�

Årsberättelse och årsredovisning 2006

�

�

InnehållÅrsberättelse

Direktors inledning 5Vägen tillbaka 6Först i Norden med endoskopiutbildning för sjuksköterskor 7Värme och trygghet på Ersta fristad 8Fördjupat stöd till anhöriga till psykiskt sjuka personer 9Det vi talar tyst om 10Utökat vårdutbud 11Att göra skillnad 12Ersta sjukhus 14Social verksamhet 19Ersta Sköndal högskola 22Ersta kyrka 24Ersta diakonkår 26Ersta fastigheter 27Våra medarbetare 28Du kan hjälpa till 31Organisation 32

Årsredovisning

Förvaltningsberättelse 34Ekonomisk sammanfattning 36Resultaträkningar 37 Balansräkningar 38Kassaflödesanalys 40Redovisningsprinciper och noter 41Noter 42Styrelsens avslutning 45Revisionsberättelse 46Ledning och styrelse 47

Alla belopp i tusen SEK om inget annat anges.

�

VisionVi tjänar människor som befinner sig i utsatta livssituationer och vi vill bidra till ett bättre samhälle.

VerksamhetsidéVi är en fristående och nytänkande aktör som utmanar inom hälso- och sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning. Det vi gör präglas av högsta kvalitet, resultatorientering, respektfullt och empatiskt bemötande.

�

Förändring och utveckling

Oavsett om jag blickar bakåt eller ser framåt känner jag stolthet och glädje. För andra året i rad visar årsredovisningen ett positivt resultat. Inför framtiden har styrel­sen klart uttalat en större förvän­tan och en högre ambitionsnivå. Jag tror den förväntan kommer att infrias.

et finns mycket att glädjas över om vi ser bakåt. Under april månad startade specialistmottagningen

vid Rosenlund. Lite senare under somma-ren byggdes IVA- och anestesiavdelningen om på närmast rekordtid - nödvändigt av arbetsmiljöskäl och viktigt för att ge plats för en utökning av dagkirurgi. I samband med denna ombyggnad kunde vi tack vare en generös donation från Ruth och Richard Julins stiftelse inreda Europas modernaste operationssal för laparoskopisk kirurgi.

I slutet av året togs första steget att starta en volontärverksamhet. Att uppmuntra och ta del av människors engagemang är en ideologiskt viktig del av Ersta diakonis verk-samhet som nu får ny kraft. Vid samma tid

fick vi det storartade beskedet att familjen Erling-Perssons stiftelse beslutat bidra med 44,5 miljoner kronor över en femårsperiod till två stora forskningsprojekt. I backspegeln kan jag inte låta bli att också addera glädjen över den nya regering-ens regeringsförklaring. Den ideella sektorn nämns på flera ställen med emfas och en förväntan som är ny i svensk politik.

Efter ett bra år är det extra stimule-rande att se framåt. Min vision i det korta perspektivet innehåller olika delar. Nu är det möjligt för oss att starta och överta primärvård. Detta skulle vara oerhört bra för många äldre människor som genom att anlita en enda vårdgivare får en kontinuerlig, stabil och förutsägbar hemvård. Dessutom skulle primärvården genom samarbete med sjukhusets övriga specialiteter skapa en mer sammanhållen vårdkedja för patienterna. Jag tror också att en mer omfattande äldreomsorg är nödvändig. Vi måste besluta var och hur vi kan utöka platserna så att fler äldre personer kan ta del av vår äldreomsorg.

Ett annat viktigt framtidsområde är forsk-ningen. Genom forskningen på Mag-tarm-centrum har vi ett gott exempel både för oss själva att bygga vidare på samt ett föredöme

för andra sjukvårdsentreprenörer att ta efter. Slutligen önskar jag att vi ska leva upp till vårt ursprung och orka bygga vidare på den diakonala tanken. Ersta diakoni ska framför allt finnas till för de människor som mest kommer i kläm i vårt samhälle. Här finns t ex våldsutsatta kvinnor och barn likaväl som anhöriga i behov av stöd och hjälp. Ett viktigt fokusområde för framtiden är anhöriga till psykiskt sjuka personer.

Det är spännande år som Ersta diakoni och hela vår sektor går till mötes. Många saker kommer att förändras och utvecklas mer än vi kan fantisera om. En sak är säker; vi vill gå i täten. Och vi ska försöka komma ihåg att det bara är den som ibland går vilse som hittar nya vägar.

Thorbjörn LarssonDirektor

Thorbjörn LarssonDirektor

D

�

Vägen tillbaka

Efter ett brutalt överfall med svåra skallskador som följd, har Gunnar Strid sakta men säkert kämpat sig tillbaka och är idag nästan helt återställd. Professionell och trygg vård är en del av förklaringen, men främst har nog Gunnar sin egen vilja och positiva syn på livet att tacka.

– Jag har haft tur, säger Gunnar Strid. Det enda som inte är helt återställt är balansen, så jag måste ha käpp när jag går. Tur är annars inte det man tänker på, när man hör Gunnars historia. På väg hem, en sen kväll i oktober 2005, blev allt plötsligt svart. En månad senare vaknade Gunnar upp på Karolinska sjukhuset. – Jag tyckte först att jag befann mig i en container, men så var det någon som plockade med mina kuddar. När jag försökte hjälpa till fungerade inte vänsterarmen, och högerarmen var extremt svag. Det tog en stund innan jag förstod att jag låg i en sjukhussäng. När allt nystades upp visade det sig att Gunnar hade blivit upphittad på morgonen efter överfallet, medvetslös och kraftigt nerkyld, rånad på sin plånbok och sitt guld-halsband. Gunnar och hustrun Eivor har bott i samma område i över fyrtio år. Lägenheten är ombonad och i fönstren blommar Gunnars skötebarn, orkidéerna. – Vi har trivts så bra här i alla år. Det är tråkigt att något sådant här kan hända. Efter undersökningar och datortomografi konstaterades det att Gunnar hade sprickor i skallen och blödningar i hjärnan, och den 22 oktober 2005 opererades han på Karolinska sjukhuset. Första tiden efter operationen kunde han bara ligga, och fick hjälp med allt. När rehabiliteringen hade påbörjats rekommenderade man Gunnar att fortsätta

träningen på Neurologiska kliniken vid Ersta sjukhus i Nacka. – Först fick jag tillbringa fyra dagar på Ersta sjukhus. Eftersom jag har haft besvär med hjärtat och även har diabetes så ville de gå igenom mig ordentligt. Det visar på stor noggrannhet, menar Gunnar. I slutet av januari 2006, mer än tre månader efter överfallet, kunde Gunnar för första gången sätta sig upp i en rullstol. Men det skulle dröja ytterligare fjorton dagar tills han kunde manövrera den själv. – Till slut var vi i alla fall ett helt gäng som rullade om-kring och gjorde korridorerna osäkra! Dagarna på Neurologiska kliniken, eller Erstagårdskliniken som den också kallas, var inrutade med gymnastik och terapi. Mycket av tiden gick också åt till att prata med andra i samma situation. Gunnar är mycket nöjd med sin rehabilitering och sättet han har blivit bemött på. – Jag har haft det så bra, med eget rum och allt. Och personalen, ja, de har varit sago-lika hela vägen – från läkare till undersköter-skor, allihopa! Den 29 mars 2006 fick Gunnar komma hem, men det var ändå med blandade känslor han lämnade kliniken – Jag hade ju blivit så väl omhändertagen, och blivit van vid att det alltid fanns folk till hands runt omkring. Jag vet patienter som gärna kunnat tänka sig att flytta till Ersta-gårdskliniken för gott!

Gunnar Strid rehabiliterades på neurologiska kliniken vid Ersta sjukhus.

�

Bristen på endoskopiläkare har lett till långa väntetider för patien­ter runtom i landet. Så behöver det inte vara. Med förebild från Storbritannien, och i samarbete med Ersta Sköndal högskola startade Ersta sjukhus Nordens första endoskopiutbildning för sjuksköterskor.

mrådet endoskopi innefattar samt-liga optiska undersökningar i mage och tarm. På Ersta sjukhus utför

man bland annat gastroskopi, koloskopi och rektoskopi samt ph- och tryckmätning och ultraljud. Idag är Ersta sjukhus störst i lan-det när det gäller antalet undersökningar. – Det har länge förts diskussioner om vilka som ska få utföra endoskopi, berättar Marie Sandberg, chefssjuksköterska på endo-skopienheten vid Ersta sjukhus. Orsaken har varit bristen på endoskopiläkare, främst ute i landet, som har gjort att väntetiderna för patienterna ibland uppgått till över ett år. Marie har själv ofta hört läkare säga att sjuk-sköterskor bör kunna göra undersökningarna. – Vi är många sköterskor som har jobbat med endoskopi på mycket nära håll. För oss har det aldrig funnits anledning att tro att vi inte skulle klara det. I Storbritannien har sjuksköterskor utfört endoskopiundersökningar i mer än tio år. På Ersta sjukhus har man länge varit överens om att det borde fungera även i Sverige. Efter klartecken från Socialstyrelsen satte klinik-chef Henry Nyhlin tillsammans med Marie och övrig personal igång med planeringen av en endoskopiutbildning utifrån erfarenhet-erna i Storbritannien.

– Två av våra sköterskor skickades på studiebesök till Edinburgh, och så bjöd vi över två endoskopisköterskor hit. Därefter har ytterligare två sköterskor från oss gått en endoskopiutbildning i Hull i Storbritannien. Det har sedan legat till grund för vår egen utbildning. I december 2006 var det så dags. 18 sjuk-sköterskor från hela landet är nu pionjärer på denna Nordens första endoskopiutbildning. För att vara behörig måste man ha arbetat som endoskopiassisterande sjuksköterska. Man kan välja att läsa från 5-poängs teori upp till 40-poängs koloskopikompetens. Mycket av undervisningen sker på distans, men studenterna besöker högskolan vid ett flertal tillfällen för seminarier och examina-tioner. Kursledare Lars Backman, läkare vid endo-skopienheten på Ersta sjukhus, är mycket entusiastisk över utbildningen. – Det här är verkligen något jättebra, både ur patienternas synvinkel och ur personal-synpunkt. Det är även bra för Ersta sjukhus. Det visar på vår ambitionsnivå, att vi vill utveckla oss och fortsätta att stärka vår kom-petens. Målet är att utbildningen ska bli en återkommande specialistutbildning på Ersta Sköndal högskola. – Det talas om att erbjuda undersökningar till alla i en viss ålder i Sverige, så kallad koloskopiscreening pH. Blir det så kommer det att finnas ett enormt behov av den här kompetensen framöver, menar både Marie och Lars. Vår utbildning kommer garanterat att få efterföljare i Norden.

O

Först i Norden med endoskopiutbildning för sjuksköterskor

Marie Sandberg, chefssjuksköterska vid endoskopienheten, har varit med och utvecklat endoskopiutbildningen för sjuksköterskor.

�

Värme och trygghet på Ersta fristadErsta fristad erbjuder skyddat boende för kvinnor och barn i en akut krissituation. Den främsta målgruppen är kvinnor som utsätts för våld eller hot. Här finns personal dygnet runt för krisbear­betning och praktiskt stöd, och även specialutbildad personal för att möta barn i kris.

En av de kvinnor som fått hjälp med skyddat boende på Ersta fristad är Yordanos*. Efter att ha lämnat ett land i krig hamnade Yordanos i Sverige och började så smått att skapa sig ett nytt liv. Men mitt i den nyvunna tryggheten började en granne att förfölja och terrorisera Yordanos. – Jag flydde i panik till en vän i Stock-holm, men mannen lyckades ändå hitta mig och fortsatte att förfölja och hota mig. Till slut, via olika vägar, hamnade Yordanos på Ersta fristads skyddade boende och fick äntligen chans till lugn och trygghet. – I första hand är det socialjouren som pla-cerar kvinnorna hos oss, i andra hand är det socialtjänsten, berättar Helena Dahlström, gruppterapeut på Ersta fristad. Det är sällan någon som vänder sig direkt till oss, men självklart kan vi i så fall hjälpa dem vidare till rätt kontakter. De kvinnor som på grund av våld och hot hamnar på Ersta fristad får först komma till det skyddade boendet. Man får ett eget rum för sig och sina barn och det finns personal på plats dygnet runt. – Just tillgängligheten är det som är unikt hos oss, säger Helena. Vår personal finns där hela tiden, även under natten, och det stödet behöver de här kvinnorna. Vi äter tillsammans och hjälps åt med allt. Och ofta är det ju när barnen har somnat som ångesten blir värst.

I det skyddade boendet får kvinnorna bo i maximalt tre månader. Då har de hunnit få krisbearbetning och stöd, och har fått hjälp med eventuell polisanmälan, advokatkon-takter med mera. Därefter erbjuder Ersta fristad ett så kallat mellanboende i en av Ersta diakonis lägenheter, där man får stanna tills man har ordnat sig ett eget boende. Det är den kommun som kvinnan kommer ifrån som beslutar om och betalar både det skyd-dade boendet och mellanboendet. För Yordanos är tiden hos Ersta fristad snart slut. Den senaste tiden har hon bott i mellanboendet, och har precis fått tag i en egen lägenhet. Men hon är fortfarande rädd och känner osäkerhet inför framtiden. – Jag vet aldrig vad som ska hända. Jag är rädd när jag går ut, när jag åker tunnelbana

och buss och när jag går på stan. Jag försöker studera men har svårt att koncentrera mig, tankarna far iväg. Men jag har fått mycket hjälp här på Ersta fristad, och många nya vänner. Alla är så snälla. På frågan om Yordanos har någon dröm inför framtiden så säger hon att det är för tidigt än. – Kanske vill jag jobba på dagis, jag tycker om barn, men jag har mycket kvar att lära mig.

*Yordanos heter egentligen något annat

Helena Dahlström, gruppterapeut vid Ersta fristad, leder grupper och stödjer kvinnor som utsatts för våld. En verksamhet som gjorts möjlig genom treårigt stöd från Stiftelsen af Jochnick Foundation.

�

Fördjupat stöd till anhöriga till psykiskt sjuka personer

Som anhörig till en psykiskt sjuk person utsätts man för stora på­frestningar som inte sällan leder till egen ohälsa. Psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus genomför, på upp­drag av Stockholms läns landsting, ett projekt för att fördjupa stödet till anhöriga.

– Intresset för våra stödgrupper har varit långt över förväntan, säger Anna Stenseth, läkare och chef för Psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus. Hittills har ett hundratal personer deltagit, grupperna för våren 2007 är fullbelagda, och vi har kö till flera av dem. I planeringen och genomförandet av projektet har psykiatriska kliniken fått hjälp av Schi-zofreniförbundets anhörigorganisation. Deras erfarenheter har legat till grund för arbetet och flera av organisationens medlemmar är även med aktivt i grupperna. Det unika med projektet är att man kan delta som anhörig oavsett var den sjuka finns och vårdas. Ingen registrering med anknytning till patienten sker. – Vad vi länge har saknat är ett anhörigin-riktat stöd, som inte utgår från patienten, säger Ulla Elfving Ekström, Schizofreniförbundet. Att vi nu har fått så stor uppslutning i de här grupperna visar att vår upplevelse av behovet varit riktigt. Att arbeta i grupper ger möjlighet att ut-nyttja resurserna på bästa sätt men framför allt har det ett stort värde i sig att träffa andra i samma situation. Varje grupp består av 10-20 personer som träffas vid sex tillfällen om vardera ett par timmar. Ledare är bland andra personal från Ersta sjukhus och representanter från anhö-rigorganisationen. – Det är en förmån för oss här på psykiatriska kliniken att få träffa anhöriga på det här sättet.

Vi lär oss massor och får nya perspektiv på den vård vi ger. Man blir på många sätt mer ödmjuk i sitt jobb, menar Anna. Under 2006 var stödarbetet främst riktat till syskon till psykiskt sjuka eftersom det är en grupp som ofta glöms bort. – Syskonrelationen är ju den längsta man har, säger Ulla. Många syskon tar också ett enormt stort ansvar för den sjuka, särskilt när föräld-rarna blir äldre. – Den här verksamheten behövs på många plan, menar Anna. Den borde egentligen föras in som en självklar del i den ordinarie vården. Att grupperna fortsätter även under hela 2007 är klart. Hittills har Stockholms läns landsting bidragit med finansiering, men efter 2007 finns ännu inga besked. Här är det, enligt Anna och Ulla, viktigt med en ordentlig utvärdering. – Vi måste ta tillvara det arbete vi har lagt ner på ett mer forskningsmässigt sätt. Utifrån utvärderingen vi har gjort vet vi att 95% av deltagarna i grupperna är nöjda, men vad ger det på sikt? Det är massor av viktiga kunskaper som vi samlar på oss i det här projektet, som sedan kan användas praktiskt i vården. På så sätt kan man på sikt få tillbaka mer än vad det har kostat.

Anna Stenseth, psykiatriska kliniken, och Ulla Elfving Ekström, Schizofreniför­bundet, diskuterar hur stödet till anhöriga kan förbättras.

�0

Ersta diakoni fortsätter att arbeta aktivt för att öka kunskapen bland politiker, journa-lister, opinionsbildare, och allmänheten inom de områden vi arbetar. Ofta är det fråge-ställningar och människoöden som vi talar tyst om, eller helst inte vill se. Ett flertal

seminarier och föreläsningar har genomförts under året. Bland annat bjöd Ersta diakoni i samarbete med Anna Lindhs minnesfond in till ett seminarium i maj för att initiera en diskussion och öka kunskapen om konse-kvenserna av sexuella övergrepp. Under

politikerveckan i Almedalen arrangerade Ersta diakoni tre välbesökta frukostsamtal på temat ”Det vi talar tyst om”. Diskussio-nerna berörde ”Anhöriga till psykiskt sjuka personer”, ”Anhöriga till missbrukare” och ”Vinst”.

Det vi talar tyst om

�00� var som bekant valår och det var därför särskilt viktigt för Ersta diakoni att delta vid de politiska partiernas kongresser. Här diskuterar Lisbet Nord, sjukhuschef, med Christer G Wennerholm (m) och Filippa Reinfeldt (m) betydelsen av en mångfald av aktörer inom vård och omsorg.

Tillsammans med branschorganisationen för ideella vård­ och omsorgsgivare, Famna, passade Ersta diakoni på att prata med förbipasserande vid utställningstältet i Visby.

Ett hundratal gäster kom till Ersta diakoni för att inspireras och samtala om drivkrafter i livet. H. M. Drottning Silvia och Tomas Nicolin berättade om vad som driver dem. Ersta diakoni tog också tillfället i akt och berättade om verksamheten och uppmärksammade några av givarna under året.

��

Vid en upphandling hos Stockholms läns landsting, lade Ersta diakoni ett anbud på kirur­gisk specialistvård och Specia­listmottagningar i närsjukvård Södermalm. Anbudet antogs och sedan den � april �00� ingår verksamheten i Ersta sjukhus.

– Upphandlingen ligger helt i linje med vad ledningen för Ersta diakoni har beslutat, nämligen att bredda och utöka vårdutbudet, säger sjukhuschef Lisbet Nord. Vi vill vara en aktör på alla nivåer i sjukvården. I och med övertagandet av Specialistmot-tagningar kan Ersta sjukhus nu erbjuda

kompetens inom ortopedi, öron-näsa-hals, urologi, gynekologi, kirurgi och internme-dicin. De flesta patienterna kommer hit på remiss från primärvården, men man kan också vid behov ta kontakt själv. – Ersta sjukhus har ett bra rykte, med väldigt många nöjda patienter, säger Leena Nurmi som är enhetschef för Specialistmot-tagningar. Det känns bra att kunna erbjuda alla typer av vård för dem som söker sig hit.Fler och fler patienter från andra landsting söker sig också till Ersta sjukhus, något som både Lisbet och Leena är glada över. – Det är trevligt att man vill ha vår vård! Många landsting erbjuder valfrihet för sina patienter och står därmed också för kostna-den, säger Lisbet.

Specialistmottagningar flyttar i april 2007 från sina tidigare lokaler till nyrenoverade lokaler i Utsikten mittemot Ersta sjukhus. Trots att de nu får något mindre ytor ser Leena Nurmi flytten som enbart positiv för såväl personal som patienter. – Här får vi närheten till röntgen, opera-tionssal och vårdkedjans övriga delar. Dess-utom blir det mycket lättare för patienterna att hitta rätt.

Utökat vårdutbud

��

Efter en donation av en kikare kan patienter på vårdavdelningen beskåda utsikten över Stockholm.

Att göra skillnad

Evert GillbergMin hustru Ulla hade åkt mellan flera olika sjukhus och blivit, som jag tyckte, ganska illa behandlad. När hon väl kom in på Ersta sjukhus sa hon att det var det finaste stället och att hon var nöjd med allt. Tiden på Ersta sjukhus blev den bästa under Ullas två sista år. Vi beslutade gemensamt att vi ville skänka en större summa pengar till tack för att vi fått så fin behandling. Jag har haft stor glädje av Ersta sjukhus och det är ju så det ska vara: Det ska vara glädje när man skänker bort pengar!

Sebastian af Jochnick, Stiftelsen af Jochnick FoundationAtt stödja Ersta fristads verksamhet är något som känns jättebra. Vid val av projekt att stödja tittar vi alltid på var det finns speci-fika behov och vart statens pengar möjligen inte når. Projekt, som vi väljer att stödja, måste vara konkreta och effekten av dem ska vara mätbara. Vi stödjer aldrig en organi-

sation med allmänna verksamhetsbidrag. Förtroende för organisationen är också en viktig del i vårt beslut, och för Ersta diakoni har jag fullt förtroende. Vid mitt besök på Ersta fristad blev jag imponerad av arbetet och kände att jag fick insikt i hur arbetet för våldsutsatta kvinnor genomförs där.

Solvy LindströmVi brukar skänka pengar varje år men i år ökade vi på. Det kändes så riktigt och jag kände mig så nöjd. Jag hade blivit så väl omhändertagen och bemött, av ALLA och då känner man att man vill ge tillbaka.

Per-Ove NelstrandJag är ju över 50 år, så jag har samlat till-räckligt med prylar i alla fall (skratt). Allvar-ligt talat så tycker jag att det kändes väldigt bra att skänka pengar till en verksamhet som ligger mig varmt om hjärtat på detta sätt. Jag tror att de allra flesta av oss har mer än råd att avstå en del av vårt överflöd till

dem som behöver det bättre. Ersta diakoni är känd för att vara en uthållig organisation som funnits länge, det känns som att man kan lita på den. Då är det lätt att ge. Jag tror att det är viktigt att man ber om gåvor till en välkänd organisation av något slag.

Karl-Axel Norberg, TimmermansordenVi tycker att Ersta diakoni har angelägna ändamål som stämmer överens med våra fonder. Dessutom har vi ett allmänt positivt intryck och är glada att få sammarbeta med Ersta diakoni.

Tack till alla er som valt att stödja Ersta diakoni. Tillsammans har ni bidragit med ��,� miljoner kronor under �00�. Gåvor och donationer som gör att Ersta diakoni kan driva och utveckla verksamheter där den offentliga finansieringen inte är tillräcklig eller saknas helt. Det gör skillnad. Tack för ert stöd och engagemang!

Varför har du valt att stödja Ersta diakoni?

Pg 90 00 54-8

��

Sedan hösten �00� finns en av Europas modernaste operationssalar för laparoskopisk kirurgi på Ersta sjukhus. Detta gjordes möjligt genom en stor donation av Ruth och Richard Julins stiftelse.

Det långsiktiga stödet till patientnära forskning från familjen Erling­Perssons stiftelse ger Ersta diakoni kraftigt förbättrade möjligheter att bidra till utvärdering och utveckling av bättre behand­lingar och omvårdnad inom mag­tarmsjukvården och vid vård i livets slutskede.

Hans Dalborg, ordförandeStaffan BohmanDan BrändströmSven HagströmerJonas Jonson

Tomas NicolinMarianne NivertBjörn SvedbergMeg TivéusErsta diakonisällskap är representerad genom sin viceordförande, Inga­May Petersson.

Rådgivargruppen för fundraising

Rådgivargruppen för fundraising är till hjälp och stöd i Ersta diakonis arbete för att bredda och stärka finansieringen genom privata gåvor och donationer.

��

”All personal är så engagerade i vad de gör. De visar sin kompetens på ett mycket förtroendeingivande sätt. Den emotionella kompetensen är också hög.”

Patient Ersta sjukhus

Ersta sjukhus

Ersta sjukhus ska visa på nya vägar i sjukvården utifrån patientens perspektiv och med fokus på behandling, rehabilitering och omvårdnad. Samtidigt som den specialiserade vården ska vara av högsta klass, ska sjukhuset också vara en god vårdgivare för patienter med mindre komplice­rade vårdbehov.

jukhuset tar emot patienter med remiss från hela Sverige, något som allt fler uppmärksammar och utnyttjar. I

Stockholm har vi vårdavtal med landstinget inom somatisk sjukvård, rehabilitering, psykiatri, hospiceverksamhet och medicinsk service. Övriga kunder är andra landsting och försäkringsbolag. För att uppnå en stabilare ekonomi har fokus lagts på ekonomisk upp-följning och styrning, vilket har resulterat att sjukhuset i det närmaste har en ekonomi i balans – 2,5 mkr bättre än budget.

Stor donation stärker patientnära forskning För att kunna visa på nya vägar i vården är öppenhet för nya rön nödvändigt, liksom att ständigt utveckla omvårdnad och behandlingsmetoder. Forskningsenheten vid Mag-tarmcentrum fortsätter att produ-cera viktiga patientnära studier, med stor nationell och internationell uppmärksamhet. Genom ett omfattande stöd från Familjen Erling-Perssons stiftelse på sammanlagt 44,5 mkr under en femårsperiod får den patient-nära forskningen nu möjlighet att utvecklas långsiktigt.

Satsning på vårdutvecklingUnder året har en större satsning på vårdut-veckling inletts. Målsättningen är att höja den akademiska kompetensen hos sjukskö-

terskor och paramedicinska specialister så att arbetet med att evidensbasera vården underlättas.

Vård- och behandlingsprogram ger bättre kvalitet Arbetet med att ta fram och implemen-tera vård- och behandlingsprogram pågår inom hela sjukhuset. Målet är att alla stora patientgrupper på sjukhuset ska omfattas. Neurologiska kliniken har under året börjat arbeta med internationella klassifikationer av funktionsförmåga, ICF.

Uppföljning av kvalitetsresultatSjukhuset är på god väg mot målet att medverka i alla nationella kvalitetsregister för uppföljning av vård och behandling, relevanta för våra patientgrupper – en viktig process för att visa våra vård- och behandlingsresultat i relation till andra sjukhus. Hospiceklini-ken har gått med i det nationella registret för palliativ vård och Neurologiska kliniken har inlett samarbete med nationella registret för neurologisk rehabilitering. Avtal mellan Mag-tarmcentrum och nationellt kvalitets-register för obesitaskirurgi har upprättats.

Patientsäkerhetsarbetet intensifierasSjukhuset tog under 2006 ett tydligt avstamp i en process med målet att bli ledande inom patientsäkerhet. Fyrtiofem av sjukhusets medarbetare inklusive sjukhusets ledning har deltagit i ett kompetenshöjande program för hur detta arbete kan genomföras.

Etik och existentiella frågor tar platsArbetet med värdedialoger har trappats upp under året. Sjukhusdiakonen och sjukhus-prästen är integrerade och viktiga delar i Ersta sjukhus, med bland annat regelbundna besök på Erstabacken och samtal med patienter med IBS (Irritable Bowel Syndrome).

Anhörigstöd Psykiatriska kliniken genomför på uppdrag av Stockholms läns landsting ett projekt med

S

��

”Man upplever aldrig situationen som stressig, även om man vet att det kan vara stressigt.”

Patient Ersta sjukhus

��

På Ersta sjukhus bedrivs kvalificerad vård inom flera olika områden.

• Mag-tarmcentrum erbjuder högt specialiserad medicinsk och kirurgisk sjukvård för patienter med sjukdomar i tarm och mage. Enheten utför också allmänkirurgiska ingrepp. Här finns också en anestesi- och intensivvårdsklinik.

• Röntgenkliniken är helt digitaliserad och utför un­dersökningar av inre organ såväl som skelettrönt­gen och bentäthetsmätningar.

• Neurologiska kliniken – Erstagårdskliniken erbjuder neurologisk rehabilitering riktad till personer med neurologiska sjukdomar eller skador, till exempel stroke, hjärntumörer, huvudvärk, MS eller Parkin­sons sjukdom.

• Hospicekliniken är till för svårt sjuka och döende personer som är i behov av vård i livets slutskede hemma eller på avdelning. Vi arbetar speciellt med yngre patienter och barnfamiljer.

• Psykiatriska kliniken har som främsta målgrupp sjukvårdspersonal med psykiska problem och stressrelaterade tillstånd.

• Inom sjukgymnastiken arbetar vi särskilt med att förebygga, undersöka och behandla funktionsstör­ningar som begränsar individens rörelseförmåga.

• Ersta sjukhus har specialistmottagning i gynekologi, ortopedi, urologi och öron­näsa­hals och för patienter med hjärtsjukdomar, diabetes och endo­krinologiska sjukdomar.

Tfn 08-714 65 00

Om Ersta sjukhus

fördjupat stöd till anhöriga. Projektet är inriktat på gruppverksamhet och hittills har ett hundratal personer deltagit. Den första utvärderingen visar att mer än 90 procent av gruppdeltagare är mycket nöjda. Kliniken har även erbjudit öppna föreläsningar som varit mycket välbesökta.

Sjukgymnastisk modell för IBS-patienterSjukgymnastiken genomförde en patien-tenkät som visade på fortsatt mycket gott resultat för bemötande, tillgänglighet och behandlingsinsatser. En sjukgymnastisk modell för att komplettera övrig behandling av patienter med IBS har utvecklats tillsam-mans med öppenvårdsmottagningen vid Mag-tarmcentrum.

En av Europas modernaste operationssalar Ett omfattande ombyggnadsarbete har genomförts på Mag-tarmcentrum. Dels har en avdelning för större kirurgi renoverats, med samtidig renovering av intensivvården och uppvakningsavdelningen, dels har en operationssal byggts om till en av Europas modernaste – särskilt inredd för laparoskopi. Ombyggnaden är den första i sitt slag i Sve-rige och möjliggjordes genom stöd från Ruth och Richard Julins stiftelse.

Effektivare röntgenklinik På röntgenkliniken har utrustningen moderniserats i och med investeringen i en så kallad direktdigital genomlysningsut-rusning. För att förbättra ekonomi, kvalitet och resursutnyttjande och göra kliniken mer

konkurrenskraftig inför framtiden, har också förändringar av arbetssätt inletts.

Utökade avtal och nya specialist- mottagningar Ersta diakonis långsiktiga strategi är att bredda och utöka vårdutbudet. Under året har bland annat Hospicekliniken utökats med tre vårdplatser på avdelningen och nio platser i hemsjukvården (ASIH). Avtal med landstingen i Stockholm, Skåne och Västra Götaland har slutits för obesitaskirurgi. Från 1 april 2006 tog Ersta diakoni över Specialistmottagningar i närsjukvården på Södermalm. I och med övertagandet kan Ersta sjukhus nu erbjuda kompetens inom ortopedi, öron-näsa-hals, urologi, gyneko-logi, kirurgi och internmedicin.

��

Prestationer 2006 2005

Somatisk sjukv. besök �0 ��� �� ��� varav läkarbesök �� ��� �� ��� varav övriga besök �� ��� �� ���

Operationer � �0� � �0� varav slutenvård � 0�� � ��� varav öppenvård � ��� � 0��Skopier � ��� ­ Ej särredovisade tidigare Vårddagar � 0�0 � ���

Rehabilitering Antal besök totalt �� ��� �� ��� varav läkarbesök � ��� � ��� varav övriga besök �� 0�� �� ��� Vårddagar �� ��� �� ���

Psykiatrin Antal besök totalt �0 ��� �� 0�0 varav läkarbesök � ��� � �0� varav övriga besök � ��� � ��� Vårddagar � ��0 � ��0 Dagvårdsbesök � ��� � 0��

Hospice Vårddagar �� ��� �� ��� varav avdelning � ��� � ��0 varav hemsjukvård SAH �� �0� �� ��� Dagvårdsbesök �) 0 ��� Nedlagd

Medicinsk service Undersökningar �� ��0 �� ��� varav röntgen �� ��� �� ��0 varav endoskopi �0 ��� �0 0��

Ersta sjukhus 2006 2005

Externa intäkter ��0 0�� ��� ���Interna intäkter �� ��� �� �0�Externa kostnader ­�0 ��� ­�� �0�Personalkostnader ­��� ��� ­��� ���Interna kostnader ­�� ��� ­�� ���Avskrivningar och internränta ­�� ��� ­� ���Dispositioner ­� �0� ­� �0�Resultat ­�0� ­� ��� Antal anställda ��� ��� (Inkl. interna transaktioner)

��

��

Social verksamhet

Inom det sociala verksamhets­området vill vi möta våra klienters, gästers och boendes behov och önskemål genom stor lyhördhet för den enskildes situation. Vi stärker den befintliga vården och behand­lingen på många sätt, framför allt genom ett övergripande kvalitets­arbete och metodutveckling.

tnyttjandet av platserna inom de olika verksamheterna är avgörande för ekonomisk stabilitet. Beläggningen

på våra enheter har ökat, och vi har tryggat framtida beläggning genom många nya ram-avtal. Det ekonomiska resultatet är fortfarande negativt men betydligt bättre än tidigare år. Vår ambition är att bredda enheternas upp-drag till komplementära verksamheter eller nya målgrupper. Vi värnar då om vår styrka att vara modellskapande inom det sociala arbetet.

Alzheimers Café Under året har bland annat Alzheimers café startat i samarbete med Alzheimerföreningen. En uppskattad verksamhet för yngre med demenssjukdom och deras anhöriga. Fyra kvällar under hösten samlades upp till 60 personer för att lyssna till föredrag, samtala och umgås.

Översyn av äldreomsorgen Under 2006 genomfördes en översyn av äldreomsorgen, vilken har utmynnat i bättre ekonomistyrning och organisationsförändring. Mariahemmet har haft en beläggning på i snitt 97,2 procent, och andelen gruppboende-platser har ökat. Antalet timmar för hemtjänsten ökar, men verksamheten dras fortfarande med ekonomiskt underskott. Dagverksamheten vid Villa Cederschiöld har genomfört Anhörig-modellen som bygger på reminiscensmetoden, med bland annat utbildningar och före-

läsningar för personal inom och utanför Ersta diakoni. Äldreomsorgen har också påbörjat ett EU-utbyte av personal mellan Ersta diakoni, och Evangelisches Diakoniwerk Gallneukirchen i Österrike, som finansieras genom da Vinci-programmet.

Hjälp för traumatiserade flickorFör Ersta flickhem har året präglats av konsolidering och utveckling av metoder. En organisationsförändring har genomförts för att nå ekonomisk stabilitet och möjliggöra samordningsvinster mellan de två behand-lingshemmen. Personalen har arbetat dels med att förtydliga sina arbetsmetoder, dels hur miljö-, rid- och individualterapi effekti-vast ska samverka.

Fortsatt utvärdering av stödgrupperErsta Vändpunkten har lagt fortsatt vikt vid utvärdering av programmen. Forskningen kring Vuxenprogrammet har fullföljts och dokumentation utifrån forskning av grupp-verksamhet för tillfrisknande pappor har följts upp. För att förbereda för fortsatt utveckling har verksamheten också fokuserat på konso-lidering. Stiftelsen af Jochnick Foundation beslutade att stödja ett treårigt projekt för utveckling av grupper för Unga Vuxna med start 2007.

En brygga mellan landsting och kommunI mars 2006 firade Erstabacken ett år och har nu etablerat ett välfungerande boende som överbryggar klyftan mellan landstingets och kommunens ansvar. De åtta platserna för svårt sjuka hemlösa personer har i princip varit fullt utnyttjade. Utvärdering påbörjades under 2006.

Utökat stöd till våldsutsatta kvinnorFör att tydliggöra verksamhetens inriktning bytte Ersta härbärge namn till Ersta fristad. I samband med detta gjordes en satsning för att öka kännedomen om det skyddade boendet, bland annat genom två frukostseminarier samt utvecklande av mer aktiva kontakter med soci-

U

”Ni lyssnar, lyssnar på vad man har att säga. Det är A och O”

Patient på Erstabackens boende för svårt sjuka hemlösa personer

�0

altjänsten. Genom stöd från Stiftelsen af Jochnick Foundation startades ett treårigt projekt med grupper för våldsutsatta kvinnor och ökat stöd till kvinnorna i mellanboendet.

Ingen garanterad finansieringFörutom Erstabacken, som finansieras av Stockholms stad och landsting, har de sociala enheterna ingen garanterad finansie-ring. Gåvor och donationer har därför stor betydelse för kva-liteten i det sociala arbetet. Ersta fristad och Ersta flickhem är beroende av kommunernas placeringar. Äldreboendet har ramavtal med Stockholms stad som gäller till 30 juni 2008. Avtal med andra kommuner finns också. Hemtjänstens avtal sträcker sig till 31 augusti 2008 med möjlighet till förläng-ning ett år. Ersta Vändpunkten får sedan 1999 ett bidrag av Stockholms stad, motsvarande ca 20 procent av verksamhets-kostnaderna.

Om Social verksamhet

Äldreomsorgen omfattar hemtjänst, dagverksam­het för personer med demenssjukdom och särskilt boende för äldre på Mariahemmet och Villa Ceder­schiöld med totalt �� platser.

Antalet boende: �� (��) Yngst: �� (��) år Äldst: �0� (�0�) år Medianålder: �� (��) år Antal personer under �0 år: � (�)

Ersta fristad erbjuder skyddat boende för fem kvinnor med barn som utsatts för våld eller hot, ett mellanboende efter den akuta krisen och grupper för våldsutsatta kvinnor.

Antal boende under året: �� (��) kvinnor, �0 (��) barn Genomsnittstid för boendet: �� (��) dagar Antal nationaliteter: �� (��)

Ersta Vändpunkten är till för dem som får sin livskvalitet påverkad av någon annans användande av alkohol eller någon annan drog. Här erbjuds stödgrupper och program för skolbarn, tonåringar, unga vuxna och vuxna. Man erbjuder också semi­narier, utbildningar och handledning för personal inom socialt arbete och vård.

Antal grupper: �� (��) Antal deltagare: ��� (���) Stödsamtal: ��0 (��0)

Ersta flickhem arbetar med traumatiserade tonårsflickor som har blivit utsatta för övergrepp. Verksamheten består av två behandlingshem, Lännahemmet med � platser och Marsta gård med � platser, som erbjuder dygnet runt­boende och behandling.

Genomsnittlig beläggning Lännahemmet: �,� (�,�) flickor Marsta Gård: �,� (�,�) flickor

På Erstabacken får svårt sjuka hemlösa personer kvalificerad vård och ett socialt motivationsarbete.

Antal platser: � (�)

Social verksamhet 2006 2005

Externa intäkter �� ��� �� ���Interna intäkter � ��0 � ���Externa kostnader ­�0 ��� ­�0 ���Personalkostnader ­�� ��� ­�� �00Interna kostnader ­�� ��� ­� ���Avskrivningar och internränta ­��� ­��0Dispositioner ­��� 0Resultat ­� ��� ­� ��� Antal anställda ��� ���

(inkl. interna transaktioner)”Nu har jag ochså förstått att jag betyder nåt.” Pojke 13 år, grupprogram Ersta Vändpunkten

��

��

Ersta Sköndal högskola

Ersta Sköndal högskola ska vara en öppen akademisk mötesplats för utbildning och forskning inom diakoni, etik, kyrkomusik, soci­alt arbete, det civila samhället och dess organisationer, teologi och vårdvetenskap. Högskolans institutioner är fördelade på två campus med tillsammans drygt �000 studenter.

ögskolan ägs gemensamt av Ersta diakonisällskap och stiftelsen Stora Sköndal. Under 2006 har fokus legat

på att konsolidera Ersta Sköndal högskola som en egen juridisk person. I januari star-tade högskolan som Ersta Sköndal högskola AB med en mängd nya ekonomiska och administrativa rutiner att implementera. Det arbetet har genomförts på ett tillfreds-ställande sätt. En rapport från Högskoleverket 2005 vi-sade att 96 procent av de utexaminerade vid Ersta Sköndal högskola hade etablerat sig på arbetsmarknaden ett år efter avslutad utbild-ning (vilket är den högsta siffran i landet). Sökandetrycket till utbildningarna är också stort i en jämförelse över landet och tenderar att öka för högskolans socionom- och sjuk-

sköterskeutbildningar.Det årligen återkom-mande Hamiltonsemi-nariet gick 2006 under temat ”Hem och etik”. Arrangemanget har nu på sitt andra år goda förutsättningar att bli en uppskattad mötesplats för vårdetik i den svenska forskarvärlden.

Resurscentrum får finansieringErsta Sköndal högskola strävar efter att utifrån sin forskning om civilsamhället och sina ägares tillhörighet till den ideella sek-torn, skapa ett biblioteks- och informations-centrum med fokus på civilsamhället. Ambitionen är att det ska bli ett interna-tionellt attraktivt resurscentrum. Ett första steg för att förverkliga ambitionen togs under 2006 då Riksbankens jubileumsfond beviljade ett stöd på 2 miljoner kronor för uppbyggnad av detta centrum. Högskolans utbildningsplatser finansieras genom anslag från utbildningsdepartementet. Totalt examinerades 305 studenter under 2006. Ersta Sköndal högskola bedriver också uppdragsutbildningar av olika slag. Under 2006 gavs till exempel en endoskopiutbild-ning för sjuksköterskor i samarbete med Ersta sjukhus.

Profilerad forskningHögskolan har 10 professorer, 6 docenter, ett stort antal disputerande lektorer och ett 20-tal doktorander. Här bedrivs livaktig forskning inom framförallt vårdvetenskap och socialt arbete, men även inom flera andra av högskolans profilområden. Anslag för olika forskningsprojekt söks i konkurrens med andra forskare från både privata och offentliga finansiärer. Detta görs framgångsrikt trots avsaknad av basstöd för forskning från staten. I slutet av året stärktes bland annat omvårdnadsforskningen i samarbete med Ersta sjukhus då Familjen Erling-Perssons stiftelse valde att ge ett femårigt stöd till forskning om vård i livets slut. Högskolan utför också relativt omfat-tande utvärderingsuppdrag för kommuner och ideella organisationer.

Om Ersta Sköndal högskolaAntal helårsprestationer 2006 (en helårsprestation = �0 godkända poäng)

Institutionen för vårdvetenskap Yrkesprogram ���,�� Fristående kurser ��,�� Totalt ���,��

Institutionen för diakoni och teologi Andra program ��,0� Fristående kurser ��,�� Totalt ��,��

Institutionen för kyrkomusik Andra program ��,�� Fristående kurser 0,00

Totalt ��,��

Institutionen för socialt arbete Yrkesprogram ���,�0 Andra program �0,00 Fristående kurser �0�,�� Total ���,��

Hela högskolan Totalt ���,0� (�� fler än �00�)

Forskningsprofiler • Det civila samhället och dess organisationer

• Tillit

• Socialt arbete inom offentlig sektor

• Utsatthet

• Kunskapsområdet vårdvetenskap med huvud­saklig inriktning mot personer med psykiska funktionshinder, palliativ vård och vård av äldre

• Vårdetik

• Vårdvetenskaplig livsåskådningsforskning

H

��

��

För Hans Ulfvebrand är samtal något oerhört viktigt, kanske till och med det allra viktigaste i hans tro. Att lyfta fram samtalet i kyrkans verksamhet har därför varit en självklar sak under året som gått.

rsta samtal är ett samarbete mellan Ersta diakoni och Sofia och Katarina församlingar, där tanken är att skapa en

mötesplats för samtal om kristen tro, aktuell teologi och kyrkans framtid. – Konceptet har funnits tidigare, då under namnet ”Sen kväll med Gud”, berättar Hans Ulfvebrand. Det är den idén vi nu följer upp under den kanske inte lika roliga, men mer beständiga titeln ”Ersta samtal”. De 15 träffarna har varit mycket välbesök-ta med i genomsnitt drygt 85 personer med olika bakgrund och i blandande åldrar. Mest populär hittills har föreläsningen med biskop

Martin Lönnebo varit, där 160 personer kom för att lyssna och samtala om Jesusboken. Många av deltagarna på träffarna är vana att delta i reflekterande samtal men det är, enligt Hans Ulfvebrand, absolut ingen förutsättning för att närvara. – Alla ska känna sig välkomna. Och att just Ersta kyrka står som värd är ett medvetet val. Ersta diakoni har ett gott renommé, och namnet är heller inte så belastat för dem som av olika anledningar har svårt att närma sig den traditionella kyrkan. Efter drygt ett år har saker och ting börjat sätta sig, och allt fler får upp ögonen för Ersta samtal. – Det här är helt rätt sätt att samverka på, tycker Hans Ulfvebrand, som förutom sin deltidstjänst inom Ersta kyrka är kyrkoherde i Sofia församling. Jag är över huvud taget mycket nöjd med året som gått, och med det utökade samarbetet mellan Svenska kyrkan och Ersta kyrka. Det känns mycket inspire-rande inför framtiden.

Ersta kyrka

Ersta oblatbageri Drygt 2 miljoner oblater tillverkades under året vid Ersta oblatbageri. Under 2006 genomfördes effektiviseringar av kundhan-teringen vilket har lett till avsevärt kortare leveranstider. Rören som oblaterna förvaras i har fått ett nytt, mer tidsenligt utseende och utgör en av Ersta diakonis mest spridda ”reklampelare”. Arbetet i oblatbageriet utförs hantverksmässigt av cirka 15 volontärer och 2,75 anställda. Nya volontärer, yngre såväl som äldre, har tillkommit under året. Oblat-bageriet är störst i landet och säljer oblater både till församlingar i Sverige och till Svenska kyrkan i utlandet. Glutenfria oblater är mycket efterfrågat och utgör den absolut största delen av tillverkningen.

Ersta frimärksavdelning har funnits i mer än 100 år och är en välkänd institution med stort kontaktnät bland filatelister. Frimärken som skänks av privat-personer och företag säljs vidare och blir ett bidrag till Ersta diakonis verksamhet, årets försäljning gav 210 000 kronor. Under året har verksamheten utökats med ett antal nya ”klippgrupper”.

Ersta museum Precis till höger vid entrén på Erstagatan 1 ligger ett museum som drivs av Ersta diakoni. Den första sjuksköterskeutbildningen i Sverige startades av Ersta diakoni och här kan man lära sig mer om sjuksköterskornas och diakonernas tidiga historia. Museet kan besökas efter bokning genom Ersta konferens & hotell.

Hans Ulfvebrand har initierat ”Ersta samtal” för att skapa en mötesplats för samtal om kristen tro.

2006 2005

Högmässor �� �� Totalt antal deltagare ���� ����

Veckomässor �� �0Totalt antal deltagare ���� ����

Begravningar �� ��Vigslar � �Dop � �Konserter �� ��Lunchmusik �� ��

E

��

��

Ersta diakonkår

Ersta diakonkår är en gemenskap för diakoner som fungerar som ett stöd i tjänsten och bidrar till för­djupning i uppdraget som diakon.Var och en som vigts till diakon i Svenska kyrkan har möjlighet att söka medlemskap i kåren.

årens talan förs av ett representant-skap, diakonrådet. Rådet sammanträ-der två gånger per år och diskuterar

både interna frågor och frågor som berör diakonatets och diakonins framtid i Svenska Kyrkan. Vid årsskiftet hade Ersta diakonkår 515 medlemmar. Varje år samlas ett stort antal diakoner på Ersta diakoni för Vinterkursen, en diakonal fortbildning. Årets kurs ägde rum den 8-9 mars under rubriken ”När egna källor sinar – om att bevaras i tron som församlingsarbe-tare” och lockade ett 80-tal deltagare. Under 2006 arrangerades också för första gången en fortbildningsdag för diakoner tillsammans med Stockholms stift och Ersta Sköndal högskola. Drygt 130 personer deltog och diskuterade bland annat diakonatet i kyrkan. Försäljningen av hemstöpta ljus inför julen bidrog med 24 000 kronor. Diakonipenningen som betalas av medlemmarna, är en gåva av frivillig storlek, som ska stödja någon av de sociala verksam-heterna inom Ersta diakoni. För 2006 blev det 40 000 kronor som möjliggjorde för Ersta fristad att ordna en sommarvecka i skärgården för barn och kvinnor som bor eller har bott i det skyddade boendet.

Att vara diakon idagFörutom 20 utbildningsplatser på Ersta Sköndal högskola utbildas diakoner på Bräcke Diakoni och på Vårsta Diakonigård. Efter utbildningen sker vigningen till diakon i det stift där man fått en tjänst. – Att vara diakon idag innebär ofta ett mångsyssleri, menar Maud Lundin, ordfö-rande i diakonrådet. Det är inte alltid man på morgonen vet vad man kommer att göra under dagen eftersom människors behov är så olika. Vi arbetar med människor i alla åldrar – från att leda barn och föräldragrupper till att vaka vid en gammal ensam människas dödsbädd och hela vägen däremellan. Arbets-uppgifterna skiljer också från arbetsplats till arbetsplats. För en diakon i församling utgör det vardagliga arbetet med kontakt och stöd till människor den största delen, men medver-kan vid gudstjänster är en viktig del av en diakons uppdrag. Präster och diakoner är jämställda i tjänst men det är tjänstgörande präst som avgör vad diakonen ska göra i gudstjänsten. – Gudstjänsten är nödvändig också för dia-konens egen skull. Den ger kraft och styrka i det dagliga arbetet, understryker Maud. Diakonin behövs mer än någonsin idag menar Maud. Det finns ekonomiska och andra vardag-liga problem där diakonen kan spela en roll genom att handfast stödja och hjälpa. Många människor idag upplever en kulturell och själslig fattigdom som leder till ett sökande efter trygghet och stöd. Att söka sig till en församling kan bli en fristad för många när socialtjänsten inte fungerar eller man vill slippa registreras.

KDiakonrådet har �� valda ledamöter som representerar de olika kretsarna runtom i Sverige.

��

Ersta fastigheter

Ersta fastigheter förvaltar och utvecklar fastigheter ägda av Ersta diakoni, samt står för lokalför­sörjning och lokalanpassningar gentemot Ersta diakonis huvud­verksamheter.

essutom erbjuds servicetjänster som varu-, mat- och materiallogistik till övriga verksamheter. Ersta fastighe-

ter omfattar även IT-, miljö- och säkerhets-avdelningar samt hotell- och konferensan-läggning.

Nya flexibla lokalerEtt av 2006 års större projekt har varit ombyggnaden och renoveringen av Utsikten, omfattande två våningsplan på totalt ca 1300 kvm på Fjällgatan 45 med fantastisk utsikt över Strömmen och Djurgården. Investe-ringskostnaden uppgick till drygt 21,6 mkr. Lokalerna har först och främst utformats för hälso- och sjukvårdsverksamhet, men kan också användas som kontorslokaler. – Utsiktens lokaler har medvetet gjorts flexibla, bland annat har vi flyttbara väggar så att vi lätt ska kunna anpassa dem för olika typer av verksamheter, berättar servicechef Roger Eriksson. Större delen av lokalerna var uthyrda i slutet av sommaren. Samtliga externa hyres-gäster bedriver någon form av sjukvårdverk-samhet.

Utsiktens första externa hyresgäst, Hudmot-tagningen, flyttade in i april månad. – Ersta diakoni är ett proffsigt ställe med mycket gott renommé. Våra verksamheter kompletterar också varandra på ett bra sätt, säger Hudmottagningens avdelningsförestån-dare Monica Söderteg. Hudmottagningen, som drivs av Prakti-kertjänst AB, etablerades 1994. Här finns idag sex läkare och åtta övrig personal som utför utredning och behandling av hudsjuk-domar, bland annat med hjälp av en stor ljusbehandlingsavdelning. I och med flytten har Hudmottagningen fått betydligt större lokaler, med operationsrum och fler behand-lingsrum.

Ersta konferens & hotellUnder 2006 har Ersta konferens & hotell bland annat uppgraderat tekniken i konferenslokalerna med nya DVD-spelare, LCD-skärmar, LCD-projektorer samt nya mikrofoner. Det medvetna miljöarbetet resulterade i utmärkelsen Stockholms Stads miljödiplom 2006. Omsättningen har ökat med cirka 2 miljoner.

På Ersta konferens & hotell finns konferensrum för 2 till 160 personer. Här finns också 22 hotellrum.

DErsta fastigheter 2006 2005

Externa intäkter �� ��� �� ���Interna intäkter �0 ��� �� ��0Externa kostnader ­�� 0�� ­�� �0�Personalkostnader ­�� ��� ­�� 00�Interna kostnader ­�� 0�� ­�� �0�Avskrivningar och internränta ­�� ��� ­�� 0��Dispositioner 0 0Resultat ��0 � ��� Antal anställda �� �� (Inkl. interna transaktioner)

2006 2005

Konferensbesökare �� ��� �� ���Konferensbokningar � 0�� � ���Hotellnätter � ��� � ��0

��

Våra medarbetareEtt viktigt område under 2006 som har stor betydelse för Ersta diakonis medarbetare har varit arbetet med ledarutveckling och kom-petensförsörjning. Ledarutvecklingsprogram (med start 2007) har utvecklats samtidigt som policys och riktlinjer inom bland annat rekrytering och utvecklingssamtal reviderats.

Dessutom har fortsatt tyngd lagts vid att minska sjukskrivningar och ohälsa i verksamheten. I samarbete med företagshäl-sovården och försäkringskassan har rehabili-teringsfrågorna haft hög prioritet. Chefer och fackliga ombud har genomgått utbildningar inom samverkan och arbetsmiljö.

Att anpassa verksamheten till nya EU- direktiv och arbetstidslagar har genomförts i en mängd olika arbetsgrupper. Det har krävt mycket tid och engagemang av många inblandade.

Margareta Danelius­GedinKlinikchef på Medicinkliniken, Mag­tarmcentrum, Ersta sjukhus

Varför arbetar du med det du gör och varför blev det Ersta sjukhus?Jag är en av dem som alltid vetat att jag ville bli läkare. Jag arbetade först i Kristinehamn och sedan på Danderyds sjukhus. På Danderyd fick jag arbeta fokuserat med min specialitet men det var för stort för mig. Jag ville tillbaka till det lilla sjukhuset. Ersta sjukhus är en per-fekt kombination för mig. Jag får vara specialist men samtidigt arbeta nära patienten och personligen känna kollegor och annan personal. Jag är nöjd med mitt val att bli läkare och att arbeta på Ersta sjukhus, här finns tid för etisk reflektion och kommunikation kring det vi gör.

��

Thomas Fröberg, gruppledare Ersta Vändpunkten.

2006* 2005

Antal anställda personer ��� ���Varav kvinnor ��� ���

Personalförändringar (Tillsvidareanställda) nyanställda �� ��slutat �� ��

Medelålder ��,� år ��,�

Medianlön per månad Kvinnor �� ��0 kr �� 000 kr Män �0 ��0 kr �� �00 kr

Sjukkalenderdagar per snittanställd ��,� ��,�0 Kvinnor ��,� ��,�� Män ��,� ��,��

Sjukkostnader � mkr �,�� mkr

Könsfördelning:Styrelse (��) � kvinnor � kvinnor � män � män

Ledningsgruppen (�) � kvinnor � kvinnor � män � män (� vakanser)

Chefer (��) �� kvinnor �0 kvinnor �� män �� män

* Observera att siffrorna för 2006 är exklusive Ersta Sköndal högskola, Campus Ersta

Varför arbetar du med det du gör och varför blev det Ersta Vändpunkten? Jag har jobbat i byggbranschen och gör så fortfarande. Att arbeta med något utanför bygget har varit viktigt för mig för det ger något an-nat, kontakten med människor. Det började med att min fru skulle gå gruppledarutbildningen på Ersta Vändpunkten och då kände jag att det kanske var något för mig också. Jag jobbar mest med tonårsgrupperna och lite i barngrupperna. Att arbeta med ungdomar är inget man gör för att bli rik. När jag ser dem gå härifrån efter 15 gruppträffar så har något ändrats i deras blick, jag blir stolt över att få vara en del av den förändringen.

�0

��

Det finns flera möjligheter för dig att göra skillnad för en medmänniska genom Ersta diakoni.

Ge en gåvaGe en gåva om stöd till Ersta diakoni eller någon av våra verksamheter. Du kan även ge aktieutdelning skattefritt om du äger aktier i noterade bolag.

Hedra eller gratuleraHedra någons minne, eller gratulera på en högtids­dag, genom en gåva.

Testamentera Din sista vilja har betydelse. Många väljer att testa­mentera pengar, aktier, fast egendom eller annan kvarlåtenskap till Ersta diakoni.

Bli volontärSom volontär bidrar du med din tid på någon av våra verksamheter.

Läs mer om hur du kan hjälpa till under Engagera dig på www.erstadiakoni.se

Kontakta oss påtfn 0�­��� �0 �0E­post donation@erstadiakoni.se

Du kan också:• boka konferens eller hotellrum –

tfn 0�­��� �� ��• skänka frimärken eller frimärkssamlingar –

tfn 0�­��� �� ��• köpa litteratur och musik i vår bokhandel• ge ett bidrag till kollekten i Ersta kyrka

Vill du bli medlem i Ersta diakonisällskap?Ring tfn 0�­��� �� �0

Du kan hjälpa till!

Pg 90 00 54-8

��

Årsmöte

Styrelsen

Direktor

Svenska kyrkans centrum för familjerådgivning

Ersta kyrka, Museum, Oblatbageri, Frimärksavd. Diakonkåren

Referenspunkt Ersta

Personal

Ekonomi

Fastighetsavd.

Kommunikation & Insamling

inkl. konferens & hotell

Ersta diakonisällskap

Ersta sjukhus Social verksamhet Ersta Sköndal högskola AB

��

Årsredovisning 2006

��

Styrelsen och direktorn för Ersta diakonisällskap får härmed avge sin årsredovisning för år 2006.

InledningErsta diakonisällskap är en ideell förening som har till än-damål att driva verksamhet inom vård, omsorg, utbildning och forskning. Föreningen har verkat sedan år 1851. Pro-fessionellt driven sjukvård och socialt arbete tillsammans med en högskola ger Ersta diakonisällskap unika förutsätt-ningar att verka inom välfärdssektorn. Ersta diakonis verksamheter finansieras huvudsakligen genom avtal med staten, landsting, kommuner och Svenska kyrkan. Gåvor och bidrag är ett värdefullt stöd som kom-mer att få allt större betydelse. De eventuella överskott som uppstår går till utveckling av verksamheten i form av vård, omsorg, utbildning och forskning. Den negativa resultattrenden vändes föregående år och för andra gången på många år visar sällskapet ett positivt resultat. Vinsten uppgår till 0,6 mnkr på en total omsättning på 581 mnkr. Förklaringen står dock framför allt att finna i att finansförvaltningen har gett ett mycket positivt tillskott medan flera av kärnverksamheterna fortfa-rande går med underskott.

Ekonomin under året som gått Frågan om ekonomisk stabilitet parallellt med en utvidg-ning av verksamheten för att öka intäkterna har präglat ledningens arbete även under detta år. Under 2005 inleddes en expansion av kärnverksamheterna, framför allt inom sjukhuset, enligt den strategi som styrelsen tidigare beslu-tat om för de närmaste åren. Utvidgningen kommer fortsatt att kräva såväl investeringskapital som fokuserat ledarskap i form av styrning, kontroll, utvärdering och uppföljning. För sjukhusets del har år 2006 präglats av ett intensivt arbete med åtgärdsplaner för att skapa en stabil ekonomisk bas. I syfte att ge möjlighet för vård att växa och öka intäk-terna för sjukhuset, deltog Ersta diakonisällskap i en upp-handling inom Stockholms läns landsting år 2005 avseende en Specialistmottagning i närsjukvård Södermalm. Ersta diakoni vann upphandlingen och övertog verksamheten, som numera heter Ersta sjukhus, Specialistmottagningar, den 1 april 2006. Sjukhusets resultat, - 0,1 mnkr, är 2,5 mnkr bättre än budgeterat. Framförallt två av verksamheterna har dock lönsamhetsproblem. Hospicekliniken har fått ett utökat av-tal med Stockholms läns landsting avseende fler vårdplatser, men under året har beläggningen varit låg. Specialistmot-tagningarna har under sitt första verksamhetsår inom Ersta

diakonis regi haft ett lågt patientinflöde. Detta har fått en direkt konsekvens på resultatet och en förlust redovisas för det första verksamhetsåret. I april 2007 kommer Specia-listmottagningarna att flytta till Utsikten på Fjällgatan 45 vilket innebär bättre service till patienterna med närheten till sjukhuset och mer effektiva processer för sjukhusets personal. Stora investeringar i både utrustning och lokaler har skett inom sjukhuset i syfte att kunna bedriva en effek-tiv medicinsk och patientorienterad vård i framkant. En operationssal har uppgraderats med mycket avancerad utrustning för laparoskopiska operationer, där Ersta diakoni erhållit avsevärt stöd från Ruth och Richard Julins stiftelse. Intensivvårdsavdelningen, vårdavdelningarna samt dag-operationsenheten har byggts om för att bidra till en mer effektiv vårdprocess. I december 2006 fick Ersta diakoni det positiva beskedet att Familjen Erling-Perssons stiftelse beslutat att bidra med 44,5 mnkr från för patientnära forskning inom mag-tarmsjukdomar och för vård i livets slutskede. Donationen kommer att utbetalas under en femårsperiod och har avgö-rande betydelse för att stärka forskningen inom sjukhuset. Den sociala verksamheten uppvisar fortfarande en förlust men har förbättrat resultatet med 2,5 mnkr jämfört med föregående år. Mariahemmet minskade sin personalstyrka inför verksamhetsåret 2006 och resultatet blev 0,7 mnkr bättre än budgeterat. Under hösten 2006 har en översyn gjorts av äldreomsorgen vilket under kommande år kom-mer att leda till ytterligare åtstramningar av personalstyr-kan samt ny schemaläggning som är bättre anpassade till verksamhetens behov. Det har visat sig svårt att uppnå lönsamhet inom hemtjänsten som för året har en förlust på 1,7 mnkr. Skälet är inte bara beläggningsproblem utan även prissättningen och effektivitetsutnyttjandet. Ersta fristad (f.d. Ersta härbärge) har haft något låg beläggning men har erhållit mer gåvor och bidrag än bud-geterat. Från och med januari 2007 har man sänkt dygns-avgiften för att bättre kunna konkurrera med Stockholm stads kvinnojourer. Marsta gård har haft 100 % beläggning i flera månader under året vilket uppväger Lännahemmets låga beläggning i slutet av året. Ersta Vändpunkten har minskat personalstyrkan för att minska sina kostnader. Dessutom har varken gåvor eller bidrag uppnått bud-geterad nivå. Under året beslutade Stiftung af Jochnick Foundation att stödja utveckling av verksamheten inom Ersta fristad och Ersta Vändpunkten. Stödet betalas under en treårsperiod med start 2006 för Ersta fristad och 2007 för Ersta Vändpunkten.

Förvaltningsberättelse

��

Ersta Sköndal högskolas verksamhet bedrivs sedan år 2006 i ett aktiebolag. Ersta diakoni och Stiftelsen Stora Sköndal äger 50 % vardera av aktierna i bolaget. Den interna verksamheten har präglats av ett intensivt arbete med ef-fektivisering av processer och kostnadsbesparingar. Ägarna har bidragit med aktieägartillskott på 6,0 mnkr under året för att täcka de förluster som uppkommit i bolaget. Årets omsättning uppgår till 92 mnkr varav statsbidraget svarar för 56 mnkr. Den ansamlade förlusten för verksamheten är 5,6 mnkr, som täcks av ovan nämnda aktieägartillskottet om 6,0 mnkr. Därmed redovisar Ersta Sköndals högskola en balanse-rad vinst på 0,4 mnkr. Fastighetsavdelningens arbete har fokuserats på de stora ombyggnationerna på sjukhuset och att färdigställda om-byggnationen av den så kallade ”gamla matsalen” i berget. Lokalerna kallas Utsikten och hyrs ut till externa och interna hyresgäster. Styrelsen har under året, genom sin kapitalplaceringskom-mitté, valt att vara mer aktiv än tidigare på de finansiella marknaderna. För att generera högre avkastning utan att förändra risknivån nämnvärt har en försiktig övergång skett till mer aktierelaterade värdepapper och aktieandelen uppgår nu till cirka 25 %. Portföljens värde uppgår till 539 mnkr och avkastningen har varit 6,9 % under året. Under år 2007 kommer en utvärdering av såväl förvaltare som placerings- policy att genomföras. Resultatet är positivt på verksamhetsresultatnivå (7,5 mnkr) men justerat för erhållna gåvor är verksamhetsresulta-tet negativt även år 2006. Det har dock förbättrats med 5,9 mnkr jämfört med år 2005 då verksamhetsresultatet uppgick till – 9,5 mnkr.

Styrelsens arbetsformerStyrelsen har sammanträtt 11 gånger under året och har huvudsakligen fokuserat på frågorna om expansion, positio-nering och strategi i en alltmer förändrad omvärld. Styrelsen har lagt ner mycket kraft och energi på att skapa bättre för-utsättningar för Ersta diakoni att verka med en allt tydligare diakonal inriktning. För att säkerställa en trygg organisato-risk plattform har styrelsen utrett frågan om associationsform samt lagt fram ett förslag till reviderade stadgar att presente-ras vid nästkommande årsmöte.

Medlemmar i sällskapetAntalet medlemmar i Ersta diakoni var vid årsskiftet 2006/2007 918 (966), varav 515 (534) diakonissor/diakoner.

Förvaltade stiftelser

Nedan redovisas det egna kapitalet i de av Ersta diakoni­sällskap förvaltade stiftelserna per bokslutstillfälle. Stiftelserna har egen årsredovisning och revisionsberättelse.

Stiftelsen Friherinnan Maria Rappe ���Stiftelsen Brita Afzelius � 0��Stiftelsen Eleonora von Höpken � ���Stiftelsen Sten H Bertheaus gåvofond ���Stiftelsen Sjukhusets frisängsfond � 0��Stiftelsen Sjukhemmets frisängsfond ���Stiftelsen Emil, Frida och Stina Hultstrands fond � ���Stiftelsen Annie och Fritz Tjus donationsfond II � ���Anna Wikströms Stiftelse � ���Stiftelsen Hemmets Fristad ���Henrietta Cannings Stiftelse ���Margaretha Hamilton af Hagebys Fond � ���Nödhjälpskassan i Stockholm Samfond �� ���Stiftelsen Bethelhemmet � ���

Summa 72 591

Stiftelser som förvaltas av bank men vars avkastning tillfaller Ersta diakonisällskap:

Stiftelsen Adolf och Gurli Johnssons fond för Ersta diakonisällskap � ���Linnea Carlssons Stiftelse �� ���

Summa 29 242

��

(siffror inom parentes avser år 2005. Om inte särskilt anges, redovisas alla

belopp i tusental kronor.)

Sammanfattning av 2006 års resultat- och balans-räkning.Omsättning och nettoresultat per verksamhetsområde framgår av not 2. Som framgår av resultaträkningen uppgick Erstas dia-konis intäkter till 581 mnkr (566). Av dessa utgjorde 10,8 mnkr (18,0) gåvor och medlemsavgifter i diakonisällskapet.

Rörelsens kostnader exklusive avskrivningar och jämförelse-störande poster uppgick till 544 mnkr (540). Efter avskriv-ningar och finansiella poster redovisas ett överskott på 11,6 mnkr (18,8). Värdepappersportföljen har varit placerad i såväl räntebärande värdepapper som aktierelaterade place-ringar. Som framgår av balansräkningen uppgick Ersta diakonis omslutning per 31 december 2006 till 891 mnkr (817). Det egna kapitalet uppgår till 426 mnkr (416).

Ekonomisk sammanfattning

Flerårsöversikt 2006 2005 2004 2003 2002

Nettoomsättning ��� ��� ��� ��0 ��� ��� ��� ��� ��� ���

Gåvor och bidrag, exkl. statsbidrag till högskolan �� ��0 �� ��� �0 ��� �� 0�� �� ���

Personalkostnader ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��0 ���

Årets resultat ��� � ��� ­� ��� ­� ��� ­�� ���

Likvida medel �� ��� � ��� � ��� � ��� � 0��

��

Not 2006 2005

Verksamhetens intäkter

Årsavgifter ��� �00

Kollekter, testamentsmedel och gåvor �0 ��� �� ���

Erhållna bidrag � �� ��� �� �0�

Nettoomsättning � ��� ��� ��� ��0

Övriga rörelseintäkter � �0� ��

Summa verksamhetens intäkter ��� ��0 ��� ���

Verksamhetens kostnader

Övriga externa kostnader ­��� ��� ­��� ���

Personalkostnader � ­��� ��� ­��� ���

Av­ och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar �,� ­�� ��� ­�� ���

Övriga rörelsekostnader ­� ��� ­

Summa verksamhetens kostnader ­��� ��� ­��� 0�0

Verksamhetsresultat � �0� � ���

Resultat från finansiella investeringarResultat från övriga värdepapper och fordringar � �� ��� � ���Ränteintäkter och liknande resultatposter � � ��� �� ���Räntekostnader och liknande resultatposter ­�� ��� ­�0 �0�

Summa resultat från finansiella investeringar � 0�� �0 ���

Årets resultat före dispositioner �� ��� �� �0�

ResultatdispositionerUtnyttjande av fonder och ändamålsbestämda medel från tidigare år �� � ��� � ��0Reservering av fonder och ändamålsbestämda medel till kommande år �� ­�� ��� ­�� ��0

­�0 ��� ­�� ��0

Resultat 591 2 295

Resultaträkningar

��

Balansräkningar

TILLGÅNGAR Not 2006 2005

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark � ��� ��� ��� ���

Inventarier � �� ��� �� ���

Pågående nyanläggningar och förskott � � ��� � ��0

��� ��� ��� ���

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag � �00 �00

Andra aktier och andelar �0 ��0 ��� ��� ���

Övriga långfristiga fordringar �� � �00 � 000

��� ��� ��� ���

Summa anläggningstillgångar ��� ��� �0� ���

Omsättningstillgångar

Varulager

Handelsvaror ��� ���

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar �� ��� �� ���

Övriga fordringar �� ��� �� ���

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter �� �� 0�� �� ��0

�0� 0�0 �0� ���

Kassa och bank �� ��� � ���

Summa omsättningstillgångar ��� ��� �0� ���

SUMMA TILLGÅNGAR 890 621 816 967

��

EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 2006 2005

Eget kapital ��

Bundet eget kapital

Förvaltade fonder � ��� � ���

Kapitalbehållning �00 000 �00 000

�0� ��� �0� ���

Fritt eget kapital

Egna disponibla fonder �� ��� �0 ���

Ändamålsbestämda medel �� ��� �� ��0

Balanserade vinstmedel ��� ��� ��� ���

Årets resultat ��� � ���

Summa fritt eget kapital ��� �00 ��� ���

Summa eget kapital ��� ��� ��� ���

Avsättningar

Avsättningar för pensioner ��� ��� ��� ���

Långfristiga skulder ��

Skulder till kreditinstitut ��� ��� �0� 0��

Övriga skulder �� ��

��� ��� �0� 0��

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder �� ��� �� 0��

Övriga skulder �� ��� �� ���

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter �� �� ��� �� 0��

Summa kortfristiga skulder ��� ��� ��� ���

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 890 621 816 967

Ställda säkerheter

Fastighetsinteckningar �0� ��� ��� ��� Värdepappersdepå �� 0�� �� 000

��� ��� ��� ���

Ansvarsförbindelser

Pensionsgaranti FPG � ��� � ���

Borgensförbindelser � �00 ­

�0

Kassaflödesanalys

Not 2006 2005

Den löpande verksamheten

Verksamhetsresultat före finansiella poster � �0� � ���

Avskrivningar �, � �� ��� �� ���

Reaförlust (+), reavinst (­) på anläggningstillgångar � ��� ���

Ökning (+), minskning (­) av långfristiga avsättningar ­� 0�� ­� ���

Minskning av långfristiga fordringar �� �00 �00

Kassaflöde före räntor och utdelningar m.m. 38 206 23 854

Erhållen ränta �� ��� �� ��0

Erlagd ränta ­�� ��� ­�0 ���

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 39 192 26 776

Rörelsekapitalets förändring

Ökning (­), minskning (+) av kortfristiga fordringar � ��� ­�0 ���

Ökning (­), minskning (+) av lager �� ��

Ökning (+), minskning (­) av kortfristiga skulder � 0�� �� ���

Ökad (­), minskad (+) bindning i rörelsekapital � �0� � ���

Kassaflöde från den löpande verksamheten 43 901 29 475

Investeringar

Investeringar i materiella anläggningstillgångar �, �, � ­�� ��� ­�� ���

Investeringar i aktier i dotterbolag 0 �00

Investeringar i värdepapper �0 ­��� ��� ­��� ���

Försäljning av värdepapper �0 ��� ��� ��� �0�

Summa nettoinvesteringar -90 605 -24 951

Kapitalöverskott (+) Kapitalbehov (-) -46 704 4 524

Finansiering

Lämnade aktieägartillskott ­� �00 ­� �00

Ökning (+), minskning (­) av långfristiga skulder �� �0� ­�

Finansiering netto 61 108 -1 504

Ökning (+), minskning (-) av likvida medel 14 404 3 020

Likvida medel vid årets början � ��� � ���

Likvida medel vid årets slut �� ��� � ���

��

Sällskapets årsredovisning har upprättats enligt Årsredovis-ningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd.

Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt.

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut- principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen.

Anläggningstillgångar. Materiella och immateriella anläggningstillgångar avskrivs systematiskt över den be-dömda nyttjandetiden.

Leasingavtal. Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som operationell leasing, dvs. leasingavgifter kostnadsförs löpande.

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det innebär att det redovisade kassaflödet endast omfattar transaktioner som medför in- och utbetalningar. Kassa-flödet redovisas uppdelat på den löpande verksamheten, investeringar och finansiering. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar som dels är utsatta för endast obetydlig risk för värdefluktationer, dels handlas på en öppen marknad till kända belopp och har kortare återstående löptid än tre månader från anskaffnings-tidpunkten.

Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhål-lits eller kommer att erhållas. Gåvor i form av tillgångar som ej utgör kontanter, t.ex. fastigheter, aktier och andra värdepapper värderas till ett försiktigt beräknat marknads-värde vid gåvotillfället. Intäkter i form av årsavgifter bokförs i enlighet med kontantprincipen. Intäkter i form av kollekter intäktsförs i anslutning till insamlingstidpunkten. Avsättning sker till ändamålsbe-stämda medel vid samma tidpunkt. Intäkter i form av gåvor och testamentsmedel intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Alla gåvor och testamentsmedel fonderas till ändamålsbestämda medel. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod, periodi-seras bidraget över denna period. Bidrag som avser stöd vid förvärv av anläggningstillgång reducerar tillgångens anskaffningsvärde. Nettoanskaffningsvärdet utgör grund för beräkning av avskrivningarnas storlek.

AvskrivningsprinciperAnläggningstillgångarna redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas ekonomiska livslängd.

Avskrivningar enligt plan, %:

Byggnader �,�0 – �,00Inventarier �0,00 – ��,00

Not 1 Erhållna bidrag

Bidragsgivare 2006 2005

Statsbidrag* ­ �� ���Landstingsbidrag ­ ���Kommunbidrag � �0� � 000Kyrkofonden ­ � ���Bidrag från fonder �0 ��0 � ���Bidrag från stiftelser � 0�� � ���Övriga bidragsgivare ��� � 0��

Summa 25 735 58 401

*) Statsbidraget år 2005 avser Ersta Sköndals högskola AB, vars verksamhet från och med år 2006 bedrivs i eget aktiebolag.

Redovisningsprinciper och noter

��

Not 2 Sällskapets nettoomsättning och resultatResultatet redovisas efter dispositioner men före eliminering av interna transaktioner.

2006 2005

Omsättning Resultat Omsättning Resultat

Ersta sjukhus ��0 ��� ­�0� ��� ��� ­� ���Sociala verksamheten �� ��0 ­� ��� �� ��� ­� ���Ersta Sköndal högskola, campus Ersta* ­ ­ � ��� ­� ���Ersta fastigheter �0 ��� ��0 �� ��� � ���Övriga verksamheter � ��� � ��� � ��� �� �0�

Summa 542 581 591 489 780 2 295

*) Ersta Sköndal högskolas verksamheten bedrivs sedan år 2006 i ett eget aktiebolag. Verksamhetens resultat och omsättning kommenteras under rubriken ”Ekonomin under året som gått”

Not 3 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

2006 2005

Antal anställda Varav män Antal anställda Varav män

Medelantalet anställda i Sverige ��� ��� ��� (���)Antalet personer i ledningsgruppen � � � �

2006 2005

Löner och andra Sociala Löner och andra Sociala ersättningar kostnader ersättningar kostnader

Styrelse och direktor � ��� � �0� � ��� ���Varav pensionskostnader ��� ���Övriga anställda ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ���Varav pensionskostnader �� ��� �� 0��

Summa 251 346 133 680 250 939 133 469

Sjukfrånvaro % 2006 2005

Total sjukfrånvaro i förhållande till total arbetstid �,�� �,��Varav andel överstigande �0 dagar ��,�� ��,��Sjukfrånvaro kvinnor �,0� �0,0�Sjukfrånvaro män �,�� �,��Sjukfrånvaro i ålderskategori ­ �� år �,�0 �,��Sjukfrånvaro i ålderskategori �0 ­ �� år �,�� �,��Sjukfrånvaro i ålderskategori �0 ­ år �0,�� �0,�0

��

Not 4 Resultat från övriga värdepapper och fordringar 2006 2005

Erhållna utdelningar �0 ��� ���Realisationsresultat vid försäljning av andelar � �0� � ���

Summa 12 243 8 365

Not 5 Ränte- och övriga finansiella intäkter 2006 2005

Räntor � ��� �� ���

Summa 5 725 12 616

Not 6 Byggnader 2006 2005

Ingående anskaffningsvärde ��� ��� ��� ���Årets inköp �� ��� � ���Omklassificeringar ­ �0Utrangeringar ­�� ��� ­Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 673 616 636 783Ingående avskrivningar enligt plan ��� ��� ��� ���Årets avskrivningar enligt plan �� ��� � ���Utrangeringar ­� ��� ­Utgående ackumulerade avskrivningar 254 372 249 662Ingående nedskrivningar ��� ��� ��� ���Årets nedskrivningar ��0 ­Utgående ackumulerade nedskrivningar 164 699 163 829

Utgående bokfört värde 254 545 223 292 Taxeringsvärde ��� ��� ��� ���Varav byggnader �� �00 �� ���Varav mark �0 ��� �0 ���

Not 7 Inventarier 2006 2005

Ingående anskaffningsvärde ��� ��� ��� 0��Årets inköp �� ��� �0 0��Årets utrangeringar/försäljning ­�� ��� ­��Omklassificeringar ­ ��0Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 160 511 144 715Ingående avskrivningar enligt plan ��0 0�� ��� ���Årets avskrivningar enligt plan � ��� � ���Årets utrangeringar ­�� 0�� ­�Omklassificeringar ­ ��0Utgående ackumulerade avskrivningar 125 665 130 037Ingående nedskrivningar � ��� � ���Årets nedskrivningar � �0� ­Utgående ackumulerade nedskrivningar � ��� � ���Utgående bokfört värde �� ��� �� ���

Not 8 Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer 2006 2005

Belopp vid årets ingång � ��0 ���Under året nedlagda kostnader � ��� � ���Omklassificeringar ­� 0�� ­�0Årets utrangeringar ­ ­�0�Utgående bokfört värde � ��� � ��0

Not 9 Andelar i koncernföretag Röst Kapital Antal Namn andel % andel % andel %

Ersta Sköndal högskola ABorg.nr ������­���0 �0 % �0 % � 000

2006 2005

Ingående anskaffningsvärde �00 0Årets inköp ­ �00Utgående ackumulerat anskaffningsvärde �00 �00Utgående bokfört värde �00 �00

��

Not 10 Andra aktier och andelar

2006 2005

Ingående anskaffningsvärde ��� ��� ��� ���Årets inköp ��� ��0 ��� ���Årets avyttringar ­��� �0� ­�0� ���

Utgående bokfört värde 480 982 459 625

AktierErsta diakonisällskap 2006 2005

Bokfört värde �� ��0 �� �0�Börsvärde eller motsvarande ��� ��� �� ���

Ernst TigerschöldBokfört värde �0� �0�Börsvärde eller motsvarande � �0� � 000

Obligationer och andra räntebärande värdepapperErsta diakonisällskap 2006 2005

Bokfört värde ��� 0�� ��� ���Börsvärde eller motsvarande ��� ��� ��� ���

Upplupen ränta har redovisats under rubriken upplupna intäkter.

Not 11 Övriga långfristiga fordringar 2006 2005

Ingående anskaffningsvärde � 000 � �00Årets amorteringar ­�00 ­�00Utgående bokfört värde � �00 � 000

Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2006 2005

Upplupna vårdintäkter � 0�� � 00�Upplupna intäktsräntor � �0� � ���Förutbetald försäkringspremie ��� ���Återbäring FPG � �0�Övriga poster � �0� � �0�

Summa 14 026 11 560

Not 13 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2006 2005

Upplupen löne­, semester­, komp­ och övertidsskuld �� ��� �� ��� Upplupna arbetsgivaravgifter �� ��� �� 0��Upplupen skatt, pensions­kostnader �0 ��� �0 ���Periodiserade projektkostnader � �0� � ���Förutbetalda intäkter � ��� � ���Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter �� ��� �0 ���

Summa 71 157 73 015

Not 14 Checkräkningskredit

Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till �� 000 (�� 000).

Not 15 Eget kapital Ändamåls- Balanserade Förvaltade Kapital- Disponibla bestämda vinstmedel/ fonder behållning fonder medel årets resultatBelopp vid årets ingång � ��� �00 000 �0 ��� �� ��0 ��� ���Lämnade aktieägartillskott ­� �00 Avsättning till förvaltade fonder ��Ianspråktagande av förvaltade fonderAvsättning till disponibla fonder � 0��Ianspråktagande av disponibla fonder ­���Avsättning till ändamålsbestämda medel � ���Ianspråktagande av ändamålsbestämda medel ­� ���Årets resultat ���

Belopp vid årets utgång 3 929 200 000 33 141 32 792 155 767

��

Ersta diakoni - att vilja göra något merErsta diakonis samlade verksamheter visar 2006 en ekonomisk stabilitet. Vårdresultaten är som alltid om-vittnat goda. Våra kontakter med beställare, politiker, kollegor och finansiärer har stadigt utvecklats positivt. Ersta diakoni har gått igenom en period av konsolidering. Vi kan känna oss nöjda med det vi uppnått men inte slå oss till ro. I en om-värld med ständigt ökade krav på effektivitet, med konkur-rens från duktiga befintliga och nya aktörer inom vård och omsorg och med en marknad som fortfarande är präglad av stora avgörande upphandlingar, måste vi ständigt vässa oss för att förbli konkurrenskraftiga. För Ersta diakoni betyder den utsatta människans liv och värdighet mycket. Allas människovärde har betydelse och skall respekteras. Vi vill vara en garant för att detta inte tappas bort, även om produktivitetsfrågorna ibland måste stå i fokus. Vi vill också att vårdbehov som inte ses och inte får offentligt stöd ändå ska mötas. Det blåser vindar i världen och Sverige som är gynnsam-ma för icke vinstdrivande organisationer som Ersta diakoni. Enskilda människor vill göra en meningsfull insats och bidra – antingen finansiellt eller med andra insatser.

Vårdsektorn och omsorgen öppnas upp och privata alter-nativ ges större möjligheter att öka sin andel. Här har den så kallade non-profit sektorn en naturligt stark plats med hög legitimitet utan belastningen av att kunna påstås sätta lönsamhet före omsorg. Utöver arbetet med verksamheternas utveckling har sty-relsen ökat fokus på frågan om hur Ersta diakonis position på vår marknad skall kunna utökas. Vi vet att vi utifrån vår ideologi har något mer att ge dem som kommer i kontakt med oss, att vår plattform är stadig, och att omvärldsfakto-rerna är gynnsamma. Styrelsen har också arbetat fram ett nytt stadgeförslag till Ersta diakonisällskap för att ge föreningen en stabilare formell struktur – och samtidigt förstärka och utveckla den ideologiska identiteten. Vi har under 2006 arbetat för att ge Ersta diakoni en grund för att 2007 mer konkret arbeta för att växa – och ge fler människor en god vård och omsorg.

Vi vill göra mer! Det är det vi drivs av.

Styrelsens avslutning

Stockholm 2007-03-06

Åke Dahlman, ordf. Gun-Lis Agnsell

Erik Blennberger Anders Eckerdal

Erik Hafström Stig Hanno

Gun Olsson Inga-May Petersson, vice ordf.

Nina Rehnqvist Björn Sprängare

Lars-G. Ståhl Gunilla Åberg

��

RevisionsberättelseTill årsmötet i ERSTA DIAKONISÄLLSKAPOrg. nr. 802000-6717

Vår revisionsberättelse har avgivits 2007-03-13

Ulf Järlebro Laila Söderlund BDO Nordic Stockholm AB Registrerat revisionsbolag

Vi har granskat årsredovisningen, bokföringen samt styrel-sens förvaltning för år 2006. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshand-lingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpats vid upprättande av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revi-sionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskaps-handlingarna. I en revision ingår också att pröva redovis-ningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen

gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållan-den i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelsele-damot har handlat i strid med föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsre-dovisningslagen och ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredo-visningens övriga delar. Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med föreningens stadgar. Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räken-skapsåret.

��

Bakre raden: Helén Källholm (ekonomichef ), Ylva Sjöström (socialchef ), Esmail Zeinali (fastighetschef ), Lisbet Nord (sjukhuschef ) Främre raden: Jan­Håkan Hansson (rektor), Thorbjörn Larsson (direktor), Rein Nyman (personalchef ) Infälld: Charlotte Rydh (chef kommunikation & insamling)

Bakre raden: Lars­G Ståhl, Gun­Lis Agnsell, Inga­May Petersson (v.ordf.), Stig Hanno, Erik Hafström, Erik BlennbergerFrämre raden: Gunilla Åberg, Åke Dahlman (ordf.), Björn Sprängare, Thorbjörn Larsson (direktor) Frånvarande: Anders Eckerdal, Gun Olsson, Nina Rehnqvist

Ledning

Styrelse

Ersta diakoniBesöksadress: Erstagatan �Box ����, ��� �� StockholmTfn 0�­��� �� 00, Fax 0�­��� �� ��www.erstadiakoni.se