Seniora Läkare 99 · mängder data. Se vidare min artikel på sidan 25 i detta nummer. Seniora Läkare vill och kan bidra aktivto till sjukvårdens utveckling. 2 Seniora Läkare

Nr 2 2017 Utgiven av Seniora Läkare – intresseförening i Sveriges läkarförbund

Seniora Läkare

”Framtidens sjukvård – vad innebär den för dig som senior läkare/senior patient?

• Sidorna 5 och 8-9

• Sidorna 4-11

Hur kulturellär hjärnan?

Resornasom sätterkrydda påtillvaron

• sid 28-29• sid 18-21

Glädjande att såmånga medlemmarslöt upp vid SenioraLäkares Jubileums-möte ute på Djurö.Firandet av 50 år är

något stort. Många har varit medunder större delen av dessa år och harerfarenheter och kan blicka bakåtmen också framåt.

Frågor som var aktuella när för-eningen bildades är fortfarandeaktuella, nämligen åldersdiskrimine-ring, anställningsformer, pensionsfrå-gor och fortbildning inte bara för deläkare som är yrkesverksamma utanäven för de pensionerade läkarna.

När jag besökte lokalavdelningen iSkåne fick jag erfara att man fort -sätter med uppdatering i mångamedicinska frågor. Våra egna vår- ochhöstmöten är också fina exempel påhögtstående fortbilningskvalitet.

Sjukvårdsdebatten på Djurö meden kvalificerad panel av deltagareväckte debattlusten hos mötesdelta-garna. Svensk sjukvård är sedan någraår inne i en mycket negativ utvecklingmed färre akutvårdplatser ochvårdplatser inom kommunerna ochdessutom tilltagande personalflykt.

Vården är mycket ojämlikt fördeladi landet, särskilt för socioekonomisktsvagare invånare. Hälso- ochsjukvårds lagen (HSL) anger att vårdenskall var jämlik för alla i hela landet.

Väntetiderna ökar och varierar i

olika delar av Sverige. SverigesKommuner och landsting, SKL, harväntelistor för den slutna vården sominte är aktuella och där det inte finnsnågra kvalitetsmått.

Seniora Läkare är en intresse -förening i Sveriges Läkarförbund ochvill försöka påverka så att patienternafår större möjlighet till en jämlik hälso-och sjukvård och så att det blir möjligtatt söka sjukhusvård i hela landet.Denna möjlighet finns för den öppnavården, men även denna är begränsadav regler från olika regioner/ landsting.

I Seniora Läkare anser vi i likhetmed Riksrevisionen att SKL är enintresseorganisation som inte bör ochkan agera som en myndighet.

Seniora läkare vill söka samarbetemed pensionärsorganisationerna iSverige för opinionsbildning då derasmedlemmar utgör dem som sökermest vård och är beroende av en väl-fungerande hälso- och sjukvård jämliki hela landet.

Socialstyrelsen bör upprättaen nationell slutenvårdslistaSjukhusbunden vård ska kunna sökas ihela landet. Staten bör ta initiativ tillatt en nationell slutenvårdslista upp-rättas av Socialstyrelsen där kvalitetoch väntetider registreras. Förinvånare som har svårighet att tolka

denna lista bör personlig rådgivningerbjudas av exempelvis seniora läkaresom slutat sin aktiva tjänst. Därmedmöjliggöres att även socioekonomisktmindre starka invånare får sammamöjlighet till en jämlik vård. Kvalitets-konkurrens anser vi första hand skallkomma invånarna tillgodo, men kanockså förbättra vårdkvaliteten i sinhelhet.

Digitalisera mera!Ytterligare en fråga som jag vill lyftaär digitalisering. Varför har interegioner/landsting använt sig mer avdigitalisering för att minska den admi-nistrativa bördan inom hälso- ochsjukvården? Banker och försäkrings-bolag har t.ex. minskat denadministra tiva personalen med 30procent. Digitalisering har definitivtframtiden för sig då systemen klararatt snabbt lagra och analysera enormamängder data. Se vidare min artikelpå sidan 25 i detta nummer.

Seniora Läkare vill och kan bidraaktivt till sjukvårdens utveckling.

2 Seniora Läkare | 2 2017

Seniora Läkares redaktionskommitté

FAKTA | Detta gäller för medlemmar i Seniora Läkaret Seniora Läkare är en intresseförening inomSveriges Läkarförbund. För att vara med iSeniora Läkare måste du vara medlem i Läkar-förbundet. Du behöver inte ha uppnått en vissålder för att få bli medlem.Medlemsavgiften i Seniora Läkare är 250

kr/år. Avgiften debiteras samtidigt med Läkar-förbundets medlemsavgift. Du söker medlem-skap lättast via vår hemsida www.slf.se/senioreller genom att kontakta sekreteraren [email protected] Tel: 072 5431333.Som senior och pensionerad läkare har du

50 procents rabatt på Läkartidningens fortbild-ningar och symposier.Om du, när du upphört med din yrkes -

verksamhet, vill ha reducerad medlems avgift i Läkarförbundet kan du anmäla dig som pen-sionärsmedlem där. Medlems avgiften är för närvarande 876 kr/år. Du har som pen-sionärsmedlem kvar Läkartidningen och kanutnyttja erbjudanden om resor, fritidsboendeetc, men förlorar juridiskt stöd som beröryrkesverksamheten. Din yrkesförsäkring iFolksam påverkas inte så länge du är medlem i Läkarförbundet.

TorstenMossberg

Anestesiolog, f.d medicinal-råd i Social-styrelsen.Sekreterararei SenioraLäkare.Expert i IVO.

MarianneOrs

Kliniskneurofysiologvid Skånesuniversitets -sjukhus.Webbansvarigför SenioraLäkare

JosefMilerad

Redaktör för SenioraLäkare ochskolöver-läkare.

Redigering: Christer Bark.

Det går bra att kontakta oss via [email protected]@[email protected]

Tidningen Seniora Läkare ges ut av Seniora Läkare,intresseförening i Sveriges läkarförbund.Tidningen kommer ut med fyra nummer om året (mars, juni, oktober och december).

Talesättet att livet, under-förstått det goda livet,börjar vi 50 kan även gällaföreningar. Referaten frånvårt 50-årsfirande belyser

hur livaktig föreningen är och hurmycket den idag har att erbjuda.Detta, liksom tidigare möten förläggstill natursköna och historisktintressanta platser som man kanskeinte skulle besökt på egen hand.

Vare sig man som senior vill fort-sätta att yrkesarbeta, ägna sig åtideellt arbete eller uppleva nya platseroch kulturer i sällskap med kolleger såhar programmen något att erbjuda tillalla. I tidningen följer vi upp medinformation och inspiration till aktivi-teter och evenemang.

Referaten från detta nummerspeglar det varierade mötes -programmet, de medicinska framste-

gen, då ofta sådana som berörseniorer (eller årsrika som Barbro Wes-terholm föredrar att säga), lite avdagens sjukvårdspolitiska debatt ochmer lättsamma kulturhistoriska inslag.Och slutligen det som ärgrundreceptet för alla lyckade möten;vacker miljö, god mat och tid för socialsamvaro. Så läs och låt dig inspirerasatt delta i kommande evenemang.

Josef Milerad

redaktören har ordet

Life begins at 50

Anders Dahlqvist, ordförande i föreningen Seniora Läkare

ledaren

”Låt patienterna sökasjukhusvård i hela landet”

INNEHÅLL Nr 2 | 2017

FÖRSLAG FRÅN SENIORA LÄKARE FÖR ATTKOMMA TILLRÄTTA MED DEN OJÄMLIKA VÅRDEN:

medlemsnotisen | Nästa nummer kommer ut 17-19 oktober!

t Vill du hyra ut ditt hus i Provence?Sälja din segelbåt? Byta din 4:a påÖstermalm mot en stuga i Torekov?Köpa golfklubbor eller söker du res -sällskap? En medlemsnotis i Seniora

Läkare kan vara en bra start och ärgratis för föreningens medlemmar.Max 280 tecken! Kontakta Marianne per mail:[email protected]

Annonsera med en gratis medlemsnotis!

3 Ledaren | Av Anders Dahlqvist.4 -11 Jubileumsmötet på Djurö | 50-årsfesten,föreläsningarna, debatten, årsmötet, utflykterna.12 -16 Stockholms skärgård | Idag och igår. 17 Höstmötet i Arjeplog | Arjeplog är redo!18 -24 Vetenskap & kultur | Hjärnan. | Vad är liv?

25 Krönika | Anders Dahlqvist om digitalisering.26 Föreningsnytt | Rapport från Väst-Säl.28-29 Resor | Resorna 2017-2018.30-31 Debatt | Etik: Assisterat självvalt livsslut.| Musik: Om Weill och Brecht.32 Krysset.

Stockholms skärgård visade sigfrån sin allra bästa sida när vifirade vår förenings 50-års -jubileum på Djurö. Rekord-många medlemmar, 300,hade anmält sig, bara två fickförhinder så vi var 298 pådeltagarlistan, ett rekordför våra möten. Många slötupp vid Räntmästar -trappan i gamla stan iStockholm för att följamed båten Sjögull utfrån Stockholmgenom innerskär-gården till Djurö.Solen sken, vindenvar lagom fläk-tande och många

kunde sitta ute pådäck för att beundra

vår fantastiska skärgård medalla stora påkostade villor och snickar -glädjeprydda prydliga sommarställen.Efter Vaxholm rundade vi Värmdölandet,in i Vindö strömmar och nådde sedan

Djurö efter att ha passerat under denimponerande Djuröbron.

Efter att vi kämpat oss uppför backentill Djurönäsets flotta kursgård, byggdför PTK på det rika 1970-talet, kunde vinjuta av en kopp kaffe och sen bänka ossför att ta del av två jubileumsföreläs-ningar, Bo Hjern som blickade bakåt ochBarbro Westerholm som tittade i kristall-kulan framåt och funderade överSeniora Läkares roll.

Efter att Anders Dahlqvist, ordförandei Seniora Läkare hälsat oss välkomna ochsekreteraren Torsten Mossberg mednågra glimtar ur föreningens historiapåmint oss om att vi faktiskt firar 50 årtog Bo Hjern över.

Historisk exposéöver 50 årinom sjukvårdenBo Hjernmed bakgrund som kirurg gavmed sitt föredrag Glimtar av sjukvården

föreningsnytt | 50-årsfirandet på Djurö

4 Seniora Läkare | 2 2017 5Seniora Läkare | 2 2017

Vilken härligjubileumsfest!

under 50 år en fascinerande bild avsina fackliga engagemang ochspännande tid som VD på Läkarför-bundet (1974-1990). Bo var med vidkonflikten 1971 då gruppmottag-ningar etablerades i Göteborg ochLäkartjänst AB (sedan Praktikertjänst)bildades. Bo var med när en proposi-tion lades om utbildning i Umeå ochblev då en känd representant för stu-dentkårerna då han krävde bättrekvalitet och yttrade ”Det får inte blien EPA-högskola” något som Bo vidhemkomsten till Stockholm ångradedå han kunde se citatet på tidningar-nas löpsedlar.

Bo skildrade också hur det gick tillnär sjukronorsreformen infördes – denmest genomgripande reformen isvensk sjukvård. Ett spännande ochroligt framförande kryddat med anek-doter. Bo har lovat sammanfatta sinföreläsning i ett kommande nummerav Seniora Läkare. Det ser vi framemot.

Barbro Westerholm beskrev sedan i sittföredrag Seniora Läkares roll nu och iframtiden alla de utmaningar viårsrika står inför, kanske framför alltvad vi i föreningen kan och bör ta ossan.

Var femte person i Sverige är 65 åreller äldre. Antalet personer 85+ för-väntas öka med 130 procent till 2020.Stödet från sjukvården till de kronisktsjuka är svagt. Många äldre uppleveren otillfredsställande situation trotsatt läkar- och sjukskötersketäthetenhar ökat betydligt under den senaste10-årsperioden.

22 procent av läkarna är 60+, över 3 000 är 65+. Lätt att föreställa sig hurvården skulle fungera utan dessaseniorer. Föreningen Seniora Läkaresutmaningar är framöver att ordna bra

anställningsförhållanden för senioraläkare, se till att vi får del av fortbild-ning, arbeta för en enkel och pålitligläkemedelsförskrivning via elektro-niska recept, arbeta för ett enkeltremissutfärdande, bra försäkrings -intyg och sist men kanske viktigast;utvärdera värdet av läkares livser-farenhet i vård och omsorg. Helstockså belysa vad seniora läkaresideella insatser betyder för sam-hället. Barbro efterlyste ocksåett större politiskt engage-mang och uppmanade oss gåmed i något parti.

Som slutord citeradeBarbro nobelpristagaren

Arvid Carlsson ”…. Vi lever i ettsamhälle där vi är måna om att

utnyttja resurser effektivt. Hos äldrefinns en enorm mängd resurser till-gängliga, som dessutom inte harnågot emot att användas. Det ärkonstigt att vi i Sverige är så efter-blivna och inte inser vilket slöseri detär. Att tvinga bort äldre från arbets-marknaden är det värsta, det får intefortsätta!”

Det var nog många i auditoriet somnu funderade på att engagera sigpolitiskt för att förhindra fortsattålderism. Även Barbro har lovat attskriva en artikel till ett kommandenummer av Seniora Läkare. TackBarbro och Bo för förnämlig inledningpå vårt jubileumsmöte!

På fredagskvällen minglade vi medsjöutsikt och njöt av en härlig grill-buffé. Vi blev underhållna av Lottenoch Mårten Fogelström från Sundskäri norra skärgården. De spelade skär-gårdslåtar, flera komponerade avderas morfar Rolf Fogelström frånSundskär. Lotten imponerade med sittvackra nyckelharpospel och Mårtenmed fint gitarrackompanjemang.

Texter från jubileumsmötet:

Peter Larsson, Josef Milerad, Torsten Mossberg och Marianne OrsDjurömötet slog nytt deltagarrekord

”Seniora läkarestår inför mångautmaningar”

• Fortsättning nästa uppslag >>>

Djurömötets andratema handlade omhjärnan och

inleddes av professoremerita Eva Svanborg,verksam vid Neurofysiolo-giska kliniken vid Linkö-pings universitet.

Eva började med attkonstatera att sömn är enförutsättning för liv ochatt det finns sällsyntasjukdomar där patienteninte kan sova. Tillståndetleder snabbt till döden.

Under sömnen byggsenergidepoter upp ihjärnan och djur med högmetabolism som exempelvis kattersover mycket. En viktig funktionunder sömnen är att rensa hjärnanfrån slaggprodukter, t ex β-amyloid.Vilken betydelse detta har för utveck-lingen av demenssjukdomar är etthett forskningsområde.

En annan rensningsfunktion är atteliminera överflödiga synapser sombildats under dagen när hjärnanarbetat. Oviktigt material sorterasundan och väsentligheter arkiveras ilämpliga fack i långtidsminnet. En godsömn gör dig alltså lite smartare.

Sömnen förändras under livet. Viseniorer har mindre mängd djupsömn,är mera lättväckta med flera ochlängre uppvaknanden. Vi har ocksålite sämre förmåga att hålla oss vaknapå dagarna och tar gärna en tupplur.Insomni med en subjektivt upplevdotillräcklig sömn är tyvärr ocksåvanligt. Sömntabletter kan trots sitt

vanrykte vara bra. Enligt Evas erfarenhet är däremot

det nu så populära melatoninet sällaneffektivt för äldre.

Den musicerande hjärnanPåverkas hjärnan av musicerande? Blirbarn bättre i skolan av att spela någotmusikinstrument? Det är frågor somFredrik Ullén, professor i kognitivneuro vetenskap vid Karolinska institu-tet vill besvara.

Att öva på ett musikinstrumentleder till mätbara förändringar ihjärnan, både i grå och i vit substans,vilket påvisats med fMRI. En struktursom corpus callosum, hjärnbalken somförbinder barken i de båda hjärnhal-vorna, är ofta mera välutvecklad hosmusiker.

Den enskilt viktigastefaktorn för hur duktigman blir som pianistenligt Fredrik Ullén,själv konsertpianistoch utbildad solist vidMusikaliskaakademin, ärmängden målinrik-tad träning. Samspe-let mellan arv ochmiljö har naturligt-vis också betydelse.Musikaliska män-niskor sägs oftavara språkligt

begåvade. De verbalafaktorer som korrelerar

högst med musikalitet är framföralltfonologi, men även ordförråd. Attmusicerande kan stimulera den kogni-tiva förmågan har visats hos barn somfick ägna sig åt att spela keyboard,sjunga eller delta i drama kontra intefick någon träning alls. De barn somspelade keyboard utvecklade bättreverbala förmågor än de andra barnen.Intressant nog stimuleras även barnssociala förmågor av att musicera.

Avslutningsvis refererade Fredrik tillen studie av professor Robin Dunbar,antropolog och evolutionspsykolog iOxford, som visat att musikalisk aktivi-tet i åldrarna 59-80 år är kopplat tillett framgångsrikt åldrande.

Seniora Läkares styrelse hade tagitfasta på detta och bjöd på härlig musi-kalisk underhållning under kvällensfestmiddag.

Anders Dahlqvist inleddelördagen med att berätta omSeniora Läkares arbete. Bland

annat berörde han våra diskussioner omjämlik vård med de stora pensionärs -föreningarna PRO och SPF Seniorerna. Efter denna inledning bytte Andersroll till internmedicinare ochberättade om en uppföljning av 202kvinnor med koronarsjukdom.

Lyckatkvinnohjärtprogram2005 startade kvinnohjärtprogram-met, samtliga kvinnor fick vård enligtnationella riktlinjer. Vid studiestartenhade de haft hjärtinfarkt, hadeinstabil eller försämrad angina.

Patienterna följdes upp i internat-form i grupp om 10 under tre år, enkvalitetsuppföljning med riskprofilbe-dömning, förbättrad läkedelsbehand-ling, psykologbedömning, kostrådgiv-ning, fysisk och mental träning.

Efter tre år var det 58 procent färrerökare, 25 procent fler med normaltblodtryck och 12 procent hade ökatfysiskt välbefinnande, bättre blodsoc-kerkontroll och ökad arbetsförmåga.

Fin studie som visar att riktad livs-stils- och läkemedelsbehandling för

kvinnor med hög risk för hjärt-kärl-sjukdom bidrar till riskreduktion ochlågt antal hjärtkärlhändelser samtbättre livskvalitet.

Intressant föredragom det brustna hjärtatMaria Daniel, kardiolog och doktorandvid Karolinska Institutet följde sedanupp kvinnohjärttemat med ett mycketintressant föredrag om det brustna

hjärtat, Takosumas syndrom. Hjärtat tar formen av en kruka och

blir nästan stillastående, men intebrustet i egentlig mening. Vadhänder? En muskelspasm? Paralys?

Hittills har man inte funnit någrabelägg för koronarsjukdom hos dehögpresterande ambitiösa kvinnorsom drabbas. Maria har lovat att självbidra med en sammanfattning ikommande nummer av SenioraLäkare.



Årsmötet förlöpte utan dramatik.Stephan Palmstierna (bilden)valde att

lämna styrelsenefter många år,under de senaremed den tungauppgiften att varaansvarig för för-eningens mötespla-nering. Stephan

avtackades under lördagskvällens fest-middag. Ordföranden Anders Dahlqvistoch reseansvariga Kerstin Strömlandvaldes om för ytterligare två år.

Mötet diskuterade föreningensmötesfrekvens. På grund av svårighe-ter att hitta mötesarrangörer i landethar frågan kommit upp om vi kanskeskulle nöja oss med ett möte – tillikaårsmöte om året. Bl.a. yttrade sigMichaela Kinch, som också tillskrivit

styrelsen i frågan. Hon ansåg att vi skabehålla två möten per år, men gärnakortare och mindre ambitiösa.

Styrelsen föreslog efter diskussionenoförändrad ordning, dvs. två mötenper år, vårmötet förlagt i april ochhöstmötet i sen september. Och lovadesamtidigt ett betydligt mer om -fattande administrativt stöd från sty-relsen än vad som varit hittills. Styrel-sen förslag gillades av de församlade.

ÅRSMÖTET

Det blir fortsatt ett vårmöte i april och ett höstmöte i september

Sömnen gör oss smartare

• Läs mer om hjärnan på sidan 18 >>>



tisk sjukvårdspolitiker, sitter i riksda-gen och i Stockholms läns landsting.Han är utsedd av regeringen till natio-nell samordnare för Life Science-frågor.

Han beskrev sitt uppdrag attsamordna tre departements (näring,utbildning och social) arbete inom LifeScience, dvs. att samordna hälso- ochsjukvårdens, den akademiska forsk-ningens och företagens villkor.

Målet är att få aktörerna att bidratill att göra Sverige till världsledareinom området. Sjukvården är delvismycket gammaldags organiserad ochanvänder gammal teknik, vi är delviskvar i faxens dagar. Detta måste för-ändras menade han.Christina Fabian, vice ordförande i

Seniora läkare, delgav sina erfarenhe-ter från över 40 års allmänmedicin.

Primärvården ska vara basen i sjuk-vården. Vi behöver en nationell sam-ordning av primärvården för att ge enjämlik vård. Låt lokala variationer iverksamheten byggas av gräsrötterna,professionen, med läkarna somledare. De vanliga sjukdomarna måstehandläggas nära patienten. Eftersom

specialiseringen i medicinen äruttalad, behövs allmänläkaren sombåde lots, samordnare och behandlareav patienten. Seniora läkare är en vär-defull resurs – i mötet med patien-terna, att sjukskriva, behandla multi-sjuka patienter och förskriva adekvataläkemedel behövs tid. Det är utmärktmed information som patienten självkan få via internet, men ju fler alter-nativ desto större behov har patientenav att få råd och hjälp från sin doktorför att rätt kunna värdera all informa-tion, sade hon.Anders Dahlqvist, internmedici-

nare, ordförande i Seniora Läkare ochledamot av Läkarförbundets för-bundsstyrelsen, gav i sitt inlägguttryck för att patienten själv får ökadmakt och ökade möjligheter i framti-den. Han drog paralleller till bankeroch resebyråer där den enskilda pati-enten/kunden numera själv utförtransaktioner och beställningar. På såsätt har man kunnat frigöra personal.Så har inte skett i sjukvården. Han togäven exempel på privat drivet akut-sjukhus med 10 procent lägre ersätt-ning än offentligt drivna akutsjukhus i

Stockholm som ändå har en vinst, högkvalitet med få patientskador, nöjdapatienter och personal. Den tillta-gande digitaliseringen kommer attleda till förändringar där trycketsanno likt kommer från patienternasnarare än politikerna och tjänste-männen.

Den efterföljande debatten varlivlig och många mötesdeltagare villelyfta frågor. En fråga gällde sjukvår-dens komplicerade struktur ochstyrning. Hur få ordning och rationali-tet hos 290 kommuner, 18 landstingoch tre stora regioner samt staten?Den statliga utredningen som syftartill att skapa sex-sju regioner i ställetför alla landsting förefaller inte fåstöd i riksdagen. Anders Lönnberg antydde att

Staten kan komma att ta ett störreansvar.

Vi blev inte särskilt lugnade av före-dragningarna i symposiet, menförstod att det finns hopp, en moder-nisering av organisationentillsammans med avancerad teknikoch rätt använd digitalisering kansäkert gynna god vård i framtiden.

Paneldebatten inleddes avmoderatorn PeterLarsson, ledamot iSeniora Läkares styrelse:”Sjukvården tycks vara ikris enligt den mediala

bilden. Det är köer till operation, ned-läggning av förlossningskliniker, för fåsängplatser, ont om personal, partile-darna debatterar, pengar saknas. Ärden mediala bilden den hela sannabilden? Ett flygplan som störtar underlandning på Arlanda – det blir en stornyhet och TV, radio och tidningarkommer att rapportera. Men ingenskriver om: ännu en lyckad landning

på Arlanda!?Trots att det är 1000-tals

lyckade landningar att skriva om. Detär likadant med sjukvården. Det somfungerar, det som är normalt, är intepubliceringsvärt. Bara avvikelser ochsådant som går snett”.

För att få en bredare belysning avhur framtidens sjukvård kan te sighade därför en erfaren panel inbjuditstill dagens debatt: Anders Dahlqvist,Christina Fabian, Anders Lönnberg,och Johan Styrud. Dessa gav var sittkortare anförande, varefter det blevpaneldebatt och diskussion där ävenauditoriet livfullt medverkade.

Sveriges befolkning är i år 10miljoner invånare, en kraftig uppgångfrån 1960-talets cirka 7 miljoner. SCB

prognosticerar en ökningtill 11,6 miljoner år 2053.Ökningen beror påinvandring och att vilever längre.Dessutom sker inomlandet storaomflyttningar därunga flyttar tillstorstäder ochstörre städer.

Äldre blirkvar. Det bliren hög andeläldre i gles-

bygdskommu-nerna. Men de

äldre blir fler även i storstä-derna. Den ökande befolkningen ochomfördelningen ger påfrestningar påsjukvården. Antalet vårdplatser var på1990-talet 75 000. Nu är vi nere på 25 000, trots befolkningsökningen.Johan Styrud, kirurg, ordförande i

Stockholms läkarförening, ledamot avLäkarförbundets förbundsstyrelse,redogjorde för huvuddragen i Läkar-förbundets sjukvårdspolitiskaprogram. Finns att läsa på:www.slf.se/Pages/63363/Sjukvårdspolitisktprogram_2016.pdf

Han gav också en bild av detbesvärliga läge Stockholms sjukvårdbefinner sig i. NKS har kostat mycketpengar och trängt undan annansjukvård. Anders Lönnberg är socialdemokra-

Efter kaffet fick vi njuta avKatarina Schoerners finaföredrag om skärgårdens

utveckling från stenåldern tillnutid – en fascinerande resagenom historien på en timme.

Katarina är kulturhistoriker, för -fattare och konstnär och bor påIngarö. Man har hittat fynd frånstenåldern i Åkersberga, gravar frånvikinga tid på Värmdö och Ingarö.

Under all tid fram till våra dagarhar man levt i ett krigstillstånd i landet, detta avspeg-

lade sig också i skärgården där mant.ex. måste försörja/hålla båtsmän.

Kvinnorna i skärgården har i allatider varit vana och tvungna utförasamma uppgifter som männen,kanske fler. När männen låg utepå skären, fiskade och klubbadesäl, var det kvinnorna somskötte gården, djuren och den

magra åkern. Skärgården ärvacker men kärv – kanske mest fridfull när

vintern kommer och stillheten återkommer eftersommaren s högljudda sommargäster och motorbåtar.

Från stenålder till nutid på en timme

Framtidens sjukvård – vad innebär denför dig som senior läkare/senior patient?

11Seniora Läkare | 2 201710 Seniora Läkare | 2 2017


Banketter påstora mötenkan ibland

vara mer högtidliga än njutbara för del-tagarna. Tropisk värme i salen och långväntan på maten, som dessutombehöver intas med pauser för talen, göratt totalupplevelsen kanske inte blir vadman tänkt sig.

Djuröbanketten var, i motsats tillhur det kan vara, perfekt organiserad.Medan kvällens konferencier StephanPalmstierna höll auditoriet på gotthumör med trivsamt småprat servera-

des rykande hethummersoppa och snart

därefter en lika varm och perfekt stektutskuren biff. Imponerande logistikmed tanke på att nästan 300 personerskulle serveras samtidigt.

Därefter kvällens höjdpunkt – sångav styrelsens sekreterare och mötetshuvudorganisatör Torsten Mossbergtillsammans med sopranen PiaHöglund och pianisten AndersKarlqvist. Torsten har spelat in fleraalbum med sånger som ibland inte harspelats in tidigare, men till banketten

hade han satt upp ett lekfullt programmed både kända och mindre kändanummer som till exempel Ferlins Ifolkviseton och My Way, mest kändgenom Frank Sinatras inspelning. Detvar underhållning av hög klass.

Torsten är inte bara en duktig tenorutan vet hur man agerar på scen ochfår kontakt med publiken. Klockan22.00 var vi klara, vilket var precislagom. Nu kunde man fortsätta tillDjurönäsets fantastiska bar och matsalmed utsikt över Vindö strömmar ochnjuta av ett glas vin eller kaffe.

Slutet gott allting gott…Galet rolig kväll!Under söndagen gjorde cirka

90 seniora läkare båtutflykttill Roland Svenssons

museum på Möja med tur i ytter-skärgården – Stora Nassa och Björk-skär. Utflykter som blev möjliga tackvare medlemmen i Seniora Läkare,Göran Eriksson. Göran har undermånga år varit ordförande i Roland

Svenssonsällskapet. Andra med-lemmar njöt av att se Sandhamn istrålande sol. Ytterligare andra ficken kulturhistorisk guidning vid enpromenad på Djurö med KatarinaSchoerner.

Ja, se det var ett strålande jubi-leumsmöte i glädje, stolthet ochsolsken.

Så tyckte några av deltagarnaVad var bäst under Djurömötet?

Gunnar Grant, professr i anatomi: t Barbro Westerholms föredrag var nogdet mest intressanta ur mitt perspektiv,

men även panel -diskussionen gav mig enhel del. Båtfärden frånSkeppsbron var även enpositiv upplevelse, inteminst tack vare TorstenMossbergs bidrag. Hans

sång under jubileumsmiddagen var juockså av hög klass. Den sociala samvaron av stort värde.Mötet som helhet mycket välorganiserat.Var glad att jag anmält mig.

Carl Fredrik Engström, röntgenläkare från Stockholm:t Föreläsningen om sömn var mycket bra

och sjukvårdsdebattenbjöd på flera guldkorn.Diskussion med deltagaretyckte jag var svår i ett såstort forum är. Braarrangemang över lag. Skärgårdsutflykten till Möja

och Roland Svenssons museum varminnes värd. Tack till arrangörerna för ettväldigt fint möte.

Björn Bergström,öron-näs-halsläkare i Karlstad:

t Eva Svanborgsföreläsning om sömnvar nog det mestintressanta. Lägetoch lokalerna mycketbra, maten bra,minglet blev det

kanske inte så mycket av eftersom allasnabbt satte sig vid sina bord.

Margareta Linder,njurmedicinare från Falun: t De båda föredragen på tema Hjärnan –

Äldres sömn och Denmusicerande hjärnanvar det som intresser-ade mig mest. Djurönäsvar trevligt med efter-längtat sommarväder.Den viktigaste behållnin-

gen var dock flera intressanta möten medäldre kolleger.

Nina Rehnqvist, från början kardiolog ochsenare verksam vid SBU med evidensbaseradeutvärderingar av vården:t Föreläsningen om äldres sömn var intressant , detvar bra mat och trevligt mingel.

Ulf Bergman, klinisk farmakolog frånStockholm verksam vid KarolinskaUniversitetssjukhuset Huddinge sedan1972:t Bo Hjerns föreläsning om 50 år med för-

bundet och BarbroWesterholms syn påframtiden, temahjärnan, och skärgårds -historia tyckte jag varintressantast. Alla prak-tiska arrangemang och

det sociala programmet var utmärkt.

Anne-Marie Ricksten,privatpraktiserande gynekologLidingö:

t Föreläsningen omsömnen tyckte jag varmest intressant.Mötet var mycket välorganiserat, god mat ochtrevligt att få träffa gamlakolleger.

När jag för många årsedan flyttade tillMöja var det en ochannan som oroade sigför den där rasktväxande magen jag

hade. Hur vågade jag egentligenflytta ut till en ö när jag var gravid?Hur skulle det egentligen gå när detblev dags för den nya Möja-bon attanlända, undrade man.

Själv var jag faktiskt inte särskiltorolig. Efter att i många år varit del-tidsboende på ön visste jag att detfanns gott om resurser för oväntade(eller väntade) händelser. Grund -läggande sjukvårdskunskap var detflera som hade och sunt förnuft – ja,det verkade varenda skärgårdsbo varaväl försedd med. Sjöräddningen fannsju också som räddningsplanka om detskulle bli nödvändigt med bråttom-transport mot fastlandet.

I Läkartidningen fanns nyligen enartikel om Herbert Lindström, läkar -prästen på Möja som många fortfa-rande minns. Rune Wikström, barn a -född på Möja berättar om en engage-rad man som höll sin hand över Möja-

borna i många år. Men om någothände på grannöarna behövde hanhjälp att ta sig dit för någon egen båthade han inte.

Det blev en annan läkare som så små-ningom ordnade båtproblemet. DoktorPer Ullhammar fick i början av 60-taleten idé som små småningom resulteradei att han fick bedriva en försöksverksam-het som provinsial läkare i skärgården.Men båten fick han bekosta själv. Ibörjan var skärgårdsborna skeptiska,inte kunde väl en doktor köra båt. Mendet kunde faktiskt den här doktorn. I uroch skur. Is var nästan det enda somkunde stoppa honom och efter sinpension fortsatte han på dispens attköra vissa uppdrag åt landstinget trotsatt den ordinarie läkarbåten tagits överav nya skärgårdsläkare. Som också kanköra båt.

När man som skärgårdsbo talar omLäkarbåten ser många för sig den båtsom fanns med i TV-serien Skärgårds-doktorn och det var just den båtensom länge användes.

Numera mest ettprimärvårdsuppdragFrån 2012 finns dock en ny läkarbåt idrift och uppdraget är numera ocksålite nytt, det handlar främst om att upp-

rätthålla primärvården på öarna. Akutasjukdomsfall får helikopterverksamhe-ten eller Sjöräddningen ta hand om.

Vanliga hälsokontroller och mindrebrådskande besök tar man vanligenhand om på öns lilla vårdcentral somligger inklämd i källarvåningen i enprivatbostad vid gästhamnen.

Läkarbåten har schemalagdarundor till de olika öarnas mottag-ningar varje eller varannan vecka.Under mina första år var detmåndagar som gällde på Möja. Blevman sjuk en tisdag valde många attvänta till veckan därpå, om intekrämpan gått över då blev det ettläkarbesök. För säkerhets skull.

Akutinsats som gick som en dans till slutSjälv blev jag en gång sjuk en sommar -lördag men då var det absolut inte talom att vänta eftersom jag fått enkraftig reaktion med andnings -stillestånd. Just det året fanns enannan skärgårdsläkare boende på önsom sommargäst och det blev han somvar först på plats och snabbt insåg attambulanshelikoptern skulle larmas. Iväntan på den fick jag både adrenalin,kortison och syrgas som hämtadesfrån Sjöräddningen. Väl i helikoptern

stockholms skärgård | sjukvården idag

Framtiden knackar på dörren med läkare online– men fortfarande är det nog så att vi väntar inmåndagarna då läkarbåten kommer till ön


””

Agneta Österman,skärgårdsbo

Av Agneta Österman, möjabo

13Seniora Läkare | 2 2017

gick det något lättare att andas ochnär jag kom till Södersjukhuset fickjag mer hjälp och allt slutade lyckligt.Jag var tillbaka på ön på kvällen.Omtumlad, men återställd.

Gick till dansbanan med godavänner för att skingra tankarna och sågdoktorn vid korvkiosken. Gick fram ochknackade honom på axeln och”tackade för senast”. En mer förvånad,men också lättad person har jag nogaldrig sett. Han berättade att han varitosäker på om han skulle få se mig igen.Någonsin. Så nära var det och så viktigtär det med snabb sjukvård och snabbatransporter ibland.

En annan gång var det en sönder -trasad tumme på en närstående. Detbehövde sys. Ett telefonsamtal tillLäkarbåten, som då rattades av Ull-hammar, klargjorde att deras schemavar extremt fullt denna dag, menmöjligen, möjligen kunde man hinnata hand om tummen i fall vi kunde taden till Kanholmsfjärden. Sagt ochgjort. Vår båt och Läkarbåten möttesmitt ute på fjärden och tummen ochdess ägare klättrade över till Läkarbå-ten för omplåstring under ett stillaguppande. Tur det inte blåste mer ändet gjorde den dagen!

Men hur gick det då med gravid -

magen kanske någon undrar. Jo, detgick bra. Men när vi ringde BB för atthöra oss för om de tilltagande sam-mandragningarna blev vi uppmanadeatt åka in långt tidigare än de flestaandra när de fick klart för sig hur långväg vi hade att färdas.

Jag blev mamma till en liten pojkeoch precis som andra nyblivnamammor behövde jag förstås få vetaom utvecklingen var som den skulle.Så varannan vecka besökte jag BVC,som fanns i samma lokaler som vård-centralen och som bemannades avungefär samma personer som kördeLäkarbåten.

Doktorn kände allaNär jag kom med min barnvagn kundedoktorn börja med att fråga omsvärmor mådde bra igen. För givetvisvisste han precis var jag hörde hemmaoch hur min närmaste krets såg ut.Det personliga intresset var genuintoch varmt. I väntrummet fanns oftafler mammor med småttingar och vipassade naturligtvis på att utbytaerfarenheter på småbarnsmammorsvis. Några år senare när barnen börjatskolan gick de själva till skolläkarenför hälsokontroll och gissa vem somvar skolläkare? Samma som vanligt

förstås som hade barnens hela hälso-historia klar för sig redan från början.Enkelt och tryggt.

Jag som skrivit dessa rader är fast-boende på ön sedan 1982. Har enga-gerat mig mycket i ön på olika sätt,bland annat genom föreningslivet.

Redan 1996 när Internet var nyttgjorde jag den första hemsidan somhandlade om Möja och 2003 komBoken om Möja som till skillnad motmånga andra skärgårdsböcker fokuse-rade på det dagliga livet på ön åretrunt. Inte bara vackra solnedgångaralltså, utan hur det faktiskt är att booch verka på ön i det pyttelilla mikro-samhälle som finns här.

Men precis som på annat håll för-ändras förutsättningarna över tid. Änså länge har vi både skola och affär.Och vårdcentral. Men båtarna gårbåde snabbare och oftare i dag ochfastlandet har kommit närmre. Framti-den knackar på dörren med bred-bandsfiber, läkare online och Google-diagnoser. Men fortfarande är detnog så att vi ofta väntar in de därmåndagarna när doktorn är på ön.Det är tryggast så

När man talar om läkarbåten ser många för sig den båt som fanns med i TV-serien Skärgårdsdoktorn och det var just den båten som länge användes.Från 2012 finns dock en ny läkarbåt i drift.

t Mer om läkarbåten och dagens”bryggmottagning” – nästa uppslag >>>

Doktor Hans Östergrenhar arbetat på Djurövårdcentral sedan år2001 och har numeratvå kollegor som ocksåär involverade i båt-

verksamheten. Åsa Byström besökerSvartsö, Gällnö, och Lådna där hon har”bryggmottagning”. Thomas Arnhjortbesöker Runmarö och Nämndö (påNämndö bryggmottagning). Vid enbryggmottagning fungerar båten somen mobil vårdcentral.

Vad anser Hans Östergren ärutmaningarna för en båtläkare i skär-gården?

Kanske främst att man är utlämnadtill sig själv för beslut i olika spörsmål,ingen kollega finns till hands direkt,men telefonkonferens kan ofta varaett stöd i besluten.

En annan utmaning är vädret, inovember och december är det intealltid så behagligt på sjön.

Det Hans Östergren upplever mestpositivt efter åren i skärgården är att

han känner sina patienter och dehonom och att han inte sällan träffardem i sin hemmiljö.

Patienterna känner sig trygga medden läkare som har följt dem längeoch som känner dem väl. Hans Öster-gren har personligen fått mycket upp-skattande ord om verksamheten. Pati-enterna vet att man alltid kan ringatill vårdcentralen och att de får ettvänligt och professionellt bemötandesamt en snabb service.

Josef Milerad

stockholms skärgård | sjukvården idag

Bryggmottagningen har inte spelat ut sin roll


1

2

3

1. Dr Hans Östergren och distriktssköterskan Lotta lägger till på Möja. 2. Möja mottagningslokal från utsidan. 3. Möja mottagningslokal från insidan.


stockholms skärgård | medicinsk historia

Den 2 juli 1894 förtöjdeden 38-årige dr CarlWaller roddbåten vidbryggan nedanför detnybyggda kolerasjuk-huset på ön Fejan i

norra skärgården. Några timmarsenare såg han fartyget ”Von Döbeln”ankra på redden. På masttoppenfladdrade signalflaggorna DTR-kolera-fall ombord, dessutom var pestflag-gan Q hissad.

I akterhytten hittade Waller den61-årige dörrlåsfabrikanten ThomasBleiben från Birmingham blek ochkallsvettig, döende. När Wallerfrågade besättningen om övrigapassa gerares hälsa framgick det att endel av de femtio man ur kören Orfeidrängar (OD) som fanns ombord ocksåmådde ganska illa.

Kören hade varit på turné i Finlandoch Ryssland. Förklaringen till kör-medlemmarnas illamående var intekolera utan den magnifika middag deavnjutit hos tsaren i S:t Petersburg,björnskinka, rysk kaviar med lämpligdryck därtill.

Den döende patienten måste iland. Efter en natt med kamferinjek-tioner, konjak och vatten avled han.Karantänsjukhuset på Fejan byggdes i

september 1892. Epidemier av kolerahade grasserat i Tyskland och Rysslandtidigare samma år. I Hamburg dognärmare 9 000 personer.

Medicinalstyrelsen fattade beslut omkarantänsjukhus i skärgården den 31augusti, tre veckor senare var sjukhusetfärdigt. Doktorsvillan stod i Stockholmsfrihamn som byggsats och var på vägtill Kongo som missionsstation, menblev nu bostad för karantänsläkaren påFejan. Villan är märklig, finns kvar fort-farande och kallas ”Kongo”.

Sammanlagt visade det sig att 21ombord på ”Von Döbeln” varsmittade, ytterligare en person dog.

Von Döbelns patienter blev en storutmaning för dr Waller som bara fickfå medhjälpare från Medicinalstyrel-sen. Det var svårt att få plats för allaOD-ister i karantän på ön, en del avkören isolerades på båten, en del i enbod vid sjön som också användes somlikbod. Många upplevde vistelsen påFejan som ett fängelse.

Vistelsen på Fejan blev en märkligblandning av ångest och studentikosa

upptåg för kören. De beskrev vistelseni tidningar och bildade ”Koleratur-sångarna ”och läste högt ur ”Envar sinegen professor” av Falstaff fakir:”Sjukvården 1:0 Räck ut tungan åt dinhusläkare. 2:0 Tyrannisera din omgiv-ning, så blir den försiktig och låter digicke omkomma av vanvård.”

Samma år under juli, augusti ochseptember var Fejans redd full av fartygsom låg för observation. Två av demhade kolerasmittade och döda ombord.OD-isterna kunde efter sin karantänlämna Fejan. Flera kunde hjälpa till, envar prästvigd och kunde begrava, någravar läkare och kunde hjälpa Waller.

I september var kolerafaran över.Över trettio fall av kolera behandla-des, fyra avled. 196 fartyg hade legatför observation med 4 773 passage-rare. Waller sammanfattade: ”Anstal-ten gick ur striden med lyckosamseger”. Torsten Mossberg

Källa: Erling Matz: ” Sista striden mot koleraneller den envise doktorn på Fejan.” Roslagen.Svenska turistföreningens årsbok 1994.

Fartyget ”S/S Von Döbeln” Foto: Sjöhistoriska museet. Fotograf okänd.

Läkarvillan ”Kongo” på ön Fejan är idag liksomdet gamla kolerasjukhuset Wasa vandrarhem.Foto: Christoffer Thuresson-Björn. © Skärgårdsstiftelsen

Kolerasmittade Orphei Drängar och100-tals andra sattes i karantän på ön Fejan

Skärgården ter sig oftaganska idyllisk, blå vidderav hav. Här och därutslängda öar ofta utaneller med mycket sparsamvegetation. Men öarna i

den yttre skärgården dolde på 1920-talet och långt in på 1930-talet oftamängder av dunkar med sprit.

Algoth Niska, finländare var denstore organisatören av spritsmugg-lingen i den svenska skärgården.

Orsaken till att spritsmugglingentog fart på 1920-talet var Brattsyste-mets hårda restriktioner. Det var näraatt Sverige fick ett totalt spritförbudvid folkomröstningen 1922, menmotbok infördes. Det skulle gå minstfem dagar mellan varje inköp av enliter brännvin, den gifta kvinnan fickingen tillgång och den ogifta kvinnanfick begära särskilt tillstånd.

I de baltiska staterna rådde svårfattig dom, men man hade säd ochpotatis som man kunde bränna spritav och avyttra bland annat till Sverige.De svenska skärgårdsborna var inteobenägna att tjäna lite extra pengarpå att smuggla och sälja sprit på densvenska marknaden, i synnerhet somfisket under 1920-talet slog slint ochinkomsterna krympte.

Fartyg med sprit i dunkar ankradepå internationellt vatten utanför densvenska kustens tolvmilsgräns. Desvenska smugglarna tog sig ut tillfartygen och lastade över spriten tillde mindre båtarna, ofta mer snabbgå-ende än tullens tröga båtar. Om tullenfick korn på vad som var på gånglastade man spriten i så kalladetorpeder som bogserades i vattenytan.

Om tullen kom ikapp kapade manlinan till torpeden, men fäste ett flötemed en saltpåse. När saltet smälte stegflötet mot ytan och man kunde hämtaspriten vid lämpligt tillfälle.

Ofta kunde skärgårdsborna ta sigvägar genom skärgården, trånga ochfulla av grynnor där tullens båtar intekunde komma fram utan gick pågrund. Spritdunkarna gömdes sedan isjöbodar och källare hos skärgårds-borna i avvaktan på lämpligt tillfälleatt sälja i Stockholm. Av de uppskatt-ningsvis 13 miljoner liter som smugg-lades in totalt lyckades tullen barabeslagta 13 000 liter, det vill säga runten promille.

De svenska spritsmugglarna sågssom en form av frihetshjältar, en slagsRobin Hoodfigurer, i synnerhet av demsom fick sina behov av sprit till enbillig penning tillgodosedda. De vareleganta och smarta figurer, somkunde lura tullen och samtidigt rörasig i de fina salongerna i Stockholm,och blev ganska förmögna.

En av de svenska smugglarna varUno Österman från Gräskö, en mycketgod vän till min familj. Jag träffadehonom vid upprepade sommarkalaspå ön. Uno var en gentleman somkunde hantera sin fiol med stor skick-lighet lika bra som han skötte sina nät.Oavsett dag i veckan lade han nät somhan sen tog upp vid femtiden påmorgonen. Han uppskattades mycketav sina bröder i Pelarorden, bl.a. EvertTaube, som skaldade så här i ” Vals iFurusund”.

Från Uno Östermans fiol hördesingen låt,

och inte såg vi någon kjol och där

låg ingen båt.Nej, det fanns ingenting att se i

Calle Schewens lund.Vi satte kurs på vår supé och for till

Furusund.Smugglingen gick inte alltid så bra.

Ibland var smugglarrna tvungna atthoppa i vattnet för att undkomma,men trots det blev de ibland fast. Minfarfar Torsten Jordan Mossberg varadvokat med ett sommarställe påSundskär, som vi fortfarande har kvar ifamiljen. Farfar Torsten lärde kännaskärgårdsborna och däribland smugg-larna väl. Han blev engagerad för attfria några smugglare i en rättegång.Det gick vägen – hur han bar sig åt vetjag inte men alla blev nöjda.

”Detta var enda och sista gångenjag ställer upp”, sade Torsten efteråt.Men vad han inte visste var att underden långa verandan på hans sommar -stuga gömde smugglarna efter rätte-gången en mängd spritdunkar iavvaktan på försäljning i Stockholm.Ingen skulle ju misstänka att advoka-ten hade sprit gömd under verandan.

Under andra hälften av 1930-taletupphörde smugglingen mycket tackvare att den svenska regeringen slötett handelsavtal med Estland ochköpte upp all estnisk sprit som annarsskulle smugglats. Staten tog så attsäga över smugglingen

Sen bröt kriget ut och både est -ländare och svenska skärgårdsbor fickannat att tänka på. Det lär ha funnitsen hel del dunkar kvar i ladorna somsäkert värmde skärgårdsborna underde bistra krigsvintrarna.

Torsten Mossberg

stockholms skärgård | folklivshistoria

När fisket slog slint blevspritsmuggling räddningen


Den fina jubileumskon-ferensen på Djurö ärnu över. Nu vill jagpåminna alla SenioraLäkare om möjlighe-ten att deltaga i en

höstkonferens i Lappmarkens pärla –Arjeplog. Arbetet i den lilla fjällbynmed förberedelserna har pågåttunder ett drygt år. Ett omfattande ochlockande program har redan lovordatsav många, som redan hunnit anmälasig. Ett flertal har redan betalat sinhöstkonferens.

Seniora Läkare nr 1/2017Tag gärna fram detta nummer av vårutomordentliga tidskrift och läs alltom Arjeplog-konferensen – både kon-ferensprogrammet och utflyktspro-

grammet! Någon av utflykterna börjarredan vara fylld. Resurserna i Arjeplogräcker dock till för dubblering.

DelikatesserSamordning mellan ortens kockarsker, för att vi skall få smaka på såmycket som möjligt av fjällvärldensdelikatesser. Lunchen i den stora lapp-kåtan blir unik. Vargtassen, när visamlas till festkvällen, kan görassvagare.

Under mingelkvällen får vi möjlig-het att umgås med de flesta av våraföredragshållare.

Transport och boendeDet finns fortfarande möjlighet attboka den billiga och snabba transpor-ten från Arlanda till Arjeplog –

möjligen även vid något senarebokning än 15 juni. De anlitadehotellen påpekar – använd inte”booking com” då missar du demycket förmånliga priserna.

Välkomna!Det är en stor glädje för mig att fåhälsa all seniora läkare mycket varmtvälkomna till höstkonferensen iArjeplog. Skicka Din anmälan snarast till mig –gärna på [email protected] eller ring 044-43227.

Anmälningsblankett finns påhemsidan.

För Seniora Läkare,Göran Wemmenborn

Arjeplog är redo!Det digra programmet är klart och ortens kockar har gått samman för att kunna bjuda på så mycket som möjligt av fjällvärldens delikatesser. Arjeplog är redo!

Är det vi kallar förkultur en produkt avvår civilisation ochvåra sociala struktu-rer? Det är sannoliktvad flertalet kultur -

arbetare och media som skriver omkultur anser. Neurobiologisk forsk-ning som går allt djupare in i medve-tandets och känslornas biologi hardock en kompletterande förklaring.Det vi lägger i begreppet skapandekultur kan även vara en biologisk kon-sekvens av hur vår hjärna bearbetaroch förhåller sig till den informationom omvärlden vi får via våra sinnen.

Karolinska Institutet där mångaforskare har ett stort intresse förkultur och själva ofta är verksammainom kultursektorn arrangerar åter-kommande symposier kring kultur,medicin och biologi. Grundvetenskappresenteras på ett lättillgängligt sättav ledande forskare och presentatio-nerna varvas med musikinslag fram-

förda av framstående svenska musiker.Det senaste symposiet ”Brain and

Culture” var tillägnat den nu fram-lidne Georg Klein, internationelltframstående cancerforskare, menockså en litterär profil som skrev etttiotal uppmärksammade böcker. Sym-posiet arrangerades av GunnarBjursell, Ingemar Ernberg och FredrikUllén med stöd av Georg och EvaKleins stiftelse. Musiken uppfördes avbl. a. flöjtisten Sharon Bezaly vonBahr, saxofonisten Joakim Milder ochFredrik Ullén, KI.

• Antonio Damasio professor i neuro-vetenskap och psykologi vid Universityof Southern California, men för deflesta kanske mest känd för sina bäst-

säljande böcker såsom Descartesmisstag: känsla, förnuft och denmänskliga hjärnan, inledde med att gekänslolivet en evolutionär förklaringoch söka lokalisera känslors tänkbaralokalisation i centrala nervsystemet.

Damasio menar att man kanbetrakta känslor som en del avkroppens homeostas d.v.s. strävanefter en fysiologisk balans. Det vikallar känsla och medvetande har sittursprung i en sammansatt informationom vad som sker i vår egen kropp ochvad som sker i vår omvärld. Det är deninformationen som ger oss förmåganatt agera på det som händer i våromgivning eller integrera nyaimpulser i vår samlade erfarenhet.Man kan se paralleller till detautonoma nervsystemet som ocksåjusterar och anpassar kroppsfunktio-ner utan att den styrningen når vårtmedvetande.

Den information som känslorna för-medlar kan utmynna i ganskakomplexa och långsiktiga beslut och

vetenskap & kultur


Vår hjärna enkulturell gåta

Antonio Damasio


strategier som exempelvis att främjaartens fortbestånd, sörja för sinavkomma eller att söka njutning ochvälbefinnande. Dessutom menarDamasio att känslornas homeostasinte bara reglerar en jämvikt utansöker frigöra ett energiöverskott. Denfrigjorda energin ger utrymme förskapande och utveckling, eller omman så vill, kulturella aktiviteter.

Bevisen för att det är så känslostyr-ningen fungerar ser Damasio ihjärnans detaljerade och kontinuer-liga övervakning av alla yttre och inrestimuli där även en monitorering avsignalsubstanserna i blodbanan ingår.

Bilden av blod- hjärnbarriären somen total barriär är inte korrekt enligtDamasio eftersom det finns fleradirekta kontaktytor mellan nervcelleroch blodet i nervsystemet. Det som vierfar som känslor ur detta enormainformationsflöde har bearbetats påflera nivåer från medulla till mellan-hjärnan och hypotalamus. Mycket avåterkopplingen till hjärnan handlarom att ge ett underlag för framtidastrategier

Här finns en tydlig koppling tillmusik och rytm. Hjärnforskning harvisat att musiken fungerar som ettsocialt kitt som motiverar till gemen-samma aktiviteter från umgänge tillkamp.

Mihaly Csikszentmihalyi senior pro-fessor i psykologi och mångårig väntill Georg Klein talade om ”Flow” ettbegrepp han själv myntat och somhandlar om den optimala upplevel-sens psykologi.

Flow kan närmast beskrivas somden känsla som uppkommer när det vi

gör fungerar och stämmer. Vibehärskar situationen och dess utma-ningar och känner att vi har medvind.

Känslan av flow kan uppkomma vidsinsemellan helt olika aktiviteter somfysiskt riskfyllda idrotter, att skrivadikter, forska, operera som kirurg ellerutöva musik. Csikszentmihalyi harintervjuat personer från de mestskilda grupper kring upplevelsen av”Flow”; alpinister på ”El Capitan” enav världens farligaste klätterväggar,tävlingscyklister, poeter, schackspe-lare, forskare, kirurger och musiker.Deras beskrivningar var oftaförvånans värt samstämmiga. Dethandlar om en känsla av total kon-centration, där handling och medve-tande blir ett, oron för misslyckandeförsvinner liksom känslan av tid ochrum.

Hans exempel på vad som kommitfram i intervjuerna illustrerar dettatydligt.

”Du är så koncentrerad på det dugör… att du blir ett med det du harföresatt dig… du rör dig i harmonimed det du har blivit en del av ” sam-manfattar en alpinist på EL Capitan”

”När jag är inne i mitt arbete finnsingen känsla av tid och rum… framtidoch det förflutna har slutat attexistera… det finns bara ett utökat nu

för vilket jag skapar mening ” sägerMark Strand känd amerikansk poet.

”Det känns som att ingenting kanstoppa dig… du är redo att ta itu medalla utmaningar. Det finns ingen rädslaför att någonting skulle kunna hända”säger en framgångsrik tävlingscyklist.

• Georg Klein som också intervjuatsanvänder en metafor ”När jag är kon-centrerad på min forskning känner jagmig som ett rådjur som springernedför en äng full av vilda blommor”

Vad utsagorna beskriver är ensituation där aktiviteten i sig blir ettmål och sin egen belöning. Koncent-rationen på uppgiften skapar både ettsjälvförtroende och en känsla avharmoni och välbefinnande.

• Fredrik Ullén och hans forskargrupphar korrelerat möjligheterna attuppnå ”flowkänslan” till antalet till-

• Fortsättning nästa uppslag >>>

Georg Klein

Fredrik Ullén

SENIORA LÄKARES FILMTIPS

”Henry” på www.kulturellahjarnan.seEn knappt sju minuter lång men mycket gripande och tankeväckande videofilm om demenssjuke Henry som på ett häpnadsväckande sätt ”lever upp” av att lyssna på den musik han älskade innan sjukdomen.

gängliga Dopamin D2-receptorer istriatum ett område i hjärnans belö-ningssystem som även kan aktiveras avspel och droger.

• Laurel Trainor, professor i utveck-lingspsykologi vid McMaster universi-tetet i Kanada och själv framståendeflöjtist tog upp symposiets röda tråd,varför musik är så viktigt för oss ochvilka biologiska funktioner den fyller.

Laurel Trainors har i flera forsk-ningsprojekt utgår från en vardags -observation – när vi kommunicerarmed spädbarn talar vi på ett specielltsätt med högt tonläge s.k. ”mother -ese” och vi sjunger gärna och klapparhänder. Detta vuxenbeteende finns ialla kulturer vilket tyder på attmönstret är biologiskt präglat.Samma tanke hade John Lind,professor vid Karolinska sjukhusetsbarnklinik på 1960- talet, som uppma-nade alla mammor att ”sjunga för sinafödda och ofödda barn”

Vilken betydelse har rytmer?Vilken betydelse har rytmer och musikför små barn? En av hjärnans vikti-gaste uppgifter är anticipering, d.v.s.möjligheten förutsäga vad som kanhända härnäst och småbarn förlitar sigpå rytmer och hur personer rör sig isynkroni som viktiga ledtrådar. Rytmeroch rytmiska melodier skapar enstruktur som barn har lätt att tolkaoch de använder själva rytmicitet och

toner för att kommunicera medomvärlden.

Tainor gav själv några tänkvärdaexempel på det. Förmågan att urskiljaklanger är tidigt högt utvecklad. Barnföredrar samklanger (konsonans)framför osammanhängande klanger(dissonans) och urskiljer lätt dessamönster inte bara i mänskligt tal utanäven i apors läten, något som vi vuxnainte klarar.

För att välja ut främmandepersoner till vilka man kan känna tillitanvänder småbarn också rytmer ochkroppssynkroni på ett sofistikerat sätt.I en serie videoexperiment kundeLaurel Trainor visa hur barn kring ettårs ålder exakt observerar vilka

personer som rör sig synkront meddem själva när man lyssnar på rytmeroch ramsor. Dessa personer villebarnet direkt interagera med underdet att personer som rörde sig asyn-kront med barnet nonchalerades.

Att musik och rytmer finns kvar somett socialt kitt i vuxen ålder är välbelagt. Gemensamma musikaktiviteterskapar en stark känsla av samhörighet.Det gäller både körsång musik somupptakt till krig eller kamp när vi går itakt till rytmisk musik. På ett merexperimentellt plan kunde Trainor visahur musiker fångar och synkroniserarvarandras kroppsrörelser och kropps-språk – en förutsättning för att kunnaspela i takt.

vetenskap & kultur


Laurel Trainor


Vilka konkreta applikationer hardenna mångfacetterade forskning påvår förståelse av känslor, lärande ochskapande?

t Så här säger tre professorer påKarolinska Institutet som självaarbetar inom fältet.

• Professor Ingemar Ernberg tidigaremedarbetare till Georg Klein och enav symposiets arrangörer:

Detta är en unik möjlighet attknyta ihop ”de två kulturerna”

humaniora och naturvetenskap, somglidit isär och in i sina respektive revirsedan upplysningstiden. Detta tror jagär mycket viktigt, en tillgång, för denframtida samhällsutvecklingen.

Sedan möjliggör denna gränsöver-skridande vetenskap att belägga en radobservationer och påståenden kringeffekten av kulturella aktiviter på”kropp och själ”. Och mycket av detidigare rätt otroliga påståendenaverkar bära en god sanningshalt, d.v.s.den vanligen positiva effekten av musik,dans, poesi och yoga kan nu beläggas idelar på ett övertygande sätt.Denna nya kunskap tror jag

kommer att få särskilt stor betydelseför synen på barnhjärnan och inslag ibarnuppfostran, liksom i lika hög gradpå hur man skall ”ta hand om” den

åldrande hjärnan. Här finns outnytt-jade kapaciteter.

Detta leder fram till behandlingaroch interventioner t ex vid neurode-generativa sjukdomar. Här är det lättatt komma med överdrivna påståen-den och förhoppningar, men det ärhelt klart att både musik och dans gerintressanta ”ingångar” i hjärnan somkommer att kunna utnyttjas i behand-lingen. Betrakta t ex de stora fram-gångar som programmet Music andMemory nu har i USA, där mananvänder personlig musik på en podinom åldrings- och demensvård medpositiva effekter om inte annat förvårdsituationen och välbefinnandet.Eller se filmen ”Henry” på vår hemsidawww.kulturellahjarnan.se.

• Fredrik Ullén, professor i kognitivneuro vetenskap, internationellterkänd konsertpianist och även hanen av symposiets arrangörer resonerarså här kring begreppet ”Flow”.

En grundläggande nyckel tillflow är att det finns en balans

mellan vår egen förmåga och svårig-heten på de uppgifter vi utför. Att tasig an nya, lagom svåra utmaningarkan därför bli ett sätt att bådeuppleva mer flow och utvecklas somperson. Om vi ofta hamnar i situatio-ner som är antingen för lätta ochunderstimulerande eller för svåra ochstressande är det negativt för flow.

En annan viktig sak för flow är attundvika att bli avbruten mitt i aktivite-ten. Detta kan givetvis vara lättaresagt än gjort i dagens kommunika-tionssamhälle där email, sms, telefonetc kan göra att vi lever i ett ständigtbombardemang av händelser somkräver vår uppmärksamhet. Men om vimedvetet, som motvikt, planerar instunder och arbetspass då vi stänger avallt som kan avbryta oss under i allafallnågra timmar kan det vara gynnsamtbåde för själva arbetet och flow.

En tredje strategi som enligt minegen erfarenhet fungerar bra är att ien krävande uppgift medvetetförsöka lägga fokus på uppgiftensnarare än på vår egen person, densituation vi befinner oss i, vad andratycker och tänker etc. I en konsert -situation handlar det till exempel omatt lägga allt fokus på musiken, hurden låter och hur den känns. En del avflow är ju just att absorberas av denaktivitet vi håller på med så vi blir ettmed uppgiften, och det kan hjälpa atti början medvetet styra koncentratio-nen i den riktningen.

• Hugo Lagercrantz senior professor ipediatrik och författare till fleraböcker om barns kognitiva utvecklingoch hur deras medvetandeuppkommer kommenterar LaurelTrainors observationer så här:

Spädbarnets hjärna är som enmagnet som drar till sig alla

fonem och på så sätt lär sig barnet sittmodersmål. Sång, rytmik och ramsorförstärker effekten. Detta är en förut-sättning för utvecklingen av barnetssociala och kulturella hjärna. Dennamusikaliska och verbala kommunika-tion kan inte ersättas av skärmtid viaiPad eller dator.

Josef Milerad - Carl Lindgren

Ingemar Ernberg

Hugo Lagercrantz

”

”

”

”

””


Vad är liv – egentligen? För-strött skulle man nog svaraatt, ja men det vet vi välganska väl? Celler, gener,DNA, enzymer, proteiner,ämnesomsättning, osv.

Emellertid, med lite eftertanke inser visnart att det inte är en särskilt enkel frågaatt besvara. Vi vet faktiskt inte svaret.Ändock är det sannolikt en av de tre mestfundamentala frågorna som människan inågon form ställt sig sedan urminnestider. Till dessa kan man hänföra följande:”Vad är världen, eller hur uppstodvärlden?”, ”Hur uppstod livet?” eller just“Vad är liv?”. Och så ”Vad är medve-tande?”.

Detta är således frågorna om vårexistens och dess plats i världsalltet, sommed all säkerhet redan sysselsatte grott-människan. De var huvudproblemen förde första organiserade religiösa yttring-arna för 15.000 år sedan. I alla religionerutgör en skapelseberättelse av något slagen hörnsten. Man var sysselsatt medsläktets fortbestånd, bättre skördar, riskenatt solen skulle försvinna vid vintersolstån-det, odödlighet, dvs liv och död.

Med upplysningstiden och födelsen avden moderna naturvetenskapen tillkomnya angreppssätt och metoder för attförsöka besvara frågorna. Dessa frågorhar man alltså först försökt att besvaramed gudars och religioners hjälp ochvetenskapen har “ärvt” dem från religio-nerna.

Men även naturvetenskapen harbekymmer med att reda ut och besvaradessa frågor. “Big Bang” är naturveten-skapens skapelseberättelse som tarhänsyn till många nya fakta och rimligtvisbör ses som en mer användbar teori bättreanpassad till fakta än t ex bibelns. Menden är likafullt en teori, som kommer varasvår att slutgiltigt leda i bevis (främst föratt vi inte var närvarande när det skeddeoch därför aldrig helt kan verifierateorin).

Frågan “Vad är liv?” fick sin modernaintroduktion med fysikern Erwin Schrö-dingers (1887-1961) bok “What is life? –The physical aspects of the living cell” sompublicerades 1944. Den byggde på enpublik föresläsningsserie som Schrödingerhöll 1943 vid Trinity College i Dublinunder sin exil från kriget ute i Europa. Detvar en auktoritet som gav sig på ämnet.Han hade upptäckt Schrödinger-Heissen-bergs osäkerhetsrelation och fick Nobel-priset i fysik 1933 tillsammans med PaulDirac för utveckling av atommodellen.

Schrödinger tillhörde en grupp fysiker igenerationen efter Einstein, som varitotroligt framgångsrika med sin utvecklingav den fysikaliska världsbilden och materi-ens innersta väsen genom upptäckten avalla de olika elementrapartiklarna. Dessafysiker tyckte nu att det var dags att appli-cera fysikens metodik och mätmetoder påbiologiska problem.

En förebild i gruppen var Max Delbrücksom etablerat sig som biology vid Califor-

vetenskap & kultur


nia Institute of Technology (CALTECH)i Los Angeles och där börjat göraexperiment inom kvantitativ biologi.Delbrücks fysikinspirerade metoderoch experiment utgjorde en inspira-tion för Schrödingers bok.

I boken framför Schrödinger teorinom en komplex molekyl som skulleinnehålla den genetiska koden. Dettagav Watson och Crick inspirationen attundersöka om DNA kunde vara dennamolekyl. Boken, således utgiven somen populärvetenskaplig bok undervärldskriget, blev en stor framgångmed många omtryckningar och 70.000sålda exemplar. Man kan nog hävdaatt den markerar födelsen av ett heltnytt synsätt inom biologi och seder-mera medicinen, symboliskt fångat iden färska beteckningen biomedicine.Biologi hade dessförinnan varitmycket deskriptiv, observerande ochklassificerande. Nu blev den experi-mentell med kvantitativa mätmeto-der. Den moderna biologin och mole-kylärbiologin hade fötts.

2005 menade jag och någrakollegor att vi borde återvända tillfrågan. Så mycket nytt hade framkom-mit under 60 år i förståelsen av celler,vävnader och deras ämnesomsättning.Nya metoder utvecklades, hela DNA-och gentekniken och andra teknikerhade möjliggjort kartläggning av helagenom, proteome, metabolom o,sv.

Med en tvärvetenskaplig grupp, enfilosof, en entreprenör, en neurove-tare, två teoretiska fysiker, en medici-nare och en molekylärbiolog skapadevi föreläsningsserien “What is life?The future of Biology”, som ocksåinkluderade diskussionsseminarier.

Första föreläsaren var Alex Richfrån biologilaboratoriet vid MIT,Cambridge, USA. En gigant som bl amycket väl kunnat få Nobelpris för sinkartläggning av ribosomen. I dettasammanhang var hans livsresa symbo-lisk. Han hade börjat sina studier vid

CALTECH medan Delbrück var där ocharbetade med dubble nobelpristaga-ren Linus Pauling på – just det – DNA:sstruktur. De hamnade lite fel i tolk-ningen av data och föreslog entrippel-helix, som inte erbjöd sammaelegans av informationsöverförandesom den1953 upptäckta korrektastrukturen, Watson och Crisks dubbel-helix. Men att höra Alex Rich tala omsju decennier av molekylärbiologiskforskning, och om hur det var attstudera biologi och gener innanDNA:s roll hade upptäckts, blev enmagisk start.

Nu 11 år senare har vi haft ungefär150 föreläsningar i serien, som blivitetablerad och synnerligen uppskattadbåde lokalt och internationellt. Fåinbjudna föreläsare tackar nej. Visynar LIV från alla möjliga vinklar; hurbörjade det?, livets uppkomst, evolu-tionen, drivkrafterna inom ämnesom-sättning, dess komplexitet ochkaraktär av nätverk mellan molekyler,celler, vävnader och organismer och livi rymden. Många ämnen som sedanrönt stort intresse har presenteratstidigt i serien såsom epigenetik,tarmflora och precisions (P4)medicin.

Bland föreläsare märks nobelprista-gare som Jim Watson, Sydney Brenner,Eric Kandel, Jean-Marie Lehn och denomdiskuterade men intressanteCarlton Gajdusek.

Men även blivande (?) nobelprista-gare som Craig Venter och de som intehann komma ifråga, avlidna TonyPawson och Susan Lindqvist harföreläst. Astronomer (Bengt Gustafs-son), neuroforskare (Jean-PierreChangcheux) och organisationsteore-tiker (Per Molander) har föreläst.

I huvudsak fokuseras på den natur-vetenskapligt-biologiska problemati-ken kring Vad är liv. Sedan serien blivitväletablerad har vi vågat oss på utflyk-

Vad är liv?Av Ingemar Ernberg, Karolinska Institutet

Läsa mer?Ernberg, I et al. Vad är liv? I kosmos, i cellen, i människan.Karolinska University Press, Stockhoolm, 2010.Lane, N. The vital question.Energy, evolution and the originsof complex life. ISBN9780393352979, WW Norton Co,2016

Länkar• www.vadarliv.se• www.kulturellahjarnan.se• Till många av de senaste årensWhat is life-föreläsningar:https://www.youtube.com/playlist?list=PLnqQJI0EhuwwdoH18CnKcOC6j4qaU_yXI.

• Fortsättning nästa uppslag >>> • Ingemar Ernberg.

• Om du vill vara med på ensändlista med kommandeprogram skicka ett epostmeddele-ande till [email protected].


ter mot humanismens och religionensdomäner, där naturligtvis frågan omliv (och död) är ett mycket stort tema.Biskop (på den tiden) Antjé Jacklénhöll ett utmärkt föredrag om tid inomnaturvetensakp och religion ett par årinnan hon blev vår ärkebiskop. Likasåhade vi Adin Steinsalz, en av världensmest kända rabbiner på grund av sinaTalmud-översättningar, att föreläsa.Han talade verkligen om LIV, och ter-modynamikens andra huvudsats utanatt nämna Gud en enda gång. Detvisade sig att han var utbildad inomfysik innan han blev rabbin. Poetik-professorn och litteraturkritikernGeorg Steiner, Cambridge, Englandhar hållit ett lysande föredrag omdöden.

Hjärnan och medvetandet växte ut

som ett så stort ämne att en annanföreläsningsserie knoppades av 2012som nu går parallellt, “Culture andBrain”.

Vad är livet-gruppen som startadeserien 2005 är i stort sett intakt och viföljer hela fältet noga genom att dis-kutera nyutkommen litteratur inomområdet. 2010 gav vi ut en populärbok inpirerad av serien, på svenska,“Vad är liv? I kosmos, i cellen, i männi-skan” (Karolinska University Press,Stockholm 2010). Den sålde väl ochrekommenderades av personalen påAkademibokhandeln under en tid.

Vi har lärt oss mycket om Vad är liv?under dessa år. Det är intressant attdet finns ingen konsensus-definitionav liv inom naturveteneskaperna, sådet är fortfarande ett flytande

begrepp. En gång i tiden hänfördemänniskan ju både stenar och eld tilldet levande. Vi har fått en ännudjupare insikt i de mekanismer somdriver livet framåt och därför bör detvara dags för en ny bok snart.

Versamheten kan nu följas på tvåhemsidor, dels på www.vadarliv.se ochmånga av de senaste årens föreläs-ningar ligger på Youtube (se nedan).“Culture and Brain”-serien har enmycket påkostad hemsida www.kultu-rellahjarnan.se, där även inspeladeföreläsningar kan ses.

Men inget är som live!! Föreläs-ningarna är öppna för alla, ingen för-anmälan behövs och de annonseras påhemsidorna www.vadarliv.se ochwww.kulturellahjarnan.se, liksom påKarolinska Institutets hemsida.

vetenskap & kultur | föreningsnytt krönika

Banker och försäkrings-bolag har de senasteåren genom digitalise-ring rationaliserat bort30 procent av personal -styrkan. Varför har inte

motsvarande skett inom hälso- ochsjukvården?

I första hand borde administrativatjänster kunna tas bort inom sjukvår-den. Regioner och landsting har imånga fall stora administrativapersonal resurser som borde kunnaersättas genom omfattande digitalise-ring. Givitvis kan även läkares arbets-sätt avlastas av digitalisering.

Hur är detta möjligt? Man talar omartificiell inlärning (AI) och detta harblivit möjligt genom utveckling avdatorsystemens mjukvaror, som kanlagra och kommunicera storamängder data.

Inom vilka områden kan AI/digitali-sering vara aktuell förutom admini -stration?

Det finns datorsystem som kan för-utsäga hjärtinfarkt eller risk för fall -trauma. Diagnosställandet underlättasav system som kan ange med före -liggande underlag tre olika diagnoserdär läkaren med sin kompetenslättare kan komma till rätt diagnos.

Det visar sig att kombinationenläkare och datorstöd/ AI är bättre änenbart datorstöd.

Det är känt sedan länge att schack -spelande datorer lätt slår alla proffs-spelande schackspelare, men kombi-nationen människa och dator slår enensam dator.

Det finns självlärande hälsosystemsom är till stor nytta för patienter somkan få hjälp att sköta sin egen hälsa,särskilt då många i nuläget saknarsocialt stöd, som kan ge råd och stöd.Primär preventionen är ett viktigtområde där dessa hälsosystem kanvara till stor nytta.

Inom äldreomsorgen har cirka220 000 personer trygghetslarm, därden äldre kan meddela sig genom etttryck på en knapp, vilket har sina klarabegränsningar. Ett nytt system harutvecklats som känner av varpersonen är i sin lägenhet. Incitamen-tet till denna uppfinning togs genomatt en nära anhörig frös ihjäl på sinbalkong efter att ha svimmat. Dennaperson hade sedvanligt larm. Det nyasystemet känner av om personenbefinner sig i fel del av lägenhetenunder för lång tid.

Givetvis kan digitalisering bli ettproblem för äldre personer, men genom

att man nu kan kommunicera via talkan de nya systemen underlätta jämförtmed knapptryckningar. Det mesta avutvecklingen av digitaliseringen skerinternt för sjukvården och behöver intebelasta den enskilde patienten.

Digitalisering/AI har definitiv fram-tiden för sig då systemen klarar attsnabbt lagra och analysera enormamängder data. Glädjande är attdatorstöd i kombination medmänniska är klart bättre än enbartdatorstöd.

I den pågående debatten omvinster i välfärden har utredarenIngemar Reepalu utan, vad jag förstår,grund påstått att hantering av kvali-tetsmått skulle innebära stora admi-nistrativa kostnader. Användningen avdigitalisering/AI är sannolikt lös-ningen av kvalitetsbedömningar inomhälso- och sjukvården.

Om världomspännande cyber -attacker blir vanliga hotas dennautveckling. Attackerna kan slå ut olikasamhällsfunktioner och sjukvårdenssäkerhet drabbas. Detta kommer sättafokus på att säkerheten i IT-systemenförbättras.

Anders Dahlqvist,ordförande i föreningen

Seniora Läkare

Datorstöd + AI +läkare= Fantastiskaframtidsutsikter

VÄST-SÄLS HÖSTPROGRAM

SKÅNE-SÄLS HÖSTPROGRAM

FLER EVENEMANGSTIPS

KALENDARIUM

5 oktober: Höstutflykt till det underjordiska flyg-muséet Aeroseum, vid Göteborg City Airport.Tidigare var Säve flygfält hemvist åt flygflottiljenF9. Förutom guidad visning genomanläggningen får vi se flygplan och helikoptrar.Dessutom blir det föredrag av flygöverläkaren.Även lunch är planerad.19 oktober: Träff i Örgryte församlingshemdär vi kan lyssna på en föreläsning av reumatolo-gen Tomas Bremell, följt av sedvanlig lunch.12 december: ”Luciamöte” i Örgryte försam-lingshem. Föreläsare är ännu ej klar. Hemsida: www.slf.se/senior

5 september: Föredrag om rymden somhabitat av evolutionsbiologen Jessica Abbott.Jessica Abbot kommer att tala om hur biologerhistoriskt har sett på möjligheten tillutomjordiskt liv och vad nya forskningsrön kansäga om detta idag. Som alltid vinmingel.Plats: AF i Lund. Tid: kl. 14.00. 24 oktober: Föreläsning av Håkan Håkansson,docent i idé- och lärdomshistoria, om ”Tro ochvetande i den vetenskapliga revolutionen”. 1500-talets anatomiska upptäckter beskrivssom ett genombrott för en ny vetenskapligvärldsbild som var utmanande och i förläng -ningen kullkastade kyrkans religiösa världsbild.Var renässansens vetenskapliga genombrott ettuttryck för modern vetenskap – eller för enmedeltida, religiös världsuppfattning? Vinmingel.Plats: AF i Lund. Tid: kl. 14.00

7-10 september: Seniora Läkares höstmöte iArjeplog.Se mer: www.slf.se/senior6 september: Forstermedicin.Evenemang arrangerat av Läkartidningen.Info och anmälan: www.lakartidningen.se/events14-15 november: Framtidens medicin ochhälsa.Evenemang arrangerat av Svenska Läkaresäll-skapetwww.sls.se

11 november: Gåsamiddag. På självasteMårtensafton avnjuter vi traditionsenligt enhärlig gåsamiddag på inbjudan från SydsvenskaMedicinhistoriska Sällskapet.Hemsida: www.skanesal.se

t Söker du res sällskap? Vill du hyra ut ditthus i Provence? Sälja din segelbåt? Bytadin 4:a på Östermalm mot en stuga iTorekov eller köpa golfklubbor? En medlemsnotis i Seniora Läkare kan

vara en bra start och är gratis för föreningens medlemmar.Max 280 tecken! Kontakta Marianne per mail:[email protected]





[email protected] WWW.FAVORITRESOR.SE

Tel 08-660 18 00

PIEMONTES SLOTTMED GÖRAN ALM I VACKRA REGIONEN PIEMONTE tornar alpkedjan upp i bakgrunden och de bördiga dalarna är rikt bevattnade av Po med sina bifloder. Ett axplock av de platser vi besöker är slottet La Venaria Reale som ingår i Unescos världsarv, den medeltida herrgården Il Castello della och kyrkan Basilica di Superga som byggdes av Filippo Juvarra. Vi besöker även Castello di Issogne, Porta Pretoria, Palazzina di Caccia di Stupinigi och Palazzo Reale, Italiens första kungapalats från 1600-talets mitt. Vi äter gott och provar choklad med fil dr GÖRAN

ALM och omtyckta INGRID PERFETTI.

2/10 • 7 DAGAR

FLER RESOR TILL…

Unika Mezzogiomo med Lars Sjöberg | 12/10

Loire – Franska slottsliv – Peter Hagwall | 20/10

Musik och Myt på Island | 25/10

MALLORCA – DE VARMA VINDARNAS Ö UPPLEV DE VARMA VINDARNAS Ö – Mallorca i gamla småbyar och trånga gränder, Palma med sin storslagna katedral och Almudaina-palatset. Vi provar viner, gör ett besök i de magiska Arta-grottorna och i det gamla klostret i Valldemossa, där Chopin och Georg Sand bodde en vinter. På programmet står vidare en visning av den ståtliga herrgården La Granja och ett besök i trevliga Port de Sollér. Boende på vackra och trivsamma Hotel Bonsol där vi äter gemensam middag varje kväll. Ciceron är omtyckta ANNE LIE ÅKERLUND.

11/10 • 8 DAGAR

MITT MADRIDMED CATHERINE URWITZDE LJUMMA KVÄLLARNA LOCKAR till uteserveringar och långsamma promenader. Låt mig visa dig mitt Madrid när det är som bäst i boulevardernas och parkernas stad och där himlen nästan alltid är blå. Staden är en salig och dynamisk blandning av gammalt och nytt. Vi vandrar i gömda kvarter genom småstäder i staden med vibrerande livslust. Vi besöker fina konstmuseer, ser bra flamenco, äter goda kastilianska måltider och åker tåg från Kastilien till Andalusien för fina Córdoba med världsarvet La Mezquita!

14/10 • 5 DAGAR

Efter en osedvanligt kall,blåsig och regnig förstahälft av maj hade deflesta i Västsverige börjatmisströsta. Men så torsda-gen 18 maj kom den strå-

lande solen och sommarvärmen.Vilken tajming att ett 30-tal Väst-SÄLar just denna morgon samlades vidUniverseum vid Korsvägen i Göteborg.

En buss med en utmärkt guide togoss söderut till Kungsbacka där ytterli-gare åtta förväntansfulla läkareanslöt.

På slingriga vägar genom ettrikt halländskt bondeland-skap åkte vi mot Sätila.Detta var bygden därNiclas Sahlgren hade varitstor jordägare innan hantestamenterade sin kvar-låtenskap som blevgrundplåten till Sahl-grenska sjukhuset.

Framme i Sätila (cirka 1 200invånare) känt för mösstillverka-ren Sätila of Sweden, som gjorde Sten-marksmössan, åkte bussen till denlånggrunda Sätila Sand i norra ändenav sjön Lygnern. Alltför kallt för ettdopp, men en utmärkt dag att gå utpå Europas längsta ekbrygga, 170meter lång, där passagerarfartyget Isaaf Lygnern låg allra längst ut. De 40läkarna intog båten, såväl salongensom utsiktsdäcket.

I modiga fem knop, stävade Isa afLygnern ut på den 18 km långa och 2,5km smala sjön, vattentäkt för Kungs-backa kommun. Färden var i detnärmaste ljudlös eftersom fartygetdrivs av elektriska motorer. Guidens

mikrofon, gruppens konversation ochfågelsången motverkade dock enabsolut tysthet i naturen. Guidenberättade om märkvärdigheter somdet 64 meter höga Ramhultafallet,bygdeoriginalet Lärk-Axel (LygnernsRobin Hood) och att stenen vid Göta -platsen i Göteborg var gnejs frånområdet vid Lygnern. Sjön suger sombekant och kaffe och kakor förtärdesmed välbehag under resan. Den nutidabåten är byggd 2010 och är en sentidaefterföljare till ångfartyget ISA som

mellan 1889 och 1924 trafike-rade sjön Lygnern. Det

var då det naturligasättet att åka medmanufaktur ochandra varormellan Sjuhä-radsbygden ochGöteborg, förstbåt till Fjärås och

sedan tåg tillGöteborg.Efter två och en halv

timme var vårt fartyg frammevid Lygnevik i sjöns sydspets, trots attdet blåste upp och var ordentligmotvind. Ingen sjösjuka men ändå dagsatt gå av fartyget och åter förflytta sigmed buss till Skårs gård i östra delen avFjärås. Där intogs en god lunch baseradpå lokala råvaror.

Bussen tog oss sedan vidare tillkollegan Björn Källfelts vingård.Sedan 18 år har han odlat vin. Detta ären av landets nordligaste vingårdar57o 16´. Han har cirka 400 vinstockarav såväl vita som röda sorter. Så härårs är vinplantorna beskurna ochendast knopparna på de låga kor-

dongerna visar på liv. Men på höstenär plantorna cirka två meter höga. Föratt vi skulle tro på att de torratämligen oansenliga plantorna kan gegott vin hade Björn ordnat en vinprov-ning i närbelägna Naturum vid FjäråsBräcka.

Fjärås Bräcka är en mäktig isrands-bildning, tvärs över Lygnerns dalgång,som dämmer upp sjön Lygnern till 15meter över havsytan. Från krönet avåsen ser man Lygnern åt norr, Fjärås -slätten och Kungsbackafjorden åtsöder. Området är rikt på fornminnen.Bräckan är avsatt som naturreservatbland annat på grund av ett mycket riktinsektsliv och ett flertal rödlistade arter.

Vid vinprovningen bjöds vi på ettvitt vin från 2015 gjort på MadeleineAngevine. Ett gott vin med smak avAlsacevin, fläder, nässlor och äng. Detröda vinet också från 2015 hade dragav Beaujolais och var en blandning avfyra vinsorter med Rondo som domi-nerande inslag. Även detta vin varmycket gott med en strävhet som kanbli mjukare efter ytterligare lagring.

För att tacka Björn överlämnade vien Väst-SÄL i keramik gjord av LisaLarsson, samt en flaska champagnesom en fingervisning till vinbondenatt det alltid finns utvecklingsmöjlig-heter och att vi gärna ställer upp ochprovar.

Nöjda med en innehållsrik och soligdag i vackra norra Halland forgruppen hem till Göteborg.Peter Larsson, ordfförande, Väst-SÄL

PS: Väst-Säls höstprogram hittar du i kalendariet på föregående uppslag.

föreningsnytt |

Det blev ett lyckat åk!

Väst-Säl besökte Sätila,Stenmarksmössans hemort

– med vinprovning, båtfärd och massor av spännande berättelser


resor


3-19 september 2017Historia, grönska och keltisk kulturt Resan är fulltecknad. Rese -information fås av Favoritresor påtelefon 08-660 1800 eller [email protected], www.favoritresor.se/lakareirland

16-22 oktober 2017Konst- och kulturresa t Resan är fulltecknad. Reseinforma-tion fås av Ola Olsson på Mejtresor,telefon 0704-220174, [email protected]://mejtresor.se/resor/venedig.html

2-8 februari t Resan gjordes första gången ifebruari 2017 och på grund av detstora intresset kommer den nu attupprepas med några förbättringar.

Vi inleder med två övernattningar iAtlasbergen på Kasbah Angour AtlasMountain i Tahanaout med utflykt iAtlasbergens omgivningar och dal-gångar, som så här års bjuder på blom-mande mandel- och körsbärsträd.

Därefter far vi till Marrakech ochbor fyra nätter på exklusiva HotelOpera Plaza – fyrstjärnigt.

Programmet kommer bl.a. att inne-

hålla besök på torget Djeema el Fnaoch den gamla medinan och kändasevärdheter i Marrakech som Bahia-palatset, Dar Si Said, Tiskiwin-muséet,Musée de la Palmeraie, Jardin Majo-relle/Musée d'Art Islamique ochutflykt till Asni- och Ourigane-dalarnamed besök i berberbyar. n Anmälan och information omdetaljprogram: Birgitta Kjellander BKTravel Solutions AB Box 4052, 203 11 Malmö. Tel: 040-60 60 220.Länk till resan:http://bktravelsolutions.se/Marocko.Sista anmälningsdag: 16 oktober 2017.Begränsat med platser!

10-17 aprilGrand Tour - Neapel med omnejdt Under 1700-talet gjorde förmögnaeuropéer en rundresa i Europa somkallades ”le Grand Tour”. En viktigplats på resan var Neapel där man delsbesökte Herculanum, Pompeji ochtemplen i Paestum, dels lät sig fascine-ras av bourbonernas praktfulla hovliv istaden Neapel.

Vår ”Grand Tour” tar oss till Neapeldär vi bor centralt. Vi besöker detkungliga slottet, San Carlo-operan ochnågra av de fascinerande barock -kyrkorna med sina sällsamma mar-morskulpturer. Vi besöker slottet Capodi Monte med sin unika samling avtavlor av Tizian. Vi beser Museo Nazio-nale som rymmer alla fynden frånPompeji, bronser, skulpturer, väggmål-ningar och mosaiker.

En halvdagsutflykt görs till slottetCaserta, stort som Versailles men intelika känt.

En dagsutflykt går runt den Sorren-tinska halvön med stopp i Sorrento,Amalfi, Positano och Rapallo och endag tar vi båten över till Capri. Vibesöker även Pompeji och de två väl-bevarade templen i Paestum. Som påtidigare Italienresor är vår ciceron kul-turrådet och italienkännaren HansLepp. n Preliminär reseinformation ochintresseanmälan: Ola Olsson på Mejt-resor, tel: 0704-220174, [email protected]

5 dagar, vecka 45Kulturstad Berlin

t Följ med på vår höstresa till Berlin!Ciceroner på resan är författaren och

Resor med Seniora Läkare 2017 - 2018

2017 Irland

Fullteck

nad!

Venedig, Vicenza och Ravenna

Marrakech och Atlasbergen

Framtida resplaner

Neapel

Berlin2018

Fullteck

nad!

översättaren Peter Handberg ochradioproducenten och mångårige Ber-linbon Johan Andrén.

Peter och Johan tar oss med tillutvalda platser och museer bådakända och mindre kända och läser uregna verk och översättningar medanknytning till staden.

På utflykt till Potsdam ser vi bl aNikolaikyrkan ritat av Berlins storaarkitekt Karl Friedrich Schinkel,Fredrik den Stores sommarresidensSanssouci, och vandrar i den storaslottsparken.

Vi får också möjlighet att upplevaBerlins världsberömda musikliv meden operaföreställning på ett avstadens tre klassiska operahus. n Preliminär reseinformation ochintresseanmälan: Ola Olsson på Mejt-resor, tel: [email protected]

t Vi har långt gångna planer på enkultur och musikresa till Vilnius i mars2018 och kanske en trädgårdsresa till

Mallorca, oktober 2018. Mera infor-mation i Seniora Läkare och påhemsidan när planerna blivit merautarbetade.Alltid färsk information påSeniora Läkares hemsidan På Seniora Läkares (f.d. SÄL)hemsida www.slf.se/senior får dualltid färsk information om våra resor.n Kontaktpersoner för resorna:Kerstin Strö[email protected] n Christina [email protected]

Kungliga slottet i Caserta.

En av eftermiddagarna tar ciceronen JohanAndrén oss med till sina hemkvarter iPrenzlauer Berg, Berlins pulserande konstnärskvarter.

Resan till Marrakech och Atlasbergen bjuder på både färgstarka och kulinariska upplevelser.


Isenaste numret av SenioraLäkare (1-2017) skriver TorstenMossberg intressant och initie-rat om samarbetet mellan debåda vänsterradikala ”missionä-rerna” Kurt Weill och Bertolt

Brecht med tre musikdramatiska verksom resultat: Die Dreigroschenoper(1928), Happy End (1929) och Aufstiegund Fall der Stadt Mahagonny (1930).Av texten kan man möjligen fåintrycket att deras gemensamma pro-duktion därmed var uttömd. Så varemeller tid ej fallet.

Åtminstone ett ytterligare gemen-samt verk kan noteras, nämligen skol-operan Der Jasager med premiär1930. Verket, som bygger på ett avBrecht bearbetat japanskt motiv, harinte samma vänsterpolitiska udd somde övriga men berör inte destomindre ett viktigt samhällsproblem,nämligen den enskilde individens rolloch rättsläge vid intressekollisionermed ”det allmänna”.

I Sverige uppfördes Der Jasagerförsta gången i mitten av 30-talet vidFolkliga Musikskolan Ingesund i Arvika.Jag råkar vara född och uppvuxen istaden, men hade då ännu ej påbörjatmin ”karriär” som musiklyssnare. Andraoch såvitt jag vet senaste gången fram-

fördes verket i Stockholm våren 1954som Studentteaterns första musikdra-matiska föreställning, då under namnet”Provet”. Lokal var Stockholms Högsko-las dåvarande kårhus vid Holländarega-tan och de medverkande – solister, köroch orkester – hämtades från stadensolika högskolor, således ej enbart denmusikaliska.

Själv gjorde jag vid detta tillfällemin debut – och för säkerhets skullsamtidigt sorti – som operasångaregenom att exekvera en av rollerna.Det rörde sig om en tvåaktare ochantalet solister var sex, nämligenLäraren (Eric Backman), Gossen (Mar-gareta Jonsson), Modern (IngeviMattsson) samt tre bergsvandrandestudenter (Arne Andersson, FinnHultgren och undertecknad). De treförstnämnda har jag förlorat ur sikte,

men av studenterna är Finn Hultgren idag aktiv kulturpersonlighet i Sigtunaunder det att Arne Andersson seder-mera blev känd som tonsättaren ArneMellnäs (numera avliden).

För regi och dekor svarade LarsRunsten och dirigerade gjorde Lars afMalmborg. Tre föreställningar gavsinför tämligen fulltalig publik och dentidens ledande kritiker – Yngve Flyckt,Ingmar Bengtsson, Åke Lellky, IngemarLiljefors – var genomgående mycketpositiva. Någon betecknade stycketsom ”ett litet kusinbarn till Tolvskil-lingsoperan” och Moses Pergamentfann i de båda verken ”samma raffine-rade enkelhet och samma friska rytm”.

Som ett kuriosum kan tilläggas attBrechts libretto föreligger i två versio-ner: samma intrig men med helt skildaproblemlösningar. Enligt den förstaskulle den enskilde offra sig (offras?)för det allmännas bästa, i den andrahävdas individens rätt gentemot sam-hället. Det är den första versionensom framförts i Sverige, dock att denav kören presenterade sensmoralenlyder: ”Wichtig zu lernen vor allem istEinverständnis”, dvs ”Den viktigastelärdomen är samförstånd” – en fögarevolutionär paroll.

S. Gunnar Edlund

debatt | musik

Weill och Brecht skrev också Der Jasager – enopera om den enskildes rätt mot det allmänna


Under nästan ett år har jagstuderat in sånger kompo-nerade av Kurt Weill ochmött en spännande ton -sättare vars verk i 1920-

talets Tyskland, i samarbete med BertoltBrecht, blivit klassiska. Verk som Tolv -skillingsoperan och staden Mahagonnysuppgång och fall.

Att han sedan skrev många operor ochmusikdramatiska verk och flera klassiska

sånger gör honom inte mindre intressant.Kurt Weill föddes 1900 i Dessau i

Tyskland som son till en kantor. Weill stu-derade vid Hochschule für Musik i Berlin,men tyckte att lektionerna var tråkigaoch för konservativa.

Efter ett år som 19-årig dirigent på detlokala operahuset återvände han tillBerlin och accepterades till FerruccioBusonis mästarklass i komposition åren1922-23. Han fick assistera sin lärare och

kultur | musik


� Torsten Mossberg som sjunger sångerav Kurt Weill pådubbel-cd:n ”A portrait- from Berlin to NewYork”, som kommer utinom kort på”Sterling”.

”Erst kommt das Fressen,

dann die Moral”

(1900-1950)WeillKurt

11’2

51’251’208’358’4

16’2

22’3

54’338’1

05’346’4

42’322’4

13’5

17’48

ackpple JA)1950inn (y Fy H

tarsLost in the Sell wS

iles�ousands of Mouse�e little gray H

)1949tars (Lost in the Se I'll stayerH

)1948e Life (e LoouseLonely H

)1946eet Scene (trSwpeak loS

tearoolish HF)1943enus (Ve ne touch of O

w�is is nehipy SM

)1941k ( Lady in the Deptember songS

ouer was yt nevI)1938oliday (Knickerbocker H

uth uS)1937oad (nal Rte

CD 2

3'5734’3

34’4

35’2

06’5

10’3)1928(

30’4

27’100’331’3

2'2707’3

58’40�e ong of R

a

V

v

tay w

uckleber

10

1112

8

7

13

5

9

6

4321

15’89otal playing tim : T CDA 1820/1821-2STERLING

eineComplainte de la Se ne t'aime pasJ

)1935ongs (ench SrFoleumsong)etrargate (Pon Muschel vM

)1929onjunktur (Kichenotsdam unter den Eu PZ

)1929equiem (as Berliner RDongilbao SB

)1929nd (appy EHongAlabama S

ahagonnytadt Mall der Sufstieg und FA ensch"der M

on lebt v Weigrreites DwZebenstrmenschlichen S

nzulanglichkeit on der ULied venny (Kanonensong)eeräuberJS

uhälterballade)allad (Zimps BPörigkeiton der sexuellen Hallade vB

om angenehmen Lebenallade vB)1928oschenoper (eigeie DD

CD 1

Z oschen�nale: "W

A

T

101112

8

7

5

9

6

4

32

1

14

DDD

orsten T

A portrait - fro (1

Kur

T

g, tenorrg M

om Berlin to New York 1900-1950)

Weillrt

Mossber

abass) r H r rg Tr r NLars-Onders Karlqvist (piano), edlund (piano), A H ur C rg HSt

ger (alto) r Hu r Nyrg MTor Torsten Mossberg (tenor), Kia Nyberg (soprano), Karin HultenberStina Hellberg Agback (harp), C t H

lof Norées Trio, Jan Bergnér (contrabass), H

ade in the EUM

.sterlingcd.cow.1940ca eill and Lotte Lenya cirW t ure: Kicturer PvCo

ricsonta�an Eraphic design: S. Gyttneroducer: Bo Hre PecutivxEricson. ta�an Eranslation: Tr ossberg. orsten M ext: tegborn. öran Sastering: Gechnician and

.2016une, J21 and 2016pril, 26-25, 19-18y äbd, TårGy Karb] and 13, 10, 4, 1: 2CD12 ; 11; 2: 1 [CD 2016pril, 3-1ppsala annaskolan, Uall of Nded at the HecorR

T

W

asse Larsson (contr

www

AKTUELL hjälpa studenter som Claudio Arrauoch Maurice Abravanel.

Arnold Schönberg, ledare för andraWienskolan med kompositioner somGurre Lieder 1900, Pierre Lunaire 1912efterträdde Busoni som ledare förHochschule für Musik 1924. BlandSchönbergs elever fanns AntonWebern, Alban Berg, samt HannsEisler.

Weill komponerade sin första

symfoni som 21-åring, den förstaoperan, der Protagonist som 26-åring.Efter ytterligare två operor och enkantat för sopran, violin och orkester,Der neue Orpheus, började han sam-arbeta med Bertolt Brecht. Året var1926 och Weill var då en etableradtonsättare och betraktades som jäm-bördig med Paul Hindemith och ErnstKreneck.

När Kurt Weill började samarbeta

med Bertolt Brecht övergav hanåtminstone för en tid den ”klassiskamusiken” för den typiska cabaret-stilen som han utvecklade inspireradav den amerikanska jazzmusiken, min-strelshower och vaudeville med storainfluenser från judisk kletzmermusik.Att grammofonskivan nu hade börjatbli var mans egendom medverkade

OM KURT WEILL OCH BERTOLT BRECHT

Under nästan ett år har Torsten Mossberg studerat insånger komponerade av Kurt Weill. Här berättar han historien om den fascinerande tonsättaren och hans samarbete med Bertolt Brecht.

Torsten Mossberg, aktuell som tenor på dubbel-cd:n ”A portrait – from Berlin to New York. Foto: Stefan Nilsson

Fortsättning nästa uppslag >>>

Debattinlägg med anledning av Torsten Mossbergs artikel i nummer 1 2017 av Seniora Läkare

När jag läser artikelninser jag, att denberör ett mycketcentralt ämne för allaoss seniorerer, somibland betraktas mer

som en belastning för samhället änsom en tillgång. Jag blir själv 82 år ihöst, om allt går som jag hoppas, såjag har viss livserfarenhet. Jag harfunderat mycket kring läkarassisteratsuicid både som privatperson ochläkare och förstår att ämnet måste dis-kuteras ingående.

Enligt Läkarförbundets etiskaregler antagna vid Läkarförbundetsfullmäktigemöte 2009 är all medver-kan till läkarassisterat suicidiumotänkbart (se punkt 2 av Läkarförbun-dets etiska regler).

Torsten Mossberg skriver, att enligthälso- och sjukvårdslagen ska all vårdske i samråd med patienten och då blirdet kanske god vård och etiskt riktigtatt möjliggöra assisterat självvalt suici-dium.

Många har i debatten uttryckt, attdenna assistans självklart ska åläggaslegitimerad läkare. Läkaren har jugenom sitt yrke och sina kunskaperlämplig bakgrund och kan genom sinsamhällsposition ses som en garant föratt handlingen i alla avseenden blir välgenomförd.

En sådan assistans kolliderar dock

med Läkaförbundets etiska regler.Åsikter har därför framkommit attdessa borde ändras.

Jag tycker dock att en ändring avläkarnas etiska regler vore olycklig ochvill därför föreslå en annan lösning.Man tillskapar en ny organisation därgenomförandet av självvalt livsavslutlägges på specialutbildad personal,som är helt fristående från sjukvårdenoch där ingen i organisationen fårvara direkt eller indirekt engagerad idiagnostiska eller behandlande upp-gifter inom sjukvården, oavsett omhuvudmannen är stat, landsting,kommun, privat eller intresseförening.

Organisationen ska vara statligtfinansierad och direkt underställdSocialstyrelsen. Dess medlemmar skavara frejdade personer med gottrenommé. De ska alla genomgå enutbildning, så komplett att medlem-marna kan klara av alla tänkbarapraktiska problem, som kan uppstå iverksamheten.

Genomförandet av självvalt livsavslutbör i regel ej ske på sjukvårds inrättningutan i andra för patient och anhörigavärdiga lokaler och former. På dettasätt kommer inte någon, som är aktiv iden medicinska vårdorganisationen attbli delaktig i det självvalda livsavslutan-det. Alla farhågor att samma läkare enadagen är behandlande läkare ochandra dagen assistent vid självvalt suici-dium elimineras härmed.

Organisationen ska vara liten ochomfatta ett fåtal personer. Den kanvara stationär eller ambulant, i egna

eller förhyda lokaler.Behövs en sådan eller liknande

organisation? Ja, den öppnar vägen för möjlighet

till assisterat självvalt livsavslutandeutan etiska problem för läkare ellerannan sjukvårdspersonal. Även andrafaktorer talar för den. Kanske är detså, att bara vetskapen om att möjlig-het till assisterat livsavslut finns atttillgå, i vissa fall kan leda till ettspontant förnyat övervägande hospatienten, huruvida ett självmordverkligen löser några problem ochmedföra en omprövning av dettidigare ställningstagandet. Dettaskulle sannolikt minska anhörigaskänsla av skuld avseende bristandeomsorg under sjukdomsperioden.

Ytterligare ett viktigt skäl för orga-nisationens införande bör lyftas fram,men det ligger på ett annat plan. Vidbesök på Villa Wannsee i Berlin förnågra år sedan kunde jag vid genom-gång av dokument på museet där se,att läkare i många fall varit mycketbetydelsefulla krafter i genomföran-det av åtgärder, som är långt ifrån vårtsamhälles grundvärderingar. Vad somän kan hända, om vårt samhälles vär-deringar förändras, så får det inte varaså att allmänheten ser läkarkåren somett villigt och självklart arbetsredskapför avdagatagande.

Rolf NilsénLeg.läk. MD Docent

Pensionerad kliniskfysiolog, f.d. överläkareoch f.d. verksamhetschef

debatt | etik

”Låt specialutbildad personalfristående från sjukvårdenassistera vid självvalt livsavslut” 29

Seniora Läkare | 1 2017

debatt | etik

Nu är debatten igång igen.Vill vi ha en ny lag somtillåter s.k. läkarassisteratlivsslut?

� Jag tror att bristande trygghet, bris-tande stöd från läkare, en uppgiven-het. ”Vem ska ta hand om mig, vartska jag vända mig” kan vara bakgrun-den till att assisterat livsslut nu disku-teras igen. Många sjuka och skröpligaäldre känner sig övergivna, även såyngre med svår invalidiserandesjukdom.Jag är övertygad om att om var ochen som har en svår sjukdom skullekunna ha en trygg medicinsk kontaktsom ger goda råd, anvisar möjlighettill god vård och försäkrar den sjukeom att ett tryggt och smärtfritt livsslutkan ordnas, skulle diskussionenknappt behövas.

Är det förenligt med läkaretiken attunderlätta för en patient att ta sitt liv? Vår etik säger att vi ska bota, kan viinte bota ska vi lindra och trösta. Viska skydda människoliv och får aldrigvidta åtgärder som syftar till attpåskynda döden. Men vi ska också tahänsyn till patientens vilja, all vård skaske i samråd med patienten enligthälso- och sjukvårdslagen. Kanske kandet vara god vård och etiskt riktigt attlåta patienten bestämma vilket livssluthen ska ha förutsatt att allt sker understrikt kontrollerade former så att s.k.sluttande plan inte bildas.Nyligen var jag på en debatt påLäkaresällskapet i Stockholm medrubriken ”Självvalt livsslut” – dags attutreda läkarassisterat suicid. En brakväll utan upprörda övertoner. Med-verkade gjorde Anna Lindblad, med

dr, överläkare, Centrum för hälso- ochsjukvårdsetik, Karolinska institutetsom studerat befolkningens ochläkares inställning i frågan, BarbroWesterholm, riksdagsledamot ochvälkänd för Seniora Läkare ochMikaela Luthman, överläkare på ASIHvid Stockholms sjukhem.Frågan är så svår och komplicerad,alla kategoriska och självsäkrayttrande och debattinlägg förvånarmig stort. Efter debatten var vi rätt överensom att en utredning behövs, åtmin-stone en insamling av fakta gällandeolika modeller för assisterat livsslut,Oregonmodellen, den holländskamodellen, andra rutiner för medhjälptill livsslut, fakta om vilka hjälpmedelsom används inom den palliativavåren idag etc.

Kjell Asplund, ordförande i Statensmedicinsk-etiska råd (SMER) berättadeatt SMER nu beslutat ta fram en kun-skapssammanställning om assisteratdöende, ett glädjande besked somkan få fason på debatten. 73 procent i befolkningen, menbara 35 procent av läkarkåren ärpositiva till läkarassisterat livsslutkunde Anna Lindblad berätta. Majori-teten i befolkningen anser inte attförtroendet för läkare skulle minskaom en sådan lag införs, men vi läkarehar mycket svårt att acceptera enläkarassisterad död.Det är lätt att sympatisera medBarbro Westerholm när hon talar omvärdet av självbestämmande. Vem villinte bestämma om sitt eget liv och hurdet ska sluta, men vem vet hur livetter sig när det är dags? Det är lätt attbli både rörd och sympatisera medMikaela Luthman när hon beskriver

hur en väl utförd palliativ vård tillåterden dödssjuke ta farväl av anhörigaoch förbereda sig för döden.Suicid är relativt vanlig hos äldre.Beror dessa självvalda livsslut påkroppslig sjukdom och svårt lidande?Enligt Margda Waern (Läkartidningenvolym 114, 2017) utgör äldres själv-mord ungefär en fjärdedel av allasjälvmord i landet. En hög siffra. Äldre som kommit under vård eftersuicidförsök svarar sällan att deförsökte ta livet av sig på grund avkroppssjukdom eller smärta menarhon. De är framföallt deprimeradeoch har haft en suicidal problematiktidigare i livet. Suicid/försök till suicidpå grund av kroppslig sjukdom ärsåledes inte vanligt. Så, vilka patienter talar vi egentli-gen om när det gäller självvalt ochläkarassisterat livsslut. Det har visat sigi bl.a. Oregon att det inte rör sig ommånga eftersom patienten ska varabeslutskapabel, ha en terminalsjukdom med förväntad död inom sexmånader. För de flesta dödligt sjuka ärnog ändå en trygg och säker terminalvård mest önskad.

Men vem är säker på nu vad manvill när tiden är inne? Jag tror att intenågon som inte befunnit sig i dödensomedelbara närhet, själv eller medanhörig kan sätta sig in i problemet.Det är troligare att någon av ossseniorer har erfarenheter som bättrekan fördjupa diskussionen än deyngre ”tyckarna”. Men var är rösternafrån oss seniorer? Tycker vi alla somBarbro? Vad tänker vi om den situa-tion när vi är dödssjuka, kanskeplågade. Jag saknar seniora röster idebatten. Hör av er!Torsten Mossberg

Vilket livsslut vill du ha?

Seniora Läkare nummer 1/2017


t Vill du sälja din båt? Hyra ut ditt hus iProvence? Byta din 4:a på Östermalmmot en stuga i Torekov? Köpa golf -klubbor eller söker du res sällskap? Enmedlemsnotis i Seniora Läkare kan

vara en bra start och är gratis förföreningens medlemmar.Max 280 tecken! Kontakta Marianne per mail:[email protected]


Krysset nr 2 - 2017

Posttidning B. EconomiqueReturadress: Torsten MossbergVillagatan 18114 32 Stockholm

STÖD FÖRTAKOCH

FÅGLAR

EN FORMFÖR

ENORM

VARA OMVARA

AUGUSTI-MÅNEN PÅ

SCEN

KANMAN PÅ

HÄST

POLARE PÅPLAN

OMVÄNTTAL

KALEN-DERFOLKELAKA

SÄGSRAPPFÖR-

LORADKALL

FÖR SLINGMED STING

FÖLJDELOKET

TJÄ-NARESMAL

XANTÉÄR DE´

TILL-TALANDE

LÅTERSOMTRÄD

SINGU-LÄRT

LÄR MANPÅ REAMINDRESKIVA

KASTAHACKAN

PIPPIMOTSATS

TILL HIT

EN FAS IUTBILD-NINGEN

BLACKEN

ADAMSBILAR

REPAVEGETA-RISKT

INVEKTIVÖVER-ENS

BRUKASVID

UPPDRAGTILLSTÅND

OMGÅNGJUBEL-

ROP

EN FAU-NANSKRUKA

LOPPSPANSKREGION

MENDELSLÄRA

KULMEN

ARBETS-BORD

BOCKARMANFÖR

VISKAPIGG PÅ

DET HALA

VÄNFÖR

SJUTTONTAGÄ E Ö I

ÖRON-PINA

DAM IKURIANJAG I

KONSTEN

SPAKAHÖLL

GOD MIN

RÖN ISJÖN

VEM DÅ

FRI I DETFRIA

ÖRT IBLÅSVÄDERANTIKENSALTARE

FÖR FÖRABLEV

FÖRFÖRD

DELA KORTI SVÅRTLÄGE

KULMENSPRINGA

DENPRÖ-VADE

BANERATT

BÄRA

HÅR-FINT

SAVOIR-VIVRE

KOSKARL

GLÖDERI

GRILLEN

LYFTE

Vad då då?Konstnärer kallar detibland för engelskt rötteller järnrött. Det ärett färgpigment varshuvudsakliga färgandedel utgörs av järnoxid.Dess namn skallarkusligt med ord

som för tanken tillhokus pokusoch alkemi.

Vem då då?Hon var Sveriges första medicinsktutbildade sjuksköterska, undervisad

av bl.a. Florence Nightingale.Blev 1867 förestånderska för RödaKorsets nya sjuksköterskeskola iUppsala och utbildade där våraförsta ”riktiga” sjuksköterskor.

Varsågod! Ett nytt kryss att gnugga geniknölarna med

t När du löst ut det så sänd dinlösning till: Josef Milerad, Reflektorstigen 1, 181 55 Lidingö .

Märk kuvertet: Seniora Läkares kryss nr 2 2017.Lösningarna ska vara oss tillhandasenast 1 augusti 2017.<<< Rätt lösning kryss nr 1 - 2017

Ä

S

S

INBILSKT

KID

VÅR

AGORA

ARAB

ABORI

GIN

KRYSS

IMAM

L

SORG

LÖS

DI

HARKOMMITPÅGRÖNKVIS

POLKA

NOR

NYSS

IPT

TOSA

GUD

ARAM

KILLE

TERMITER

EDDAN

EOL

BETS

KALA

S

EVI

G

S

OTYG

GALTUGN

NOVIS

SENARE

LIRE

AGRA

I

MARSYAS

ANAMNES

GEMAK

REAVARAKIK

TIDEVARVET

RARA

MARSI

ROM

DILLE-TANT

HÅRFINDANS

GAV MÄN-NISKAN

GUDOMLIGSTATUSFRANS-KANSSTEN-STAD

OGRUMLADINSIKT

NOVELTYSLIKAR

RENTROLL-DOM

SPORT FÖRKARLSSONPÅ TAKETSEMSON

AVSLUTADINGETVIDAREVATTEN

KLASSI-FICERINGS-

VERBVÅLLAR

KNAPPASTSÅDANMYGGA

BLIR LITENMED TIDEN

LIKA-TECKEN

NÖT-KÖTT

FOBINSTORG

UPP-BLÅST

MINDRERÅ

GLAD IOPE-RETT

FÄRGSTACK-

ARE

SPERMIENAG

BLANDELEFANTER

BARAETT

ELÄNDE

KINAGRÄSEN

GAMMALBYGGTORK

STUND-OM DÄR-

EFTER

BLI AVHANDLADEMUSSOLINI

MED

UR-INNE-

VÅNARE

SÄMUNDSPOE-TISKAVERK

GLITTERI

HÅRETTILL-

GÅNGARTID SOM

GÅTTBÄR

SÄGS IFRÅNHÅGKOMSTOCH SJUK-HISTORIA

FÅR SIGDEN SVAGESÄGS ROMSOM STAD

DET BLÅKALLAS

SÅGLAPP

POLARFA-RARE MEDEGET HAVMARSTID

FLYGELVERBALTSTÄLLD

HELLCEASAR

HÄR VILAREN MAHAL

STRÄNGEFTER

LIE-MANNEN

MISS-TÄNKTGRÖN-GÖLING

LISTASTILL JULLEDAREI TRON

EN MANOCH

HANSHÄST

INTER-PERSONELL

PSYKO-TERAPI

ÄR DONQUIJOTE

SOMHJÄLTE

VÄSNASMEST

HAN MEDHARPAN

TAPPKAN MANSE MED

VEAMMAT

FROST

SÅKAN DE

GÅLÄKE-

KONSTENSGUDOM-LIGHET

VÄSTMAN-LANDS

BLOMMAPIPPI

SALARDET ÄRJU ENEPOK

SÄGSVISSAÄRTERVARA

FÖGATJÄNST-

VILLIGÄR MAN

RÄTT LÄNGE

LÅG-PRISATFYND

Bild

: Mor

gue

file

Vad då då?I versläran finns

massor av retoriskafigurer med underliga

benämningar. Vadkallas t.ex. den, därde sista orden i enversrad utgör bör-

jan på nästa rad.

Vem då då?Vad hette satyren som

med sin flöjt vågadeutmana självaste

Apollon på spelmans-duell. Apollon avgick

med knapp seger menstraffade utmanaren

med att flå honomlevande.

t Grattis alla kluriga korsordslösare!De först öppnade rätta lösningarna kom från:• Birgitta Persson, Ängelholm.• Börje Bergman, Uppsala. • David Bergqvist, Sollentuna. • Erik Berglund, Göteborg.• Bertil Palmgren, Hovås. Redaktionen gratulerar vinnarna!

Documents

Seniora Läkare 99 · mängder data. Se vidare min artikel på sidan 25 i detta nummer. Seniora Läkare vill och kan bidra aktivto till sjukvårdens utveckling. 2 Seniora Läkare