Resultat från den tredje kvantitativa studien (QIS3)

IBC Euroforum den 24 -25 oktober 2007

Katarina Höller

Agenda

Bakgrund– Syftet med QIS3– Deltagande– Allmänt resultat QIS3

SCR– Finansiell risk– Motpartsrisk– Operativ risk– Försäkringsrisk

MCR Interna modeller QIS4

Quantitative Impact Studies (QIS)

EU Kommissionen har gett Europeiska tillsynskommitten för försäkring och tjänstepension (CEIOPS) i uppdrag att ta fram underlag för bedömning av effekterna av ett nytt riskbaserat solvensregelverk. Detta sker genom kvantitativa studier där resultatet återrapporteras till Kommissionen.

Kvantitativa studier (QIS)

QIS1 genomfördes hösten 2005– Syftet var att beräkna försäkringstekniska avsättningar

QIS2 genomfördes 2006 , – Syftet var att testa olika metoder för beräkning av SCR.

QIS3 genomfördes mellan den 2 april och 30 juni 2007. – Syftet var att kalibrera solvens kapitalkravet för att uppnå avsedd säkerhet

i riskbufferten.

QIS4 genomförs mellan april och juni 2008

QIS5, QIS6,…

Syfte med QIS 3

Kalibrering av parametrar Erhålla information om gruppdiversifiering

Deltagande svenska försäkringsbolag Små

Mellan

Stora

Summa

antal bolag

Livförsäkringsbolag 4 6 4 14

Skadeförsäkringsbolag 6 4 3 13

Samtliga 10 10 7 27

Livbolag – FTA (miljoner €) , små < 1 000,

mellan 1 000 –-10 000, stora > 10 000 Skadebolag – premieinkomst (miljoner €) , små <100,

mellan 100 – 1 000, stora >1 000

Marknadsandel

Små

Mellan

Stora

Marknads-

andel i %

Livförsäkringsbolag 4 6 4 61

Skadeförsäkringsbolag 6 4 3 65

QIS3

Tidsåtgång– 2,5 till 6 mannamånader (person months) för QIS3

Allmänt resultat QIS3

Högre kapitalkrav

Kapitalbasen ökar generellt – ökar 15 % mot Solvens I

• livbolagen ökar 22 %• skadebolagen minskar 7 %

Solvenskvoten minskar– Kapitalkravet ökar mer än vad kapitalbasen ökar

Kapitalkravet oberoende av storleken på bolaget

Skadeförsäkring Motpartsrisk

sjuklighet

SCR

Standard SCR Operativ riskJustering för VÅB

Livförsäkring Finansiell risk

dödlighet

långlevnad

räntor

aktier

fastigheter

kostnad

återöppning

annulation

spread

koncentration

valuta

premie-reserv

katastrof

katastrof

Allmänna kommentarer på SCR

Utformningen av SCR får godkänt– De flesta bolagen anser att SCR i stort fångar risken på ett

adekvat sätt

Kritik mot vissa korrelationer– korrelationerna har ansetts vara för konservativa speciellt för

skadebolag (t ex hem och villa och trafik)

Svårt att hantera riskabsorberande avsättningar Realränterisk inkluderas inte i SCR

Finansiell risk

Finansiell risk utgör – Ca 90 % av den totala risken för livförsäkringsbolag

– Ca 40 % av den totala risken för skadeförsäkringsbolag

Finansiell risk

Räntor Aktier Fastigheter Spread Koncentration Valuta

Fördelning finansiell risk livförsäkring

Räntor

Aktier

Fastighet

Valuta

Spread

Koncentration

Fördelning finansiell risk skadeförsäkring

Räntor

Aktier

Fastighet

Valuta

Spread

Koncentration

Ränterisk

Skift och vridning av avkastningskurvan

Kapitalkravet för ränterisk blev nästan dubbelt så stort för skadebolagen i QIS 3 jämfört med i Trafikljuset. För livbolagen ungefär lika.

Ränteriskmodulen

Ränteskift

1,50%

2,50%

3,50%

4,50%

5,50%

6,50%

7,50%

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20+

Löptid

%

Räntekurvan SEK

Trafikljuset UPP

QIS UPP

Trafikljuset NED

QIS NED

Aktierisk

Problem– Modellen straffar alternativa investeringar– Modellen är för trubbig, mäter inte den faktiska risken på ett

adekvat sätt

Index Stresstest Globalt 32 % Övrigt 45 %

Valutarisk

Mäts som en 20 % förändring mot övriga valutor– ”One size fits all”

Problem:– Straffar länder utanför EMU

Motpartsrisk

Mäter motpartsrisken i återförsäkringskontrakt samt finansiella derivat

Problem:– Krånglig modell– Tydligare instruktioner behövs

Förenkling av modellen (schablonmetod) efterfrågas

Utgör en låg andel av SCR i QIS3

Operativ risk

En konstant gånger SCR eller konstant gånger intjänad premie alternativt konstant gånger FTA

Problem:– för enkelt utformad– antar 100 % korrelation mot andra riskfaktorer – tar inte hänsyn till kvaliteten på hur den operativa risken styrs

Försäkringsrisk

Skadeförsäkring– Premie-reserv– Katastrof

Livförsäkring– Dödlighet– Långlevnad– Sjuklighet– Kostnad– Återöppning– Annulation– Katastrof

Fördelning livförsäkringsrisk

Dödlighet

Långlevnad

Sjuk

Annulation

Katastrof

Fördelning skadeförsäkringsrisk

Premie/reserv

katastrof

Livräntor

Återöppning

Försäkringsrisker

Problem– Ny modell behövs för att hantera riskabsorberande

avsättningar inom livförsäkring (villkorad återbäring)

– Ingen diversifieringseffekt av verksamhet i olika länder

– Skillnader mellan svenska försäkringsgrenar och EU-klasser; ej relevant statistik mm.

– Stora skillnader i risk mellan olika länder; fel med gemensamma parametervärden (ex motor)

– Värdering av optioner i livförsäkringsavtal svår

Minsta kapitalkravet (MCR)

?

MCR

MCR enligt direktivförslaget– Enkel

– Reviderbar

– Tillsynstrappa

– Fungera som skydd (safety net)

MCR

MCR (modular approach)– Finansiell risk

– Skadeförsäkring

– Livförsäkring

– Riskabsorberande avsättningar

MCR

MCR % av SCR

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27

MCR % av SCR

MCR

De två metoderna för att beräkna MCR i QIS3 visade sig fungera dåligt för livbolag något bättre resultat för skadebolag

Branschen förespråkar den av CEA föreslagna metoden, dvs. procentsats av SCR

Alternativt förslag är b la procent av FTA FI är öppna för andra lösningar än den

modellbaserade

Interna modeller

Stort intresse för interna modeller Problem:

– Mycket lågt deltagande i Sverige och Europa

– Svårt att dra slutsatser från materialet i QIS3

Viktigt med större engagemang i QIS 4

QIS4

EU Kommissionen ansvarar för QIS4 vilket innebär att:– KOM ansvarar för konsultationen av QIS4– KOM ansvarar för politiska frågor medan CEIOPS har blivit

ombedda att ansvara för den tekniska specifikationen– Konsultationsperiod 15 december till den 15 februari (KOM

ansvariga)– Högsta prioritet är hantering av små-och medelstora bolag

samt implementeringen av proportionalitetsprincipen. – Ev ändringar i direktivet på områdena ”own funds”, MCR och

SCR. – QIS4 besvaras april-juni 2008. Rapportering sker till FI.

Tack

Följ utvecklingen på www.fi.se/solvens2

Katarina HöllerTelefon 08-787 82 21

Katarina.holler@fi.se