Nya parkeringsnormer i Lund

Transportforum 2010-01-13

Christian Rydén, stadsbyggnadskontoret i Lund

PBL 3 kap 15 §

Tomter, allmänna platser m.m. Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas

på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Dessutom skall tillses att…

…6. lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon i skälig utsträckning anordnas på tomten eller i närheten av denna….

Lunds kommuns parkeringsnorm (2001)

Behovstalet som krävs vid detaljplan/bygglov beror på:• Geografiskt läge (stadskärnan, halvcentralt, övrigt)• Typ av verksamhet (flerbostadshus, småhus, industri, kontor etc)

Justeringar av behovstalet kan därefter göras m a p:• Extremt bilorienterade lägen (+20%)• God kollektivtrafik (-20%)• Bilpool (-10%)• Upplåtelseform (-1 bpl/1000 kvm BTA för hyresrätt)• Samnyttjande

Exempel bostäder - Margretedal

BostadsrättslägenheterP-norm angav 0,64 bpl/lghByggherren valde att bygga 0,95 bpl/lgh

Hyresrättslägenheter

P-norm angav 0,57 bpl/lgh

Byggherren valde att bygga 0,58 bpl/lgh

Exempel kontor 1 - Ideon/Pålsjö

ca 5500 anställda ca 4500 parkeringsplatser 0,8 bpl/anställd

Kommunens parkeringsnorm för området är 17 bpl/1000 kvm BTA vilket motsvarar ca 0,35 bpl/anst.

Exempel kontor 2 : Nytt förvaltningshus för Lunds kommun

Ca 900 arbetsplatser planeras i direkt anslutning till Lund Central

Nuvarande kommunala p-norm kräver att 225 p-platser byggs

Samtidigt är Lunds kommuns policy att centrala förvaltningar inte ska erbjuda parkeringsplatser till de anställda

Svårstyrda faktorer som påverkar efterfrågan på parkering

• Typ av verksamhet och upplåtelseform

• Hyresgäster/målgrupp• Tillgång och pris på parkering

på den egna fastigheten• Tillgång och priset på

parkering i närområdet

Faktisk p-efterfrågan

Var lägger vi minimi-normen?

A B C

Några problem i dagsläget

• Parkeringsnormer är ofta ett trubbigt instrument • Kommuners miniminormer leder ibland till att fler p-

platser byggs än vad som faktiskt efterfrågas• Miniminormer kan aldrig dämpa efterfrågan på

parkering. • Marknaden för parkeringsplatser fungerar dåligt• Många fastighetsägare subventionerar sina p-platser

Utländska exempel på parkeringsstrategier• Maxnormer

– Helsingfors: större kontorsbyggnad fick en maxnorm på 3 bpl/1000 kvm

• Obligatoriska parkeringsavgifter (även privat mark)– Abtwil (Schweiz): shopping- och nöjescentrum Säntispark

• Trafikflödesbegränsningar– Zürich, Sihlcity shoppingcenter: Max 8800 fordonsrörelser/dygn får alstras

• Parkeringsreservat– Freiburg, bostadsområdet Vauban: Utrymme ska finnas för att kunna uppfylla

ordinarie miniminorm (1 bpl/lgh) men p-platser byggs först när behov uppstår

Ny parkeringsnorm och -strategi för stadsdelen Brunnshög i Lund (beslutad av byggnadsnämnden april 2009)

• Begränsa möjligheter till markparkering

• Sänk miniminormen till stadskärnenivå Vid bygglov krävs att byggherren på egna fastigheten ska ordna minst 12 bpl/1000 kvm BTA för kontor och 8 bpl/1000 kvm BTA för bostäder

• Reservera ytor för parkeringshus i området Om/när behov uppstår kan en parkeringsoperatör bygga och hyra ut platser till fastighetsägare/företag på marknadsmässiga villkor

→ Bättre prissättning, större flexibilitet över tid, mer behovsanpassat utbud

Idéer i arbetet med ny kommunövergripande parkeringsnorm

• Sänk minimikravet på parkering vid arbetsplatser

• Bibehåll huvudsakligen minimikraven på parkering vid bostäder (ca 0,6 bpl/lgh)

• Betona fastighetsägarens ansvar för att lösa sin parkeringsförsörjning

• Undersök möjligheterna till parkeringsreservat

• Förtydliga och förenkla tillämpning av reduktioner för god kollektivtrafik, bilpool och hyresrättsbostäder.

• Förtydliga och förenkla reglerna för hur parkering kan ordnas utanför egna fastigheten (parkeringsköp och avlösen)

Tack för uppmärksamheten!christian.ryden@lund.se