Referens: Wall-Reinius, S. & Heldt Cassel, S. 2019 ...miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:1313635/FULLTEXT01.pdf · turism och där det finns någon form av beredskap för att ta

Referens: Wall-Reinius, S. & Heldt Cassel, S. 2019. Introduktion till turism och svensk turismforskning. I Wall-Reinius, S. & Heldt Cassel, S. (Eds.). Turismen och resandets utmaningar, s.7-30. Ymer 139. Svenska sällskapet för antropologi och geografi: Ödeshög. ISBN 978-91-982150-5-2.

7

•

Introduktion till turism och svensk turismforskning

Sandra Wall-Reinius & Susanna Heldt Cassel

Turism är ett globalt fenomen och en del av samhället som hänger samman med ekonomi, befolkningsförändringar, sociala relationer och med naturmiljöns förändringar. Turism kan därför inte ses som en separat verksamhet frikopplad från alla andra samhällsprocesser. Däremot kan vi genom att studera turism också förstå sociala, kultu-rella, ekonomiska och miljömässiga processer som spänner över en mängd olika kunskapsfält. Under de senaste decennierna har inte bara turismen ökat världen över utan även forskarvärldens intresse för turism har ökat markant. Denna Ymer uppmärksammar svensk turismforskning som bedrivs av geografer och antropologer. Boken syf-tar till att ge perspektiv på turism som synliggör möjligheter och utma-ningar som turism ger upphov till. Syftet med bokens inledande kapitel är att ge en kortfattad introduktion till turismen i samhället och att ge en överblick över turismforskning vid svenska lärosäten samt att intro-ducera bokens olika kapitel. Turism är bland annat en ekonomisk aktivitet som innefattar en mängd olika delbranscher och typer av företag inom transport, restau-rang, hotell och aktiviteter av olika slag. Turism har också stor påver-kan på och är en del av andra branscher och ekonomiska sektorer och är en integrerad del av samhället och ekonomin i stort genom männis-

Introduktion – tu-rismforskning

S. Wall-Reinius & S. Heldt Cassel

Turismen och resandets utmaningar

Ymer 2019 • Turismen och resandets utmaningar

8

kors mobilitet, både lokalt, nationellt och internationellt. I Sverige har turismnäringen vuxit kraftigt under de senaste årtiondena, och är idag en av de sektorer av ekonomin som har störst tillväxtpotential i framti-den. Detta betyder att allt fler människor arbetar med turism och allt fler aktörer ( företag och organisationer) har på något sätt en relation till denna näring. Människors förhållningssätt och möjlighet till mobilitet och resande genom mer fritid, relativt sett billigare och snabbare transporter och allt mer vitt förgrenade sociala nätverk påverkar de turistdestinationer som tar emot besökare, men det påverkar också samhället och miljön. Miljön påverkas av att vi reser allt mer, både lokalt genom beroendet av lokala naturresurser, men också globalt. De senaste åren har koldioxid-utsläpp från transportsektorn diskuterats som en av de viktigaste orsa-kerna till de globala klimatförändringarna. Turism är dessutom ett betydande socialt och kulturellt fenomen som hänger samman med hur vi interagerar med varandra och tar till oss nya intryck och erfarenheter. Genom turismens sociala relationer skapas föreställningar hos människor om vad som är borta och hemma, om olika platsers och kulturers egenskaper och förändring samt om olika gruppers och individers identitet och tillhörighet till geografiska platser. Frågor som varit centrala för denna Ymer är: Hur vi kan förstå turismens roll i skapande, förändring och utveckling av plat-ser? Vilka spänningar och motsättningar orsakar turismen lokalt och globalt? Hur påverkar vårt resande förutsättningarna för en hållbar framtid?

Turismen i det globala samhälletTurism kan sägas vara en betydande drivkraft, både symboliskt och materiellt, i det globaliserade konsumtionssamhället. Den växande transnationella ekonomiska och logistiska infrastruktur som turismen utgör anställer miljontals människor världen över. Turismen är en cen-tral del i den globaliserade ekonomin och är ett tydligt exempel på hur

9

S. Wall-Reinius & S. Heldt Cassel • Introduktion – turismforskning

de globala ekonomiska och kulturella processerna som är knutna till det moderna eller hyper-moderna konsumtionssamhället bidrar till att uttrycka och framhålla det som är lokalt unikt, där platser blir till pro-dukter på en marknad (Bosseivan, 2002; Ek & Hultman, 2007; Harvey, 1989). I detta sammanhang är också individualiseringen i samhället en central del, där individens identitet hänger nära samman med kon-sumtionsmönster och smak (Bourdieu, 1984; Lash & Urry, 1994). Resande och mobilitet blir en del i ett identitetsbygge, där status och social ställning definieras, som också skapar tydliga skillnader mellan de som är priviligierade och kan välja sin plats i konsumtionssamhäl-let, sina resmål och sin mobilitet och de som inte har samma möjlighe-ter (Urry, 2016). Människor rör sig allt mer och över allt längre avstånd. Turismen har en stor del i denna utveckling, där tid-rummet för den enskilde har krympt väsentligt de senaste 40 åren och fortsätter att göra så (Hall, 2005; Harvey, 1989). Det har blivit relativt sett billigt att resa över stora avstånd och allt fler människor globalt sett har råd att varje år göra internationella resor på fritiden. Mobilitet och turism är sammankopp-lade genom resande och rörlighet både på fritiden och kopplat till arbetslivet, till hur familj och andra sociala band mellan människor formas över tid och hur människor organiserar sitt vardagsliv (Urry, 2007). Även det mer frekventa resandet över kortare avstånd är en vik-tig del av turismen, såsom besök i fritidshus och besök hos släkt och vänner. Motiven till mobiliteten och resandet kopplat till turism är komplext, det är knutet till människors olika kulturella, sociala och ekonomiska nätverk med internationella förgreningar som har att göra med allt från internationell migration till fritidsrelaterade korta besök på platser som inte betecknas som hemma (Hall & Müller, 2004). Fri-tidsresandets drivkrafter och turismens logik har beskrivits som ett sökande efter det som är skiljt från vardagens rutiner och något som upplevs som annorlunda, exotiskt, spännande eller avkopplande (Cole-man & Crang, 2002). Åtskillnaden mellan hemma och borta, mellan vardag och fritid


10

samt mellan det falska och ytliga och det äkta, autentiska är viktiga för förståelsen av de motiv som driver turister. Sökandet efter autenticitet har beskrivits som den mest centrala drivkraften inom turismen (Mac-Cannell, 1976/1989), vilket innebär att turister söker efter upplevelser och platser som ses som fyllda med mening, som okonstlade, naturliga och genuina, som en slags konstruerad kontrast och motsats till det moderna vardagslivet (Meethan, 2001). Denna syn på turismen ställer stora krav på de destinationer som ska försöka uppfylla dessa önsk-ningar. De som är invånare på den plats som besökare kommer till får frivilligt eller ofrivilligt agera värdar och blir genom sitt sätt att vara och möta besökare en viktig del av hur detta besök kommer att upple-vas (se exempelvis Tucker, 2005). Med ökad rörlighet suddas också gränsen ut mellan vilka som är turister och vilka som är lokalbefolk-ning på en plats. Det har framförallt att göra med att människor identi-fierar sig med flera olika platser under en livstid och har i många fall flera olika bostäder, som både kan vara hemma och borta (Cohen m.fl., 2015). De som av besökare ses som lokalbefolkning, som befinner sig på en turistdestination, kanske inte själva ser sig som det, då de lika gärna kan vara nyligen inflyttade, säsongsboende eller pendlande arbetsta-gare. De som lever av turism och driver företag har att hantera att vara en del av besökarens upplevelser. Genom att iscensätta besöksmål, berätta historier och att agera som goda värdar behöver de förhandla sina egna identiteter och ibland göra avkall på sitt eget privatliv då det blir en del av en konsumtionsprodukt (Andersson Cederholm & Hult-man, 2010; Heldt Cassel & Pettersson, 2015). På många håll i världen är gränsen fin mellan vad som är till nytta för turistdestinationerna och de som livnär sig av turister och vad som är oetisk exploatering av dem. Denna komplexa verklighet och de överlappande identiteter som är en del av turismens relationer och processer kan studeras på olika sätt. Inom forskningen om turism så är turistdestinationerna ofta i fokus, eftersom det är i de lokala sammanhangen som turismens konsekven-ser och problematik blir tydlig.

11


Utveckling av turistdestinationerBegreppet plats har inom kulturgeografisk forskning definierats som en föränderlig enhet, som skapas och återskapas i sociala, ekonomiska, kulturella och politiska sammanhang i en given tidsperiod (Cresswell, 2015; Massey, 1994). Platser har inte med nödvändigtvis fasta gränser och är lika mycket imaginära som materiella, det vill säga platsen är inte något utan människor som definierar dess betydelse. Platser för-ändras över tid och det kan finnas flera parallella sätt att uppleva och förstå en plats på, beroende på sammanhang och vem som tolkar plat-sens innebörd. Inom turism så handlar dessa tolkningar i stor utsträck-ning om vilka aktörer som definierar och ger platser mening och funk-tion som destinationer. Det kan vara fastboende, fritidsboende, säsongsboende, tillfälliga besökare, företagare, politiker och planerare som har sina olika och överlappande idéer och behov när det gäller vad platsen betyder och hur den bör utvecklas. En destination är en plats som definieras utifrån att den har fått rol-len som ett resmål och ett ställe att besöka. Det kan vara alltifrån ett helt land, en region, en kommun eller en specifik ort eller mindre område, som har en image och/eller en identitet som förknippas med turism och där det finns någon form av beredskap för att ta hand om besökare i form av boende, mat och aktiviteter. Genom att infrastruk-tur och fysiska miljöer anpassas till turism och genom att bilder och uppfattningar av platser skapas i marknadsföring och genom olika for-mer av varumärkesbyggande så formas platsers identitet som turist-destinationer i människors medvetande och deras roll i såväl den lokala som den globala ekonomin (Meethan, 2001). En destination är en plats dit turister åker och definieras både av de som organiserar och planerar för dessa besök och de som är besökare. Vilken identitet destinationer har, det vill säga hur platserna och dess olika aktörer ser på sig själva och vad som är unikt kan skilja sig från hur dessa marknadsförs och hur de uppfattas. Dessa imaginära platser som destinationer utgör förändras ständigt i människors medvetande och i takt med förändringar i samhället över tid. Destinationerna kan


12

vara mer eller mindre aktiva när det gäller hur olika aktörer på platsen försöker främja och underlätta för turism. En del destinationer har en lång tradition av turism, medan andra mer eller mindre ofrivilligt blir destinationer på grund av att det uppkommer ett stort intresse av att resa dit. De behöver då anpassa sig till turismen, hitta strategier för att turismen ska bli en del av det sociala livet och ekonomin som inte ska-par motsättningar eller miljöproblem. I en del områden blir den stora frågan idag hur turismen kan begränsas eller hanteras utan att träng-sel och resursbrist uppstår och det talas allt oftare om överturism (eng. ”overtourism”) på de allra mest populära resmålen (Oklevik m.fl., 2019). Andra arbetar aktivt via politik och näringslivssatsningar, exempelvis i glest befolkade kommuner och regioner, för att attrahera fler besökare och på så sätt skapa arbetstillfällen och utveckla sin ekonomi. I dessa sammanhang handlar det mer om att försöka skapa tillräckligt intres-santa attraktioner och besöksmål, för att turister ska vilja åka dit, och förstås tillhandahålla en infrastruktur som möjliggör turism. Turismen kan bidra till både social, ekonomisk och miljömässig för-ändring, såväl positiv som negativ på destinationerna. Till de positiva konsekvenserna av turism hör ekonomisk tillväxt, arbetstillfällen, att-raktionskraft och inflyttning samt lokalt engagemang och uppvärde-ring av lokala resurser och tillgångar i form av både natur och kultur. För att detta ska bli verklighet krävs dock stora ansträngningar från såväl privata, offentliga som ideella aktörer, där regleringar och plane-ring bidrar till att hänsyn tas till miljö och lokalbefolkningens intres-sen, samtidigt som företagen ges förutsättningar till utveckling. I många fall är detta en svår balansgång. Utmaningarna är stora när det gäller hållbar destinationsutveckling och ofta prioriteras tillväxt inom näringslivet före miljöhänsyn och negativa sociala konsekvenser, på grund av behovet av arbetstillfällen och stärkt skattekraft i kommuner. Hur en balans mellan de tre delmålen inom hållbar utveckling: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet ska nås är en fråga som diskuteras i många sammanhang och som är föremål för forskning. I denna bok ger de olika kapitlen exempel på hur turism kan utveckla

13


och förändra platser, ekonomiskt, miljömässigt och socialt, i Sverige och genom svenska resenärers turistande utomlands. Genom de olika bidragen belyses också såväl teoretiskt som empiriskt vad turism är och hur turism kan förstås som ett globalt och samtidigt lokalt feno-men. Innan vi kommer in på de olika bidragen ska vi ge en kortare över-blick över svensk turismforskning i internationella publikationer.

Svensk turismforskning i internationella tidskrifter

Kulturgeografer har under en längre tid belyst människors rörlighet för turistiska syften, turismens effekter på miljö och ekonomi samt dess betydelse för samhällsförändringar lokalt, regionalt och globalt (Hall & Page, 1999). Müller (2010) konstaterar att turismforskning i Sverige framförallt genomförts av kulturgeografer, bland annat med hänvis-ning till doktorsavhandlingar med turismgeografisk tematik, rapporter från turismgeografiska miljöer samt internationell publicering i eng-elskspråkiga tidskrifter. Turismgeografer har i ökande utsträckning övergått till publicering i tvärvetenskapliga tidskrifter på bekostnad av publiceringar i geografitidskrifter (Gibson, 2008; Müller, 2010). Vid flera svenska lärosäten har en egen disciplin växt fram, turismveten-skap. Turismvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne och erbjuds på grund- och avancerad nivå vid flera lärosäten i Sverige. Utvecklingen av turism som eget akademiskt ämne har också lett till att det sedan 2010 finns forskarutbildning i turismvetenskap vid Mittuniversitetet. Utöver det finns ett antal universitetsinstitutioner och centrumbildningar, akademiska tjänster och publiceringskanaler kring turism som forsk-ningsfält. För att få en överblick över den svenska turismforskningens omfatt-ning har en databassökning utförts i SwePub. Det är en databas som innehåller referenser till de forskningspublikationer som finns registre-rade i ett 40-tal svenska lärosätens och myndigheters publikationsda-tabaser. Sökningen i SwePub genomfördes under december 2018 med


14

sökorden turis* OR touris* för att identifiera forskning som handlar om turism. Med avgränsningen tidskriftsartiklar och refereegranskat blev det totala antalet artiklar 1046 under tidsperioden 1989–2018. SwePub har sina begräsningar i att högskolor och universitet själva kategorise-rar vad som är refereegranskat, vilket bidrar till att även rapporter och antologier ibland finns registrerade som refereegranskade även om så inte är fallet. Ett sätt att komma runt detta var att avgränsa till engelsk-språkiga artiklar. Ännu en begränsning med SwePub är att den söker inte bara i titel, abstrakt och nyckelord utan även i författarens institu-tionsnamn, vilket gör att forskare som organisatoriskt tillhör en insti-tution där turism ingår i namnet blir klassificerad som turismforsk-ning. Ytterligare ett sätt att avgränsa blev då att ta bort det svenska sökordet turis*. Med dessa avgränsningar blev det totala antalet artik-lar slutligen 1007 under samma tidsperiod. Sett över tid har antalet tid-skriftsartiklar som handlar om turism ökat markant, se figur 1. Från databasen SwePub kan vi också utläsa att flest artiklar under perioden 1989–2018 publicerats vid Lunds universitet, Mittuniversitetet, Umeå universitet, Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet. Det kan vara viktigt att komma ihåg att SwePub redovisar såväl anställda som affi-lierade forskare och gästprofessorer vid de svenska lärosätena och några forskare är affilierade till fler än ett universitet, vilket gör att deras publikationer räknas på samtliga universitet som de tillhör. Den här typen av sökningar har också andra svagheter och värt att nämnas är att artiklar som inte innehåller ordet touris* (exempelvis tourist, tourism) i sin titel, sammanfattning eller nyckelord inte kom-mer med trots att artikeln ändå kan handla om turism. Det kan till exempel vara forskning inom evenemang, mobilitet och transporter, hotell eller friluftsliv som alla ligger innehållsligt nära turism, men om författaren inte använt ordet touris* så kommer forskningen inte med i denna sammanställning. Samtidigt kan ordet touris* ha skrivits ut endast en gång i sammanfattningen och kommer därmed med i denna sammanställning, trots att artikeln som helhet inte har fokus på turism (exempelvis i språkstudien av Lindgren m.fl., 2017 eller i studien om

15


alger av Soja-Wozniak m.fl., 2017, eller i Kourit, 2016, om informations-teknologi). För denna analys har vi valt att fokusera på artiklarna i den senaste tidsperioden (2015–2018) i syfte att exemplifiera vad forskning om turism inom geografi1 och antropologi2 nyligen fokuserat på. Litteratur-sökningen är alltså avgränsad till databasen SwePub, sökordet touris*, och engelskspråkiga refereegranskade tidskriftsartiklar under perio-den 2015–2018. Artiklarna är i SwePub tilldelade ett eller flera ämnes-ord som sedan också specificeras ytterligare, exempelvis Samhällsve-tenskap/Social och ekonomisk geografi, eller Samhällsvetenskap/övrig samhällsvetenskap, eller Samhällsvetenskap/Sociologi/Socialantropo-logi. Det är författarna, eller lärosätena, själva som väljer vilka ämnes-ord i SwePub som passar respektive artikel. Tyvärr tillåter inte SwePub en avgränsning till ämnesdisciplin (exempelvis kulturgeografi eller socialantropologi), så en manuell genomgång av samtliga artiklar var nödvändig för att identifiera ämnestillhörighet. Vid den manuella genomläsningen av nyckelord och abstrakt för att identifiera artikelns innehållsliga fokusområde och ämnesdisciplin visade det sig att 7 artiklar inte handlade om turism och 9 artiklar var dubbelregistrerade. När dessa 16 artiklar togs bort blev det slutliga antalet artiklar 395

Figur 1. Antal artiklar om turism publicerade vid svenska lärosäten 1989–2018. Källa: SwePub, 1989–2018.

1

Figur 1. Antal artiklar om turism publicerade vid svenska lärosäten 1989-2018. Källa: SwePub, 1989-2018.

Figur 2. Antal artiklar publicerade vid svenska lärosäten i engelskspråkiga tidskrifter efter borttagande av felkategoriserade artiklar och dubbletter. Det totala antalet artiklar under perioden blev då 395. Källa: SwePub, 2015-2018.


16

istället för 411 som först framkom i SwePub. Figur 2 visar antalet artik-lar fördelat per år under perioden 2015–2018. Av de 395 publicerade artiklarna dominerar kulturgeografiska artik-lar. Dessa artiklar har tilldelats ämnesord Social och ekonomisk geo-grafi i SwePub eller där en eller flera av författarna är kulturgeografer. Med det sättet att räkna är 145 artiklar (37 procent) kulturgeografiska och åtta artiklar är övervägande naturgeografiska. Inom antropologi återfinns tre artiklar från socialantropologi. De artiklar som inte är publicerade av geografer eller antropologer är publicerade av forskare främst inom turismvetenskap och företagsekonomi, men även inom exempelvis kvalitetsteknik, medie- och kommunikationsvetenskap, tjänstevetenskap, medicin, biologi och många flera ämnen. Vi kan konstatera att turismforskning ofta förekommer utanför det geogra-fiska fältet – en utveckling som Müller identifierade redan 2010 i sin text kring turismgeografins utveckling i Sverige. Müller (2010) menade att denna förändring också speglar det samhälleliga intresset för turism där företagsekonomiska perspektiv uppmärksammats framför samhällsplaneringsrelaterade eller mobilitetsrelaterade perspektiv.

Figur 2. Antal artiklar publicerade vid svenska lärosäten i engelskspråkiga tidskrifter efter borttagande av felkategoriserade artiklar och dubbletter. Det totala antalet artiklar under perioden blev då 395. Källa: SwePub, 2015–2018.

1

Figur 1. Antal artiklar om turism publicerade vid svenska lärosäten 1989-2018. Källa: SwePub, 1989-2018.

Figur 2. Antal artiklar publicerade vid svenska lärosäten i engelskspråkiga tidskrifter efter borttagande av felkategoriserade artiklar och dubbletter. Det totala antalet artiklar under perioden blev då 395. Källa: SwePub, 2015-2018.

17


Det är här på sin plats att kommentera forskningens ämnestillhörig-het. I genomgången av artiklarna i SwePub är det ibland svårt att avgöra författarnas disciplinära tillhörighet då de kan vara verksamma i tvärvetenskapliga miljöer, såsom exempelvis inom tjänstevetenskap. I flertalet fall har sökning på författarna gjorts för att ta reda på perso-nernas akademiska bakgrund och hur de själva definierar sin ämnes-tillhörighet.

Exempel på turismforskning inom geografi och antropologi de senaste åren

För att få en överblick över turismforskningen inom de geografiska och antropologiska ämnena har alla artiklar lags in i Excel där författare, artikelns titel, ämnesdisciplin och artikelns nyckelord listats. Efter genomläsning av respektive sammanfattning har artikelns innehålls-liga fokus identifierats. Denna sammanfattning är ytterst översiktlig och det är inte den här textens ambition att ge en fullständig bild av alla publiceringarna, utan ska ses som ett nedslag i tidsperioden för att läsaren ska få en uppfattning om vad turismforskning inom geografi och antropologi vid svenska lärosäten kan handla om. Denna översikt ska också ses som en bakgrund till bokens efterföljande kapitel. Ett genomgående tema i artiklarna publicerade under 2015–2018 är hållbar utveckling. Som exempel på kulturgeografisk forskning om olika aspekter av social och ekonomisk hållbarhet kan nämnas de stu-dier som fokuserar på samarbeten mellan myndigheter och lokala aktörer samt de som betonar vikten av att involvera lokalbefolkning i turismutvecklingen eftersom dessa faktorer har konstaterats vara en framgångsfaktor för att uppnå en mer hållbar turismutveckling (exem-pelvis Lindström & Larsson, 2016; Scheyvens & Biddulph, 2017). Schey-vens och Biddulph (2017) betonar att lokala aktörer måste inkluderas i turismen så att den utgår från lokalsamhällets villkor (se även Bwalya-Umar & Mubanga, 2018) och Maureira Stenbacka (2015) menar att relationer och kommunikation i nätverk är avgörande för att uppnå


18

motståndskraftiga och hållbara lokalsamhällen. Gelbman och Laven (2016) betonar också dialog kring lokala turistiska initiativ för att få till stånd möten mellan olika kulturella grupper i konfliktfyllda områ-den. En annan tematik inom hållbar utveckling är klimatförändringar (Demiroglu m.fl., 2015; Ebert, m.fl., 2016; Hall m.fl., 2015). Under perio-den 2015–2018 finns få naturgeografiska studier, liksom geografiska studier med både naturgeografiska och kulturgeografiska perspektiv, som belyser turism, men gemensamt för flera av dessa studier är just fokus på klimatförändringar och vattenresurser. Till exempel kan näm-nas Klein m.fl. (2015) som undersöker grundvattennivåer i Grekland vid förändrat klimat och ökad turism. Ett annat exempel är artikeln av Ebert m.fl. (2016) där forskarna med hjälp av GIS analyserar effekterna av stigande havsnivåer på Gotland. Bhusal m.fl. (2016) undersöker lokalsamhällen i Himalaya och hur ekosystemen och levnadsförhållan-dena påverkas av ett förändrat klimat. I studien av Demiroglu m.fl. (2016) analyseras utmaningar med minskad snötillgång på skidorter i Turkiet. Ett intresseområde för många kulturgeografer är olika aspekter av destinationsutveckling. Dessa studier belyser allt ifrån varumärkesbyg-gande och bilder av platser (Andersson & James, 2018; Fayzullaev m.fl., 2018) till policy, förvaltning och governance (exempelvis Laven m.fl., 2015; Syssner & Hjerpe, 2018). Att utveckla turismdestinationer eller enskilda besöksmål och attraktioner kan ligga tematiskt nära studi-erna som uttalat handlar om lokal och regional utveckling (exempelvis Bohlin m.fl., 2016; Brouder & Fullerton, 2015; James & Halkier, 2016; Möller, 2016). Studier som belyser lokal och regional utveckling handlar ofta om turism i rurala landskap (se exempelvis Almstedt m.fl., 2016; Heldt Cassel & Pettersson, 2015) och arktiska områden (de la Barre m.fl., 2016; Pashkevich m.fl., 2016). Exempel på forskningsinriktningar om svensk glesbygd är livsstilsföretagande och migration (Cohen m.fl., 2015) samt mikroföretagande och utmaningen att diversifiera arbets-marknaden i glesbygdsområden (Eimermann, 2016; Vuin m.fl., 2016).

19


Ett tema för forskningen som genomförs i rurala områden är det om urfolksturism (Keskitalo & Schilar, 2017; Leu & Müller, 2016; Maureira & Stenbacka, 2015; Taylor m.fl., 2015). Exempelvis kan nämnas Zhang och Müller (2018) som utforskar representationer genom att analysera bilder av samisk befolkning i svensk dagspress och hur etnopolitiska diskurser sammanvävs med turism och förändrade identiteter. Att undersöka representationer och diskurser för att diskutera kon-sekvenser för människor och platser har under perioden ofta skett genom text- och bildanalys av marknadsföringsmaterial, nyhetsmedia och souvenirer (exempelvis Keskitalo & Schilar, 2017; Wall-Reinius m.fl., 2017). Ytterligare ett exempel från den forskningsinriktningen är arti-keln av Heldt Cassel och Hay Walters (2016) där författarna undersöker marknadsföringsmaterial för att analysera bilden av ”De Andra” på Jamaica. Andra forskningsinriktningar om rurala områden handlar om skyd-dade områden, landskapsrelationer, naturresursförvaltning och intressekonflikter kring naturresurser (se exempelvis Hultman & Säwe, 2016; Overvåg m.fl., 2016; Sandell, 2016). Konflikter kring resur-ser och markanvändning är i fokus i artikeln av Pellis m.fl. (2018), vilka studerar förändrade relationer mellan företrädare för skyddade områ-den, turism och boskapsskötsel i ett område i Kenya och författarna använder politisk ekologi som referensram. Det gör också Jönsson (2016a; 2016b; 2016c) som diskuterar hur ekonomi, makt och politik formar platser och landskap, bland annat genom olika turistiska akti-viteter och anläggningar. Kommersialisering av olika naturresurser för turistiska ändamål, inklusive skyddade områden, är ett genomgå-ende tema i flera studier om naturbaserad turism (se exempelvis Mar-garyan & Wall-Reinius, 2017; Mondino & Beery, 2018; Pashkevich m.fl., 2016). En annan riktning som kulturgeografer tagit inom svensk turismforskning är den om fritidshus. Back och Marjavaara (2017) vill i sin studie påtala den stora rumsliga spridningen av fritidshus i Sverige och att det finns olika typer av fritidshus som tillkommit på olika sätt.


20

Ett annat exempel på fritidshusforskning kommer från Åkerlund m.fl. (2015) som utforskar sambanden mellan fritidshusturism, hälsa och välbefinnande genom att dagens mobila livsstilar bland annat innebär att människor knyter an till flera platser. En annan studie kring fritids-hus och livsstilsmobilitet kommer från Hannonen m.fl. (2015) som ana-lyserar flöden över nationsgränser med exemplet norska och ryska fri-tidshusägare i Finland. Åkerlund och Sandberg (2015) undersöker svenska pensionärers regelbundna säsongsresor till Malta för att analy-sera hur dessa personer konstruerar sin identitet och knyter an till platser. Slutligen, att undersöka turisternas erfarenheter, upplevelser, motiv och behov har studerats i såväl urbana som rurala områden (exempelvis Jacobsen & Antonson, 2017; Zhang & Shelton, 2015). Garms m.fl. (2016) analyserar i sin studie varför tyska turister besöker Fulufjällets nationalpark och hur den kunskapen kan användas av förvaltare och företag som vill utveckla turismen. Val av turistdesti-nation för familjer med barn som har en funktionsnedsättning har undersöks i en studie av Nyman m.fl. (2017) och författarna diskute-rar tillgänglighet och upplevda begränsningar när det gäller resande för specifika grupper. Nilsson (2018) och Nilsson och Tesfahuney (2017) analyserar pilgrimsturism i sina studier, bland annat genom att intervjua pilgrimer i Spanien för att identifiera vad som känneteck-nar denna form av turism. Under perioden 2015–2018 har det publicerats få artiklar om turism inom socialantropologi. En av studierna kommer från Hellman (2017a) som analyserar heliga platser på indonesiska Java. De heliga platserna är inte bara betydelsefulla för pilgrimer, utan de har även nyligen blivit stora turistattraktioner. Vidare, i en annan studie fördjupar Hellman förståelsen kring legitimiteten som tillskrivs guider inom pilgrimstu-rism (2017b). Ytterligare ett forskningsbidrag inom socialantropologi kommer från Olsson och O’Reilly (2017) som skrivit om transnationa-lism och livsstilsmigration med exempel från nordeuropéer som bosät-ter sig i Spanien.

21


Denna summariska överblick över svensk turismforskning visar att den internationella publiceringen ökar och att den spänner över flera akademiska discipliner. I styckena ovan ges en inblick i hur geografer och antropologer de senaste åren tagit sig an turismens komplexitet. Några av de teman som redan berörts kommer att belysas ytterligare i bokens olika bidrag.

Turismen och resandets utmaningar – bidragen i årets Ymer

Denna Ymer omfattar, utöver detta introduktionskapitel, åtta kapitel som diskuterar, teoretiserar och empiriskt belyser turism. Petra Svens-son och Josefina Syssner inleder boken med ett kapitel om platsska-pande och destinationsutveckling. Författarnas utgångspunkt är att det krävs koordinerade insatser från många aktörer för att en destina-tion ska uppstå. Kapitlet handlar om de individer som har i uppdrag att initiera och samordna eller på annat sätt främja ett destinationsska-pande arbete. Dessa personer går ofta under benämningen turismstra-teger, vilka ska etablera och kommunicera en viss bild av en viss geo-grafisk plats. Utifrån intervjuer med turismstrateger i sju svenska regioner är kapitlets syfte att identifiera hur turismstrateger tar sig an sina uppdrag givet olika lokala kontexter och utmaningar. Roger Marjavaara, Dieter K. Müller och Andreas Back ger i sitt kapi-tel en kronologisk och tematisk översikt av svensk fritidshusforskning över cirka 120 års tid. Genom litteraturstudier belyser författarna vilka teman som behandlats och hur fokus förändrats, samt hur forskningen om fritidshus i Sverige bidragit till nya perspektiv inom kulturgeografi och andra närbesläktade fält. Kapitlet avslutas med en diskussion om vilka områden som kan och bör belysas i framtida forskning på om-rådet, som en respons till aktuella samhällsförändringar. I det nästkommande kapitlet ställer Mats Nilsson och Mekonnen Tesfahuney frågan: Vad är hemmets plats inom turismstudier? Utgångspunkten för kapitlet är att turistens hem är en förutsättning


22

för turism liksom en referenspunkt mot vilken turisten jämför och vär-derar sina resor, vilket i sin tur färgar föreställningar och berättelser om platser och kulturer. Författarna menar att turistens hem fått liten uppmärksamhet i forskningen och de vill med sin text ge ett nytt per-spektiv och bidrag till turismforskningen. Kapitlet bygger på litteratur-studier och analyser av tidigare forskning. Våra hem förekommer däremot allt mer i turismforskningen men då som boendeform för andra turister (exempelvis Airbnb) och detta är ett exempel på den delningsekonomi som under senaste åren fått mer uppmärksamhet. I kapitlet av Malin Zillinger och Jan-Henrik Nilsson beskrivs delningsekonomin och hur den bidrar till förändring av urban turism. Författarna redogör också för en empirisk studie av fenomenet gratis guidade turer som finns i flera europeiska städer. Empirin kom-mer från analyser av hemsidor där guidade turer marknadsförs, och på deltagande observationer under guidade vandringar i Köpenhamn och Berlin. Dagens globala och mobila samhälle avspeglas i nya sätt att bo, leva och resa. Kapitlet av Tara Duncan handlar om hur det så kallade mobi-litetsparadigmet kan utnyttjas inom turismen för att få bredare insik-ter i sociala frågor som migration och (globalt) medborgarskap samt i andra globala frågor, inte minst kopplade till de globala hållbarhets-målen. Genom litteraturstudier problematiserar Duncan mobilitet, migration och arbete inom turismsektorn i Sverige. Dieter K. Müllers kapitel handlar om samisk turism i Sverige. Utgångs-punkten i kapitlet är att turism kan ses som en alternativ inkomstkälla till rennäring men också som en möjlighet att förmedla kunskap om den samiska kulturen till allmänheten. Men att utveckla samisk turism är komplext. I kapitlet argumenterar Müller för att det är viktigt att belysa olika aktörers förväntningar, men också geografiska förutsätt-ningar och begränsningar som spelar en viktig roll för att förstå varför eller varför inte samisk turism utvecklas. Empiriskt bygger kapitlet på ett större forskningsprojekt som dels baserats på kvantitativa data, dels på analyser av dagspress samt intervjuer med samiska turismaktörer.

23


På vilka sätt hanterar den lokala befolkningen konflikten mellan att leva med och vara beroende av en internationell sexturism, som samti-digt anses vara djupt omoralisk? Som enda antropolog i boken söker Mari-Elina Ekoluoma svar på den frågan i kapitlet om socio-kulturella konsekvenser av sexturism på en mindre ort i Filippinerna. Genom etnografiskt material diskuterar Ekoluoma den lokala befolkningens sätt att hantera några av de spänningar och paradoxer som uppstått. En fråga som berörs är hur en nationellt illegal prostitution ändå regle-ras, utformas och sanktioneras lokalt. Sexturismen upplevs också av många som ett hot mot den sociala, religiösa och kulturella ordningen. Författaren redogör för lokalbefolkningens olika strategier för att mini-mera och kontrollera de negativa moraliska effekterna. I bokens sista kapitel undersöker Anders Norström och Christian Pleijel vattenresurser och vattenbrist på nio europeiska öar. Genom att kartlägga de naturgeografiska förutsättningarna, ta reda på turismens vattenkonsumtion och genom att undersöka hur väl öarnas vattenpro-duktion fungerar, belyser författarna ett antal lösningar för att komma till rätta med vattenproblematiken. Det empiriska materialet kommer från ett större projekt som baseras på fältstudier, intervjuer, enkäter och litteraturstudier. Forskning om turism omfattar komplexa frågor som sträcker sig över gränserna för flera akademiska discipliner för att försöka förstå, för-klara och problematisera turism och resande som fenomen. Årets Ymer har samlat forskare från Lunds universitet, Linköpings universi-tet, Karlstads universitet, Stockholms universitet, KTH, Högskolan Dalarna, Mittuniversitetet och Umeå universitet. Boken vänder sig till studenter, forskare och allmänhet.

Noter1 Kulturgeografi, social och ekonomisk geografi, naturgeografi, geografi.

2 Socialantropologi, kulturantropologi.


24

Referenser Almstedt, Å., Lundmark, L. & Petersson, Ö. (2016). Public spending on rural tourism in

Sweden. Fennia, 194:1, 18–31.

Andersson, I. & James, L. (2018). Altruism or entrepreneurialism? The co-evolution of

green place branding and policy tourism in Växjö, Sweden. Urban Studies, 55(15),

3437–3453.

Andersson Cederholm, E. & Hultman, J. (2010). The Value of Intimacy – Negotiating

Commercial Relationships in Lifestyle Entrepreneurship. Scandinavian Journal of

Hospitality and Tourism, 10:1, 16–32.

Back, A. & Marjavaara, R. (2017). Mapping an invisible population: the uneven geogra-

phy of second-home tourism. Tourism Geographies, 19(4), 596–611.

Bhusal, J. Chapagain, P., Regmi, S., Gurung, P., Zulkafli, Z., Karpouzoglou, T.D., Pandeya,

B., Buytaert, W. & Clark, J. (2016). Mountains under Pressure: Evaluating Ecosystem

Services and Livelihoods in the Upper Himalayan Region of Nepal. International

Journal of Ecology and Environmental Sciences 42(3), 217–226.

Bohlin, M., Brandt, D. & Elbe, J. (2016). Tourism as a vehicle for regional development in

peripheral areas – myth or reality? A longitudinal case study of Swedish regions.

European Planning Studies, 24(10), 1788–1805.

Bosseivan, J. (2002). Foreword. I Coleman, S. & Crang, M. (2002). Tourism: Between

Place and Performance. Oxford: Berghan Books.

Bourdieu, P. (1984). Distinction. A social critique of the judgement of taste. London: Rout-

ledge.

Brouder, P. & Fullerton, C. (2015). Exploring Heterogeneous Tourism Development

Paths: Cascade Effect or Co-evolution in Niagara? Scandinavian Journal of Hospitality

and Tourism, 15:1–2, 152–166.

Bwalya-Umar, B. & Mubanga, K. (2018). Do locals benefit from being in the ‘tourist cap-

ital’? Views from Livingstone, Zambia. Tourism and Hospitality Research, 18(3), 333–

345.

Cohen, S., Duncan, T. & Thulemark, M. (2015). Lifestyle Mobilities: The Crossroads of

Travel, Leisure and Migration. Mobilities, 10(1), 155–172.

Coleman, S. & Crang, M. (2002). Tourism: Between Place and Performance. Oxford:

Berghan Books.

Cresswell, T. (2005) Place: A Short Introduction. Malden, MA: Blackwell.

25


de la Barre, S., Maher, P., Dawson, J., Hillmer-Pegram, K., Huijbens, E., Lamers, M., Lig-

gett, D., Müller, D.K., Pashkevich, A. & Stewart, E. (2016). Tourism and Arctic Obser-

vation Systems: Exploring the relationships. Polar Research. 3

Demiroglu, O.C., Kučerová, J. & Ozcelebi, O. (2015). Snow reliability and climate elastic-

ity: case of a Slovak ski resort, Tourism Review, 70(1),1–12.

Demiroglu, O.C., Turp, M.T., Ozturk, T. & Kurnaz, M.L. (2016). Impact of Climate Change

on Natural Snow Reliability, Snowmaking Capacities, and Wind Conditions of Ski

Resorts in Northeast Turkey: A Dynamical Downscaling Approach. Atmosphere,

7(52), 1–12.

Ebert, K., Ekstedt, K. & Jarsjö, J. (2016). GIS analysis of effects of future Baltic sea level

rise on the island of Gotland, Sweden. Natural Hazards and Earth System Sciences, 16,

1571–1582.

Ek, R. & Hultman, J. (2007). Plats som produkt. Lund. Studentlitteratur.

Eimermann, M. (2016). Two sides of the same coin: Dutch rural tourism entrepreneurs

and countryside capital in Sweden, Rural Society, 25:1, 55–73.

Fayzullaev, K., Heldt Cassel, S. & Brandt, D. (2018). Destination image in Uzbekistan –

heritage of the Silk Road and nature experience as the core of an evolving Post Soviet

identity. The Service Industries Journal, 1–16.

Garms, M., Fredman, P. & Mose, I. (2017). Travel motives of German tourists in the

Scandinavian mountains: the case of Fulufjället National Park. Scandinavian Journal

of Hospitality and Tourism, 17(3), 239–258.

Gelbman, A. & Laven, D.N. (2016). Re-envisioning community-based heritage tourism

in the old city of Nazareth. Journal of Heritage Tourism, 11, 105–125.

Gibson, C. (2008). Locating geographies of tourism. Progress in Human Geography,

32(2), 407–422.

Hall, C.M. (2005). Tourism. Rethinking the Social Science of Mobility. Pearson education

LTD.

Hall, C.M., Amelung, B., Cohen, S., Eijgelaar, E. med flera. (2015). Denying bogus scepti-

cism in climate change and tourism research. Tourism Management, 47, 352–356.

Hall, C.M. & Müller, D.K. (2004). Tourism, Mobility and Second Homes. Between Elite

Landscape and Common Ground. Aspects of Tourism series. Bristol: Channel view

Publications.


26

Hall, C.M. & Page, S.J. (1999). The geography of tourism and recreation: environment,

place and space. Routledge, London.

Hannonen, O., Tuulentie, S. & Pitkänen, K. (2015). Borders and Second Home Tourism:

Norwegian and Russian Second Home Owners in Finnish Border Areas. Journal of

Borderlands Studies, 30:1, 53–67.

Harvey, D. (1989). The Condition of Modernity. Inquiries into the origins of cultural change.

Oxford: Blackwell.

Heldt Cassel, S. & Hay Walters, N. (2016). Still a white paradise? Photographic represen-

tations of Jamaica as a tourism destination. Tourism, Culture & Communication,

16(1–2), 59–74.

Heldt Cassel, S. & Pettersson, K. (2015). Performing Gender and Rurality in Swedish

Farm Tourism, Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism, 15:1–2, 138–151.

Hellman, J. (2017a). Living together with ancestors: cultural heritage and sacred places

on West Java. International Journal of Religious Tourism and Pilgrimage, 5(1), article 8.

Hellman, J. (2017b). Pilgrim guides and pilgrims in productive complicity: Making the

invisible visible in West Java. Tourist Studies, 1–19.

Hultman, J. & Säwe, F. (2016). Absence and presence of social complexity in the marke-

tization of sustainable tourism. Journal of Cleaner Production, 111, 327–335.

Jacobsen, J. & Antonson, H. (2017). Motivational segments for trips along the high cost

byway of Sweden: a study of local leisure excursions and domestic holidaymaking.

Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism, 17(2), 177–193.

James, L. & Halkier, H., (2016). Regional development platforms and related variety:

Exploring the changing practices of food tourism in North Jutland, Denmark. Euro-

pean Urban and Regional Studies. 23(4), 831–847.

Jönsson, E. (2016a). Brogård backwards: The high-end golf landscape, and the morpho-

logy of manorial space. Geografiska Annaler. Series B, Human geography, 97(4), 309–

324.

Jönsson, E. (2016b). The nature of an upscale nature: Bro Hof Slott Golf Club and the

political ecology of high-end golf. Tourist Studies, 16(3), 315–336.

Jönsson, E. (2016c). Trump in Scotland: A Study of Power-Topologies and Golf Topo-

graphies. International Journal of Urban and Regional Research, 40(3), 559–557.

27


Keskitalo, C.H. & Schilar, H. (2017). Co-constructing “northern” tourism representa-

tions among tourism companies, DMOs and tourists. An example from Jukkasjärvi,

Sweden. Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism, 17(4), 406–422.

Klein, J., Ekstedt, K., Walter, M.T. & Lyon, S.W. (2015). Modeling Potential Water

Resource Impacts of Mediterranean Tourism in a Changing Climate. Environmental

Modelling and Assessment. 20(2), 117–128.

Kourit, K. (2016). Super-Proximity and Spatial Development. Investigaciones Regionales

– Journal of Regional Research, 36, 215–231.

Lash, S. & Urry, J. (1994). Economies of Signs and Space. London: Sage.

Laven, D. N., Wall-Reinius, S. & Fredman, P. (2015). New Challenges for Managing Sus-

tainable Tourism in Protected Areas: An Exploratory Study of the European Lands-

cape Convention in Sweden. Society & Natural Resources, 28(10), 1126–1143.

Leu, T. & Müller, D.K. (2016). Maintaining inherited occupations in changing times: the

role of tourism among reindeer herders in northern Sweden. Polar Geography, 39(1),

40–57.

Lindgren, E., Westum, A., Outakoski, H. & Sullian K.P. (2017). Meaning-making across

languages a case study of three multilingual writers in Sápmi. International Journal of

Multilingualism, 14(2), 124–143.

Lindström, K. & Larsson, M. (2016). Community-based tourism in practice: evidence

from three coastal communities in Bohuslän. Bulletin of Geography. Socio-economic

Series, 33(33), 71–78.

MacCannell, D. (1976/1999). The Tourist. A new theory of the leisure class. Shocken

Books/University of California Press.

Margaryan, L. & Wall-Reinius, S. (2017). Commercializing the unpredictable: Perspec-

tives from wildlife watching tourism entrepreneurs in Sweden. Human Dimensions of

Wildlife, 22(5), 406–421.

Massey, (1994). Space, Place and Gender. Minneapolis: University of Minnesota Press.

Maureira, T.M. & Stenbacka, S. (2015). Indigenous Tourism and Processes of Resilience

– About Communicative Strategies among Tourism Workers in Québec, Acta

Borealia, 32:2, 148–170.

Meethan, K. (2001). Tourism in Global Society. Place, Culture, Consumption. London:

MacMillan.


28

Mondino, E. & Beery, T. (2018). Ecotourism as a learning tool for sustainable develop-

ment. The case of Monviso Transboundary Biosphere Reserve, Italy. Journal of Eco-

tourism, 1–15.

Müller, D.K. (2010). Turismgeografi eller turism? Reflektioner om utvecklingen i ett

ämne. Geografiska notiser, 2.

Möller, P. (2015). Young adults’ perceptions of and affective bonds to a rural tourism

community. Fennia – International Journal of Geography, 194(1), 32–45.

Nilsson, M. (2018). Wanderers in the shadow of the sacred myth: pilgrims in the 21st

century, Social & Cultural Geography, 19:1, 21–38.

Nilsson, M. & Tesfahuney, M. (2017). The post-secular tourist: Re-thinking pilgrimage

tourism. Tourist Studies, 18(2). 159–176.

Nyman, E., Westin, K. & Carson, D. (2018). Tourism destination choice sets for families

with wheelchair-bound children. Tourism Recreation Research, 43:1, 26–38.

Oklevik, O., Gössling, S., Hall, M., C., Jacobsen, S. J. K., Grøtte, I., P. & McCabe, S. (2019).

Overtourism, optimisation, and destination performance indicators: a case study of

activities in Fjord Norway. Journal of Sustainable Tourism.

Olsson, E. & O’Reilly, K. (2017). North-Europeans in Spain: Practices of community in

the context of migration, mobility and transnationalism. Nordic Journal of Migration

Research, 7(3), 133–138.

Overvåg, K., Skjeggedal, T. & Sandström, C. (2016). Management of mountain areas in

Norway and the persistence of local-national conflicts. Journal of Environmental

Planning and Management, 59(7), 1186–1204.

Pashkevich, A., Stjernström, O. & Lundmark, L. (2016). Nature-based tourism, conser-

vation and institutional governance: a case study from the Russian Arctic. The Polar

Journal, 6(1), 112–130.

Pellis, A., Pas, A. & Duineveld, M. (2018). The Persistence of Tightly Coupled Conflicts.

The Case of Loisaba, Kenya. Conservation & Society, 16(4), 387–396.

Sandell, K. (2016). Ecostrategies Presentation and Elaboration of a Conceptual Frame-

work of Landscape Perspectives. Tourism, 64:1, s. 63–80.

Scheyvens, R. & Biddulph, R. (2017). Inclusive Tourism Development. Tourism Geogra-

phies, 20(4), 589–609.

29


Soja-Wozniak, M., Craig, S.E., Kratzer, S., Wojtasiewicz, B., Darecki, M. & Jones, C.T.

(2017). A Novel Statistical Approach for Ocean Colour Estimation of Inherent Optical

Properties and Cyanobacteria Abundance in Optically Complex Waters. Remote Sen-

sing, 9(4), 1–22.

Syssner, J. & Hjerpe, M. (2018). Swedish destination management professionals’ expec-

tations of local governments. Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism,

18:sup1, S24–S41.

Taylor, A., Carson, D.B. & Carson, D.A. (2015). ‘Walkabout’ tourism: The Indigenous

tourism market for Outback Australia. Journal of Hospitality and Tourism Manage-

ment, 24, 9–17.

Tucker, H. (2005). Living with Tourism. Negotiating identities in a Turkish village. Lon-

don: Taylor & Francis.

Urry, J. (2007). Mobilities. Oxford: Polity Press.

Urry, J. (2016). Mobilities: new perspectives on transport and society. London: Routledge.

Vuin, A., Carson, D., Carson, D. & Garrett, J. (2016). The role of heritage tourism in

attracting “active” in-migrants to “low amenity” rural areas. Rural Society, 25:2, 134–

153.

Wall-Reinius, S., Ioannides, D. & Zampoukos, K. (2017). Does Geography Matter in All-

Inclusive Resort Tourism? An investigation of the marketing approach of major

Scandinavian Tour operators. Tourism Geographies. Published online 19 September

2017.

Zhang, J. & Müller, D.K. (2018). Tourism and the Sámi in transition a discourse analysis

of Swedish newspapers from 1982 to 2015. Scandinavian Journal of Hospitality and

Tourism, 18(2), 163–182.

Zhang, J. & Shelton, E.J. (2015). Ordering the Disordered Subject A Critique Of Chinese

Outbound Tourists as New Zealand Seeks to Become China Ready. Tourism Analysis,

20:3, 343–353.

Åkerlund, U., Pitkänen, K., Hiltunen, M., Overvåg, K., Müller, D.K. & Kahila, P. (2015).

Health, well-being and second homes: an outline of current research and policy chal-

lenges. Matkaliututkimus, Finnish Journal of Tourism Research, 11(1), 43–54.

Åkerlund, U. & Sandberg, L. (2015). Stories of lifestyle mobility: representing self and

place in the search for the ‘good life’. Social & Cultural Geography, 16:3, 351–370.


30

Documents

Referens: Wall-Reinius, S. & Heldt Cassel, S. 2019 ...miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:1313635/FULLTEXT01.pdf · turism och där det finns någon form av beredskap för att ta