UTBILDNINGSPOLITISKA RIKTLINJER 2013–2014

SUOMEN EKONOMILIITTO – FINLANDS EKONOMFÖRBUND – SEFE RY

...........................................................................................................................

InnehållSammandrag 3

1. Inledning 41.1. Hurdan kompetens krävs i framtiden? 41.2. Högskolereformen är inte ännu slutförd 51.3. Fortbildningen för högskoleutbildade är oändamålsenlig 6

2. Högskoleutbildning – det väsentligaste är den erhållna kompetensen 82.1. Olika högskolor ger olika examina och olika kunskap 82.2. Magisterantagningarna måste göras klarare inom det snaraste

92.3. Mot livslångt lärande med överförbara färdigheter 102.4. Det måste bli mer lockande att lyfta studielån 112.5. Undervisningen måste ges den uppskattning den är värd 112.6. Även de ekonomiska vetenskaperna stöder sig på grundforskning 12

3. Högskolesystemet ska tjäna de uppsatta målen 133.1. I högskolesystemet är inte strukturen ett värde i sig 133.2. Bra sysselsättning till finansieringsgrund 133.3. Experimentet med terminsavgifter måste göras bestående 143.4. Kvalitetssäkring skapar förtroende 14

4. Kompetensutveckling måste bli en självklarhet 154.1. Kompetensen måste utvecklas under hela karriären 154.2. Arbetslivets behov bör styra utbildningsutbudet 164.3. Fortbildningens finansieringsgrund som trepartssamarbete 17

Information om universitetsutbildning i ekonomiska vetenskaper 19Högskoleexamina inom ekonomi/företagsekonomi 19Enheter och karta 20Avlagda examina i handelsvetenskap 21Antalet studerande (FTE) 21

3

Högskoleutbildning – det väsentligaste är den erhållna kompetensen

•Kompetensmål ska fastställas för alla högskoleexamina.•Magisterstudier ska kunna avläggas även på deltid och vid sidan av arbetet.•Magisteransökan ska utvecklas så att den blir tydligare och mer transparent.•Utgångspunkten för evaluering och validering av tidigare inhämtad kunskap ska vara kompetens – inte presta-

tioner.•Alla examina ska ge studerandena tillräckliga färdigheter för arbetslivet.•Att lyfta studielån måste göras till ett mer lockande alternativ.•Bra undervisning ska uppskattas och belönas.•Universitetsundervisningen måste grunda sig på forskning

Högskolesystemet ska tjäna de uppsatta målen

•Det viktigaste i ett högskolesystem är inte strukturen utan den kompetens som produceras, examina som klart skiljer sig från varandra, en förnuftig arbetsfördelning och en strategiskt ledd verksamhet.

•Högskolorna måste vara intresserade av hur de utexaminerade placerar sig i arbetslivet – kvalitativ sysselsättning som grund för finansieringen.

•Högskolorna ska kunna ta ut terminsavgifter av studerande från länder utanför EU-/EES-området. •Den internationella konkurrensen förutsätter att kvaliteten säkras med internationella kvalitetsutmärkelser.

Kompetensutveckling måste bli en självklarhet

•Universiteten måste bära ansvar för att de högskoleutbildades kunskapsnivå upprätthålls och utvecklas i arbetslivet.•Fortbildningen måste mer än tidigare vara inriktad på efterfrågan så att den tillgodoser de förändrade behoven av

kunskap i arbetslivet.•Fortbildningens finansieringsgrund ska utvidgas så att såväl samhället, arbetstagarna som arbetsgivarna gör en insats

för att finansiera utbildningen.

Vårt mål är en kunnig ekonomkår som med stöd av sin starka grundutbildning förmår inhämta nya kunskaper under hela karriären och är vägvisare i ett föränderligt arbetsliv.

4

.............................................................................

Finlands Ekonomförbund SEFEs intressebevakning är arbete för medlemmarnas räkning. I utbildningspoliti-ken är syftet med detta arbete att upprätthålla ekono-mexamens höga prestige, som bottnar i studerandenas och de snart färdiga ekonomernas kompetens. Lika viktigt är det att stöda och skapa förutsättningar för ut-examinerade ekonomers förmåga att upprätthålla och utveckla kompetensen i ett föränderligt arbetsliv.

SEFE är en betydande aktör som producerar forsk-ningsdata och samlar in data som rör det ekonomiska området. SEFE ger stöd och hjälp, kommunicerar syn-ligt sina åsikter och önskemål beträffande det före-tagsekonomiska och handelsvetenskapliga områdets framtid och utvecklingsbehov. SEFE strävar efter att påverka förutsättningarna för högskoleutbildningen och utbildningens verksamhetsmiljö särskilt ur det handelsvetenskapliga områdets synvinkel.

1.1. Hurdan kompetens krävs i framtiden?

Samhället och arbetslivet har förändrats betydligt under de senaste decennierna och förändringar sker fortfarande i allt snabbare takt. När de stora åldersklas-serna går i pension försvagas den demografiska för-

sörjningskvoten. Ett mindre antal arbetstagare ska ta hand om ett allt större antal människor som är utanför arbetslivet. I och med att många yrken förändras eller försvinner och nya yrkesgrupper uppkommer blir det viktigare att den vuxna befolkningen uppdaterar och utvecklar sin yrkeskunskap. Eftersom samhället för-ändras snabbare än utbildningssystemet och examina, utbildas arbetstagare som uppfyller de nya kraven allt oftare via fortbildning.

I och med att de stora åldersklasserna går i pension förändras också arbetskraftens profil och en allt större del av arbetskraften är högskoleutbildade. Arbetsplat-serna utvecklas i en allt mer kunskaps- och kompeten-sintensiv riktning. Den samhälleliga teknisk-ekono-miska förändringen samt den snabba utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologin leder till att informationsarbete är ett allt vanligare inslag i alla arbetsuppgifter. Gränsen mellan tjänstemän och traditionella arbetaryrken blir delvis oklarare. Företa-garverksamhetens betydelse som en form av informa-tionsarbete ökar. Därför är det viktigt att satsa på hög-skoleutbildade arbetstagares företagarkompetens.

Världen blir hela tiden mindre och människor och orga-nisationer blir allt mer beroende av varandra. Globala fenomen såsom klimatförändring, fattigdom, starkare

1. Inledning

5

.............................................................................

extrema rörelser, en högre levnadsnivå och utveckling av teknologin påverkar också varje SEFE-medlems var-dag. Det viktigaste med tanke på Finlands framgång är hur finländska företag hittar och behåller sin plats i de globala värdenätverken. Det är också viktigt att skapa en uppfattning om hurdan kunskap detta kräver. När den globala konkurrensen hårdnar är det avgörande för Finlands framgång hur bra vi kan konkurrera på den globala marknaden både om investeringar och kun-niga arbetstagare.

Sammanjämkningen av arbete och fritid i en allt mer internationell och föränderlig omgivning kräver förmå-ga och möjligheter att ständigt lära sig nytt och tillägna sig nya arbetssätt samt starka analytiska färdigheter för att klara av det ständiga informationsflödet. Ekono-mernas och ekonomutbildningens värde mäts enligt hur enskilda ekonomer och universitet förmår prog-nostisera, tillgodose och reagera på de utmaningar som de möter.

1.2. Högskolereformen är inte ännu slutförd

Högskolesystemet och högskoleexamina har föränd-rats betydligt under de två senaste årtiondena. Yrkes-högskolesystemet som skapades parallellt med univer-

siteten, den så kallade dualmodellen, gav den högre utbildningen en ny dynamik. I och med att yrkeshög-skolorna har blivit praktiska och arbetslivsorienterade högskolor har universiteten tvingats reflektera över sin egen identitet och plats i högskolefältet, särskilt i områ-den såsom de ekonomiska vetenskaperna.

Universitetsväsendet förnyades i stor omfattning när den nya universitetslagen trädde i kraft 2010. Univer-siteten omvandlades från statliga räkenskapsverk till juridiska personer. I och med den självständigare po-sitionen fick universiteten mer makt att besluta om sin egen verksamhet men också ett större ansvar för den egna ekonomin och den egna verksamheten. Universi-tetens strategiska tänkande och diskussionerna om de egna verksamhetsförutsättningarna måste i och med förändringen tas till en ny nivå.

Högskoleexamina förnyades 2005 så att de skulle mot-svara principerna om tre cykler i enlighet med Bologna-processen – kandidat, magister och doktor. Reformen genomfördes med varierande framgång. Vid många universitet och inom många fackområden har man åt-minstone inte ännu lyckats skapa en självständig hel-het ifråga om kandidatexamen. Då man undersökt vil-ken bild arbetsgivarna har, framgår det att de upplever skillnaderna mellan ekonomie kandidaters och ekono-

Ekonomernas och ekonomutbildningens värde mäts enligt hur enskilda ekonomer

och universitet förmår prognostisera, tillgodose och reagera på de utmaningar

som de möter.

6

.............................................................................

mie magistrars kompetens som mycket marginella.

Det är fortfarande oklart ur flera arbetsgivares, stude-randes och även ur högskolornas perspektiv vilken kompetens kandidat examen ger. Rörlighet mellan olika branscher och universitet som var målsättningen mellan kandidat- och magisterexamen har inte upp-nåtts. I Föreningen för Handelshögskolorna i Finland rf:s utredning om handelshögskolornas profilering konstaterades att studerandena inleder sina magister-studier innan avklarade kandidatstudier, och största delen av studerandena fortsätter från kandidatstudier-na direkt till magisterstudier inom samma huvudämne.

Även om yrkeshögskolorna har en egen examen i den andra cykeln (högre yrkeshögskoleexamen) är de flesta examina som avlagts vid yrkeshögskolor examina i den första cykeln. I synnerhet tradenomexamen inom före-tagsekonomi likställs dock ofta i praktiken med ekono-mie magisterexamen även om den borde likställas med ekonomie kandidatexamen. Detta beror i hög grad på att kandidatexamen vid universiteten är oklar.

För närvarande granskar universiteten allt aktivare sitt strategiska samarbete med övriga universitet och yr-keshögskolor inom samma område. Även utbildnings-utbudet vid en högskola kräver nytt strategiskt tänkan-

de, dvs. hur examina placerar sig i förhållande till övriga högskolors utbud.

1.3. Fortbildningen för högskoleutbildade är oändamålsenlig

Endast inom några få akademiska områden är postgra-dual påbyggnadsutbildning och fortbildning för när-varande en konsekvent del av karriärutbildningen och upprätthållandet av yrkeskunskapen. En stor del av ef-terfrågan på fortbildning för utexaminerade högskole-utbildade gäller universitetens och yrkeshögskolornas avgiftsfria examensutbildning. Det här leder till oända-målsenlig och överlappande utbildning, vilket i sin tur förlänger studietiderna och gör att ett alltför stort antal personer söker till högskoleutbildningen.

Mängden tillgänglig fortbildning vid universiteten och antalet deltagare i denna utbildning har varit på nedåtgående under hela 2000-talet1. Kortvarig utbild-ning har blivit populärare samtidigt som den längre utbildningens popularitet har dalat. Fortbildningen vid högskolorna finansieras i sin helhet med medel utanför statsbudgeten och är därför prissatt på företagsekono-

1 Högskolorna 2011 – universiteten och yrkeshögskolorna.

Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2011:10.

7

.............................................................................

miska grunder. Ett undantag utgör arbetskraftspoli-tisk utbildning som är avgiftsfri för deltagarna samt yr-kesinriktade specialiseringsstudier vid yrkeshögskolor som är rimliga i pris tack vare den höga nivån på det offentliga stödet. Från och med 2009 erbjuds högsko-leutbildade dessutom fortbildning av läroavtalstyp2. Inom de ekonomiska vetenskaperna har intresset för utvecklingen av dessa program än så länge varit rätt obetydligt.

En särskild utmaning med tanke på kompetensutveck-lingen är för närvarande den grupp som efter avlagd examen inte alls uppdaterar sin kompetens. Enligt SE-FEs undersökningar utgör denna grupp, mätt enligt antalet årliga utbildningsdagar, till och med en tred-jedel av medlemmarna. En av de mest centrala utma-ningarna beträffande kompetensutvecklingen är att öka medvetenheten om vikten av att upprätthålla och utveckla den egna yrkeskompetensen. En annan ut-maning är att kompetensutvecklingen inte räknas som en investering i upprätthållandet av individens yrkes-

2 Dessa program vid universitet och yrkeshögskolor mot-

svarar till sin omfattning de nuvarande specialiseringsstudierna vid

universitet och yrkeshögskolor (30–60 sp). En avsevärd del av studi-

erna i dessa program utförs på den egna arbetsplatsen och studeran-

den lär sig av det egna arbetet. Även dessa utbildningar är prissatta

så att kostnaderna som studerandena betalar är mycket rimliga.

kunskap och arbetsmarknadskompetens. En sakkun-nig personal som upprätthåller sin kompetens är dock en nödvändighet för att en organisation ska kunna ut-vecklas och vara konkurrenskraftig.

8

.............................................................................

•Det väsentligaste är den kompetens som högskole-examina ger: varje högskoleexamen måste ha de-finierade kompetensmål, de ska vara självständiga helheter och relevanta både i arbetslivet och i på-byggnadsutbildningen.

•En del av magisterexamina bör i framtiden planeras så att de också kan avläggas på deltid och vid sidan av arbetet.

•Urvalet av studerande till magisterutbildningen ska sättas i centrum för det riksomfattande utvecklings-arbetet. Sökandena ska ha tillgång till tydlig och transparent information om urvalet.

•Evaluering och validering av tidigare inhämtad kun-skap ska främjas genom att beskriva kompetensmå-len där utgångspunkten inte är prestationer utan kompetens.

•Examina ska ge färdigheter för kompetensutveckling under hela karriären, internationalism och starka ar-betslivsfärdigheter. Arbetslivsfärdigheter; kunskap om arbetslivet, chefs- och arbetstagarfärdigheter, karriärplanering och handledning och rådgivning vid arbetssökning måste inkluderas i varje högsko-

leexamen. •Att lyfta studielån måste göras mer lockande.•Bra undervisning och utveckling av undervisningen

ska värdesättas och belönas.•Universitetsundervisningen måste grunda sig på

forskning. Tillräckliga resurser måste reserveras för forskning och doktorsutbildning.

2.1. Olika högskolor ger olika examina och olika kunskap

Alla högskoleexamina ska vara självständiga helheter i fråga om innehållet och målen. Även kandidatexamen vid ett universitet ska ha relevans som en självständig examen både i arbetslivet och när man söker till magis-terstudier vid den egna högskolan eller en annan hög-skola, i Finland eller utomlands.

Examina bör alltid ha ett mer omfattande mål och be-hov samt inlärnings- och kompetensmål som grundar sig på dessa. De avsnitt, kurser och övriga helheter som ingår i examen ska genom sina inlärningsmål stöda det övergripande målet för denna examen. Examina som siktar på att producera olika slags kunnande ska ha olika innehåll och undervisnings- och bedömningsme-toder.

Även om olika examina i samma cykel formellt likställs

2. Högskoleutbildning – det väsentligaste är den erhållna kompetensen

9

.............................................................................

är den kompetens de leder till mycket olika. Examina ska jämföras med varandra via den kompetens de pro-ducerar och samtidigt ska universitetsexaminas profil göras klarare.

I urvalet av studerande till universiteten ska rätten att samtidigt avlägga både kandidatexamen och magis-terexamen inte anses som ett egenvärde. Ett separat urval till magisterexamen kan sporra studerandena att analysera sina mål och noggrannare överväga sitt val av högskola och studieväg. En övergång till arbetslivet efter en lägre högskoleexamen kan i många fall göra eventuella magisterstudier mer målinriktade och gi-vande. En del av magisterexamina bör i framtiden pla-neras så att de också kan avläggas på deltid och vid sidan av arbetet.

Det väsentliga är personens kunskap, inte hur eller var den inhämtats. Kunskap som inhämtats till exempel i arbetslivet eller via fritidsaktiviteter i Finland eller ut-omlands kan identifieras och erkännas när högskolan har definierat kompetensmålen för examen och de oli-ka avsnitten som ingår i examen. Det är viktigt att öka evalueringen och valideringen av tidigare inhämtad kunskap (AHOT/APEL), förutom för att göra studierna snabbare och intressantare även med tanke på livs-långt lärande och komplettering av kunskapen. Detta

kräver dock systematisk och aktiv utveckling. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid evaluering och valide-ring av kunskap hos personer som tidigare avlagt hög-skoleexamen utomlands. Genom att utveckla AHOT/APEL-verksamheten bör man i hög grad kunna främja invandrarnas deltagande i högskoleutbildning samt utexaminerades övergång till arbetsuppgifter som motsvarar utbildningsnivån.

För närvarande har AHOT/APEL-åtgärderna framskridit i ojämn takt vid universiteten. Utvecklingen går mot allt enhetligare förfaringssätt inom universiteten, vil-ket betyder att förfaringssätten varierar kraftigt mel-lan enheterna. Beträffande den formella inlärningen har AHOT framskridit mycket väl, men identifieringen av icke-formellt inhämtad kunskap upplevs ännu som problematisk. Det viktigaste i fråga om AHOT är att den ska främjas genom att beskriva kompetensmålen där utgångspunkten inte är prestationer utan kompetens.

2.2. Magisterantagningarna måste göras klarare inom det snaraste

Ändamålsenligheten med urvalet av studerande till högskolor ska kontinuerligt bedömas och man ska sträva efter att hitta metoder som främjar en snabb övergång från andra stadiet till högskolor. Urvalet av

10

.............................................................................

studerande ska göras mindre komplicerat, men samti-digt ska även de som klarat sig sämre på andra stadiet fortfarande ha en chans att bli antagna till en högskola. Vid universiteten har utvecklingsarbetet gått i rätt rikt-ning. Målet med arbetet har varit att välja studerande till större studiehelheter än tidigare, i synnerhet vid ur-valen till den första cykeln.

Vid urvalet av studerande ska de som eftersträvar sin första studieplats placeras i en egen grupp så att de inte behöver tävla med sådana som redan fått en stu-dieplats eller avlagt en examen. De som redan stude-rar vid en högskola eller har avlagt en examen ska om möjligt delta i ett separat urval. De separata urvalen ska dock vara genuina övergångssätt. Endast i detta fall bör man understöda målet som fastställts i regeringens program, att endast de som söker till högskoleutbild-ning för första gången deltar i huvudantagningen.

De som redan avlagt en examen ska i första hand hän-visas till magisteransökan och fortbildning. Det här för-utsätter ur den sökandes perspektiv att det nuvarande diffusa antagningssystemet till magisterutbildningen där kriterierna varierar och förändras snabbt, utvecklas på riksnivå. Hittills har största delen av arbetet med att utveckla urvalet av studerande fokuserat på utveck-ling av huvudantagningen. Med tanke på hur hela vårt

utbildningssystem fungerar är det redan bråttom att göra magisterantagningen klarare.

2.3. Mot livslångt lärande med överförbara färdigheter

Högskolorna har frihet och ansvar att planera sitt ut-bud av examina. Oberoende av det exakta innehållet i examina borde alla högskoleexamina ge färdigheter för arbetslivet samt förbereda studerandena för ett livs-långt lärande, ge färdigheter att kontinuerligt utveckla sig själv, tillägna sig ny information, analysera problem och lösningar, handla i föränderliga situationer samt utveckla studerandenas interaktiva färdigheter och företagarfärdigheter. I undervisningen i ekonomiska vetenskaper bör ett företagarmässigt verksamhetssätt och en företagarattityd betonas. Studerandena bör också genast när de inleder sina studier göras förtrog-na med forsknings- och innovationsverksamheten vid universiteten. För högskoleexamina ska också en hel-het med kompetensmål som beskriver internationali-seringsfärdigheterna fastställas. Helheten genomförs i regel som studentutbyte i minst tre månader. Alla som avlagt examen ska vid sidan om finska och svenska be-härska åtminstone två främmande språk.

Samarbetet med näringslivet ska ytterligare intensifie-

Studerandena bör också genast när de inleder sina studier göras förtrogna med forsknings- och innovationsverksamheten vid universiteten.

11

.............................................................................

ras inom undervisningen och forskningen. Detta kan eftersträvas bland annat med hjälp av gästföreläsare samt representanter för näringslivet som gör längre undervisnings- och forskarbesök. Universiteten ska med hjälp av löne- och andra anställningsvillkor sträva efter att göra den akademiska karriären till ett attraktivt alternativ samt försöka rekrytera personal utanför den traditionella akademiska miljön. Praktik och arbetserfa-renhet ska kunna erkännas som en del av examen när de stöder målen för examen och när den kompetens som uppnåtts på detta sätt kan identifieras.

Högskolorna ska allt aktivare hjälpa de utexaminerade att få arbete och planera sin karriär. Detta innebär att studerandenas behov beaktas bland annat genom att tillsammans med samarbetspartner utveckla men-torskap, karriär- och rekryteringstjänster och alumn-verksamhet. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid utvecklingen av tjänster för studerande med utländsk bakgrund. Universiteten skulle ha stor nytta av att inten-sifiera samarbetet bland annat med arbetsmarknadsor-ganisationerna som kan erbjuda viktig experthjälp för att utveckla arbetslivsfärdigheter och -kunskap. SEFEs kurser ”Arbetslivsfärdigheter för experter och chefer” är ett bra exempel på detta.

Vikten av arbetslivsfärdigheter och karriärplanering

betonas när målet är kortare studietider och lägre utexamineringsåldrar. Förändringen från nuvarande praxis kommer inte att ske i en handvändning då hög-skolestuderandena inleder sin arbetskarriär redan un-der studietiden och snabbt efter examen övergår till arbete som motsvarar utbildningsnivån. Risken är att studerande som har liten arbetserfarenhet hamnar på övergångsarbetsmarknaden. Förutom högskolorna måste även arbetsgivarna identifiera de högt utbilda-des förändrade karaktär i sina egna rekryteringsförfa-randen.

2.4. Det måste bli mer lockande att lyfta studielån

Studiernas framskridande måste tryggas med ett till-räckligt studiestöd som möjliggör studier på heltid. Studiestödet består av beloppet som betalas till stude-rande samt statsborgen för studielån. Förutom studier i hemlandet ska alla studerande ha ekonomiska förut-sättningar för att avlägga en internationell rörlighets-period. Studiestödet påverkar uppnåendet av de ut-bildningspolitiska målen endast mycket begränsat och därför ska det i första hand räknas som en socialpolitisk förmån som tryggar utkomsten under studietiden.

Högskolorna ska allt aktivare hjälpa de utexaminerade att få arbete och planera sin karriär.

12

.............................................................................

För att säkerställa ett tillräckligt studiestöd är det nödvändigt att utveckla studielånet på så sätt att det upplevs attraktivare än nu att lyfta det. De drivfjädrar som används för att detta ska uppnås måste vara fung-erande, förståeliga samt inriktade på studerande som behöver stöd och avlägger sina studier målinriktat. När studiestödssystemet förändras i framtiden kan den statliga garantiandelen ökas.

2.5. Undervisningen måste ges den uppskattning den är värd

Bra undervisning ska uppskattas och belönas. Uni-versitetsundervisningen ska grunda sig på senaste forskningsdata såväl från vetenskapsgren som från de inlärningssätt som utvecklar sakkunskapen bäst. En systematisk och kontinuerlig utveckling av undervis-ningsmetoderna förutsätter starkare pedagogiskt le-darskap vid universiteten. Uppmärksamhet ska fästas vid undervisningsfärdigheterna bland alla som under-visar och alla ska ha möjlighet och uppmuntras att ut-veckla sig pedagogiskt. Universiteten ska uppmuntra alla som undervisar att avlägga pedagogiska studier.

Det är viktigt att satsa på utvecklingen av lärartutor-verksamheten för att de nuvarande förfaringssätten som upplevts som tunga och oändamålsenliga kan börja tjäna hela universitetsgemenskapen. Lärartutor-verksamheten är viktig för att studerandena ska inte-greras i forskar- och universitetssamhället.

2.6. Även de ekonomiska vetenskaperna stöder sig på grundforskning

Forskning och undervisning i ekonomiska vetenskaper ska alltid vara tätt sammanlänkade. Utgångspunkten ska vara undervisning som grundar sig på den senaste forskningen och att alla forskare deltar i undervisning-en. Forskning av hög kvalitet kräver tillräckligt med re-surser och ett tillräckligt omfattande forskarsamfund. Universitet som betonar forskning ska satsa tillräckligt på forskningen samt erbjuda forskarna goda tidsmäs-siga och finansiella resurser för att bedriva forskning.

Tillämpad forskning är viktigt men grundforskningen är universitetets ryggrad. Det är viktigt att satsa på grundforskning och resurserna måste tryggas. En verk-lig förändring är omöjlig utan grundforskning som ut-går ifrån nyfikenhet, som saknar direkt identifierbara

13

.............................................................................

fördelar och som söker nya områden och skärningsytor.

Doktorsutbildningen ska i regel vara på heltid och dok-toranderna måste ha en tillräckligt tryggad ekonomi. Ett anställningsförhållande vid universitetet är i många fall det bästa sättet att säkerställa att doktorsstudierna framskrider. Doktoranderna får inte hamna mellan an-ställningsförhållande och studerandestatus. Doktors-utbildningen har utvecklats allt mer i riktningen mot strukturerade doktorsprogram och -skolor. Detta är i många fall en positiv utvecklingstrend.

• I högskolesystemet är det väsentligaste inte struk-turen utan kompetensen som examina ger, skillna-derna mellan examina och lösningar som är strate-giskt viktiga för verksamheten.

•Studerandenas kvalitativa sysselsättningsgrad mås-te lyftas fram som mätare till högskolornas finansie-ringssystem.

•Högskolorna måste få en etablerad rätt att ta ut ter-minsavgifter av studerande från länder utanför EU-/EES-området.

•Den internationella konkurrensen förutsätter att kvaliteten säkras med internationella kvalitetsut-märkelser.

3.1. I högskolesystemet är inte strukturen ett värde i sig

Syftet med högskolesystemet är att möjliggöra ut-bildning och forskning så att det utvecklas olika slags kunnande i samhället. Det viktiga är inte högskolesys-temets strukturer utan innehållet i högskoleexamina, tydlig kompetens som de producerar och skillnader mellan examina.Högskolesystemet ska granskas som en helhet. Hög-skolorna ska bedöma sin arbetsfördelning och sitt samarbete strategiskt så att onödiga överlappningar ska kunna minskas och arbetsfördelningen rationali-seras. Denna granskning kan beroende på högskola, område eller utbildningsområde leda till lösningar som även avviker från den nuvarande dualmodellen. I strategierna ska högskolornas egna vetenskapsgrenar beaktas men också högskolorna inom området och de övriga högskolorna i Finland. Externa faktorer får inte hindra högskolorna från att fatta beslut om utveckling av samarbetet, verksamheten och strukturerna som de från sina egna utgångspunkter anser strategiskt riktiga.

För närvarande har endast de första, delvis stapplande stegen tagits i universitetens strategiarbete. Alltför ofta saknas realistiska utvecklingssätt för att nå visionerna. Svåra val om att minska på tyngdpunktsområden vid

3. Högskolesystemet ska tjäna de uppsatta målen

14

.............................................................................

universiteten har endast gjorts vid ett fåtal universitet.

3.2. Bra sysselsättning till finansieringsgrund

Den nya finansieringsmodellen för universitet som tas i bruk i början av 2013 är ett steg i rätt riktning som i hög grad stöder de mål som bör uppnås ifråga om univer-sitetsreformerna. Finansieringskriteriernas tyngdpunkt har flyttats från målen till resultaten. Finansieringsmo-dellens styrningseffekt är stor. Som en betydande brist i modellen måste man räkna avsaknaden av kriterier som skulle sporra universiteten att fästa uppmärksam-het vid de snart utexaminerade studerandenas kvalita-tiva sysselsättningsgrad eller vid ett intensivare sam-arbete med olika aktörer i arbetslivet. Högskolornas finansieringsmodell ska grunda sig förutom på kvalita-tiva utfall även i mycket hög utsträckning på belöning av hög kvalitet och kvalitetsförbättring även om ibruk-tagandet av dessa mätare skulle kräva ett omfattande utvecklingsarbete.

3.3. Experimentet med terminsavgifter måste göras bestående

Högskoleutbildningen i Finland är en offentlig tjänst som måste tryggas med offentliga medel. Utbildning

som leder till examen ska för finländska studerande vara fri från direkta avgifter som tas ut före studierna eller un-der studietiden.

Då de offentliga medel som anvisas för högskoleutbild-ning blir knappare bör högskolorna om de så önskar ändå kunna ta ut terminsavgifter av examensstuderande från länder utanför EU/EES-området. Erfarenheterna av experimentet med terminsavgifter som inleddes 2010 ger på grund av den ringa mängd material som inkom-mit ingen entydig bild av effekterna av ibruktagandet av terminsavgifter. De positiva erfarenheterna vid Vill-manstrands tekniska universitet visar dock att det inte är motiverat att förbjuda universiteten att ta ut termins-avgifter. Rätt använda kan terminsavgifterna bidra till att trygga och förbättra kvaliteten på högskolestudierna genom att utvidga universitetens finansieringsgrund. 3.4. Kvalitetssäkring skapar förtroende

Högskolorna ansvarar för de examina de beviljar och för deras kvalitet. Högskolornas olika intressegrupper, såsom sökande, studerande, arbetsgivare, personal, andra högskolor och samhället i en större omfattning, ska kunna lita på högskolornas och examinas kvalitet. För att bevara sitt förtroende är det nödvändigt med en extern kvalitetssäkring och ett offentliggörande av högskolornas verksamhet och resultat. Högskolorna

15

.............................................................................

ska uppmuntras att skaffa internationella ackredite-ringar och kvalitetsutmärkelser. Kvalitetsutmärkelserna som redan används i stor omfattning inom de ekono-miska vetenskaperna har avsevärt stärkt universitetens eget kvalitetsarbete och ökat möjligheterna till inter-nationalisering.

Det omfattande och utspridda fortbildningsfältet och särskilt det stora antalet privata tjänsteproducenter gör det utmanande att följa utbudet av fortbildning och kvaliteten på utbildningen. Det är viktigt att satsa betydligt mer på kvalitetsbedömning och kvalitets-säkring av fortbildningen än vad man satsar för närva-rande. Kvalitetssäkringens betydelse ökar i synnerhet om offentliga medel i framtiden styrs även till privata utbildningsanordnare t.ex. via personliga utbildnings-konton.

•Studerandena ska redan under examensstudierna motiveras till kontinuerlig kompetensutveckling under hela karriären. Utexaminerade ekonomer ska uppmuntras att identifiera sina utvecklingsbehov.

•Kompetensutvecklingen ska vara tillgänglig även vid lågkonjunktur och oberoende av direkta arbets-givarintressen.

•För att tillgodose nya kompetensbehov måste fortbild-

ningen bli ännu mer inriktad på efterfrågan. •Förutom chefs-, ledarskaps- och företagarkunskap är

det också viktigt att satsa på utveckling av kunskap som siktar på att stärka expertkarriären.

•Universiteten ska inkludera sin samhälleliga uppgift och särskilt främjandet av livslångt lärande och kompe-tensutveckling i kärnan av sin verksamhet.

• Inom fortbildningen ska studierna göras personliga med hjälp av evaluering och validering av tidigare in-hämtad kunskap (AHOT/APEL) samt en personlig ut-vecklingsplan.

•Finansieringen av fortbildningen ska utvecklas så att såväl staten, arbetstagarna som arbetsgivarna deltar i finansieringen.

•En finansieringsmodell för fortbildningen där såväl offentliga medel, arbetsgivarens och arbetstagarens pengar styrs till ett personligt utbildningskonto, skulle möjliggöra utbildning oberoende av konjunkturväx-lingar. Även privata utbildningsanordnare bör ha till-gång till ett utbildningskonto.

4.1. Kompetensen måste utvecklas under hela karriären

En stor utmaning för utvecklingen av ekonomernas

4. Kompetensutveckling måste bli en självklarhet

16

.............................................................................

kunnande är anpassningen till olika roller och arbets-uppgifter under karriären samt regelbunden utvärde-ring och utveckling av det egna kunnandet. Studeran-dena ska redan under examensstudierna motiveras till livslångt lärande och kontinuerlig kompetensutveck-ling under hela karriären. Utexaminerade ekonomer ska uppmanas att identifiera sina utvecklingsbehov och de måste få hjälp med att hitta de kompetensom-råden som eventuellt behöver utvecklas. Viktigt i fråga om kompetensutveckling är inte att avlägga olika exa-mina utan att utöka sitt kunnande.

Fortbildningsutbudet måste utvecklas så att det bättre tillgodoser ekonomernas behov av utbildning och de praktiska trösklarna att delta måste sänkas. Ekono-merna upplever att de största hindren till att utveckla kompetensen i arbetslivet är bristen på lämplig utbild-ning samt särskilt bristen på tid och i viss mån även bristen på pengar3. Ekonomerna förväntar sig snabb och direkt nytta av utbildningen i det egna arbetet och arbetsuppgifterna. Det är en utmaning att utveckla så-dana former av kompetensutveckling där inlärningen sker i så stor utsträckning som möjligt i det egna arbe-tet och på den egna arbetsplatsen så att ekonomen lär

3 Hartikainen, A. (2011): Utveckling av ekonomernas yrkes-

kompetens – arbetsgivarnas attityder och satsningar. SEFEs rappor-

ter 4/2011.

sig av sitt arbete och av arbetsgemenskapen. Kompe-tensutvecklingen ska vara tillgänglig även vid lågkon-junktur och oberoende av direkta arbetsgivarintressen. Vuxenutbildningsstödet måste bevaras åtminstone på nuvarande nivå. I synnerhet i framtiden borde man fundera över om studielånets sporrande effekt kunde ökas bland vuxna på så sätt att vuxenstudierna skulle bli ekonomiskt möjliga och mer sporrande än nu även med stöd av studiestödet i sådana situationer där vill-koren får vuxenutbildningsstöd inte uppfylls.

Arbetslösa måste även framöver kunna utbilda sig på eget initiativ under arbetslöshetsperioden utan att för-lora arbetslöshetsförmånen. Arbetskraftsutbildningen som erbjuds högskoleutbildade måste vara av hög kva-litet och beakta arbetsmarknadens särdrag för högsko-leutbildade. För att kunna betjäna högskoleutbildade och tillgodose deras behov krävs specialkunnande och utbildning av personalen på arbets- och näringsbyrå-erna.

Som stöd för utbildnings- och karriärval behövs hand-lednings- och rådgivningstjänster som är särskilt avsed-da för vuxna i arbetsför ålder och som inte är bundna till individens arbetsmarknadsposition. Högskolorna måste satsa på handlednings- och rådgivningstjänster för vuxna samt tillsammans med sina samarbetspartner

17

.............................................................................

andra stödtjänster för studier. Dessa tjänster ska också beakta vuxenstuderandenas behov och tidsscheman.

Det är viktigt att identifiera det egna kunnandet och bedöma den egna kompetensnivån rätt för att ta reda på vad som behöver utvecklas men också för att fast-ställa den riktiga lönenivån. I många lönesystem är indi-videns kunnande den centrala faktorn som bestämmer lönenivån vid sidan av arbetets svårighetsgrad. Då är det av största vikt att en expert kan utvärdera sitt kun-nande och identifiera sin yrkesinriktade kompetens så preciserat som möjligt och åskådliggöra sitt kunnande.

4.2. Arbetslivets behov bör styra utbildningsutbudet

För att tillgodose nya kompetensbehov måste fortbild-ningen bli ännu mer inriktad på efterfrågan. Utveck-lingsbehoven både i arbetslivet och i samhället samt individernas utvecklingsbehov måste beaktas bättre än nu när utbildningsutbudet planeras. En allt större del av ekonomernas karriärutveckling är i framtiden inriktad på chefs- och ledningsuppgifter men också på horisontalt avancemang, dvs. rörlighet mellan olika krä-vande expertuppgifter. Då är det med tanke på kompe-tensutvecklingen viktigt att utveckla sådan kompetens som stöder expertkarriären och sådan kompetens som

krävs av en specialexpert. Exempel på sådana färdighe-ter är färdigheter som behövs i organisationens utveck-lingsprojekt, utbildningsuppgifter samt i forskning och forsknings- och utvecklingsuppgifter. Dessutom måste man i fortbildningen satsa på att stärka företagarkun-skapen.

Universiteten ska bevara en nära relation till de ut-examinerade och inta en viktig roll som utvecklare av deras frivilliga yrkeskompetens. Samarbetet mellan universitet, alumner och SEFEs medlemsföreningar på universitetsorterna ska intensifieras ytterligare för att ekonomer i arbetslivet ska kunna nås lättast och för att de ska ha tillgång till sådan fortbildning som de behö-ver. Man måste satsa systematiskt och långsiktigt på utvecklingen av fortbildningen både inom varje enhet som erbjuder utbildning och genom en dialog mellan universiteten och enheterna som erbjuder fortbild-ning.

Universiteten ska sporras till att fundera över hur de kan koppla samman fortbildningen med grund- och påbyggnadsutbildningen i ekonomiska vetenskaper och med den vetenskapliga forskningen samt hur den utbildning som anordnas tillgodoser kompetensbeho-ven i arbetslivet. Fortbildningen måste också ännu star-kare än tidigare profilera sig och dra nytta av det egna

Utvecklingen av fortbildningen förutsätter att det skapas genuina drivfjädrar för

universiteten så att de satsar resurser på att främja livslångt lärande.

18

.............................................................................

universitetets strategiska styrkor. Inom fortbildningen ska studierna göras personliga med hjälp av evaluering och validering av tidigare inhämtad kunskap (AHOT/APEL) samt en personlig utvecklingsplan.

4.3. Fortbildningens finansieringsgrund som trepartssamarbete

Den offentliga ekonomins försvagade utsikter och den knappare offentliga finansieringen förutsätter att hög-skolornas finansieringsgrund utvidgas och nya finansie-ringsmodeller utvecklas. En ändamålsenlig och rättvis användning av den offentliga finansieringen förutsätter oundvikligen prioriteringar även inom utbildningssys-temet: för vilka grupper och vilken utbildning används den allt knappare offentliga finansieringen?

När den offentliga finansieringen blir knappare är det en tvingande nödvändighet att utveckla finansierings-modeller som förenar den offentliga och privata finan-sieringen i synnerhet för fortbildningen. Finansierings-grunden måste i framtiden allt mer skapas så att såväl staten, arbetsgivarna som arbetstagarna deltar i finan-sieringen av utbildningen. Även internationella model-ler styr oss att utveckla finansieringen av fortbildningen allt kraftigare i denna riktning.

Utvecklingen av fortbildningen förutsätter att det ska-pas genuina drivfjädrar för universiteten så att de satsar resurser på att främja livslångt lärande. Fortbildnings-enheternas ställning som universitetens strategiska aktörer måste också stärkas. Dessa enheter är en viktig port till arbetslivet och samhället. Fortbildningens ställ-ning måste stärkas och dess prestige höjas i större ut-sträckning såväl inom universiteten som i samhället och arbetslivet.

Universitetens finansieringsmodell och mål- och resul-tatstyrning beaktar fortfarande universitetens tredje, samhälleliga uppgift dåligt. Även finansieringsmodellen borde sporra universiteten att ta sin samhälleliga upp-gift och särskilt främjandet av utvecklingen av livslångt lärande och kompetens på allvar. Detta borde återspeg-las även i fördelningen av medel inom universiteten.

För att stärka fortbildningens investeringskaraktär krävs att de som drar nytta av utbildningen, dvs. individerna själva och deras arbetsgivare, binder sig mer än nu till att utveckla sin kompetens på lång sikt. När efterfrågan framhävs och investeringskaraktären stärks inspirerar och engagerar det i bästa fall individerna att satsa på sin egen yrkesutveckling. Ett sätt att öka både indivi-dernas och arbetsplatsernas investeringar i utbildning är att skapa skattemässiga drivfjädrar i individernas och

19

Information om universitets-utbildning i ekonomiska

vetenskapersamfundens beskattning. När individen betalar sina studier själv ska utbildningskostnaderna vara avdrags-gilla i personbeskattningen. På motsvarande sätt ska utbildning som arbetsgivaren bekostar inte tolkas som beskattningsbar inkomst i personbeskattningen. Även företagare måste ha rätt att utveckla sin kompetens och detta måste också stödas med hjälp av beskattningen. Behandlingen av utbildningskostnader i beskattningen måste alltid vara entydig och klar.

Om utbildningen skulle vara mer inriktad på efterfrågan med hjälp av ett personligt utbildningskonto eller en motsvarande modell som betonar efterfråga, skulle ut-bildningsanordnare styras till att utveckla och tillgodose utbildningsbehoven och efterfrågan i arbetslivet. Detta skulle ock-så sporra utbildningsorganisationerna att planera och utveckla de tillgängliga stu-diehelheterna i ett närmare samarbete med arbetslivet. Då utbildningen riktas in allt mer på efterfrågan och finansierings-grunden utvidgas blir också penningflö-dena i vuxenutbildning som genomförs med offentliga medel och utbildningens verkliga kostnader synliga. Detta ökar också kännedomen om utbildningssats-

ningarnas betydelse och kostnad.

SEFE anser att modellen med ett personligt utbildnings-konto borde vara så generell som möjligt så att kontot kunde utnyttjas för att utveckla både offentliga läroan-stalters och privata utbildningsanordnares tjänster. Detta skulle ha en positiv och sporrande effekt även på uppkomsten av en genuin utbildningsmarknad för fortbildning.

20

1 Aalto-universitetet2 Åbo Akademi3 Itä-Suomen yliopisto4 Jyväskylän yliopisto5 Lappeenrannan teknillinen yliopisto6 Oulun yliopisto7 Svenska handelshögskolan8 Tampereen yliopisto9 Turun yliopisto10 Vasa universitet

Filialerna11 Turun yliopisto Pori12 Svenska Handelshögskolan i Vasa13 Aalto-universitetet St:Michel

< 3000

< 2000

< 1250

< 750

Filial

Antalet studerande (FTE):

12

34

5

6

8

9

10

11

12

13

3

7

Enheter och karta

21

Avlagda examina i handelsvetenskap

Toht. tutkinto

Lis. tutkinto

Ylempi korkeak. tutkinto

Alempi korkeak. tutkinto

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

Bild 2. Handelsvetenskapliga examina 2005-

Den stora ökningen av antalet examina är en följd av examens-reformen som förutsätter att man avägger kandidatexamen. Exa-menstoppen 2008 var en följd av att övergångsperioden för det nya gamla examenssystemet hade upphört.

Toht. tutkinto

Lis. tutkinto

Ylempi korkeak. tutkinto

Alempi korkeak. tutkinto

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

16 000

14 000

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

0

Antalet studerande (FTE)

Det totala antalet ekonomistu-derande har hållits på en relativt jämn nivå efter 80-90-talets kraf-tiga tillväxt. Förändringen i förhål-landet mellan dem som avlägger lägre och högre högskoleexamen beror på examensreformen.

Doktorsexamen

Licensiatexamen

Högre högskoleexa-

men

Doktorsexamen

Licensiatexamen

Högre högskoleexa-

men

Lägre högskoleexa-

men

22

Ylempi korkeak. tutkinto

Alempi korkeak. tutkinto

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

3 500

3 000

2 500

2 000

1 500

1 000

500

0

Antalet nya studerande

Antagningen till magisternivå ökar ständigt. I framtiden kommer det här även att synas i en minsk-ning av nya studerande på kan-didatnivå och antalet studerande totalt.

Bild 4. Nya ekonomistuderande 2005-2011

Högre högskoleexamen

Lägre högskoleexamen

23

Des

ign:

Mar

i Loh

isal

o, T

mi S

alliH

oo

Finlands Ekonomförbund – SEFE är en service- och intresse-organisation för personer som avlagt högskoleexamen inom

ekonomiska vetenskaper och för ekonomistuderande.

SEFE betjänar sina medlemmar i varje skede av deras karriär, och bevakar ekonomernas intressen i arbetslivet, samhället

och inom utbildning.

Suomen Ekonomiliitto – Finlands Ekonomförbund – SEFE ryBanvaktsgatan 2, 00520 HelsingforsP. 020 129 9299, faksi 0201 299 229

www.sefe.fi