Årsredovisning 2018

NÄRA BRA NYTTIG

Årsredovisning 2018

Till nytta och glädje för många Liksom tidigare år både arrangerade och sponsrade Sparbanken i Karlshamn ett antal evenemang under 2018. Det är ett sätt för oss att medverka till att Olofströms och Karlshamns kommuner är trivsamma och fina platser att bo och leva på. Med pengar och engagemang är vi ofta med och ser till att det händer roliga saker – och det kommer vi fortsätta med.

Vinsten skapar glädje, trivsel och nya

möjligheter HÄR!

Folkfest på Karlshamns torg

under fotbolls -VM

Stadsloppet by Sparbanken

i Karlshamn

SwimrunIsland

Challenge

Årsredovisning 2018 1

Innehållsförteckning

Förvaltningsberättelse 2

Fem år i sammandrag 6

Finansiella rapporter

Resultaträkning 8

Rapport över totalresultat 9

Balansräkning 9

Rapport över förändringar i eget kapital 10

Kassaflödesanalys 11

Noter

– Redovisnings- och värderingsprinciper 12

– Noter till resultaträkningen 35

– Noter till balansräkningen 40

Revisionsberättelse 56

Bolagsstyrning 60

Förtroendevalda 62


Redogörelse för verksamhetsåret 2018Styrelsen för Sparbanken i Karlshamn, org. nr 536200-9481, med säte i Karlshamn, får härmed avge årsredovisning för Sparbankens verksamhet 2018, bankens 190:e verksamhetsår. Sparbanksstämman äger rum den 10 maj 2019.

FörvaltningsberättelseOm Sparbanken i KarlshamnSparbanken i Karlshamn bildades 1829 och bankens verk-samhetsområde är Karlshamns och Olofströms kommuner. Sparbanken i Karlshamn är den ledande finansiella aktören i verksamhetsområdet.

Sparbanken gör det möjligt för sina kunder att förverkliga sina drömmar genom ett brett utbud av produkter, tjänster och lösningar inom bank och försäkring. Sparbanken i Karlshamn har ca 49 000 kunder som betjänas av 111 medar-betare via kontor på sex orter, en egen telefonbank, samt via Internetbanken.

Som sparbank har vi en unik möjlighet att bidra till utveck-ling av det område som vi är verksamma inom. De vinster som skapas av vår verksamhet delas inte ut till någon enskild ägare, de stannar i banken för att satsas på boende och investeringar i verksamheter där vi och våra kunder bor och finns.

Sparbanken i Karlshamn har årligen avsatt ett belopp av årets resultat efter skatt för satsning på allmännyttiga ända- mål. Under åren 2014 - 2018 har Sparbanken i Karlshamn totalt betalat ut 13,6 mkr till allmännyttiga ändamål till bankens självständiga stiftelser i Karlshamn och Kyrkhult. För 2018 beslutade styrelsen att föreslå till årsstämman en avsättning på 2,5 % av årets resultat efter skatt.

Sparbanken i Karlshamns organisationHögsta beslutande instans i Sparbanken i Karlshamn är dess stämma. Rösträtt har bankens huvudmän. Dessa tillsätter styrelsen som i sin tur utser VD.

Banken finns på sex orter i två kommuner, Karlshamn- och Olofströms kommun. Vår telefonbank finns placerad i Olof-ström. För företagskunder finns företagsrådgivare dagligen på plats på kontoren i Olofström och Karlshamn. Banken har även ett antal specialister som arbetar tillsammans med kontoren, Private Banking med specialistkompetens inom placeringar, börsgrupp för aktie och derivathandel samt en försäkringsavdelning. Sparbanken samarbetar med Familjens Jurist som är behjälplig med rådgivning och konsultation i juridiska frågor på bankens kontor.

Banken har även en ekonomi-, marknads-, och en adminis-trativ avdelning med uppgift att stödja kontoren i affären.

AffärsvolymDen sammanlagda affärsvolymen minskade med 697,5 mkr eller 2,43 % och uppgår till totalt 28 035,4 mkr (28 732,6). Från och med 2018 ingår inte längre PPM-volym i Swedbank Robur, vilket har minskat affärsvolymen mellan 2017 och 2018 med 847,6 mkr.

Utlåning till allmänheten inom balansräkningen ökade med 41,2 mkr och uppgår till 8 042,4 mkr (8 001,2). Den totalt förmedlade lånestocken till Swedbank Hypotek minskade under året med 147,2 kr till 1 547,8 mkr (1 695,0), då banken medvetet har lånat ut mer i egen portfölj. Krediter har förmedlats till Swedbank Finans till ett värde av 50,8 mkr (67,9).

Inlåning från allmänheten har under året ökat med 6,2 % och uppgår till 9 379,7 mkr (8 831,4). Marknadsvärdet på förmedlade volymer till Swedbank Robur Fonder minskade under året med 238,3 mkr till 3 286,1 mkr (3 524,4). En förk-laring till minskningen är nedgången på börsen under 2018. Förmedlade volymer till Swedbank Försäkring är jämfört med föregående år i stort sett oförändrat, 1 468,8 mkr (1 476,3). Antalet anslutna kunder till den oberoende fondförvaltnings-företaget Indecap, ökade under året från 5 907 st till 6 076 st. Den förvaltade volymen uppgick vid årets utgång till 1 214,2 mkr (1 183,5).


Resultat 2018Sparbankens rörelseresultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 58,9 mkr (78,2). Årets räntenetto uppgick till 155,3 mkr (153,6), en ökning med 1,1 %. Kostnad för insättningsgaranti samt kostnad för resolutionsavgift 2018 har belastat årets räntenetto med 6,1 mkr (5,4) respektive 6,0 mkr (4,1).

Totalt sett har intäkterna minskat med 1,4 % till 243,8 mkr (247,3). De totala provisionsintäkterna minskade under året med 3,5 mkr eller 4,1 % till 82,0 mkr (85,5).

Nettoresultat av finansiella transaktioner uppgår till -1,9 mkr (10,1). Här redovisas realiserade och orealiserade vinster och förluster på finansiella instrument, nedskrivningar på finansiella instrument och valutakursförändringar.

Under 2018 erhölls utdelning på innehavet av aktier i Swedbank med 10,8 mkr (7,9). Sparbanken fick även utdelning på bankens innehav i Indecap Holding med 2,1 mkr (3,2) och övriga aktier 3,4 mkr (3,8).

Kostnaderna före kreditförluster har ökat med 6,7 % jämfört med föregående år till 175,1 mkr (164,1), vilket kan förklaras av ökade personalkostnader, ökade systemkostnader samt flytt av telefonbanken till Olofström.

Personalkostnaderna har ökat med 10,6 % jämfört med föregående år till 86,8 mkr (78,5). Reservering har gjorts av ett avgångsvederlag till en summa av ca 4,5 mkr (inkluderat sociala avgifter) till bankens förre VD, som har lämnat sin VD post. Exklusive reserveringen för avgångsvederlaget har personalkostnaderna ökat med 4,6 %. Sparbanken i Karlshamn har ett resultatandelssystem för personalen och årets avsättning är 0,5 mkr högre än föregående år och uppgick till 5,1 mkr (4,6). VD, funktionerna för regelefterlevnad och riskkontroll omfattas inte av resultatandelssystemet.

Kreditförlusterna netto var 9,8 mkr (5,0), en ökning med 4,8 mkr jämfört med 2017. Det innebär en kreditförlustnivå på 0,12 % (kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditinstitut). Ökningen beror främst på att regelverket IFRS 9 infördes 2018. Information om kreditför-lusterna lämnas vidare i not 12.

Efter bokslutsdispositioner och skatt uppgår resultatet till 47,4 mkr (62,8). Bankens avkastning på eget kapital var 3,95 % (5,46).

Årets resultat har belastats med en goodwillavskrivning på 30 mkr avseende köpet av Olofströmskontoret 2015. Sista året för goodwillavskrivningen är 2019.

Ytterligare information om den ekonomiska utvecklingen framgår av ”Fem år i sammandrag – nyckeltal” samt ”Resultat- och balansräkningar 2014-2018” längre fram i förvaltnings-berättelsen.

OmvärldsanalysLångsammare global tillväxt och geopolitiska riskerDen globala tillväxten bromsade in under 2018, men det är en splittrad utveckling mellan länder och regioner. Den amerikan-ska ekonomin fortsatte att växa i god takt medan tillväxten i eurozonen och i tillväxtekonomierna bromsade in. Samtidigt tyngs världsekonomin av flera geopolitiska risker. Handelskonflikten mellan världens två största ekonomier – USA och Kina – tilltog under året, vilket ökade oron för den globala handeln. Utgången av Brexit har blivit mer osäker efter att brittiska parlamentet i januari i år inte godkände regeringens handelsavtal med EU. Risken för en sk hård Brexit har ökat,

dvs ett tillstånd då Storbritannien inte har något avtal med EU när Storbritannien lämnar EU den sista mars i år. Oron för den globala konjunkturen satte avtryck på de globala finans-marknaderna i slutet av förra året. Aktiebörserna föll kraftigt runt om i världen och de långa obligationsräntorna sjönk efter tidigare uppgångar. Råvarupriserna drogs ned i synnerhet på olja och metaller. Oljepriset sjönk från 85 dollar per fat i början av oktober till 50 dollar vid årsskiftet, vilket ledde till att OPEC i början december beslutade att begränsa oljeproduktionen tillsammans med Ryssland. Fjolårets börsoro har dock avtagit och under inledningen av 2019 har börserna stigit.

Centralbankerna började långsamt normalisera penning-politiken under 2018 med den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, i spetsen. I december höjde Federal Reserve sin viktigaste ränta, federal funds, för fjärde gången under året till intervallet 2,25-2,50 procent. Ränteuppgången i USA sker med stöd av den starka amerikanska arbetsmarknaden. Även den svenska, norska och brittiska centralbanken höjde sina styrräntor. Den europeiska centralbanken (ECB) behöll däremot räntorna oförändrade. Ett högre resursutnyttjande och stigande löne- och inflationstryck i eurozonen bidrog till att ECB kunde avsluta obligationsköpen som pågått sedan 2012. Den växande räntedifferensen mellan USA och Europa bidrog till att stärka den amerikanska dollarn mot euron och svenska kronan.

Kronan gentemot dollarn och euron

Stockholmsbörsen

Svensk tillväxt tappade fart 2018

Den svenska ekonomin växte med i genomsnitt 2,5 procent under 2018 års tre första kvartal men tappade fart i slutet av året. Under tredje kvartalet sjönk BNP för första gången sedan 2013. Inbromsningen var tydligast i den privata kon-sumtionen delvis av tillfälliga effekter i samband med att nya


skatteregler på nya bilar infördes vid halvårsskiftet. Skärpta amorteringskrav och osäkerhet om den svenska bostads-marknaden hade också en dämpande effekt på hushållens konsumtionsvilja och efterfrågan på krediter. Hushållsupplå-ningen växlade ned från en årlig ökningstakt på 7 procent i december 2017 till 5,5 procent i slutet av 2018. En annan bidragande faktor till inbromsningen är fallande bostadsin-vesteringar, som tidigare varit en viktig tillväxtmotor i svensk ekonomi de senaste åren. Inom näringslivet och offentliga sektorn steg dock investeringarna. Även om bostadspriserna stabiliserades och steg på årsbasis i slutet av 2018 kvarstår osäkerheten på bostadsmarknaden. Fjolåret visade återigen på en stark svensk arbetsmarknad. Antalet sysselsatta steg med 90 000 och arbetslösheten sjönk till 6,3 procent i genomsnitt från 6,7 procent 2017. Svårigheter att hitta arbets- kraft var utbrett både inom näringslivet och i den offentliga sektorn men hade inte någon större påverkan på lönerna som ökade i en måttlig takt. Inflationen (konsumentprisindex ren-sat för fast ränta) steg till över två procent under 2018 drivet av högre energipriser och en svag krona. Den underliggande inflationen, rensat för energipriser, var dock alltjämt låg. Den högre inflationen och en fortsatt stark arbetsmarknad bidrog till att Riksbanken kunde höja reporäntan i december för första gången sedan 2011 med 0,25 procentenheter till -0,25 procent. Riksbanken signalerade om fler räntehöjningar i år men dröjer åtminstone sannolikt till andra halvåret 2019 om den svenska ekonomin utvecklas i linje med Riksbankens prognoser.

Principer för ersättning till personer i ledande ställningErsättning till VD beslutas av styrelsen. För detaljuppgifter hänvisas till not 10.

PersonalBanken jobbar strategiskt och långsiktigt för att säkerställa kompetens och lämplighet för allt arbete inom banken. Det är av största vikt att alla medarbetare förvaltar det förtroende som präglar banken och som grundar sig på starka värderingar och stort engagemang för samhällsnyttan.

Under 2018 har personalen tagit del av nya myndighetskrav och genomgått relevanta utbildningar för sitt uppdrag i bank-en. Bankens anställda ska ha en kompetens och ett arbetssätt, både internt och externt som grundar sig på de värderingar och den kultur som banken står för. Som anställd i banken är man en god ambassadör i alla sammanhang, att möta kunder med respekt och professionalism, är av största vikt för att upp- rätthålla och bibehålla kundens förtroende för banken. Detta säkerställs bland annat genom kundattitydsmätningar.

Banken har en tydlig organisation och ett starkt ledarskap, vilket är avgörande för att kunna arbeta efter en lagd strategi samt för att kunna nå uppsatta mål. Varje medarbetare an-svarar för att bidra till en god psykosocial arbetsmiljö. Bankens ledare säkerställer att det finns hög kompetens och goda förutsättningar för att utföra sitt arbete på bästa sätt. Detta följs upp genom löpande individuella samtal, årliga medarbe-tarundersökningar, hälsokontroller och skyddsronder.

Personalkostnader, arbetad tid, könsfördelning m.m. redovisas i not 10.

Finansiella risker och osäkerhetsfaktorer I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker och likviditets-risker. Bankens risker hanteras i policys och instruktioner. Med riskhantering avses aktiviteter för identifiering, mätning, analys, eventuell reducering/begränsning, kontroll och rappor-tering samt allokering av kapital för risker.

Den största risken i bankverksamhet är kreditrisken. Spar-bankens kreditpolicy fastställer att sparbanken ska ha en väl diversifierad kreditportfölj med kontrollerad riskprofil.

De operativa riskerna motverkas genom god intern kontroll, som är en pågående process i banken.

Finans- och Likviditetspolicyn reglerar hur finansförvaltnin-gen inom sparbanken ska bedrivas samt hur marknadsrisker och likviditetsrisker ska hanteras, mätas, styras och rapporteras.

Finanspolicyn fastställer att sparbanken ska ha en kontrollerad riskprofil med begränsade risker på de finansiella marknaderna.

Ytterligare information om sparbankens finansiella risker presenteras i not 3, samt redogörelse för kapitalbehov och kapitalplanering i not 37.

Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Sparbankens rörelseresultat före kreditförluster och extraor-dinära kostnader för 2019 förväntas att bli högre jämfört med 2018, då förväntningar på räntehöjningar framöver kommer att påverka räntenettot positivt. Goodwillavskrivningen på 30 mkr kommer även att belasta resultatet 2019, därefter är

BNP på kvartal, årlig procentuell förändring

Svenska räntor

SwedbankaktierInnehavet av antalet aktier i Swedbank är 834 000 A-aktier per 2018-12-31. Marknadsvärdet uppgick till 164,9 mkr (165,0).


goodwillposten på 150 mkr helt avskriven. Affärsvolymerna förväntas öka under 2019 i enlighet med bankens tillväxtmål på 5 %.

Nya redovisningsprinciper implementerades i januari 2018, IFRS 9 som ersätter IAS 39. De uppskattade övergångseffe-kterna beskrivs i not 2. Under 2018 ökade kreditförlusterna i samband med införandet, men förväntas återgå till samma nivåer under 2019 som vi hade under 2017.

Marknadsaktiviteter under åretDen samhällsnytta som Sparbanken i Karlshamn tillför, har även under 2018 stått för den största delen av bankens aktiviteter på marknaden. Vi är stolta över att vara en stor sponsor till föreningslivet och vi får väldigt mycket uppskattning tillbaka.

Under 2018 har vi även aktiverat marknadsföring av kundnyttan för att öka kunskapen hos våra kunder om alla de tjänster och kunskaper som vi har. Målet är att kunden, genom att få information om alla valmöjligheter och kunskaper, ska känna större trygghet i val av bank. Samhällsnyttan kommer att fortsätta i oförändrad takt och kundnyttan kommer att aktiveras ytterligare under 2019.

Förenings-Nyttan som introducerades inom banken 2016, som innebär att kunderna i samband med rådgivning får möjlighet att styra 100 kr till en lokal förening har haft en stor framgång även under 2018. Kunderna bestämmer och väljer fritt vilken av alla föreningar med verksamhet här, som man vill ska få pengarna. Pengarna som banken tillför ligger utöver den vanliga sponsringen från banken. Därav namnet ”Extra förenings-nytta”. Initiativet att låta kunderna direkt bestämma över en del av bankens stöd har fortsatt rönt stor uppskattning, både bland kunderna och inom föreningslivet. ”Extra förenings-nytta” fortsätter under 2019 och har även fått många efterföljare inom andra sparbanker i landet.

Utöver den traditionella sponsringsverksamheten har bank-en också fortsatt satsningen på breda publika arrangemang för att stärka våra band till kunden. Dessa arrangemang har präglats av glädje för många. Under året har vi varit delaktig i en mängd, såväl nya som traditionella evenemang och aktivi-teter; ”Kaffekalaset”, Stadsloppet i Karlshamn, Östersjöfestiva-len, Sparbanken Triathlon, Island Challenge swimruntävling är sådana exempel. Vi har också genom samarbete och sponsor-skap i flera evenemang kunnat bidra till ett levande och aktivt samhälle.

Nu ser vi fram emot ett givande och fantastiskt spännande 2019 med flera nya och spännande samhällsnyttiga projekt. Vi firar dessutom 190 år som bank!

Väsentliga händelserSparbankernas säkerhetskassa har upplösts enligt lag (2018 :1392). En utdelning har utbetalats som har fördelats på respektive sparbank efter förhållandet mellan de bidrag som varje sparbank inbetalat till kassan. Sparbanken i Karlshamn har erhållit 3 939 551,03 kr 2018. Sparbankens andel har varit 4,9 % och banken har betalat in avgifter mellan 1935-1945 på totalt 62 085,11 kr. Denna post har redovisats under övriga rörelseintäkter i resultaträkningen.

Hållbarhet är viktigt för oss på Sparbanken i Karlshamn Vi ska alltid bidra till utveckling, tillväxt och positiv framtid för alla i vårt samhälle.

Det gör vi genom satsningar på bl.a. unga, äldre, familjer, föreningar och kultur.

I vårt löpande arbete ska vi alltid upprätthålla god kvalitet, god affärsetik och ett kontinuerligt miljötänk.

Vårt miljöarbeteSparbanken i Karlshamn arbetar både på kort och lång sikt för minska den negativa påverkan på miljön.

Vårt arbete ser till helheten och det ska systematiskt minska miljöpåverkan genom bl.a. avfallshantering, inköp, logistik med mera i det dagliga arbetet, både internt mellan medarbetare och gentemot kunder.

Våra leverantörer väljer vi med omsorg för att minimera negativ miljöpåverkan.

I enlighet med bankens principer för samhällsansvar verkar Sparbanken i Karlshamn för en hållbar utveckling.

Social hållbarhetSparbanken i Karlshamn arbetar med samhällsnytta på många områden och nivåer. I vårt arbete inkluderar vi både vår per-sonal och våra kunder. Företagets medarbetare är våra främs-ta resurser. Engagerade, utbildade och kompetenta medarbe-tare ger oss en stabil och trygg organisation. Tillsammans med mångfald, regler för icke-diskriminering och jämställdhet blir vi en bank som är en spegling av samhället, som gör oss till en attraktiv bank att arbeta med och för.

Bankens vinst används lokalt för utveckling och stöd till föreningar, organisationer, skolor etc. så att Karlshamns och Olofströms kommuner blir ännu bättre och trivsammare kom-muner att leva i. Vårt sociala arbete inkluderar alla människor i vårt geografiska arbetsområde och diskriminerar inte någon individ eller grupp.

Vår vinst stannar här och vi ger tillbaka till samhället genom att skapa mötesplatser och möjlighet till aktiviteter för alla.

Vi engagerar oss i olika samhällsprojekt och organisationer både ekonomiskt och med vår tid för att utveckla våra kom-muner till en bättre plats att leva och verka i. Exempel på detta är ”Gilla Karlshamn”, ”Netport”, ”Centrumföreningen” m.m.

Ekonomisk hållbarhetSparbanken i Karlshamn verkar för att alla våra kunder ska ha en lättillgänglig bank med ett stort utbud av tjänster. Genom att erbjuda inte bara privatrådgivning utan även juridisk rådgivning, sak- och personförsäkring, aktiebord, Private Banking, företagsrådgivning och kassa/kundtjänst med kontanthantering, valutaväxling, digitala tjänster, med mera kombinerat med personlig service ger vi våra kunder en trygg ekonomisk tillvaro. Vi har även en grupp i banken som riktar sig mot unga och studenter för att de ska få en stabil och trygg ekonomisk start i livet med god ekonomisk kunskap.

Det är viktigt för oss på Sparbanken i Karlshamn att vi hanterar våra kunders kapital och ekonomiska situation med största respekt. Genom att sträva mot ett gott resultat och sedan förvalta det väl, så säkerställer vi våra kunders ekonomi för lång tid framöver. Genom att kontinuerligt utbilda person-alen ger detta en extra säkerhet för våra kunder.

Vi är stolta över vårt hållbarhetsarbete och kommer alltid att värdera det högt.


Fem år i sammandrag - nyckeltal (mkr) 2018 2017 2016 2015 2014

VolymAffärsvolym ultimo, mkr [1] 28 035,4 28 732,6 26 468,6 24 877,4 19 477,1 förändring under året, % -2,43 8,55 6,40 27,73 6,46 - Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer

KapitalSoliditet 10,62 10,80 11,23 11,40 13,81 - Beskattat eget kapital + 78% av obeskattade re-server i % av balansomslutningenSumma riskvägt exponeringsbelopp 5 710,4 5 485,7 5 150,4 4 968,0 4 354,0

PrimärkapitalrelationPrimärkapital i % av riskvägda placeringar 18,14 17,71 18,30 17,46 21,20 Kärnprimärkapitalrelation, % 18,14 17,71 18,30 17,46 21,20 Total kapitalrelation, % 18,14 17,71 18,30 17,46 21,20

ResultatPlaceringsmarginal 1,45 1,55 1,53 1,59 1,93 - Räntenetto i % av medelomslutningRörelseintäkter/affärsvolym 0,86 0,90 0,90 0,90 1,07 - Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolymRörelseresultat/affärsvolym 0,21 0,28 0,20 0,22 0,48 - Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolymAvkastning på totala tillgångar 0,44 0,62 0,44 0,53 1,44 - Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutningRäntabilitet på eget kapital 3,95 5,46 3,71 4,06 7,24 - Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapitalK/I-tal före kreditförluster 0,72 0,66 0,76 0,73 0,53 - Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkterK/I-tal efter kreditförluster 0,76 0,68 0,78 0,75 0,56 - Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

Osäkra fordringar och kreditförlusterReserveringsgrad för osäkra fordringar * 79,20 78,90 71,94 62,61 - Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar bruttoAndel osäkra fordringar * 0,17 0,17 0,28 0,49 - Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)Kreditförlustnivå 0,12 0,07 0,07 0,07 0,08 - Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)

Övriga uppgifterMedelantal anställda 89,8 85,6 85,5 85,8 77,8 Antal kontor 6 6 6 6 6

[1] Från och med 2018 ingår inte längre PPM, vilket minskat affärsvolymen mellan 2017 och 2018 med 848 mkr. * Se not 3, 12, 17 och 27 som innehåller utvecklad information med hänsyn till IFRS 9.


Resultat- och balansräkning (mkr) 2018 2017 2016 2015 2014

ResultaträkningRäntenetto 155,3 153,6 142,6 134,9 140,0Provisioner, netto 69,5 68,0 66,7 68,1 50,5Nettoresultat av finansiella transaktioner -1,9 10,1 7,6 -3,2 3,3Övriga intäkter 20,9 15,6 12,8 14,0 7,9Summa intäkter 243,8 247,3 229,7 213,8 201,7

Allmänna administrationskostnader -130,7 -118,1 -128,4 -109,0 -94,0Övriga kostnader [1] -44,4 -46,0 -46,1 -46,2 -13,6Kreditförluster -9,8 -5,0 -4,6 -4,7 -4,6Summa kostnader -184,9 -169,1 -179,1 -159,9 -112,2

Rörelseresultat 58,9 78,2 50,6 53,9 89,5Bokslutsdispositioner -0,1 0,1 0,0 0,0 43,6Skatter -11,4 -15,5 -9,6 -10,6 -28,0Årets resultat 47,4 62,8 41,0 43,3 105,1

BalansräkningKassa 6,7 8,5 13,7 12,4 12,1Utlåning till kreditinstitut 726,9 351,6 367,2 850,5 318,9Utlåning till allmänheten 8 067,4 8 035,4 7 441,3 6 971,4 5 837,0Räntebärande värdepapper 951,1 642,4 683,2 550,7 523,7Aktier och andelar 311,4 260,7 239,6 278,4 512,3Immateriella anläggningstillgångar 30,0 60,0 90,0 120,0 0,0Materiella anläggningstillgångar 16,1 16,3 17,3 18,6 16,3Övriga tillgångar 1 035,9 1 152,1 888,0 268,7 30,8Summa tillgångar 11 145,5 10 527,0 9 740,3 9 070,7 7 251,1

Skulder till kreditinstitut 517,4 500,5 703,2 771,2 945,7Inlåning från allmänheten 9 379,7 8 831,4 7 875,5 7 191,0 5 213,6Övriga skulder 55,7 52,5 64,8 71,7 89,1Avsättningar för pensioner m m 8,8 5,0 2,9 1,8 1,0Summa skulder och avsättningar 9 961,6 9 389,5 8 646,4 8 035,7 6 249,4

Obeskattade reserver 0,7 0,6 0,8 0,7 0,7Eget kapital 1 183,2 1 137,0 1 093,1 1 034,3 1 001,0Summa skulder, avsättningar och eget kapital 11 145,5 10 527,0 9 740,3 9 070,7 7 251,1

[1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar och immateriella anläggningstillgångar

[1] Från och med 2018 ingår inte längre PPM, vilket minskat affärsvolymen mellan 2017 och 2018 med 848 mkr. * Se not 3, 12, 17 och 27 som innehåller utvecklad information med hänsyn till IFRS 9.


Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust 2018

Årets resultat enligt balansräkningen utgör, kr. 47 420 505Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:- anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål 1 100 000- överföring till reservfonden 46 320 505

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponerin-gar innebär det att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessu-tom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapital- utvärderingspolicy. Sparbankens kärnprimärkapitalrelation efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 18,14 % (17,71). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 1 035,9 mkr (971,3) och slutligt minimikapitalkrav till 456,8 mkr (438,9). Specifikation av posterna framgår av not 37 om kapitaltäckning.

Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till an-nan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedöm-ning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksam-hetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resul-tat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

Resultaträkning (mkr) Not 2018 2017

1 januari - 31 december

Ränteintäkter 204,0 206,7

Räntekostnader -48,7 -53,1

Räntenetto 4 155,3 153,6

Erhållna utdelningar 5 16,3 14,9

Provisionsintäkter 6 82,0 85,5

Provisionskostnader 7 -12,5 -17,5

Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 -1,9 10,1

Övriga rörelseintäkter 9 4,6 0,7

Summa rörelseintäkter 243,8 247,3

Allmänna administrationskostnader 10 -130,7 -118,1

Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar 19, 20 -31,5 -32,6

Övriga rörelsekostnader 11 -12,9 -13,4

Summa kostnader före kreditförluster -175,1 -164,1

Resultat före kreditförluster 68,7 83,2

Kreditförluster, netto 12 -9,8 -5,0

Rörelseresultat 58,9 78,2

Bokslutsdispositioner 13 -0,1 0,1

Skatt på årets resultat 14 -11,4 -15,5

Årets resultat 47,4 62,8


Rapport över totalresultat (mkr) 2018 2017

1 januari - 31 decemberÅrets resultat 47,4 62,8Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 17,5 -16,9Årets övrigt totalresultat 17,5 -16,9Årets totalresultat 64,9 45,9

Balansräkning (mkr) Not 2018 2017

1 januari - 31 decemberKassa och tillgodohavanden hos centralbanker 6,7 8,5 Utlåning till kreditinstitut 15 726,9 351,6 Utlåning till allmänheten 16 8 042,4 8 001,2 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 25,0 34,2 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 951,1 642,4 Aktier och andelar 18 311,4 260,7 Derivat 3 1,0 1,0 Immateriella anläggningstillgångar 19 30,0 60,0 Materiella anläggningstillgångar 20 - Inventarier 5,2 5,1 - Byggnader och mark 10,9 11,2 Övriga tillgångar 21 1 013,6 1 138,1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 21,3 13,0 Summa tillgångar 11 145,5 10 527,0

Skulder, avsättningar och eget kapitalSkulder till kreditinstitut 23 517,4 500,5 Inlåning från allmänheten 24 9 379,7 8 831,4 Derivat 3 13,8 18,5 Övriga skulder 25 20,1 15,8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 21,8 18,2 Avsättningar 27 - Uppskjuten skatteskuld 0,4 0,4 - Övriga Avsättningar 8,4 4,6 Summa skulder och avsättningar 9 961,6 9 389,4

Obeskattade reserver 28 0,7 0,6

Eget kapital Reservfond 1 047,5 1 003,4 Fond för verkligt värde 88,3 70,8 Årets resultat 47,4 62,8 Summa eget kapital 29 1 183,2 1 137,0 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 11 145,5 10 527,0


ReservfondFond för verkligt

värde

Balanserad vinst eller

förlust

Periodens resultat

Tot. EK

Ingående eget kapital 2018-01-01 1 003,4 70,8 62,8 0,0 1 137,0

Justering för retroaktiv tillämpning IFRS 9 (netto efter skatt)

-15,6 0,0 0,0 0,0 -15,6

Justerat eget kapital 2018-01-01 987,8 70,8 62,8 0,0 1 121,4

Periodens resultat 0,0 0,0 0,0 47,4 47,4

Periodens övrigt totalresultat 0,0 17,5 0,0 0,0 17,5

Årets totalresultat 0,0 17,5 0,0 47,4 64,9

Vinstdisposition 59,7 0,0 -59,7 0,0 0,0

Anslag till allmännyttigt ändamål 0,0 0,0 -3,1 0,0 -3,1

Utgående eget kapital 2018-12-31 1 047,5 88,3 0,0 47,4 1 183,2

ReservfondFond för verkligt

värde

Balanserad vinst eller

förlust

Periodens resultat

Tot. EK

Ingående eget kapital 2017-01-01 964,4 87,7 41,0 0,0 1 093,1

Justering för retroaktiv tillämpning IFRS 9 (netto efter skatt)

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Justerat eget kapital 2017-01-01 964,4 87,7 41,0 0,0 1 093,1

Periodens resultat 0,0 0,0 0,0 62,8 62,8

Periodens övrigt totalresultat 0,0 -16,9 0,0 0,0 -16,9

Årets totalresultat 0,0 -16,9 0,0 62,8 45,9

Vinstdisposition 39,0 0,0 -39,0 0,0 0,0

Anslag till allmännyttigt ändamål 0,0 0,0 -2,0 0,0 -2,0

Utgående eget kapital 2017-12-31 1 003,4 70,8 0,0 62,8 1 137,0

Rapport över förändringar i eget kapital 2018 (mkr)

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

Bundet eget kapital Fritt eget kapitalRapport över förändringar

i eget kapital 2017 (mkr)


Kassaflödesanalys - indirekt metod (mkr) 2018 2017

1 januari - 31 decemberDen löpande verksamhetenRörelseresultat (+) 58,9 78,0 Justering för poster som inte ingår i kassaflödetOrealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) 5,4 -2,0 Av-/nedskrivningar (+) 31,4 32,6 Kreditförluster (+) 7,7 5,7 Övriga poster som inte ingår i kassaflödet -15,7 -11,9 Betald inkomstskatt (-) -17,8 -11,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 69,9 102,4

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalÖkning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) -54,6 -617,7 Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) 548,3 955,9 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) 16,9 -202,7 Förändring av övriga tillgångar (+/-) 123,1 -238,1 Förändring av övriga skulder (+/-) 6,9 -10,5 Kassaflöde från den löpande verksamheten 640,6 -113,1

InvesteringsverksamhetenInvestering i finansiella tillgångar (-) -341,7 8,4 Förvärv av materiella tillgångar (-) 0,7 -3,5 Kassaflöde från investeringsverksamheten -341,0 4,9

FinansieringsverksamhetenUtbetalt anslag (-) -3,1 -2,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -3,1 -2,0

Årets kassaflöde 366,3 -7,8 Likvida medel vid årets början 306,1 313,9 Likvida medel vid årets slut 672,5 306,1

Följande delkomponenter ingår i likvida medelKassa och tillgodohavanden i centralbanker 6,8 8,5 Utlåning till kreditinstitut 665,7 297,6 Summa enligt balansräkningen 672,5 306,1 Summa enligt kassaflödesanalysen 672,5 306,1

Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamhetenErhållen utdelning 16,4 14,8 Erhållen ränta 201,5 205,2 Erlagd ränta 46,2 48,6


1. Uppgifter om sparbanken

2. Redovisningsprinciper

Noter

Styrelsen för Sparbanken i Karlshamn, org nr 536200-9481, med säte i Karlshamn får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet per 31 december 2018, bankens 190:e verksamhetsår. Årsredovisningen avges per den 31

december 2018 och avser Sparbanken i Karlshamn, som är en sparbank med säte i Karlshamn, Karlshamns kommun i Blekinge län. Adressen till huvudkontoret är Sparbanken i Karlshamn, Drottninggatan 55, Box 44, 374 21 Karlshamn.

Överensstämmelse med normgivning och lagSparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) inklusive alla tillämpliga ändringsföreskrifter och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses stand-arder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till samband- et mellan redovisning och beskattning.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 25 mars 2019. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finan-siella rapporterna, om inte annat framgår.

Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaff-ningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 35) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, redovisas i miljontal.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbe-gränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.

Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor.

Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. För perioden har inga kritiska bedömningar eller osäkerhet i uppskattning vid tillämpning av redovisningsprinciper kunnat identifieras.

Ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller än-drade IFRS.

Banken tillämpar IFRS 9, utgiven av IASB juli 2014, från 1 januari 2018. Denna tillämpning har resulterat i föränd-ringar i redovisningsprinciper och justeringar av belopp som tidigare har redovisats i de finansiella räkningarna. Banken har inte förtidstillämpat IFRS 9 i tidigare perioder. Som tillåts i övergångsreglerna till IFRS 9 har banken valt att inte räkna om jämförelsesiffror. Justering av bokförda värden av finansiella tillgångar och skulder vid övergången till IFRS 9 har redovisat öppningsbalansen i balanserade vinstmedel för perioden. Banken har valt att fortsätta tillämpa säkringsre-dovisningsreglerna i IAS 39 vid tillämpning av IFRS 9. Följdändringar i IFRS 7 gällande notupplysningar har endast tillämpats för innevarande räkenskapsår medan jämförelse-siffror för tidigare perioder endast är en upprepning av tidig-are års upplysningar. Tillämpningen av IFRS 9 har resulterat i förändringar i våra redovisningsprinciper för redovisning, klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder och förlustreservering av finansiella tillgångar. IFRS 9 har också haft en betydande påverkan på andra standarder som behandlar finansiella instrument som t.ex. IFRS 7 ”Finansiella instrument: Upplysningar”.

Längre fram i stycket ”Tabell uppskattad övergångseffekt IFRS9” redovisas upplysningar relaterat till påverkan från tillämpningen av IFRS 9 på bankens ingångsbalans 2018.

Klassificering och värdering av väsentliga poster i balansräkningen: Sparbankens nya principer för klassificering och värdering av finansiella tillgångar baseras på en bedömning av både (i)


bankens affärsmodell för förvaltningen av finansiella tillgång-ar och (ii) egenskaperna hos de avtalsenliga kassaflödena från den finansiella tillgången.

Följande finansiella tillgångar värderas till upplupet anskaff- ningsvärde på grund av att tillgångarna innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden samt att de avta-lade villkoren för de tillgångarna ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbe-lopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet;

• Kassa och tillgodohanden i centralbanker

• Utlåning till kreditinstitut

• Utlåning till allmänheten

Dessa tillgångar redovisades till upplupet anskaffningsvärde även enligt tidigare principer.

Följande finansiella tillgångar värderades till verkligt värde via övrigt totalresultat på grund av att de finansiella tillgång- arna innehas enligt en affärsmodell vars mål kan uppnå både genom att samla in avtalsenliga kassaflöden och sälja tillgångarna samt att de avtalade villkoren för de tillgångarna ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet;

• Belåningsbara statsskuldförbindelser mm

• Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Dessa tillgångar redovisades tidigare till verkligt värde via resultatet. Skillnaden mot tidigare tillämpade principer blir då att orealiserade värdeförändringar numera redovisas i övrigt totalresultat istället för i resultatet. Om Sparbanken ändrar affärsmodell så kommer en omklassificering genomföras och redovisas. Sådana förändringar förväntas dock inträffa mycket sällan. Sådana ändringar fastställs av företagets verkställande ledning till följd av yttre eller inre förändringar och måste vara betydande för bankens verksamhet och påvisbara för externa parter.

Sparbanken har några mindre kapitalandelslån till nära samarbetspartners, uppgår till 0,6 mkr som faller under IFRS 9. Fordran bedöms tillhöra den affärsmodell där värdering ska ske till upplupet anskaffningsvärde.

De nya redovisningsprinciperna innebär att även förväntade kreditförluster för samtliga bankens krediter redovisas, istället för som tidigare då bara bedömda kreditförluster redovisades. De nya redovisningsprinciperna innebär att förlustreserver-ingar inte bara görs för utlåning till allmänheten utan på alla poster i balansräkningen som redovisas till upplupet anskaff- ningsvärde. Vidare redovisas även förlustreserveringar på räntebärande värdepapper som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat samt på off-balance exponeringarna lämnade låneåtagande (t.ex. outnyttjade checkräknings- krediter) och utställda finansiella garantier.

Redovisning av förväntade kreditförlusterBeräkning av förlustreserver görs med utgångspunkt från data i befintliga interna riskklassificeringsmodeller. Förlustre-serverna beräknas utifrån tillgångarnas kontrakterade kassa- flöden. För varje tidpunkt i respektive kassaflöde beräknas sedan nuvärdet av den förväntade kreditförlusten genom att multiplicera den förväntade exponeringen vid fallissemang (”Exposure at default”– EAD) med risken för fallissemang (”Probability of Default” – PD) och förlust givet fallissemang (”Loss given default” – LGD). Även om dessa parametrar har samma benämning som vid tillämpning av interna rating

modeller för kapitaltäckningsändamål så har parametrar-na bestämts på ett annat sätt för redovisningsändamål så att de återspeglar neutrala och objektiva antaganden om kassaflöden och förväntade förluster. Som diskonteringsrän-ta används exponeringens ursprungliga effektivränta om exponeringen löper med fast ränta och exponeringen löper med rörlig ränta så används exponeringens aktuella rörliga ränta. Parametrarna beaktar framåtblickande och baseras på en sammanvägning av minst 3 olika möjliga makroekonom-iska scenarier. Vilken typ av makroparameter som används bestäms av vilken typ av exponering som beräkningen avser. Exempel på använda makroparametrar är arbetslöshet, fas-tighetspriser och räntenivå.

Sparbanken redovisar i samband den initiala redovisningen nuvärdet av de statistiskt förväntade kreditförlusterna för de kommande 12 månaderna (stadie 1). Om det inträffat en betydande ökning av kreditrisken sedan den initiala redovis-ningen så kommer förlustreserven för exponeringen istället att beräknas och redovisas för den förväntade återstående löptiden (stadie 2). En betydande ökning av kreditrisk anses ha uppkommit sedan den intitala redovisningen av krediten när kunden är 30 dagar sen i betalningar eller när den aktuella interna kreditratingen är sämre än den ursprungliga enligt in-ternt beslutade kriterier. Om den interna ratingen i ett senare skede har förbättrats tillräckligt mycket så att en betydande ökning av kredtirisk inte längre föreligger vid jämförelse med rating vid initial redovisning, kommer krediten att återföras till stadie 1. Liksom tidigare kommer en förlustreserv att redovisas för den återstående löptiden för kreditförsämrade exponeringar (tidigare benämnda osäkra lån) när en eller flera händelser som har en negativ inverkan på de uppskat-tade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången har inträffat (stadie 3). Ett lån anses vara kreditförsämrat utifrån samma förutsättningar som enligt tidigare principer vid definitionen av osäkert lån dvs, när det är 90 dagar sent i betalningar, vilket är ett skarpt krav i IFRS 9. Vidare gäller det när:

a) Det finns betydande finansiella svårigheter hos emittent en eller låntagaren.

b) Blir ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller oreglerade betalningar.

c) Uppstår ekonomiska svårigheter hos långivaren, beviljat en eftergift till låntagaren som långivaren annars inte skulle överväga.

d) Det är sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion.

Redovisning av förväntade kreditförluster – räntebärande värdepapperSparbanken redovisar också förlustreserver på de rän-tebärande värdepapper som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat direkt mot Fond för verkligt värde i balans-räkningen. Bankens grundläggande metodik för beräkning av förlustreserver för räntebärande värdepapper är densamma som för utlåning till allmänheten. Källorna till information om de använda parametrarna PD, LGD och EAD skiljer sig dock åt. När det gäller PD, så härleds utifrån den externa rating som värdepapperna har och den externt tillgängliga information från ratinginstituten Moody´s och Standard and Poor´s som finns om risk för fallissemang som denna rating är förknippad med. LGD-faktorn bestäms av om värdepapper är säkerställt, annan förmånsrätt samt typ av motpart. Eftersom tillgänglig statistik på fallissemang och förluster vid fallissemang hos den typ av motparter i vars värdepapper som sparbanken gjort


investeringar i är högst begränsad, bestäms LGD-faktorn uti-från en expertbedömning med en kombination av uppgifter från Swedbank och ratinginstitutet Moody’s. Vid den initiala redovisningen, redovisas den uppskattade förlusten över de kommande 12 månaderna (stadie 1). En betydande ökning av kreditrisken anses ha ägt rum när det skett en försämring av den externa ratingen samt 30 dagars försenad betalning av kapitalbelopp eller ränta, och kreditförluster redovisas då för den återstående löptiden (stadie 2). Om den externa ratingen i ett senare skede har förbättrats tillräckligt mycket så att en betydande ökning av kreditrisk inte längre föreligger vid jämförelse med ratingen vid initial redovisning, kommer värdepappret att återföras till stadie 1.

Redovisning av förväntade kreditförluster – utlåning till kreditinstitutÄven sparbankens utlåning till kreditinstitut är inom tillämp-ningsområdet för redovisning av förväntade kreditförluster. Eftersom all utlåning till kreditinstitut är återbetalningsbar på anfordran och består av likviditet insatt på konto hos kreditinstitut med hög rating, så beräknas inga förväntade kreditförluster på denna likviditet.

Redovisning av ränteintäkterRänteintäkter redovisas på basis av tillgångarnas nettore-dovisade värde i stadie 3 och på bruttoredovisat värde (dvs. exklusive förlustreserv) för tillgångar i stadierna 1-2. Detta innebär en ändring av redovisningsprincip och innebär att tidigare inte upptagna ränteintäkter på osäkra fordringar redovisas nu som tillgång i balansräkningen och påverkar eget kapital positivt.

Redovisning i resultat- och balansräkningFörlustreserverna redovisas på följande sätt i balansräkningen;

• För tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde; som nedskrivningar av tillgångarnas redovisade värde.

• För låneåtaganden och utställda finansiella garantier; på balansraden Avsättningar.

• För placeringar skuldinstrument redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat; direkt mot Fond för verkligt värde.

Förändringar i förlustreserver redovisas i resultaträkningen på raden Kreditförluster netto, förutom för räntebärande vär-depapper redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat där förändringarna i förlustreserver redovisas i nettoresultat av finansiella transaktioner.

Upplysningar IFRS 9 har medfört följdändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument som gäller upplysningar som ska lämnas i årsredovisningen. Ändringarna kommer att medföra att ett antal av tidigare upplysningar inte längre behöver lämnas samt att ett antal nya upplysningar om främst förväntade kreditförluster behöver lämnas. Även upplysnin-gar om säkringsredovisning påverkas även om sparbanken fortsätter tillämpa säkringsredovisning enligt bestämmelser-na i IAS 39.

Bankens AffärsmodellFör skuldinstrument, såsom bankens innehav av rän-tebärande instrument, bestämmer bankens affärsmodell i ett första steg på vilket sätt tillgången kommer att värderas. Det finns tre stycken affärsmodeller: 1. En affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgång- ar i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden (att inneha)

2. En affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla in avtalsenliga kassaflöden och sälja finansiella tillgångar (blandad) samt 3. Övriga affärsmodeller. Banken har valt alternativ 2, en” blandad” affärsmodell för räntebärande instrument med tanke på bankens portfölj- strategi. För skuldinstrument såsom lån till allmänheten (avser utlåning till svensk och utländsk allmänhet avseende företag och privatpersoner) syftar bankens affärsmodell till: • Att ge lån till kunder i syfte att därefter inkassera amorteringar och ränta. • Att räntesäkra bunden utlåning. • Att inneha utgivna lån till förfall. Försäljning kan undantagsvis ske av avskrivna lån som ligger för efter- bevakning hos inkassoföretag. • Ersättningar till personal är inte knuten till värdeföränd- ringar i portföljen.

Mot bakgrund av ovanstående bedöms portföljen tillhöra affärsmodell 1 “att inneha” och värdering ska ske till upplupet anskaffningsvärde.

SPPI-test (Solely Payments of Principal and Interest)Innan en finansiell tillgång ska redovisas till upplupet anskaff- ningsvärde eller till verkligt värde över övrigt totalresultat måste ytterligare ett antal förutsättningar vara uppfyllda: • Kassaflödet ska enbart bestå av kapitalbelopp och ränta Undantag: • Egenskapen endast kan få en obetydlig inverkan på de avtalsenliga kassaflödena (per rapporteringsperiod och ackumulerat) • Egenskapen kan vara mer än obetydlig om kassaflödes- egenskapen inte är genuin. En kassaflödesegenskap är inte genuin om händelsen är ytterst sällsynt, väldigt ovanlig och väldigt osannolikt inträffar • Bedömning ska ske på kontraktsnivå

Banken har arbetat efter en mall för SPPI-test av värdepapper och låneprodukter. Följande finansiella instrument har genomgått ett SPPI-test: • Portfölj för förvaltning av högkvalitativ likviditetsreserv • Utlåning till allmänheten och företag • Kortutlåning • Portfölj för förvaltning av bankens överlikviditet

Varje grupp ovan omfattas av enskilda instrument med likartade egenskaper, likartade allmänna villkor o s v. Banken har bedömt att SPPI-test kan göras på gruppnivå under förutsättning att det i den bedömningen även görs en bedömning om det är sannolikt att det finns ”udda” kontrakt som faller utanför ramen. Utifrån bankens bedömningar kan konstateras att samtliga grupper ovan uppfyller kassaflödeskraven och kan, beroende på affärsmodell, redovisas antingen till upplupet anskaff-ningsvärde eller verkligt värde över övrigt totalresultat.

Effekterna av övergången till en ECL modell (räntebärande instrument)Banken har valt en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla in avtalsenliga kassaflöden och sälja finan-siella tillgångar. Detta innebär att portföljerna träffas av reglerna för nedskrivning.

Systemstöd har tagits fram i Excel för att utifrån PF och LGD samt en logik för förflyttning mellan de olika stegen beräkna en förväntad kreditförlust (ECL). Denna modell är


inte lika avancerad som de modeller som gäller för kreditport-följen och innehåller inga makroekonomiska scenarier. Model-lerna för beräkning av ECL anses tillräckligt tillgodose kraven för beräkning av ECL avseende denna tillgångskategori.

Övergången till redovisning enligt IFRS 9 har genomförts i öppningsbalansen till räkenskapsåret 2018. Några jämförel-setal har inte räknats om. När det gäller vilken kvantitativ påverkan som de nya redovisningsprinciperna fått, se tabellen ovan.

IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder Banken tillämpar IFRS 15 för första gången från och med 1 januari 2018. IFRS 15 är en heltäckande standard för att bestämma hur stora intäkterna som ska redovisas och när dessa intäkter ska redovisas. Den ersätter IAS 18 Intäkter, IAS 11, Entreprenadavtal och tillhörande tolkningar. Enligt IFRS 15 redovisas intäkten när kunder får kontroll över varorna och tjänsterna. Att bestämma tidpunkten för överföring av kontroll, d.v.s. vid en viss tidpunkt eller över tid, kräver

bedömningar. Standarden introducerar en femstegsmodell för att fastställa tidpunkten för redovisning av intäkter. IFRS 15 påverkar inte redovisningen av intäkter från finansiella instrument, försäkrings-och leasingavtal. Standarden får inte heller påverkan på kapitalkravet, kapitalbasen och stora exponeringar.

Övergångseffekterna från förstagångstillämpningen av denna standard fick icke materiella effekter och redovisas därför inte.

IFRS 16 – Ny standard avseende redovisning av leasingNy standard avseende redovisning av leasing. För leasetagare försvinner klassificeringen enligt IAS 17 i operationell och finansiell leasing och ersätts med en modell där tillgångar och skulder för alla leasingavtal ska redovisas i balansräkningen. Undantag för redovisning i balansräkningen finns för leasing- kontrakt av mindre värde samt kontrakt som har en löptid på högst 12 månader. I resultaträkningen ska avskrivningar

Tvingande Initialt iden-tifierade

till verkligt värde

Obligationer och övriga värdepapper Utgående balans 31 December 2017 0,0

637,8 0,0 0,0

Omklassificering från verkligt värde via resultaträkningen till verkligt värde via övrigt totalresultat 0,0 0,0 637,8 0,0

Ingående balans 1 Januari 2018 0,0 0,0 637,8 0,0

Finansiella tillgångar med bibehållen värderingsprincip

Utgående balans 31 December 2017 0,0 50,2 210,6 9 628,5

Omvärdering (utan hänsyn tagen till uppskjuten skatt) 0,0 0,0 0,0 0,0

Ingående balans 1 Januari 2018 0,0 50,2 210,5 9 628,5

Utgående balans

31/12 2017

Uppskattad effekt av

tillämpning IFRS 9,

förväntade kreditför-

luster

Uppskattad effekt av

tillämpning IFRS 9, klas-

sificering och värdering

Uppskattad ingående

balans1/1 2018

Balanserat resultat 1 003,4 -16,1 0,4 987,7

Fond för verkligt värde 70,8 0,0 0,0 70,8

Tabell uppskattad övergångseffekt IFRS 9 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde

via resultaträkningen

Finansiella tillgångar

värderade till verkligt värde

via övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar värderade

till upplupet anskaff-

ningsvärde

Omklassificeringar i balansräkning 2018-01-01 vid övergången till IFRS 9 (mkr)

Tabell Uppskattad övergångseffekt IFRS 9 (mkr)


redovisas separat från räntekostnader hänförliga till leas-ingskulden. Det bedöms inte bli några stora förändringar för leasegivare utan reglerna i IAS 17 behålls i princip med undantag för tillkommande upplysningskrav. IFRS 16 ska tillämpas på räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten under förutsättning att även IFRS 15 tillämpas från samma tidpunkt. EU har god-känt standarden under 2017. Effekterna av denna standard kommer inte att få materiella effekter på redovisningen.

Utländsk valuta - Transaktioner i utländsk valutaSparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transak-tioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som förelig-ger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaff-ningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfäl-let. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.

Ränteintäkter, räntekostnader och utdelningRänteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektiv- räntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskost-nader för att uppta lån. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: • Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar • Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning • Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen

Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstru-ment och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekost-naderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner där samtli-ga intäkter är hänförliga till Sverige.

Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Erhåll-na utdelningar” när rätten att erhålla betalning fastställts.

Provisions- och avgiftsintäkterEn provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen

kommer att tillfalla företaget, färdigställandegraden på bal-ansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäk-terna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäk-terna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Enligt IFRS 15 redovisas intäkter när kunder får kontroll över varor och tjänsterna. Redovisningen i banken blir oförändrad (se tidigare avsnitt avseende IFRS 15).

Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektiv- räntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som juster-ing av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att facilitet-en kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provi-sioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviserings- avgifter, betal-och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvar-talsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.

ProvisionskostnaderHär redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskost-nader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas inte här.

Nettoresultat av finansiella transaktionerPosten “Nettoresultat av finansiella transaktioner” inne-håller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettore-sultat av finansiella transaktioner består av:

• Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handels- ändamål


• Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option

• Realisationsresultat från avyttring av finansiella till- gångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid)

• Realisationsresultat från sällsynta fall vid försäljning innan förfall av tillgångar som avses att hållas till förfall

• Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas

• Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument och skuldinstrument)

• Återföring av nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas som är skuldinstrument

• Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument

• Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas

• Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde

• Ineffektiv del av säkringsinstrument i kassaflödessäkring (utöver den del av värdeförändringen som har redovisats som ränta)

• Valutakursförändringar

Allmänna administrationskostnaderAllmänna administrationskostnader omfattar personalkost-nader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.

BokslutsdispositionerBokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplös-ningar av obeskattade reserver.

SkatterInkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då under-liggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas av-seende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur re-dovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslu-tade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla tem-porära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utny-ttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

Bolagsskatten kommer att ändras till 21,4% 2019-2020 och ytterligare en sänkning till 20,6% under 2021.

Finansiella instrumentFinansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IFRS 9 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder och låneskulder.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balans-räkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balans- räkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.

Finansiella instrument enligt IAS 39Nedan följer en beskrivning av redovisningsprinciperna före-gående år 2017.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiel-la tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella tillgångar som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig i denna kategori (fair value option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultat- räkningen.

I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finan-siella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resul-tatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Fair Value Option enligt IAS 39 kan tillämpas när nyckelper-soner i banken utvärderar en grupp av tillgångar utvärderade på basis av verkligt värde i enlighet med en dokumenterad riskhanterings- eller investeringsstrategi.

Lånefordringar och kundfordringarLånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlå-ning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaff-ningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.


Finansiella tillgångar som kan säljasI kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finan-siella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klas-sificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som klassificeras som strategiskt innehav redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med peri-odens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild kompo-nent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakurs-differenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträk-ningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovis-ningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande vär-dering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningenDenna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället iden-tifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.

Andra finansiella skulderUpplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leve-rantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina be-talningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungli-ga eller ändrade avtalsvillkor.

Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersätt-ning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värde-ringen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.

LånelöftenMed lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, att sparbanken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.

Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som spar-banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredo-visning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsre-lationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.

Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomis-ka säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovis-ning inte tillämpas.

Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräk-ningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkon-traktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resul-taträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan.

Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar och räntecapar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är:

1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring)

2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring)

Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: a) risken för förändring i verkligt värde på grund av föränd-ringar i swapräntan b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan översti-ger kundens lånetak

Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verk-ligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräk-ningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk.

För säkringsrelationerna 1-2 tillämpas säkring till verk-ligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån för-väntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartals-vis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsin-strumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på den säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verk-ligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resulta-träkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.


Finansiella instrument enligt IFRS 9 Nedan följer en beskrivning av redovisningsprinciperna för år 2018.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av tre undergrupper, dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som initialt valt att placera i denna kategori enligt den s.k. (fair value option) samt slutligen finansiella tillgångar som inte uppfyller kassaflödeskriterierna enligt IFRS 9.4.1.2.b). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.

I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finan-siella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resul-tatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Fair value option – enligt IFRS 9 ”Fair value option” kan enligt IFRS 9 tillämpas i tre olika situationer:

i) När en värdering till verkligt värde åtgärdar en bristande överensstämmelse i redovisningen. Det är dock inte godtag-bart att identifiera endast några av de finansiella tillgångar som ger upphov till inkonsekvensen som värderade till verkligt värde via resultaträkningen, om det inte leder till mer relevant information genom att eliminera eller i betydande utsträckning minska inkonsekvensen. (IFRS 9 B4.1.32).

ii) När banken hanterar en grupp av skulder eller grupp av till-gångar och skulder och dessa utvärderas på basis av verkligt värde i enlighet med en dokumenterad riskhanterings- eller investeringsstrategi godkänd av företagets nyckelpersoner i ledande ställning. Fokus ligger på hur företaget förvaltar och utvärderar resultat, snarare än på karaktären på dessa finansiella instrument (IFRS 9 B4.1.33). Dokumentationen behöver inte vara omfattande men bör vara tillräcklig för att visa att man följer IFRS 9.4.4.2 b). Varje enskild post, måste inte dokumenteras utan det kan göras på portföljbasis. Om det exempelvis av en avdelnings resultatstyrningssystem: • godkänd av företagets nyckelpersoner i ledande ställning • tydligt framgår att dess resultat utvärderas baserat på totalavkastning, krävs ingen ytterligare dokumentation (IFRS 9 B4.1.36).

iii) En finansiell skuld med ett inbäddat derivat som väsen-tligt modifierar kassaflödena på skulden, förutsatt att det inte skulle vara otillåtet att separera det inbäddade derivatet (IFRS 9.4.3.5).

Exempel på när kriterierna för att tillämpa fair value option är uppfyllda återfinns i IFRS 9 B4.1.30.

För det fall som ”fair value option” tillämpas på egna skulder ska den del av förändring i verkligt värde som avser förändring av egen kreditrisk, redovisas i övrigt totalresultat enligt IFRS 9.5.7.1 c).

Fair value through other Comprehensive Income: Val för aktierVid den initiala redovisningen av en investering i en aktie som inte innehas för handelsändamål, är det möjligt att bestämma denna till att vara värderad till verkligt värde via övrigt total-resultat (IFRS 9.5.7.5). Även valutakursförändringar hänförli-ga till innehavet redovisas då i övrigt totalresultat. Utdelning-

ar redovisas dock i resultaträkningen. Belopp i verkligt värde reserven blir aldrig omklassificerade till resultaträkningen, inte heller vid försäljning av aktierna. Regeln har vissa undan-tag t.ex. dotterbolagsaktier och investeringar i joint ventures vilka inte kan värderas enligt denna regel. Sparbanken har valt att klassificera innehav i Swedbank, Indecap Holding AB samt Sparbankernas försäkrings AB i denna kategori.

Enligt IFRS 7.21 och IFRS 7 B5 skall information lämnas om de kriterier som använts för att vid första redovisningstill-fället identifiera en finansiell tillgång/skuld till verkligt värde via resultaträkningen. Upplysningen skall också inkludera en förklarande beskrivning av de omständigheter som ligger till grund för de inkonsekvenser i redovisning och värdering som annars skulle uppstå.

Värdepapper som inte är noterade på en aktiv marknad klassificeras som lånefordran i det fall som inte instrumentet aktivt klassificeras som en finansiell tillgång som kan säljas eller som en finansiell tillgång värderad till verkligt värde över resultaträkningen.

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärdeFinansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvär-de är skuldinstrument som förvaltas med målet att realisera instrumentens kassaflöden genom att erhålla avtalsenliga kassaflöden som endast utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Försäljningar kan undan-tagsvis förekomma t.ex. till följd av störningar på kapital- och penningmarknad eller i nära anslutning till instrumentets förfallotidpunkt. Försäljning kan även tillåtas om banken skall stresstesta och se om det finns en fungerande marknad. Ett krav för att en finansiell tillgång ska kunna redovisas till upplupet anskaffningsvärde är att de avtalsenliga kassaflöde-na enbart utgörs av återbetalning på utestående fordran och ränta på utestående fordran.

Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektiv-ränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Tillgångar i denna värderingskategori är föremål för reservering för förväntade kreditförluster. Sparbanken har valt att klassifi-cera aktieinnehav i Sparbankernas kort AB och Krigskassa i Blekinge AB i denna kategori.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultatI kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via Övrigt totalresultat redovisas skuldinstrument vars mål är att realisera kassaflöden både genom att erhålla avtal-senliga kassaflöden och genom att sälja instrumenten. Ett krav för att en finansiell tillgång ska kunna redovisas i denna kategori är att de avtalsenliga kassaflödena enbart utgörs av återbetalning på utestående fordran och ränta på utestående fordran.

Orealiserade vinster och förluster redovisas som en föränd- ring i verkligt värde reserven i eget kapital. I samband med avbokning av tillgången omklassificeras reserven till resul-taträkningen (skuldinstrument) eller som en omföring inom eget kapital (eget kapitalinstrument).

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället iden-tifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med


negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen med undan-tag av värdeförändringar som beror på förändringar i egen kreditrisk för finansiella skulder värderade enligt den s.k. ”fair value option” vilken värdeförändring skall redovisas i övrigt totalresultat.

Andra finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärdeUpplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Till vilken kategori företagets finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not 35 Finansiella tillgångar och skulder.

Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina be-talningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprung-liga eller ändrade avtalsvillkor. Ett avtal som inte uppfyller dessa kriterier kan vara att anse som ett derivatinstrument som värderas till verkligt värde, lånelöfte eller ett försäkrings-kontrakt.

Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IFRS 9 med hänsyn tagen till IFRS 9.5.5 om förlustreserv, och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IFRS 15, Intäkter från avtal.

Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivnings-behov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnad-er redovisar sparbanken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventu-ellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet.

Derivat och säkringsredovisningSparbanken har valt att fortsätta tillämpa säkringsre-dovisningsreglerna i IAS 39.

Banken måste dock följa de förändrade upplysningskraven i IFRS 7 som följer av att IFRS 9 tillämpas från 2018.

Derivat redovisas initialt till verkligt värde per datumet som kontraktet ingås. Efterföljande redovisning sker till verkligt värde via resultaträkningen. Derivat som har ett positivt värde redovisas som tillgångar och derivat som har negativt värde som skulder.

Fordringar och skulder i utländsk valutaFör ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakurs-risk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tilläm-pas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens terminskurser och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen.

Metoder för bestämning av verkligt värde (i) Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstill-fället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängli-ga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskost-nader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balans-posterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper.

(ii) Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad

Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna byg-ger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsupp- gifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Företaget kalibrerar med regelbundna inter-vall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument.

Värderingstekniker används för följande klasser av finan-siella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnote-ringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatin-strument (OTC-derivat). De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna.

Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde för finansiella instrument som inte är

derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskon-terade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömnin-gen. Den diskonteringsränta som använts är marknads-baserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen.


Innehav i onoterade aktier redovisas till ett uppskattat verkligt värde. Värdering sker med hjälp av en värderingsmodell som utifrån förväntade kassaflöden i bolaget diskonteras till ett nuvärde. Värdeförändringar redovisas över resultaträk-ningen.

Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrumentNedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observer-bara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:

a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalning-ar av räntor eller kapitalbelopp,

c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårighe-ter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,

d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,

e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller

f) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mät-bar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar re-dovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive i) negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade betalningareller ii) ett ökat antal kreditkort-sinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp), eller

g) inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen (exem-pelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av fastighetspriserna avseende hypo-tekslån i berört område, en nedgång i oljepriserna vid lån till oljeproducenter, eller ogynnsamma förändringar av bransch-villkor som påverkar låntagarna i gruppen). Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde De nya redovisningsprinciperna innebär att även förväntade kreditförluster för samtliga bankens krediter redovisas, istäl-let för som tidigare då bara bedömda kreditförluster redovi-sades. De nya redovisningsprinciperna innebär att förlustre-serveringar inte bara görs för utlåning till allmänheten utan

på alla poster i balansräkningen som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Vidare redovisas även förlustreservering-ar på räntebärande värdepapper som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat (se ovan) samt på off-balance exponeringarna lämnade låneåtagande (t.ex. outnyttjade checkräkningskrediter) och utställda finansiella garantier.

Återföring av nedskrivningarEn nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditför-luster och specificeras särskilt i not 12.

Nedskrivningar av investeringar som hålls till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av åter- vinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljasNedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassifi-cerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkning- en, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka re-dovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

Bortskrivningar av lånefordringarLånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bort-skrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

Ianspråktagen pantÖvertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas enligt lägsta värdets princip, dvs. det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertagna egendomen inte är ett finansiellt instrument. Ianspråktagen pant som är finansiellt instrument värderas och redovisas i enlighet med företagets principer för värder-ing av finansiella instrument. Det är dock ej tillåtet att redovi-sa finansiella instrument till upplupet anskaffningsvärde då det av Finansinspektionen inte anses förenligt med lagen om bank och finansieringsrörelse krav.

Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kost-nader i resultaträkningen. För fastigheter som sparbanken övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under övriga rörelsekostnader.


Materiella anläggningstillgångarÄgda tillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaff- ningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaff-ningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Leasade tillgångarSamtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operatio-nell leasing. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnads-förs löpande.

Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nytt-jandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastighet, eftersom effekten av övergången är marginell. Främst beror detta på att rörelsefastigheternas andel av Sparbankens totala tillgångar är relativt liten (0,11 %). Beräknade nyttjandeperi-oder;

• byggnader, rörelsefastigheter 50 år

• markanläggningar 20 år

• inventarier, verktyg och installationer 5-10 år

Immateriella anläggningstillgångarGoodwillÖvervärdet i samband med övertagandet av kontor från Spar-banken Skåne har i sin helhet klassificerats som goodwill. Goodwill (inkråmsgoodwill) utgörs av skillnaden mellan an-skaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualför-pliktelser.

AvskrivningsprinciperAvskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den immateriella tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:

• inkråmsgoodwill 5 år

Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan. Immateriella tillgån-gar redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar.

Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångarNedskrivningsprövningDe redovisade värdena för bankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på ned-skrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassa- flöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden - en så kallad kassagenererande enhet.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvin-ningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Återföring av nedskrivningarEn nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig.

Ersättningar till anställdaKortfristig ersättning till anställda beräknas utan diskonter-ing och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls rörlig ersättning utgörs i banken av resultatandelssys-tem. Förutsättningarna för utfall fastställs årligen av styrels-en. Samtliga anställda utom VD, funktionerna för regelefter-levnad och riskkontroll omfattas av resultatandelssystemet. Avsättningar sker till Stiftelsen Guldeken.

En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för resultatandelsbetalningar för den period som avses. Dessa kostnader redovisas som personalkostnader (not 10).

Ersättningar efter avslutad anställningPensionering genom försäkringSparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänste- pensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Spar- institutens Pensionskassa (SPK).

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgifts-bestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP 2 som finansieras genom försäkring i Alecta. Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK.

Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kost-nader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19 och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt banken under en period.


Ersättningar vid uppsägningarEn kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om sparbanken i bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.

AvsättningarEn avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i bal-ansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krä-vas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den be-fintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflö-det till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

EventualförpliktelserUpplysningar om eventualförpliktelser lämnas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

3. Finansiella risker

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera riskta-gandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktion-er. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

Sparbanken har en oberoende funktion för riskkontroll, di-rekt underställd VD, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdoku-ment och processer.

Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella ga-rantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgöran-de till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid för-lustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingspro-vision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens

kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Central kreditdelegation rapporterar regelbundet till styrels-en.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Målsättningen är att sparbankens kreditportfölj ska vara väl sammansatt med en avvägning mellan avkastning och risk. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbank-ens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagar-nas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säker-ställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.

Kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga om-prövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att kredit- erna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalnin-gar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kredit-förlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt låneford-ringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.


Risknivå prövas och fastställs i samband med beslut för kreditgivning och kredituppföljning. Klassificeringen syftar till att uppskatta sannolikheten för fallissemang och uttrycks på en skala med 23 klasser där 0 representerar störst risk och 21 representerar lägst risk, samt en klass för fallissemang. Vid den initiala redovisningen redovisas en förlustreserv baserat på vad som statistiskt kan förväntas för de kommande 12 månaderna (stadie 1). För det fall det uppstått en betydande ökning av kreditrisk, beräknas istället förlustreserven för hela den återstående förväntade löptiden (stadie 2) eller om exponeringen betraktas som kreditförsämrad (stadie 3).

Reserven för kreditförluster värderas enligt en modell för förväntade kreditförluster och speglar ett sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera en rad möjliga ut-fall med hänsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som är tillgänglig på rapporteringsdagen utan orimlig kost-nad eller ansträngning. Kreditförlustreserveringarna värderas utifrån om det inträffat en betydande ökning av kreditrisken jämfört med första redovisningstillfället för ett instrument.

• Stadie 1 omfattar finansiella instrument där ingen betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första

redovisningstillfället och de motparter som omfattas av bankens policy för låg kreditrisk vid rapporteringstillfället, en riskbedömning som motsvarar ”investment grade” (tillämpas dock endast på värdepapper).

• Stadie 2 omfattar finansiella instrument där en betydan-de ökning av kreditrisk inträffat sedan första redovisningstill-fället men där det vid rapporteringstillfället saknas objektiva belägg för att fordran är osäker.

• Stadie 3 omfattar finansiella instrument för vilka objekti-va belägg har identifierats för att fordran är osäker.”


Kreditriskexponering uppdelat på kreditbe-tyg för finansiella tillgångar, garantier och lånelöften 2018 (mkr)

Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Totalt

Kassa och tillgodohavanden hos centralbankerLåg risk 6,7 0,0 0,0 6,7Belåningsbara statsskuldförbindelser m mAAA-AA 188,4 0,0 0,0 188,4

Utlåning till kreditinstitutLåg risk 726,9 0,0 0,0 726,9

Utlåning till allmänheten Låg risk 5 369,3 33,7 0,0 5 403,0Normal risk 1 529,6 179,7 0,0 1 709,3Förhöjd risk 539,8 232,0 0,0 771,8Hög risk 32,0 137,2 64,8 234,0Förlustreservering -4,8 -19,8 -51,1 -75,7Totalt redovisat värde 7 465,9 562,8 13,7 8 042,4

Obligationer och andra räntebärande värdepapperAAA-AA 397,8 0,0 0,0 397,8A 98,0 0,0 0,0 98,0BBB-BB 259,6 0,0 0,0 259,6Totalt redovisat värde 755,4 0,0 0,0 755,4

Övriga finansiella tillgångarLåg risk 1532,6 0,0 0,0 1532,6Totalt redovisat värde 1532,6 0,0 0,0 1532,6

Totalt bruttoredovisat värde för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat

10 487,5 562,8 13,7 11 064,0

Total förlustreservering -4,8 -19,8 -51,1 -75,7

Finansiella garantier och låneåtagandenLåg risk 145,7 50,2 0,0 195,9Normal risk 168,9 6,2 0,0 175,1Förhöjd risk 32,5 25,8 0,0 58,3Hög risk 201,7 4,9 0,0 206,6Förlustreservering -0,2 -0,9 0,0 -1,1Totala finansiella garantier och låneåtaganden 548,6 86,2 0,0 634,8


Kreditriskexponering, brutto och netto 2018 (mkr)

Total kredit- riskexpo-

nering (före nedskrivning)

Förlustreserv Redovisat värde

Värde av säkerheter

Total kredit-riskexponering

efter avdrag säkerheter

Utlåning till kreditinstitut 726,9 0,0 726,9 0,0 726,9

Krediter1 mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen2 53,5 2,7 50,8 53,5 -2,7Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 4 756,3 11,1 4 745,0 4 680,4 64,6Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 493,4 1,1 492,3 493,5 -1,2Pantbrev i jordbruksfastigheter 799,8 2,1 797,7 790,4 7,3Pantbrev i andra näringsfastigheter 975,8 44,8 931,2 961,5 -30,3Företagsinteckning 436,5 10,3 426,2 431,4 -5,2Övriga5 602,8 3,6 599,2 172,6 426,6varav: kreditinstitut 63,3 0,0 63,3 63,3 0,0Summa 8 118,1 75,7 8 042,4 7 583,3 459,1

Värdepapper6

Statspapper och andra offentliga organ - AAA 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 - AA 158,8 0,0 158,8 0,0 158,8Andra emittenter - AAA 427,4 0,0 427,4 0,0 427,4 - AA 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 - A 114,0 0,0 114,0 0,0 114,0 - BBB eller lägre 243,6 0,0 243,6 0,0 243,6 - utan rating 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Summa 943,8 0,0 943,8 0,0 943,8Derivat - A 1,0 0,0 1,0 0,0 1,0Summa 1,0 0,0 1,0 0,0 1,0

ÖvrigtEj utnyttjade krediter i räkning 741,1 0,0 741,1 0,0 741,1Utställda lånelöften 208,8 0,0 208,8 0,0 208,8Utställda finansiella garantier 79,7 1,1 78,6 0,0 78,6Summa 1 029,6 1,1 1 028,5 0,0 1 028,5

Total kreditriskexponering 10 092,5 76,8 10 015,7 7 583,3 2 432,4

1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värde- papper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kredit- åtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

2 inklusive krediter till stat och kommun

3 inklusive bostadsrätter

4 inklusive bostadsrättsföreningar

5 inklusive krediter utan säkerhet

6 I detta exempel utgår vi från Standard and Poor’s rating


Kreditriskexponering, brutto och netto 2017 (mkr)

Total kredit riskexpon-ering (före

nedskrivning)

Ned- skrivning/ Avsättning

Redovisat värde

Värde av säkerheter

Total kreditrisk-

exponering efter avdrag säkerheter

Krediter1 mot säkerhet av:Statlig och kommunal borgen2 54,9 0,0 54,9 54,9 0,0Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 4 679,6 4,9 4 674,7 4 594,3 80,4Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 543,5 0,0 543,5 543,0 0,5Pantbrev i jordbruksfastigheter 765,0 0,5 764,5 757,5 7,0Pantbrev i andra näringsfastigheter 944,7 35,4 909,3 894,7 14,6Företagsinteckning 355,5 3,6 351,9 345,0 6,9Övriga5 711,0 8,6 702,4 160,4 542,0varav: kreditinstitut 59,5 0,0 59,5 59,5 0,0Summa 8 054,2 53,0 8 001,2 7 349,8 651,4

Värdepapper6

Statspapper och andra offentliga organ - AAA 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 - AA 133,0 0,0 133,0 0,0 133,0Andra emittenter - AAA 282,3 0,0 282,3 0,0 282,3 - AA 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 - A 16,0 0,0 16,0 0,0 16,0 - BBB eller lägre 206,5 0,0 206,5 0,0 206,5 - utan rating 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Summa 637,8 0,0 637,8 0,0 637,8Derivat - A 1,0 0,0 1,0 0,0 1,0Summa 1,0 0,0 1,0 0,0 1,0

ÖvrigtEj utnyttjade krediter i räkning 729,4 0,0 729,4 0,0 729,4Utställda lånelöften 209,3 0,0 209,3 0,0 209,3Utställda finansiella garantier 94,0 0,0 94,0 0,0 94,0Summa 1 032,7 0,0 1 032,7 0,0 1 032,7

Total kreditriskexponering 9 725,7 53,0 9 672,7 7 349,8 2 322,9

1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värde- papper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kredit- åtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

2 inklusive krediter till stat och kommun

3 inklusive bostadsrätter

4 inklusive bostadsrättsföreningar

5 inklusive krediter utan säkerhet

6 I detta exempel utgår vi från Standard and Poor’s rating


Kreditkvalitet Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvalitén i banken. Ett centraliserat riskklass- ificeringsverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvalitén i engagemangen. Med hjälp av riskklass- ificeringsverktyg är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för fallissemang och Risk vid obestånd. Riskklassificeringssystemet tar hänsyn till företagens nyck-eltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet.

För privata engagemang används ett scoringsystem anpass- at för att säkerställa kvalitén på nybeviljade krediter. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Scoringsystemet för privatpersoner och riskklassi-ficeringsverktyget för företag används även av Swedbank samt andra fristående sparbanker.

Riskprofilen för privatportföljen visar att för jämförelsepe-rioderna 2018 och 2017, var andelen med RFF 9-21: 95,6% respektive 95,8%. Resultatet indikerar att bankens riskprofil är låg med en liten minskning jämfört med föregående år. Riskprofilen för företagsporföljen visar att för jämförelsepe-rioderna 2018 och 2017, var andelen med RFF 6-19: 92,9% respektive 92,7%. Resultatet indikerar att bankens riskprofil är låg och stabil mellan tidsperioderna men med en liten ökning jämfört med föregående år.

KoncentrationsriskKoncentrationsrisk i en kreditportfölj kan definieras som att portföljen antingen bara innehåller ett fåtal exponeringar eller att det finns en skevhet i hur den totala lånevolymen är fördelad över de olika låntagarna. Det kan antingen vara frå-ga om att ett fåtal enskilda låntagare står för en betydande andel av hela utlåningsvolymen, s.k. namnkoncentration, eller att en stor andel av låntagarna verkar inom samma bransch eller geografiska region.

Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella

skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.

Likviditets- och finansieringsstrategi Sparbanken ska endast exponeras mot måttliga likviditets-risker. Banken har inte som målsättning att öka intäkter genom ökad likviditetsrisk. Likviditetsreserven ska alltid beaktas vid beslut om placeringar, först när bankens likvidi-tetsreserv och den månatliga volatiliteten har tillgodosetts kan placering av överlikviditet ske. Styrelsen har beslutat att likviditetsreserven ska uppgå till minst 10 % av inlåningen från allmänheten, med avdrag för det som inte är avista. Sparbanken följer noggrant arbetet med det nya regelverket avseende likviditeten och kommer successivt att anpassa likviditetsreserven så att regelmåttet > 10% uppfylls. Med denna nivå anser styrelsen att banken kan möta perioder med stora uttag. Denna likviditetsnivå innebär att LCR-måttet (Liquidity Coverage Ratio) kommer att uppnås. I en tra-ditionell sparbank omfattas inlåningen från allmänhet-en till stor del av insättargarantin, vilket innebär att inlåningsvolymerna är att betrakta som mycket stabila. Sparbanken ska långsiktigt eftersträva att relationen mellan posterna utlåning till/inlåning från allmänheten hålls på en balanserad nivå. Därför ska relationstalet mellan utlåning och inlåning aldrig överstiga 105 %. Sparbanken finansierar utlå-ningen främst via eget kapital och inlåning från allmänheten som historiskt sett varit väldigt stabil.

Beredskapsplan Sparbankens likviditet följs upp dagligen mot fastställda gränsvärden och stresstester utförs minst kvartalsvis för olika scenarios. Sparbanken har en separat beredskapsplan för hantering av likviditetsrisker, vars syfte är att förbereda banken på olika handlingsalternativ om det uppstår en situa-tion som riskerar bankens likvida ställning. Beredskapsplanen ska användas så snart den löpande uppföljningen visar att likviditetsreserven riskerar hamna under den lägstanivå som styrelsen fastställt. Beredskapsplanen definierar fem krisni-våer samt vilka likviditetskapande åtgärdersom ska vidtagas beroende på krisnivå.


Likviditetsexponering, 2018 (mkr)

På an-fordran

Högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men

högst 5 år

Längre än 5 år

Utan löptid Summa

Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning.

TillgångarKassa och tillgodohavande hos centralbanker

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 6,7 6,7

Utlåning till kreditinstitut 726,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 726,9

Utlåning till allmänheten 296,0 144,5 395,5 1 306,5 9 360,5 0,0 11 503,0

Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 25,0 25,0

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0,0 35,5 73,5 822,6 25,2 0,0 956,8

Derivat 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,0 1,0

Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 30,0 30,0

Materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 16,1 16,1

Övriga tillgångar 985,6 0,0 0,0 0,0 0,0 339,4 1 325,0

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 21,3 21,3

Summa tillgångar 2 008,5 180,0 469,0 2 129,1 9 386,7 438,5 14 611,8

Skulder

Skulder till kreditinstitut 269,6 217,8 30,0 0,0 0,0 0,0 517,4

Inlåning fr allmänheten 8 560,0 516,4 301,0 6,2 0,0 0,0 9 383,6

Derivat 0,0 0,0 0,0 13,0 0,8 0,0 13,8

Övriga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 20,1 20,1

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 21,8 21,8

Avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8,8 8,8

Summa skulder 8 829,6 734,2 331,0 19,2 0,8 50,7 9 965,5

Total skillnad -6 821,1 -554,2 138,0 2 109,9 9 385,9 387,8 4 646,3

Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid


Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller fram-tida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. I finansiell verksam-het utgörs de viktigaste riskerna av, ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränte-risken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstäm-mer.

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktie-placering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.

Sparbankens bedömning är att de förväntade tidpunkterna för återvinning i stort sett överstämmer med ovanstående tabeller.

Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påver-kar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebind-ningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.

I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Sparbankens kredit-portfölj består till stor del av så kallade takräntelån. Sparban-kens risk i dessa har begränsats genom att teckna avtal om räntegaranti, sk capar samt även swappar.Vid bedömning av ränterisken används Finansinspektionens benchmarkmeto-der som beräknar ett kapitalkrav i Pelare II genom att fånga bristen i matchning avseende räntebindningstid och löptid mellan skulder och tillgångar. Detta görs genom att fördela ut kassaflöden som uppstår från bankens positioner i olika tidsspann.

Likviditetsexponering, 2017 (mkr)

På anfordran

Högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 1 år


högst 5 år

Längre än 5 år

Utan löptid Summa

Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning.

TillgångarKassa och tillgodohavande hos centralbanker 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8,5 8,5Utlåning till kreditinstitut 351,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 351,6Utlåning till allmänheten 358,1 152,9 319,1 1 430,9 9 381,7 0,0 11 642,7Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 34,2 34,2Obligationer och andra räntebärande värdepapper

0,0 5,2 6,6 635,2 0,0 0,0 647,0

Derivat 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,0 1,0Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 60,0 60,0Materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 16,3 16,3Övriga tillgångar 913,4 0,0 0,0 0,0 0,0 485,2 1 398,6Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13,0 13,0

Summa tillgångar 1 623,1 158,1 325,7 2 066,1 9 382,7 617,2 14 172,9

SkulderSkulder till kreditinstitut 212,8 257,7 30,0 0,0 0,0 0,0 500,5Inlåning fr allmänheten 7 562,4 503,1 469,0 7,6 0,0 0,0 8 542,1Derivat 0,0 0,0 0,0 16,1 2,4 0,0 18,5Övriga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 15,9 15,9Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 18,2 18,2Avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,0 5,0Summa skulder 7 775,2 760,8 499,0 23,7 2,4 39,1 9 100,2Total skillnad -6 152,1 -602,7 -173,3 2 042,4 9 380,3 578,1 5 072,7

Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid


2018 Högst 1 mån

Längre än 1 mån

men högst 3 mån

Längre än 3 mån

men högst 6 mån

Längre än 6 mån

men högst 1 år


högst 3 år


högst 5 år

Längre än 5 år

Utan ränta Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodo-havanden hos centralbanker 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 6,7 6,7Utlåning till kredit-institut 726,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 726,9Utlåning till allmän-heten 3 772,4 1 693,8 87,1 289,0 1 972,2 197,2 30,7 0,0 8 042,4Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 25,0 25,0Obligationer och andra räntebärande värdepapper 323,0 620,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7,3 951,1Övriga tillgångar 985,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 407,8 1 393,4Summa 5 807,9 2 314,6 87,1 289,0 1 972,2 197,2 30,7 446,8 11 145,5

SkulderSkulder till kredit-institut 269,6 26,7 221,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 517,4Inlåning från allmänheten 8 743,2 319,3 241,4 75,2 0,6 0,0 0,0 0,0 9 379,7Övriga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 65,2 65,2Eget kapital 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1 183,2 1 183,2Summa skulder och eget kapital 9 012,8 346,0 462,5 75,2 0,6 0,0 0,0 1 248,4 11 145,5

Differens tillgån-gar och skulder -3 204,9 1 968,6 -375,4 213,8 1 971,6 197,2 30,7 -801,6

Räntederivat, fast ränta erhålls 1 0,0 130,0 120,0 260,0 360,0 0,0 0,0 0,0 870,0Räntederivat, fast ränta erläggs 2 310,0 2 940,0 0,0 110,0 1 980,0 210,0 40,0 0,0 5 590,0Kumulativ exponering -2 894,9 -3 736,3 -3991,7 -3 627,9 -3 276,3 -3 289,1 -3 298,4 -4 100,0

1 och 2 Nominellt värde

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering (mkr)

Utifrån dessa beräknas en känslighet i ekonomiskt värde mot förändringar i räntekurvan (ränterisk). Det finns två metoder för att beräkna ränterisk i bankbok, den grundläg-gande metoden och den enkla metoden utan golv. Baserad på bankens storlek, så har vi valt den enkla metoden. Denna version innehåller färdiguträknade räntekänslighetsmått för att skatta ränterisken. Dessa baserar sig på den räntekänslig-het en obligation med 5 % kupong och en löptid motsvarande medellöptiden i tidsspannet har i en räntemiljö där räntan är 5 % för alla löptider. Förändringarna i räntekurvan består av två räntescenarios, där den värsta ligger till grund för ränteriskens bidrag till kapitalkravet. Det värsta scenariot är

då den korta räntan går ner 2 % pga. parallellförskjutningen av räntekurvan som innebär 9,5 mkr i kapitalkrav. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för spar-bankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en föränd-ring av marknadsräntan med en procentenhet, med övriga variabler konstanta, minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 16,6 mkr (13,0) före skatt, vilket beror på att inlåningen är mycket större än utlåningen i första tidsfickan. Banken bedömer inlåningen som stabil baserad på historik.


2017 Högst 1 mån

Längre än 1 mån

men högst 3 mån

Längre än 3 mån

men högst 6 mån

Längre än 6 mån

men högst 1 år


högst 3 år


högst 5 år

Längre än 5 år

Utan ränta Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8,5 8,5Utlåning till kreditinstitut 351,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 351,6Utlåning till allmänheten 4 055,1 1 722,6 76,7 337,7 1 374,8 400,8 33,5 0,0 8 001,2Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i port- följsäkring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 34,2 34,2Obligationer och andra räntebärande värdepapper 254,2 383,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4,6 642,4Övriga tillgångar 913,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 575,7 1 489,1Summa 5 574,3 2 106,2 76,7 337,7 1 374,8 400,8 33,5 623,0 10 527,0

SkulderSkulder till kreditinstitut

212,8 0,0 0,0 287,7 0,0 0,0 0,0 0,0 500,5

Inlåning från allmänheten 8 003,5 351,6 357,5 111,8 7,0 0,0 0,0 0,0 8 831,4Övriga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 58,1 58,1Eget kapital 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1 137,0 1 137,0Summa skulder och eget kapital 8 216,3 351,6 357,5 399,5 7,0 0,0 0,0 1 195,1 10 527,0

Differens tillgångar och skulder -2 642,0 1 754,6 -280,8 -61,8 1 367,8 400,8 33,5 -572,1

Räntederivat, fast ränta erhålls 1 0,0 100,0 110,0 230,0 770,0 40,0 0,0 0,0 1 250,0Räntederivat, fast ränta erläggs 2

300,0 2880,0 0,0 180,0 990,0 430,0 30,0 0,0 4 810,0

Kumulativ exponering -2 342,0 -3 367,4 -3 538,2 -3 550,0 -2 402,2 -2 391,4 -2 387,9

-2 960,0

1 och 2 Nominellt värde

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering (mkr)


Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser.

Sparbanken är enbart exponerad i lager av resevaluta för kunders räkning. Detta lager är bokat till 0,0 mkr (0,0).

I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 3,4 mkr (4,0) i rörelseresultatet.

Ett område som är utsatt för valutarisk är betalningsflöden i lån och placeringar i utländsk valuta (finansiell hantering). 2018 var utlåningen till allmänheten i utländsk valuta bok-förd till 8,8 mkr (4,7).

Inlåning respektive utlåning i utländsk valuta är täckta genom identiska motaffärer med Swedbank, vilket innebär att ban-kens valutarisk är marginell. Med riskavtäckning avses att vid varje kundaffär skapar systemet automatiskt en interbankaf-fär som motaffär till samma interbankpris som ligger till grund för kundpriset. På detta sätt elimineras valutarisken.

Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktie-placering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Ak-tiekursrisker och fondrisker är reglerade i bankens finanspolicy. Finanspolicyn reglerar vilka volymer som banken får inneha

2018 2017

5 726 578 JPY 5 726 578 JPY733 259 EUR 383 647 EUR

62 300 USD 67 500 USD

2018 2017

3 505 988 EUR 2 876 512 EUR1 206 157 USD 1 284 573 USD

128 760 GBP 274 043 GBP321 433 DKK -

Utlåning till allmänheten i utländsk valuta

Inlåning från allmänheten i utländsk valuta

i respektive typ av placeringar och vilka emittenter som får handlas med. Banken har avsatt det kapital som krävs enligt finanspolicyn för det bokförda värdet för aktier och fonder.

Sparbankens innehav av aktier består främst av närings-betingade aktier såsom innehav i Swedbank AB och Indecap Holding AB, vilka utgör 74 % av aktieplaceringarna. Vär-deförändringar i denna typ av aktier redovisas i fond för verkligt värde i balansräkningen.

En generell förändring med 1 procentenhet av aktiekursen beräknas påverka sparbankens resultat före skatt med approximativt 0,8 mkr (0,5 mkr) för året som slutar 31 de-cember 2018 samt påverkar därutöver eget kapital med 1,6 mkr (1,7 mkr) efter skatt.

Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller tekn-isk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Sparbanken har en oberoende funktion för regelefterlevnad, vars uppgift är att säkerställa att verksamheten håller sig inom regelverket. Funktionen för regelefterlevnad är direkt underställd VD. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfat-tar: • Kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,

• Klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, • IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, • Behörighetssystem, • Interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt • Informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.


För att reducera ränterisken sker räntesäkring för exponering längre än ett år med olika typer av derivat som exempelvis swapar och capar. Dessa får endast andvändas i säkringssyfte.

Kvittningsavtal Sparbanken ingår i derivatavtal under International Swaps och Derivatives Association ( ISDA) master nettingavtal. Avtalen innebär att när en motpart inte kan reglera sina åtaganden för samtliga transaktioner, avbryts avtalet och alla utestående mellanhavanden ska regleras med ett nettobelopp. ISDA-av-talet och alla utestående mellanhavanden ska regleras med ett nettobelopp. ISDA-avtalet uppfyller inte kriterierna för

Derivat och säkringsredo- visning 2018 (mkr)

Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total Positiva

marknads-värden

Negativa marknads-

värden

Derivat för verkligt värde- säkringarRänterelaterade kontrakt Swappar 640,0 2 520,0 70,0 3 230,0 0,0 13,8 Capar 185,0 190,0 120,0 495,0 1,0 0,0Total summa 825,0 2 710,0 190,0 3 725,0 1,0 13,8

Derivat och säkringsredo- visning 2017 (mkr)

Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total Positiva

marknads-värden

Negativa marknads-

värden

Derivat för verkligt värde- säkringarRänterelaterade kontrakt Swappar 770,0 2 130,0 130,0 3 030,0 0,0 18,5 Capar 150,0 375,0 120,0 645,0 1,0 0, 0Total summa 920,0 2 505,0 250,0 3 675,0 1,0 18,5

2018 (mkr) Finansiella instrument

Lämnad/erhållen säkerhet

Netto

Finansiella tillgångarDerivat för riskhantering 1 ,0 0,0 1,0Summa 1,0 0,0 1,0

Finansiella skulderDerivat för riskhantering 13,8 6,3 7,5Summa 13,8 6,3 7,5

Nominellt belopp/ återstående löptid

Nominellt belopp/ återstående löptid

Relaterade belopp som inte har kvittats i balansräkningen

kvittning i balansräkningen. Detta beror på att kvittning enligt ISDA-avtalen endast är tillåten om motparten inte kan reglera sina åtaganden. Därtill är det inte heller motpartens eller bankens avsikt att reglera mellanhavanden på nettoba-sis eller vid samma tidpunkt.

Sparbanken tar emot säkerheter i form av banktillgodoha-vanden som beträffas av våra derivat.

Upplysningarna i tabellen nedan visar våra finansiella instrument som omfattas av ett rättsligt bindande ramav-tal, dvs de säkerheter som erhållits och lämnats relaterat till exponeringarna i dessa avtal.


2018 (mkr) Finansiella instrument

Lämnad/erhållen säkerhet

Netto

Finansiella tillgångarDerivat för riskhantering 1 ,0 0,0 1,0Summa 1,0 0,0 1,0

Finansiella skulderDerivat för riskhantering 13,8 6,3 7,5Summa 13,8 6,3 7,5

4. Räntenetto (mkr) 2018 2017RänteintäkterUtlåning till kreditinstitut 0,2 0,1Utlåning till allmänheten 198,7 201,4Räntebärande värdepapper 3,3 3,6Derivat 1,8 1,6Övriga 0,0 0,0Summa 204,0 206,7varav: ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR 204,0 201,5varav: ränteintäkt från osäkra fordringar 2,4 2,9

RäntekostnaderSkulder till kreditinstitut -0,7 -0,7Inlåning från allmänheten -14,1 -14,7varav: kostnad för insättningsgaranti -6,1 -5,4Derivat -27,9 -33,5Övriga -6,0 -4,2Summa -48,7 -53,1varav: räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR -48,7 -53,1 Summa räntenetto 155,3 153,6

Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) 1,40 1,48minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver)Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 1,45 1,55Medelränta utlåningen 2,46 2,60Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) 0,16 0,18

5. Erhållna utdelningar (mkr)Aktier och andelar 16,3 14,9Summa 16,3 14,9

6. Provisionsintäkter (mkr)Betalningsförmedlingsprovisioner 6,3 7,4Utlåningsprovisioner 16,9 17,6Inlåningsprovisioner 9,0 9,0Provisioner avseende utställda finansiella garantier 0,5 0,5Värdepappersprovisioner 32,8 32,3Avgifter från kredit- och betalkort 6,2 5,9Övriga provisioner 10,3 12,8Summa 82,0 85,5

7. Provisionskostnader (mkr)Betalningsförmedlingsprovisioner -9,1 -8,9Värdepappersprovisioner -1,7 -6,9Övriga provisioner -1,7 -1,7

Summa -12,5 -17,5


8. Nettoresultat av finansiella transaktioner (mkr) 2018 2017Aktier/andelar -5,2 3,4Räntebärande värdepapper -0,1 2,7Valutakursförändringar 3,4 4,0Summa -1,9 10,1

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategoriFinansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen -5,5 4,1Realisationsresultat från finansiella tillgångar 0,2 2,0Valutakursförändringar 3,4 4,0Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde -25,0 -34,2Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde 25,0 34,2

Summa -1,9 10,1

Årets nettoresultat i övrigt totalresultat 17,5 16,9

9. Övriga rörelseintäkter (mkr)Intäkter från rörelsefastigheter 0,6 0,7Likvidation av Sparbankernas Säkerhetskassa 4,0 0,0Summa 4,6 0,7

10. Allmänna administrationskostnader (mkr) Personalkostnader- löner och arvoden -49,5 -42,9- sociala avgifter -18,9 -16,4- kostnad för pensionspremier -9,0 -9,3- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -5,1 -4,6- övriga personalkostnader -4,3 -5,3Summa personalkostnader -86,8 -78,5

Övriga allmänna administrationskostnader- porto och telefon -3,0 -2,8- IT-kostnader -25,8 -22,8- konsulttjänster -2,8 -3,1- revision -1,7 -1,6- konverteringskostnader 0,0 0,8- hyror och andra lokalkostnader -5,5 -4,9- fastighetskostnader -1,6 -1,1- övriga -3,5 -4,1Summa övriga allmänna administrationskostnader -43,9 -39,6Summa -130,7 -118,1

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader (mkr)

Ledande befattnings-

havare

Övriga anställda

Ledande befattnings-

havare

Övriga anställda

Löner 8,5 35,3 9,7 32,7Avgångsvederlag till tidigare VD 0,0 3,5 0,0 0,0Bonus 0,0 0,0 0,2 0,0Sociala kostnader 2,0 11,2 2,7 11,2Summa 10,5 50,0 12,6 43,9

2018 2017

Av sparbankens pensionskostnader avser 3,0 mkr (3,2) sparbankens ledande befattningshavare (8 personer). Sparbankens totala pensionskostnader uppgick till 9,0 mkr (9,3).


Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare beslutas av styrelsen.

Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande

befattningshavare utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de 7 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen.

Ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare för 2018 har beslutats av styrelsen.

Löner och ersätt- ningar till ledande befattningshavare 2018 (tkr)

Grundlön / Styrel-

searvode

Samman-trädes-arvode

Övriga förmåner

Pensions- kostnad

Vinst- andels

stiftelse

Rörlig ersättning

Summa

Styrelsens ordf. Per-Anders Johansson 137,5 265,5 0,0 0,0 0,0 0,0 403,0Vice ordf. Per Ola Clemedtson 100,8 135,1 0,0 0,0 0,0 0,0 235,9Lars Berggren 77,9 75,0 0,0 0,0 0,0 0,0 152,9Therese Wolff 45,8 53,7 0,0 0,0 0,0 0,0 99,5Ingela Porter 45,8 63,3 0,0 0,0 0,0 0,0 109,1Jan Åkesson 77,9 66,3 0,0 0,0 0,0 0,0 144,2Per-Ola Johansson 45,8 49,2 0,0 0,0 0,0 0,0 95,0Ola Olsson 45,8 46,2 0,0 0,0 0,0 0,0 92,0Roger Johansson, VD 826,0 0,0 12,5 1 287,0 0,0 0,0 2 125,5Andra ledande befattningshavare (7 pers.) 4 522,3 0,0 182,7 1 685,9 347,7 0,0 6 738,6Summa 5 925,6 754,3 195,2 2 972,9 347,7 0,0 10 195,7

Löner och ersätt- ningar till ledande befattningshavare 2017 (tkr)

Grundlön / Styrel-

searvode

Samman-trädes-arvode

Övriga förmåner

Pensions- kostnad

Vinst- andels

stiftelse

Rörlig ersättning

Summa

Styrelsens ordf. Per-Anders Johansson 150,0 252,9 0,0 0,0 0,0 0,0 402,9Vice ordf. Per Ola Clemedtson 110,0 138,7 0,0 0,0 0,0 0,0 248,7Lars Berggren 110,0 35,3 0,0 0,0 0,0 0,0 145,3Therese Wolff 49,9 45,0 0,0 0,0 0,0 0,0 94,9Ingela Porter 33,3 27,0 0,0 0,0 0,0 0,0 60,3Jan Åkesson 110,0 43,6 0,0 0,0 0,0 0,0 153,6Per-Ola Johansson 49,9 54,0 0,0 0,0 0,0 0,0 103,9Ola Olsson 103,9 54,0 0,0 0,0 0,0 0,0 157,9Roger Johansson, VD 592,7 0,0 12,2 1 266,0 0,0 245,5 2 116,4Andra ledande befattningshavare (9 pers.) 5 577,5 0,0 285,5 1 976,3 368,0 0,0 8 207,3Summa 6 887,2 650,5 297,7 3 242,3 368,0 245,5 11 691,2


Rörlig ersättning Rörlig ersättning utgörs i banken av resultatandelssystem. Förutsättningarna för utfall fastställs årligen av styrelsen. Samtliga anställda utom VD, funktionerna för regelefter-levnad och riskkontroll omfattas av resultatandelssystemet. Avsättningar sker till Stiftelsen Guldeken. Till stiftelsen överlämnade medel bildar en gemensam fond i vilken respek-tive anställd äger en mot anställnings- och tjänstgöringstid svarande individuell andel.

Utbetalning av resultatandel ur Guldeken sker tidigast efter fem års fondering. Det förekommer inte några rörliga ersätt-ningar utöver Guldeken. Övriga förmåner avser bilförmån, ränteförmån, läkarbesök, föreningsavgifter och kostförmån.

Pensioner VD har enligt anställningsavtal rätt att avgå med pension vid 61 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansförbundets pensionsavtal.

Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 samt FFFS 2011:3 5 kap. lämnas på företagets hemsida, www.sparban-kenikarlshamn.se.

Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 0,3 mkr (0,3) i krediter utan säkerhet, till ett beviljat belopp av 0,5 mkr (0,5) . Lånevillkoren överensstäm-mer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal.

Avgångsvederlag Vid uppsägning från bolagets sida har verkställande direk-tör och andra ledande befattningshavare rätt till lön under uppsägningstiden, som är sex månader. Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag om 24 månadslöner. Vid egen uppsägning har den verkställande di-rektören sex månaders uppsägningstid och för andra ledande befattningshavare gäller tre månaders uppsägningstid.

Lån till ledande befattningshavare (mkr) 2018 2017

Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 5,9 5,9Summa 5,9 5,9

Medelantalet anställda 2018 2017

Sparbanken- varav kvinnor 58,3 53,2- varav män 31,6 32,4Totalt 89,8 85,6

Könsfördelning i ledningen Styrelsen- antal kvinnor 2 2- antal män 6 6Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören- antal kvinnor 4 3- antal män 4 7

Arvode och kostnadsersättning till revisorer (mkr)DeloitteRevisionsuppdrag 0,9 0,7Andra uppdrag/Internrevision (KPMG)Revisionsuppdrag 0,8 0,9

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direk-törens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer

på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.


11. Övriga rörelsekostnader (mkr) 2018 2017Avgifter till centrala organisationer -2,1 -2,8Försäkringskostnader -1,3 -1,3Säkerhetskostnader -0,8 -1,0Marknadsföringskostnader -8,6 -8,3Realisationsförlust vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 0,0 0,0Övriga rörelsekostnader -0,1 0,0Summa -12,9 -13,4

12. Kreditförluster, netto (mkr)Lån till upplupet anskaffningsvärde, låntaganden samt finansiella garantierFörändring kreditförlustreserv stadie 1 -1,5 0,0Förändring kreditförlustreserv stadie 2 -2,0 0,0- varav förändring kollektivt värderad kreditförlustreserv Stadie 2 0,0 0,0Gruppvisa reserveringar enligt IAS39 0,0 0,0Kreditförluster netto, ej kreditförsämrad utlåning, låneåtaganden samt finansiella garantier -3,5 0,0

Förändring kreditförlustreserv Stadie 3 2,1 0,0Periodens bortskrivning avseende konstaterade förluster -6,4 -0,9Återvinningar på tidigare konstaterade förluster 2,2 0,7Specifika reserveringar enligt IAS39 0 ,0 -4,8Kreditförluster netto, kreditförsämrad utlåning, låneåtaganden samt finansiella garantier -6,3 -5,0

Summa kreditförluster netto -9,8 -5,0

13. Bokslutsdispositioner (mkr) Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan -0,1 0,1Summa -0,1 0,1

14. Skatter (mkr) Redovisat i resultaträkningenAktuell skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)] 0,0 0,0Periodens skattekostnad -11,3 -15,5Justering av skatt hänförlig till tidigare år -0,1 0,0Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader 0,0 0,0Totalt redovisad skattekostnad -11,4 -15,5

Avstämning av effektiv skatt (mkr) 2018 2018 2017 2017% %

Resultat före skatt 58,9 78,2Skatt enligt gällande skattesats 22,00 13,0 22,00 17,2Ej avdragsgilla kostnader 2,20 1,3 1,30 1,0Ej skattepliktiga intäkter -4,90 -2,9 -3,50 -2,8Schablonränta på periodiseringsfond 0,00 0,0 0,00 0,0Redovisad effektiv skatt 19,30 11,4 19,80 15,5


16. Utlåning till allmänheten (mkr)Utestående fordringar, redovisat värde 8 042,4 8 001,2Summa 8 042,4 8 001,2

Förändringar i redovisat bruttovärde och förlustreserver

Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Totalt

Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde per 1 januari 2018 2 101,3 5 858,6 65,4 8 025,3Redovisat bruttovärde per 31 december 2018 7 470,5 582,7 64,9 8 118,1

FörlustreserverFörlustreserver per 1 januari 2018 3,3 18,1 46,9 68,3Nya finansiella tillgångar 1,8 1,4 0,1 3,3Bortbokade finansiella tillgångar -0,7 -4,6 -8,9 -14,2Förändrade riskvariabler (EAD, PD, LGD) 1,2 0,2 0,3 1,7Förändringar av macroekonomiska scenarier Manuella modifieringar och individuella bedömingar

0,50,0

1,21,2

0,011,6

1,712,8

- från stadie 1 till stadie 2 -1,6 5,0 0,0 3,4- från stadie 1 till stadie 3 -0,3 0,0 0,4 0,1- från stadie 2 till stadie 1 0,4 -1,5 0,0 -1,1- från stadie 2 till stadie 3 0,0 -1,2 2,8 1,6- från stadie 3 till stadie 2 0,2 0,0 -1,8 -1,6- från stadie 3 till stadie 1 0,0 0,0 -0,3 -0,3Valutakursförändringar 0,0 0,0 0,0 0,0Övrigt 0,0 0,0 0,0 0,0Förlustreserver per 31 december 2018 4,8 19,8 51,1 75,7

Öppningsbalans per 1 januari 2018 0,0 0,0 69,1 69,1Utgående balans per 31 december 2018 4,8 19,8 51,1 75,7

15. Utlåning till kreditinstitut (mkr) 2018 2017Swedbank 416,1 48,1Ålandsbanken 249,6 249,6Utländsk valuta 43,5 42,6Övriga 17,7 11,3Summa 726,9 351,6

Ej kreditförsämrade Kreditförsämrade

I tabellen ovan framgår det att den största förändringen är manuella modifieringar som banken gör utöver de beräkningar som görs i systemet ICE för nedskrivningar i de olika stadier-na 1-3.

Om banken anser att beräkningarna av nedskrivningar-na i ICE inte är tillräckligt, görs dessa manuella justeringar därutöver, vilket motsvarar 12 mkr.

Portföljens påverkan av riskvariabler och makroekonomiska variabler såsom tillväxt, inflation, arbetslöshet, fastighet-sprisindex samt ränteutvecklingen (Stibor 3 mån.) påverkar de förväntade kreditförlusterna. Sparbanken i Karlshamn använder sig av makroekonomiska data som tax fram kvar-talsvis av Swedbank Macroanalys.


Förlustreserver IFRS 9 2018, jämfört med IAS 39 2017 2018 2017 Nedskrivningar - ej kreditförsämrade12 månaders förlustreserv (stadie 1) 4,8 0,0Förlustreserv återstående löptid (stadie 2) 19,8 0,0Nedskrivningar - kreditförsämrade exponeringar (stadie 3) 51,1 53,0Summa nedskrivningar 75,7 53,0

Redovisat bruttovärde och förlustreserv per stadie - jämförelse med öppningsbalans 2018Utlåning till allmänheten, privatkunder Stadie 1Redovisat bruttovärde 4 447,0Förlustreserver -0,8Redovisat värde 4 446,2Stadie 2Redovisat bruttovärde 164,0Förlustreserver -1,6Redovisat värde 162,4Stadie 3Redovisat bruttovärde 21,0Förlustreserver -10,7Redovisat värde 10,3Totalt redovisat värde, utlåning privatkunder 4 618,9

Utlåning till allmänheten, företagskunder Stadie 1Redovisat bruttovärde 3 024,0Förlustreserver -4,0Redovisat värde 3 020,0Stadie 2Redovisat bruttovärde 418,1Förlustreserver -18,2Redovisat värde 399,9Stadie 3Redovisat bruttovärde 43,9Förlustreserver -40,4Redovisat värde 3,5Totalt redovisat värde, utlåning företagskunder 3 423,4

TotaltRedovisat bruttovärde stadie 1 7 470,5Redovisat bruttovärde stadie 2 582,7Redovisat bruttovärde stadie 3 64,9Totalt redovisat bruttovärde 8 118,1Förlustreserver stadie 1 -4,8Förlustreserver stadie 2 -19,8Förlustreserver stadie 3 -51,1Totalt förlustreserver -75,7Totalt redovisat värde, utlåning till allmänheten 8 042,4

Andel stadie 3 lån, brutto % 0,80Andel stadie 3 lån, netto % 0,80Förlustreserver kvot stadie 1 lån 0,00Förlustreserver kvot stadie 2 lån 3,50


Förändringar av nedskrivningar Individuellt

värderade låne-fordringar

Gruppvis värderade låne-

fordringarSumma

Ingående balans 1 januari 2018 53,0 16,1 69,1Årets nedskrivning för kreditförluster -1,9 11,7 9,8Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 0,0 -2,1 -2,1Utgående balans 31 december 2018 51,1 25,7 76,8

17. Obligationer och andra räntebärande värdepapper (mkr)

Verkligt värdeRedovisat

värdeVerkligt värde

Redovisat värde

Emitterade av offentliga organ- svenska staten 0,0 0,0 0,0 0,0- svenska kommuner 188,4 188,4 132,8 132,8- utländska stater 0,0 0,0 0,0 0,0Summa emitterade av offentliga organ 188,4 188,4 132,8 132,8

Emitterade av andra låntagare- svenska bostadsinstitut 397,7 397,7 282,4 282,4- övriga svenska emittenter 0,0 0,0 0,0 0,0icke finansiella företag 65,5 65,5 65,9 65,9finansiella företag 292,2 292,2 156,7 156,7utländska emittenter 0,0 0,0 0,0 0,0Summa emitterade av andra låntagare 755,4 755,4 505,0 505,0varav: Förlagsbevis 0,0 0,0 0,0 0,0 - Kapitalförsäkring 7,3 7,3 4,6 4,6Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 951,1 951,1 642,4 642,4varav: Noterade värdepapper på börs 943,8 637,8 Onoterade värdepapper 7,3 4,6

18. Aktier och andelar (mkr) 2018 2017 Aktier och andelar värderade till verkligt värde via övrigt totalreslutat 229,9 209,1Övriga 81,5 51,6Summa aktier och andelar 311,4 260,7varav: Noterade värdepapper på börs 245,0 215,2 Onoterade värdepapper 66,4 45,5

2018 2017


Företag Antal Börsvärde Redovisat värde

Aktier Swedbank AB stamaktier 834 000 164,9 164,9Sparbankernas Kort AB 903 0,0 0,8Krigskassa i Blekinge AB 5 500 0,0 0,6Indecap Holding AB 178 0,0 62,4Sparbankernas Försäkrings AB 1 863 0,0 2,6Akelius Residential Pref 136 000 44,7 44,7Oscar Properties Pref 27 205 3,4 3,4Investor B 14 000 5,3 5,3Industrivärden C 54 000 9,7 9,7Kinnevik B 59 000 12,6 12,6Volvo B 38 000 4,4 4,4Summa 245,0 311,4

Företag Antal Börsvärde Redovisat värde

Aktier Swedbank AB stamaktier 834 000 165,0 165,0Sparbankernas Kort AB 903 0,0 0,8Krigskassa i Blekinge AB 5 500 0,0 0,6Indecap Holding AB 166 0,0 41,8Sparbankernas Försäkrings AB 1 863 0,0 2,3Akelius Residential Pref 136 000 45,0 45,0Oscar Properties Pref 27 205 5,2 5,2Summa 215,2 260,7

2018

2017

19. Immateriella anläggningstillgångar (mkr) Goodwill Totalt

Ackumulerande anskaffningsvärdenIngående balans 1 januari 2018 60,0 0,0Rörelseförvärv 0,0 0,0Utgående balans 31 december 2018 60,0 0,0

Ackumulerande avskrivningarIngående balans 1 januari 2018 60,0 60,0Årets avskrivningar -30,0 -30,0Utgående balans 31 december 2018 30,0 30,0

Redovisade värdenPer 1 januari 2017 90,0 90,0Per 31 december 2017 60,0 60,0

Per 1 januari 2018 60,0 60,0Per 31 december 2018 30,0 30,0


20. Materiella anläggningstillgångar (mkr) Inventarier Byggn. och mark Totalt

AnskaffningsvärdeIngående balans 1 januari 2017 39,4 17,7 57,1Förvärv 3,5 0,0 3,5Avyttringar 0,0 0,0 0,0Korrigeringspost 0,0 0,0 0,0

Utgående balans 31 december 2017 42,9 17,7 60,6

Ingående balans 1 januari 2018 42,9 17,7 60,6Förvärv 1,2 0,0 1,2Avyttringar 0,0 0,0 0,0Korrigeringspost -1,9 0,0 -1,9Utgående balans 31 december 2018 42,2 17,7 59,9

UppskrivningarIngående balans 1 januari 2017 0,0 1,7 1,7Utgående balans 31 december 2017 0,0 1,7 1,7

Ingående balans 1 januari 2018 0,0 1,7 1,7Utgående balans 31 december 2018 0,0 1,7 1,7

AvskrivningarIngående balans 1 januari 2017 -33,7 -7,8 -41,5Årets avskrivningar -2,2 -0,4 -2,6Avyttringar och utrangeringar 0,0 0,0 0,0Korrigeringspost 0,0 0,0 0,0Utgående balans 31 december 2017 -35,9 -8,2 -44,1

Ingående balans 1 januari 2018 -35,9 -8,2 -44,1Årets avskrivningar -1,1 -0,3 -1,4Avyttringar och utrangeringar 0,0 0,0 0,0Korrigeringspost 0,0 0,0 0,0Utgående balans 31 december 2018 -37,0 -8,5 -45,5

Redovisade värdenPer 1 januari 2017 5,7 11,6 17,3Per 31 december 2017 5,1 11,2 16,3

Per 1 januari 2018 5,1 11,2 16,3Per 31 december 2018 5,2 10,9 16,1


21. Övriga tillgångar (mkr) 2018 2017

Förfallna räntefordringar 0,2 13,4

Fordringar kortbolag 4,3 4,8

Övriga tillgångar 1,9 189,0

Fordran aktuell skatt 21,6 17,4

Fordran skattekonto 985,6 913,5

Summa 1 013,6 1 138,1

22. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (mkr)Förutbetalda kostnader 3,1 3,0

Upplupna ränteintäkter 2,5 1,4

Övrigt inklusive likvidavräkning 15,7 8,6

Summa 21,3 13,0

23. Skulder till kreditinstitut (mkr)Swedbank AB

- svensk valuta 0,0 0,0

- utländsk valuta 3,4 3,7

Skulder till svenska kreditinstitut 514,0 496,8

Summa 517,4 500,5

Beviljad limit hos Swedbank 0,0 0,0

24. Inlåning från allmänheten (mkr)Allmänheten

- svensk valuta 9 331,5 8 788,5

- utländsk valuta 48,2 42,9

Summa 9 379,7 8 831,4

Inlåningen per kategori av kunder

Offentlig sektor 331,9 437,7

Företagssektor 2 595,4 2 256,2

Hushållssektor 5 466,1 6 137,5

Varav: enskilda företagare 986,3 928,3

Summa 9 379,7 8 831,4

25. Övriga skulder (mkr)Preliminärskatt räntor 1,9 1,8

Anställdas källskattemedel 1,5 1,1

Avräkning 6,1 6,4

Avräkning kortbolag 1,6 0,9

Övriga skulder 9,0 5,6

Summa 20,1 15,8


26. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (mkr) 2018 2017

Upplupna räntekostnader 2,5 4,5

Övriga upplupna kostnader 18,8 13,2

Förutbetalda intäkter 0,5 0,5

Summa 21,8 18,2

27. Övriga avsättningar (mkr)Avsatt till pensioner 7,3 4,6

Uppskjuten skatteskuld 0,4 0,4

Reservering finansiella garantier 1,1 0,0

Summa övriga avsättningar 8,8 5,0

28. Obeskattade reserver (mkr)Ackumulerade avskrivningar utöver plan:

Inventarier

Ingående balans 1 januari 0,6 0,8

Årets avskrivningar utöver plan 0,1 -0,2

Utgående balans 31 december 0,7 0,6

Summa obeskattade reserver 0,7 0,6

29. Eget kapitalReservfondSyftet med reservfonden är att spara en del av netto- vinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. För specifikation av förändringar i eget kapital, se rapport över förändring i eget kapital.

Fond för verkligt värdeFond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella till-gångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas dock i resultaträkningen.

Balanserad vinst eller förlustUtgörs av föregående års vinst efter avsättning till välgörande ändamål. För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital.

Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust

Årets resultat enligt balansräkningen utgör, kr. 47 420 505

Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:

- anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål 1 100 000

- överföring till reservfonden 46 320 505


32. Närstående (mkr)Sparbanken har närståenderelation med företag som ägs och leds av ledamot i bankens styrelse.

Sammanställning över närståendetransaktioner

Fordran på närstående per 31 dec 106,7 60,0

Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning

Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.

30. Eventualförpliktelser (mkr) 2018 2017

Garantier

- Garantiförbindelser - krediter 28,9 26,0

- Garantiförbindelser - övriga 50,8 68,0

Summa 79,7 94,0

31. Åtaganden (mkr)- Kreditlöften 208,8 209,3

- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 741,1 729,4

Summa 949,9 938,7

33. Händelser efter balansdagen Under februari 2019 sjönk Swedbankaktien kraftigt, vilket inte påverkar bankens rörelseresultat, men däremot posten Fond för verkligt värde och därmed kapitalbasen i balansräkningen.

34. Viktiga uppskattningar och bedömningarSparbanksledningen har med revisionsutskottet disku-terat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende sparbankens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar.

Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulderSparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kate-gorier:

Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträk-ningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.

Klassificering av finansiella tillgångar som investering

som hålles till förfall förutsätter att sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisning-sprinciper.

SäkringskvalifikationerAvgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att sparbanken förväntar sig säkringen ska vara högst effektiv över säkringsinstru-mentets löptid.

Vid redovisning av derivat som kassaflödessäkringar ska den säkrade kassaflödesexponeringen hänföra sig till högst sannolika framtida kassaflöden.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Nedskrivningar för kreditförlusterNedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en


individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förvän-tas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säker-het. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms på återvinningsbara godkänns av den oberoende riskkontrollen.

Fastställande av verkligt värdeSparbankens redovisningsprinciper för värdering till verkligt värde framgår av Not 2 Redovisningsprinciper. Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde framgår av not 35 Finan-siella tillgångar och skulder.


2018Intialt

identifierade till verkligt värde

Derivat som används i säkrings-

redovisning

Upplupet anskaff-

ningsvärde

Skuldinstru-ment

Verkligt värde totalt

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 0,0 0,0 6,7 0,0 6,7Belåningsbara statsskuldförbindelser 0,0 0,0 0,0 188,4 188,4Utlåning till kreditinstitut 0,0 0,0 726,9 0,0 726,9Utlåning till allmänheten 0,0 0,0 8 114,0 0,0 8 114,0Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0,0 0,0 25,0 0,0 25,0Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0,0 0,0 0,0 755,4 755,4Aktier och andelar 80,1 0,0 1,4 229,9 311,4Derivat 0,0 1,0 0,0 0,0 1,0Upplupna intäkter 0,0 0,0 18,2 0,0 18,2Övriga finansiella tillgångar 0,0 0,0 7,2 0,0 7,2Summa 80,1 1,0 8 899,4 1 173,7 10 154,2Skulder till kreditinstitut 0,0 0,0 517,4 0,0 517,4Inlåning från allmänheten 0,0 0,0 9 374,9 0,0 9 374,9Derivat 0,0 13,8 0,0 0,0 13,8Övriga skulder 0,0 0,0 15,2 0,0 15,2Upplupna kostnader 0,0 0,0 21,8 0,0 21,8Summa 0,0 13,8 9 929,3 0,0 9 943,1

2017Finansiella tillgån-gar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Lånefordringar och kundford-

ringar

Finansiella tillgångar som

kan säljas

Andra finansiella skulder

Derivat som används i säkrings-

redovisning

Summa redovisat värde

Verkligt värde

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

0,0 8,5 0,0 0,0 0,0 8,5 8,5

Belåningsbara statsskuld-förbindelser

132,8 0,0 0,0 0,0 0,0 132,8 132,8

Utlåning till kreditinstitut 0,0 351,6 0,0 0,0 0,0 351,6 351,6Utlåning till allmänheten 0,0 8 035,4 0,0 0,0 0,0 8 035,4 8 095,5Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring

0,0 34,2 0,0 0,0 0,0 34,2 34,2

Obligationer och andra rän-tebärande värdepapper

505,0 0,0 0,0 0,0 0,0 505,0 505,0

Aktier och andelar 0,0 0,0 260,7 0,0 0,0 260,7 260,7Derivat 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 1,0 1,0Upplupna intäkter 0,0 10,0 0,0 0,0 0,0 10,0 10,0Övriga finansiella tillgångar 0,0 207,0 0,0 0,0 0,0 207,0 207,0Summa 637,8 8 646,7 260,7 0,0 1,0 9 546,2 9 606,3Skulder till kreditinstitut 0,0 0,0 0,0 500,5 0,0 500,5 500,5Inlåning från allmänheten 0,0 0,0 0,0 8 831,4 0,0 8 831,4 8 824,0Derivat 0,0 0,0 0,0 0,0 18,5 18,5 18,5Övriga skulder 0,0 0,0 0,0 11,6 0,0 11,6 11,6Upplupna kostnader 0,0 0,0 0,0 18,2 0,0 18,2 18,2Summa 0,0 0,0 0,0 9 361,7 18,5 9 380,2 9 372,8

35. Finansiella tillgångar och skulder (mkr)Verkligt värde Verkligt värde via övrigt totalresultat


2018 (mkr) Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 943,8 0,0 0,0 943,8

Aktier och andelar 244,9 62,5 4,0 311,4

Derivat 0,0 1,0 0,0 1,0

Summa tillgångar 1 188,7 1,0 4,0 1 193,7

Derivat 0,0 13,8 0,0 13,8

Summa skulder 0,0 13,8 0,0 13,8

2017 (mkr) Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 637,8 0,0 0,0 637,8

Aktier och andelar 215,2 41,8 3,7 260,7

Derivat 0,0 1,0 0,0 1,0

Summa tillgångar 853,0 1,0 2,7 857,7

Derivat 0,0 18,5 0,0 18,5

Summa skulder 0,0 18,5 0,0 18,5

Verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade priser. För övriga finansiella instrument använder sig sparbanken av andra värderingstekniker. Banken an-vänder observerbara data i så stor utsträckning som möj- ligt. Finansiella instrument där handeln inte är frekvent och det verkliga värdet därför mindre objektivt, krävs i varierande utsträckning att banken gör bedömningar beroende på likviditet, koncentrationer, osäkerheter be-träffande marknadsfaktorer, prisantaganden och andra risker som påverkar ett specifikt instrument.

Sparbanken har därför fastställt ett ramverk för intern kontroll med hänsyn till värdering till verkligt värde.

Verkliga värden kategoriseras i olika nivåer i en verkligt värde hierarki baserat på indata som används i värder-ingstekniken enligt följande:

Nivå 1: Enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrumentNivå 2: Utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori inkluderar instrument som värderas baserat på noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument som värderas baserat på noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument som handlas på marknader som inte är aktiva, eller andra värderingstekniker där all väsentlig indata är direkt och indirekt observerbar på marknaden. Nivå 3: Utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna kategori inkluderar alla instrument där värderingstekniken innefattar indata som inte baseras på observerbar data och där den har en väsent-lig påverkan på värderingen.

I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräk-ningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3).


Avstämning av verkliga värden i nivå 3 (mkr) Aktier

Ingående balans 2018 3,7

Anskaffningsvärde 0,3

Utgående balans 2018 4,0

Ingående balans 2017 3,7

Anskaffningsvärde 0,0

Utgående balans 2017 3,7

Beräkning av verkligt värdeFöljande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan.

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknadFör finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument be-traktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsyns-myndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade sälj- kurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna.

Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapperDen största delen av sparbankens finansiella instru-ment åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värdet som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstru-ment som det är frågan om.

Värderingen av ränteswappar är en kassaflödesmod-ell som utgår från det framtida finansiella kassaflödet. Diskonteringsräntan bestäms av en fördefinierad räntekurva som inhämtas från marknadskvoteringar.

Innehavet i Sparbankernas Kort AB och Krigskassa i Blekinge AB redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas.

Verkligt värde på inlåning och utlåning har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassa- flöden där diskonteringsräntan har satts till vid års- skiftet aktuell ränta för motsvarande löptid.

För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs.


Avstämning av skulder som uppkommer från finansieringsverksamheten (mkr)

UB 2017 Kassaflöden UB 2018

Långfristiga skulder 7,0 -0,8 6,2

Kortfristiga skulder 9 331,9 565,2 9 897,1

Tillgångar som säkrar långfristig upplåning 1,0 0,0 1,0

Summa skulder från finansieringsverksamheten 9 339,9 564,4 9 898,1

37. Kapitaltäckning

Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisk-er och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna utvärdering av kapital och risker.

Sparbanken har en fastställd utvärdering av kapitalbe-hovet baserad på - Sparbankens riskprofil- Identifierade risker med avseende på sannolikhet och

ekonomisk påverkan- S k stresstester och scenarioanalyser- Förväntad utlåningsexpansion och finansierings-

möjligheter, samt

- Ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar

Översynen av kapitalbehovet är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Behovet följs upp och en årlig översyn görs för att säker- ställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering av styrelsens fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kred-itbeslut och investeringar alltid relateras till sparbank-ens aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett.

Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap 4§ i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kred-

36 . Specifikation till kassaflödesanalys (mkr) 2018 2017

Likvida medel

Följande delkomponenter ingår i likvida medel:

Kassa och banktillgodohavanden i centralbanker 6,8 8,5

Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel 0,0 0,0

Utlåning till kreditinstitut 665,7 297,6

Summa 672,5 306,1

Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:

- De har en obetydlig risk för värdefluktuationer

- De kan lätt omvandlas till kassamedel

- De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten

Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten 2018 2017

Erhållen utdelning 16,3 14,8

Erhållen ränta 201,5 205 ,2

Erlagd ränta 46,2 48,6


Kapitalbas (tkr) 2018 2017

Kärnprimärkapital: Instrument och reserver

Reservfond 1 047 526 1 003 425

Fond för verkligt värde 88 266 70 762

Verifierat resultat efter avdrag för föreslagen vinstdisposition och förutsägbara kostnader

46 320 59 658

Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar 1 182 112 1 133 845

Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar

Immateriella tillgångar -30 000 -60 000

Värdejustering försiktig värdering -1 254 -693

Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster och förluster -114 914 -101 880

Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital -146 168 -162 573

Kärnprimärkapital 1 035 945 971 272

Supplementärt kapital 0 0

Kapitalbas 1 035 945 971 272

Kapitalrelationer, buffertar m m

Summa riskvägt exponeringsbelopp 5 710 380 5 485 683

Kärnprimärkapitalrelation 18,14% 17,71%

Primärkapitalrelation 18,14% 17,71%

Totalkapitalrelation 18,14% 17,71%

Buffertkrav 4,50% 4,50%

varav kapitalkonserveringsbuffert 2,50% 2,50%

varav kontracyklisk kapitalbuffert 2,00% 2,00%

Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert 10,14% 9,71%

Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka Sparbanken har eninvestering - belopp under tröskelvärdet på 10,00 % 115 086 107 315

itinstitut och värdepappersbolag FFFS 2008:25 / CRR (575/2013/EU). Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets hemsida www.sparbankenikarlshamn.se

Det finns inga pågående eller förutsedda materiella

eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen.

Sparbanken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbe-hovet.


Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp (tkr)

2018 2017

Kapitalkrav Riskvägt Kapitalkrav Riskvägt

exponeringsbelopp

exponeringsbelopp

Kreditrisk enligt schablonmetoden

Exponeringar mot institut 21 550 269 374 11 103 138 783

Exponeringar mot företag 124 669 1 558 363 119 703 1 496 282

Exponeringar mot hushåll 131 442 1 643 027 130 068 1 625 848

Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter

117 344

1 466 803

117 498

1 468 729

Fallerande exponeringar 6 904 86 298 9 513 118 909

Exponeringar i form av säkerställda obligationer 3 182 39 773 2 259 28 237

Aktieexponeringar 17 350 216 869 15 177 189 707

Övriga poster 2 504 31 292 2 889 36 119

Summa exponeringar som redovisas enligt schablonmetoden

424 945

5 311 799

408 208

5 102 614

Marknadsrisk

Marknadsrisk enligt schablonmetoden 14 115 0 19 629 0

Summa exponeringsbelopp för marknadsrisk

14 115 0

19 629 0

Operativa risk

Operativ risk enligt schablonmetoden 30 694 383 681 29 162 364 519

Summa exponeringsbelopp för operativ risk 30 694 383 681 29 162 364 519

Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusterings-risk enligt schablonmetoden

1 192

14 900

1 484

18 550

Summa riskvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav

470 946

5 710 380

458 483

5 485 683

38. Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbet-savtal.

Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring. Sparbanken i Karlshamn har per 2018-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 1 547,8 mkr (1 695,0). För detta har Spar-banken erhållit en provisionsersättning för 2018 på 14,2 mkr (15,1), som redovisas under utlåningsprovi-sioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kredit-

stock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner.

Till Robur Fond och Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på 3 286,1 mkr (3 524,4) och försäkringssparande på 1 468,8 mkr (1 476,3). För detta har Sparbanken erhållit 25,5 mkr (23,4) respek-tive 4,8 mkr (4,6) i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovi-sionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag.


Ort och datum samt underskrift av styrelsen






BolagsstyrningSparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Spar-banken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i spar-bankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.

För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på för-troende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar.

Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktörSom representanter för insättarna har sparbanken 56 st huvudmän. Av dessa väljs 21 av Karlshamns kom-mun, och 7 av Olofströms kommun, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Av de som utses av huvudmännen, ska 7 representera Kyrkhults Sparbanks geografiska verksamhetsområde. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbank-ens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandatti-der för dessa återfinns på sidan 62.

Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Val-beredningen är sparbanksstämmans organ för bered-ning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valbered-ningen utgörs av Fredrik Hermansson som ordförande samt ledamöterna Håkan Gunnarsson, Christel Friskopp, Marina Johansson, Peter Mattisson och Rose-Marie Sandström. Suppleanter är Mats Abrahamsson, Jessica Holmström och Åke Larsson. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter.

Det ankommer på styrelsen att välja styrelseord-förande om inte annat beslutas av sparbanksstämman. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken.

Styrelsens sammansättning och arbeteSparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 8 ledamöter. Därutöver ingår 1 personalrepre-sentant. Av styrelsens ledamöter är 2 kvinnor. Uppgift-er om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns på sidan 63. Upplysning-ar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskost-nader inklusive principerna härför avseende styrelsen

och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administra-tionskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sam-manträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrels-en erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och verkställande direktörens arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelse-ledamöter.

De ärenden som behandlas i styrelsen följs i huvud-sak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styr- elseordförande och verkställande direktören, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kon-trollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2018 har styrelsen sammanträtt vid 12 tillfällen. Styrelsen har även genomfört styrelseseminarium kring bland annat strukturfrågor, likviditet, IKLU och strategi för 2019-2022. Vid styrelsesammanträdena har det bland annat behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, verksamhetsplan fyra år framåt inklusive kapitalbehov, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter etc. Sparbankens funktion för regelefterlevnad har varit sekreterare i styrelsen. Sparbanken har ett risk- och revisionsutskott vars uppgift bland annat är att ge råd till styrelsen om frågor avseende sparbankens riskstrategi och principer för riskhantering. Ledamöterna i risk- och revisionsut-skottet är desamma som i lånedelegationen dock ej verkställande direktören, se nedan.

För uppgifter avseende antal styrelseuppdrag för medlemmar i ledningsorganet, rekryteringspolicy, policy för mångfald, information om riskutskottet samt beskrivning av informationsflödet i fråga om risk till ledningsorganet (CRR artikel 435) hänvisas till bankens hemsida.

Internrevision Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser.


Styrelsens lånedelegationDelegationen fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med delegeringsinstruktionens fastställda beslutsramar. Besluten ska protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I delegationen ingår styrelsens ordförande Per-Anders Johansson, styrelsens vice ordförande Per Ola Clemedtson, Lars Berggren, Jan Åkesson, Therese Wolff och verkställande direktör Roger Johansson som ordinarie ledamöter.


Huvudmän, styrelse, revisorer m.fl. Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter, utvisande deras mandatperioder samt revisor, framgår av nedanstående uppställning.

Huvudmän Ort Mandatperiod per årsstämma Karlsson, Ingolf Listerby 2019Lexe, Anne Olofström 2019Stensson, Marie Olofström 2019Tjernlund, Kerstin Kyrkhult 2019Friskopp, Christel Karlshamn 2019Hansson, Ankie Karlshamn 2019Henriksson, Anders Mörrum 2019Abrahamsson, Mats Asarum 2020Enckell, Peter Karlshamn 2020Erdtman, Mikael Mörrum 2020Gunnarsson, Håkan Kyrkhult 2020Hermansson, Fredrik Asarum 2020Holmström, Jessica Karlshamn 2020Magnstedt, Jessica Kyrkhult 2020Carleke, Hanna Kyrkhult 2021Eliasson, Christer Mörrum 2021Johansson, Marina Kyrkhult 2021Larsson, Åke Olofström 2021Mamic, Tomislav Olofström 2021Sandström, Rose-Marie Kyrkhult 2021Svensson, Joakim Mörrum 2021Söderdahl, Ola Trensum 2022Bondesson, Mats Asarum 2022Knoester, Emelie Olofström 2022Holmström, Roger Karlshamn 2022Mattisson, Peter Karlshamn 2022Carlsson, Jesper Karlshamn 2022Sangren, Lena Karlshamn 2022 Valda av kommunfullmäktige i Karlshamn Abrahamson, Johan Svängsta 2019Andersson, Ingvar Karlshamn 2019Erlandsson, Carin Karlshamn 2019Gustafson, Kerstin Karlshamn 2019Jansson, Claes Karlshamn 2019Martinsson, Jörgen Mörrum 2019Nilsson, Thomas Trensum 2019Nordin, Héléne Karlshamn 2019Olsson, Magnus Karlshamn 2019Paulsson, Marco Karlshamn 2019Persson, Jessica Asarum 2019Sakhnini, Sara Karlshamn 2019Saleskog, Andreas Karlshamn 2019Sandgren, Magnus Karlshamn 2019Strannemalm, Tommy Asarum 2019Svensson, Yngve Karlshamn 2019Svärdh, Tyrone Mörrum 2019Sällström, Marie Trensum 2019Westerlund, Annika Karlshamn 2019


Valda av kommunfullmäktige i Olofström Ort Mandatperiod till årsstämma

Assarsson, Håkan Kyrkhult 2019Brovall, Andreas Kyrkhult 2019Eriksson, Marianne Kyrkhult 2019Håkansson, Jan-Anders Kyrkhult 2019Rudolfsson, Sara Kyrkhult 2019Svensson, Fredrik Vilshult 2019Svensson, Johnny Olofström 2019

Valberedning inom huvudmännen Valda av huvudmännen Ledamöter Suppleanter Friskopp, Christel Abrahamsson, MatsGunnarsson, Håkan Holmström, JessicaHermansson, Fredrik Larsson, ÅkeJohansson, Marina Mattisson, Peter Sandström, Rose-Marie

Styrelse Valda av huvudmännen Ort Mandatperiod till årsstämma

Johansson, Per-Anders Karlshamn 2020 OrdförandeClemedtson, Per Ola Karlshamn 2019 Vice ordförandeÅkesson, Jan Kyrkhult 2020 Johansson, Per-Ola Karlshamn 2021 Olsson, Ola Karlshamn 2021 Berggren, Lars Svängsta 2021 Wolff, Therese Karlshamn 2019 Porter, Ingela Jämshög 2020

I egenskap av sparbankens verkställande direktör Johansson, Roger Mörrum Utsedda personalrepresentanter vid sparbanken Larsson, Thomas Karlshamn

Revisor Deloitte 2020

Kontorsförteckning Karlshamn Drottninggatan 55 Asarum Storgatan 25 Kyrkhult Fridaforsvägen 5 Mörrum Sölvesborgsvägen 35 Olofström Ö Storgatan 11 Svängsta Centrumhuset


Vinnarna av livsstilsprojektet

Sparbanken i Karlshamn Cup i Boule

Nyckelkunds- kväll hos

Johnny Martinsson

Kaffekalas i Karlshamn och

Olofström

Det här är Årsredovisningen som innehåller information om Sparbanken i Karlshamns räkenskaper och ekonomiska förvaltning.Vanliga banker visar i sina årsredovisningar hur mycket vinst som aktieägarna får på sitt ägande. Sparbanken i Karlshamn har inga aktieägare som ska ha vinst. I stället går allt som skapas i banken tillbaka till bygden och gör det bättre och trivsammare att växa upp, bo och verka i Karlshamns och Olofströms kommuner.

En välskött kundanpassad och konkurrens-kraftig bankverksamhet är grunden för att banken ska leva vidare och kunna fullgöra denna viktiga uppgift - att tillföra samhällsnytta.

Det är bankens alla kunder som är delaktiga i det resultat som skapas. Genom sitt val av bank är alla våra kunder därmed delaktiga i den samhällsnytta som banken tillför.

Sparbanken i Karlshamn -ingen vanlig bank!

www.sparbankenikarlshamn.se Samma telefonnummer till hela banken:

0454- 30 44 00 -Enkelt och snabbt!

NÄRA BRA NYTTIG

Alla bankens kunder är delaktiga!

Documents

Årsredovisning 2018