RÖSTRATT FOR~KYINNOR ‘ Tidning utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska rösträtt.

. MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket for en sfor sak som en stor sak kan göra för oss.

IV. ARG.

RÖSTR&TT FÖB KYiHlSlOB utkommer den 1 och 15 i var mhad.

Redaktion och Expedition: 6 LllatmakaregatanI Redaktimstid: onsdag och lördag kl. 1/s3-1/s4.

Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4. Rikstel. Norr 600. Allm. tel. 147%. Telegramadress: Rclsträtt, Stockholm.

Prenumeration genom posten: Pris för 1915 1 krona. Lösnummer 5öre.

För utlandet sker prenumeration antingen ge- nom posten eller genom insändande av l kr. 75 öre i poetanvisning till tidningens ex- pedition.

Det !syhalogiska Igenblieket, En stark stämning av entnsiasm och

allvar vilade över både förhandlingar och offentliga möten vid sommarmötet i Huskvarna. Det var som ett sam- lat uttryck för det medvetande, som väckts till liv inom oss, att det nu iir kvinnornas tid. Den värld, där männens maktprinciper haft ensam be- slutanderätt, håller på att förblöda i in- bördes fejd. Den ropar nu efter kvin- nornas hjälp, och det är fegt att hålla sig undan, alla måste ge sina bästa krafter €ör att rädda och hela.

Det ser nästan ut, som om endast kvin- norna, släktets mödrar, kände slaktets lidanden s% djupt, att de glomma sig själva, ställa sin egen framgång i an- dra rummet och tanken på de av kri- gets elände tryckta i det första. Män- nen döda varandra utan att egentligen veta varför, ingen vill kännas vid att ha börjat kriget, alla önska innerst dess snara slut, men så klavbundna av gam- la fördomar och formella svårigheter äro statsmännen, att ingen vågar ta det första steget. De vänta alla på det psykologiska ögonblicket, d. v. s. det ögonblick då utsikterna att lyckas äro så stora, att man kan hoppas att skör- da ära av företaget.

Men kvinnorna vänta inte. De ha samlats till en fredskongress och deras ombud ha rest Europa runt till de olika regeringarna; och i Sverige sam- lades kvinnorna till en gemensam Fredssöndag den 27 juni för att säga sitt ord mot kriget och för freden. De vilja, som Rosika Schwimmer sade, skapa det psykologiska ögonblicket, de vilja driva fram fredsstämningen, hjiilpa de nedtystade fredsrösterna i de krigförande länderna till att våga ge sig uttryck, de vilja skapa den atmo- sfär, som gör freden möjlig. Detta är j u det enda de kun’na göra, därför att de äro uteslutna från meddelaktighet i landets styrelse.

Om något kunnat väcka kvinnorna %mm8~...m8m......m....~...~.m..mm.%~.....8..~~m.m..m..~

8 . . m

i

STOCKHOLM, 1 JU&I 1915. I

ä3et är icke genom att deltaga i männens förstörelsearbete kvin. norna bekämpa detsamma, utan genom att fblja deras exempel i frdrga om sammanslutning ocb organisation i nyttig samt)ällsverk= samijet. Curopas kvinnor ija redan blivit kallade att intaga man. nens plats p& en mängd omrdrden, bittills främmande för dem. Deras fbtdrnd O C ~ arbetsf0rmdrga som mänskliga uarelser sättas pb allvarliga prov. Be ha tillfällen, som aldrig f6rr st&tt dem till buds, att litra sig inse värdet av kunskap, utbildning, specialise. ring, men först ocb främst moderligbetskänslans solidarisering in. f0r allt, som rever oct) andas - inför en framtid, där varje uitIds= SandIing är en f0rbrytelse.

Frigga Carlberg.

till medvetande om den oerhörda vådan av ett ensidigt manligt regemente, så ä r det erfarenheterna från krigsåret. Vår förtröstan att folk och land styres utmärkt väl av männen, vår hjälp för- utan, är rubbad. Vi kunna inte längre visa ansvaret ifrån oss och säga, att då vi ingeq makt ha, rå vi heller inte för vad som sker. Vi måste tvärt om ta på oss både makten och ansvaret, det må kännas aldrig SA tungt. Det blir intet lätt arbete att söka läka alla de sår kriget tillfogat mänskligheten, både i krigförande och neutrala länder; det vore säkerligen bekvämare att skju- ta det ifrån sig, och be männen sjiil- va reda ut den härvan de så ohjälpligt trasslat till, men om mänskligheten skall mänskliggöras, som Ellen Key sa- de, så måste vi taga den mödan ,på oss. Danmarks kvinnor ha ju nu under de mest kritiska tider fått sin medborgar- rätt, och vi hade vid mötet vittnes- börd om att de togo emot den med allvar och glädje. Deras exempel bör mana oss till efterföljd.

Huskvarnamötets entusiasm får icke förrinna i sanden. Det ä r inte nog med att åtskilliga nya medlemmar gingo in i rösträttsföreningarna i Huskvarna och Jönköping. På alla håll måste man strhva efter dtt ta vara på kvinnornas vaknande ansvarskänsla, så att den in- te somnar in igen, och allt blir vid det gamla. Tidsläget självt uppfordrar kvinnorna att tänka och handla själv- ständigt och inte endast vara tomma eftersägare till männen. Männen själva borde förstå, att de inte.visat sig som goda styresmän i den värld, där de släppt krigets furier lösa, och många av dem vilja inte längre förneka beho- vet av kvinnans hjälp i statsstyrelsen. Rösträttsfrågan kan närma sig sin lös- ning fortare än a a n tror, om kvinnor- na blott ville vara vakna och modiga och från alla pzrtier förena sina kraf- ter för att även härutinnan skapa det psykologiska ögonblicket. ..................... m.,.....,m,...,...m.................

Hälsning till de danska kvinnorna på den politiska

myndighetsdagen. Länge läste vi den gamla versen:

Fra Graven Margarethe Smiler til Nordens Mamd.

Men stod hon nu upp ur graven, månne hon då loge mot Nordens män, som så förfuskade hennes stora drott- ningtanke?

Nej, stode hon i dag bland Danmarks kvinnor, då vore det till dem, hon vän- de sitt kloka och glada leende i hop- pet-cim-att de - och hela Nordens kvin- nor - med större visdom och rikare värme än männen må åter upptaga hennes stora och oförgängliga tanke om en enig och samverkande Nord.

Nu, då de nordiska kvinnorna - med undantag av de svenska - blivit poli- tiskt myndiga, är det deras sak att sö- ka förverkliga den ur en kvinnas själ sprungna samhörighetstanken - den enda storpolitiska tanke, som vi, nor- diska folk, tillsvidark kunna och böra verka för.

I Danmark, som överallt i världen, ä r nu plats för alla goda kvinnokrafter. Ty det stora problemet är Overallt det: att mänskliggöra mäqskligheten. Icke blott att skapa människovärdiga livs- förhållanden åt alla. Nej, att göra alla folks barn till mKnniskor i anda och sanning.

Lika så litet som ett människoliv tändes, utan fader och moder, lika litet blir ett folk mänskligt utan att dess kvinnor som dess män taga del i de handlingar och beslut, som ange rikt- ningen av folkets utveckling.

Mån I, kära danska systrar, kunna bidraga till seger för den sanning, som ännu hör till de försmådda: den att rättfärdighet och samarbete inom var- je land och mellan alla land ä r den en- dä verkliga statsvisheten. Då skolen I, genom Er nya rätt, sätta märke i Ert lands utveckling!

Detta hoppas Er - rösträttslösa - svenska syster

Ellen K ~ u . ~ I.....rn.............,m.....................,...............

Nr 13.

Andriette Floren 60 år, ”Tiderna förändras och vi med dcm”

är en sats, som nog inte är så allmänt tillämpbar, som mången tror. Ty visst ä r det sant, att tiden ändrar sig, men hur många är det, som ändra sig med den i den meningen, att de följa med utvecklingen och rätta sig efter dess krav?

En av dessa lyckliga, som förstått att i ordets vackraste mening följa med sin tid, såväl i sin offentliga verksam- het som i sitt enskilda liv, ä r dock den kvinna, vars namn läses här ovan.

När jag tänker tillbaka på den tid - för jämt 40 år sedan - då jag un- der hennes skickliga ledning inhämta- de de första grunderna av tyska språ- ket och geometrin, och försöker att i minnet återkalla en bild av den unga lärarinnan, så är mitt första intryck just att hon var så ung och förstående, men mitt andra intryck att det djupa allvar, som redan då präglade henne, hos lärjungen ingöt respekt både för henne själv och för de ämnen, i vilka hon undervisade.

Förståelsen för ungdomen i förening med den allvarliga uppfattningen av lärarekallet hap följt henne genom åren, och häri har man just att söka förklaringen till att hon i så ovanlig grad följt med utvecklingen av allt det goda nya och förstått att tillämpa det på ett så sympatiskt sätt i sin livsgär- ning.

Inom rösträttsrörelsen har Andriette Floren från början utgjort en för- grundsfigur, och det är huvudsakligast tack vare hennes enande förmåga och auktoritet inom samhället, som röst- rättsföreningen kunnat lotsas fram mellan bränningar och skär i hennes hemstad. Hon har på sin o r t varit just ”människan”, som behövdes, och som oftast ä r så svår att få tag uti. Och när hon den 10 juni detta år firade sin 60-årsdag, visade också Mariestads F. K. P. R. sin beundran och tacksamhet för sin avhållsa ordförande genom att till henne överlämna en klockkedja av guld jämte vidhängande berlock med inskription. Aven från många andra - korporationer och enskilda till ett 70- tal - fick fru Floren under dagens lopp mottaga uppvaktningar och blommor.

‘

#

Redan vid 16 års ålder började fru Floren sin verksamhet som 1äTarinna vid Mariestads flickskola, som då var 6-klassig, men senare utvidgats till 8- klassig. I 34 å r har hon verkat som föreståndarinna vid samma läroverk, vilket ä r hennes privata skola, ehuru med understöd av stat och kommun. Inom samhället innehar hon många för- troendeuppdrag, bl. a. valdes hon 1910 och återvaldes 1914 som stadsfullmäk- tig på de frisinnades lista.

Bättre önskan kunna vi icke uttala för det samhälle, där Andriette8Floren lever och verkar än att hon länge, och med obrutna krafter, måtte få fortsätta ..............................................*~........~

Annonsera i Rösträtt för Kvinnor . . . : .

Annonspris 10 öre efter texten, i 2 öre H textsida pr mm.-höjd, spaltbredd 65 mm. Marginalannons samt annons A bestämd plata 20 öre pr mm. Arsannonser 20 % mbatf halvha 10 % rabatt, kvartais 5 5 rabatt. För afmons till införing 1 eller 2 gånger torde likvid medfölja ordern. Annons bör vara insänd senast 5 dagar före tidningens utgiv- ningdatum till Ri%r&tt för gvinnom expedition, Lestmabsregatau 6, Stockholm. För annonsavdelningen: Rikstel. Norr 600, Allm. tel. 14729, mellan 9 f. m. och 7 e. m.

i : i S L m m m r n u i . . . u u . r m m m i . u ~ m m ~ m m r n m m m m ~ n ~ ~ ~ m r n m ~ m m ~ m ~ m m m m m m m m m ~ ~ ~ ~ u ~ m m m m m m ~ m ~ m m m m m m ~ m m ~ ~ m ~ m ~ m m ~ ~ ~ m m ~ m m ~ m ~ m m m n r n ~ ~ ~ ~ m m m ~ ~ ~ m m ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ m ~ r n ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ r n ~ ~ m ~ ~ m ~ m ~ ~ ~ ~ ~ m m ~ m ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ m ~ ~ m m ~ m ~ ~ ~ m ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ m ~ ~ m ~ m ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ m ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ m ~ :

\ 1

I

2

LAGERBONS

SKOl' i lAGASIN , Jakobsgatan 18 - Fredsgatan-8

Ur. bokmarknalden. ANNA LENAH ELGSTRÖM: Stjär-

nan, vars ?hamn är malört. Kröni- kor och berättelser. Alb. Bonniers förlag. 250 sid. pris kr. 3: 75.

Steget kan synas långt från Anna Lenah Elgströms första bok och hen- nes senaste, från Glasbruksgatans p% Söder fattiga existenser till renässan- sens Firenze och revolutionens Paris. Men skillnaden är endast skenbar. Ts de människor hon diktar äro de sam- ma, om klädda i grå trasor eller i guldstickade brokader. Deras smärtor och vedermödor, deras synd och pas- sioner, deras otillfredsställda längtans kval - allt är detsamma. Och alla fin- na de i själva sina lidandens gränslös- het kraften till att övervinna dem, de kämpa sig fram till "människohjärtats härliga trots, vilket säger till smärtan: du skall bli sång, strömmande klar ur min strupe! - till lidandet: du skall bli min levnads smycke!"

Det svåraste hindret att övervinna i kampen för "den sista dagens svala hjärta" blir alltid kärleken. Sitt eget lidande kan den tappre till slut härdas att bära tyst och stolt, men inför den älskades lidande vill lugnet brista. Kärleken ä r den sista känsla som dör, dess längtan ä r hjärtats sista längtan, innan själen når oåtkomliga höjder.

För sina svagare medmänniskor kunna dessa segrande själar bli en hjälp, en tröst och en föresyn, men ock- så orsaken till det bittraste kval. Den unga, hogättade fränsyskan, "lille Louis", som förgäves sålde sin ära för att rädda sin broder från revolutionens giljotin, kan, fängslad i bödelskärran, med dens ljusa leende, som övervunnit och förlåtit, hjälpa och styrka sina dödskamrater. Men å andra sidan: när en bliver upptagen, finns det gärna en anuan, som bliver kvarlåten. För en kvinna att se sin älskade lossa de bo- jor, som bundit honom vid henne och höja sin ande mot svalare rymder, är att förlora honom långt fullständigare än genom någon otrohet. Så måste Mona Lapa i berättelsen "Fjärran" och Camilla Rucellai i "När liljorna blom- ma" båda maktlösa åse hur den man, för vilken och genom vilken de levde, oåtkomlig lever i en annan värld. De måste tåla, att de för den älskade icke äro mera än en frestelse, till sist icke ens det.

"Jag kan icke, men jag skall", svarar Mona Lapa' sin tillbedde make, när han ber henne att för hans själs frids $kull upphöra att vara hans maka. På denna paradox är det som Anna Lenah Elg- ström låter sina miin och kvinnor seg- ra över alla jordens kval. Vad som fängslar i hennes bok ä r den ädla vil- jans seger ännu i de hårdaste prov, in i själva döden - "segern över livet, se- gern över diidei+ segern blint ut i mörkret - -"

-

Elin Wugner.

Fotografier frh mötet på Visingsö med F l e n Key i talarstolen ( 3 0 x 2 4 ) till ett pris av 1 kr. samt vykort till ett pris av 25 öre kunna rekvireras mot postföqkott irån postkontrollör Knut Björliugson, Jönköping.

~ _ _ _ _ _

sitt arbete inom detsamma. Och ingen bättre önskan för henne själv än att hon måtte få vara med om att skörda frukterna av det arbete hon nedlagt för kviitiiornas medborgarrätt.

Ezaline Boheman.

Sveriges Udsta, största o. bäst A,-B, JOHN V, LÖFfiREN & ko pnommerade specialaffär i Kungl. Hofleverantör a d a r p.

Den danska kvinnorösträtten och den svenska pressen, Det har varit tyst om rösträt-

ten i pressen på senare tider. Genom den danska grundlagsändringen har frågan emellertid fått ny aktualitet även i Sverige, och tidningarna ha icke kunnat undgå att i detta sammanhang också ägna kvinnorösträtten några be- traktelser. Vad som härvid är av det största intresset är att se, i vad mån de danska kvinnornas förändrade ställ- ning förmått inverka på våra motstån- dare här. Högerpressen erbjuder i det- ta avseende en ganska skiftande tav- la: från Lunds Dagblad, som talar all- deles som ur vårt eget hjärta, till Gö- teborgs Morgonpost, som talar u r pro- fessor Kjellhs, och Ostergötlans Dag- blad ur hr Millqvists. Mellan dessa po- ler finnes det en del högertidningar, med Helsingen i spetsen, som represen- tera mellanregistret, och det anmärk- ningsvärda är, att man ur dessas leda- re verkligen kan avlyssna en ny ton. "Börjar högerblocket äntligen spricka?" frågar Jämtlands-Kuriren.

Vi lämna här några provbitar på de tre anförda riktningarna inom höger- pressen:

Lunds Dagblad: "Man må icke förtänka vårt lands kvin-

nor, at t de i dessa dagar se sin situation med blandade känslor. Ingen har dristat påstå, att de icke skulle vara lika långt hunna i politisk och kulturell utveckling som deras systrar i Nordens övriga länder. De ha icke heller på något sätt lagt i dagen egenskaper, som göra dem obekväma för handhavande av politisk makt. I fråga om kunskaper, sinnets ädelhet och ärlig plikt- uppfyllelse stå de icke efter grannländernas kvinnor. De ha med nit och levande in- tresse deltagit i sådant medborgerligt arbe- te, där den frivillfga insatsen måst vara hu- vudsaken. I det sega och tålamodsprövande försvarsarbetet, sådant det började på åttio- talet, ha de tagit en verksam, att icke tidvis säga avgörande del. I den allmänna dis- kussionen äro deras inlägg icke de minst beaktansvärda. I de olika ställningar, de numera intaga inom affärslivet, i litteratu- ren, på lärarebanan o. s. v., ha de visat sig som männens fullgoda likar. Hos oss lik- som i flertalet andra länder ä r en stor del kvinnor numera hänvisade att försörja sig själva i olika tjänsteanställningar eller i av dem ledda affärer. ,Det' kan således icke sä- gas, att det brister-dem något i den sam- halleliga utbildning, som utgör grundvalen för politiskt arbete.

Det är ingen heder för vårt land, som eljest gör anspråk på att i mångt och myc- ket vara ett föregångsland, att kvinnorna ännu icke släppts fram till de politiska rät- tigheter, som grannländerna ansett sig kun- na skänka dem. Detta kastar över oss ett skimmer av efterblivenhet, som aldrig kan gagna oss, och som väl i verkligheten icke heller är riktigt, även om trångsyntheted i vissa politiska kretsar kan giva sådant vid handen."

---

Göteborgs MoTgonpost: "Hela det parlamentariska väsendet så-

dant det utkristalliserats i våra moderna demokratier ta r sig allt bra tomt och fut- tigt ut i en tid, som ånyo börjat räkna med primitivare, men också reellare värden: mannavilja, mannakraft, samverkan, försa- kelse, offer. Gentemot en erövrad fästning, en erövrad provins tar sig den erövrade kvinnliga rösträtten inte så synnerligen im- ponerande ut. Och heller inte så alldeles tidsenlig, som för något decennium se- dan.. ."

Ostergötlands Dagblad: "Det är ytterst litet sannolikt, att mot-

sandet mot den kvinnliga rösträtten här i Sverige'kommer att i ringaste mån avväp- nas med en enkel hänvisning till förhållan- dena i Norge och Finland, så länge e j kvin- norösträtten där kan uppvisa några gagne- liga frukter. _ _ -

Om nu Danmark skall komma att bjuda på erfarenheter i motsatt riktning, ä r ju möjligt, men dessa böra först inhöstas, in- nan vi förhasta oss med några efterap- pingar.

Uppriktigt sagt tro vi ej kvinnorösträtten komma att på allvar diskuteras hos oss, förrän man har att peka på exempel från något av de ledande kulturländerna."

_ _ -

Helsingen: "Emellertid äro vi för vår del fullstän-

ständigt på det klara med, att högerpartiet icke hädanefter bara bör säga nej till kvin- nornas krav, utan allvarligt söka en utväg att tillmötesgå det berättigade i desamma, som, utan att samhället lider skada därav, kan tillmötesgås.

Denna vår åsikt bottnar uti den stora respekt vi hysa fö r kvinnans personlighet och för det allvarliga och oegennyttiga sam- hällsarbete, hon frivilligt på så många om- råden utför. 1

V i göra också gärna det medgivaudet, att många tusen av den s. k. överklassens och medelklassens kvinnor i fråga om medbor- gerligt intresse och samhällelig vakenhet gärna kunna tagas såsom mönster av allt för många män - med fulla medborgerliga rättigheter."

Vi komplettera dessa uttalanden från högerhåll med några provbitar även ur vänsterpressen:

Ronneby Tidning: "Den stora dagen €ör Danmarks kvinnor

har äntligen kommit. Mitt under det Euro- pa står i Ijusan låga och så gott som alla dess folk och länder ej tänka på annat än att förinta varandra, kan Danmarks, ja hela Nordens kvinnor, fira såsom en av sina största triumfer den både ärofulla och ly- sande segern över konservatism och fördo- mar. Det stora framsteget siar om en ny allmännare utveckling i socialt och kultu- rellt avseende icke blott i lördagens jubel- land, utan även i de länder, där kvinnan ännu kämpar för sin rätt. Där liksom i Danmark skall hon trots allt motstånd seg- ra, därför att hennes sak helt enkelt är Bå- de mänsklig och rättvis.

Den danska kvinnan är att lyckönska. Men för den svenska kvinnosakens vänner bör segern bli en sporre till ännu kraftigare ansträngningar att i en nära liggande fram- tid nå samma plattform, som kvinnorna på andra sidan sundet nu erövrat, liksom det Över huvud bör mana alla svenska fram- stegsvänner att i sinom tid vandra vidare på demokratiens väg."

Oskarshamns-Posten: "Så mycket har senaste stora händelse i

Danmark utvisat, att världskriget icke med nödvändighet behöver betyda inrepolitisk reaktion. Den visar tvärtom, att en klok och vidsynt politik kan vända det onda tili gott och låta just krigets tryck ena alla partier i en stor gemensam handling av rättvisa och låta kvinnorna få den rätt, som tillkommer dem från rent mänsklig synpunkt sett, Må vi med kraft arbeta för genomförandet av denna rättvisa åt h i n - norna.''

Dalabladet: "Ty i hur hög grad antagandet av den

nya lagens övriga bestämmelser än må an- ses som ett frisinnat genombrott, är dock intet i sann demokratisk anda viktigare än den ändringen, a t t icke längre den ena hälften av landets myndiga invånare är utesluten. Och då utom vad kvinnorna kun- na komma att verka för sin egen ställning, fö r barnens skydd, det också. ges allmänna politiska frågor av största vikt, vilka mer än andra beröra deras liv och verksamhets- sfär, blir också därigenom deras politiska medborgarskap betydelsefullt för samhällets hela liv."

Hudiksvalls Nyheter: "I Norge och Finland ha kvinnorna icke

åstadkommit någon omstörtande inverkan på de respektive ländernas styrelse och för- valtning utan tvärtom visat att de med an- svar använda sin medborgarrätt till landets och folkets bästa och samma erfarenhet skall säkerligen nu snart också komma att göras i Danmark. Endast i Sverige är man

N:R 13

+**9=44 4447'4% . I............ .* Y......."... E V ä m t e r i i % n g g a t a n E * . . (i. d. Bamhgens lokal).

i Asmm S~DERQUIST I !!! KAPPARWÄR I- --

l Klam Damskrädderi. Alltid välsorterat lager i f6rdelaktiga prislägen.

specialit4 : J. A. WETl'EBaBENS FABRIKATER.

så samhällsbevarande, att man vägrar hälf- ten av medborgarna medbestämmanderiitt i rikets augelägenheter."

Karlstads-Tidningen: "Det var säkert mer än en i vår riksdag,

som, när för ungefär en månad sedan det viktiga förslaget om ny äktenskapslag bc- handlades där, pinsamt kände orättvisan i att en sådan fråga avgjordes ensamt av män. _ _ _

Inom kort kommer väl också hos oss den viktiga frågan om ogifta mödrar och oäkta barn, som i år fått en så genomgripande lös- ning i Norge, inför representationen. Även då kunna de närmast berörda, kvinnorna, inte öva någon direkt inverkan på utgån- gen, varken som väljare eller representan- ter. Vår Första kammares majoritet vill nämligen att de skola vara rättslösa i stats- livet.

Det är emellertid givet, att denna ri l ja blir svårare att upprätthålla hädanefter, sedan kvinnorna i alla våra närmaste grannland fått politisk medborgarrätt. Ett sådant grannskap kan naturligtvis inte undgå att öva en viss inverkan. Om ifall också, såsom rätt sannolikt synes, Englauds kvinnor efter krigets slut komma att fil samma likställighet med männen, så blir det ännu svårare att fasthålla rättsförnekel- seståndpunkten mot dem här i Sverige,'' Jönköpings Läns Tidaing:

"Intet skäl talar fö r att kvinnans rättig- heter och skyldigheter i samhällslivet skola vara mindre än mannens. Men det egcii- domliga är, att det samhälle, som intill sista skärven tvingar kvinnan att fullgöra sina skyldigheter, är så njuggt, när det blir frå- ga om hennes rättigheter. ---

Samhället kräver sin skattetribut av kvinnor med egen inkomst, men p i den po- litiska valdagen är kvinnan e j värdig att säga sin mening i landets viktigaste livs- frågor. Kvinnorna få uppoffra sig själva för samhällets fortbestånd, men n8r lagarna skrivas, som röra deras barns fostran, då äro de uteslutna. Med grämelse i själen få de maktlösa åse hur lagar skrivas och förord- ningar utgivas, som i sina verkningar slto- la ödelägga hemmen, ungdomen, ja, hela nationen.

Det är inte en dag för tidigt, om kvinnan får den plats vid mannens sida, som är hennes. Den dagen kommer. Utvecklingen kan ej hejdas, endast i någon mån förhind- ras. Men hur länge skall det dröja?"

Gävle Dagblad: "Då därför svenskorna sist av Nordens

kvignor nå sitt mål och sin solklara rätt, så ha de åtminstone den trösten, att det e j berott eller beror på dem själva. M å åtminstone männen helt och fullt påtaga sig orsaken och ansvaret.''

Till slut några ord även från kvinno- håll. Fru Hilda Sachs skriver i Afton- tidningen:

"Men om det gäller att vi svenska kviii- nor visat vår vilja till medborgarrätt, d i peka vi på vår Landsförening med omkring 200 lokalföreningar, på vår opinionsyttring till riksdagen för ett år sedan med över 350,000 namn. Vi visa också på männens egen liist att ta kvinnornas tjänster i an- språk i deras egna politiska intressen, och på den offervillighet i det allmännas tjänst, som kvinnorna visat icke minst under deu- na vinters kristid. Och vi l-ets djupt i vå- ra hjärtan, att, i motsats till motståndar- nas ord om det okvinnliga hos feminister- na, det är just de kvinnligaste kvinnorna, som mest brinnande önska att På arbeta med i sitt folks och mänsklighetens stora frågor och för kommande släktled."

Vad säger lektor Nyström? Det berättas, att då John Burns en gång

återvände till England efter ett besök i Amerika, han på en fråga svarade: "Ameri- kas största man är en kvinna - Jane Ad- dams."

ANTON SRODI~CNS JURIDISKA BYRÅ ~g;;;g:r;:g,; I Iv G Alim. Telefon 201 d% 68 V A S T E R L A N ~ ~ ~ ~ T A N 68, STOCKHOLM. Rlkatelelon 144 68. fort och biliigt.

N:R 13 BOSTRATT FOB K Y I N N ~ R 3 -9

I

. Fösträttsdagar vid Vättern. De svenska kvinnornas tredje allmänna rösträttsmöte i Huskvarna. I

Första dagens förhandlingar.

Det halvenskilda mötet. o

På inbjudan av Huskvarna F. K. P. R. ägde de svenska kvinnornas tred- je allmänna rösträttsmöte rum i Hus- kvarna lördagen den 19 och söndagen den 20 juni. Om man ger uttryck åt den uppfattningen, att detta sommar- möte i särskild hög grad präglades av samhörighet, entusiasm och en okuvlig vilja att övervinna svårigheterna, så har man först och främst att söka or- saken i de€ förträffliga sätt, på vilket Huskvarna F. K. P.’ R. organiserat detta möte med sina i detalj genom- tänkta anordningar. Aven naturen, som så frikostigt slösat sin rikedom över Vättertrakterna och kvinnornas glädje över att gemensamt få dryfta de problem, som så intimt äro förbundna med deras livsförhållanden, vor0 bidra- gande orsaker. Till slut är också att

~ nämna de danska gästernas, fröknarna ~ Henni Forchhammers och Sarah Orths I närvaro, vilka, genom att representera

ett land, där kvinnorna nyss erhållit sin fulla medborgarrätt, återkallade i minnet de glansfulla dagar, av vilka även Sveriges kvinnor fått ett så starkt intryck.

När man första morgonen samlades till förhandlingarna i Huskvarna F. K. P. R:s egna hus, erforo nog också alla de närvarande samma hemkänsla som miss Macmillan sade sig ha erfarit i Norge; man befann sig på rösträttens egen mark och grund, och redan när man närmade sig det hus, på vars krön rösträttsfanans gula och vita färger så vackert bröto sig mot en blygrå bak- grund, belysta av solstrålarna, som stncko fram mellan drivande molnfloc- kar, hade man den stolta förnimmelsen att dess murar rests genom svenska röstSättskvinnors energi och duglighet. Det var också något av försommarens ljusa förtröstan, något av dess löftes- rikhet, som präglade alla dessa ansik- ten, unga och gamla, som i Euskvarna F. K. P. R:s vackra samlingssal riktades mot den i rösträttens färger smakfnllt dekorerade estraden, där hela fång av gullregn och syrener fyllde varje tom- rum. Det var även en glädje att se landets rösträttsföreningar så talrikt representerade, maningarna hade inte utgått förgäves, och att deltagarna uppgingo till ett antal av 351, måste utgöra ett bevis för att det intresse för rösträtten, som man fruktade tynat av under vinerns stiltje, med vårvindarna åter tagit fart och numera kommer att hållas vid liv genom de världshändel- ser, som klargjort, vad som brustit i världsorganismernas byggnad. Man fick under detta möte starkare än nä- gonsin bekräftelse på att den kvinnli- ga rösträttsrörelsen är en makt, som ä r att räkna med, och som inte ens vå- ra bittraste motståndare numera kun- na avfärda med en axelryckning.

Förhandlingarna öppnades av Lands- föreningens ordförande, fröken Signe Bergman, som i sitt vackra och varma hälsningsanförande framhöli kvinnor- nas behov av att få komma tillsam- mans och diskutera sina angelägenhe- ter. Förhållandena äro mer än någon- sin ägnade att kalla kvinnorna under rösträttsfanorna, de yttre händeIserna kräva deras medansvarighet och Haag- kongressen var ett uttryck för denna deras vilja. Det har på sina håil i lan- det arbetats på att skjuta rösträtten åt

I

måste hålla jämna steg med sina gran- nar och jämte de övriga nordiskd län- derna bilda motvikt mat den moderna maktlärans förkunnare ute i Europa. Efter att ha givit sitt stora erkännande åt Huskvarna F. K. P. R:s insats i sam- hällsarbetet och uttalande den förhopp- ningen att Huskvarnamötet skulle präglas av samma arbetslust och inten- sitet, som utmärkte det föregående mö- te, vilket var förlagt till Vätterns stränder, förklarade fröken Bergman mötet öppnat.

Till sekreterare vid mötet utsågos fröknarna Ester Lamberg, Tyra Möller och Eva Wetterholm, och till proto- kollsjusterare fröken Emma Aulin och fru Hilma Andersson. En presskom- mitt6 för det halvenskilda mötet till- sattes även, bestående av fru Frigga Carlberg, d:r Gulli Petrini och fröken Ellen Wester med fru Gurli Hertxman- Ericson som referent.

Efter förrättade val vidtog diskussion över ämnet: Vad kan göras för att övervinna det sista, sega motståitdet mot kvinnans politiska rösträtf i vårt land? a) hos männen: b) hos kvinnorna.

Den förra delen inleddes av d:r Gulli Petrini, som först uppehöll sig vid frå- gans allmänna läge, det motstånd den hade att räkna med bland förstakam- marmajoriteten och den oerhörda non- chalans, sorh präglat den senaste de- batten om kvinnorösträtten i samma kammare. Även bland vänstermän ha- de man ku’nnat förmärka en viss miss- stämning, men eftersom vänstern har den uppfattningen, att politiken bör vi- la på rättfärdiga grunder, har den kvinnorösträtten på sitt program, och därför kan den heller icke frångå den- na princip, om den också kunde befara, att kvinnans rösträtt skulle medföra ett ökat röstetal för ett dem motsatt parti. D:r Petrini trodde även, att det egentliga motståndet mot kvinno- rösträtten inom högern vore att söka hos en viss kontingent, som i stället för rättfärdighetsprincipen uppställt den starkares rätt över den svagare som ideal. För att bryta motståndet ansåg talarinnan dock, att man skulle vända sig till den större del av partiet, som är mottaglig för rättvisa skäl, och hon ansåg även, att Danmarks exempel bor- de framhållas. Till slut yttrade hon som sin åsikt, att om världsfreden kommer till stånd på rättfärdiga vill- kor följden blir, att kvinnorna i alla kulturstater få rösträtt.

I diskussionen, som blev synnerligen livlig, anslöto sig flera talare till den synpunkten, att Danmarks exempel skulle visa sig verkningsfullt, när det gällde att bryta motståndet mot kvin- norösträtten. D:r Alma Sundquist framhöll det önskvärda i att söka åvä- gabringa samarbete med Männens för- bund för kvinnans politiska rösträtt. Förslaget vann anklang, och mötet be- slöt att tillställa Mannens förbund en skrivelse, som fick följande lydelse:

De svenska kvinnornas tredje allmänna rösträttsmöte i Huskvarna den 19-20 juni sänder Männens förbund för kvinnans poli- tiska rösträtt sin hälsning och uttrycker den förhoppningen, att vi, genom ett ge- mensamt arbete, snart måtte övervinna det sega motstånd, som från svenska mäns sida ännu reses mot kvinnornas krav på med- borgarrätt.

Sedan flera talare framhållit betydel- sen av att kvinnorna visa sin duglig- het i det kommunala livet, var man re- dan inne på den senare delen av diskus- sionen, om motståndet hos kvinnorna. Fru Frigga Carlberg, som i stället for fröken Wallerstedt, som av sjukdom var hindrad att närvara, åtagit sig att inleda den andra delen av ämnet, på- visade sammanhanget mellan de soci- ala missforhållandena och bristen på

kvinnlig rösträtt, betydelsen av att kvinnorna på en mångfald områden gripa in och dana bättre och drägliga- re livsvillkor för mödrar och barn. Fru Carlberg uppmanade kvinnorna att inte bara tillhöra ett parti, utan vi- sa sitt intresse genom att bevista sina respektive partiers möten och där fram- hålla de speciellt kvinnliga synpunk- terna. Hon framhi311 även betydelsen av landstingsvalen och vikten av att landsbygdens kvinnor, som äro i majo- ritet, arbeta för kvinnosakens fram- gång. Motståndet trodde fru Carlberg mera bero på vaneföreställningar än en reflekterad ovilja, och hon ansåg ett verksamt medel vara att vädja till kvinnornas rättfärdighetskänsla och ansvar för släktet samt framhöll, att man inom flickskolorna borde finna ett lämpligt arbetsfält för utbredandet av rösträttens ide.

Det sista förslaget vann i hög grad anslutning bland de närvarande, och mötet uttalade sig i den följande dis- kussionen för att respektive rösträtts- föreningar skulle söka påverka de högre kvinnliga bildningsanstalterna på sina orter i denna riktning. Dis- kussionen utmynnade- i följande reso- lution, som av aötet enhälligt antogs:

De svenska kvinnornas tredje allmänna rösträttsmöte, samlat i Huskvarna den 19- 20 juni 1915, riktar en allvarlig maning till L. K. P. R:s medlemmar, som äro anslutna till politiska orgpisationer - manliga så- väl som kvinnliga - att inom dessa ar- beta för upplysning om kvinnans politiska rösträtt samt att därjämte verka för den- sammas upptagande pB programmen, där så icke redan skett.

Enhälligt beslöts även att till konun- gen och statsministern avsända tele- gram av följande lydelse:

Hans Majestät Konungen, Stockholm.

De svenska kvinnornas tredje ’ allmänna rösträttsmöte, samlat i Huskvarna den 19 -20 juni 1915, uttalar i underdånighet in- för Eders Majestät sina förhoppningar om att samma fulla medborgarrätt spm helt nyss givits åt Danmarks kvinnor, och som redan förut äges av Norges och Finlands, också måtte komma ,Sveriges kvinnor till del.

A mötets Fägnar: Signe Bergman,

ordförande. I

Hans Excellens Statsministern Hr Hammarskjöld,

De svenska kvinnornas tredje allmänna rösträttsmbte, samlat i Huskvarna den 19 -20 juni 1915, riktar en vördsam vädjan till Sveriges regering att den måtte, i likhet med vad som redan skett i övriga nordiska länder och nu senast i vårt södra grann- land Danmark, där kvinnorna i dessa dagar tillerkänts full politisk medborgarrätt, visa den tillit till landets kvinnor, som ett be- aktande av deras krav på medbestämman- derätt i fosterlandets öden innebär.

Stockholm.

A mötets vägnar: Signe Bergman,

qrdförande. Sedan lunch intagits, återtogos för-

middagens förhandlingar, varförinnan ordet överlämnades åt fru Margit Holmgren-Ekman, som å Motalaför- eningens vägnar till Huskvarna F. K. P. R. överlämnade en byst av Fredrika Bremer. Det var i känslan av att in- tet bättre hem än Huskvarna F. K. P. R:s eget kunde beredas åt den sven- ska kvinnorörelsens pionjär, som gå- van överlämnades. Fröken Gerda Plan- ting-Gyllenbåga frambar å sin för- enings vägnar dess varma tack och ut- talade hoppet om att kunna avbetala något av den tacksamhetsskuld, i vil- ken vi alla stå till Fredrika Bremer och hennes livsgärning.

Nästa punkt på programmet: Vad kan göras för att motarbeta kristidens inflytande på kvinnorösträttsrörelsen? inleddes av fröken Sigrid Kruse, som

erinrade om kvinnornas arbete under kriget, hur de uppehållit männens gär- ning och tagit hand om sårade och döda. Hon ansåg, att världen behövde feminiseras, på det att ett återuppre- pande av det närvarandes ohygglig- heter aldrig måtte komma till stånd. Ett verksamt medel för främjandet av kvinnorösträtten ansåg fröken Kruse vara att framhålla kvinnornas stora insats i samhällsarbetet, och i samband med detta föreslog hon samlandet av så- dana uppgifter för att genom press och föreläsningar spridas till den stora all- mänhetens kännedom.

I diskussionen uttalade sig mötet för det gamla agitationsmedlet att sprida Rösträtt för Kvinnor och flygskrifter, och Landsföreningens ordförande väck- te förslag om att man inom andra kvinnoorganisationer och kvinnliga yr- kessammanslutningar borde försöka bilda kvinnorösträttsgrupper för att sprida rösträttsiden i allt vidare kret- sar. Även framhölls betydelsen av att den planerade rösträttskalendern vun- ne så stor spridning som möjligt.

Sedan fröken Bergman meddelat, att hon från en av Haagdeputationens medlemmar, friherrinnan Ellen Palm- stierna, erhållit telegram om deputa- tionens mottagande hos utrikesmini- stern i Petrograd, skildrade fröken Y a - , thilda Widegren under församlingens djupa rörelse sina

Intryck från kvinnornas internatio- nella fredskongress i Haag.

Talarinnan gav en stämningsfull bild av första aftonens sammanträde och läste upp uttalanden av olika kon- gressdeltagare, vari uttrycktes fasan för krigets ohyggligheter och sorgen över att ingenting kunna göra. ”Jag såg dem draga bort sjungande”, yttra- de en ungerska, ”jag såg dem återkom- ma lemlästade och som krymplingar”. Talarinnan läste även upp åtskilliga belysande brev från soldater i skytte- gravarna och ställde åhörarna inför bilden av Rosika Schwimmer, då hon, stilla och- allvarlig, höll det gripande tal, som av kongressdeltagarna aldrig skall glömmas. Sedan fröken Wide- gren till slut redogjort för resolutio- nerna och sista dagens förhandlingar, betonade hon särskilt den fina hän- synsfullhet kvinnorna, även tillhörande fientliga nationer, visat varandra.

Med denna gripande skildring av en händelse av världshistorisk betydelse avslutades det halvenskilda mötets för- handlingar. Innan mötet upplöstes, upptogs kollekt till förmån för L. K. P. R:s resetalarefond, som vid samman- räkningen visade det vackra resultatet av 318 kr. och 17 öre.

Det offentliga mötet i Huskvarna. Klockan 7 e. m. var ett offentligt mö-

te anordnat i Stadsparken, och redan en timma i förväg myllrade vägarna av människor, som begåvo sig till mötes- platsen. En lämpligare plats och en lämpligare tid än denna strålande juni- afton kan inte heller tänkas för ett fri- ,

luftsmöte. Stadsparken ligger högt över Huskvarna, vägen ditupg leder mellan ängar och lövträd, vilka i fro- dig växtlighet söka sin like, och så långt blicken når, breder Vättern ut sin stålblanka sköld. Molnen ligga lätta och luftiga runt horisonten, där man även skönjer stränderna som blåa strimmor, och solen, som är i nedgå- ende, ,spänner en guldbrygga över vattnet. Åhörarna flockas redan kring talarstolen, bakom vilken Huskvarna E’. K. P. R:s rösträttsstandar lyser i vitt och guld, allt tätare samlas skaror a, de kanta hela backsluttningen, och in- talet beräknas uppgå till 1,200.

Huskvarna F. K. P. R:s ordförande, fröken Gerda Planting-Gyllenbåga öpp-

4 RbSTB&TT FOB KYIHnIOB N:R I3

nade mötet, och i sin välkomsthälsnini inneslöt hon särskilt de båda dthsk; gästerna, fröken Henni Forchhamrner formand for Danske Kvinders Natio nalraad, och fröken Sarah Orth, fil kand. och medlem av verkställande ut skottet i Landsforbundet for Kvinderi Valgret.

Fröken Borchhammer, som var afto nens första talare, inledde sitt anfö rande med att uttrycka sin beundrai för Huskvarna F. K. P. R., som i en si liten stad kunnat anordna ett så stor slaget möte. Talarinnan övergick där efter till rösträtten och dess uppfo strande betydelse. Kvinnorna se intc så skevt, att de tro, att allt blir got och väl i samhället genom deras ingri pande, men liksom ett hem inte barr behöver en far, utan även en mor, lika nödvändigt är det för samhället a t stå under både kvinnors och mäns in flytande. Samman kunna de kämpr mot krig, fattigdom, sjukdom och last Yröken E'orchhammer slutade med at skildra det imponerande danska kvin notåget och kvinnornas känslor inföi det mål, som var vunnet.

Fröken Sarah Orth, till vilken ordei därefter överlämnades, framförde, til de närvarandes stora överraskning, siti tal på en utmärkt svenska. Hon vändt tanken och blicken från det uppnådds målet tillbaka tili det arbete, som före gått och berett väg för medborgarska pet, och hon skildrade den tid, då dt nya idhrna bröto sig fram och Stuarl Mills och Georg Brandes nya tankai medförde en omvälvning i tidens va. neåskådningar. Efter att ha talat OIL vad Dansk Kvindesamfund sedan åi 1871 betytt för Danmarks kvinnoi övergick fröken Orbh till våra dagara kvinnorörelse, och på den frågan, om dc danska kvinnorna äro mogna för röst. rätten, ville hon svara med att hänvisa tiii deras deltagande i de kommunala valen och den anslutning, som kommil det stora kvjnnotåget till del. Fröken Orth slutade med att betyga de sven- ska kvinnorna sin aktning för det ar- bete de nedlagt på att genomföra röst- ratten, de hade förtjänat att komma först, i stället för sist, men hon hoppa- des, att det inte skulle dröja länge, in- nan de bildade den sista länken i nor- dens frihetskedja.

Sedan de båda danska talarinnorna avtackats med hjärtliga applåder, b e stegs talarstolen av fru Jenny Velan- der, som i stället för fröken Anna Whitlock, vilken var förhindrad att närvara, talade över ämnet:

Kvinnorfia och kriget. Fru Velander gav en ,vältalig skild-

ring av den sorg kvinnorna erfa- rit över att de, som gått i spetsen för kulturen, nu vilja, att vi skola offra våra tankar, känslor och åskåd- ningar inför krigets Molok. Efter att ha påvisat krigets brutaliserande in- flytande, framhöll talarinnan nödvän- digheten av att de neutrala länder- nas kvinnor inte stå som blotta åskå- dare. Vi få inte vila, så länge krigets digerdödsallvar vilar över världen, och vi måste arbeta för den medborgarrätt, som kan bli ett medel att i framtiden förhindra krig. "Vi äro inte rädda för de offer kriget kräver", yttrade talarin- nan, "vi äro inte rädda att förlora namn och rykte, hem och ägodelar, men det finns en sol, som vi inte kunna und- vara, och det är själens sol." När kri- get rasar, är det så jämmerligt stälit, att vi inte märka, att vi leva i mörkret. Kriget kräver av kvinnorna, att de tränga till djupet av dess väsen, och att de gå i förbund med de män, som vilja frälsa världen från dess fasor. Därefter höll fru Gerda Hellberg ett formfulländat och av varm känsla bu- ret föredrag över ämnet:

Rösträtt och rashygien. y d n i n g s v i s liknade talarinnan sam-

h" slivet vid en organism av celler, där den ena är nödvändig för den an- dras bestånd, och ur en liknande orga-

nism har även iden om lika medborgar rätt för man och kvinna sprungit up1 Det är genom medborgarrätten vi ska la få fram den nya sociala människr som vår tid behöver. De kvinnor, son när tal blir om deras rösträtt, vädj, till hemmet som kvinnans enda verk samhetsområde, göra sig skyldiga til qtt oerhört felslut. Hem och samhäll äro inte genom några fasta gränse åtskilda från varandra, de ingripa bå da i individens liv, och rösträtten bli i själva verket,en kamp för hemmet bestånd. Det fordras av kvinnorna, at de inte längre skola se så skumt ocl begränsat som fordom, utan att blic ken spännes över större vidder och at vi bli kvinnor på ett djupare sätt äi förr. Det är kvinnorna, som äro satt: att vårda det uppväxande släktet. Ei nations stora tillgångar äro jorden ocl folket, men den sistnämnda tillgångei är den ojämförligt viktigaste av di båda. Ett, friskt folk, som blomstrar a' kroppens och själens hälsa, är källai til landets kraft, och det borde vari

vårda folkets hälsa och se till, att lan dets invånare växa upp under drägli ga livsvillkor. Kvinnorna måste se de hela i socialt sammanhang och tvingr fram den sociala hygien, ' som betryg gar folkhälsan. Kvinnans gärning hemmet har blivit sedd för optimi 3tiskt, den har blivit kvävd under allt €ör mycket blomstertal. Man har glöm cte dåliga hemmen, när man framhålli de goda och i kvinnans moderskap set hennes fullkomning, glömmande at iiven för moderskapet fordras kompe tens och att det finns hem, där barner nlltför ofta växa upp till dåliga indi vider. Talarinnan ansåg inte, att våre unga flickor fyllde det mått man hai rätt at t ställa på släktets blivandt mödrar. Idealet vore, att staten inför 3e ett kvinnoår, en obligatorisk kurs . modersvård för de unga flickorna i 15- 18 års åldern. Det är kvinnor, fylldz riv ansvarskänsla och medvetna om li. vet samhället behöver, madrar, SOIT man kan vädja till, när det gäller dt nya individernas fostran, och som inte . ovetenhet stå svarslösa och oförstå. ?ride inför tidens många problem. Vj nåste bortse från överklassen, som äi minoritet och se förhållandena ur ar.

letarklassens synpunkt. Bleve den dassens kvinnor undervisade i mo lersvård, uppfostrade till ansvar, så )leve de våra bundsförvanter i kampen not alkoholismen, prostitutionen och itorindustrialismen, som tära på släk- ,ets livsnerv, och de bleve även våra mndsförvanter mot kriget, som tillin- etgör de livsdugligaste och är den vär- ;ta fienden till all rashygien. Ahörarna mottogo fru Hellbergs ord

inder andlös tystnad. Enkelt och klart iade de ljudit genom stillheten, och när le tystnat, bröt en storm av applåder bch bravorop lös. i

Aftonens sista föredrag När kvin- aorna vakna hölls därefter av f ru 42sgzssta Widebeck, som i ett kåseran- le och humoristiskt anförande fram- örde olika samhällsspörsmål samt :vinnornas ställning till desamma. Kvällen var redan långt framskriden

ich sedan fröken Plantfng-Gyllenbåga ackat samtliga talare och en musik- ;år spelat ett par nummer, t k a d e ska- 'orna med rösträttsstandaret i spetsen ied till Stadsparkstugan, där tesup6 in- ogs och alla främmande mötesdeltaga- 'e vor0 Huskvarna F. K. P. R:s gäster. Jnder supen höllos tal av d:r Karolina Viderström, som framförde mötets ack tiU Huskvarna E'. K. P. R., och av ,tadsstyrelsens ordförande, kamrer Zarl Ljungström, som i hjärtliga och räl valda ordalag tolkade sin glädje Iver att mötet ägt rum i Huskvarna ch sin fasta tro på kvinnornas värde- ulla insats i samhällsarbetet. Mötes- ,eltagarna spredos därefter till de oånga små hemmen i staden, som gäst- ritt öppnat 'sina dörrar, och medta- :ande minnet av en oförglömlig afton,

e t d av uppfostrans huvudändamål at

rik på skönhetsintryck och ny&, frukt bärande tankar.

Söndagen den 20 juni. Klockan halv 12 f. m. var en utfärc

anordnad till Visingsö, och vid bryg gan väntade ångbåten Motala Express festligt smyckad med björklöv ocl vimplar och med rösträttsfiaggan toppen. Färden gick längs med högr: vätterstranden, som med sina lummi ga höjder beredde en ständigt växlandc tavla, och man visste knappast orde av, innan den lilla staden Gränna idyllisk avskildhet SYnteE utbredd pi strandbädden, och när ångbåten närma de sig hamnpiren, kunde man urskilj; Ellen Keys välkända drag. Leende ocl viftande stod hon där och inväntadc sina vänner, som högtidligt förde hen ne ombord. En kvart senare landadt båten vid Visingsö brygga, och mec rösträttsstandaret i spetsen tågadt kvinnorna upp till den åldriga slotts ruinen, där talrika människoskaroi väntade. Sedan Huskvarna hembygds kOr, som medföljt båten, sjungit någrr sånger, steg fröken Gerda Planting Gyllenbåga upp på kullen, som bildadf en naturlig talarstol, och där dt sönderbrutna, ärriga murytorna ocl spräckta valvbågarna bildade en säll synt vacker bakgrund. Fint och bär digt framförde fröken Gyllenbåga siti hälsningsanförande till de församlade skarorna och sitt vördsamma tack til Ellen Key, som hörsammat rösträtts kvinnornas kallelse. Inför glädjen at1 få höra henne tala och i den rådandt stillheten hoppades talarinnan att $hö. rarna åtminstone för en kort stund skulle kunna glömma det som timade ute i världen. Hon uttryckte även s in glädje över solidariteten Bland kvin norna, över deras önskan att åtaga sig nya plikter och ökat ansvar. Målet slu. tar inte med förverkligandet av röst- rättskravet, detta är blott medlet att med männen arbeta för större rättfär- dighet på jorden. Och när nu förhål- landena ute i världen påkalla kvinnor- nas ingripande, när ropet ljuder på fred, då måste vi för denna stora sak Jffra lid, krafter och bekvämlighet och tillsammans häqita nytt mod och nya krafter för att kunna gå de nya-vä- garna.

Fröken Gyllenbåga överlämnade dar- 3fter ordet åt Ellen Keu, som talade h e r ämnet

Kvinnovilja och kvinnomakt. Ellen Key inledde sitt föredrag med

itt erinra om de tider under kvinnofrå- jans första skede, då ett svalg var be- täst mellan hemkvinnan och rösträtts- Ivinnan. Detta har minskats, sedan zvinnorna blivit medvetna om, att det lust är i sin egenskap av hemdanarin- ior och mödrar de fordra medbestäin- nanderätt i det samhälle, för vilket de ippfostra sina barn. Kvinnofrågans jtora mål är att göra det möjligt för rvinnorna att sätta in sin moderlig- ietskraft i samhället. Talarinnan ci- (erade Almqvists yttrande att "mänsk- igheten ännu är ett embryo på utveck- ingens väg", och hon framhöll själv, ttt vi vaknat upp ur en villa, då vi ioppades och trodde, att mänskligheten iöll på att mänskliggöras. I våra tider 'å vi bevittna en oerhörd maktspän- iing mellan de gamla idealen och de iya, som vilja hålla före att makt är *ätt. Vår kvinnosträvan sträcker sig nte mot detta falska ideal, men vi krä- ra, att rätten skall bli makt. Sedan ta- arinnan berört världskriget och dess asor, de olyckor, under vilka kvinnor- ia lidit, yttrade hon, att, hur fasans- 'ullt det än låter, har världskriget dock ört kvinnorna närmare deras mål. Ajusningen, som skönjes genom det äta mörkret, är att människorna vak- lat till insikt om nödvändigheten av nänoiskoekonomi, och att vanetankan- lets glasklocka, under tr$cket av den iöga ton som ljudit, sprungit i bitar. Calarinnan uppdrog paralleller mellan

det vanetänkande, som sett något följd- riktigt såväl i kriget som i föreställnin- gen om att kvinnan endast skall röra sig inom hemmets trånga krets. Båda dessa dogmer ha under senaste åren vi- sat sin ohållbarhet. Kvinnornas stor- artade hjälpverksamhet vittnar om att de gjort sig oumbärliga under kristi- derna, och efter kriget skall det visa sig, att kvinnorna inpassat sig i sam- hället på ett sådant sätt, att de inte längre kunna makas ut. Ellen Key hoppades också, att kvinnorna skulle mogna under den tid de vänta på sin medborgarrätt, och hon varnade för faran att komma in i den tankegång, som godkänner våldet; där sviker man den utgångspunkt, som varit före- gångskvinnornas, när de velat sätta riitt i stället för våld. Kvinnorna måste också befria sig från den tankegången, att fäderneslandet står över mänsklig- heten. Över de på jorden stridande står striden mellan idberna, och det är av- görande för framtiden, på vilken sida kvinnorna ställa sig. Vad som gäller för kvinnoviljan är att utöva sin makt på känslolivets område, där en oerhörd brist föreligger, ty bakom varje kultu- rellt framsteg har funnits en avgrund av råa känslor. Ellen Key uppmanade också kvinnorna att unna mera tid åt själsutvecklingen, arbeta på den, både inom sina egna hjärtan och först och främst hos sina barn. Kvinnorna äro inte bara satta att sköta vardagens id, utan även att vårda helgdagens flam- ma. Och det är kvinnorna, de rösträtts- lösa och oansvariga, som det först för- unnats att utropa ordet fred. Må vi då, dutade Ellen Key sitt varmhjärtade Ich tankeväckande föredrag, låta hop- pets stråle lysa, att vi få den omedel- bara makten att bli miinsklighetens mödrar.

Med varma bifallsrop gav/församlin- gen uttryck åt sin tacksamhet mot El- en Key och sedan handklappningarna mtnat, trädde fru Anna Wicksell fram för att tala om €lur man skall trygga en varaktig fred.

Det gäller för oss att trygga fram- ,iden, började fru Wicksell sitt före- hag, trygga barnen, så att detta krig tldrig upprepas, och det gäller för oss rtt få slut på det så snart som möjligt. Vi måste besinna, att för varje liv, som znäckes därute, är det en mors son, ;om dör. Sedan fru Wicksell framma- iat krigets ohyggligheter, hävdade hon ned kraft, att varje individ, som'för- ;törs eller förråas därute i världsvim- et, är en förlust för oss alla, och allt rad de strida för blir smått i jämförel- )e med livet självt. Vi fordra freden iu, och vi ha kommit till den punkt, Itt även statsmännens visdom anser att illfället kan vara kommet. Fredsexper- erna äro nu på det klara med att de örsta villkoren för en varaktig fred, är in snw fred. Talarinnan övergick där- !fter till fredskongressen i Haag och redsdelegationerna, och skildrade de- 8

'as mottagande hos de olika makterna. ?är de gjort sin rond, skola de åter mö- as i Holland, jämföra &e olika svaren, iverlägga om vad som bör göras, och ordras det av dem, äro de beredda att 'esa samma rond igen. Fru Wicksell lutade sitt utmärkta föredrag, som ynbarligen gjorde ett djupt intryck på .hörarna med att uppläsa resolutioner- ta från Haagkongressen, vilka av mö- et enhälligt antogos. Likaså antogos Ich utdelades de resolutioner som ut- änts av undertecknarna av Uppropet ör varaktig fred. Sedan Huskvar- a hembygdskör uppstämt några sån- 'er, som klingade vackert och stäm- .ingsfullt i den gamla slottsruinen, be- eddes mötesdeltagarna tillfälle att be- e ön med dess rika vegetation och istoriska minnen. Elockan 5 anträddes återfärden och

iiddag serverades ombord, men vid nkomsten till Jönköping måste fri- uftsmötet, till följd av vädrets ostadig- et, inställas, och det blev till Rådhus-

c

N:R 13 5

i : Gamla Kungshohusbrogatan 26 Q (andra huset från Drottninggatan) 1 9 Stort lager af finare och enklare

&OCKHOLM

MUBLER i ek, mahogny, valnöt samt andra

3 träslag bhen målade, till billigaste priser. 3 0 Allm. Tel. 11410 Riks Tel. 6505 0 o r J . . - . . ~ W C o

Flyglar, Pianinon och Orglar i konstruktion och kvalit4 oörer- träffade. - Högsta utmärkelser å flera rarlds- ntstallningar. Begär priskurant från

Kungl. Hovleverantör. A.-B. OSTLIND & ALMQUIST, ARVIKA.

Sommargäster kunna erhålla trevliga rum, belägna i närhe- ten av Ronneby Hiilsobrunii.

Adress VILLA ROSENHAGA, Ronneby.

KALASIRIS Idealisk ersättning för korsett.

Hälsosam I Bekväm I Elegaot!

Franihåller en smiirt figurs eleganta former, minskar korpulens.

Biista bandage för damer i grossess.

Broschyrer gratis från

AMELIE BILLQUIST 9 Tegnerlunden, ii. b.

Eiisainfömäljare för

KALASIRISFABRIKEN I KOLN.

salen, i stället för till stadsparken, fiir- ci PI^ s t 511 des.

Mötet i Rhdhussalen. Klockan halv 8 var den stora salen

fylld till sista plats och Jönköpings F. K. P. R:s ordförande, fröken Emma Aulin, liiilsade med några hjärtliga ord de närvarande välkoinna, varefter hoa äverlämnade ordet till f ru Elisabeth Wcern-Bugge, som talade om

Världsfreden och kvinnorösträtten och skildrade kvinnornas känslor inför kriget, känslor, som hon i egenskap av delegerad vid Haagkongressen bättre än någon kunde fatta och den hjälp- verksamhet, som tagit så oerhörda mått. Efter att ha beskrivit krigets ohyggligheter, yttrade fru Bugge, att när vi protestera mot kriget, ä r det mot våldet och egoismen vi protestera. Hon visste endast ett internationellt band, som under de rådande kristiderna hål- lit, och det var kvinnornas. När en naturrevolution bryter lös, springa he- ta källor i dagen. Så har det också va- 'sik med kvinnorna. De kunde inte se släktet förintas, de måste sätta en gräns för lidandet och eländet. OcE kommer veldsfreden till stånd genorr kvinnorna, kan ingen >åstå att de intt gjort en insats i samhällsarbetet, ty då iir det den största insats världshisto. rien har att uppvisa. Slutet av f ru Bugges föredrag formades till en skarr vidräkning med de kvinnor, som sitt8 i avskildhet och i egoistisk ro, medar släktet förblöder. Vi ha ingen rä t t ati tiinka på vårt eget nöje och vår egen bekvämlighet, nu när mänskligheten behöver oss, och den som inte gör vad i hennes förmåga står för att avvärja det onda, hon gör sig medskyldig däri

Fru Bugges tändande föredrag väck. te entusiasmen till liv hos de när- varande, och sedan fröken Aulin till talarinnan framburit sitt varma tack läninade hon ordet åt den sista mötes.

I

För bokvanner och bibliofek att beakfae Engström & Engeströms välkiinda lån-

)ibliotek, Norrlandsgatan 15, iir på grund IV affärens upphörande, till salu för mo- ierat pris. Cirka 22,000 volymer i såväl

talarinnan, f ru Ella Billing, som höll ett vackert och väl framsagt föredrag over ämnet

När fosterlandet kallar. Fru Billing liknade rösträtten vid en

eurdeg, som genomsyrat världen. När kvinnorna vaknade upp till medvetan- j e om sitt människovärde, fordrade de sin rätt som medborgare. Rösträtten inrymmer allt det mångskiftande kvin- norna vilja arbeta för, alla de tusen uppgifter, som de nu utestängas från. Efter a t t ha framhållit hur rösträtts- rörelsen, trots motstånd, dock gått seg- rande fram, påvisade f ru Billing ge- nom talande exempel allt vad kvinnor- na uträttat för samhällets och för bar- nens basta, för de sjuka och nödlidan- de. Och den som under det sist förflut- na året kallat dem till detta arbete, var Eosterlandet självt, fosterlandet, som hade bruk för den praktiska rådighe- ten och den ömma moderligheten. Ta- iarinnan ansåg, a t t om kvinnorna inte nu på allvar tagas med, kan ingen verk- lig, nationell samling komma till stånd. I vår tid flyter en ständig kanal mellan hemliv och samhällsliv, och de svåra tiderna ha gjutit stål i kvinnornas vilja. Dess frukter skola bli till väl- ~ignelse för hemmet, samhället och Eosterlandet.

Sedan publiken genom oavbrutna applåder givit sitt bifall tillkänna, var 3en allvarliga delen av aftonens möte avslutat och deltagarna samlades till vtt avskedssamkväm i Stadsparken, där Jönköpings F. K. P. R. utövade värd- skapet. Det var en vacker anblick att komnia in i den festligt upplysta, blom- stersmyckade stugan, där långborden stodo dukade, och kvinnornas glada an- sikten buro vittne om vad dessa två mötesdagar betytt för dem. Det hade varit glans och fest över Huskvarna F. K. P. R:s sommarmöte. Där hade varit glädje och stämning, men allvar på djupet och minnen a t t föra med till vinterns långa arbetsdagar, då man så pärna vill mana fram något av som- marens solljus. Telegram upplästes, tal höllos - f ru Ezaline Boheman fram- förde mötets tack till Jönköpings F. K. P. R. - men kanske gömde man helst på fröken Forchhammers vänliga ord, att de danska kvinnornas glädje och Seger inte är fullständig, så länge de inte ha de svenska kvinnorna med sig., Så blev det avskedstagande och hopp Dm ett snart återseende. Det började mörkna under trädens lövvalv, bil efter b i l susade nedåt vägen, glada röster ekade genom tystnaden och i staden började ljusen tändas. Man skildes åt med känslan av att de band, som ena kvinnor från skilda delar av Sverige, under dessa dagar knutits fastare än någonsin. Och först och sist ett varmt tack till Huskvarna F. K. P. R., som genom sin storartade gästfrihet, sin omtanke och sin organisationsduglig- het fått ett sådant möte till stånd.

Till mötet ingingo en mängd tele- gram, bland andra från Dansk Kvin- desanifund7 som samtidigt med Hus- kvarnamötet avhöll sitt första årsmöte efter segern i Odense, dit också Hus- kvarnamötet sände en telegrafisk häls- ning. Vidare f rån Landsforbundet for Kvinders Valgret genom Elna Munch, från Norske Kvinders Nationalraad ge- nom Gina Krog, Kvindesagsforenin- gen och Fredsforbundet genom Randi Blehr och från Dagny Bang. Svenska hälsningar anlände från Anna Whit-

evensk som norsk, dansk, tysk, engelsk och fransk litteratur. Ett lämpligt tilifälie för jamhüllen med nystartade bibliotek eller boksamlingar.

lock, Ann Margret Holmgren, Ebba Palmstierna, Uppsala F. K. P. R. ge- nom Ellen Hagen, Hilma Borelius, Jen- ny Wallerstedt, Sigrid Malmgren, Aurora Kjiillin samt från rösträtts- kvinnor i Kristianstad och Örebro.

Det religiösa mötet. I samband med rösträttsmötet anord-

nades måndagen den 21 juni ett offent- ligt möte kl. 8 i F. K. P. R:s hörsal i Huskvarna, som redan före utsatt tid var fylld av åhörare, och sedan fröken Planting-Gyllenbåga hälsat de närva- rande välkomna och uttalat sin glädje över a t t mötet vunnit så stor tillslut- ning, överlämnade hon ordet åt f ru Ester Lutteman, som höll ett klart och väl genomtänkt föredrag om

Jesu evangelium och den sociala frågan.

Fru Lutteman redogjorde för de so- ciala problem, som i det moderna livet överallt möta oss, och i en sådan mång- fald, att när vi gripa oss an ett, vi ge- nast ställas ansikte mot ansikte med ett annat. Nutidsmänniskans liv kan liknas vid ett träd med många grehar, som skjuter upp ur de sociala missför- hållandenas mark. Talarinnan gav där- efter en skildring av industrialismens genombrott och vad den medfört av .,ocial nöd å ena sidan och storkapita- lism å den andra. Den sociala frågan, under vars tryck hela samhället vi- brerar, kan inte lösas utan genom hela samhällets omdaning. Efter att ha ut- talat sin åsikt om niarxismen, som ta- larinnan fann otillfredsställande, vän- de hon sig till dem, som i evangelierna sökt svar på sina frågor. Hon framhöll de olika socialisternas synpunkter på evangelierna och varnade för den miss- tolkning många gjorde sig skyldiga till, då de inte betraktade Jesu läro- satser i hela deras sammanhang, utan i lösryckta yttranden trodde sig ha fån- gat hela sanningen. Jesus har aldrig framställt någon bestiimd samhällsord- ning, men hans lä ra kan förenas med varje program, som inte kränker dess anda. Vad Jesus ville var a t t fostra människorna till fria personligheter i Guds rike, och dithän måste också vi sträva. Vårt ansvar som kristna inför samhäl-

lets nöd. Över ovanstående ämne talade fröken

Sigrid Netxel och uppdrog talande exempel på den oerhörda nöd, som trots alla förbättringar på fattigvår- dens område dock möter oss på mång- faldiga sätt. Talarinnan beskrev t re nödsområden: den stora hemlöshetens, Drättfärdighetens och gudlöshetens. Hon berörde även den olika moralen för man och kvinna, vilken vilar som en skymf och en skamfläck på vår kul- tur samt rusdryckernas elände, som skövlar hemmens lycka och förvandlar människorna till moraliskt undermå- liga individer. Hon ville särskilt aii- befalla kvinnorna at t bevara hemmenf helgd, göra det glatt för de unga, så att de inte söka sig dåliga nöjen och förlustelser samt uppmanade till vörd- nad och kärlek mot de gamla, trilka så ofta få känna,ålderns och fattigdomens tryck, när de unga inte känna sitt an- svar utan lämna dem åt konimuneils barmhärtighet. Överallt fordrades kviii- nornas hjälp och deras ingripande och talarinnan hoppades at t de skulle bli fullt medvetna om sitt ansvar.

--I- --- -. Wåff-och Färg& Akfiebolag G6f eborPg

' De svenska kvinnornas åedssöndag

hölls söndagen den 27 jtmi och väckte stor anslutning över hela landet. Mö- ten anordnades på ett par hundra olika platser och bland dem, som läste upp fredsföredraget, mörktes även Selma Lagerlöf. Rösträtt för Kvinnors press- läggningsförhållanden medgiva tyvärr inte något referat över den stora dagen förrän i nästa nummer av tidningen.

För sommarkampanjen. Nytt rösträttstryck.

Det framhölls vid mera än ett tillfälle p& mötet i Huskvarna, att det är av stor vikt, att kvinnorna icke försumma något tillfälle, då de kunna göra pro- paganda för rösträtten /och värva nya medlemmar i föreningarna. Särskilt framhölls vikten av att vid sommarens stora möten, hembygds-, nykterhets- och fredsmöten m. fl., utdela tidningar och skrifter. Detta kan även med für- del göras vid brunns- och badorter, där rösträttskvinnorna böra se till att Röst- rätt för Kvinnor icke saknas i något läsrum.

Till mötet i Huskvarna hade L. K. I'. R. utgivit ett nytt flygblad "Varför vi iilåste arbeta för rösträtten" av Ka- rin Fjällbäck-Holmgren samt en ny Minneslista, åttonde upplagan, visande kvinnorösträttens utveckling i in- och utlandet till och med juni månad inne- varande år, en oumbärlig hjälpreda för alla, som arbeta i vingården. Vidare har utgivits ett nytt, mycket instruktivt brevkort med en karta över Norden, där Sverige framstår som det enda, land, där kvinnorna icke ha rösträtt. Brevkortet ar ritat av röstriittsförenin- gens expert på detta område, fröken Emma Aulin. Priset för såväl brevkort som flygblad och Minneslista är 5 öre pr styck eller 4 kr. pr 100. Rekvisitjo- ner ställas till Röstrkttsbyrån, 6 Läüt- makaregatan, Stockholm.

Kanske ändå - I U. fäste man sig vid att de med anled-

ning av de danska kvinnornas seger p% sta- dens samtliga annonstavlor uppsatta af- fischerna blevo i glädjande och oväntad grad respekterade. Änuu på tisdagen v a r , ingen av dem nedriven! På det gula blad, som lyste vid "politiska knuten", där sta- dens stora stråk går fram, hade dock be- stämda känslor givit sig uttryck genom att på frågan: "När få Sveriges kvinnor röst- rätt?" ge ett fulltonigt svar: jamais, nie- mals, never, aldrig! Osäkerheten fick dock sista ordet, ty sist och störst kom det ur- svenska: vete f-n!

Varför icke också som ett lromplenient ett stilla: om Gud vill och vi lera?

-n-n.

En rösträtteek. Den bekanta danska kvinnosaksvetera-

nen, Iru Jutta Bojsen-Möller, reste på iiat- ten efter grundlovsfestligheterna i Köpen- hamn, där hon x-arit med i livinnodeputa- tionen som hedersmedlem, direkt till Jyl- land för att dagen efter på Himmelbjerget hålla tal f ö r grundloven och plantera en rösträttsek. Känner inan vilken kalla av liv och värme fru Ju t ta Bojsen-Möller äger, så tror man gärna, att den eken &all växa och bli till ett vårdträd.

Åhörarna föreföll'o djupt gripna av de båda föredragen och den stämnings- fulla aftonen avslutades med sjuiigaii- det av psalmen V b Gud är oss en vU1- dig borg.

RduoRatfiPman RRERBEKG och SGHRÖDER Luntmakaregatan 7 (hörnet av Kuugsg.) Stockholm,

FAMILJERILTT Arvs- och Aktenskapstvister, Boskillnader

!J!eetauienten) sanit ovriga juridiska uppdrag. FE= EXPEDITION. MODERAT ARVODE,

6

Arbetet ute i landet. Göteborgs och Bohus läns f&bul$d av F.

K. P. R:s årsmöte hölls i Strömstad under ordförandeskap av fru Frigga Cariberg f r h Göteborg. Revisionsberättelsen över det gångna arbetsårets räkenskaper före- drogs och ansvarsfrihet beviljades. Mötet beslöt att i slutet av september anordna en fÖreläsningsturn6 inom distriktet med fru Ella Billing som föreläsare. Styrelsen, som består av de olika föreningarnas centrai- stgrefseledamöter och suppleanter, valde till ordf. fru F'rigga Carlberg och&ill sekr. och kassör förste postexpeditören i Oöte- borg, fröken Hildur Öijer. I samband med Iänsmötet hade Ström-

stads F. K. P. R. kallat fru Anna Holm irån Nääs att håda föredrag. Mötet öppna- des vid halv g-tiden på kvällen av fru Frig- ga Carlberg, som hälsade de närvarande välkomna och med några ord berörde det pågående krigets fasor, varpå hon över- lämnade ordet till fru Holm, som talade om Kvinnokongressen i Haag. Det intressan- ta och sympatiskt framsagda föredraget &höi.des h e d spänd uppmärksamhet och av- tackades med en hjärtlig applåd samt med några rarma ord från Strömstads F. K. P. R:s ordförande, fru Reilborn. gedan slogos dörrarna till matsalen upp, och tesup6 in- togs under livlig och animerad stämning. Den angenäma aftonen avslutades vid 11- tiden med att postexpeditören fröken Hil- dur Oijer föredrog "Madame Antis" mono- log, hälsad med bifall.

Jönköpbngs F. K. P. R. hade den 20 maj styrelsesammanträde, varvid L. K. P. R. be- viljades decharge för 1914 års förvaltning. Vidare upplästes cirkuläret och beslöts med avseendc å högtidlighållandet av den 5 juni, då de danska kvinnornas seger skulle stad- fästas, att rekvirera affischer att uppsättas i% anslagstavlor i staden samt brevkort att genom olika medlemmar utsändas så talrikt som möjligt. För övrigt firades de danbka kvinnornas seger med enskild flaggning av flera intresserade kvinnor. Ävenså behand- lades olika frågor rörande sommarens röst- rättsmöte, upplästes dess arbetsordning, uppsattes skrivelse att utsändas till snmt- liga föreningens medlemmar, anbefalldes agitation för mottagande och beredande av trevnad för ankommande gäster och utdela- des listor, varå intresserade hade att an- teckna såväl bidrag som deltagande.

Den 5 juni överlämnade en deputation av föreningsmedlemmar till föreningens avgå- ende vice ordförande, fru Hulda Lundberg, som på grund av flyttning från orten läm- nade föreningen, en å pergament textad adress, som uttryck för föreningens stora tacksamhet till fru Lundberg för intresse och hängivenhet i arbetet såväl inom för- eningen som för kvinnornas sak i övrigt. Deputationen mottogs med stor hjärtlighet av fru Lundberg, och föreningens tack framfördes under djup rörelse av dens ord- förande, fröken E. Aulin. Därefter tillbrag- tes en av dessa oförgätliga stunder, viBa med eldskrift ristas i ens minne. Förlusten kändes svår, men genom smärtan skymtade fram hoppets Ijnsglimt, stärkt av dagens betydelse, samt känslan av samhörigheten i arbetet för kvinnornas sak, som fortfarande binder saminan.

Föreningen hade den 8 d:s styrelsesam- manträde för a t t fastställa de senaste an- ordningarna för Jönköpingsavdelningens delar av programmet för sommarens röst- rättsmöte, för vilket intresset syntes vara stort.

Kalmar F. K. P. R. hade anordnat ett of- fentligt förcdraa den 8 April, då d:r Gärda

I Lidforss af Geijerstam höll ett intressant föredrag, som åhördes'av en talrik och tacksam ' publik. Sista sammanträdet för vårterminen hölls den 7 maj och var an- ordnat som samkväm med uppläsning, sång och en enkel tesnp6. I

Kumla F. K. P. R. avhöll sitt ordinarie möte den 4 maj å Säbylund. Därvid disku- terades frågan hur föreningen skulle kun- na verka gagnande i socialt hänseende un- der denna kritiska tid, då ej något direkt agitationsarbete ansågs. vara lämpligt. Ord- förariden uttalade sig på mötet om det be- hjärtansvärda i att skaffa feriebarn till- fälle att komma ut på landet.

Uppsala F. K. P. R. firade sitt årsmöte med en synnerligen lyckad teaterföreställ- ning, varvid uppfördes "Hur kvinnorna An- go politisk rösträtt", översättning fr%n en- gelskan av Frigga Carlberg. Samtliga med- verkande skapade av sina roller präktiga och roliga typer. De många åskådarna ha- de en verkligt rolig afton. Programmet bjöd även på utomordentligt vackcr sång och musik av fröken H. Fagerlin, professorskan Frey Svenson, fröken Lagerholm och kand.

Stden "Enilish School" Tjärhovsgatan O. ÄIlm. Tel. Söder 6286.

Engelska lektioner o. översättningar. ANNIE I. SCOTT.

IEsskinznLrkning a[hlsömnsd

utföras viii uti

ELIN MADENS MARKNINC3SATEa 12 Lilla Vattogatan, hörnet av Brunkebergstorg

Riks Tel. Norr 8ii. Allm Tel. 11905

SOSTRATT FOB KYIXROB N:R 13

sjögren. Efteråt ett talrikt besökt sam- rväm. - Nyvald i styrelsen blev Al. kand. Elsa Warburg.

Västerås 3'. K. P. R. hade onsdagen den !6 maj ett talrikt besökt föreningsmöte, iom präglades av särskilt högtidlig stäm- iing. Också var ämnet för aftonen redogö- -else för den internationella kvinfio- och kedskongressen i Haag 88-30 april. Tala- -innor vor0 föreningens ordförande, Iru Vina Andersson samt fru Ruth Edström, låda kongressdeltagare. Ordföranden skil- irade färden till samt samlingen i Haag ,ch förloppet av kongressen, de viktigaste .alen och resolutionerna. Fru Edström re- 'ererade miss Florence Holbrookes föredrag tm barnens uppfostran till fredsvilja samt rvinnornas ansvarskänsla. De båda före- lragen åhördes med spänd uppmärksamhet mder allvarlig stämning, vilken nådde sin iöjdpunkt, då fru Edström uppläste de bå- la dikterna "Protest" samt "Fem sjalar" :fter tyskt och eilgelskt original. Efter 'öredragen var gemensam tesupe och sam- iväm.

En dag au stor betydelse för Siinhöping, iå lydde överskriften på ledaren i Smålands Allehanda dagen efter de stora rösträtts- nötena på Visingsö och i Jönköping. Och vid Isyneri härav fylldes mitt rösträtt&- ijärta av en häpnad och glädje, sådan man ränner över den som sig omvänder och lättrar. Men så läste jag vidare, och gläd- ien flydde lika hastigt som den kommit. Den betydelsefulla dagen visade sig vara len, då det skulle avgörafi, huruvida ett rndelsswinslakteri skulle komma att föriäg- :as till Jönköping eller Värnamo. Och er- rännas måste ju, att detta är en fråga av itor praktisk betydelse, i jämförelse med iiiken kvinnornas strävan efter medborgar- -ätt och deras protest mot krigets fasor äro itt räkna som mindre än intet, men i alla 'all - - -

För att ytterligare helysa tidningens itåndpunkt vill jag till slut citera en strof, rarmed en insändare i ett annat nummer w samma tidning avslutar sitt anatema iver kvinnorösträtten:

De ädla kvinnorna i dessa tider, Som älska kristendom med tro och bön, De böra icke kasta sig i strider, De böra lugna andra av sitt kön. Vi böra tacka Gud för vad vi aga, - I hemmet våra ord så mycket väga Och goda mödrar fostra goda män. Om tusen kvinnor om det goda beder, Men 10,000 allting riva neder, Var har du nyttan utav rösträtten?

- 0 - ___-

Meddelanden från V. U. 1. L. H. P. R:s ordförande ä r bortrest

iuli månad och sekreteraren 15 juli- 15 augusti. Alla meddelanden och för- Erågningar ställas under tiden till Wöst- rä ttsbyrån.

2. I augusti utkommer Rösträtt för Kvinnor endast med ett nummer. För- sta augustinumret indrages.

-___

Rösträtt för Kvinnors trettonde nummer f6r 1915 inneh&ller bl. &.:

Det psgkoio ska ögonblicket. Eätwing d d e danska kvinnorna. Av Ellen Key. Andriette Fiorhn 60 lir. Av EIuZine Bohemun. Anna Lenah Elgström: Stjärnan vars namn är

mafört. Rec av Elin Wagner. Den danska kvinnorösträtten och den svenska

pressen. &oeträasdagm vid Vättern. De svenska kvinnor-

nas tredje allmänna röstr3ittw8te i Huskvarna 19-20 rinl.

Arbetet u& I Landet.

I I AFFÄRSREGISTER n I VAR OCH HURP Baurimorekan

Karin Kindva l l Orevtangatan 24 B RAD~RAGNING~BESTRÄ

AlBImförmediingar, uthyrningar m. m. Juridiskt biträäe lämnas.

AUII. Tel. ----i 22445. R. T. IMSO. Anna a& Rettin A T 1R1 h4

Roaiagsgatan 20~~tocirhiiim. Emottager atienter i sitt hem. Trevliga enskilda rum

meieiektr. ljus. God omsorgsfull vhd . Rikatel. Vasa 464.

Maria Edgrens Vitvaruaffär SVENSKA BOKEXPEDITIONEN UMRA. STOCKHOLM C.

W DAXER! S;ENH]IS'P! Fru Ostman-Kaidh öppnar den 1:sta Sept. i sitt hem Frejg. 21, Iii ir., tillklippnings- och avprov-

ningsbyd för allt vad till barn- och damkläder hörer. Fö; damer 6om vilja sy sina kläder själva eller Nom snvända sig av hemsömmerskor bör b y r h bliva till verklig nytta. B y r h är öppen alla dagar med undantag BV Lörd. !rän 10 1. m. till S e. m., dessutom Tisd. och Fred. mellan 7-9 e. m.

Vidare upplysningar pr Telefon Allm. 10131. ~

HERIKAN HÅ,EAN~ON FARQ- KEMIKALIE-A&ARER

Bikatel. 96 49. 9 Gref-Thuregatan 9 4llm. tal. 9645. REKOMMENDERJPX. Medlemmar af F. K. P. R. erhålla rabatt.

"

EXCARA EXPRESSEIYR~ Stbra Vattugatan 11

OBS.! Förstklassig sjukbctr och sjukstol. OBX.!

(Innehavare: C. A. Rydberg)

Ombesörjer packningar o. tiyttnlngar sliväl inom huvudstaden som tiii o. frAn landsorten. Transpor- terar planon, res- o. fraktgods. Befordrar brem o. paket m. m. Ombesörjer föitPllnlngar.

Fuii garanti för anförtrodda uppdrag. M b g H r i g praktik. Van och pålitlig personal.

Feletoner W bvmn: Riks 6687, Ailm. 6292. Telefoner till boataden: Riks Huddinge 67, Allm Huddinge $6. ........................................................ i ! Suridisha Inkasso- I iiduokatbyrån i i Mästersnmuebg. 87, Stockholm. Effektivaste 1

Inkasseringsbyid. Rättegängar, 6oliditetSiipplvs- i nkigar, boutredningar, EkilSmä680r och alla juridiika i ; uppdrag. Billigt o. punktligt. R. t. 11 06. A.t. Br. 8615. i : ............. ".. ..................................... z

A. WAHLGREN SLAKTERI & CHARKUTERI

15 B Nybrogatan 15 B Riks 3054. Allm. 8880 & 23052

FILIBL :

I7 Storgatan 17 CHBRXUTERI

Rihra 8194 Allm. 8885 - 'Till landiiorten ferm expedition. - Arvika Vagnfabrlk, Arvika.

Sveriges storsta fab- rik fo? tillverkning av 8118 aorters lyx- och arbetstikdon

Utatrillning : David Bagaresgata 1, Sthlm.

Priskurant pil be@- ran Rikst hrvika87, Sthlm 4644.

Begär priskurant även Kuilageraxlar.

Fur resante att beakta! Lööfs hoteil AR= rekommenderas!

Skånska Handskmair asiaet - Etablerad 1819

Allm. Tel. Ml83 42 JARNT~RCISOATAN 42

Väleorteradt inger av in- och utiiindska Handskar och Vantar.

Parfymer och hemekiperingsartfldar m. m. M e d l e m r i F. K. P. R erhblla rabatt.

Brösthållaren .Charmant» Vit batist Kr. 1.90 Vit tyll Kr. 3.00

Till landsorten mot postforskott + porto. 2 s 3 , .( 2-30 3 , > > ,> 3.75

BUTTERICKS MONSTERAFFAR A.-B. MABIUS EABTZ

Drottninggatan 67 Rikstel. 1726. Allm. Tel. 1410.

~~

Louise Blomberg TVAL- & PARFYMLANDEL

39 Vesterlknggatan 59

REKOMMEMDERAS Allm. Tel. 2817.

Kanunar, Borstar, Svamp m. m.

PENSIONATET Hamntorget 3 (vid Ångfhrgesbtibnen)

HELSINOBOBO Rekommenderas abonnenter och resande.

Tel. 10 53.

Btochholin, I u aiep.tramr Fh&,ryc&erl A E., 1916. .4