Upload
nardz-andanan
View
59
Download
2
Tags:
Embed Size (px)
DESCRIPTION
government
Citation preview
SALIENT FEATURES OF THE WORKING DRAFT ON CORDILLERA REGIONAL AUTONOMY HB 5595/SB 3315
SALIENT FEATURES OF THE WORKING DRAFT ON CORDILLERA REGIONAL AUTONOMY HB 5595/SB 3315
nardz andananTHREE (3) PARTS
HISTORICAL BACKGROUNDREGIONAL AUTONOMY WORKING DRAFT
Pre- Spanish Period There were independent communities (ili), tribes, highlanders and lowlanders living independently but engaged actively in trade relations
b. Spanish Period
1521 Magellan landed in Mactan1500 - Spanish conquistadores were aware of the difficulties of subduing the natives under colonial control 1576 - first recorded resistance to encroachment/incursions in the highlands of the Cordillera 1598 - Bangued occupied by Spanish-Iluko forces1615 - baptism of 3,000 Tingguians led by Miguel Domaoal1846 Abra created as a politico-militar province 1863 Bangued chosen as capital of Abra
* Despite eventual colonization, there was continued armed confrontation and resistance/ disapproval of colonial policies
c. American Regime
1898 US paid Spain for 20M dollars in the Treaty of Paris1901 Aug. 19 - civil government formally established in Abra1905 February- Abra re-annexed to Ilocos Sur as a sub-province1917 March 9- re-established as a province by Act No. 2683 thru EO No. 23 by Gov-Gen. Francis Burton Harrison * 1908 Aug. 18 Montaosa was created
* While US Pres. William McKinley admonished the way the highlanders were treated, they were still referred to as tribal/natives* Armed confrontation continued unhalted due to mine exploration activities physical dislocation, damage to resourcesd. Japanese Occupation WWII - Pacific ware. Philippine Republic
1957- Commision on National Integration
1966- RA 4695 (Division Law) Mt. Province was divided into 4 regular provinces Benguet/ Ifugao/ Mt. Province/ Kalinga-Apayao = a measure projected to facilitate development in the region but actually meant to hamper Cordillera militancy due to the introduction of big-ticket projects, i. e. Chico Dam
1972 - Martial Law was declared
1973- Cellophil Resource Corporation Timber and pulpwood License Agreement No. 261 (99,430 has. + 99,230 has)
*Emergence of anti-government organizations/ movements. There were organization members who went underground to include men of the cloth.
1975- Presidential Assistance on National Minorities (PNAMIN) to soften opposition (scholarship, etc.)
1978 Sept. 24- first inter-tribal peace ancestral land rights issue was raised
* Cordillera concept/consciousness evolved
1986 - EDSA
1986 Sept. 13 - Sipat at Mt. Data Hotel between the late Pres. Cory Aquino and Conrado Balweg (CPLA/CBA)
1987- ratification of the Phil. Constitution
*It contained a provision in Sec. 15, Art. X: There shall be created autonomous regions in Muslim Mindanao and the Cordilleras.
1987 July 15 Pres. CCAquino signed EO 220 creating a Cordillera Administrative Region - Abra/ Benguet/ Ifugao/ Mt. Province and Kalinga-Apayao
1987 Sept. AO 36 was issued establishing regional offices in CAR
Province/CityCapitalPopulation(2010)[4]Area(km2)AbraBangued234,7333,975.6ApayaoKabugao112,6363,927.9BenguetLa Trinidad403,9442,826.59IfugaoLagawe191,0782,517.8KalingaTabuk City201,6133,119.7Mountain ProvinceBontoc154,1872,097.3Baguio City318,67657.5
Population census of Cordillera ARYearPop.%19901,146,19120001,365,412+19.1%20101,616,867+18.4%Source: National Statistics Office[1]Purposes of CAR?
To administer the affairs of the regionTo accelerate economic and social growth and developmentTo prepare for the establishment of an autonomous Cordillera region
Regional bodies were created: CRACEBCBA - a commission
1990 Jan. 30 RA 6766 (Organic Act) rejected except in Ifugao1998 Mar 07 RA 8438 rejected except in Apayao (1995)Why again? There is already a 1991 Local Government Code (RA 7160)? There is already IPRA (RA 8371)?
2005 Sept. 30 Supreme Court said: It is hoped that Congress will pass another Organic Act which is finally acceptable to the people of the Cordilleras.Poverty remains dismal (peace); economic growth unsustained Legal basis for the national government to give special attentionPolicies, programs/ projects/ activities are of national character and scope discriminatory to CARDevelopment initiatives/ national government response in CAR must be appropriate, equitable and under peoples control Why again? There is already a 1991 Local Government Code (RA 7160)? There is already IPRA (RA 8371)?
CAR is relatively and ruggedly mountainous requiring more resources uniform application not favorable to CARRespect for self-determination/ indigenous communitiesRespect for the right to ancestral land/ ancestral domainRespect/recognition of indigenous systems, culture, structure and preservation Preservation of our identity Local autonomy (devolution) is different from regional autonomy (additional powers granted by the Constitution)Basic PrinciplesRegional Identity CAR to be established as a political unit with legal personality and corporate powers to transact business, determine/ formulate its own policies and pursue its development programs and prioritiesPart of the Republic of the Philippines not separatedExisting structure (LGUs/ Regional Offices/ government agencies and instrumentalities shall continue to exist and enjoy their powers and benefitsNon-diminution of existing powers and benefits of NGAs/GOCCsNo termination (even during reorganization); those paid by the national government will continue to receive their salaries from their respective agenciesCordilleran defined all citizens domiciled within the areaSalient Features of the Working Draft on Cordillera Autonomy
173 sections/ 17 articles
Artikulo I
Sakop/teritoryo - Abra, Apayao, Benguet, Ifugao, Kalinga, Mt. Province, Baguio City and Tabuk City (component city of Kalinga) Dagiti laeng bumutos pabor iti Organic Act iti maaramid a plebisito ti makapagkameng batay iti Sec. 18, Art. X ti Constitusyon (pamunganayan linteg)dagiti madi, agsublida iti naggappuanda a rehion (Sec. 163)
2. Tattao Cordilleran (Sec. 3)Artikulo II Pagibatayan a Principio
Paset ti Pilipinas maysa/maibilang kas LGU (RA 7160)
2. Self-determination (bukod a panangimaton) (Sec. 5, 95)devolutionlocal autonomy konsultasyon iti kanito nga adda proyekto/ programa a maiganwat (Sec. 9, c)
3. Gobierno national agtultulloy mangted ti Internal revenue allotmentmangipaay tulong/ suporta (subsidy) Sec. 167
4. Gobierno lokal agtultuloy ken awan maksay iti turay ken benepisio nga aw-awatenda iti agdamaArtikulo II Pagibatayan a Principio
5. Ahensia ti gobierno national agtultuloy a mangipatungpal kadagiti annongda addaanda latta iti presupuesto para kadagiti programa/ proyekto da adda latta dagiti turay ken benepisio (powers/ authorities) nga ituyang ti lintegAdda latta ken awatenda ti sueldo da iti ahensia da
*Pagdumaanna: ti presupuesto (budget) da ket maitipon iti regional government tapno maidagadag a maikanatad met laeng
Artikulo II Pagibatayan a Principio
6. Kultura/ kadawyan ken nainsigudan nga ugali, paglintegan, kababalin no la ketdi saan a maikaniwas iti linteg, moralidad ken polisia (Sec. 8, 9, 14
Mabigbig/masalwadanMapadur-asMaipatungpal/ mausar kadagiti lugar a pakaipakatanna
7. Kinabaknang/ rekursos naturales (Sec. 9)
imatonan ti regional autonomous governmentMasurot met laeng ti maikanatad a bingay (equitable sharing) kas idagadag ti linteg probinsia, munisipio ken barangay (sec. 11)Mausar/mabungkar a mangitag-ay ti kasasaad ti panagbiag ti sapasap ngem maliklikan ti panangbusoArtikulo II Pagibatayan a Principio
8. Kinakurapay/awan trabaho mapadur-as ti ekonomya
9. Hustisya paris-paris a pannakataming; mabigbig ti kalintegan ti tunggal maseknan
9. Edukasyon kalinteganMarespeto dagiti pagadalan ti gobierno (kolehiyo/unibersidad) ken
9. Familya
10. Private sector/non-government organizationsArtikulo III Ti Autonomous a rehion Cordillera
Buklen dagiti probinsia, siudad, municipio ken barangay a masakopanna
Saan a maksayan wenno mapabassit ti agdama a bileg, akem ken aw-awaten a benepisio dagiti gobierno lokal ken ahensia ti gobierno; imbes, mapapigsada pay.
Ti Presidente ti Pilipinas ti mangwanawan iti rehion (supervision)
Dagiti bileg ti autonomous a rehion ken dagiti saanna a masakupan (Sec. 20, Art. X, Constition)
- pls. see Sec. 28, Working Draft
Jurisdiction on matters, to wit: Administrative OrganizationCreation of sources of revenuesAncestral domain, natural resources and EnvironmentPersonal, Family and property relationsRegional urban and rural planning and developmentEconomic, social and tourism developmentEducational policiesPreservation, safeuarding and development of the cultural heritageSuch other matters as may be authorized by law for the promotion of the general welfare of the people of the region
Artikulo III - A Relasyon ti Region iti ahensia ti gobierno (NGAs)
Saanda a mapukaw; saan a maksayan/ mapabassit ti bileg ken benepisio/ sueldo da; imbes, mapapigsada pay.
Ti linteg ti serbisyo sibil ti mangsakop mainaig iti pannakadutok, pannakaikkat, pannakai-demote, pannakaital-o, kdpy dagiti opisyal ken empleado; dagiti Cordilleran ti maikkan prioridad.
Ti Presidente ti Pilipinas ti mangwanawan iti rehion (supervision) a bayabayen ti Regional Governor
Dumalan iti Career Executive Service Exam dagiti dutokan ti presidente a Regional Director/ Assistant RD. Maarisit da manipud iti tallo (3) nga irekomenda ti Regl. Governor.
Artikulo III - A Relasyon ti Region iti ahensia ti gobierno (NGAs)
Ti pundo dagiti ahensia ti gobierno national ti maitipon iti pundo ti rehion tapno maisierto ti panagsisinnurot da.
Dagiti korporasyon a kukua ti gobierno (GOCCs) ket agtultuloy a mapataray babaen iti linteg a nangparnuay/nangipasdek kadakuada.
Saan a sakupen ti autonomous regonal government ti GSIS, SSS, Pag-ibig, kdpy a kaparisda nga ahensia.Artikulo III-B Relasyon ti Region iti gobierno lokal (LGUs)
Saan a mapukaw; saan a maksayan/ mapabassit ti bileg ken benepisio dagiti LGUs (prob/ siudad/ mun/ brgy)
Ti Presidente ti Pilipinas ti mangwanawan kadagiti LGUs (supervision) a bayabayen ti Regional Governor
Saan a masagid ti IRA da
Isuda ti manggamulo iti maparnuay/ mapataod da a panguartaan/ buis babaen iti bukodda nga ordinansaAgbutos da latta kadagiti opiyales da: congressman, gobernador, vice-governor, bokal, mayors, vice-mayor, SB, kapitan, kagawad
Artikulo III-B Relasyon ti Region iti gobierno lokal (LGUs)
Bumingayda iti buis a maparnuay/ mapataod sipud pannakabungkar ti kinabaknang iti masakupanda a lugar (national wealth). 40% ti ibati ti gobierno national sipud bingayna.
Dagiti linas-od ti linteg a nangbuangay iti maysa a siduad (chartered city) ket suroten ken ipatungpalna.
Mabalinda ti agtutulag ken agtitinnulong a mangiganwat iti proyekto wenno programa no la ketdi ta maiyannatop iti linteg.
Artikulo IV DAGITI OPISYALES
Regional Governor- 25 y/o - 5 a tawenRegional Vice-Governor- 25 y/o- 5 a tawen- mabutosan at-large/ 3 years per term /3 terms
Kameng ti Regional Assembly- 25 y/o- 2 a tawen- mabutosan iti kada distrito/siudad (2) / 3 years per term /3 terms
Maipawil ti panagkandidato ti maysa a kabagyan iti 4th degree iti nasao a puesto
Sakupen ida ti linteg ti COMELEC, LGCode, etc.Maaddaan da iti katulongan nga staff
NATIONAL GOVERNMENTREGIONAL GOVERNMENTPROVINCESMUNICIPALITIESCITIESBARANGAYSLINE AGENCIESGOVERNANCE/SUPERVISIONArtikulo V SANGAY EHEKUTIBO
Ti Regional Governor ti mangimaton, mangwanawan, mangipatungpal kadagiti alagaden, akem ken pagrebbengan kas ituyang ti linteg
Maaddaan iti katulongan nga staff; regional offices ken executive assistants (1 per province/chartered city) = ES, Accountant, Treasurer, Administrator, General Services Officer, etc.
Adda mabuangay a Regional Development Board a tumulong nga agplano. Buklen dagiti gobernador ti probinsya, mayor ti siudad, kdpy.
Secretariat ti National Economic and Development Authority
Artikulo VI BISE-GOBERNADOR TI REHION
Presiding Officer ti Assemblya
Artikulo VII ASEMBLYA LEHISLATIBO
Maysa kada distrito ti probinsia ken siudad nga addaan charterPara panday linteg wenno ordinansa, polisia, kdpyMangadal/ Agaprobar ti presupuesto, resolusyonMaaddaan ti Sekretaryo ken legislative staff
Artikulo VIII PATRIMONYA, EKONOMYA KEN PANAGDUR-AS
- ti panangpadur-as, panangangusar ken panangimaton kadagiti rekursos naturales wenno kinabaknang ket imatonan ti gobierno ti rehion imbes a ti gobierno national malaksid ti uranium, coal ken petroleum
Artikulo X AGRIKULTURA, AGRARIAN REFORM, TRADE KEN INDUSTRYA, TURISMO KEN KOOPERATIBA
Artikulo XI EDUKASYON, SIENSYA KEN TEKNOLOHIYA, LENGUAHE, ARTS, KULTURA KEN SPORTS
Artikulo XII SOCIAL JUSTICE KEN PAGSAYAATAN
Artikulo XIV DADDUMA A PROBISYONArtikulo XV AMENDMENT KEN REVISIONSArtikulo XVII - Panagepekto
Artikulo XIII KAPPIA, LINAK KEN TALNA
pakaseknan daytoy ti PNPti sarikedked ken depensa ti rehion ket imatonan ti Armada Puersa ti PilipinasMaiparit ti sabali wenno pribado nga armadoTi Regional Police Director no mabalin ket Cordilleran a mapili manipud iti lima (5) nga inominar ken irekomendar ti Gobernador
Artikulo XIII KAPPIA, LINAK KEN TALNA
pakaseknan daytoy ti PNPti sarikedked ken depensa ti rehion ket imatonan ti Armada Puersa ti PilipinasMaiparit ti sabali wenno pribado nga armadoTi Regional Police Director no mabalin ket Cordilleran a mapili manipud iti lima (5) nga inominar ken irekomendar ti Gobernador
Artikulo IX PAMATAUDAN TI PUNDO
Panggep pangpadur-as iti rehion ken pangpataray iti operasyon ti gobiernoPaggapuannaBingay manipud iti buis a maur-or kas idagadag ti OA sec. 103Bingay manipud kadagiti mapataodna sec. 104Presupuesto manipud iti gobierno national Sec. 106Donasyon wenno tulong-suporta Sec. 108Bayad a buis manipud kadagiti GOCCs iti laksid ti lugar ti principal nga address na sec. 105Bingay manipud kadagiti collecting agencies 80% (regional Treasurer/ 50% to the collecting agency) Sec. 107Artikulo IX PAMATAUDAN TI PUNDO
1% of the national internal revenue taxes80% for development projects
40% Share of the National wealth Tax (mining, royalties, environmental services, forestry and fishery charges, energy production chargesFor preservation and further development of the environment2% share out of the Economic Zones Tax (businesses)For Trade and industry programs20% Share of Excess in Value Added TaxFor cottage industry programsArtikulo IX PAMATAUDAN TI PUNDO
15% Share of Total Excise Tax on locally manufactured Virginia-type cigarettesFor agriculture programs15 % share of incremental excise tax on Burley and Native Tobacco Products For agriculture programs 40% Share of Hydro-electric power tax (special privilege tax on developersFor maintenance of watershed1% share of net income of PAGCOR, PCSO For construction and maintenance of school buildings, hospitals and related structures and services Future impositionsArtikulo XVI PAMATAUDAN TI PUNDO
Subsidy Sec. 167
10 Billion first 5 years5 Billion next 5 years
20% Regional Government10% Provinces/City4% component city6% Trust Fund
Barangays umawat ti saan a nababbaba ngem 1%Munisipio umawat ti saan a nababbaba ngem 10%
Agyamanak unay