Rubrik 1

Ett litet hfte i historia fr k 9

Kalla kriget

sterledskolan

Kapitel 1. Jaltamtet

Den 4 februari 1945 trffades de tre ledarna fr de kommande segrarmakterna i staden Jalta p Krimhalvn i Sovjet: Franklin Roosevelt frn USA, Winston Churchill frn England och Josef Stalin frn Sovjet. Detta r ett av de viktigaste toppmtena i den moderna historien. Hr skulle planerna fr freden dras upp.

De tre ledarna satte sig ner fr att frhandla med varandra om hur Europa och vrlden skulle se ut efter krigets slut.

Frgorna var mnga: Hur skulle man gra med Tyskland? Hur skulle man gra med de lnder som varit allierade med Tyskland (som Italien)? Hur skulle man gra med de lnder som varit ockuperade av Tyskland?

Olika fredskrav

Sovjet, som hade frlorat otroligt mycket folk (kanske 20 miljoner) och ftt mycket av vstra Sovjet skvlat, hade fljande fredskrav:

1. Man ville ha krigsskadestnd som betalning fr allt som var frstrt i Sovjet. Skadestndet skulle vara in natura allts i form av fabriker, rvaror, direkt tysk produktion etc.

2. De lnder i stra Europa som blivit befriade av Rda Armn skulle vara Sovjetvnliga kommunistlnder, som en buffert om Tyskland skulle anfalla igen.

3. Man ville dela upp Tyskland i kontrollzoner, en zon som varje segrarland skulle kontrollera nu skulle Tyskland inte kunna smygrusta som man gjorde efter det frsta vrldskriget.

USA/England hade fljande krav:

1. De vsteuropeiska lnderna skulle vara USA/England-vnliga demokratier.

2. Kontrollzoner i Tyskland.

3. USA behvde Sovjets hjlp i kriget mot Japan.

Frhandlingarnas resultat

Bda sidorna fick alla sina krav tillgodosedda! De vstliga ledarna fick kritik fr att de varit fr mjuka mot Sovjet, men Sovjet var starkt och hade kommit lngt fram i Tyskland redan och hade kanske kunnat vinna kriget sjlva.

Fr Sovjet var det viktigt att man fick skyddszoner mot Tyskland i framtiden. Allts att de lnder som lg mellan Sovjet och Tyskland var sovjetvnliga och starka nog att tminstone bromsa upp ett eventuellt nytt tyskt anfall.

Sjlva Tyskland skulle delas upp i tre kontrollzoner, en fr var segrarmakt. Berlin, som egentligen lg i Sovjets zon, skulle p samma stt delas upp i tre zoner. Senare fick ven Frankrike en egen zon av de zoner som kontrollerades av England och USA.

Mtet fljdes upp med ett nytt mte i Potsdam utanfr Berlin efter krigets slut.

Frgor:

1. Varfr ville Sovjet men inte USA ha krigsskadestnd tror du?

2. Varfr ville Sovjet ha skyddszoner mellan sig och Tyskland?

3. Varfr var det viktigt att dela upp Tyskland i kontrollzoner?

Kapitel 2. Problemet Tyskland

Tyskland delades upp i tre (senare fyra) kontrollzoner vid krigets slut, en zon fr varje segrarmakt (Sovjet, USA, England och till slut ven Frankrike). ven Berlin delades i fyra zoner, fast staden egentligen lg i Sovjets zon. ren efter freden blev det allt svrare fr de fyra ockupationsmakterna att samarbeta. Massor av tyskar var p flykt eller omflyttades. Det mesta av Tyskland lg fortfarande i ruiner, sjukdomar spreds snabbt, hungersnd hotade, ngon egentlig ekonomi med tyska mynt och sedlar fanns inte.

Trumandoktrinen

I flera vsteuropeiska lnder fanns det efter kriget starka kommunistiska rrelser (fackfreningar, politiska partier etc.) som var Sovjetvnliga. Dessa lnders regeringar knde sig hotade av kommunisterna och av att Sovjet kanske skulle f ett stort inflytande i landet, s USA lovade att hjlpa alla fria lnder som hotades av kommunism. USA:s hjlp bestod av allt mjligt i kampen mot kommunisterna: vapen, pengar, mord och mnga andra smutsiga trix. Detta stt att hjlp till kallades Trumandoktrinen (dpt efter USA:s dvarande president Harry S Truman).

Marshallplanen

Sommaren 1947 reste USA:s utrikesminister George C Marshall runt i Europa och nr han rapporterade till sin president Truman om lget beslt USA om ett stort ekonomiskt stdpaket. Risken var annars att Sovjet skulle ka sitt inflytande i Europa. Det kom att kallas Marshallplanen, och hjlpen erbjds alla krigshrjade europeiska lnder (och ven Sverige). Sovjet och lnderna i steuropa tackade nej: de tyckte att hjlpen bara var ett stt fr USA att ka sina marknadsandelar och sitt politiska inflytande.

Berlinblockaden

Tyskland var fortfarande ett krngligt problem. I mars 1948 beslutade de tre vstliga ockupationsmakterna att sl samman sina tre zoner till en. Sovjet surnade till eftersom det var ett brott mot Jaltaavtalet. Man infrde ven en gemensam valuta i vst, och d gjorde Sovjet samma sak i st.

I juni 1948 blockerade Sovjet vgarna till Berlin, och Berlinblockaden hade brjat. I Berlin bodde nu tv miljoner mnniskor som p en isolerad i den sovjetiska zonen. Fr att hjlpa de instngda mnniskorna startade USA en luftbro till Berlin. Man flg in all mat, ved, toalettpapper etc. som folket behvde. Blockaden varade i nio mnader, och totalt gjordes 275000 flygningar till flygplatsen Tempelhof (i genomsnitt landade ett amerikanskt plan varannan minut).

Vsttyskland och sttyskland skapas

1949 var delningen av Tyskland total: det fanns nu ett Vsttyskland (BRD Bundes-repubik Deutschland) med Bonn som huvudstad och ett sttyskland (DDR Deutsche Demokratische Republik) med (st-)Berlin som huvudstad. Berlin var fortfarande en delad stad hlften av staden var Vstberlin.

Det kalla kriget

Man kan sga att det r i och med detta som det kalla kriget startade p riktigt nr segrarmakterna inte lngre kunde hlla sams. Det kalla kriget var inget riktigt krig, det var mer en stark ideologisk konflikt mellan USA och stora delar av vstvrlden p den ena sidan och Sovjetunionen och deras allierade p den andra. Kalla kriget kan betecknas som ett vilande krig dr krigshotet alltid var nrvarande men aldrig ledde till ett regelrtt krig mellan de tv sidorna. Dremot stred de bda maktblocken militrt indirekt mot varandra genom ombud och marionetter i andra stater och gerillarrelser som gavs ekonomiskt och militrt std. Fanns det en intern konflikt i ett land i Sydamerika, Afrika eller Asien under den hr tiden kunde man nstan alltid mrka att USA stdde den ena sidan medan Sovjet stdde den andra.

Det kalla kriget var ocks ett propagandakrig dr parterna strvade efter att verglnsa varandra och frhrliga sina egna ideologiska system samtidigt som de svartmlade motstndarens. Kalla krigets drivkraft lg i stormakternas ideologiska olikheter - USA och vstvrlden stod fr marknadsekonomi och ett demokratiskt samhllssystem, medan Sovjetunionen hll fast vid en statligt styrd planekonomi och diktatur.

NATO och Warszawapakten

NATO (North Atlantic Treaty Organization) eller Atlantpakten bildades 1949 av USA och de vstliga demokratierna i Europa och ngra lnder till. Det r en militr frsvarsallians som bl.a. bygger p ett gemensamt frsvar dr medlemmarna lovat att hjlpa varandra om ngot medlemsland blir angripet.

Warszawapakten var Sovjetsidans militra frsvarsallians som grundades 1955 av Sovjetunionen som ett motdrag mot NATO. Warszawapaktens medlemmar var Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, sttyskland (DDR), Polen, Ungern, Bulgarien och Rumnien.

Warszawapakten upplstes 1991 medan NATO finns kvar n idag. En del gamla Waszawapaktslnder r idag medlemmar i NATO och det gillar inte Ryssland alls.

Frgor:

4. Vad var Marshallplanen?

5. Varfr delades Tyskland upp i sttyskland och Vsttyskland?

6. Beskriv vilken typ av krig som det kalla kriget var.

7. Vad var NATO och Warszawapakten?

Vgrtt

3. Kalla kriget var en ??? konflikt

4. Fick en egen zon till slut

5. Ville bde Sovjet och USA ha

7. De tv sidorna krigade genom ???

10. Huvudstad i BRD

15. USA:s ledare

16. Ville Sovjet ha av Tyskland

17. Hette Truman i frnamn

18. Antal zoner i Tyskland

19. Blockerad stad

21. Medlem i Warszawapakten

Lodrtt

1. Ekonomisystem i Sovjet

2. Sovjets ledare

6. Med denna hjlptes Berlin

8. Truman-???: hjlp mot hotande kommunism

9. Storbritanniens ledare

11. Nytt mte nra Berlin

12. Ekonomisk plan fr Europa

13. Flygplats i Berlin

14. Hr hlls ett viktigt mte

20. Militr organisation

Skriv korta frklaringar till begreppen

Marshallplan

Jaltamtet

Kontrollzoner

Trumandoktrin

Kalla kriget

Kapitel 3. KubakrisenDiktatur p Kuba

Kuba styrdes vid 1950-talets slut av en USA-vnlig diktator som hette Batista som var en riktig fuling. Olika USA-bolag gde eller kontrollerade mycket p Kuba: bl.a. 75 % av den brdiga marken (dr man odlade sockerrr) och 90 % av turist- och kasinoverksamheterna p n. Diktatorn var korrupt och behll makten med hjlp av militrt vld, mord och utpressning.

Revolution

Fidel Castro, Che Guevara och en liten grupp revoltrer lyckades strta diktatorn och inledde en kommunistisk omvlvning av Kubas ekonomi. Man slngde ut alla USA-bolag och frstatligade marken, som man delade ut till fattiga bnder, och sockerindustrierna. Man fick Sovjets std och skydd.

Grisbukten

Det blev dags fr Trumandoktrinen: 1961 frskte USA och CIA strta Castro. Man utbildade och bevpnade en befrielsearm bestende av kubaner som hade flytt till USA undan Castro. I april 1961 skeppades armn ver till Grisbukten p Kuba fr att slnga ut Castro. Men allt gick t skogen och den kubanska armn besegrade ltt befrielsearmn. Stort nederlag fr USA allts.

De tretton dagarna

Fr att ytterligare skydda Kuba (och samtidigt hota USA) beslt Sovjet att installera missiler (en typ av raketdrivna bomber) med krnstridsspetsar p Kuba. Dessa kunde n USA p mycket kortare tid n de stora interkontinentala missilerna man hade hemma i Sovjet. Den 14 oktobe