ÅRSREDOVISNING2018

Vilken är din stora hjärtefråga?

Annas hjärta bankar lite extra för lantbruk, djur och natur. Andras bankar lite extra för något annat. Alla människor är olika - har olika intressen, olika bakgrund och befinner sig på olika stadier i livet. Trots dessa olikheter har alla sitt hjärta lite mer på ett ställe.

Precis som vi. Vi gör allt med hjärtat i bygden.

Meddd hhjjäärtaat i byggdenden Meddd hhjjäärtaat i byggdenden

Ett stort hjärta för fotbollen

Mimis hjärta bankar lite extra för fotboll. Andras bankar lite extra för något annat. Alla människor är olika - har olika intressen, olika bakgrund och befinner sig på olika stadier i livet. Trots dessa olikheter har alla sitt hjärta lite mer på ett ställe.

Precis som vi. Vi har hjärtat i bygden.

Allas hjärtan bankar för något, vårt hjärta bankar för bygden!

På omslaget ser vi en familj från Sölvesborg som är kunder i Sölvesborg-Mjällby Sparbank. Bilden ingår i bankens varumärkeskommunikation för 2019 vars syfte är att stärka vårt varumärke än mer. Allas hjärtan bankar för något – vårt hjärta bankar för bygden.

Kampanjen trycker på bankens fördelar och den förstärker den starka känslan av att banken är en del av människorna som bor här.

Under hela året kommer vi att lyfta fram de per-soner som är Sölvesborg-Mjällby Sparbank och som jobbar med hjärtat i bygden varje dag, det vill säga vår personal.

Vi kommer även lyfta fram människor som bor och lever i Sölvesborg eftersom de är och känner sig som en del av banken.

180 år med hjärtat i bygden2019 är året då banken har funnits i Sölvesborg i 180 år, och vi fortsätter på den inslagna vägen - med hjärtat i bygden! Jubileumsåret kommer vinaturligtvis fira lite extra med invånarna i Sölves-borg.

Exempel på annonser kopplade till Sölvesborg-Mjällby Sparbanks varumärkeskommunikation 2019.

1

SPARBANKSSTÄMMANmed huvudmännen äger rum fredagen den 24 maj 2019

med början kl 17.00 i Sparbankens lokaler på Södergatan 17 i Sölvesborg

INNEHÅLL

VD kommenterar.......................................... 2

Förvaltningsberättelse .................................. 3

Fem år i sammandrag .................................... 7

Resultaträkning ............................................ 9

Balansräkning ..............................................10

Rapport över förändringar i eget kapital .....11

Kassaflödesanalys ........................................12

Noter till de finansiella rapporterna ............13 Revisionsberättelse......................................63

Företagsstyrning ..........................................67 Huvudmän, styrelse m m ............................68

1

Vilken är din stora hjärtefråga?

Annas hjärta bankar lite extra för lantbruk, djur och natur. Andras bankar lite extra för något annat. Alla människor är olika - har olika intressen, olika bakgrund och befinner sig på olika stadier i livet. Trots dessa olikheter har alla sitt hjärta lite mer på ett ställe.

Precis som vi. Vi gör allt med hjärtat i bygden.

Meddd hhjjäärtaat i byggdenden Meddd hhjjäärtaat i byggdenden

Ett stort hjärta för fotbollen

Mimis hjärta bankar lite extra för fotboll. Andras bankar lite extra för något annat. Alla människor är olika - har olika intressen, olika bakgrund och befinner sig på olika stadier i livet. Trots dessa olikheter har alla sitt hjärta lite mer på ett ställe.

Precis som vi. Vi har hjärtat i bygden.

Allas hjärtan bankar för något, vårt hjärta bankar för bygden!

På omslaget ser vi en familj från Sölvesborg som är kunder i Sölvesborg-Mjällby Sparbank. Bilden ingår i bankens varumärkeskommunikation för 2019 vars syfte är att stärka vårt varumärke än mer. Allas hjärtan bankar för något – vårt hjärta bankar för bygden.

Kampanjen trycker på bankens fördelar och den förstärker den starka känslan av att banken är en del av människorna som bor här.

Under hela året kommer vi att lyfta fram de per-soner som är Sölvesborg-Mjällby Sparbank och som jobbar med hjärtat i bygden varje dag, det vill säga vår personal.

Vi kommer även lyfta fram människor som bor och lever i Sölvesborg eftersom de är och känner sig som en del av banken.

180 år med hjärtat i bygden2019 är året då banken har funnits i Sölvesborg i 180 år, och vi fortsätter på den inslagna vägen - med hjärtat i bygden! Jubileumsåret kommer vinaturligtvis fira lite extra med invånarna i Sölves-borg.

Exempel på annonser kopplade till Sölvesborg-Mjällby Sparbanks varumärkeskommunikation 2019.

2

VD kommenterar

Ett annorlunda år för Sölvesborg-Mjällby Sparbank. Att verka som en betydelsefull och viktig finansiell aktör i en mindre kommun ställer mycket höga krav på många delar i verksam-heten. Sparbanken har alltid haft ambitionen att bidra med verkligt Sparbanksengagemang ut i alla de delar som gör att Sölvesborgs kommun är riktigt bra att bo och leva i. Under 2018 inträffade några tråkiga händelser som vände uppmärk-samheten mot banken på ett negativt sätt, något vi inte varit vana vid tidigare. Uppmärksamheten kom från många håll där kunder, myndigheter, huvudmän, anställda och inte minst massmedia ställde ett antal frågor kring bankens verksamhet och dess färdriktning. Allt sammantaget gjorde att bankens styrelse i juli tog beslut, i samförstånd med VD, om att Spar-bankens VD och Sparbanken skulle gå skilda vägar. Beslutet gjorde att styrelsen under sensommaren påbörjade processen med att rekrytera ny VD till Sparbanken vars uppdrag blir att tillsammans med personalen ta tillbaka Sparbanken till att vara den positiva samhällsaktör som man under så lång tid varit.

Samtidigt som Sparbankens styrelse och personal jobbat med att lösa svåra frågor har världsekonomin rullat på utanför fönstret. 2018 är rent finansiellt ett år med flera trendbrott. Det kanske viktigaste är Riksbankens beslut om att höja styrräntan, något som inte skett sen sommaren 2011 då man höjde till 2.0%. Att Riksbanken börjat höja styrräntan beror på att inflationstakten under året mer stabilt legat runt 2.0%, vilket är Riksbankens långsiktiga målsättning. Med en första räntehöjning på 0.25% ligger man ändå på en minusränta som just nu är - 0.25%. Ett annat trendbrott är börsens utveckling. Vi har under lång tid, egentligen från hösten 2008 haft en oav-bruten börsuppgång. Den höll i sig bra fram till sensommaren 2018 då vändningen kom. Från toppen till botten har vi på svenska börsen sett en nedgång på nära 20 %. Det resulterade i att året slutade med ett tapp på 8 %. Ett värdetapp som på-verkar bankens affärsvolymer på ett negativt sätt. I kundledet innebär det att man blir lite försiktigare med sina investering-ar då man sett värdet på sina besparingar minska.

Den så viktiga lokala aktiviteten i Sölvesborgs kommun har varit god under 2018. Nybyggnationerna ligger på en fortsatt stabil och bra nivå. Nya bostadsområden etableras och hus för boende byggs i en allt snabbare takt. Banken har under många år haft ambitionen att förädla fastigheten i Sölvesborg genom att bygga lägenheter på den oinredda vinden. Efter många olika förslag som tagits fram genom åren fastnade styrelsen för att bygga fyra lägenheter. Arbetet är i full gång och beräknas vara klara för inflyttning i maj 2019. I näringsli-vet där arbetstillfällen skapas ser vi alla hur Kämpaslätten och Mjällby utvecklas. Områdena bebyggs och kommunen blir mer och mer komplett i och med de etableringar som sker.

Utvecklingen på Listerlandet och i Sölvesborg är viktig för kommunens fortsatta attraktionskraft. Lokal stark utveckling kommer från många olika håll. Framgång föder framgång! Därför är det så viktigt, kul och bra att Mjällby AIF och Firehawks finns i den svenska elitidrottens finrum. STOLT-HET är en stark bidragsfaktor till framgång. Grattis MAIF och Firehawks!

Hösten 2018 tog styrelsen beslut om att anställa Stefan Ohl-son som ny VD för Sparbanken. Stefan kommer närmast från en tjänst som VD för Häradssparbanken Mönsterås. Han har ett sommarboende på Tocken sen 20 år tillbaka och har i och med detta god kunskap om Sölvesborgs kommun.

- Det är med stor ödmjukhet och stolthet jag tar mig an uppdraget som VD för Sölvesborg-Mjällby Sparbank. Jag har fått ett mycket varmt välkommande från första dagen av både personal och kunder och förstår att förväntningarna och förhoppningarna på mig är stora. Min ambition är så klart att göra mitt absolut bästa. Sölvesborgs kommun behöver en väl fungerande Sparbank. Under mina 20 år som sommarboende banktjänsteman på Tocken har jag nyfiket följt och sett hur Sparbanken gör skillnad. Jag kommer nu tillsammans med mina fantastiska medarbetare påbörja resan mot att bygga upp förtroendet för Sölvesborg-Mjällby Sparbank igen. Vi lever i en föränderlig värld där vi måste förstå hur framtidens bank skall bedrivas. Det skall ske med ett stort Sparbanks-hjärta och Sölvesborgs kommuns bästa för ögonen. Det skall bli så kul!

Avslutningsvis vill vi rikta ett särskilt tack till Sparbankens personal som visat på gott mod, vilja, sammanhållning och beslutsamhet om att Sölvesborg-Mjällby Sparbank skall fort-sätta vara en fullservicebank med hjärtat i bygden.

Sölvesborg i mars 2019

Håkan Claesson Stefan Ohlsontf VD till den VD från den 1 mars 201928 februari 2019

3

Förvaltningsberättelse

Redovisning för verksamhetsåret 2018Styrelsen för Sölvesborg-Mjällby Sparbank, organisations-nummer 536200-9457, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2018, bankens 180:e verksamhetsår.

Allmänt om verksamhetenSölvesborg-Mjällby Sparbank bildades 1839 och drivs som en traditionell sparbank, men i en modern kostym. Verksamhets-området omfattar hela Sölvesborgs kommun och delar av Bro-mölla kommun. Sparbanken har två kontor – ett i Sölvesborg och ett i Mjällby.

Sparbanken är ”annorlunda” än andra banker. Sparbank som företagsform är unik, eftersom verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Detta innebär att vi kan ta ett stort socialt ansvar och dela med oss av överskottet till bygden.

Vi erbjuder en lokal bankverksamhet med komplett ser-vice inklusive kontanthantering. Banken är dessutom en vik-tig partner när det gäller kultur och näringslivsfrämjande aktiviteter och inte minst sponsring av idrottsföreningar – med särskilt fokus på ungdomsverksamheten. Detta ger oss en unik närhet till kunderna och kännedom om kundernas behov.

Vi är bygdens bank och verkar under devisen – Med hjär-tat i bygden.

Banken och omvärldenBankenFör Sölvesborg-Mjällby Sparbank var 2018 ett starkt ekono-miskt år. Bankens goda soliditet har uppmärksammats av bland annat Dagens Industri. Sparbankerna har generellt en god soli-ditet och Sölvesborg-Mjällby Sparbank placerar sig på listan över Sveriges 10 mest solida banker i Westnova Managements årliga mätning av soliditeten i svenska banker.

Sparbanken har dock även stått i fokus i mindre smickran-de sammanhang. Skatteverket har utrett bankens hantering av förmåner och hade synpunkter på bl a konferensresor, VD:s lägenhet och VD:s 50-års fest. Detta innebar att banken påför-des arbetsgivaravgifter retroaktivt till en nettokostnad av 257 tkr. Med tanke på vad som var bäst för banken, bankens kun-der och bankens medarbetare, så valde VD Richard Karlsson i samråd med bankens styrelse att lämna banken. Till tillförord-nad VD utsågs vice VD Håkan Claesson fram till dess att ny VD rekryterats. Till ny VD har Stefan Ohlson utsetts. Stefan har senast innehaft VD-posten på Häradssparbanken i Möns-terås. Stefan tillträdde sin nya tjänst den 1 mars 2019.

Konsekvensen av Skatteverkets utredning och att VD läm-nade banken blev starten på ett turbulent andra halvår. Lokal-tidningarna uppmärksammade händelserna vid otaliga

tillfällen. Styrelsen har träffat huvudmän, press och kunder för att förklara vad som hänt i banken och bemöta felaktiga ryk-ten. Styrelsen har också stöttat personalen och deltagit i det värdegrundsarbete som styrelsen initierade 2017. Slutligen, så har styrelsen stärkt bankens rutiner och sett över den interna kontrollen, så att det inträffade inte skall upprepas.

OmvärldenLångsammare global tillväxt och geopolitiska riskerDen globala tillväxten bromsade in under 2018, men det är en splittrad utveckling mellan länder och regioner. Den ameri-kanska ekonomin fortsatte att växa i god takt medan tillväx-ten i eurozonen och i tillväxtekonomierna bromsade in. Samtidigt tyngs världsekonomin av flera geopolitiska risker. Handelskonflikten mellan världens två största ekonomier – USA och Kina – tilltog under året, vilket ökade oron för den globala handeln.

Utgången av brexit har blivit mer osäker efter att brittiska parlamentet i januari i år inte godkände regeringens handels-avtal med EU. Risken för en sk hård brexit har ökat, dvs ett tillstånd då Storbritannien inte har något avtal med EU när Storbritannien lämnar EU den sista mars i år.

Oron för den globala konjunkturen satte avtryck på de globala finansmarknaderna i slutet av förra året. Aktiebörserna föll kraftigt runt om i världen och de långa obligationsräntor-na sjönk efter tidigare uppgångar. Råvarupriserna drogs ned i synnerhet på olja och metaller. Oljepriset sjönk från 85 dollar per fat i början av oktober till 50 dollar vid årsskiftet, vilket ledde till att OPEC i början av december beslutade att be-gränsa oljeproduktionen tillsammans med Ryssland. Fjolårets börsoro har dock avtagit och under inledningen av 2019 har börserna stigit.

Centralbankerna började långsamt normalisera penning-politiken under 2018 med den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, i spetsen. I december höjde Federal Reser-ve sin viktigaste ränta, federal funds, för fjärde gången under året till intervallet 2,25-2,50 procent. Ränteuppgången i USA sker med stöd av den starka amerikanska arbetsmarknaden. Även den svenska, norska och brittiska centralbanken höjde sina styrräntor. Den europeiska centralbanken (ECB) behöll däremot räntorna oförändrade. Ett högre resursutnyttjande och stigande löne- och inflationstryck i eurozonen bidrog till att ECB kunde avsluta obligationsköpen som pågått sedan 2012. Den växande räntedifferensen mellan USA och Europa bidrog till att stärka den amerikanska dollarn mot euron och svenska kronan.

4

Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställningBalansomslutningBalansomslutningen ökade under året med 1,0 % till 3 256,3 mkr. Medelomslutningen ökade med 0,9 %.

Inlåning och fondsparandeInlåningen från allmänheten uppgick till 2 520,6 mkr, en minskning jämfört med föregående år med 12,1 mkr eller -0,5%. Marknadsvärdet på förmedlade volymer till Swedbank Ro-bur Fonder och Swedbank Försäkring minskade med 568,3mkr (-24,7 %) och uppgick till 1 728,3 mkr.

UtlåningUtlåningen till allmänheten uppgick till 2 431,1 mkr, en ök-ning jämfört med föregående år med 130,1 mkr eller 5,7 %.Den förmedlade lånestocken till Swedbank Hypotek ökade under året med 105,0 mkr (+8,1 %) och uppgick till 1 406,2mkr.

Svensk tillväxt tappade fart 2018Den svenska ekonomin växte med i genomsnitt 2,5 procent under 2018 års tre första kvartal men tappade fart i slutet av året. Under tredje kvartalet sjönk BNP för första gången se-dan 2013. Inbromsningen var tydligast i den privata konsum-tionen delvis av tillfälliga effekter i samband med att nya skatteregler på nya bilar infördes vid halvårsskiftet.

Skärpta amorteringskrav och osäkerhet om den svenska bostadsmarknaden hade också en dämpande effekt på hushål-lens konsumtionsvilja och efterfrågan på krediter. Hushålls-upplåningen växlade ned från en årlig ökningstakt på 7 procent i december 2017 till 5,5 procent i slutet av 2018.

En annan bidragande faktor till inbromsningen är fallande bostadsinvesteringar, som tidigare varit en viktig tillväxtmotor i svensk ekonomi de senaste åren. Inom näringslivet och of-fentliga sektorn steg dock investeringarna. Även om bostads-priserna stabiliserades och steg på årsbasis i slutet av 2018 kvarstår osäkerheten på bostadsmarknaden.

Fjolåret visade återigen på en stark svensk arbetsmark-nad. Antalet sysselsatta steg med 90 000 och arbetslösheten sjönk till 6,3 procent i genomsnitt från 6,7 procent 2017. Svå-righeter att hitta arbetskraft var utbrett både inom näringsli-vet och i den offentliga sektorn men hade inte någon större påverkan på lönerna som ökade i en måttlig takt.

Inflationen (konsumentprisindex rensat för fast ränta) steg till över två procent under 2018 drivet av högre energipriser och en svag krona. Den underliggande inflationen, rensat för energipriser, var dock alltjämt låg.

Den högre inflationen och en fortsatt stark arbetsmarknad bidrog till att Riksbanken kunde höja reporäntan i december för första gången sedan 2011 med 0,25 procentenheter till -0,25 procent. Riksbankens signalerade om fler räntehöjning-ar i år men dröjer åtminstone till andra halvåret 2019 om den svenska ekonomin utvecklas i linje med Riksbankens progno-ser.

2014 2015 2016 2017 2018

2014 2015 2016 2017 2018

2014 2015 2016 2017 2018

2014 2015 2016 2017 2018

0

18001600140012001000

800600400200

0

Egen portföljFondFörsäkring

2006 2007 2008 2009 2010

2006 2007 2008 2009 2010

Egen portföljHypotek

2200200018001600140012001000

800600400200

0

5

Obligationer m mSparbankens värdepappersportfölj består av säkerställda obli-gationer (Covered Bonds) i Swedbank Hypotek på nominellt 50,0 mkr (60,0 mkr) och Svenska Statens Premieobligationer på nominellt 39,5 mkr (52,1 mkr).

AktierAktieinnehavet har inte förändrats under året, se not 19.

FastigheterSparbanken äger två fastigheter - Ålen 1 (Södergatan 17) och Mjällby 10:6 (Centrumvägen 2) i Sölvesborgs kommun. Ban-kens styrelse har beslutat att omvandla vinden på fastigheten Ålen 1 till bostäder. Arbetet påbörjades i december 2017 och inflyttning beräknas ske i maj 2019. I årets bokslut har 16,2 mkr bokförts som Pågående ombyggnad, se även not 20.

LikviditetSparbankens likviditetsreserv uppgår till 429,0 mkr. Härutöver finns likviditetsresurser i form av aktier i Swedbank AB med ett marknadsvärde på totalt 296,6 mkr (se även not 19 ”Aktier”).

Sparbankens resultatRörelseresultatet uppgick till 42,7 mkr (47,2 mkr), vilket är en minskning med 9,5 %.

Räntenettot uppgick till 49,6 mkr (52,0 mkr). I räntenet-tot ingår kostnaden för resolutionsavgift och insättningsga-ranti. Kostnaden för resolutionsavgiften och insättningsgarantin var 1,6 mkr (1,0 mkr).

Aktieutdelningen var 20,4 mkr (20,9 mkr) – varav utdel-ning i Swedbank AB 19,5 mkr, Indecap Holding AB 0,8 mkr.

Provisioner (netto) ökade med 1,6 mkr till 29,1 mkr. Pro-visionerna avseende försäljning av Swedbank Roburs aktie- och värdepappersfonder uppgick till 9,1 mkr (8,3 mkr), Swedbank Försäkring 2,0 mkr (1,9 mkr) och provisioner för förmedling av krediter till Swedbank Hypotek 10,9 mkr (9,7 mkr).

Under Övriga rörelseintäkter redovisas en intäkt på 2,1 mkr. Detta är medel insatta på ”Sparbankernas Säkerhetskas-sa” under 1930-talet som nu, genom en ny lag, återbetalas till sparbanker som driver verksamheten i traditionell sparbanks-form.

De totala rörelsekostnaderna, exklusive kreditförluster, uppgår till 57,3 mkr, vilket är en ökning med 5,7 mkr.

Personalkostnaderna uppgick till 29,9 mkr (26,4 mkr). Löner och arvoden inklusive socialförsäkringsavgifter uppgår till 24,3 mkr (20,8 mkr), vilket är en ökning med 3,5 mkr från föregående år. Pensionskostnaderna minskade med 2,6 mkr. Avsättningar till vinstandelar uppgick till 1,4 mkr (1,3 mkr).

Antalet arbetade timmar i banktjänst minskade med 2 568 och uppgick till 44 161 timmar, men trots detta har löner och arvoden ökat. Detta förklaras av att resultatet belastas med VD:s uppsägningslön och avgångsvederlag samt att styrelsen har haft många extrasammanträden på grund av de händelser som beskrivs under rubriken banken och omvärlden.

IT-kostnaderna är oförändrade och uppgår till 9,4 mkr och av dessa är 3,1 mkr (3,1 mkr) utvecklingskostnader.

Årets kreditförluster minskade med 0,1 mkr och uppgår till 2,1 mkr. Kreditförlustnivån (kreditförluster i % av ingå-ende balans för Utlåning till allmänheten) var 0,1 % (0,1 %).

För resultatmått och jämförelsesiffror i övrigt hänvisas till nyckeltalen under rubriken ”Fem år i sammandrag” som utgör en del av förvaltningsberättelsen.

Förväntningar avseende den framtida utvecklingenI resultatbudgeten för 2019 räknar sparbankens styrelse med ett resultat före kreditförluster om 44,8 mkr. I detta belopp ingår utdelning på aktier i Swedbank AB på 19,0 mkr.

Budgeten bygger på att Utlåningen till allmänheten ökar med 5,2 % och att Inlåningen från allmänheten ökar med 6,8 %. Denna ökning i kombination med höjda räntor medför ett räntenetto på 54,3 mkr att jämföra med 49,6 mkr för 2018.

Principer för ersättning till personer i ledande ställningErsättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen. För detaljuppgifter hänvisas till not 10.

Icke finansiella resultatindikatorerSparbanken arbetar ständigt med att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön för att främja medarbetarnas hälsa, samt ge ökad motivation och engagemang i arbetet. Arbetsför-hållandena skall anpassas till medarbetarnas olika förutsättningar.

Banken arbetar också ständigt med förebyggande åtgärder för att förhindra arbetsskador och strävar alltid mot en låg sjuk-frånvaro. All personal har tillgång till företagshälsovård med bl a rådgivning inom hälsofrågor och ergonomi. Delar av personalen erbjuds hälsokontroll vartannat år.

Yrkesrollsbeskrivningar finns för bankens medarbetare. Där beskrivs vad som krävs för att inneha en viss yrkesroll och vilken formell utbildning som måste finnas.

Det sker en kontinuerlig kompetensutveckling av bankens personal och kontroll av att rätt kunskapsnivå för respektive yr-kesroll finns, sker genom årliga kunskapsprövningar.

En årlig lönekartläggning och analys görs tillsammans med arbetstagarorganisationen. Den grundläggande synen i bankens lönepolicy är att lönen skall vara individuell och marknadsanpas-sad samt, köns-, kultur- och åldersoberoende. Banken skall vara en arbetsplats där medarbetarnas förutsättningar och kompetens

6

värderas lika oavsett kön.Sparbanken har en låg personalomsättning. Banken skall ha

ett aktivt medbestämmande där den fackliga organisationen ti-digt kommer in i beslutsprocessen. Alla medarbetare skall dess-utom vara delaktiga när bankens verksamhetsplan framarbetas.

Banken eftersträvar att vara en säker arbetsplats och modern teknisk utrustning supporterar detta. Årliga säkerhetsgenom-gångar genomförs där bankens olika hot identifieras och belyses.

Sparbankens risker, riskhantering och osäkerhetsfaktorerI all finansiell verksamhet uppstår risker. Målet för verk-samheten är att med sunt affärsomdöme och genom iakt-tagande av styrelsens policyer effektivt förvalta sparbankens balansräkning och likviditet förenat med lågt risktagande.

Målsättningen är också att ha en effektiv riskhantering. Ett led i detta är bland annat att ha en för ändamålet lämp-lig organisation, dokumenterade policyer, effektivt data-stöd samt en bemanning som möjliggör denna målsättning.

Sparbankens riskhantering bygger på tre försvarslinjer:Första försvarslinjen utgår från styrelsens riskpolicy

med mål, strategier, policyer och riktlinjer, organiserade i en effektiv operativ struktur samt med en enkel och tydlig rapporteringsstruktur. En kapitalutvärdering sker genom analyser och stresstester av hur händelser i omvärlden och samhällsekonomin riskerar påverka sparbankens kapital-struktur.

Andra försvarslinjen är bankens risk- och complianceor-ganisation som är oberoende från affärsverksamheten och som ansvarar för identifiering, kvantifiering, analys och rap-portering av samtliga risker.

Tredje försvarslinjen är bankens internrevision som är en oberoende granskningsfunktion som arbetar direkt på upp-drag av styrelsen. Funktionen utvärderar bankens kontroll-processer och biträder med lämpliga åtgärdsplaner och tidplaner i det fall brister identifieras.

Styrelsen för Sölvesborg-Mjällby Sparbank har i sin kartläggning av risker delat in riskerna i riskkategorier. De övergripande riskkategorierna är: Strategisk risk/affärsrisk, Operativ risk, Kreditrisk, Likviditetsrisk, Marknadsrisk och Pensionsrisk. För varje risk har styrelsen bestämt en riskaptit. Kreditrisken bedöms att vara den enskilt största risken.

Strategisk risk/affärsriskRisk för förluster till följd av felriktade affärsbeslut, otillräck-ligt eller felaktigt genomförande av beslut eller oförmåga att reagera adekvat på förändringar i sparbankens omvärld.

Operativ riskRisken för förluster till följd av ej ändamålsenliga eller falle-rade processer, människor, system eller yttre händelser, inbe-gripet legala risker.

KreditriskKreditrisk delas upp i tre underkategorier; motpartsrisk, av-vecklingsrisk och koncentrationsrisk. Motpartsrisk avser ris-ken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser samt att ställda säkerheter inte täcker fordran. Den bakomlig-gande transaktionen kan t.ex. avse en kredit, en garanti, ett derivatinstrument eller ett värdepapper. Avvecklingsrisk avser risk för förluster orsakade av att en motpart inte fullgör sitt åtagande i samband med att en transaktion går till förfall (le-verans/betalning). Koncentrationsrisk avser bland annat stora exponeringar eller koncentration till specifika motparter, sek-torer eller geografier.

LikviditetsriskLikviditetsrisk delas upp i tre underkategorier; finansierings-risk, marknadslikviditetsrisk och beredskapslikviditetsrisk. Finansieringsrisk avser risk att inte kunna infria sina betal-ningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt. Marknadslikvi-ditetsrisk avser risken för att ett finansiellt instrument inte omedelbart kan omsättas i likvida medel utan att förlora i vär-de. Beredskapslikviditetsrisk avser risk att inte ha tillräckligt med likvida medel för att hantera krissituationer.

MarknadsriskRisk för förluster till följd av negativa ränte-, pris- och valuta-kursförändringar där verkligt värde på eller framtida kassaflö-den från en finansiell position varierar på grund av förändringar i marknadspriser. I finansiell verksamhet utgör de viktigaste marknadsriskerna; ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna.

En närmare beskrivning av Sparbankens finansiella risker presenteras i not 3.

7

Fem år i sammandragNyckeltal 2018 2017 2016 2015 2014

Volym Affärsvolym ultimo, mkr 8 830,5 9 180,2 8 853,8 8 218,9 7 846,4 (Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) förändring under året, % -3,8 3,7 7,7 4,7 6,5

Medelaffärsvolym (MAV), mkr 8 981 8 055 8 616 8 082 7 562förändring under året, % 11,5 -6,5 6,6 6,9 6,2 Kapital Soliditet 21,4 20,5 19,9 19,9 20,3 Beskattat eget kapital + 78,0 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen

Summa riskvägt exponeringsbelopp 1 721,9 1 597,6 1 622,3 1 500,2 1 504,4

Kärnprimärkapitalrelation 23,4 22,5 21,0 21,0 18,9 Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp

Total kapitalrelation 23,4 22,5 21,0 21,0 18,9 Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp Resultat Placeringsmarginal 1,5 1,6 1,6 1,7 1,9 Räntenetto i % av MO

Rörelseintäkter/affärsvolym 1,1 1,1 1,1 1,1 1,2 Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym

Rörelseresultat/affärsvolym 0,5 0,5 0,5 0,5 0,0 Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym

Avkastning på totala tillgångar 1,2 1,3 1,2 1,2 1,3 Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning

Räntabilitet på eget kapital 4,9 5,6 5,6 5,5 5,9 Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital

K/I-tal före kreditförluster 0,56 0,51 0,52 0,53 0,51 Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

K/I-tal efter kreditförluster 0,58 0,53 0,54 0,56 0,58 Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar 31,7 63,9 56,3 57,2 43,3 Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto

Andel osäkra fordringar 0,6 0,3 0,4 0,5 0,7 Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)

Kreditförlustnivå 0,1 0,1 0,1 0,2 0,3 Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) Övriga uppgifter Medelantal anställda 26 27 28 28 29Antal kontor 2 2 2 2 2

8

Fem år i sammandragResultat- och balansräkning, mkr 2018 2017 2016 2015 2014

Resultaträkning Räntenetto 49,6 52,0 49,7 46,4 49,9Provisioner, netto 29,1 27,5 27,9 27,4 25,7Nettoresultat av finansiella transaktioner 0,3 -0,2 0,3 -0,2 0,5Övriga intäkter 23,1 21,6 16,9 15,4 15,0

Summa intäkter 102,2 101,0 94,8 88,9 91,2 Allmänna administrationskostnader -48,8 -43,5 -41,5 -39,0 -38,6Övriga rörelsekostnader -8,6 -8,1 -7,5 -8,1 -8,2Kreditförluster -2,1 -2,3 -2,4 -3,0 -5,8

Summa kostnader -59,5 -53,8 -51,5 -50,1 -52,5

Rörelseresultat 42,7 47,2 43,3 38,9 38,6Bokslutsdispositioner 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Skatter -5,0 -5,6 -5,9 -5,4 -5,5

Årets resultat 37,8 41,6 37,4 33,4 33,1 Balansräkning Kassa 4,7 3,1 6,0 6,9 7,4Utlåning till kreditinstitut 115,4 175,2 228,9 351,2 281,0Utlåning till allmänheten 2 431,1 2 300,9 2 336,7 2 024,6 1 995,2Räntebärande värdepapper 92,0 112,8 107,0 81,1 73,5Aktier och andelar 322,0 322,3 340,3 262,8 250,9Materiella tillgångar 37,0 24,6 22,7 25,8 26,6Övriga tillgångar 254,1 285,8 212,4 53,4 6,3

Summa tillgångar 3 256,3 3 224,6 3 254,0 2 805,8 2 640,8

Skulder till kreditinstitut 22,0 16,1 0,0 0,0 0,0Inlåning från allmänheten 2 520,6 2 532,7 2 590,7 2 232,4 2 084,6Övriga skulder 15,1 12,4 13,0 13,7 18,6Avsättningar för pensioner m m 1,4 2,2 2,1 1,8 1,9

Summa skulder och avsättningar 2 559,1 2 563,4 2 605,8 2 247,8 2 105,1

Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Eget kapital 697,2 661,2 648,2 558,0 535,7

Summa skulder, avsättningar och eget kapital 3 256,3 3 224,6 3 254,0 2 805,8 2 640,8

Förslag till disposition beträffande bankens vinstÅrets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr 37 779Balanserad vinst, tkr -1 582Netto att disponera 36 197

Styrelsen föreslår att detta beloppdisponeras enligt följande:- överföring till reservfonden 36 197

Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande finansiella rapporter med tillhörande boksluts-kommentarer.

9

Resultaträkning

Rapport över resultat och övrigt totalresultat

1 januari - 31 december

1 januari - 31 december

tkr Not 2018 2017

Ränteintäkter 53 940 56 833Räntekostnader -4 358 -4 802Räntenetto 4 49 582 52 031

Erhållna utdelningar 5 20 365 20 869Provisionsintäkter 6 32 677 31 446Provisionskostnader 7 -3 542 -3 939Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 337 -152Övriga rörelseintäkter 9 2 775 778

Summa rörelseintäkter 102 194 101 033

Allmänna administrationskostnader 10 -48 760 -43 463Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar -1 086 -1 084Övriga rörelsekostnader 11 -7 480 -7 036

Summa kostnader före kreditförluster -57 326 -51 583

Resultat före kreditförluster 44 868 49 450

Kreditförluster, netto 12 -2 146 -2 261

Rörelseresultat 42 722 47 189 Bokslutsdispositioner 13 11 -11Skatt 14 -4 954 -5 624

Årets resultat 37 779 41 554

tkr 2018 2017

Årets resultat 37 779 41 554

Övrigt totalresultat

Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat -225 -28 488

Årets övrigt totalresultat -225 -28 488

Årets totalresultat 37 554 13 066

10

BalansräkningPer den 31 december

tkr Not 2018 2017

TillgångarKassa 4 702 3 054

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 15 40 563 52 312

Utlåning till kreditinstitut 16 115 365 175 233

Utlåning till allmänheten 17 2 431 081 2 300 934

Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring 176 626

Obligationer 18 51 455 60 475

Aktier 19 322 028 322 252

Materiella anläggningstillgångar 20

- Inventarier 551 845

- Byggnader och mark 36 401 23 739

Övriga tillgångar 14, 21 252 479 283 512

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 1 491 1 654

Summa tillgångar 3 256 292 3 224 636

Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 23 21 959 16 075

Inlåning från allmänheten 24 2 520 636 2 532 747

Derivat 3 26 366

Övriga skulder 25 6 510 6 525

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 7 378 5 481

Avsättningar

- Avsättningar för pensioner 27 1 122 976

- Avsättningar för uppskjuten skatteskuld 14 1 225 1 239

- Övriga avsättningar 28 248 0

Summa skulder och avsättningar 2 559 104 2 563 409

Obeskattade reserver 29 0 11

Eget kapital 30

Bundet eget kapital

Reservfond 460 719 419 165

Fritt eget kapital

Fond för verkligt värde 200 272 200 497

Balanserad vinst eller förlust -1 582 0

Årets resultat 37 779 41 554

Summa eget kapital 697 188 661 216

Summa skulder, avsättningar och eget kapital 3 256 292 3 224 636

11

Rapport över förändringar i eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital

Fond för Reserv verkligt värde Balanserat Årets Totalt egettkr fond reserv resultat resultat kapital

Ingående eget kapital 2017-01-01 381 734 228 985 0 37 431 648 150

Årets resultat 0 0 0 41 554 41 554

Årets övrigt totalresultat 0 -28 488 0 0 -28 488

Årets totalresultat 0 -28 488 0 41 554 13 066

Vinstdisposition 37 431 0 0 -37 431 0

Utgående eget kapital 2017-12-31 419 165 200 497 0 41 554 661 216

Ingående eget kapital 2018-01-01 419 165 200 497 0 41 554 661 216

Justering för retroaktiv tillämpning IFRS 9(netto efter skatt) 0 0 -1 582 0 -1 582

Justerat eget kapital 2018-01-01 419 165 200 497 -1 582 41 554 659 634

Årets resultat 0 0 0 37 779 37 779

Årets övrigt totalresultat 0 -225 0 0 -225

Årets totalresultat 0 -225 0 37 779 37 554

Vinstdisposition 41 554 0 0 -41 554 0

Utgående eget kapital 2018-12-31 460 719 200 272 -1 582 37 779 697 188

Affärsvolym, mkr Affärsvolym/anställd, mkr

2014 2015 2016 2017 2018

2014 2015 2016 2017 2018

10 000

350 000

300 000

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

0

2014 2015 2016 2017 2018

2014 2015 2016 2017 2018

10 000

350 000

300 000

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

0

12

Kassaflödesanalys

1 januari - 31 december

tkr Not 2018 2017

36

Den löpande verksamhetenRörelseresultat (+) 42 722 47 189Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) -535 677Av-/nedskrivningar (+) 1 086 1 084Kreditförluster (+) 2 636 2 710Betald inkomstskatt (-) -4 954 -5 624Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 40 955 46 036 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) -134 360 32 435Minskning av värdepapper (+) 0 0Ökning av värdepapper (-) 0 -10 473Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) -12 111 -57 997Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) 5 884 16 075Förändring av övriga tillgångar (+/-) 31 642 -72 745Förändring av övriga skulder (+/-) 1 922 -509Kassaflöde från den löpande verksamheten -66 068 -47 178 Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 78 614 16 818Investering i finansiella tillgångar (-) -57 312 -23 306Avyttring av materiella tillgångar (+) 0 0Förvärv av materiella tillgångar (-) -13 454 -3 014Kassaflöde från investeringsverksamheten 7 848 -9 502 Årets kassaflöde -58 220 -56 680 Likvida medel vid årets början 178 287 234 967Likvida medel vid årets slut 120 067 178 287 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa 4 702 3 054Utlåning till kreditinstitut 115 365 175 233

Summa enligt balansräkningen 120 067 178 287

13

Noter till de finansiella rapporterna

1 Uppgifter om sparbankenÅrsredovisningen avges per 31 december 2018 och avser Söl-vesborg-Mjällby Sparbank (org nr 536200-9457) med säte i Sölvesborg. Sparbanken bildades 1839 och drivs som en ”tra-ditionell” sparbank. Sparbankens verksamhetsområdet omfat-tar hela Sölvesborgs kommun och delar av Bromölla kommun. Antalet huvudmän uppgår till 50. Sparbanken har två kontor, ett på Södergatan 17 i Sölvesborg och ett på Centrumvägen 2 i Mjällby. Adressen till huvudkontoret är Sölvesborg-Mjällby Sparbank, Box 77, 294 22 SÖLVESBORG.

2 Väsentliga redovisningsprinciperÖverensstämmelse med normgivning och lag

Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap-persbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värde-pappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rap-porterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS till-lämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovis-ningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 21 mars 2019. Resultat- och balansräkning kommer att bli föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 24 maj 2019.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finan-siella rapporterna, om inte annat framgår.

Värderingsgrunder vid upprättande av bankens

finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaff-ningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella till-gångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 35) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Fi-nansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt vär-de består av derivatinstrument, finansiella instrument klassifi-cerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt to-talresultat.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finan-siella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga be-lopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Ändrade redovisningsprinciper

Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRSNedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som före-taget tillämpar från och med 1 januari 2018. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2018 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning.

IFRS 9 Finansiella instrument

Banken tillämpar IFRS 9, utgiven av IASB juli 2014, från 1 januari 2018. Denna tillämpning har resulterat i förändringar i redovisningsprinciper och justeringar av belopp som tidigare har redovisats i de finansiella räkningarna. Denna standard er-sätter IAS 39. Banken har inte tillämpat IFRS 9 i förtid under tidigare perioder.

Så som det tillåts i övergångsreglerna till IFRS 9 har ban-ken valt att inte räkna om jämförelsesiffror. Justeringar av bokförda värden av finansiella tillgångar och skulder vid över-gången till IFRS 9 har redovisats i öppningsbalansen i balan-serade vinstmedel för perioden. Banken har valt att fortsätta tillämpa säkringsredovisningsreglerna i IAS 39 vid tillämp-ning av IFRS 9.

Följdändringar i IFRS 7 gällande notupplysningar har en-dast tillämpats för innevarande räkenskapsår medan jämförel-sesiffror för tidigare perioder endast är en upprepning av tidigare års upplysningar.

Tillämpningen av IFRS 9 har resulterat i förändringar i våra redovisningsprinciper för redovisning, klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder och förlustre-servering av finansiella tillgångar. IFRS 9 har också haft ett betydande påverkan på andra standarder som behandlar finan-siella instrument som t.ex. IFRS 7 ”Finansiella instrument: Upplysningar”.

Under avsnittet kvantitativa övergångseffekter från till-lämpning av IFRS 9 nedan redovisas upplysningar relaterat till påverkan från tillämpningen av IFRS 9 på bankens in-gångsbalans 2018.

Klassificering och värdering

IFRS 9 innehåller tre principiella värderingskategorier för fi-nansiella tillgångar: Värderade till upplupet anskaffningsvär-de, verkligt värde via övrigt totalresultat och verkligt värde via resultatet. Klassificeringen av finansiella tillgångar enligt

14

IFRS 9 är generellt baserat på företagets affärsmodell för för-valtningen av de finansiella tillgångarna och egenskaperna hos de avtalsenliga kassaflödena från den finansiella tillgången. De nya kategorierna av finansiella tillgångar i IFRS 9 ersätter de tidigare kategorierna i IAS 39. IFRS 9 behåller i stort de befintliga kraven i IAS 39 för klassificering och värdering av finansiella skulder. Införandet av IFRS 9 har inte haft någon effekt på Sparbankens redovisningsprinciper relaterade till finansiella skulder och derivatinstrument.

Följande finansiella tillgångar värderas i normalfallet till verkligt värde via övrigt totalresultat på grund av att de finan-siella tillgångarna innehas enligt en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla in avtalsenliga kassaflöden och sälja tillgångarna samt att de avtalade villkoren för de tillgång-arna ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestå-ende kapitalbeloppet, men banken har valt att även fortsätt-ningsvis redovisa som verkligt värde via resultatet (se även Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat-räkningen);

- Belåningsbara statsskuldförbindelser m m - Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Sparbanken har klassificerat sina långsiktiga strategiska investeringar i noterade och onoterade aktier (egetkapitalin-strument) till att oåterkalleligt vara redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Denna värderingsprincip inne-bär liksom tidigare att orealiserade värdeförändringar redovi-sas i övrigt totalresultat, men skiljer sig åt från tidigare principer genom att;

- Realisationsresultat redovisas som en omföring mel-lan fond för verkligt värde till balanserat resultat, och inte som tidigare som en omklassificering från övrigt totalresultat till resultatet.

- Vissa aktier som tidigare redovisades till anskaff-ningsvärde på grund av att verkligt värde inte ansågs kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt värderas nu till verkligt värde.

- Nedskrivningar redovisas inte längre.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via re-sultaträkningenDenna kategori består av tre undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option) samt slutli-

gen finansiella tillgångar som inte uppfyller kassaflödeskrite-rierna enligt IFRS 9.4.1.2.b. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeföränd-ringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergrup-pen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstru-ment. För finansiella instrument som innehas för handelsända-mål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeföränd- ringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Andra finansiella skulder

Inlåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskul-der, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Nedskrivningar

De nya redovisningsprinciperna innebär att även förväntade kreditförluster redovisas, istället för som tidigare då bara in-träffade kreditförluster i osäkra lån redovisades. De nya redo-visningsprinciperna innebär att förlustreserveringar inte bara görs för utlåning till allmänheten utan på alla poster i balans-räkningen som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Vi-dare redovisas även förlustreserveringar på räntebärande värdepapper som redovisas till verkligt värde via övrigt total-resultat (se under avsnittet Klassificering och värdering ned-an) samt på off-balance exponeringarna lämnade låneåtagande (t.ex. outnyttjade checkräkningskrediter) och utställda finan-siella garantier. Redan vid den initiala redovisningen redovi-sas en förlustreserv baserat på vad som statistiskt kan förväntas för de kommande 12 månaderna (steg 1). För det fall det uppstått en betydande ökning av kreditrisk, beräknas istället förlustreserven för hela den återstående förväntade löptiden (steg 2 eller om exponeringen betraktas som kredit-försämrad – steg 3). För en närmare beskrivning av de nya principerna se avsnitt Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument längre nedan.

Effekter på resultaträkningen

Eftersom Sparbanken har valt att även fortsättningsvis redo-visa Statsskuldförbindelser och Obligationer som verkligt vär-de via resultaträkningen, så innebär införandet av IFRS 9 ingen förändring mot tidigare.

Upplysningar

IFRS 9 har medfört följdändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument som gäller upplysningar som ska lämnas i årsredovisningen. Ändringarna kommer att med-föra att ett antal av tidigare upplysningar inte längre behöver lämnas samt att ett antal nya upplysningar om främst förvän-

15

tade kreditförluster behöver lämnas. Även upplysningar om säkringsredovisning påverkas även om Sparbanken fortsätter tillämpa säkringsredovisning enligt bestämmelserna i IAS 39.

Kvantitativa övergångseffekter från tillämpning av IFRS 9

Övergången till IFRS 9 har genomförts i öppningsbalansen

till räkenskapsåret 2018. Jämförelsetal har inte räknats om. Kvantitativ påverkan av de nya redovisningsprinciperna vid övergången framgår av följande tabeller.

Omvärdering

IAS 39 Förväntade IFRS 9 redovisat värde Klassi- kredit- redovisat värdetkr 31 dec 2017 ficering förluster 1 jan 2018

TillgångarFinansiella tillgångar

Kassa 3 054 0 0 3 054

Belåningsbara statsskuldförbindelser 52 312 0 0 52 312

Utlåning till kreditinstitut 175 233 0 0 175 233

Utlåning till allmänheten 2 300 934 0 -1 521 2 299 413

Obligationer 60 475 0 0 60 475

Aktier 322 252 0 0 322 252

Upplupna intäkter 1 654 106 0 1 760

Övriga tillgångar 308 722 446 0 309 168

- varav skattefordran IFRS 9 övergång 0 446 0 446

Totala tillgångar 3 224 636 552 -1 521 3 223 667

SkulderAvsättningar 2 215 0 612 2 827

Övriga skulder 2 561 194 0 0 2 561 194

Totala tillgångar 2 563 409 0 612 2 564 021

Eget Kapital 661 227 -1 581 0 659 646

Skulder och eget Kapital 3 224 636 -1 581 612 3 223 667

Avstämning förlustreserv IAS 39/IAS 37 mot förlustreserv enligt IFRS 9 vid övergången till IFRS 9.

Förlustreserv Förlustreserv IAS 39/IAS 37 Om- Om- enligt IFRS 9tkr per 31 dec 2017 värdering klassificering per 1 jan 2018

Förlustreserv för:

Lånefordringar 13 625 1 521 0 15 146

Finansiella garantiavtal 0 612 0 612

Totalt 13 625 2 133 0 15 758

Omräkning av balansräkning 2018-01-01 vid övergång från IAS 39 till IFRS 9

16

Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas

Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller änd-ringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att tillämpas i förtid.

Övriga nya och ändrade IFRS med framtida tillämpning förväntas inte komma att ha någon effekt på företagets finan-siella rapporter.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valutaSparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transak-tioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Mo-netära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräk-ningarna redovisas i resultaträkningen.

Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder be-räknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemeto-den. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förvän-tade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av er-hållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktions-kostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Se vidare Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan.

För kreditförsämrade finansiella tillgångar redovisas ränte-intäkter på basis av tillgångarnas nettoredovisade värde i steg 3 och på bruttoredovisat värde (dvs. exklusive förlustreserv) för tillgångar i stegen 1-2. Detta innebär en ändring av redo-visningsprincip och innebär att tidigare inte upptagna ränte-intäkter på osäkra fordringar redovisas nu som tillgång i balansräkningen och påverkar eget kapital positivt.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultat-räkningen består av:

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som vär-deras till upplupet anskaffningsvärde enligt effektiv-räntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar

- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning

- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som vär-deras till verkligt värde över resultaträkningen.

- Betald och upplupen ränta på derivat som är säk-ringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar re-dovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder re-dovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orea-liserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan).

Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Er-hållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fastställts.

Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekono-miska fördelar som är förknippade med transaktionen kom-mer att tillfalla banken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som upp-kommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänste-uppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kom-mer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som re-dovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställande-grad på balansdagen.

Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntanProvisioner och avgifter som är en integrerad del av effektiv-räntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgif-ter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lå-neåtagande i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.

17

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjäns-terna löpande utförsTill dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av låneåtagande när det inte är sannolikt att facili-teten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kre-ditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redo-visas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst ut-förtsTill dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisio-ner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgif-ter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.

Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskost-nader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan re-dovisas ej här.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultatet.

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair va-lue option (verkligt värde).

- Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder

- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som värde-ras till verkligt värde via övrigt totalresultat.

- Förlustreserv på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat och är skuldinstru-ment.

- Återföring av förlustreserv på finansiella tillgångar som kan säljas som värderas till verkligt värde via övrigt total-resultat och är skuldinstrument.

- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.

- Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde

- Valutakursförändringar

Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostna-der, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgi-varavgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokal-, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och re-presentationskostnader samt kassadifferenser.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplös-ningar av obeskattade reserver.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då under-liggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avse-ende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovi-sade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realise-rade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslu-tade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla tempo-rära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, upp-skjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

18

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inklu-derar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra eget-kapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder återfinns leverantörs-skulder, låneskulder samt derivat. Utöver nedan upplysningar om finansiella instrument återfinns majoriteten av bankens redovisningsprinciper gällande finansiella instrument under avsnittet ”Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS”.

Initial redovisning och borttagande från balansräkningenEn finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräk-ningen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsmäs-siga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats.

Lånefordringar, inlåning och emitterade värdepapper samt efterställda skulder redovisas i balansräkningen på likvidda-gen. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen förutom eventuell reserv för förväntade kreditförluster.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella tillgången upphör eller vid en överföring av den finansiella tillgången och banken i samband med detta överför i allt vä-sentligt samtliga de risker och fördelar som är förknippade med ägande av den finansiella tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet full-görs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Ett byte mellan bolaget och en befintlig långivare eller mellan bolaget och en befintlig låntagare av skuldinstrument med villkor som i allt väsentligt är olika re-dovisas som en utsläckning av den gamla finansiella skulden respektive tillgången och redovisning av ett nytt finansiellt instrument.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det fö-religger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Finansiella garantier

Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åta-gande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalning-ar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.

Tillämpade redovisningsprinciper från 1 januari 2018Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersätt-ning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värde-ringen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IFRS 9 med hänsyn tagen till IFRS 9.5.5 om förlustreserv och det belopp som ur-sprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ack-umulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IFRS 15, Intäkter från avtal med kunder. Utställda finansiella garantiavtal omfattas också av principerna om nedskrivningar (se avsnittet Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument nedan).

Tillämpade redovisningsprinciper före 1 januari 2018Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersätt-ning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värde-ringen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.

Låneåtagande

Tillämpade redovisningsprinciper från 1 januari 2018Med låneåtagande avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparban-ken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneav-tal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, att sparbanken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifie-ras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar sparbanken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av fram-tida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade låneåtagandet. Utställda låneåtaganden omfattas också av principerna om nedskrivningar. Sparbanken redovi-sar från och med 1 januari nedskrivningar för förväntade kre-ditförluster på låneåtagande (se avsnittet Kreditförluster och nedskrivningar av finansiella instrument nedan).

19

Tillämpade redovisningsprinciper före 1 januari 2018Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig ut-fästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand be-stämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparban-ken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneav-tal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, att sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifie-ras redan innan lånet betalats ut eller där utlånings- räntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar spar-banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet.

Derivat och säkringsredovisning

Sparbanken har valt att fortsätta tillämpa säkringsredovis-ningsreglerna i IAS 39.

Derivat redovisas initialt till verkligt värde per datumet som kontraktet ingås. Efterföljande redovisning sker till verk-ligt värde via resultaträkningen. Derivat som har ett positivt värde redovisas som tillgångar och derivat som har negativt värde som skulder.

Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade pos-ten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effekti-viteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%.

Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekono-miska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparban-kens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säk-ringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkrings-redovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa mer-arbete som säkringsredovisning innebär.

Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar och räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är:

1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring)2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring)

Den säkrade risken i de ovanstående posterna är:

- risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan

- risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak

Säkring av verkligt värde ränterisk (portfölj)Sparbanken tillämpar EU:s s.k. carve out version av IAS 39. När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för för-ändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finan-siella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationerna ovan tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tids-spann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tids-spann. Månatligen utförs en effektivetstest av säkringsrelatio-nerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om ef-fektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade föränd-ringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäk-ring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen.

20

Avbrott av säkringsredovisningOm säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovi-sade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfallotidpunkt. Om säkringsre-dovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovi-sas i balansräkningen resultatförs den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart.

Klassificering och värdering

Finansiella tillgångar

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkning-en, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktions-kostnader.

Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tilläm-pas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras som värderade till verkligt värde via resultaträkningen, även i de fall när de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredo-visning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan i avsnittet Derivat och säkringsredovisning.

Tillämpade redovisningsprinciper från 1 januari 2018Sparbankens principer för klassificering och värdering av fi-nansiella tillgångar baseras på en bedömning av både företa-gets affärsmodell för förvaltningen av finansiella tillgångar, och egenskaperna hos de avtalsenliga kassaflödena från den finansiella tillgången.

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärdeFinansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvär-de är skuldinstrument som förvaltas med målet att realisera instrumentens kassaflöden genom att erhålla avtalsenliga kas-saflöden som endast utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Försäljningar kan undantagsvis förekomma t.ex. till följd av störningar på kapital- och pen-ningmarknad eller i nära anslutning till instrumentets förfal-lotidpunkt. Ett krav för att en finansiell tillgång ska kunna redovisas till upplupet anskaffningsvärde är att de avtalsenliga kassaflödena enbart utgörs av återbetalning på utestående for-dran och ränta på utestående fordran.

Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektiv-ränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Tillgångar i denna värderingskategori är föremål för reservering för för-väntade kreditförluster.

Följande finansiella tillgångar värderas till upplupet an-skaffningsvärde på grund av att tillgångarna innehas inom ra-men för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden samt att de avtalade villkoren för de tillgångarna ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet;

- Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - Utlåning till kreditinstitut - Utlåning till allmänheten

Följande finansiella tillgångar har klassificerats som ”öv-rigt” (Fair Value option) och redovisas liksom tidigare till verkligt värde via resultaträkningen (se Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen nedan);

- Belåningsbara statsskuldförbindelser m m - Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Sparbanken har en begränsad placering i statsskuldförbin-delser och obligationer - ”Statsskuldförbindelser” består av premieobligationer och ”Obligationer” består endast av en (1) säkerställd obligation. Sparbanken har därför bedömt att både premieobligationerna och den säkerställda obligationen skall tillhöra affärsmodell ”Övrigt”.

Om Sparbanken ändrar affärsmodell så kommer en om-klassificering att genomföras och redovisas. Sådana föränd-ringar förväntas dock inträffa mycket sällan och fastställs av företagets verkställande ledning till följd av yttre eller inre förändringar. Dessa måste vara betydande för företagets verk-samhet och påvisbara för externa parter.

Sparbanken har ett kapitalandelslån till nära samarbets-partners, som uppgår till totalt 0,01% av banken balansom-slutning, som faller under IFRS 9. Fordran bedöms tillhöra den affärsmodell där värdering ska ske till verkligt värde via resultatet eftersom dessa lån inte bara har betalningar som är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående ka-pitalbeloppet.

Sparbanken har klassificerat sina långsiktiga strategiska investeringar i noterade och onoterade aktier (egetkapitalin-strument) till att oåterkalleligt vara redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat-räkningenDenna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som obligatoriskt måste värderas till verkligt värde via resultaträkningen och dels sådana finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt

21

den s.k. Fair Value Option). Obligatorisk värdering till verk-ligt värde skall ske om de finansiella tillgångarna inte uppfyl-ler kassaflödeskriterierna enligt IFRS 9.4.1.2.b. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt vär-de med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. För finansiella instrument värderade till verkligt värde via resul-taträkningen redovisas såväl realiserade som orealiserade vär-deförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt to-talresultatI kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat redovisas skuldinstrument vars mål är att realisera kassaflöden både genom att erhålla avtalsenliga kassaflöden och genom att sälja instrumenten. Ett krav för att en finansiell tillgång ska kunna redovisas i denna kategori är att de avtalsenliga kassaflödena enbart utgörs av återbetalning på utestående fordran och ränta på utestående fordran.

Orealiserade vinster och förluster redovisas som en för-ändring i verkligt värde reserven i eget kapital. I samband med avbokning av tillgången omklassificeras reserven till re-sultaträkningen (skuldinstrument) eller som en omföring inom eget kapital (egetkapitalinstrument).

Tillämpade redovisningsprinciper före 1 januari 2018, finan-siella tillgångarJämförelsetalen avseende finansiella instrument från räken-skapsåret 2017 har redovisats enligt IAS 39 och är inte omräk-nade. Nedan följer beskrivning av redovisningsprinciper för klassificering och värdering av finansiella tillgångar enligt IAS 39.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat-räkningenFinansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträk-ningen. I denna kategori ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och ef-fektivt säkringsinstrument.

Lånefordringar och kundfordringarLånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara be-talningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I ba-lansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga till-gångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffnings-värde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

Det upplupna anskaffningsvärdet är i praktiken detsamma som det nominella värdet. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäk-ra fordringar.

Investeringar som hålles till förfallInvesteringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställ-bara betalningar och fastställd löptid som företaget har en ut-trycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljasI kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finan-siella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassi-ficera i denna kategori. Innehav av aktier redovisas här. Till-gångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalre-sultat och de ackumulerade värde förändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper). Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med ef-fektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktions-kostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för för-sta tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att in-strumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Inlåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskul-der, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Metoder för bestämning av verkligt värde

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknadFör finansiella instrument som är noterade på en aktiv mark-nad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgång-ens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfäl-let. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en ak-tiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, fö-retag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsyns myndighet och dessa priser representerar faktiska och regel-bundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmäs-siga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en

22

avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verk-ligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är note-rade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna ”Aktier”, samt ”Obligationer”. Den största delen av företagets finan-siella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknadOm marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderings- tekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekni-ker används för följande klasser av finansiella instrument; rän-tebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument (OTC-derivat). De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande uti-från de förändringar som inträffat i de underliggande mark-nadsriskparametrarna.

Aktier och räntebärande värdepapperVerkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatin-strument beräknas

- med referens till finansiella instrument som i allt vä-sentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alterna-tivt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till

- framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta dis-konterade till aktuella marknadsräntor på balansda-gen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsled-ningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmo-deller har använts är indata baserade på marknadsre-laterade data på balansdagen.

Innehav i onoterade aktier redovisas till ett uppskattat verk-ligt värde. Värdering sker med hjälp av en värderingsmodell som utifrån förväntade kassaflöden i bolaget diskonteras till

ett nuvärde. Värdeförändringar redovisas över resultaträkning-en.

Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instru-

ment

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Tillämpade redovisningsprinciper från 1 januari 2018Redovisningsprinciperna innebär att förväntade kreditförlus-ter redovisas för utlåning till allmänheten och övriga poster i balansräkningen som redovisas till upplupet anskaffningsvär-de. Vidare redovisas även förlustreserveringar på räntebäran-de värdepapper som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat (se ovan) samt på off-balance exponeringarna lämnade låneåtagande (t.ex. outnyttjade checkräkningskredi-ter) och utställda finansiella garantier. Vid den initiala redo-visningen redovisas en förlustreserv baserat på vad som statistiskt kan förväntas för de kommande 12 månaderna (steg 1). För det fall det uppstått en betydande ökning av kredi-trisk, beräknas istället förlustreserven för hela den återstå-ende förväntade löptiden (steg 2 eller om exponeringen betraktas som kreditförsämrad – steg 3).

Reserven för kreditförluster värderas enligt en modell för förväntade kreditförluster och speglar ett sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera en rad möjliga utfall med hänsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som är tillgänglig på rapporteringsdagen utan orimlig kostnad eller ansträngning. Kreditförlustreserveringarna värderas uti-från om det inträffat en betydande ökning av kreditrisken jämfört med första redovisningstillfället för ett instrument.

• Steg 1 omfattar finansiella instrument där ingen bety-dande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället och de motparter som omfattas av sparbankens policy för låg kreditrisk vid rapporte-ringstillfället, en riskbedömning som motsvarar ”in-vestment grade” (tillämpas dock endast på värdepapper).

• Steg 2 omfattar finansiella instrument där en bety-dande ökning av kreditrisk inträffat sedan första re-dovisningstillfället men där det vid rapporteringstillfället saknas objektiva belägg för att fordran är osäker.

• Steg 3 omfattar finansiella instrument för vilka objek-tiva belägg har identifierats för att fordran är osäker.

För finansiella instrument som hänförs till steg 1 motsvarar reserveringen den kreditförlust som förväntas inträffa inom 12 månader och för finansiella instrument i steg 2 där en be-tydande ökning av kreditrisken har identifierats samt osäkra

23

fordringar i steg 3 motsvarar reserveringen de förväntade kre-ditförlusterna för det finansiella instrumentets återstående löptid. De förväntade kreditförlusterna för det finansiella in-strumentets återstående löptid representerar förluster från alla fallissemangshändelser som är möjliga under det finan-siella instrumentets återstående löptid. De förväntade kredit-förlusterna som förväntas inträffa inom 12 månader representerar den del av de förväntade kreditförlusterna för det finansiella instrumentets återstående löptid som beror av fallissemangshändelser inom 12 månader efter rapporterings-dagen.

Redovisning av förväntade kreditförluster – utlåning till allmän-heten, utställda finansiella garantier och utställda låneåtaganden

Fastställande av en betydande ökning i kreditriskEn kredit som varit föremål för en betydande ökning av kre-ditrisk ingår inte längre i steg 1 utan i steg 2 (förutsatt att den inte är kreditförsämrad). Sparbanken bedömer om det skett en betydande ökning av kreditrisk genom att använda en kombination av individuell och kollektiv information och kommer att spegla ökningen i kreditrisk på individuell instru-mentnivå. Den kvantitativa metod som används för bedöm-ning av ökad kreditrisk utgörs av en framåtriktad skattning av varje enskild exponerings risk för fallissemang. Metoden ut-går från bankens system för klassificering för kreditrisk. Ska-lan av ratingklasser går från 21 (som indikerar bästa riskklass) till klass 1 (som indikerar sämsta riskklass). Ratingskalorna är uppbygga för fyra olika kundsegment. Beroende på vilken ini-tial rating som ett lån haft så krävs ett visst antal steg på den-na ratingskala mot en lägre rating för att ökningen av kreditrisk ska anses ha ökat betydligt. Ju lägre initial rating, desto färre steg av försämringar av rating krävs för att en be-tydande ökning av kreditrisk ska anses ha uppkommit. När låntagaren har förfallna obetalda belopp äldre än 30 dagar, så betraktas dessa exponeringar alltid som exponeringar som har en väsentlig ökning av kreditrisk. Om den interna ratingen i ett senare skede har förbättrats i tillräcklig grad så att en be-tydande ökning av kreditrisk inte längre föreligger vid jämfö-relse med rating vid initial redovisning, kommer krediten att återföras från steg 2 till steg 1.

Kreditförsämrade lånLiksom enligt tidigare principer redovisas förlustreserv för den återstående löptiden för kreditförsämrade exponeringar (tidigare benämnda osäkra lån) när en eller flera händelser som har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kas-saflödena för den finansiella tillgången har inträffat (steg 3). Ett lån anses vara kreditförsämrat utifrån samma förutsätt-ningar som enligt tidigare principer vid definitionen av osä-

kert lån dvs. när det är 90 dagar sent i betalningar eller när det finns andra belägg i form av observerbara uppgifter om föl-jande händelser:

- Betydande finansiella svårigheter hos emittenten el-ler låntagaren.

- Ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller oreglerade be-talningar.

- Långivaren eller låntagaren har, av ekonomiska eller avtalsmässiga skäl som sammanhänger med låntaga-rens ekonomiska svårigheter, beviljat en eftergift till låntagaren som långivaren annars inte skulle övervä-ga.

- Det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i kon-kurs eller annan finansiell rekonstruktion.

Om ett tidigare lån som ansetts vara kreditförsämrat inte längre är det, sker en omföring antingen till steg 2 (om det jämfört med när lånet lämnats föreligger en betydande ök-ning av kreditrisk) eller till steg 1.

Värdering av förväntade kreditförlusterFörväntade kreditförluster beräknas för varje individuell kre-ditexponering som den diskonterade produkten av sannolik-heten för fallissemang (PD), kreditexponering vid fallissemang (EAD) och förlust vid fallissemang (LGD). Sparbankens definition av fallissemang ligger nära den regula-toriska definitionen av fallissemang eftersom den används vid kreditriskhantering och omfattar bland annat krediter som är 90 dagar försenade i betalningar. PD motsvarar sannolikheten för att en låntagare kommer att fallera vid en given tidpunkt under den finansiella tillgångens återstående löptid. EAD motsvarar en förväntad kreditexponering vid fallissemangstid-punkten efter att hänsyn tagits till tidpunkten för avtalsenliga betalningar samt förväntat utnyttjande av revolverande kredi-ter och lånelöften utanför balansräkningen. LGD motsvarar den förväntade kreditförlusten på en fallerad kreditexpone-ring med hänsyn tagen till egenskaper hos motparten, säker-heter och produkttyp. Förväntade kreditförluster bestäms genom att beräkna PD, LGD och EAD för varje framtida må-nad fram till och med slutet av den förväntade löptiden av en kreditexponering. Dessa tre parametrar multipliceras och jus-teras med överlevnadssannolikheten eller sannolikheten för att kreditexponeringen inte har blivit förskottsbetald eller fal-lerad en tidigare månad. På detta sätt beräknas de månatliga förväntade kreditförlusterna vilka sedan diskonteras tillbaka till rapporteringsdagen med den ursprungliga effektivräntan och summeras. En summering av de månatliga förväntade kreditförlusterna fram till och med slutet av den förväntade löptiden ger de förväntade kreditförlusterna för tillgångens

24

återstående löptid och summan av de kreditförluster som för-väntas inträffa inom 12 månader ger de förväntade kreditför-lusterna för de kommande 12 månaderna.

När de förväntade kreditförlusterna beräknas tar Sparban-ken hänsyn till minst tre scenarier (ett basscenario, ett posi-tivt och ett negativt scenario) med relevanta makroekonomiska variabler såsom BNP, bostadspriser och arbetslöshet. Riskparametrarna som används för att beräkna förväntade kreditförluster införlivar effekterna av makroeko-nomiska prognoser. Varje makroekonomiskt scenario tilldelas en sannolikhet och de förväntade kreditförlusterna erhålls som ett sannolikhetsvägt genomsnitt av de förväntade kredit-förlusterna för varje scenario. I de fall effekten av relevanta faktorer inte fångas av riskmodeller använder Sparbanken sig av expertjusteringar.

Ett instruments löptid är relevant för både bedömningen av väsentligt ökad kreditrisk, vilken tar hänsyn till förändring-ar i sannolikheten för fallissemang för återstående löptid, och värderingen av förväntade kreditförluster för tillgångens åter-stående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som Sparbanken är utsatt för kre-ditrisk, även om en längre period överensstämmer med af-färspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och överföringsalternativ som är bindande för Sparbanken. Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på vissa revolverande krediter, såsom kreditkort, där förväntad löptid uppskattas baserat på den period som Sparbanken är exponerad för kreditrisk och där kreditförlusterna inte kan mildras genom riskhanteringsåtgärder. Denna så kallade bete-endemässiga löptiden fastställs med användande av produkt-specifik historisk data och sträcker sig upp till 10 år.

Sparbanken bedömer och beräknar förlustreserv för vä-sentliga osäkra kreditexponeringar individuellt och utan att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförlus-ter för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskon-tera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga resultat som tar hänsyn till både makroekonomiska och icke-makroekonomiska (låntagarspecifika) scenarier.

ModifieringarNär ett lån modifieras men inte tas bort från balansräkningen görs fortsättningsvis en bedömning av väsentliga ökningar i kreditrisken jämfört med den ursprungliga kreditrisken i ned-skrivningssyfte. Modifieringar resulterar inte automatiskt i en minskning av kreditrisken och alla kvalitativa och kvantitativa indikatorer kommer att fortsätta bedömas. Vidare kommer en modifieringsvinst eller förlust redovisas i resultaträkningen på raden för kreditförluster och avser skillnaden i nuvärdet av de avtalsenliga kassaflödena diskonterat med den ursprungliga

effektivräntan. När ett lån modifieras och tas bort från balans-räkningen anses datumet då modifieringen gjordes vara det första redovisningstillfället för det nya lånet i syfte att bedö-ma nedskrivningsbehov, inklusive bedömningen av väsentliga ökningar i kreditrisk. När ett nytt lån bedöms vara osäkert vid första redovisningstillfället klassificeras det som en köpt eller utgiven osäker fordran och stannar i steg 3 till dess lånet är återbetalt eller avskrivet.

Redovisning av förväntade kreditförluster – räntebärande värde-papperSparbanken redovisar också förlustreserver på de räntebäran-de värdepapper som redovisas till verkligt värde i balansräk-ningen. Bankens grundläggande metodik för beräkning av förlustreserver för räntebärande värdepapper är den samma som för utlåning till allmänheten. Källorna till information om de använda parametrarna PD, LGD och EAD skiljer sig dock åt. När det gäller PD, så härleds utifrån den externa rating som värdepapperna har och den externt tillgängliga informa-tion från ratinginstituten Moody´s och Standard and Poor´s som finns om risk för fallissemang som denna rating är för-knippad med. LGD-faktorn bestäms av om värdepapper är säkerställt, annan förmånsrätt samt typ av motpart. Eftersom tillgänglig statistik på fallissemang och förluster vid fallisse-mang hos den typ av motparter i vars värdepapper som spar-banken gjort investeringar i är högst begränsad, bestäms LGD-faktorn utifrån en expertbedömning med en kombina-tion av uppgifter från Swedbank och ratinginstitutet Moody’s. Vid den initiala redovisningen, redovisas den statis-tiskt förväntad förlusten över de kommande 12 månaderna (steg 1). En betydande ökning av kreditrisk sedermera anses ha ägt rum när det skett en försämring av den externa rating-en samt 30 dagars försenad betalning av kapitalbelopp eller ränta, och kreditförluster redovisas då för den återstående löptiden (steg 2). Om den externa ratingen i ett senare skede har förbättrats tillräckligt mycket så att en betydande ökning av kreditrisk inte längre föreligger vid jämförelse med rating-en vid initial redovisning, kommer värdepappret att återföras till steg 1. Sparbanken bedömer att finansiella tillgångar på instrument med motparter som är stater och finansiella insti-tut och som har låg kreditrisk på rapporteringsdagen (med investment grade rating eller bättre) inte anses ha varit utsatta för en väsentligt ökad kreditrisk. Sparbanken använder sam-ma kriterier för att bedöma att om ett räntebärande värdepap-per är kreditförsämrat som man tillämpar för utlåning till allmänheten.

25

Redovisning av förväntade kreditförluster – utlåning till kredit-institutÄven sparbankens utlåning till kreditinstitut är inom tillämp-ningsområdet för redovisning av förväntade kreditförluster. Eftersom all utlåning till kreditinstitut är återbetalningsbar på anfordran och utlåning bara sker till svenska kreditinstitut med god rating, så uppgår de förväntade kreditförlusterna till endast obetydliga belopp.

Presentation av kreditförluster balansräkningenFör finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffnings-värde presenteras reserveringar för kreditförluster i balansräk-ningen som en minskning av redovisat bruttovärde för tillgången. För låneåtaganden och finansiella garantiavtal re-dovisas de reserveringarna som en skuld inom raden Övriga skulder och avsättningar. I de fall ett finansiellt instrument består av två komponenter, ett lån och ett låneåtagande, så-som en revolverande checkräkningskredit, redovisar sparban-ken reserven för kreditförluster separat för lånet och låneåtagandet. En bortskrivning minskar det redovisade brut-tovärdet för den finansiella tillgången. I resultaträkningen presenteras kreditförluster och bortskrivningar som kreditför-luster. Bortskrivningar görs då förlusten anses beloppsmässigt slutligen fastställd och redovisas inom kreditförluster och re-presenterar beloppet före ianspråktagandet av tidigare gjord reservering. Återbetalningar av bortskrivningar liksom åter-vinningar av reserveringar intäktsredovisas inom kreditförlus-ter.

Redovisning i resultat- och balansräkningFörlustreserverna redovisas på följande sätt i balansräkningen;

- För tillgångar redovisade till upplupet anskaffnings-värde; som nedskrivningar av tillgångarnas redovi-sade värde

- För låneåtaganden och utställda finansiella garantier; på balansraden Avsättningar

- För placeringar skuldinstrument redovisade till verk-ligt värde via övrigt totalresultat; direkt mot Fond för verkligt värde

Redovisning av konstaterade kreditförlusterLånefordringar som klassificerats som kreditförsämrade skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara kon-staterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, skuldsanering fastställts, ackords- förslag antagits, fordran eftergivits på annat sätt eller när Kro-nofogdemyndighet eller bankens ombud (inkassoföretag) redovisar att utmätningsbara tillgångar saknas.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bort- skrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden kreditförluster netto.

Tillämpade redovisningsprinciper före 1 januari 2018

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångarVid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlust-händelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassa- flödena från tillgången, såsom:

- betydande finansiella svårigheter hos emittenten el-ler gäldenär,

- ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betal-ningar av räntor eller kapitalbelopp,

- beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridis-ka skäl som sammanhänger med låntagarens ekono-miska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,

- det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i kon-kurs eller annan finansiell rekonstruktion,

- upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter

Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdra-gen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaff-

ningsvärde

Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån.

En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskill-naden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade fram-tida kassaflöden, diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av fram-tida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på

26

om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en för-ändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvin-ning.

För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevill-koren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskon-terade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redo-visat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov förelig-ger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. An-dra objektiva belägg kan vara information om betydande fi-nansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparban-kens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upp-lupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resul-taträkningen.

Ianspråktagen pant

Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas till enligt lägsta värdets princip, d v s det lägre beloppet av an-skaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertag-na egendomen inte är ett finansiellt instrument. Ianspråktagen pant som är finansiellt instrument värderas och redovisas i en-lighet med företagets principer för värdering av finansiella in-strument. Det är dock ej tillåtet att redovisa finansiella instrument till upplupet anskaffningsvärde då det av Finans-inspektionen inte anses förenligt med lagen om bank och fi-nansieringsrörelses krav.

Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostna-der i resultaträkningen. För fastigheter som sparbanken över-

tagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under övriga rörel-sekostnader.

Materiella tillgångar

Ägda tillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i ba-lansräkningen om det är sannolikt att framtidaekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett till-förlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaff-ningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella upp-skrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring el-ler när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från använd-ning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och till-gångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljnings-kostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

AvskrivningsprinciperAvskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjande-period. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter, eftersom effekten av övergången är margi-nell. Främst beror detta på att rörelsefastigheternas andel av sparbankens totala tillgångar är relativt liten. Byggnader av-skrivs planenligt med 2 %, markanläggningar med 5 % och inventarier med 20 % per år.

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärde och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

Pensionering genom försäkring

Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepen-sioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitut-ens Pensionskassa (SPK).

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbe-stämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har be-dömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovi-sar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Spar-bankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt banken

27

under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

Pensionering i egen regi

För avgående VD tecknades ett pensionsavtal 2011-10-01, vil-ket innebar att han utträdde ur SPK:s BTP-plan och själv helt ansvarar för förvaltning och således även för framtida utfall. Pensionsavtalet består av tjänstepension och direktpension. Premiebetalningarna upphör vid anställningens upphörande. Kapitalförsäkring inklusive löneskatt redovisas till anskaff-ningsvärde.

Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas vid den tidigaste tidpunkt när företaget inte längre kan dra tillbaka erbjudandet till de anställda. Er-sättningar som inte förväntas regleras inom tolv månader re-dovisas till dess nuvärde.

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskonte-ring och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelsbetalningar när sparbanken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktel-sen kan beräknas tillförlitligt.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åta-gande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett ut-flöde av resurser kommer att krävas.

3 Finansiella riskerI sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagan-det i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst an-svarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och för-säkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpoli-cies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Ge-nom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken för-utsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid be-hov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte er-håller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparban-ken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till inneha-varen av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Kreditutskottet och kreditdelegationen rapporterar regelbun-det till styrelsen.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparban-kens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kre-ditgivning är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytter-ligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god risk-spridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i spar-bankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar i enlighet med av styrelsen fastställd Instruktion för finans-verksamhet.

28

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större före-tagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga ompröv-ningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obe-stånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betal-ningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kre-ditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt låneford-ringar per kategori av låntagare visas i tabellen nedan.

29

Kreditrisk- Kreditrisk- exponering exponering med (före ned- Förlust- Redovisat Värde av hänsyn till skrivning) reserv värde säkerheter säkerheter

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 40 563 0 40 563 40 563 0

Utlåning till kreditinstitut 115 365 0 115 365 115 365 0

Utlåning till allmänheten

Utlåning mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen2 8 862 0 8 862 8 862 0Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 1 259 296 -2 349 1 256 947 1 193 836 63 111Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 244 364 -949 243 415 242 159 1 256Pantbrev i jordbruksfastigheter 194 606 0 194 606 194 468 138Pantbrev i andra näringsfastigheter 295 484 -4 281 291 203 284 792 6 411Företagsinteckning 137 738 -4 998 132 740 132 754 -14Övriga5 308 766 -5 458 303 308 41 734 261 574

Summa 2 449 116 -18 035 2 431 081 2 098 605 332 476

Värdepapper

Andra emittenter- AAA6 51 455 0 51 455 51 455 0

Summa 51 455 0 51 455 51 455 0

Åtaganden

Outnyttjad del av bev räkn kred 183 199 0 183 199 0 183 199Utställda lånelöften 101 612 0 101 612 0 101 612Utställda finansiella garantier 16 455 -248 16 207 0 16 207

Summa 301 266 -248 301 018 0 301 018

Total kreditriskexponering 2 957 765 -18 283 2 939 482 2 305 988 633 494

Kreditriskexponering, brutto och netto 2018, tkr

1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

2 inklusive krediter till stat och kommun3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet 6 I detta exempel utgår vi från Standard and Poor’s rating

Maximal exponering för kreditrisk samt värde av säkerheter för finansiella tillgångar som är föremål för förlustreservering

enligt IFRS 9.

30

Kreditrisk- Kreditrisk- exponering exponering med (före ned- Förlust- Redovisat Värde av hänsyn till skrivning) reserv värde säkerheter säkerheter

Krediter1 mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen2 9 733 0 9 733 9 733 0Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 1 246 618 -808 1 245 810 1 190 069 55 741Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 222 330 -2 453 219 877 217 627 2 250Pantbrev i jordbruksfastigheter 184 916 0 184 916 184 378 538Pantbrev i andra näringsfastigheter 286 458 0 286 458 280 349 6 109Företagsinteckning 93 393 -4 726 88 667 86 184 2 483Övriga5 283 653 -5 638 278 015 38 534 239 481varav kreditinstitut 13 187 0 13 187 13 187 0

Summa 2 327 101 -13 625 2 313 476 2 006 874 306 602

Värdepapper

Statspapper- AAA6 52 312 0 52 312 0 52 312Andra emittenter- AAA6 60 475 0 60 475 0 60 475

Summa 112 787 0 112 787 0 112 787

Åtaganden

Outnyttjad del av bev räkn kred 190 602 0 190 602 0 190 602Utställda lånelöften 72 782 0 72 782 0 72 782Utställda finansiella garantier 8 262 0 8 262 0 8 262

Summa 271 646 0 271 646 0 271 646

Total kreditriskexponering 2 711 534 -13 625 2 697 909 2 006 874 691 035

Kreditriskexponering, brutto och netto 2017, tkr

1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

2 inklusive krediter till stat och kommun3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet 6 I detta exempel utgår vi från Standard and Poor’s rating

31

Löptidsinformation 2018, tkrKontraktuellt återstående löptid samt förväntad tidpunkt för återvinning

LikviditetsriskLikviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skul-der. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditets-risker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatin-strument har olika löptider.

Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa lik-viditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att pla-ceringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande.

Sparbankens likviditetsreserv skall bestå av kassa, inlå-ningsmedel i Riksbanken eller i annan bank och tillgångar som är både likvida på privata marknader och belåningsbara i Riksbanken. Likviditetsreserven skall uppgå till 10 % av inlå-ningen från allmänheten. Likviditetsreserven uppgår till 429 mkr, vilket överstiger kravet med 177 mkr. Härutöver finns likviditetsresurser i form av aktier i Swedbank AB med ett marknadsvärde på totalt 297 mkr.

Sparbankens likviditetsexponering med avseende på åter-stående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden, varför löptidsexponering motsva-rar likviditetsexponering. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser spar-bankens likviditetssituation.

Kassaflöden – Kontraktuellt återstående löptid

Längre än Längre än Summa På Högst 3 mån men 1 år men Längre Utan redovisat anfordran 3 mån högst 1 år högst 5 år än 5 år löptid värde

TillgångarKassa 0 0 0 0 0 4 702 4 702Belåningsbara statsskuld-förbindelser 0 0 4 204 36 359 0 0 40 563Utlåning till kreditinstitut 115 365 0 0 0 0 0 115 365Utlåning till allmänheten 83 378 42 137 140 030 694 634 1 470 902 0 2 431 081Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 0 0 176 0 176Obligationer 0 0 0 51 455 0 0 51 455Materiella tillgångar 0 0 0 0 0 36 952 36 952Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 574 507 574 507Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 0 0 0 0 1 491 1 491

Summa tillgångar 198 743 42 137 144 234 782 448 1 471 078 617 652 3 256 292 Skulder Skulder till kreditinstitut 21 959 0 0 0 0 0 21 959Inlåning från allmänheten 2 316 516 143 413 60 707 0 0 0 2 520 636Derivat 0 0 0 26 0 0 26Övriga skulder 0 0 0 0 0 6 510 6 510Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0 0 0 0 0 7 378 7 378Avsättningar 0 0 0 0 0 2 595 2 595

Summa skulder 2 338 475 143 413 60 707 26 0 16 483 2 559 104

Total skillnad -2 139 732 -101 276 83 527 782 422 1 471 078 601 169 697 188

32

Marknadsrisk

Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller fram-tida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsrän-tan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagan-dets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge ge-nom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktiepla-cering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.

Ränterisk

Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kas-saflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels be-stå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påver-kar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindnings-tider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.

Tillgångar och skulder för återvinning bedöms i allt väsentligt sammanfalla med ovan beskrivna förteckning. Merparten av inlå-ning från allmänheten bedöms dock ha förväntad löptid överstigande 12 månader.

Förutom ovan redovisad likviditetsexponering för inlåning från allmänheten och skulder till kreditinstitut, tillkommer utflödet av räntor inom tolv månader, vilka beräknas till 1 512 tkr (1 773 tkr).

Löptidsinformation 2017, tkrKontraktuellt återstående löptid samt förväntad tidpunkt för återvinning

Kassaflöden – Kontraktuellt återstående löptid

Längre än Längre än Summa På Högst 3 mån men 1 år men Längre Utan redovisat anfordran 3 mån högst 1 år högst 5 år än 5 år löptid värde

TillgångarKassa 0 0 0 0 0 3 054 3 054Belåningsbara statsskuld-förbindelser 0 0 18 053 34 259 0 0 52 312Utlåning till kreditinstitut 175 233 0 0 0 0 0 175 233Utlåning till allmänheten 76 019 46 702 124 566 383 721 1 669 926 0 2 300 934Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 398 228 0 0 626Obligationer 0 0 60 475 0 0 0 60 475Materiella tillgångar 0 0 0 0 0 24 584 24 584Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 605 764 605 764Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 0 0 0 0 1 654 1 654

Summa tillgångar 251 252 46 702 203 492 418 208 1 669 926 635 056 3 224 636 Skulder Skulder till kreditinstitut 16 075 0 0 0 0 0 16 075Inlåning från allmänheten 2 245 129 128 259 159 359 0 0 0 2 532 747Derivat 0 0 366 0 0 0 366Övriga skulder 0 0 0 0 0 6 525 6 525Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0 0 0 0 0 5 481 5 481Avsättningar 0 0 0 0 0 2 215 2 215

Summa skulder 2 261 204 128 259 159 725 0 0 14 221 2 563 409

Total skillnad -2 009 952 -81 557 43 767 418 208 1 669 926 620 835 661 227

33

I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de fi-nansiella riskerna i verksamheten med limiter. Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i spar-bankens fastförräntade utlåning har sparbanken i viss ut-sträckning ingått ränteswapavtal, d v s avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Banken har dessutom antagit begränsningar beträffande storleken av räntebunden utlåning med löptid överstigande 1 år. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som åter-finns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av

marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenet-tot för kommande 12-månadersperiod med 3,2 mkr.

Hantering av sparbankens ränteexponering är centralise-rad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.

Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt an-vänds för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säk-ringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswapen, se vidare i not om redovisningsprinciper.

Per den 31 december 2018 hade sparbanken ränteswapar med ett kontraktsvärde på 10 000 tkr (40 000 tkr) och CAPar till ett nominellt värde av 20 000 tkr (20 000 tkr).

Swaparnas verkliga värde netto uppgick den 31 december 2018 till - 26 tkr (-366 tkr) bestående av tillgångar om 0 tkr (0 tkr) och skulder om 26 tkr (366 tkr). CAParnas verkliga värde netto uppgick till 0 tkr (0 tkr).

34

Räntebindningstider för tillgångar och skulder – Ränteexponering, 2018, tkr

Längre Längre Längre Längre Längre än 1 mån än 3 mån än 6 mån än 1 år än 3 år men men men men men Högst högst högst högst högst högst Längre Utan 1 mån 3 mån 6 mån 1 år 3 år 5 år än 5 år ränta Totalt

TillgångarKassa 0 0 0 0 0 0 0 4 702 4 702Belåningsbara stats-skuldförbindelser 0 0 4 204 0 0 36 359 0 0 40 563Utlåning till kredit-institut 115 365 0 0 0 0 0 0 0 115 365Utlåning till allmänheten 1 411 818 679 876 48 267 21 620 171 258 92 302 5 940 0 2 431 081Förändring i verk-ligt värde på säkrat belopp i portfölj-säkring 0 0 0 0 150 26 0 0 176Obligationer 0 0 0 0 0 51 455 0 0 51 455Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 612 950 612 950

Summa 1 527 183 679 876 52 471 21 620 171 408 180 142 5 940 617 652 3 256 292

SkulderSkulder till kredit-institut 21 959 0 0 0 0 0 0 0 21 959Inlåning från allmänheten 2 359 558 100 572 52 954 7 552 0 0 0 0 2 520 636Derivat 0 0 26 0 0 0 0 0 26Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 16 483 16 483Eget kapital 0 0 0 0 0 0 0 697 188 697 188

Summa skulder och eget kapital 2 381 517 100 572 52 980 7 552 0 0 0 713 671 3 256 292

Differens tillgångar och skulder -854 334 579 304 -509 14 068 171 408 180 142 5 940 -96 019Räntederivat,rörlig ränta erhålls 1 0 10 000 0 0 0 0 0 0 10 000Räntederivat, fast ränta erläggs 1 0 0 0 0 0 10 000 0 0 10 000

Kumulativ exponering -854 334 -265 030 -265 539 -251 471 -80 063 90 079 96 019 0

1 Nominellt värde

35

Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procent-enhet på balansdagen utgör +/- 3 245 tkr (+/- 2 690 tkr), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen.

Räntebindningstider för tillgångar och skulder – Ränteexponering, 2017, tkr

Längre Längre Längre Längre Längre än 1 mån än 3 mån än 6 mån än 1 år än 3 år men men men men men Högst högst högst högst högst högst Längre Utan 1 mån 3 mån 6 mån 1 år 3 år 5 år än 5 år ränta Totalt

TillgångarKassa 0 0 0 0 0 0 0 3 054 3 054Belåningsbara stats-skuldförbindelser 0 0 17 400 653 4 230 30 029 0 0 52 312Utlåning till kredit-institut 175 233 0 0 0 0 0 0 0 175 233Utlåning till allmänheten 1 339 643 697 936 18 547 25 992 134 956 81 758 2 102 0 2 300 934Förändring i verk-ligt värde på säkrat belopp i portfölj-säkring 0 0 174 224 0 228 0 0 626Obligationer 0 0 0 60 475 0 0 0 0 60 475Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 632 002 632 002

Summa 1 514 876 697 936 36 121 87 344 139 186 112 015 2 102 635 056 3 224 636

SkulderSkulder till kredit-institut 16 075 0 0 0 0 0 0 0 16 075Inlåning från allmänheten 2 244 660 98 657 148 720 19 728 1 410 0 0 19 572 2 532 747Derivat 0 0 174 192 0 0 0 0 366Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 14 221 14 221Eget kapital 0 0 0 0 0 0 0 661 227 661 227

Summa skulder och eget kapital 2 260 735 98 657 148 894 19 920 1 410 0 0 695 020 3 224 636

Differens tillgångar och skulder -745 859 599 279 -112 773 67 424 137 776 112 015 2 102 -59 964Räntederivat,rörlig ränta erhålls 1 0 40 000 0 0 0 0 0 0 40 000Räntederivat, fast ränta erläggs 1 0 10 000 10 000 10 000 0 10 000 0 0 40 000

Kumulativ exponering -745 859 -116 580 -239 353 -181 929 -44 153 57 862 59 964 0

1 Nominellt värde

36

Nominellt belopp/ återstående löptid Positiva Negativa Upp marknads- marknads- till 1 år > 1 år - 5 år >5år Total värden värdenDerivat för verkligtvärdessäkringar

Ränterelaterade kontrakt Swappar 0 10 000 0 10 000 0 26 Cap-instrument 0 20 000 0 20 000 0 0

Total summa 0 30 000 0 30 000 0 26

Derivat och säkringsredovisning, 2018, tkr

Nominellt belopp/ återstående löptid Positiva Negativa Upp marknads- marknads- till 1 år > 1 år - 5 år >5år Total värden värdenDerivat för verkligtvärdessäkringar

Ränterelaterade kontrakt Swappar 30 000 10 000 0 40 000 0 366 Cap-instrument 0 20 000 0 20 000 0 0

Total summa 30 000 30 000 0 60 000 0 366

Derivat och säkringsredovisning, 2017, tkr

Derivaten används för att eliminera risken när sparbanken lämnar bundna lån eller lån med räntetak.

Valutarisk

Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser.

Sparbanken är exponerad i inlåning respektive utlåning i utländsk valuta.

I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 368 tkr (597 tkr) i nettoresultat av finansiella transaktio-ner. Sparbanken har inte längre något lager av resevaluta.

Utlåningen till allmänheten i utländsk valuta är bokförd till 22 515 tkr (12 542 tkr) och Inlåning från allmänheten i ut-ländsk valuta 22 421 tkr (12 445 tkr), se tabell nedan.

37

Aktiekursrisk

Aktiekursrisk är risken för att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna or-sakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden).

En generell förändring med 1 procentenhet av aktiekur-serna beräknas påverka sparbankens resultat före skatt med approximativt 0 tkr (0 tkr) för året som slutar 31 december 2018, samt påverka eget kapital med 2 966 tkr (2 969 tkr).

Operativa risker

Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i admi-nistrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtro-endemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk ut-rustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.

De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt på-gående process i sparbanken, som bl a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och

instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medar-

betarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem

med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a

tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt

- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.

tkr 2018 2017 Utländsk Svensk Utländsk Svensk valuta valuta valuta valuta

CHF 0,1 0,9 0,1 0,8

DKK 0,0 0,0 7,6 10,0

EUR 2 013,0 20 666,1 1 187,5 11 666,0

GBP 0,0 0,3 0,0 0,3

NOK 4,9 5,1 4,9 4,9

THB 0,9 0,2 0,8 0,2

USD 205,5 1 842,6 104,9 859,4

Summa 22 515,2 12 541,6

Utlåning till allmänheten i utländsk valuta

tkr 2018 2017 Utländsk Svensk Utländsk Svensk valuta valuta valuta valuta

CHF 0,1 0,9 0,1 0,8

DKK 4,6 6,3 5,5 7,2

EUR 2 012,3 20 659,2 1 186,8 11 659,3

GBP 0,0 0,0 0,0 0,0

NOK 0,0 0,0 0,0 0,0

THB 0,6 0,2 0,6 0,2

USD 195,6 1 754,2 94,9 777,2

Summa 22 420,8 12 444,7

Inlåning från allmänheten i utländsk valuta

Inlåning respektive utlåning i utländsk valuta är täckta genom identiska motaffärer med Swedbank, vilket innebär att bankens va-lutarisk är marginell. Med riskavtäckning avses att vid varje kundaffär skapar systemet automatiskt en interbankaffär som motaf-fär till samma interbankpris som ligger till grund för kundpriset. På detta sätt elimineras valutarisken.

38

4 Räntenettotkr 2018 2017

Ränteintäkter

Utlåning till kreditinstitut 29 -45Utlåning till allmänheten 53 488 56 499Räntebärande värdepapper 401 379Övriga 22 0Summa 53 940 56 833

Varav: ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR 53 914 56 454Varav: ränteintäkt från osäkra fordringar 1 001 704 Räntekostnader

Inlåning från allmänheten -3 314 -3 097 varav: kostnad för insättningsgaranti -1 563 -1 014Derivat - säkringsredovisning -588 -1 163Övriga -456 -542Summa -4 358 -4 802

Varav: räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR -4 358 -4 802 Räntenetto 49 582 52 031

2018 2017

Räntemarginal 1,47 1,55(Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnaderi % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver)Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 1,50 1,59Medelränta utlåningen, under året 2,23 2,35Medelränta inlåningen, under året (inkl. kostnad för insättningsgarantin) 0,13 0,12

5 Erhållna utdelningar

tkr 2018 2017

Swedbank AB 19 500 19 800Sparbankernas Försäkrings AB 25 37Indecap Holding AB 840 1 032Summa 20 365 20 869

6 Provisionsintäkter

tkr 2018 2017

Betalningsförmedlingsprovisioner 2 510 2 671Utlåningsprovisioner 12 634 11 195Inlåningsprovisioner 3 008 2 855Provisioner avseende utställda finansiella garantier 210 242Värdepappersprovisioner 9 927 9 929Avgifter från kredit- och betalkort 618 621Övriga provisioner 3 770 3 933Summa 32 677 31 446

39

7 Provisionskostnadertkr 2018 2017

Betalningsförmedlingsprovisioner -2 062 -2 029Värdepappersprovisioner -1 166 -1 585Övriga provisioner -314 -325Summa -3 542 -3 939

8 Nettoresultat av finansiella transaktioner

tkr 2018 2017

Räntebärande värdepapper -30 -749Valutakursförändringar 367 597Summa 337 -152

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per kategori 2018 2017Vinst/förlust vid försäljning av investeringar -565 -72Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen 535 -677Valutakursförändringar 367 597Summa 337 -152

9 Övriga rörelseintäkter

tkr 2018 2017Intäkter från rörelsefastigheter 680 723Upplösning av Sparbankernas Säkerhetskassa 2 081 0Övriga rörelseintäkter 14 55Summa 2 775 778

40

10 Allmänna administrationskostnader

tkr 2018 2017

Personalkostnader

- löner och arvoden -17 563 -15 026- sociala avgifter -6 731 -5 729- kostnad för pensionspremier -2 766 -2 848- andra pensionskostnader -182 -179- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -1 395 -1 253- övriga personalkostnader -1 235 -1 356Summa personalkostnader -29 872 -26 391

Övriga administrationskostnader

- hyror och andra lokalkostnader -1 134 -892- IT-kostnader -9 365 -9 377- konsulttjänster -2 707 -1 404- revision -981 -1 132- porto och telefon -365 -496- fastighetskostnader -2 091 -1 486- övriga -2 245 -2 285Summa övriga administrationskostnader -18 888 -17 072

Summa -48 760 -43 463

tkr 2018 2017 Ledande Ledande befattnings- Övriga befattnings- Övriga havare anställda havare anställda

Löner och arvoden 4 741 12 822 2 353 12 673Sociala kostnader 1 495 5 236 743 4 986Pensionskostnader 833 2 115 683 2 344Summa 7 069 20 173 3 779 20 003

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Ledande befattningshavares ersättningarBerednings- och beslutsprocessErsättning till verkställande direktör och verkställande direk-törens ersättare beslutas av styrelsen. Ersättning till andra le-dande befattningshavare beslutas av verkställande direktör.

Lön och arvodenTill styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersätt-ning till verkställande direktören och andra ledande befatt-ningshavare utgörs av grundlön. Med andra ledande befattningshavare avses de 5 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bankens ledningsgrupp.

Ersättning till verkställande direktören och tf verkstäl-lande direktören för 2018 har beslutats av styrelsen.

Av sparbankens pensionskostnader på 2 948 tkr (3 027 tkr) avser 659 tkr (683 tkr) sparbankens VD Richard Karlsson och 174 tkr tf VD Håkan Claesson för hans tid som tf VD.

41

Grundlön Pen- Vinst- Övriga /styrelse- Rörlig Övriga sions- andels ersätt- tkr arvode ersättning förmåner kostnad stiftelse ningar SummaStyrelsens ordf. Thomas A Borstam 114 70 0 0 0 202 386

Vice ordf. Johan Ohlsson 46 70 0 0 0 92 208

Ingela Robertsson 34 65 0 0 0 43 142

Ulrika Karlsson 34 65 0 0 0 45 144

Stefan Alm 34 70 0 0 0 40 144

Niclas Nilsson 34 70 0 0 0 8 112

Johan Dalén 23 40 0 0 0 40 103

Verkst. dir. Richard Karlsson (t o m 18-07-04) 2 939 0 72 659 0 0 3 670

tf Verkst. dir. H Claesson (fr o m 18-07-05) 563 0 32 174 0 0 769 Andra ledande befattningshavare(4 personer*) 3 088 0 166 910 204 0 4 368

Summa 6 909 450 270 1 743 204 470 10 046

Grundlön Samman- Pen- Vinst- Övriga /styrelse- trädes- Övriga sions- andels ersätt- tkr arvode arvode förmåner kostnad stiftelse ningar Summa

Styrelsens ordf. Thomas A Borstam 112 55 0 0 0 111 278

Vice ordf. Johan Ohlsson (fr o m 2017-08-23) 39 50 0 0 0 43 132

Vice ordf. Christian Nilsson (t o m 2017-08-23) 22 30 0 0 0 21 73

Ingela Robertsson 34 45 0 0 0 17 96

Ulrika Karlsson 34 50 0 0 0 27 111

Stefan Alm 34 45 0 0 0 15 94

Niclas Nilsson 34 55 0 0 0 20 109

Verkst. dir. Richard Karlsson 1 461 0 73 683 0 0 2 217

Andra ledande befattningshavare(7 personer) 4 290 0 223 1 263 247 0 6 023

Summa 6 060 330 296 1 946 247 254 9 133

Löner och ersättningar till ledande befattningshavare, 2018

Löner och ersättningar till ledande befattningshavare, 2017

Kommentar till tabellen

Övriga förmåner avser ränte- och bilförmån. Pensionskostnad av-ser den kostnad som påverkat resultatet. Avsättning till vinstan-delsstiftelse sker på samma villkor för övrig bankledning som för övriga medarbetare. För VD sker ingen avsättning till vinstan-delsstiftelse. Övriga ersättningar avser styrelseledamöternas kom-pensation för förlorad arbetsförtjänst i samband med deltagande i seminarier, konferenser och andra sammankomster för styrelsen.

Pensioner

För avgående VD tecknades ett pensionsavtal 2011-10-01, vil-ket innebär att han utträdde ur SPK:s BTP-plan och själv helt ansvarar för förvaltning och således även för framtida utfall.

Pensionsavtalet består av tjänstepension och direktpension. Premiebetalningarna upphör efter uppsägningstidens slut.

Avgångsvederlag

I anställningsavtal mellan sparbanken och avgående VD gäller en uppsägningstid som från sparbankens sida utgör 12 måna-der, och från VD:s sida 6 månader. Eventuellt avgångsvederlag upphör att utbetalas om VD erhåller lön från annan arbetsgi-vare.

*) Håkan Claesson ingick i övrig bankledning fram till dess att han tillträdde som tf VD. Ersättning till Håkan Claesson redovisas på raderna tf VD och andra ledande befattningshavare i förhållande till tjänstgöringstiden. Övrig bankledning var 5 personer fram t o m 2018-07-04.

42

Lån till ledande befattningshavare, tkr 2018 2017

Verkställande direktör och ställföreträdande för verkställande direktör 110 3 460Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 25 719 15 545Summa 25 829 19 005

Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 54 tkr (46 tkr) i krediter utan säkerhet, till ett beviljat belopp av 610 tkr (465 tkr). Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten el-ler till övrig personal.

Offentliggörande av uppgifter om ersättning

Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 2 kap. 11 § lämnas på företagets hemsida, www.smsparbank.se.

Medelantalet anställda 2018 2017

Sparbanken- varav kvinnor 17 16- varav män 9 11Totalt 26 27

Könsfördelning i ledningen 2018 2017

Styrelsen- antal kvinnor 4 4- antal män 6 5Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören- antal kvinnor 3 5- antal män 2 3

Arvode och kostnadsersättning till revisorer, tkr 2018 2017

Ernst & Young ABRevisionsuppdrag 406 509 Annan revisionsverksamhet 20 20 Skatterådgivning 0 9 Övriga tjänster 10 4

KPMGRevisionsuppdrag 545 590

Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga ar-betsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagel-ser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

43

11 Övriga rörelsekostnader

tkr 2018 2017

Driftskostnader för övertagna fastigheter 0 -20Avgifter till centrala organisationer -1 054 -1 029Försäkringskostnader -532 -341Säkerhetskostnader -559 -482Marknadsföringskostnader -5 102 -5 164Övriga rörelsekostnader -233 0

Summa -7 480 -7 036

12 Kreditförluster, netto

tkr 2018 2017

Lån till upplupet anskaffningsvärde, låneåtaganden samt finansiella garantier Förändring kreditförlustreserv stadie 1 -173 -

Förändring kreditförlustreserv stadie 2 -376 -Kreditförluster netto ej kreditförsämrad utlåning, låneåtaganden samt finansiella garantier -549 -

Förändring kreditförlustreserv stadie 3 -1 576 -Periodens bortskrivning avseende konstareade förluster (-) -511 -2 235Återvinningar på tidigare konstaterade förluster (+) - 3 481Specifika reserveringar enligt IAS 39 - -5 892Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (+) 490 449Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster (-/+) - 1 936Kreditförluster netto kreditförsämrad utlåning, låneåtaganden samt finansiella garantier -1 597 -2 261

Summa kreditförluster netto -2 146 -2 261

13 Bokslutsdispositioner

tkr 2018 2017

Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan 11 -11

Summa 11 -11

44

Avstämning av effektiv skatt, tkr 2018 2017

Resultat före skatt 42 733 47 178

Skatt enligt gällande skattesats 22,0% -9 401 22,0% -10 379Ej avdragsgilla kostnader 0,7% -316 0,7% -308Ej skattepliktiga intäkter -11,1% 4 730 -9,8% 4 642Tidigare orealiserade förluster som nu är konstaterade -0,8% 356 0,0% -Skatt hänförlig till tidigare år -0,1% 62 0,0% -Förändring uppskjuten skatt 0,9% -385 -0,9% 421Redovisad effektiv skatt 11,6% -4 954 11,9% -5 624

Redovisat i balansräkningen, tkrUppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande:

Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Netto

2018 2017 2018 2017 2018 2017

Materiella tillgångar 0 0 953 1 002 -953 -1 002 Övriga finansiella anläggnings- tillgångar 230 664 0 0 230 664Skattefordringar/-skulder, netto 230 664 953 1 002 -723 -338

15 Belåningsbara statsskuldsförbindelser

Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde

Belåningsbara statsskuldförbindelser - svenska staten, premieobligationer 40 563 40 563 52 312 52 312Summa 40 563 40 563 52 312 52 312

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden 1 063 -

Sparbanken har klassificerat Svenska Statens Premieobligationer som tillgångsslaget ”övrigt” vilket innebär att nedskrivning enligt IFRS 9 inte sker.

14 SkatterRedovisat i rapporten över resultat och övrigt totalresultat/rapport över resultat, tkr 2018 2017

Aktuell skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) Årets skattekostnad -4 631 -6 045Justering av skatt hänförlig till tidigare år 62 - -4 569 -6 045Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader -412 394Upplösning av uppskjuten skatt, avseende uppskrivning av fastighet 27 27 -385 421

Totalt redovisad skattekostnad -4 954 -5 624

31 dec 2018 31 dec 2017

45

17 Utlåning till allmänhetentkr 31 dec 2018 31 dec 2017

Utestående fordringar, redovisat värde - Utlåning 2 431 081 2 300 934Summa 2 431 081 2 300 934

Förändringar i redovisat bruttovärde Kredit- och förlustreserver, tkr Ej kreditförsämrade försämrade Total

Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Redovisat bruttovärde:

Redovisat bruttovärde per 1 januari 2018 2 123 745 164 053 26 761 2 314 559Nettoförändring under året 75 473 45 262 13 821 134 556

Redovisat bruttovärde per 31 december 2018 2 199 218 209 315 40 582 2 449 115

Förlustreserver:

Förlustreserver per 1 januari 2018 1 271 3 319 10 556 15 146Nya finansiella tillgångar 715 560 - 1 275Bortbokade finansiella tillgångar -260 -865 -528 -1 653Förändrade riskvariabler (EAD, PD, LGD) -61 -87 -2 931 -3 079Förändringar i makroekonomiska scenarier 194 224 214 632Förändringar pga expertutlåtanden(manuella modifieringar och individuella bedömningar) - - 1 499 1 499Överföringar mellan stadier under perioden - från stadie 1 till stadie 2 -276 1 205 - 929 från stadie 1 till stadie 3 -169 - 1 642 1 473 från stadie 2 till stadie 1 29 -123 - -94 från stadie 2 till stadie 3 - -514 2 702 2 188 från stadie 3 till stadie 2 - 4 -98 -94 från stadie 3 till stadie 1 - - -179 -179Valutakursförändringar - - - -Övrigt -1 -8 - -9

Förlustreserver per 31 december 2018 1 442 3 715 12 877 18 034

Redovisat värde, netto 2 197 776 205 600 27 705 2 431 081

Öppningsbalans per 1 januari 2018 2 122 474 160 734 16 205 2 299 413

Utgående balans per 31 december 2018 2 197 776 205 600 27 705 2 431 081

16 Utlåning till kreditinstituttkr 31 dec 2018 31 dec 2017

Utestående fordringar, redovisat värde- Utlåning 115 365 175 233Summa 115 365 175 233 Varav: Swedbank AB 99 331 158 953

46

Redovisat bruttovärde och förlustreserv - branschfördelning 31 december 2018 tkr Redovisat Förlust- Redovisat bruttovärde reserv nettovärde

Utlåning till allmänheten:

Privatkunder Bolån 1 186 348 3 439 1 182 909 Kooperativ 113 496 61 113 435 Övrigt 172 674 1 077 171 597

Företagskunder Jordbruk, fiske, skog 181 128 8 435 172 693 Tillverkning 54 132 498 53 634 Offentlig sektor 8 619 273 8 346 Bygg 42 929 289 42 640 Detaljhandel 75 741 418 75 323 Transport 9 685 275 9 410 Sjönäring 0 0 0 Hotell och restaurang 10 395 28 10 367 Informationsteknologi 826 15 811 Bank och försäkring 73 0 73 Fastighetsförvaltning 456 656 1 026 455 630 Tjänstesektor 49 404 144 49 260 Övrig utlåning till företag 87 009 2 056 84 953Summa utlåning till allmänheten 2 449 115 18 034 2 431 081

Redovisat bruttovärde och förlustreserv per stadie - jämförelse med öppningsbalanstkr 31 dec 2018

Utlåning till allmänheten, privatkunder

Stadie 1Redovisat bruttovärde 1 489 064Förlustreserver -559Redovisat värde 1 488 505

Stadie 2Redovisat bruttovärde 98 825Förlustreserver -1 618Redovisat värde 97 207

Stadie 3Redovisat bruttovärde 17 308Förlustreserver -4 795Redovisat värde 12 513

Totalt redovisat värde, utlåning privatkunder 1 598 225

47

Utlåning till allmänheten, företagskunder 31 dec 2018Stadie 1Redovisat bruttovärde 710 154Förlustreserver -894Redovisat värde 709 260

Stadie 2Redovisat bruttovärde 110 490Förlustreserver -2 085Redovisat värde 108 405

Stadie 3Redovisat bruttovärde 23 274Förlustreserver -8 083Redovisat värde 15 191

Totalt redovisat värde, utlåning företagskunder 832 856

tkr 31 dec 2018 1 jan 2018

Totalt

Redovisat bruttovärde stadie 1 2 199 218 2 123 690Redovisat bruttovärde stadie 2 209 315 164 098Redovisat bruttovärde stadie 3 40 582 26 771Totalt redovisat värde brutto 2 449 115 2 314 559

Förlustreserver stadie 1 1 453 1 271Förlustreserver stadie 2 3 703 3 319Förlustreserver stadie 3 12 878 10 556Totalt förlustreserver 18 034 15 146

Totalt redovisat värde, utlåning till allmänheten 2 431 081 2 299 413

Andel stadie 3 lån, brutto, % 1,7% 1,2%Andel stadie 3 lån, netto, % 1,1% 0,7%

Förlustreserver kvot stadie 1 lån 0,1% 0,1%Förlustreserver kvot stadie 2 lån 1,8% 2,0%

48

Förlustreserver IFRS 9 år 2018 jämfört med IAS 39 år 2017

tkr 31 dec 2018 31 dec 2017

Nedskrivningar - ej kreditförsämrade

Gruppvisa reserveringar 12 månaders förlustreserv (stadie 1) 1 544 - Förlustreserv återstående löptid (stadie 2) 3 841 -

Nedskrivningar - kreditförsämrade exponeringar (stadie 3) 12 649 13 625

Summa nedskrivningar 18 034 13 625

Förändring av nedskrivningar Individuellt Gruppvis

tkr värderade låne- värderade låne-

fordringar fordringar Summa

Ingående balans 1 januari 2017 13 150 - 13 150

Årets nedskrivning för kreditförluster 5 892 - 5 892Återförda ej längre erfordeliga nedskrivningar för kreditförluster -3 481 - -3 481Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförlustersom i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster -1 936 - -1 936Utgående balans 31 december 2017 13 625 - 13 625

49

18 Obligationer

tkr 31 dec 2018 31 dec 2017

Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde

Emitterade av andra låntagare

- svenska bostadsinstitut 51 455 51 455 60 475 60 475Summa emitterade av andra låntagare 51 455 51 455 60 475 60 475

Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 51 455 51 455 60 475 60 475varav: Noterade värdepapper på börs 51 455

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden 1 455

Posten obligationer består av en (1) Covered Bond utgiven av Swedbank Hypotek. Sparbanken har klassificerat denna som tillgångsslaget ”övrigt” vilket innebär att nedskrivning enligt IFRS 9 inte sker.

19 Aktier

tkr 31 dec 2018 31 dec 2017

Aktier värderade till verkligt värde via övrigt totalresultatFör skydd av fordran- Kreditinstitut 296 625 296 850- Övriga 25 403 25 402Summa aktier och andelar 322 028 322 252

varav: Noterade värdepapper på börs 296 625 296 850 Onoterade värdepapper 25 403 25 402

Verkligt RedovisatFöretag Antal värde värde

Aktier - Swedbank AB 1 500 000 296 625 296 625- Sparbankernas Försäkrings AB 587 722 722- Sparbankernas Kort AB 116 116 116- Indecap Holding AB 70 24 565 24 565Summa 1 500 773 322 028 322 028

50

Uppskrivningar

Ingående balans 1 januari 2017 0 5 251 5 251

Årets avskrivningar på uppskrivet belopp 0 -169 -169

Utgående balans 31 december 2017 0 5 082 5 082

Ingående balans 1 januari 2018 0 5 082 5 082

Årets avskrivningar på uppskrivet belopp 0 -169 -169

Utgående balans 31 december 2018 0 4 913 4 913

Avskrivningar

Ingående balans 1 januari 2017 -14 753 -10 516 -25 269

Årets avskrivningar -345 -570 -915

Avyttringar och utrangeringar 94 0 94

Utgående balans 31 december 2017 -15 004 -11 086 -26 090

Ingående balans 1 januari 2018 -15 004 -11 086 -26 090

Årets avskrivningar -349 -568 -917

Avyttringar och utrangeringar 0 0 0

Utgående balans 31 december 2018 -15 353 -11 654 -27 007

Redovisade värden

Per 1 januari 2017 978 21 676 22 654Per 31 december 2017 845 23 739 24 584

Per 1 januari 2018 845 23 739 24 584Per 31 december 2018 551 36 401 36 952

20 Materiella anläggningstillgångar Byggnader tkr Inventarier och mark Totalt

Anskaffningsvärde

Ingående balans 1 januari 2017 15 731 26 941 42 672

Förvärv 212 2 802 3 014

Avyttringar -94 0 -94

Utgående balans 31 december 2017 15 849 29 743 45 592

Ingående balans 1 januari 2018 15 849 29 743 45 592

Förvärv 55 13 399 13 454

Avyttringar 0 0 0

Utgående balans 31 december 2018 15 904 43 142 59 046

Taxeringsvärden 31 dec 2018 31 dec 2017

Taxeringsvärden, byggnader (i Sverige) 10 610 10 610

Taxeringsvärden, mark (i Sverige) 3 512 3 512

51

24 Inlåning från allmänheten

tkr 31 dec 2018 31 dec 2017

Allmänheten - svensk valuta 2 498 215 2 520 302- utländsk valuta 22 421 12 445Summa 2 520 636 2 532 747

varav: Intresseföretag - - Koncernföretag - - Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor 88 260 113 525Företagssektor 390 308 468 568Hushållssektor 2 037 353 1 945 199

Varav: enskilda företagare 322 892 326 707Övriga 4 705 5 455Summa 2 520 626 2 532 747

25 Övriga skulder tkr 31 dec 2018 31 dec 2017

Upplupna räntekostnader på swappar 14 345Leverantörsskulder 775 2 519Preliminärskatt räntor 565 551Anställdas källskattemedel 954 714Övriga skulder 4 202 2 396Summa 6 510 6 525

22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

tkr 31 dec 2018 31 dec 2017

Förutbetalda kostnader 974 1 169Upplupna ränteintäkter 517 485Summa 1 491 1 654

23 Skulder till kreditinstitut

tkr 31 dec 2018 31 dec 2017

Swedbank AB - svensk valuta 0 0- utländsk valuta 6 0Övriga 21 953 16 075Summa 21 959 16 075

21 Övriga tillgångar tkr 31 dec 2018 31 dec 2017Skattekonto 245 871 278 805Förfallna räntefordringar 214 3Fordran aktuell skatt 3 894 2 481Övriga tillgångar 2 500 2 223Summa 252 479 283 512

52

27 Avsättning för pensioner

Allmän beskrivning av pensionsavtal med avgående VDSparbankens styrelse har avtalat med avgående VD om tjänstepension och direktpension. Avtalet om direktpension, som omfattar ålders-pension och efterlevandepension, har säkerställts genom sparande i kapitalförsäkring. Sparbanken äger försäkringen, men försäkringen är pantsatt till VD och VD äger rätt att begära överföring av den pantsatta försäkringen till valfritt bolag. Panträtten omfattar även utfallande belopp. Ålderspensionen skall vid varje tillfälle utgöra den summa som Sparbanken erhåller från försäkringsbolaget. Löneskatt eller an-nan skatt eller avgift som kan komma att tas ut på pensionsutbetalningen skall bekostas av Sparbanken och VD betalar inkomstskatt på utfallande belopp.

Nettoskuld i balansräkningen, tkr 31 dec 2018 31 dec 2017

Nettoskuld vid årets början avseende pensionsåtaganden 976 832+ i resultaträkningen redovisad kostnad för pensionering i egen regi exklusive skatter 146 144= Nettoskuld vid årets slut 1 122 976

28 Övriga avsättningartkr 31 dec 2018 31 dec 2017

Garantier 248 -Totalt 248 -

IFRS 9 reserveringar för garantier

Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Totalt

IFRS 9 reserveringar för garantier 103 127 18 248

Förlustreserver per 31 december 2018 103 127 18 248

Garantier

Avsättningen bygger på beräkningar gjorda på grundval av historiska data för garantier knutna till liknande produkter ochtjänster.

26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

tkr 31 dec 2018 31 dec 2017

Upplupna räntekostnader 105 368Övriga upplupna kostnader 7 146 4 926Förutbetalda intäkter 127 187Summa 7 378 5 481

29 Obeskattade reserver tkr 31 dec 2018 31 dec 2017

Ackumulerade avskrivningar utöver plan:Inventarier

Ingående balans 1 januari 11 -Årets avskrivningar utöver plan - 11Årets återföringar av avskrivningar utöver plan -11 -Utgående balans 31 december 0 11

Summa obeskattade reserver 0 11

53

30 Eget kapital

För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara en del av netto-vinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust.

Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade net-toförändringen av verkligt värde på innehav i finansiella skuldinstrument som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat samt förlustreserv för förväntade kreditförluster

tkr 31 dec 2018 31 dec 2017

Kapitalförsäkring för pensionsåtaganden 1 123 976Summa ställda säkerheter 1 123 976

32 Eventualförpliktelsertkr (nom belopp) 31 dec 2018 31 dec 2017

Garantier - Garantiförbindelser - krediter 10 260 3 069- Garantiförbindelser - övriga 6 195 5 193Summa 16 455 8 262

33 Åtaganden tkr (nom belopp) 31 dec 2018 31 dec 2017

Övriga åtaganden - Kreditlöften 101 612 72 782- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 183 199 190 602Summa 284 811 263 384

31 Ställda säkerheter

för dessa tillgångar. Vidare redovisas ackumulerade netto-förändrar i verkligt värde på sådana egetkapitalinstrument som sparbanken vid den initiala redovisningen oåterkal-leligt definierats som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat. I denna reserv ingår även den effektiva andelen i kassaflödessäkring, dvs. den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på säkringsinstrument.

Balanserad vinstUnder denna rubrik redovisas den effekt (beaktat skatt) som uppstod vid övergången från reserveringar enligt IAS39 till motsvarande reserveringar enligt IFRS 9 per 2018-01-01.

Överföring till reservfonden 36 197Balanseras i ny räkning 200 272Summa 236 469

34 Närstående

Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställningVad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.

NärståenderelationerSparbanken har närståenderelation med företag som ägs och leds av ledamot i bankens styrelse.

Sammanställning över närståendetransaktioner, tkr 31 dec 2018 31 dec 2017

Fordran på närstående per 31 december 0 0

Skuld till närstående per 31 december 11 321 12 124

Förslag till disposition av Sparbankens vinst eller förlustStyrelsen föreslår att fritt eget kapital, kronor 236 469 tkr disponeras enligt följande:

54

35 Finansiella tillgångar och skulder

Verkligt värdeI tabellen anges finansiella tillgångar respektive skulder som värderas till verkligt värde via resultatet (värderade enligt fair value option och innehav för handelsändamål) i två gemensamma kolumner.

Redovisat värde Verkligt värde Verkligt värde Upplupet Verkligt värde via anskaffnings- övrigt totalresultat tkr värde Totalt

Initialt Verkligt identifierade Derivat som Eget värde till verkligt säkrings- Skuld- kapital- (tvingande) värde redovisas instrument instrument

Finansiella tillgångar 2018Kassa 0 0 0 4 702 0 0 4 702Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 0 40 563 0 0 0 0 40 563Utlåning till kreditinstitut 0 0 0 115 365 0 0 115 365Utlåning till allmänheten 0 0 0 2 431 081 0 0 2 431 081Obligationer 0 51 455 0 0 0 0 51 455Aktier 0 0 0 0 0 322 028 322 028Övriga tillgångar 0 0 0 252 479 0 0 252 479Upplupna intäkter 0 0 0 517 0 0 517Summa 0 92 018 0 2 804 144 0 322 028 3 218 190

Finansiella skulder, 2018Skulder till kreditinstitut 0 0 0 21 959 0 0 21 959Inlåning från allmänheten 0 0 0 2 520 636 0 0 2 520 636Derivat 0 0 26 0 0 0 26Övriga skulder 0 0 0 6 510 0 0 6 510Upplupna kostnader 0 0 0 7 251 0 0 7 251

Summa 0 0 26 2 556 356 0 0 2 556 382

55

Redovisat värde Verkligt värde

Initialt identi- Derivat Invest- Finansiella Innehav för fierade till som är Låne- och esteringar tillgångar Verkligt handels- verkligt säkrings- kund- som hålles som kan Övriga värdetkr ändamål värde instrument fordringar till förfall säljas skulder Totalt totalt

Kassa 0 0 0 3 054 0 0 0 3 054 3 054Belåningsbara statsskuldför-bindelser m m 0 0 0 52 312 0 0 0 52 312 52 312Utlåning till kreditinstitut 0 0 0 175 233 0 0 0 175 233 175 233Utlåning till allmänheten 0 0 0 2 300 934 0 0 0 2 300 934 2 300 889Förändring i verkligt värde på säkrat belopp iportföljsäkring 0 0 0 626 0 0 0 626 626Obligationer 0 0 0 0 0 60 475 0 60 475 60 475Aktier 0 0 0 0 0 322 252 0 322 252 322 252Derivat 0 0 0 0 0 0 0 0 0Övriga tillgångar 0 0 0 283 512 0 0 0 283 512 283 512Upplupna intäkter 0 0 0 1 654 0 0 0 1 654 1 654

Summa 0 0 0 2 817 325 0 382 727 0 3 200 052 3 200 007

Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 16 075 16 075 16 075Inlåning från allmänheten 0 0 0 0 0 0 2 532 747 2 532 747 2 532 747Derivat 0 0 366 0 0 0 0 366 366Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 6 525 6 525 6 525Upplupna kostnader 0 0 0 0 0 0 5 481 5 481 5 481

Summa 0 0 366 0 0 0 2 560 828 2 561 194 2 561 194

Finansiella tillgångar och skulder 2017

56

Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen

Verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade priser. För övriga finansiella instrument använder sig sparbanken av andra värderingstekniker. Banken använder observerbara data i så stor utsträck-ning som möjligt. Finansiella instrument där handeln inte är frekvent och det verkliga värdet därför mindre objektivt, krävs i varierande utsträckning att banken gör bedömningar beroende på likviditet, koncentrationer, osäkerheter beträffande marknads-faktorer, prisantaganden och andra risker som påverkar ett specifikt instrument.

Verkliga värden kategoriseras i olika nivåer i en verkligt värdehierarki baserat på indata som används i värderingstekniken enligt följande:

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för identiska instrument

Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori inkluderar instrument som värderas baserat på noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument som handlas på marknader som inte är aktiva, eller andra värderingstekniker där all väsentlig indata är direkt och indirekt observerbar på marknaden.

Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna kategori inkluderar alla instrument där värderingstekniken innefattar indata som inte baseras på observerbar data och där den har en väsentlig påverkan på värderingen.

Avstämning av verkliga värden i nivå 3I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3).

tkr Aktier Obligationer Derivat Övriga skulder Summa

Ingående balans 2017-01-01 738 0 0 0 738Totalt redovisade vinster och förluster - redovisat i årets resultat 4 0 0 0 4 - redovisat i övrigt totalresultat 5 112 0 0 0 5 112Anskaffningsvärde förvärv 10 528 0 0 0 10 528Försäljningslikvid försäljning -55 0 0 0 -55Överföring från nivå 3 0 0 0 0 0Överföring till nivå 3 8 960 0 0 0 8 960

Utgående balans 2017-12-31 25 287 0 0 0 25 287

Orealiserade vinster och förluster redovisade i årets resultat

för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2017-12-31 0 0 0 0 0

Ingående balans 2018-01-01 25 287 0 0 0 25 287Totalt redovisade vinster och förluster - redovisat i årets resultat 0 0 0 0 0 - redovisat i övrigt totalresultat 0 0 0 0 0

Utgående balans 2018-12-31 25 287 0 0 0 25 287

Orealiserade vinster och förluster redovisade i årets resultat

för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2018-12-31 0 0 0 0 0

57

38 Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens re-

dovisningsprinciper

Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redo-visningsprinciper beskrivs nedan.

Förväntade kreditförluster

Sparbanken har utvecklat en metod för beräkning och skatt-ning av förväntade kreditförluster. Denna typ av skattning kan göras med en rad olika modeller. Sparbanken har utfor-mat sin metod utifrån den bäst tillgängliga informationen. I modellutvecklingen har ett antal olika val gjorts av matema-tiska och statistiska modeller för skattningarna. Valet av dessa metoder och modeller är kritiska för vilket utfall som erhålls, och ett annat val av metod och modell skulle kunna ha fått ett annorlunda utfall när det gäller de förlustreserver och förändringar i förlustreserver som redovisas i denna års-redovisning.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier:

- Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken in-itialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträk-ningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.

- Klassificering av finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde utgörs av skuldinstru-ment som förvaltas med målet att realisera instru-mentens kassaflöden genom att erhålla avtalsenliga kassaflöden som endast utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

Säkringskvalifikationer

Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att sparbanken förväntar sig säkringen ska vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Nedskrivningar för kreditförlusterSparbankens metoder och modeller för beräkning och redo-visning av förväntade kreditförluster kännetecknas av en hög nivå av antaganden om framtiden. Dessa antaganden avser bland annat skattningar av hur historiska erfarenheter kom-mer att utveckla sig i framtiden utifrån antaganden om olika makroscenariers utveckling.

36 Specifikation till kassaflödesanalys

Likvida medel

tkr 31 dec 2018 31 dec 2017

Följande delkomponenter ingår i likvida medel:Kassa 4 702 3 054Utlåning till kreditinstitut 115 365 175 233Summa 120 067 178 287

Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten

tkr 31 dec 2018 31 dec 2017

Erhållen utdelning 20 365 20 869Erhållen ränta 53 940 56 833Erlagd ränta 4 358 4 802

37 Händelser efter balansdagen

Förändring av värdet på sparbankens placering i Swed-

bank-aktier.

Sparbanken har ett relativt stort innehav av aktier i Swedbank AB. Efter avslöjanden om att Swedbank misstänks för att ha deltagit i penningtvätt i Baltikum, så rasade aktiekursen. Kur-

sen var 197,75 vid årsskiftet och rasade till 161,85 som lägst. Idag (2019-03-12) är kursen 174,30. Trots nedgången, så har Sparbanken ett betydande övervärde i sin placering - genom-snittliga anskaffningskursen är 67,66. Kursnedgången har en-dast en marginell påverkan på kapitalbasen.

58

Värdering av 12 månaders och återstående löptids förvän-

tade kreditförluster

Den viktigaste indatat som används för att värdera förväntade kreditförluster är:

• sannolikhet för fallissemang (PD);• förlust vid fallissemang (LGD);• exponeringar vid fallissemang (EAD); och• förväntad löptid

Dessa beräkningar härleds från utvecklade statistiska model-ler som tillhandahållits av samarbetspartnern Swedbank. Mo-dellerna tar både historiska data och sannolikhetsviktade framåtblickande scenarier i beaktning.

Sannolikhet för fallissemang (PD)PD för 12 månader och PD för återstående löptid motsvarar sannolikheten för fallissemang som förväntas inträffa under de kommande 12 månaderna respektive den finansiella till-gångens hela återstående löptid. De baseras på de förhållan-den som existerar på balansdagen samt framtida ekonomiska förhållanden som påverkar kreditrisk. PD-modellerna är base-rade på homogena delsegment av den totala kreditportföljen, till exempel produktgrupp. De används för att härleda 12 må-naders PD och PD för återstående löptid.

Intern riskklassificering baserad på PD-modellen enligt IRK-metoden ger indata till PD-modeller som baseras på IFRS 9. Historisk information för fallissmang används för att skapa terminsstrukturer för PD på balansdagen, vilka sedan justeras för att härleda framåtriktade PD. En försämring av en ekonomisk framtidsutsikt baserad på prognostiserade makro-ekonomiska variabler för varje scenario eller en ökning i att sannolikheten för att värsta tänkbara scenario ska inträffa re-sulterar i ett högre PD. Detta ökar både antalet lån som över-förs från Steg 1 till Steg 2 och de beräknade kreditreserveringarna.

Förlust vid fallissemang (LGD)LGD motsvarar de beräknade kreditförluster som väntas vid fallissemang med hänsyn tagen till förväntat värde av framtida återvinningar, realisering av säkerheter, när i tiden återvin-ningarna förväntas ske och pengars tidsvärde. Vid beräkning av LGD är säkerhetstyp, typ av låntagare och avtalsinforma-tion ett minimikrav. LGD-beräkningarna baseras på historisk information av förlustdata i homogena delsegment av den to-tala kreditportföljen, till exempel land, säkerhetstyp och pro-dukt. Framåtblickande makroekonomiska faktorer återspeglas i LGD-beräkningarna genom dess inverkan på belåningsgra-den. En försämring av en ekonomisk framtidsutsikt baserad

på makroekonomiska faktorer för varje scenario eller en ök-ning i att sannolikheten för att värsta tänkbara scenario ska inträffa, resulterar i en högre LGD och även de beräknade kreditreserveringarna och vice versa.

Exponeringar vid fallissemang (EAD)EAD representerar en beräknad kreditexponering vid ett framtida datum för fallissemang med hänsyn tagen till förvän-tade förändringar i kreditexponeringen på balansdagen. Spar-bankens metod för modellering av EAD återspeglar nuvarande avtalsvillkor för återbetalning av kapital och ränta, förfallodatum och förväntat utnyttjande av outnyttjade limiter för revolverande kreditfaciliteter och oåterkalleliga åtaganden utanför balansräkningen.

Förväntad löptidSparbanken beräknar förväntade kreditförluster med hänsyn tagen till risk för fallissemang under återstående löptid. Ge-nerellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtals-period som sparbanken är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Alla avtals-villkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och överföringsalternativ som är bindande för sparbanken. Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på vissa revolverande krediter, så-som kreditkort, där förväntad löptid är den förväntade bete-endemässiga löptiden, vilken uppskattas genom produktspecifik historisk data och sträcker sig upp till 10 år. För bolåneportföljen tillämpar sparbanken en beteendemäs-sig löptidsmodell som beräknar sannolikheten för att en expo-nering fortfarande är aktiv och inte i fallissemang vid något tillfälle under återstående löptid (vilket även innefattar sanno-likhet för förtida återbetalning).

IFRS 9 vs reglerande kapitalramverkBeräkningen av förväntade kreditförluster enligt IFRS 9 skil-jer sig från förväntade kreditförluster enligt Baselregelverket. Även om Sparbankens IRK-data, som används för att beräkna förväntade kreditförluster, enligt Baselregelverket, utgör grunden för IFRS 9-modeller, görs justeringar och i vissa fall används nya modeller för att uppfylla kraven enligt IFRS 9.

Individuellt bedömda lånSparbanken bedömer väsentliga osäkra kreditexponeringar individuellt och utan att använda indata från modeller. Reser-veringar för kreditförluster för dessa kreditexponeringar fast-ställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga scenarier, varav ett är ett förlust-scenario. De möjliga resultaten tar hänsyn till både makro-ekonomiska och icke-makroekonomiska (låntagarspecifika)

59

39 Kapitaltäckning

KapitalReglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka sparban-kens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparban-kens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kre-ditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifie-rade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens in-terna utvärdering av kapital och risker.

Sparbanken har en fastställd utvärdering av kapitalbeho-vet baserad på

- sparbankens riskprofil, - identifierade risker med avseende på sannolikhet

och ekonomisk påverkan, - s.k. stresstester och scenarioanalyser, - förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöj-

ligheter, samt - ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och an-

dra omvärldsförändringar.

Översynen av kapitalbehovet är en integrerad del av ar-betet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Behovet

följs upp och en årlig översyn görs för att säkerställa att ris-kerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verk-liga riskprofil och kapitalbehov.

Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda po-licy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till sparbankens aktuella och framtida kapitalbehov.

Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3.

Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapital-krav enligt 6 kap. 4 § i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värde-pappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar om ka-pitaltäckning lämnas på sparbankens hemsida www.smsparbank.se.

Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapital-basen.

Sparbanken uppfyller dels det lagstadgade kravet på ka-pitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet.

scenarier.Framtida kassaflöden uppskattas med hänsyn till en rad

relevanta faktorer, såsom kassaflödens storlek och källor, lån-tagarens inkomster och kvalitet, återvinningssvärden på sä-kerheter, sparbankens ställning i förhållande till andra fordringsägare, förväntade direkta externa kostnader och löp-tid av återvinningsprocessen samt nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden. Storlek och tidpunkten för förvän-tade kassaflöden beror på låntagarens framtida utveckling och värdering av säkerheter, varav båda kan påverkas av framtida ekonomiska förhållanden. Dessutom kan säkerheter vara illik-

vida. Bedömningar ändras när ny information blir tillgänglig eller när återvinningsstrategier utvecklas, vilket resulterar i regelbundna revideringar av reserveringar för kreditförluster. Förändringen i reserveringarna som är kopplade till individu-ellt bedömda lån uppgick till 1,5 mkr.

Fastställande av verkligt värde

Sparbankens redovisningsprinciper för värdering till verkligt värde framgår av Not 2 Redovisningsprinciper. Ytterligare in-formation om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde framgår av not 35 Finansiella tillgångar och skulder.

60

Kapitalbas

tkr 31 dec 2018 31 dec 2017

Kärnprimärkapital: instrument och reserver

Reservfond 460 719 419 165

Fond för verkligt värde 200 272 200 497

Balanserad vinst eller förlust -1 582 0

Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar 659 409 619 662

Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar

Värdejusteringar på grund av kraven på försiktig värdering -51 -60

Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster och förluster -255 976 -260 177Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital -256 027 -260 237

Kärnprimärkapital 403 382 359 425

Kapitalbas 403 382 359 425

Kapitalrelationer, buffertar m m

tkr 31 dec 2018 31 dec 2017

Summa riskvägt exponeringsbelopp 1 721 888 1 597 590

Kärnprimärkapitalrelation, % 23,4 22,5

Primärkapitalrelation, % 23,4 22,5

Total kapitalrelation, % 23,4 22,5

Buffertkrav, % 4,5 4,5

varav kapitalkonserveringsbuffert, % 2,5 2,5

varav kontracyklisk kapitalbuffert, % 2,0 2,0

Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert, % 15,4 14,5

Nedan redovisas kapitalbas, kapitalkrav m m enligt gällande regelverk. Sparbanken tillämpar sedan 1 januari 2018 IFRS 9 och har valt att inte tillämpa övergångsreglerna enligt Till-

synsförordningens artikel 473a, eftersom effekten på ban-kens kapitalbas är ringa.

61

Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp 2018 2018 2017 2017 Kapital- Riskvägt Kapital- Riskvägt tkr krav exp. belopp krav exp. belopp

Kreditrisk enligt schablonmetoden

Exponeringar mot institut 1 851 23 141 2 807 35 088

Exponeringar mot företag 34 534 431 669 25 594 319 925

Exponeringar mot hushåll 44 941 561 764 45 881 573 513

Säkrad genom panträtt i fast egendom 31 935 399 187 30 202 377 525

Fallerade exponeringar 1 959 24 486 2 790 34 875

Exponeringar i form av säkerställda obligationer 411 5 140 483 6 038

Aktieexponeringar 5 275 65 936 4 957 61 963

Övriga poster 3 084 38 556 2 038 25 475

Summa för exponeringar som redovisas enligt schablonmetoden 123 990 1 549 879 114 752 1 434 402

Operativ risk

Operativ risk enligt basmetoden 13 749 171 859 13 041 163 013

Summa exponeringsbelopp för operativ risk 13 749 171 859 13 041 163 013

Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt schablonmetoden 12 150 14 175

Summa riskvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav 137 751 1 721 888 127 807 1 597 590

Kapitalplanering

För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har ban-ken en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla

de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktio-ner och riskhanteringssystem. Den Interna kapitalutvärde-ringen genomförs årligen.

40 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2024-06-30.

Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond- och försäkrings-sparande till Robur Fond och Swedbank Försäkring.

Sölvesborg-Mjällby Sparbank har per 2018-12-31 förmed-lat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total vo-lym på 1 406,2 mkr. För detta har Sparbanken erhållit en pro-visionsersättning för 2018 på 10,9 mkr, som redovisas under

utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner.

Till Robur Fond och Swedbank Försäkring har Sparban-ken förmedlat fondsparande på 1 236,6 mkr och försäkrings-sparande på 491,7 mkr. För dettan har Sparbanken erhållit 9,1 mkr respektive 2,0 mkr i provision. Fondprovisionen redovi-sas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisio-nen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag.

62

Sölvesborg den 21 mars 2019

Härmed försäkras att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade upp-gifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen.

Thomas Andersson Borstam, Styr.ordf. Johan Ohlsson, Styr. vice ordf. Stefan Ohlson, VD

Ulrika Karlsson Stefan Alm Niclas Nilsson

Ingela Robertsson Johan Dalén Linnea Berner

Malin Jansson Håkan Claesson, vice VD

Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 21 mars 2019. Sparbankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 24 maj 2019.

Revisorspåteckning

Vår revisionsberättelse har avgetts den 21 mars 2019.

Ernst & Young AB

Damir Matésa Auktoriserad revisor

63

Revisionsberättelse

Till sparbanksstämman i Sölvesborg-Mjällby Sparbank,organisationsnummer 536200-9457.

Rapport om årsredovisningenUttalandenVi har utfört en revision av årsredovisningen för Sölvesborg-Mjällby Sparbank för år 2018. Bankens årsredovisning ingår på sidorna 3-62 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och vär-depappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvi-sande bild av bankens finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer re-sultaträkningen och balansräkningen för banken.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till bankens styrelse i enlighet med Revisors-förordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalandenVi har utfört revisionen enligt International Standards on Au-diting (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns an-svar. Vi är oberoende i förhållande till banken enligt god revi-sorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har till-handahållits den granskade banken eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck-liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områdenSärskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställ-ningstagande till, årsredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang.

Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa om-råden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisning-en. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse.

64

Kreditgivning och tillhörande förlustreserver

Detaljerade upplysningar och beskrivning av området lämnas i årsredovisningen. Kreditriskexponeringar och dess hantering beskrivs i not 3 avsnitt Kreditrisk. Bankens redovisade kreditförluster specificeras i not 12 och redovisad förlustreserv spe-cificeras i not 17. För området relevanta redovisningsprinciper beskrivs i not 2, avsnitt Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument. Viktiga uppskattningar och bedömningar beskrivs i not 38, Viktiga uppskattningar och bedömningar.

Beskrivning av området Hur detta område beaktades i revisionen

Utlåning till allmänheten redovisas till 2 431 081 tkr i bankens balansräkning per 31 december 2018, och består av utestå-ende fordringar brutto till ett belopp om 2 449 115 tkr med avdrag för förväntade och konstaterade kreditförluster om 18 034 tkr. Banken har per 1 januari 2018 implementerat en ny reserveringsmodell till följd av att IFRS 9 började gälla.

Den nya reserveringsmodellen innebär att utlåning till all-mänhet delas in i tre stadier, beroende på graden av kredit-försämring. I stadie 1 motsvarar reserveringen förväntade kreditförluster under kommande 12 månaderna. I stadie 2 och 3 motsvarar reserveringen förväntade kreditförluster under hela den återstående löptiden. Tillgångar i stadie 3 prövas för nedskrivning på individuell nivå.

Reserveringsmodellen är framåtblickande vilket innebär att banken uppskattar kreditrisken i varje exponering och den förlust som skulle kunna uppstå.

I bedömningen ska makroekonomiska faktorer beaktas och påverkan av olika scenarios bedömas. Reserveringen kräver att banken gör bedömningar och antaganden av exempelvis kriterier för att identifiera en väsentlig ökning i kreditrisk och metoder för att beräkna förväntade kreditförluster.

Utlåning till allmänheten och den relaterade kreditrisken uppgår till väsentliga belopp. Det finns en risk att krediter ac-cepteras på felaktiga grunder vilket kan medföra en oönskad kreditexponering. Vidare innebär beräkningen av förlustre-server att banken gör bedömningar och antaganden. Detta sammantaget innebär att bankens process kreditgivning och för beräkning av förväntade kreditförluster har betydande på-verkan på bankens resultat och ställning. Därför har vi ansett att kreditgivning och redovisningen av förlustreserver vara ett särskilt betydelsefullt område i revisionen.

Vi har granskat bankens process för att bevilja nya krediter och förlänga befintliga krediter med inriktning på att utvär-dera ändamålsenligheten i bankens kontroller för att säker-ställa att de krediter som accepteras inte medför en oönskad kreditrisk.

Vi har utvärderat bankens modell för beräkning av förlustre-serv i förhållande till kraven i IFRS 9. Modellen är framtagen av banken tillsammans med dess outsourcingpartner och övriga till denne anslutna banker. Outsourcingpartnern tillhan-dahåller IT-lösningar till banken och har implementerat mo-dellen i IT-system som banken använder sig av. Outsourcing-partnerns revisor har lämnat rapportering avseende modellens ändamålsenlighet och tillämpning i de processer och system som hanteras av Outsourcingpartnern. Vi har utvärderat denna rapportering som grund för att bestämma vilka komplette-rande granskningsåtgärder som är lämpliga. Vi har granskat de kompletterande kontroller som finns hos sparbanken som vi har bedömt väsentliga för att säkerställa rimligheten i input-data, modellerna och utfallet av beräkningarna.

Vi har genomfört stickprov och utifrån dessa bedömt stadiein-delningen av utlåning allmänheten. Vi har även stickprovsvis granskat indata till modellen. Avseende fordringar i stadie 3 har vi granskat och bedömt enskilda krediters värdering uti-från tillgänglig information om det enskilda engagemanget och tillhörande säkerheter. Vi har även bedömt bankens bevak-ningsprocess som bygger på såväl intern som extern informa-tion om kredittagarna och beaktat denna vid bedömning av ut-låningens stadieindelning och redovisade kreditreserveringar.

Vi har även granskat upplysningar i årsredovisningen avseende utlåning till allmänheten, osäkra fordringar och kreditreserve-ringar.

Annan information än årsredovisningenDetta dokument innehåller även annan information än årsre-dovisningen och återfinns på sidorna 67-68. Det är styrelsen som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkan-de avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är ofören-

lig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsent-liga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informatio-nen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rap-portera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

65

Styrelsens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Styrel-sen ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte inne-håller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen för bedömningen av bankens förmåga att fortsätta verksamhe-ten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att an-vända antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen avser att likvidera ban-ken, upphöra med verksamheten eller inte har något realis-tiskt alternativ till att göra något av detta.

Revisorns ansvarVåra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsre-dovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felak-tigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra utta-landen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredo-visningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professio-nellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felak-tigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oe-gentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamåls-enliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnan-den, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av bankens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till om-ständigheterna, men inte för att uttala oss om effektivite-ten i den interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen använ-der antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av års-redovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsent-lig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller för-hållanden som kan leda till betydande tvivel om bankens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsat-sen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplys-ningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäker-hetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datu-met för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händel-ser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen, struktu-ren och innehållet i årsredovisningen, däribland upplys-ningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens pla-nerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen faststäl-ler vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen, inklusive de viktigaste be-dömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte la-gar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

66

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningarUttalandenUtöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning av Sölvesborg-Mjällby Spar-bank för år 2018 samt av förslaget till dispositioner beträffan-de bankens vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten en-ligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalandenVi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns an-svar. Vi är oberoende i förhållande till banken enligt god revi-sorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck-liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositio-ner beträffande bankens vinst eller förlust. Vid förslag till ut-delning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som ban-kens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storle-ken av bankens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bankens organisation och förvalt-ningen av bankens angelägenheter. Detta innefattar bland an-nat att fortlöpande bedöma bankens ekonomiska situation, och att tillse att bankens organisation är utformad så att bok-föringen, medelsförvaltningen och bankens ekonomiska an-gelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvalt-ningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bankens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvarVårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om nå-gon styrelseledamot i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot banken.

• på något annat sätt handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsre-dovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bankens vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med sparbankslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen ga-ranti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummel-ser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot banken, eller att ett förslag till dispositioner av bankens vinst eller förlust inte är förenligt med sparbankslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sve-rige använder vi professionellt omdöme och har en professio-nellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bankens vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räken-skaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskning-en på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är vä-sentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bankens situation. Vi går ige-nom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åt-gärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bankens vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen.

Ernst & Young AB, Box 393, 541 28 Skövde, utsågs till Sölvesborg-Mjällby Sparbanks revisor av sparbanksstämman den 13 maj 2016 och har varit bankens revisor sedan dess.

Skövde 21 mars 2019

Ernst & Young AB

Damir MatésaAuktoriserad revisor

67

Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksam-heten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i Sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är ”att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan upp-komma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bank-verksamhet i enlighet med bestämmelserna i Sparbankslagen och Lagen om bank- och finansieringsrörelse”.

För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparban-kens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamhe-ten skett med koden som förebild i tillämpliga delar.

Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktörSom representanter för insättarna har sparbanken 50 huvud-män. Tjugotre av dessa väljs av Sölvesborgs kommun och två väljs av Bromölla kommun, medan återstoden väljs av huvud-männen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på spar-banksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparban-ken och om mandattider för dessa återfinns på sidan 68.

Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Val-beredningen utgörs av Maria Knutsson som ordförande samt ledamöterna, Jörgen Olsson, Mats Svensson, Mikaela Rosen-lund och Peter Jeppsson. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode för ordförande och övriga ledamöter.

Det ankommer på styrelsen att inom sig välja styrelseord-förande och en eller två vice ordföranden. Likaså utser styrel-sen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken.

Styrelsens sammansättning och arbeteSparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av minst 7 och högst 11 ledamöter med en suppleant. Två personalrepresentanter ingår som ordinarie ledamöter. Utöver ovan angivet antal styrelseledamöter ingår sparbankens verk-ställande direktör som ledamot och verkställande direktörens ställföreträdare som suppleant.

Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens sty-relse och mandattider för dessa återfinns på sidan 68. Upplys-ningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD läm-nas i not 10 till posten ”Allmänna administrationskostnader” i resultaträkningen.

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsord-ningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delege-ring samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktö-rens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen erhåller till-fredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör styrelseledamöterna en utvärdering av ordförandens arbete.

De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främ-sta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prog-nos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utveckling-en, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policyer/instruktioner för verksamheten, behandla större kreditenga-gemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom.

Under 2018 har styrelsen haft 11 ordinarie styrelsesamman-träden där bl a års- och delårsbokslut, riskanalys, prognos för kommande år, policyer inom olika riskområden, delegeringsin-struktioner, större kreditengagemang och revisionsrapporter har behandlats. Därutöver har styrelsen eller delar av styrelsen träffats vid ytterligare 43 tillfällen under året på grund av den turbulens som uppstod efter skattebeslut och VD:s avgång. Styrelsen har bl a träffat huvudmän, press och kunder för att förklara vad som har hänt i banken och bemöta felaktiga ryk-ten. Styrelsen har också stöttat personalen genom ökade sats-ningar på det värdegrundsarbete som styrelsen initierade 2017. Styrelsen har även aktivt deltagit i värdegrundsarbetet. Slutli-gen har även en ny VD rekryterats. Till ny VD har Stefan Ohl-son utsetts. Stefan tillträdde sin tjänst den 1 mars 2019. Internrevision Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparban-kens organisation och arbetsprocesser. Styrelsens kreditutskottUtskottet fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med i delege-ringsinstruktion fastställda beslutsramar. Besluten ska proto-kollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I utskottet ingår som ledamöter styrelsens ord-förande, vice ordförande och ytterligare en ordinarie ledamot samt VD, VD:s ställföreträdare och företagschef.

Företagsstyrning

68

Sparbankens huvudmän, styrelseledamöter, revisorer och kontorsförteckning

Huvudmän ”Mandatperiod Namn per årsstämma”Valda av Bromölla kommun Molldén, Annika 2015-2019Sturesson, Stefan 2015-2019 Valda av Sölvesborgs kommun Alexandersson, Markus 2015-2019Andersson, Dennis 2015-2019Andersson, Pia 2017-2019Bengtsson, Jesper 2015-2019Birgersson, Mats 2015-2019Björklund, Tobias 2015-2019Colliander, Hillevi 2015-2019Fransson, Anders 2015-2019Gadd, Monica 2015-2019Jeppsson, Petra 2015-2019Johansson, Uno 2015-2019Karlsson, Bengt-Åke 2015-2019Karlsson, Benny 2015-2019Knutsson, Maria 2015-2019Lindekvist, Marco 2015-2019Nilsson, Gullvi 2015-2019Nilsson Lindkvist, Tobias 2015-2019Olofsson, Viveka 2015-2019Rosengren, Patrik 2015-2019Rosenlund, Mikaela 2015-2019Rosenqvist, Anneli 2015-2019Svensson, Mats 2015-2019Thyrén, Peter 2015-2019 Valda av huvudmännen Carlsson, Marie 2015-2019Karlsson, Hans 2015-2019Kilim, Nihada 2015-2019Lövberg, Linda 2015-2019Nilsson, Anders 2015-2019Rosenlund, Johan 2015-2019Antonsson, Daniel 2017-2020Berg, Daniel 2016-2020Björklund, Helene 2016-2020Eliasson, Håkan 2016-2020Larsen, Martin 2016-2020Saleskog, Anette 2016-2020Bengtsson, Lina 2017-2021Ekenberg, Christoffer 2017-2021Johansson, Magnus 2017-2021

Knutsson, Bo 2017-2021Robertsson, Jonas 2017-2021Sunesson, Pernilla 2017-2021Berndtsson, Ann-Christine 2018-2022Thörnberg, Mikael 2018-2022Ingesdotter, Anna 2018-2022Jeppsson, Peter 2018-2022Johansson, Pia 2018-2022Månsson, Evonne 2018-2022Olsson, Jörgen 2018-2022

StyrelseledamöterOrdinarie Andersson Borstam, Thomas, ordförande 2016-2019Ohlsson, Johan, vice ordförande 2018-2021Ohlson, Stefan, VD Alm, Stefan 2018-2021Robertsson, Ingela 2018-2021Nilsson, Niclas 2016-2019Karlsson, Ulrika 2017-2020Dalén, Johan 2018-2021Berner Linnea, personalrepresentant Jansson, Malin, personalrepresentant Suppleant Claesson, Håkan, VD:s ställföreträdare

RevisorerErnst & Young AB 2016-2020Huvudansvarig revisorDamir Matésa auktoriserad revisor

Kontorsförteckning Sölvesborg, Södergatan 17 tel 0456-424 00Mjällby, Centrumvägen 2 tel 0456-424 00 Hemsida/internetbank www.smsparbank.see-post info@smsparbank.se

Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter, utvisande deras mandatperioder samt revisorer, framgår av nedanstående uppställning.

”Mandatperiod Namn per årsstämma”

Meddd hhjjäärtaat i byggdendenVad bankar ditt hjärta för?

Emma, Casper och Demis hjärtan bankar lite extra för att resa och upptäcka världen. Andras bankar lite extra för något annat. Alla människor är olika - har olika intressen, olika bakgrund och befinner sig på olika stadier i livet. Trots dessa olikheter har alla sitt hjärta lite mer på ett ställe.

Precis som vi. Vi har hjärtat i bygden.

Box 77, 294 22 Sölvesborg0456-424 00 • smsparbank.se • info@smsparbank.se

Fotograf: Thomas Fredriksson Mix

i Pri

nt A

B, O

lofs

tröm