Religionskunskap 1 Edströmska gymnasiet

Tema: Livet

KärlekMänniskor har i alla tider och i alla kulturer försökt förstå och tolka kärlek. För många uppfattas kärlek som något man kan tro på eller se som livets mening. Hur ser vi på kärlek idag? Hur ser man på kärleken inom olika religioner och kulturer?

Den älskande människan

Att definiera begreppet kärlek är svårt. När man säger att man älskar Gud, natur, livet eller en sång så beskriver man några sidor av kärleken. Kärlek kan också vara olika djupa känslor till en partner, syskon, föräldrar eller andra levande varelser. ”Omsorg, ansvar, respekt och att känna varandra”, kan exempelvis med ord känneteckna kärlek mellan människor.

Frågor

1. Hur skulle du vilja definiera kärlek?2. Man älskar olika saker på olika sätt. Förklara skillnaden och ge gärna exempel!3. Kan man leva utan kärlek enligt din mening? Motivera!

2

Hetero- och homosexualitet

Relationer mellan människor av olika kön brukar kallas heterosexualitet. (Hetero= olika, homo = lika) I de allra flesta kulturer runt om i världen är det också denna typ av relation som är vanligast i samhället. I allmänhet i medier, i exempelvis filmer, utgår man från att människor bildar relationer med personer av motsatt kön. Det är vad man kallar för normen i ett samhälle (= ”rättesnöre”). Allt annat brukar mer eller mindre underförstått framställas som avvikande eller annorlunda, felaktigt eller konstigt.

Begreppet heterosexualitet började användas först i slutet av 1800-talet. Anledningen var att man ville skilja på vad som då ansågs vara en psykisk frisk och normal sexualitet från det som var onormalt- alltså homosexualitet.

Homosexualitet betecknar kärleksrelationer mellan människor av samma kön. Länge hölls homosexuella relationer hemliga på grund av skam och trakasserier. I Sverige var homosexuella handlingar förbjudna enligt lag fram till 1944.

Begreppet queer är ett uttryck som många homo- och bisexuella själva använder.(Bisexuell= Man har förmågan att bli kär i, älska och vilja ha sex med människor av båda könen) Som queer vill man främst lyfta fram sin inställning till sexualitet, könsroller och familjebildning. Sexualitet och könsroller anser man vara något konstruerat, något som vi fostras till. Utifrån detta ifrågasätts både heterosexualiteten och den ofta ganska strikt könsrollsuppdelade kärnfamiljen som norm. I Sverige används ofta beteckningen hbt. Förkortningen står för homo- bi- och transsexuella personer.

Trots att Sverige kommit långt vad det gäller attityder och lagstiftning förekommer fortfarande diskriminering, särbehandling och mobbning av homo- och bisexuella. Ibland förekommer rena våldsbrott. Detta våld kategoriseras ”hatbrott” eftersom motivet till våldet anses vara förövarens hat gentemot offrets sexuella läggning.

I många länder världen över ser man mycket negativt på homosexualitet och i vissa länder har till och med dödsstraff för homosexuella handlingar.

Det är en mänsklig rättighet att bli respekterad för den man är. Ingen skall behöva bli kränkt, ifrågasatt eller osynliggjord på grund av sin sexuella läggning.

Kärlek och sexualitet i religionerna

Kärlek är ett fundament hos alla världsreligioner. Kärleken till Gud, medmänniskor, djur och natur är exempel på viktiga hörnstenar.

3

Inom de olika religionerna finns det olika föreställningar om och normer kring sexualitet. Den kan ses som något positivt men även som något som distraherar och berövar människor kraft, vilken skulle bättre ha använts till andliga övningar.

Att bilda familj har närmast ansetts som en plikt inom många religioner. Men inom främst kristendom och hinduism och buddhism finns även tanken om celibat. (= ett liv i sexuell avhållsamhet och utan någon partner eller familj) Exempelvis kan man välja att bo i kloster hela eller delar av sitt liv inom kristendomen och buddhismen. För präster i katolska kyrkan gäller celibat.

Man tänker sig att mäns och kvinnors sexualitet är lika viktiga och positiva i de flesta religioner, men i praktiken är situationen annorlunda. De flesta samhällen är fortfarande patriarkala. (= Styrt av män) Kvinnor har därför traditionellt fortfarande mindre inflytande än män, vilket medför att kvinnors sexualitet oftare nedvärderas, problematiseras och osynliggörs. Kvinnan ses som någon som skapar oordning och kaos och därför måste kontrolleras hårt för att inte väcka mannens åtrå. Sådana traditioner kan även understödjas av religiösa företrädare. Det har även förekommit att religiösa företrädare, oftast män, utnyttjat personer sexuellt.

Traditionellt har de fem världsreligionerna, liksom de samhällen och kulturer de samverkat med, haft en negativ inställning till homosexualitet.

Homo- och bisexuella har blivit ifrågasatta och bemötta med argument som hämtas från heliga skrifter.

Frågor

4. Varför tror du att homosexualitet (främst mellan män) har ansetts, och till viss del fortfarande anses, som något skamligt och farligt i många kulturer?

5. Försök hitta exempel på när en homo- och bisexuell person kan bli kränkt, ifrågasatt eller osynliggjord i vårt samhälle idag. (Ex. på jobbet, ute på krogen…)

6. Vad betyder celibat och inom vilka religioner finner man exempel på det? 7. Varför har kvinnor fortfarande inte lika mycket makt inom religionerna än

idag?

Kultur och kontroll

I ett så kallat traditionellt samhälle, där kollektivets bästa (=det bästa för de flesta antalet människor) är viktigare än individens egna önskemål, kan det vara svårt att bryta mot normerna och göra egna fria val. Att bryta mot ett invant mönster eller en tradition eller rit kan leda till att man utesluts ur gemenskapen. Ibland används våld för att tillrättavisa eller införliva (=innesluta) en individ i gruppen.

Kontrollen av människors kroppar, kärleksliv eller val av livspartner syns kanske tydligast i traditionella samhällen. Men kontroll och våld är också vanliga i samhällen som brukar räknas

4

som moderna. Tre företeelser som har med kärlek och kontroll att göra är exempelvis: våld i nära relationer, hedersrelaterade brott och könsstympning.

Hedersrelaterade brott

Alla kulturer och samhällen har normer som inte bör överskridas. I dessa normer brukar det ingå föreställningar om vad som är ärofullt och hedersamt. Det finns även föreställningar om vad som motiverar hedern, handlingar som är negativa och innebär skam för en grupp, en släkt eller en familj. Ibland innebär detta hederstänkande att människor råkar illa ut, till exempel genom att hotas, misshandlas eller till och med dödas.

Hedersrelaterade brott kan ha sin grund i att någon bryter mot släktens eller familjens normer. Den som har brutit mot normerna måste straffas, annars riskerar hela familjen eller släkten att få dåligt rykte. En vanlig föreställning är att en kvinnas kropp och sexualitet tillhör hennes släkt eller familj. Släkten, eller familjen, måste därför se till att kvinnorna inte på något sätt skadar deras anseende genom olämpliga relationer eller handlingar.

Hederstänkandet verkar vara vanligast i traditionella, patriarkala samhällen i Mellanöstern, Sydamerika och Medelhavsområdet. Det är viktigt att påpeka att detta tänkande inte är knutet till någon särskild religionstillhörighet. Ofta är hederstänkandet vanligare på landsbygden än i storstäder. Det finns lagar som förbjuder hedersbrott, men straffen är milda eftersom hederstänkandet kan användas som försvar för handlingarna.

Hedersmord och hedersrelaterat våld finns även i Sverige, och det är inte bara något som drabbar unga kvinnor med invandrarbakgrund. Det finns till exempel homo- och bisexuella som vittnar om att de har blivit misshandlade av sina föräldrar på grund av sin läggning. Det vanligaste hedersrelaterade våldet är dock psykiskt. Den drabbade kanske blir utslängd från sitt hem, utfryst och bortglömd, allt för att släkten eller familjen är rädd för att behöva skämmas.

Frågor

8. Vad innebär begreppen skam och heder för dig? (Ex. Om du skulle komma hem och berätta att du begått en grovt brott, hur skulle de reagera där hemma? Vad skulle ses som skamligt både för din egen del och för familjen?)

9. Vad anser du är det bästa sättet att få slut på olika former av våld och övergrepp som drabbar kvinnor och barn i många samhällen?

5

Individers och gruppers identitetReligionen var viktig när människorna byggde upp sina samhällssystem. Ofta var det religionen som gav hela nationen en identitet. Traditioner och skriftliga källor gav gemensamma regler för hur individer och samhällen skulle samverka.

I det moderna, mångkulturella samhället ger religion den enskilda människan hjälp att skapa sin identitet, att känna vem man är, att veta vad som är målet i livet. Religionen ger inte bara regler för hur livet ska levas utan ger också trygghet och förhoppningar.

Religion betyder att man tror att någon form av gudomlig kraft styr i livet. Men att tillhöra en religion innebär även att man blir delaktig i den trygghet man får i en grupp med gemensamma värderingar. Tillhörigheten stärks av riter och handlingar. Därför blir sättet att klä sig, regler för mat och dryck, synen på sexualitet, valet av partner, familjen med mera så viktiga. Vid sidan av den religiösa övertygelsen växer således en religiös kultur.

De moderna icke religiösa livsåskådningarna, till exempel humanismen, kan fungera på liknande sätt. Kanske beror deras framväxt på att vi blir alltmer medvetna om att jorden och mänskligheten är en sammanhängande enhet, där vetenskapen kan ge de svar vi söker.

Identitet är den bild du har av dig själv som en unik individ. Men det är också hur du upplever att du tillhör en bestämd kultur, religion, en etnisk grupp, en nation och så vidare. Etnicitet är ett begrepp som beskriver de sociala processerna som uppstår mellan etniska grupper- folkslag, nationer och religiösa grupper exempelvis. I olika politiska och ekonomiska sammanhang försöker ofta grupper hävda och markera sin etniska tillhörighet, sin etnicitet. Det kan ibland leda till konflikter och i värsta fall krig.

Du kan visa din identitet för dig själv och andra genom ditt handlande, men även genom exempelvis klädstil, symboler och matvanor.

Din identitet påverkas av olika förändringar i din tillvaro under livets gång.

Den digitala kommunikationen gör det möjligt för människor att experimentera med sin identitet. En person behöver inte vara begränsad av sin blyghet eller sitt dåliga självförtroende i kontakten med andra människor på nätet, och man riskerar inte heller att bli bedömd på grund av sitt utseende, sitt kön eller andra yttre faktorer. Den som vill kan presentera en

6

idealbild av sig själv på nätet och det är också möjligt att kunna växla mellan olika nätidentiteter. Att kunna välja identitet ger en känsla av frihet. Man kan bli modigare att pröva sig fram när det gäller att uttrycka åsikter om något, vilket också kan vara till hjälp vid formandet av ens uppfattningar och värderingar.

De flesta har också ett behov av bekräftelse och nätet kan erbjuda detta på olika sätt. Den som publicerar texter och bilder förväntar sig oftast någon form av respons. Responsen man vill ha är förstås positiv bekräftelse och uppmuntran och att få negativa kommentarer kan upplevas som mycket sårande och kränkande. En del som publicerar sig och sina åsikter på nätet är också i första hand ute efter att provocera och väcka debatt.

Bekräftelsen kan ibland också bli negativ. Man upplever sig övervakad, kan inte släppa kontakten med andra varken dag eller natt, det utvecklas ett beroende som kan vara svårt att hantera. I vissa fall kan bekräftelsen bli negativ, exempelvis via kränkande och nedsättande ord och bilder via sms och sociala medier. Eftersom kommunikationen sker bakom en skärm- så upplever vissa det lättare att använda grova ord och att vara mer hotfull. Men kränkningarna uppfattas inte som mindre av den/de som utsätts för dem! Man måste alltid vara mycket försiktig med vad man skriver då det är lätt att missuppfatta det som skrivs och alltid tänka efter före! Det är den som läser och ser som äger rätten att uppfatta sig som kränkt och mobbad. Därför är det alltid bättre att låta bli att använda det man själv uppfattar som ”skämt” och grova ord och uttryck som kan missuppfattas och feltolkas. Gränsen är hårfin för vad som är olagligt och anmälningsbart och inte. Ett förslag som kommit är att man alltid ska få en fråga först innan man skickar iväg ett meddelande om man verkligen vill skicka det- så att man får tid för några sekunders eftertanke, samt att ett filter för vissa ”misstänkta” uttryck som markeras.

Frågor

10. Beskriv hur din egen identitet påverkats från början av högstadiet till idag. Vad finns kvar av din ursprungliga identitet? Vad har förändrats? Har dina tankar, känslor och erfarenheter gett dig en ny identitet? Visar du din kulturella och etniska tillhörighet med exempelvis kläder, symboler och musikstil?

11. Förändrar du din identitet beroende på vilka du för tillfället umgås med, till exempel kompisar, familj, dina lärare, praktikplats?

12. Vad tycker du man ska göra åt mobbning på nätet?

7

13. Vad tycker du om förslaget på ordmarkering och ”mellanstation” så att man hinner tänka efter lite före man skickar iväg ett meddelande? Kan det hjälpa?

Fördjupningsuppgift: (Gäller för högre betyg) Hur kan religion och/eller livsåskådning hjälpa dig i din identitetsuppfattning? (På vilket sätt hjälper din uppfattning om regler och moraluppfattning dig i ditt identitetsskapande?)

Känn dig själv Redan de gamla grekerna ansåg det vara en grundregel att ”känna sig själv”. För att kunna förstå dina val i livet, människor omkring dig och hur du ska forma din framtid så är det nog så viktigt att för en stund stanna upp och fundera på vem man är och vill vara. Det utgör delvis grunden för din identitet.

14. Skriv tre bra egenskaper du har! (Egenskap beskriver hur man är som person ex.

hjälpsam, modig, rättvis)

15. Hur tycker du att en god medmänniska ska vara? Nämn tre saker!

8

16. Tycker du att det är rätt att man ska behandla andra som du själv vill bli behandlad?

Om du tycker det - lever du upp till det? Om du inte tycker så- varför? Motivera!

17. Anser du dig vara en positiv person?

18. När du blir glad över något, hur reagerar du då?

19. När du blir arg/ upprörd, hur reagerar du då? Om det inte är så bra- vad kan förbättras?

20. Blir du lätt stressad? Hur reagerar då?

21. Har du någon/några förebilder i livet?

22. Har djur samma värde som en människa? Motivera!

23. Vad är respekt för andra människor? Förklara och ge egna exempel!

24. Anser du att det är viktigt att ha respekt för människor, djur och natur? Motivera!

25. Vad tycker du är viktigt i livet?

26. Skriv upp några mål du har:

- Om en vecka

- Om en månad

- Om ett år

- Om tio år

27. Avsluta följande meningar:

- Om jag var fem år äldre…

- Jag önskar att mina föräldrar…

- Det är på tiden att…

- Kärlek är…

- Den lyckligaste dagen i mitt liv var…

- Hemma tycker jag om att…

9

- De som känner mig väl tycker jag är…

- Om jag fick vara ledig från jobbet ett helt år skulle jag…

- Om jag fick tio tusen kronor skulle jag…

- En sak jag inte kommer att göra om jag får egna barn är…

- Om jag kom försent till en lektion eller arbetet skulle jag…

- Jag kommer bli lycklig person genom att…

- Hur man beter sig mot andra människor tycker jag är…

- Det bästa med mig är att…

- Jag klarar av att…

- Jag ansvarar för…

- Min högsta önskan i livet är att…

- Meningen med livet är att…

”Undvik att leva i det förgångna, men kom ihåg att dra lärdom därav.Undvik att leva i framtiden, men glöm inte bort att planera för den!”

Vem är jag? Hur vill jag vara? Hur vill jag att andra skall uppfatta mig? Detta är exempel på

frågor som är viktiga att ställa sig i unga år för att så småningom komma underfund med hur

man vill vara som människa och mogna som person. Men varför är det viktigt att vara

mogen?

Mognad

Mognad handlar om impulskontroll och stabilitet, att inte vara självupptagen, obetänksam och

slarvig. Mogna människor tänker sig för, ser saker i ett längre perspektiv och agerar övertänkt.

En stor del av barnuppfostran går ut på att lära barn att mogna; att få barn att kontrollera sina

impulser, att inte agera oövertänkt, att förstå konsekvenser och att lära sig att alla önskningar

10

inte måste uppfyllas omedelbart. En del i denna process handlar även om att lära sig ta mer

och mer ansvar för sina handlingar och förstå konsekvenserna av detta ansvarstagande.

När man fyller 18 år i Sverige anses man vara myndig. Detta innebär att man enligt lag skall

kunna stå för sina egna handlingar och att föräldrarna inte längre är ansvariga för sitt barns

handlande.

Mognad är relaterad till ålder men behöver inte vara det. Det finns mogna unga människor

och det finns omogna äldre. Graden av mognad varierar från en vuxen till en annan. Mognad

handlar även om att se konsekvenser av sitt handlande innan man agerar. Därför har mogna

människor ett längre perspektiv i sitt tänkande än vad omogna har. Mogna människor anses

vara ”förståndiga”.

En viktig del av mognadsprocessen handlar om självkännedom och en vilja att uppnå

mognad. Därför anses många ungdomar inte alltid som mogna då man inte riktigt vet vem

man är och vill vara och är trygg med vem man är och står för det. Och alla strävar väl efter

att vara en god medmänniska som uppfattas som snäll och bra person av andra?

Frågor

28. Hur tycker du att en mogen person är? Försök förklara med fem ord!

29. Vad innebär självkännedom?

30. Är det viktigt med självkännedom? Motivera ditt svar!

31. Är det viktigt att uppfattas som mogen när man börjar på ett jobb? Motivera ditt

svar!

32. Är det viktigt att uppfattas som en god person av andra?

CyberreligionTack vara internet kan man idag enkelt få kontakt med människor med samma tro och religion, man kan enkelt hitta svar på vad olika religioner står för till exempel. Det finns alltså möjlighet till en global religiös gemenskap på ett helt annat sätt idag än för bara några år sedan. Nätet gör det möjligt att resonera med människor oberoende av geografi, språk, religion eller kulturell tillhörighet och man kan därmed möta en mångfald uppfattningar och tolkningar.

Tack vare digital teknik kan religionsutövningen ske virtuellt. Ex finns digitala gudstjänster, appar med heliga texter, kompassriktning mot Mecka eller Jerusalem, kalendrar med

11

påminnelser om religiösa högtider med mera. Det finns exempel på cyberkyrkor där man själv kan bli avatar som deltar i gudstjänst, samtalar med en präst, böjer knä, lyfter händerna i tillbedjan med mera. Det finns även ”kyrkogårdar” i cybern där man kan lokalisera en gravsten med hjälp av gps och man kan även skapa minnessida på nätet för att publicera hälsningar, foton och diskutera i anslutna bloggar där man kan följa anhörigas sorgearbete.

I många religioner har de religiösa ledarna haft obestridd auktoritet när det gäller att tolka och uttyda en religions helga skrifter och läror. Detta har varit ett sätt att begränsa och kontrollera de officiella lärorna. Den moderna tekniken har på många sätt utmanat dessa traditioner. Det finns sidor där ex. präster och imamer och andra religiösa uttolkare svara på frågor som människor ställer och frågeställaren har sedan möjlighet att ta till sig sådana svar som upplevs som mer tilltalande än andra. Det ges större möjlighet att ifrågasätta och kritisera religionen idag via cybern.

En viktig fråga att ställa sig om man besöker en religions hemsida är att hålla sig kritisk. Ibland kan det förekomma ”fejkade” hemsidor om en religion, vilket kan bidra till missuppfattningar och desinformation.

Här är några frågor man kan ställa sig när man granskar en religiös rörelses webbplats:

Vilka syften har rörelsen med sin webbplats?

Vilken målgrupp riktar man sig till? (Anhängare eller utomstående?)

Vilka signaler sänder den ut via texter, bilder och layout?

Finns kontaktuppgifter till den webbansvarige?

Är materialet på webbplatsen aktuellt?

Frågor

33. Gå in på en religiös rörelses hemsida. http://www.religion.nu/ Fördjupa dig i de punktade frågorna ovan genom att titta på en utvald religion.

Fördjupningsuppgift (för högre betyg): Skriv en analys på en A4 om din uppfattning av din valda hemsida utifrån punkterna ovan. Du ska kunna göra välgrundad analys och dra en komplex slutsats utifrån vad du studerat.

12

DödenVi kan alla vara säkra på att vi ska dö, men ingen vet med säkerhet vad som händer när vi dör - mer än att hjärnan slutar att fungera och att kroppen måste begravas. Men måste man vara rädd för döden och sorgen eller kan tanken på döden skapa mening med livet?

Den dödliga människan

Alla levande organismer har en begränsad livslängd- det ingår i livets villkor att dö. Vi människor skiljer oss antagligen från andra livsformer, då vi redan långt i förväg vet om att vi skall dö. Hur vi ser på döden skiljer sig mellan olika tider, kulturer och samhällen.

Förr och nu

13

I det gamla svenska bondesamhället var döden högst påtaglig i folks vardag. Många dog i tidig ålder på grund av sjukdomar, svält, olyckor och hårt arbete. Det var inte ovanligt att både kvinnor och barn dog vid förlossningar. Många barn dog före fem års ålder av exempelvis svåra sjukdomar - sådana som vi idag med självklarhet är vaccinerad mot eller får bra medicin för.

Dödsfall i Sverige

Omkring 90 000 människor dör varje år i Sverige. De allra flesta dör av hög ålder och sjukdom. De vanligaste dödsorsakerna är hjärt- och kärlsjukdomar och olika cancersjukdomar, vilka tillsammans orsakar närmare 70 % av alla dödsfall. Andra dör i yngre år, till följd av sjukdomar och olyckor. I Sverige används sedan 1988 begreppet ”hjärndöd” när en människa anses vara oåterkalleligen död. I lagen står att när en människa dött konstateras dödsfallet i regel av en läkare, oavsett om det är på en olycksplats, ett sjukhus eller ett hem. Puls och andning bortfaller också vid hjärndöd, eftersom dessa regleras från hjärnan. En respirator kan dock hålla andning och blodcirkulation igång, utan att någon aktivitet kan registreras i hjärnan och detta möjliggör eventuell organtransplantation.

Den dödes kropp görs i ordning av personal på sjukhuset, begravningsbyrån, av församlingsmedlemmar eller av de anhöriga. Iordningställandet av en död, alltså när man klär kroppen och lägger den i en kista, kallas för svepning. Om inga önskemål om särskild klädsel finns använder man i regel en enkel vit, lång skjorta. Det finns möjlighet att se den döde efter svepningen.

Begravningar

Majoriteten av alla begravningar i Sverige följer Svenska kyrkans ordning. Är man medlem i Svenska kyrkan, och inte uttryckligen önskat sig en borgerlig begravning, sker den i kyrkans regi. En begravningsgudstjänst äger rum i en kyrka eller ett kapell och leds av en präst. Frikyrkoförsamlingar och andra kristna kyrkor ordnar begravningsgudstjänster för sina medlemmar, på samma sätt som de olika religionernas företrädare håller gudstjänster och ceremonier för medlemmar som avlidit.

En borgerlig begravning innebär att ceremonin är ickereligiös. Den kan ledas av en lekman, vanligtvis en bekant eller anhörig till den avlidne eller av en borgerlig begravningsförrättare som kommunen utsett. Borgerliga begravningar utgör en liten del av alla begravningar, men blir vanligare för varje år.

Alla har rätt till en begravningsplats på en kyrkogård, i en minneslund eller på annan allmän begravningsplats.

Det finns två olika begravningssätt som tillämpas i Sverige:

Jordbegravning var förr det vanligaste och länge det enda tillåtna. Den dödes kropp läggs vanligen i en kista, i en grävd grav. En gravsten markerar platsen för graven. Att jordbegravning fortfarande är vanlig och för många det mest naturliga, kan ses som en del av det svenska kristna

14

kulturarvet. Jordbegravning är också det enda tänkbara alternativet för många judar, muslimer och för många katolskt och ortodoxt kristna.

Kremering innebär att kistan med kroppen förbränns i en ugn. Stoftet, askan, samlas upp och placeras i en urna. Inom ett år efter kremeringen ska askan gravsättas. Urnan med askan kan begravas i en grav som förses med en gravsten eller också kan askan anonymt placeras i en minneslund. Man kan få tillstånd av Länsstyrelsen att sprida ut askan i exempelvis havet eller i en älv men det är sällan tillstånd ges för att strö askan på land. Idag kremeras ungefär 65 % av alla som dör i Sverige. Kremering är även sed inom hinduism och buddhism.

Sorg

De flesta människor upplever svår sorg någon gång i livet. Sorg är en reaktion på en förlust och det kan bero på att någon man känner dör men även en stor kärlek som står obesvarad eller gått förlorad.

Döden - en livsfråga

Synen på döden är en av de stora livsfrågorna som alla måste förhålla sig till. Oavsett hur vi tänker om livet och döden så lever de flesta av oss i nuet, för det mesta utan att grubbla alltför mycket över döden. Men de flesta av oss får också förr eller senare anledning att fundera över och förhålla oss till döden, både den egna och andras.

I vårt moderna samhälle är vi vana vid att lita till vetenskapen - men frågan om det finns en tillvaro efter döden går inte att besvara med dagens naturvetenskapliga forskning. Inom framför allt religiösa livsåskådningar finns däremot föreställningar om vad som kommer efter döden. Tankar på belöning, straff eller slutgiltig rättvisa i en kommande tillvaro kan påverka hur människor lever sina liv. Hur religionerna ser på döden hänger ofta ihop med synen på livet. Lever vi flera liv- det vill säga får vi en ny chans? Är livet på jorden bara en förberedelse för något större, eller är det allt vi har? Även människosynen spelar roll för hur döden uppfattas. Ser vi människan som en varelse där medvetandet är kopplat till impulser i vår hjärna? Eller består vi av minst två delar, dels den biologiska kroppen, dels en själ, livskraft eller ett medvetande skilt från kroppen? När det handlar om vad som händer efter döden kan man urskilja tre huvuduppfattningar:

En ny tillvaro efter döden. Vi lever ett liv på jorden, men förväntas leva vidare efter döden. Kanske vilar alla först i graven, i väntan på tidens slut, då alla skall uppstå. Här finns hoppet om ett paradis, en tillvaro med Gud. Livet på jorden är viktigt, men underställt det eviga livet. Denna föreställning är vanlig bland kristna och muslimer. Även inom judisk tro finns tanken på ett liv efter döden.

Återfödelse. Vi lever flera liv. Vår kropp försvinner, men vår själ, självet eller livskraften ger upphov till nya liv. Denna föreställning omfattas av de flesta hinduer,

15

buddhister och grupper inom New Age. Enligt undersökningar tror var sjätte svensk på återfödelse- reinkarnation.

Personen upphör att existera. Kroppen förmultnar eller förstörs på annat vis. Den materia vår kropp är uppbyggd av förs vidare och bildar ny materia och ny energi till nya livsformer. Varken själen eller något medvetande är kvar eftersom medvetandet försvinner när kroppen dör. Denna föreställning förekommer framför allt inom de sekulära livsåskådningarna och inom delar av nyhedendomen. Även om allt försvinner genom döden menar ändå många att man kan leva kvar i minnet hos de efterlevande. Det är stort nog.

Frågor

34. Vilka associationer (=vad du tänker på) får du kring döden? Skriv ner fem ord.35. Vad innebär en borgerlig begravning?36. Vilka religioner använder sig av jordbegravning respektive kremering?37. Ovan beskrivs tre grundföreställningar om vad som händer när man dör. Vilken

av dem ligger närmast din egen? Motivera!38. Skulle du vilja leva för evigt? Resonera, vilka för - och nackdelar kan det finnas?

”Om vi törs fundera på döden och tala om den, kan vi lättare se att tiden är begränsad. Om vi försöker acceptera att döden är en del av livet, kan vi kanske både leva lyckligare och stå bättre

förberedda när döden kommer.”

Undervisningen behandlar följande centrala innehåll:

Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden.

Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner. Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet. Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till

religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser.

Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden.

16

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt översiktligt redogöra för deras kännetecken och uttryck i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med enkla argument.

Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en enkel analys av denna relation i vilken eleven beskriver enkla samband och drar enkla slutsatser. Eleven kan översiktligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt utförligt redogöra för deras kännetecken och uttryck i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygger sina resonemang med välgrundade argument.

Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en analys av denna relation i vilken eleven beskriver samband och drar välgrundade slutsatser. Eleven kan utförligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt utförligt och nyanserat redogöra för deras kännetecken och uttryck i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med välgrundade och nyanserade argument.

17

Eleven ger flera exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en komplex analys av denna relation i vilken eleven beskriver komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.

18