kortfattade men ändå

tydliga information Malin ger, får en känslan av att det är ganska enkelt att få tag i bostad

via privata hyresvärdar, vilket inte stämmer överens med hur en kan tolka övriga

informanters uttalanden.

Det ”normala” tillvägagångssättet som informanterna pratar mest om är att få bostad via

kontakter (socialt kapital103) eller att ställa sig i bostadskö.104 Några av informanterna tar

även upp andra alternativ, så som andrahandsuthyrning, men de mest centrala

tillvägagångssätten som informanterna pratar om är ändå att få bostad via kontakter eller

genom köpoäng. Vad som framställs som onormalt eller i alla fall det som nämns minst är

att få bostad genom privata hyresvärdar utan någon form av kontakt.105 Flera informanter

lyfter fram tur som något viktigt, men för de få informanter som fått bostad privat utan

kontakter eller köpoäng framställs detta som minst ”normalt” ur ett diskursanalytiskt

perspektiv.

Tidsprocessen generellt och för en individuell student

I följande avsnitt behandlas informanternas uppfattning om hur lång tid det tog att få tag i

bostad från att de började söka tills att de fick tag i något, men även hur de upplever den

generella tidsramen för detta.

Hur lång tid tog processen från att du började söka tills att du fick en

bostad? Och hur lång tid tror du det brukar ta generellt?

Kristina: Vi började leta lägenhet hösten 2014, och vi fick ungefär 8-9 månader,

fick vi andrahandskontrakt och förstahandskontraktet fick vi 1 år till efter det. Jag

tror att det är ungefär så lång tid som det tar för många, så att det är någon typ av

103 Eriksson, s. 5.

104 Bolander & Fejes, s. 102.

105 Ibid. s. 105.

21

genomsnitt, kan ta kanske lite längre tid för vissa, vi var väldigt ihärdiga i vårt

sökande, vi var väldigt aktiva och tittade på Blocket hela tiden, vi var väldigt

intensiva i vårt sökande och det kan ha gjort att det kanske gick lite snabbare än

för andra. Men sen tror jag också att det påverkar vilka typer av kontakter man har,

alltså folk som har till exempel någon som känner någon som har, äger en fastighet,

går det kanske mycket snabbare för och vi hade ju inga sådana kontakter. Med dom

förutsättningarna tror jag att det tar ungefär så lång tid, kanske något längre.

Enligt Kristinas uppfattning tror hon att den tid det tog för henne att få tag i bostad, samt

den tid det tog att få tag i ett förstahandskontrakt, var den tid det tar i genomsnitt. Med

tanke på att det tog ungefär lika lång tid att få tag i ett andrahandskontrakt kanske den

uppfattningen Kristina har gäller oavsett typ av kontrakt. Intressant är även Kristinas

uttalande om att en brist och tillgång på kontakter inom bostadsmarknaden kan vara en

bidragande del till hur snabbt det kan gå, med andra ord förstärks här det sociala

kapitalets roll i hur lång tidsprocessen kan vara.

Albin: Det tog, det var lite snopet för jag blev ju, jag var ju reservantagen, men jag

var reserv nr 1, så jag visste ju att jag skulle komma in men jag hade ju inte formellt

kommit in. […] Så att det tog väl, andra urvalet gjordes ju i början på augusti måste

det ha varit, och sen flyttade jag ju in första september. Så att det gick ju väldigt

fort. Studentbostäder har ju massa bostäder reserverade till nyantagna studenter.

Jag hade kanske bestämt mig att jag ville flytta till Linköping 1,5 år före det, då

hade jag ju i alla fall ställt mig i kö. […] Det är väl jätteolika men, jag känner ju

ingen som har haft såna jätteproblem, det har ju alltid ordnat sig efter ett tag. Men

jag vet ju dom som har bott inneboende hos folk i en termin eller två kanske. För

vissa kan det ju lösa sig så jättefort och för vissa kanske det tar en termin kanske

till och med två.

En intressant påverkan tidsprocessen kan ha på studenters möjligheter att ta sig in på

bostadsmarknaden är den tid vid vilken antagningsbeskedet kommer. Vid tidigt

antagningsbesked har studenten två till tre månader på sig att hitta boende innan

terminsstart, medan de studenter som får sitt antagningsbesked senare eller är

reservantagna inte har lika lång tid på sig. Alltså begränsar antagningsbeskedet den tid

studenten har på sig att hinna få boende och kan därmed kanske också avgöra om

studenten får bostad till terminsstart. Vikten av den framförhållning Albin tidigare beskrev

framgår här ännu tydligare för att få tag i något i början av studietiden. Finns inte denna

framförhållning att ställa sig i bostadskö eller om den rent av omöjliggörs vid sen

antagning så finns andra möjligheter för dem som har ett högt ekonomiskt-, kulturellt-106

och/eller socialt kapital107. De kan utnyttja dessa kapital för att på så sätt hitta något

snabbt. Tidsprocessen för att hitta en bostad, kan således variera beroende på hur pass

106 Bourdieu & Passeron, s. 18f.

107 Broady, s. 14f.

22

långt i förväg studenten får veta var den ska påbörja sitt bostadssökande, men det kan

också bero på tidigare förutsättningar. Som exempelvis i citatet nedan;

Simon: I första fallet, när jag precis kommit till Linköping så tog det nästan 3

månader innan jag fick en egen bostad. I mitt fall så var jag inte tvungen att flytta,

direkt vilket gjorde att jag hade lite mer tid på mig att välja bostad. Annars så hade

jag nog sett det som lite länge att hitta en bostad. Jag tror att det beror mycket på

vad man är beredd att ta. Man kan säkerligen hitta bostad inom ett par veckor, 1-2

månader om man är beredd att ta lite vad man får. Andrahandskontrakt eller

inneboende, eller dylikt. Men om man vill välja lite mer själv så tar det nog längre

tid. Rätt många studenter flyttar ganska ofta första året.

Här visas exempel på att inte vara i ett akut behov av att hitta boende. Att inte vara

tvungen att flytta på grund av studier gjorde i Simons fall att tre månader inte upplevdes

som akut. Han menar dock att om hans förutsättningar inte hade sett ut som de gjorde

hade de upplevts annorlunda. När studenten ställer krav på boendet tas här också upp som

något som kan bidra till hur pass lång tid det tar att få tag i boende. I relation till tidigare

citat kan dessa tre månader upplevas som kort i relation till de åtta-nio eller det år som det

tog för Kristina. Detta kan säkerligen vara bidragande till hur pass ofta en student flyttar

men också för hur lång tidsprocessen blir från att börja söka tills att en bostad finns

tillgänglig att flytta in i.

Malin: Nu senaste gick det kanske en vecka mellan att vi hade hört av oss och att

vi skrev på så det gick väldigt fort. Gången innan det så var det då när vi flyttade

ner hit till Linköping och då bodde vi ju med […] ett lite större bolag eller vad man

ska säga […] Eftersom att vi skulle skicka papper mellan vår hemstad och

Linköping så tog det lite längre tid. Men allt blev klart typ, kanske en månad eller

jag vet inte, några veckor, det är ju flera år sedan det här hände […] Söker man

boende när skolan börjar så är det klart att då söker alla boende och då kan det ta

längre tid. Och då vet jag liksom vänner som har fått vänta flera månader på

boende. Men söker man under andra delar av året så kanske man är mer ensam

om det och får boende lättare. Så beror det nog också på liksom var man söker

boende, för jag vet att jag har många som har fått via nått som heter boende direkt,

eller något sånt där man liksom anmäler sig på en lägenhet som ligger ute och så

är det först till kvarn i princip. Och då har de fått lägenhet rätt smidigt men då har

de fått suttit och liksom väntat på att den där lägenheten ska komma ut och att man

ska vara först och intresseanmäla sig.

Malin verkar ha upplevt tidsperioden som väldigt snabb med utgångspunkt ifrån hennes

egna erfarenheter som beskrivs i citatet. Återigen pratar hon om en möjlig generell bild av

hur lång tid det skulle kunna ta, framförallt vid terminsstart när det är många som söker.

Med tanke på tidigare uttalanden från Malin, kanske hennes sätt att prata om att hitta

boende som enkelt kan bero på den förhållandevis korta tid det tog för henne att få tag i

bostad. I jämförelse med övriga informanter är Malin den enda som beskriver detta

23

förlopp så här snabbt och är fortfarande därför den enda informant som skiljer sig från

majoriteten. Det är dock fortfarande svårt att få grepp om varför Malins bostadssökande

skiljer sig så mycket från mängden, då hon inte riktigt uttalat något konkret exempel som

kan kopplas till kulturellt- eller ekonomiskt kapital.

Ur ett diskursanalytiskt perspektiv kan vi här tolka att tidsprocessen i normala fall tar

mellan två till tre månader upp till ett år, vilket också är tydligt hänvisat till om studenten

är i akut behov eller inte.108 Det onormala dyker återigen upp för Malin som uttrycker sig

med skilda perspektiv gentemot de andra informanterna. Att få bostad efter en vecka eller

upp till några veckor/en månad, är stor skillnad gentemot de andra informanternas

uttalanden.109

Hur studenter pratar om sina upplevelser under processen att hitta bostad

Följande del tar upp några av informanternas upplevelser kring att söka bostad. Detta är

viktigt för diskussionen då deras upplevelser tydliggör deras tillvägagångssätt men

säkerligen även varför de upplever det som enkelt eller svårt. Deras upplevelser av

förloppet att söka bostad kan förstås i samband med tillvägagångssätten då deras

upplevelser kanske är färgade av hur de gått till väga eller möjligtvis av hur lätt eller svårt

det varit att få tag i bostad.

Hur upplever du förloppet i att hitta bostad?

Tina: Jag skulle säga att man känner sig ganska maktlös eller så för boende är ändå

en sån stor grej, det måste man ju ha såklart och framför allt om man inte är från

den staden man ska flytta till eller inte, ifrån närliggande och så som jag, jag

kommer ju från en närliggande kommun, så då var ju inte det ett så stort problem

men jag tänker att om man flyttar långt ifrån så kan det vara en väldig stress och

jobbig situation, tiden innan man får tag i boende.

Frans: Jag tycker det är ganska stressigt att söka bostad, alltså det är ju så viktigt

och just eftersom det är, när man börjar studera så har man ju liksom hela den här

grejen med att man ska, ja i mitt fall flyttade jag hemifrån också, just det och sen

att man ska börja studera, det är liksom ny stad och så och att samtidigt att den här

grejen med att man ska hitta bostad är väldigt väldigt viktigt såklart, tyckte jag var

ganska stressigt.

Citaten visar att processen i att hitta bostad upplevs som stressig och jobbig för de

individer som flyttar långt 0ch mindre jobbig om så inte är fallet. Känslan av stress är

något som majoriteten av mina informanter uttrycker i denna fråga. Själva

bostadssökandet för en student verkar i dessa sammanhang hänga ihop med hela

108 Bolander & Fejes, s. 102.

109 Ibid. s. 105.

24

livssituationen som individen ställs inför, speciellt för individer som flyttar över längre

avstånd som ställs inför mycket nytt samtidigt då individen eventuellt står bostadslös om

inte detta har ordnats innan studierna påbörjas.

Samtidigt, när vi återkommer till Malin som uttrycker även detta som ”smidigt” och inte

stressigt som övriga.

Malin: Smidigt. Jag tror att vi bara hade tur, och just när det gäller privata

hyresvärdar så är det väl lite så att man ringa vid rätt tidpunkt. Liksom vid rätt

tillfälle under månaden och att det ska vara någon som just sagt upp lägenheten.

Jag tror att vi bara hade flyt och att det var därför det gick så fort.

Malins process gick väldigt snabbt i relation till de övriga informanternas uttalanden om

sin process, även om Malin också är en av de informanter som hade stort behov av boende

då hon liksom flera andra av mina informanter var tvungna att flytta till en ny stad. Malin

påpekar vid flera tillfällen hur mycket tur hon och hennes partner hade i

bostadssökningsprocessen men vad det mer kan bero på vet hon inte riktigt. Som tidigare

citat visat kanske studentens upplevelser av processen i att hitta bostad beror mycket på

hur långt individen i fråga har kommit med detta innan flytten blir aktuell? Det onormala

för diskursen blir i relation till övriga informanter att Malin uttrycker hela processen som

smidig, även om det kanske inte känns så onormalt för hennes process, så kan hennes

upplevelse tolkas som onormal, jämfört med majoriteten.110 Vad som då anses vara det

normala eller normativa för mina informanter är att processen upplevs som stressig och

jobbig.111

De avgörande faktorerna för en student på bostadsmarknaden

I följande avsnitt beskrivs vad mina informanter tror vara avgörande för att hitta och få

bostad i Linköping som student. Detta ställs i relation till deras egna erfarenheter men

också till vad de själva tror samt vad de tror att hyresvärdarna fokuserar på.

Vad tror du är avgörande för en yngre person, som studerar, när det

kommer till att hitta bostad?

Faktorer om genus

Kristina: Alltså jag ser det som att både jag och min sambo var väldigt aktiva när vi

letade bostad och vi försökte söka på olika håll. […] Vi hade ett mail som jag hade

förberett som det ofta var jag som skickade för att vi tänkte att det var bättre att en

tjej skickade, jag vet inte. Så vi skickade det varje gång som vi hittade någonting

som verkade vettigt, så vi var väldigt aktiva och engagerade liksom. Jag tror att det

över lag finns en föreställning om att kanske flickor är mer skötsamma än män och

pojkar och därför så tyckte vi att kanske det skulle va större chans att man skulle

110 Ibid.

111 Ibid, s. 102.

25

få, så vi gjorde så att jag skickade och höll i själva kontaktbiten, för vi tänkte att det

skulle va, att det är närmre till hands för, eller att ta kontakt med någon som man

tror sköter sig bra, sen om det är sant eller inte vet jag inte men det var så vi gjorde.

När det kommer till genusaspekter av studenters process att skaffa boende pratar Kristina

om en föreställning att kvinnor skulle ha det lättare än män att få tag i bostad. Med

utgångspunkt från Hirdman112 som menar att skillnader i egenskaper har gjorts mellan

kvinnor och män genom historien, kan en även här se att Kristina hade en förutfattad

mening om sådana skillnader. Med den förutfattade meningen att en kvinnlig student

skulle uppfattas som mer skötsam än en manlig, gjorde med andra ord att Kristina, istället

för hennes manliga partner, valde att hålla den huvudsakliga kontakten med hyresvärdar i

hopp om att det skulle ge resultat. Vad det mer skulle bero på än själva skötsamheten går

hon inte in på.

Albin: Ålder tror jag, jag tror att man hellre vill ha äldre personer för att man bor

länge då, jag tror att i våran ålder så tänker man att den här ska bara bo här ett tag

och då måste vi hitta en ny hyresgäst inom kort ändå medan äldre personer kanske

stadgar sig mer. Plus att man tänker att yngre personer är stökigare, jag tror att

man hellre hyr ut till kvinnor för att man tänker att dom är lugnare. Det är i alla

fall så jag ser det när jag försöker se ett mönster i vilka av dom jag känner som har

fått lägenhetserbjudanden och sådär i jämförelse med mig själv och andra. Med det

är bara min alldeles egna forskning.

Albin i sin tur, tar även han upp genusaspekten men även ålder, vilket även McKee113,

Abramsson114, Holmqvist och Magnusson Turner115 pekat på från ett ekonomiskt

perspektiv, att yngre personer har svårare att stadga sig på bostadsmarknaden. Att det

dock skulle bero på hur skötsam eller lugn individen i fråga är och inte ekonomi, är Albins

egen uppfattning, där han också tar upp genusaspekter och lyfter fram bilden om kvinnor

som lugnare och ger belägg för detta utifrån sina kontakter. Vi ser således Hirdmans116

teori om egenskaper även i detta uttalande. Albin pratar vid ett senare tillfälle om att detta

förmodligen beror på normer, vilket då också stämmer överens med Hirdmans uttalande

om att egenskaper tilldelas genus kan ses som självklara och underförstådda.117

Hannes: Sen tror jag att folk har, hon skriver bättre än, alltså hon låter mer

välordnad när hon skriver, hon har ett lite mer, ja hon känns duktig när hon

skriver, så man vill ju hellre hyra ut till en duktig person än till någon random kille,

112 Hirdman, 2003, s. 35ff.

113 McKee, s. 853.

114 Abramsson, 2008, s. 233.

115 Holmqvist & Magnusson Turner, s. 244f.

116 Hirdman, 2003, s. 35ff.

117 Hirdman, 1988, s. 19.

26

student. Jag vet inte… Nej men det var nog mest, mycket för att det låter bättre när

hon skriver, att det kommer från henne jag tror det är lite fördomar också från

människorna som ska hyra ut.

Även Hannes är inne på genusaspekter när det kommer till avgörande faktorer för en

hyresvärd. Hannes går dock inte in på vad som skulle göra att en hyresvärd hellre skulle

hyra ut till en kvinna än en man, mer än att han lyfter sin flickvän som duktig och sig själv

som ”random”, vilket ändå skapar en viss skillnad i uppfattning mellan kvinnor och män

som Hirdman118 är inne på. Att han även uttrycker att detta beror på fördomar men inte

utvecklar det mer än så kan förstås som en underförstådd tanke om att kvinnor och män

har olika egenskaper, som Hirdman tar upp i sitt exempel om Engels.119

Selma: Lite sympati. Jag skrev lite om mig själv att jag städar och så, och jag

festar inte mycket och jag pluggar ändå ett ämne som är ganska socialt eller,

det kanske är det, jag har ingen aning.

Av Selmas exempel kan vi se några av de saker hon har skrivit om sig själv i sina

ansökningsbrev. I de egenskaper hon tar upp kan det tydligt ses sådant som kan kopplas

till skötsamhet och ”duktighet”. Om det är dessa egenskaper övriga informanter syftar på

fick jag inte veta vid intervjuerna, men enligt Ambjörnsson120 och Humlesjö121, har kvinnan

genom historien varit kopplad till hemmet och dess sysslor och det kan antas att höra ihop

med egenskaper som en kvinna tillskrivs. Dessa aspekter förstärks ytterligare om en utgår

från Löfgren, som menar att en större andel kvinnor hjälper till i hemmet när de

fortfarande bor kvar i föräldrahemmet.122 Intressant är dock att både kvinnor och män har

påvisat sådant som handlar om genus när det kommer till avgörande faktorer för att få tag

i en bostad. Enligt flera av informanternas uttalanden så framträder en bild av att

hyresvärdar styrs av fördomar, vilket gör att de skulle välja kvinnliga hyresgäster framför

manliga och kan relateras till teorin om genuskopplade egenskaper samt till

Ambjörnsson123 och Humlesjö124. Hirdman delar upp kvinnan efter de formler som

förklarar vad hon inte är125, synliggör kvinnan som något ofullkomligt i relation till

118 Hirdman, 2003, s. 35ff.

119 Hirdman, 1988, s. 19.

120 Ambjörnsson, s. 16f.

121 Andersson, Björkman, Humlesjö, s. 19.

122 Löfgren, s. 121.

123 Ambjörnsson, s. 16f.

124 Andersson, Björkman, Humlesjö, s. 19.

125 Hirdman, 2003, s. 26ff.

27

mannen126, och den som visar på vad kvinnan är och vad mannen inte är och tvärt om127.

Ställer en detta i relation till informanternas uttalanden kan en tolka detta som att kvinnan

är skötsam och mannen inte är skötsam, och därför har kvinnor lättare att få bostad.

Resultaten här skiljer sig dock från Hirdmans teori då det, enligt Hirdman, är mannen som

tilldelas positiva egenskaper och kvinnan de sämre128, resultaten från föreliggande studie

är de omvända när det handlar om möjligheterna att få bostad. Utifrån informanternas

uttalanden förefaller kvinnor vara mer skötsamma än män vilket upplevs göra det enklare

för kvinnor att få tag i bostad. I diskursen för bostadssökande så blir alltså att kvinnor är

skötsamma det normativa.129

Ekonomi och köpoäng

Simon: Priset naturligtvis, hyran eller hur mycket en bostadsrätt kostar, läget, hur

nära det är till campus, så. Övriga samhällsinstitutioner man behöver ta sig till, hur

stor bostaden är, hur väl fungerande den är, är den nyrenoverad eller inte. Hur

mycket man trivs naturligtvis, med bostaden. Och hur pass desperat man är skulle

jag nog vilja tillägga.

Simon i sin tur pratar väldigt mycket om ekonomi som en faktor för vad som är avgörande

för en student, vilket då knyter an till McKee130, Abramsson131, Holmqvist och Magnusson

Turners132 resultat. En kan också koppla det till Bourdieus tankar om hur det ekonomiska

kapitalet133 står i relation till hur individen positionerar sig på fältet (bostadsmarknaden).

Baserat på tidigare forskning är de bristande ekonomiska förhållandena något som kan

kopplas till unga individer som precis påbörjat sina studier.134

Tina: Ja men det är väl köpoäng tänker jag, det som spelar roll. Det spelar ju en

jättestor roll och det känns som att med vissa undrar man hur dom har fått ihop så

mycket poäng, och också att det har så mycket med ålder att göra […] Jag vet inte,

jag tänker att hyresvärdar kanske ser det som mer seriöst, att hyra ut till en äldre

person eller att man har mer erfarenhet, att man kanske har bott i andra lägenheter

förut och kanske helst inte vill ha en hyresgäst som har det som sitt första boende.

Man kanske tänker att då den kanske inte sköter lika bra som en som har bott på

126 Ibid. s. 28ff.

127 Ibid, s. 26-35.

128 Ibid. s. 48.

129 Bolander & Fejes, s. 102.

130 McKee, s. 853.

131 Abramsson, 2008, s. 233.

132 Holmqvist & Magnusson Turner, s. 244f.

133 Bourdieu & Passeron, s. 18f.

134 Universitetskanslerämbetet, s. 1f.

28

fler ställen eller så, jag vet inte, men också att jag vet inte det kanske har med

ekonomi att göra även om båda går på bidrag CSN, så tänker jag att man kanske

tänker att äldre personer har mer pengar, eller att det inte är ett lika stort problem

att betala hyra eller så.

I citatet ovan diskuteras kösystemen som avgörande faktorer för möjligheten för en

student att erbjudas en bostad, men hur individer kan få så många poäng är något Tina

ifrågasätter. Detta påvisades även i Boutredningen, där en intervju med Stångåstaden år

2006 visade att kösystemet är det som används för bostadsanvisning i det kommunala

bolaget135, men som också kan verka orättvist då en åldergräns på 18 år136 gör det omöjligt

för studenter att ha lång kötid. Med hjälp av statistik från SCB137 som visar att studenter är

runt 20 år, kan detta förstås som problematiskt då individer i den åldern inte kan ha

skaffat sig så mycket poäng då åldersgränsen för att ställa sig i kön är 18 år. Tinas

uttalande om att äldre studenter har bättre ekonomi och ett högre ekonomiskt kapital138

för att klara hyran visar en föreställning om att hyresvärdar ser de äldre som mer

attraktiva än de yngre. Att en yngre individ har mindre pengar att röra sig med påvisar

McKee139, Abramsson140, Holmqvist och Magnusson Turner141 att yngre individer ofta har.

Mina intervjuer har, som synliggjorts i de valda citaten, visat att ekonomi är en avgörande

faktor för en student när det kommer till att skaffa boende. Bristen på ekonomi och

studentens beroende av en rimlig hyra är därmed också det normativa utifrån diskursen.

Den andra normativa avgörande faktorn är köpoängen, som i bästa fall ger boende.142 Det

stämmer med vad som påvisats i såväl teori som tidigare forskning och stärker därför mina

informanters uttalanden om detta. Med andra ord, kan informanternas uttalanden i

relation till detta alltså uppfattas stämma utifrån den forskning jag ställt deras uttalanden

mot.

135 Boutredningen, s. 60.

136 Ibid. s. 46.

137 Universitetskanslerämbetet, s. 1f.

138 Bourdieu & Passeron, s. 18f.

139 McKee, s. 853.

140 Abramsson, 2008, s. 233.

141 Holmqvist & Magnusson Turner, s. 244f.

142 Bolander & Fejes, s. 102.

29

Diskussion

Liksom tidigare forskning har visat, så har den ekonomiska aspekten på bostäderna en

betydelse för mina informanter. Detta förs genomgående fram som en viktig del i alla mina

intervjuer, i varierande grad. Som McKee143, Abramsson144, Holmqvist och Magnusson

Turner145 påpekar kan bristen på ekonomiska tillgångar vara en anledning till att unga

individer har svårt att flytta hemifrån, vilket enligt SCB146 kan handla om studenter som

ofta är unga och runt 22 år när studierna påbörjas. Med utgångspunkt från mina

informanter är det många som påpekar att ekonomin gör det svårt att ta sig in på

bostadsmarknaden på grund av att individerna har tillgång till färre bostadsalternativ,

delvis då individer som inte har den ekonomi som krävs, utestängs från att skaffa sig

bostadsrätter. Detta gör också att individen i fråga blir bunden till hyresmarknaden. Detta

är också något som Lind och Bergenstråhle147 påpekade vara vanligt förekommande, att

individer i den åldern ofta bor i hyresrätter.

Då ekonomiska förhållanden genomgående tar sig uttryck bland flera av informanterna

kan en se att det ekonomiska kapitalet148 har betydelse för studenter utifrån det fält jag

applicerat min analys på. Även om inte studenterna i fråga upplever sig ha stora tillgångar

ekonomiskt, är det ändå relevant för att kunna etablera sig på bostadsmarknaden över

huvud taget. En kan dock kanske inte påstå att det är studenterna själva som har det

ekonomiska kapitalet, men att de berörs av det då de med stort ekonomiskt kapital149 har

tillgång till ett större utbud av bostäder, än de som inte har det. Informanterna pratar om

den ekonomiska tillgången i relation till sina möjligheter på bostadsmarknaden. Det

ekonomiska kapitalet står i motsättning till det kulturella- vilket kort sagt innebär högt

värderade tillgångar så som exempelvis utbildning150, vilket kanske kan vara en fördel för

studenterna. Detta är dock inget som informanterna själva uttalar vilket därför är svårt att

göra en koppling till. Kopplingen som är tydligt förekommande är däremot studenternas

upplevelser om kontakter som betydelsefullt, vilket är av värde de gånger de lyckats få tag i

143 McKee, s. 853.

144 Abramsson, 2008, s. 233.

145 Holmqvist & Magnusson Turner, s. 244f.

146 Universitetskanslerämbetet, s. 1f.

147 Lind & Bergenstråhle, s. 33.

148 Bourdieu, 1999, s. 47.

149 Ibid. s. 18f.

150 Ibid.

30

bostad via kontakter.151 Med utgångspunkt från Broady152 kan deras sociala kapital kanske

även tillföra något till studentens ekonomiska- eller kulturella kapital, genom att använda

kontakter för att vinna förtroende hos hyresvärden exempelvis.

Informanterna verkar ense om att förstahandskontrakt utanför Studentbostäder är svårare

att få tag i än kontrakt via Studentbostäder, men det finns ändå en skillnad beroende på

vilken typ av studentboende det gäller. Många påpekar att ett korridorsrum är relativt

enkelt att få tag i om man har lite poäng via Studentbostäders kösystem. Har studenten

inte stått i kö är det då kontakter eller andrahandskontrakt som står som alternativ. Några

av mina informanter uttrycker att de bott via andrahandskontrakt men upplevelsen av det

verkar variera en del. För några av mina informanter har det löst sig bra och de har skapat

nya kontakter och nytt boende med förstahandskontrakt. Men specifikt en av

informanterna uttrycker en uppfattning av otrygghet och någon form av kortsiktig lösning.

Utifrån Boutredningen kan en dock skapa en förståelse för detta som besvärligt då

andrahandskontrakt (i detta fall) från Stångåstaden endast ges per halvår, med chans till

förlängning153, vilket medför att studenten måste hitta nytt boende på ganska kort tid. Med

detta sagt är andrahandsuthyrningen svår att få ett grepp om och uppfattas olika beroende

på vilken typ av andrahandsuthyrning studenten fått tag i. Ställer vi dock detta i relation

till studenternas uppfattningar om hur lång tid det kan ta att få tag i ett boende, kan en

uppfatta detta som mindre lockande. Med utgångspunkt från att majoriteten av mina

informanter uttrycker att de finner det svårt att hitta bostad, nämns tidsprocessen från att

börja söka till att få tag i något ta allt ifrån två månader och upp mot ett år, med sex

månader som villkor, kan det i värsta fall sluta med att studenten står utan boende om

inget nytt hittas inom den perioden.

De flesta av mina informanter uttalade att de upplever hela ”söka bostadsprocessen” som

stressig och jobbig. I de citat som nämndes i analysen påpekar informanterna att

upplevelsen hör ihop med att flytten inkluderar andra saker, så som exempelvis att flytta

hemifrån, att flytta någonstans där inga kontakter finns i närheten, och så vidare. Ser en

till helheten av vad informanterna pratat om i varje avsnitt i analysen, kan en uppfatta att

deras egna processer hör ihop med den känsla som många senare beskriver som stressig.

Alltså, svårigheterna med att få tag i något boende samt att hitta det inom en viss tid, samt

vilken typ av boende studenten får tag i. Antal flyttar kan säkerligen också spela roll för

informantens upplevelser av processen. Detta är dock aspekter som har uteslutits från de

direkta citaten om deras upplevelser, utan är uppfattade från helheten och deras

uttalanden generellt. Denna uppfattning blir relevant om en ställer den upplevda stressen

gentemot Malins uttalande om att det kändes smidigt, vilket hon ställer i relation till att

151 Eriksson, s. 5.

152 Broady, s. 14f.

153 Boutredningen, s. 66.

31

hela processen gick väldigt snabbt. Malins uttalanden är det som mest skiljer sig gentemot

de övriga informanterna, vilket medför att hennes uttalanden är de ”onormala”154 i

sammanhanget för diskurserna. Malin ställer sin upplevelse i relation till hur processen

gick, vilket därför medför att den normativa/generella känslan av stress borde grunda sig i

tidsprocessen för att få tag i ett boende men även typ av boende och antal flyttar.

De avgörande faktorer som står i relation till att få ett boende för en student är främst

ekonomiska förhållanden och köpoäng, vilka ur ett diskursanalytiskt perspektiv är de mest

framträdande normer155 som lyfts fram från utsagorna. Bristen på ekonomi samt

köpoängen kan i relation till utsagorna i övriga delar stå som de centrala normer som

orsakar övriga framträdande normer av att känna stress, uppleva bostadssökandet som

svårt, etcetera. Faktorerna ekonomi och köpoäng genomsyrar en stor del av alla intervjuer

som anledningar till svårigheter men också tiden det tar att få tag i något. Informanterna

menar att ekonomin är avgörande på grund av att en student är begränsad i vad denna kan

betala i hyra till exempel. Ett annat exempel är köpoängen som fler än Tina påpekat vara

avgörande på så sätt att det beror på hur länge individen i fråga stått i kö och därmed vad

som är möjligt att få tag i. Intressant med Tinas exempel är att hon ställer detta i relation

till ålder vilket baserat på statistik och intervjumaterial från SCB156 och Boutredningen157,

ger en bild av att studenter som ofta är runt 22 år inte kan ha så mycket poäng i en

bostadskö med åldersgräns på 18 år (specifikt bostadsköer som inte är studentinriktade).

Andra avgörande faktorer som några av mina informanter tar upp som relevanta för

bostadssökandet är genus. De informanter som tar upp detta som något möjligen

avgörande pratar alla som att kvinnor har en fördel gentemot män. Med perspektiv från

Hirdman158 har jag fokuserat på att analysera dessa uttalanden utifrån egenskaper. Med

detta i fokus kan en tolka informanternas uttalanden att den mest centrala egenskapen

som gör det enklare för en kvinna att få bostad är att hon är mer skötsam. Detta blir dock

problematiskt i förhållande till Hirdmans teori, då hon utgår från att mannen är den som

tilldelas de bra egenskaperna och kvinnan de sämre.159 Selmas uttalande om egenskaper

som kan verka lockande hos en hyresvärd stämmer väldigt bra överens med skötsamma

egenskaper. De kan även antas vara sådana egenskaper som kan kopplas till sysslor inom

154 Bolander & Fejes, s. 105.

155 Ibid, s. 102.

156 Universitetskanslerämbetet, s. 1f.

157 Boutredningen, s. 46.

158 Hirdman, 2003, s. 35ff.

159 Ibid, s. 48.

32

hemmet, som Ambjörnsson160 och Humlesjö161 påpekar vara typiska kvinnosysslor genom

historien. Löfgren menar att en övervägande del unga kvinnor hjälper till i hemmet162,

vilket kan vara en anledning till den fortsatt uppfattade normen, baserat på mina

informanters utsagor. Med utgångspunkt i det kulturella kapitalet, det vill säga högt

värderade tillgångar av samhället163, skulle en kunna koppla detta till aspekter om genus

om en kan påstå att dessa egenskaper som skötsamhet innebär att exempelvis uträtta

hushållssysslor ”gills” som kulturellt kapital. Detta utifrån vad som upplevs önskvärt från

hyresvärdarna utifrån några informanters utsagor, exempelvis Selmas uppfattning om vad

som bör stå i en bostadsansökan, vilket kanske grundar sig i vad hon hört från sina

kontakter och blir en effekt av det sociala kapitalet164.

Resultat

De resultat som presenteras gäller för de åtta individer som jag har intervjuat och kan inte

ses som ett generellt resultat som gäller studenter över lag. En tydlig majoritet av

informanterna visar på normativa aspekter165 som exempelvis att det är svårt att hitta

bostad som student. Det är svårt främst utifrån ekonomiska skäl, men även på grund av

bristen på köpoäng, vilket påvisar vilken betydande roll framför allt ekonomiskt kapital

har. Avgörande för mina informanter när det kommer till att hitta boende är kontakter

eller andrahandskontrakt som i sin tur skapat vägar in på bostadsmarknaden. Flera

informanter menar att det också beror på tur och inte enbart kontakter, men påvisar ändå

vikten av socialt kapital. De som främst gått på köpoäng, påpekar att framförhållning är

viktigt för att få tag på boende i tid. I relation till frågeställningen om hur informanterna

pratar om bostadsbristen samt deras egna tillvägagångssätt kring bostadsbristen, är det

tydligt påvisat ett flertal gånger att bristen på framför allt hyresrätter existerar. I relation

till deras nämnda upplevelser och tankar om tidsprocess samt tillvägagångssätt, kanske det

inte är så konstigt att det upplevs som svårt när det inte finns tillräckligt med bostäder?

Framför allt när bostadsutbudet begränsas av ekonomiska skäl men också av den

begränsade mängd köpoäng studenten kan skaffa under kort tid. Med anknytning till

studiens syfte kan tillvägagångssättet tendera att styras efter de förutsättningarna

informanterna har när inte ekonomi eller tillräckligt med köpoäng finns och därför blir

kontakter eller andrahandsuthyrningen en lösning.

160 Ambjörnsson, s. 16f.

161 Andersson, Björkman, Humlesjö, s. 19.

162 Löfgren, s. 113.

163 Bourdieu, 1999, s. 18f.

164 Eriksson, s. 5.

165 Bolander & Fejes, s. 102.

33

Tidsprocessen för att få bostad, oavsett form av kontrakt och typ av boende, ligger mellan

två till tre månader upp till ett år. Flera av informanterna har ändå fått boende inom två till

tre månader oavsett boende, som de sedan bytt upp sig från, vilket vissa beskriver ta längre

tid än vad som angetts. De typer av boende som det pratas om är allt från korridorsrum,

andrahandskontrakt, förstahandskontrakt inom kommunala och privata hyresbolag. På

grund av ett begränsat ekonomiskt kapital hos mina informanter har de inte råd att

tillträda bostadsrättsmarknaden. När det kommer till hur informanterna har beskrivit

tidsprocessen och till vilken typ av boende, samt svårigheterna att få tag i boende, menar

majoriteten att denna process känns stressig. I samband med tiden det kan ta samt otrygga

boenden som exempelvis andrahandskontrakt påvisats vara, är det rimligt att processen

känns svår och stressig. Den stressiga situationen kan specifikt relateras till utsagor som

visat att informanten fått byta upp sig, eller byta boende av andra skäl genom sitt

tillvägagångssätt och med utgångspunkt från vad de först fick tag i för typ av boende.

Förutom avgörande faktorer som de ekonomiska och de om köpoäng som redan tagits upp,

kan läggas faktorer som relaterar till genus. Både manliga och kvinnliga informanter

uttrycker en upplevd skillnad, där kvinnor har lättare att få bostad än män, vilket ställdes i

relation till normen om hur pass skötsamma kvinnor är i jämförelse med män. Dessa

normer är också påvisade med hjälp av tidigare forskning och genusteorin som baserades

på egenskaper. Detta svarar därmed på frågeställningen samt syfte att undersöka hur

skillnader kan synliggöras i informanternas uttalanden om genus i relation till

möjligheterna att få bostad.

Avslutning

Att analysera informanternas utsagor utifrån fältteori påvisar att det ekonomiska-,

kulturella-, samt det sociala kapitalet har betydelse och påverkar studenters

bostadssökande, vilket resulterar i ett minskat bostadsutbud jämfört med andra grupper i

samhället. Eftersom min valda teori inbegriper vikten av ekonomiskt kapital, kanske det

inte är så konstigt att informanternas utsagor överensstämmer med resultat från tidigare

forskning som påvisar att unga har svag ekonomi och därför har svårt att hitta bostad. Att

studenterna har liknande uppfattningar som i tidigare forskning visar hur pass välkänt det

är att studenter i främst åldern 20-30 år inte har ett stort ekonomiskt kapital. En slutsats

som kan dras utifrån utsagorna är att behovet av billigare bostäder, främst hyresrätter, är

starkt för studenterna. Avslutningsvis är resultatet i relation till syftet tydligt, den påstådda

bostadsbristen upplevs existera och bostadsutbudet är för litet i förhållande till vad

studenter kan tillgå utifrån deras begränsade tillgångar avseende ekonomi och antal

köpoäng som studenter haft liten möjlighet att skaffa sig på kort tid. De förutsättningar

som skapats utifrån de resonemang som förts bland mina informanter ger möjlighet till

vidare forskning på ämnet. Exempel på detta skulle kunna vara att studera i större

omfattning om hur studenter i Linköping eller i andra städer upplever möjligheterna och

begränsningarna på bostadsmarknaden.

34

Referenser

Abramsson, Marianne, ”Housing Careers in a Changing Welfare State – A Swedish Cohort

Study”, Housing, Theory and Society, Vol. 25, No. 4, 231-253, 2008, s. 231-253.

Abramsson, Marianne, Fransson, Urban, Borgegård, Lars-Erik, ”The first years as

independent actors in the housing market: Young households in a Swedish municipality”, i

Housing Careers in a Changing Welfare State, Marianne Abramsson (red.), Diss., Umeå,

2003, Submitted.

Ambjörnsson, Ronny, Den skötsamme arbetaren: Idéer och ideal i ett norrländskt

sågverkssamhälle 1880 - 1930, Stockholm, 2001, Carlsson.

Andersson, Jenny, Björkman, Jenny, Humlesjö, Inger, Välfärdsstatens skräpvind:

Historiska spår i dagens välfärdspolitik, Lund, 2005, Studentlitteratur.

Bolander, Eva, Fejes, Andreas, ”Diskursanalys”, i Handbok i kvalitativ analys, Andreas

Fejes & Robert Thornberg (red.), Stockholm, 2015, Liber.

Bourdieu, Pierre, Passeron, Jean-Claude, Reproduktionen: Bidrag till en teori om

utbildningssystemet, Lund, 2008, Arkiv.

Bourdieu, Pierre, Praktiskt förnuft: Bidrag till en handlingsteori, Göteborg, 1999,

Daidalos.

Boutredningen, ”Måste man ha tur?: Studier av yngre på bostadsmarknaden i svenska

städer”, rapport nr 2, Boutredningen, SOU 2007:14, Stockholm, 2007, Fritze.

Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö, 2011, Liber.

Börjesson, Mats, Palmblad, Eva, ”Introduktion”, i Diskursanalys i praktiken, Mats

Börjesson & Eva Palmblad (red.), Malmö, 2007, Liber.

Carle, Jan, ”Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion”, i Moderna

samhällsteorier: Traditioner, riktningar, teoretiker, Per Månson (red.), Stockholm, 2010,

Norstedts.

Eriksson, Malin, Socialt kapital: teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med

fokus på folkhälsa, Umeå Universitet, Umeå, 2003, CERUM.

Hirdman, Yvonne, Genus – om det stabilas föränderliga former, Malmö, 2003, Liber.

Hirdman, Yvonne, Genussystemet – teoretiska funderingar kring kvinnors sociala

underordning, Maktutredningen, Uppsala, 1988.

Holmqvist, Emma, Magnusson Turner, Lena, ”Swedish welfare state and housing markets:

under economic and political pressure”, J Hous and the Built Environ, 29:237-254, 2014,

s. 237-254.

35

Lind, Jan-Erik, Bergenstråhle, Sven, Boendets betydelser och boendets värderingar,

Göteborg, 2004, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.

Löfgren, Anders, Att flytta hemifrån: Boendets roll i ungdomars vuxenblivande ur ett

situationsanalytiskt perspektiv, Lund, 1990, Diss., Lunds universitets press.

McKee, Kim, ”Young people, Homeownership and Future Welfare”, Housing Studies, Vol.

27, No. 6, 853-862, 2012, s. 853-852.

Pripp, Oscar, ”Reflektion och etik”, i Etnologiskt fältarbete, Lars Kaijser & Magnus

Öhlander (red.), Lund, 2011, Studentlitteratur.

Winther Jørgensen, Marianne, Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, Lund,

2000, Studentlitteratur.

Elektroniska källor

Broady, Donald, ”Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg”, [Elektronisk

resurs], Skeptronhäften, ILU, Uppsala Universitet, Uppsala, 1998, Nr: 15, s. 3–29,

http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf.

Linköpings kommun, Hyresvärdar i Linköping, publicerad: 2017-05-04, hämtad: 2017-

06-10, http://linkoping.se/bygga-bo-och-miljo/bostader-och-offentliga-lokaler/hitta-

bostad/hyresvardar-i-linkoping/.

Studentbostäder, Om oss, publicerad: 2016-06-28, hämtad: 2017-05-21,

https://www.studentbostader.se/sv/om-oss/om-oss.

Stångåstaden, Så söker du bostad, publicerat: 2017-05-11, hämtad: 2017-06-10,

https://www.stangastaden.se/sokledigt/bostad/saharsokerdu.

Stångåstaden, Om oss, publicerat: 2017-04-06, hämtat: 2017-05-24,

https://www.stangastaden.se/omoss.

Sveriges förenade studentkårer (SFS), SFS bostadsrapport 2016, publicerad: 2016-08-23,

hämtad: 2017- 02-12, http://www.sfs.se/publikation/sfs-bostadsrapport-2016.

Universitetskanslerämbetet, SCB, ”Universitet och högskolor: Studenter och examinerade

på grundnivå och avancerad nivå 2014/15”, Statistiska centralbyrån, UF20SM1602,

Publicerad: 2016-04-14, hämtad: 2017-02-20,http://www.scb.se/sv_/Hitta-

statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad-information/?publobjid=28689.

Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning, Vetenskapsrådet, Stockholm, 2002, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.