Session 49 Mårten Levin

Medfinansiering vid järnvägsinvesteringar – principer och praktik Transportforum, Linköping 14 januari 2010

Mårten Levin, p.u.a.

Björn Hasselgren

Regional direktör

Stockholm

Del 1

Definition av begreppet Medfinansiering

Syftet med Medfinansiering

Medfinansiering och kommunala redovisningsregler

Medfinansiering kontra Samfinansiering

3

Övergripande process för utveckling av

transportinfrastrukturen

I åtgärdsplanerna prioriteras infrastrukturprojekt utifrån den samhällsekonomiska nyttan med projekten, den s.k. nettonuvärdeskvoten.

Transportpolitikens mål

Behov av åtgärder

Tillgängligt finansiellt utrymme

Långsiktig åtgärdsplan på nationell och regional nivå

Finansiering, byggnation etc

4

Utgångspunkt för diskussion om medfinansiering

Baserat på prop. 2008/09:35 kan

medfinansering beskrivas som

Annan parts finansiering

av statliga infrastrukturprojekt

som kan öka volymen åtgärder

i de långsiktiga åtgärdsplanerna.







5


Andra medel än via statsbudgeten

1. Kommunala eller regionala medel

2. Medel från privat näringsliv







6

Endast sådana investeringar som kan motiveras utifrån de

nationella transportpolitiska målen,

dvs. det statliga åtagandet








7


Åstadkoms genom att statliga medel frigörs i

förhållande till den beräknade kostnaden för

ett projekt.

Därigenom kan de statliga medlen användas för

andra projekt som annars inte skulle inrymmas inom

ramen för de planerade åtgärderna.

8

Definition av ”det statliga åtagandet”

• Trafikverksutredningen lyfter fram det kommunala planmonopolet som en viktig utgångspunkt vid planering av och förhandling om infrastrukturprojekt.

• För att tydliggöra rollerna behövs en tydligare definition av det statliga åtagandet i infrastrukturprojekt utifrån de transportpolitiska målen.

• Spåranläggning omfattar spår, växlar och elektricitetssystem med den tekniska utformning som möter Banverkets krav på säkerhet.

Spåranläggning Signalsystem m.m. Plattformar, säker anslutning Första anslutnings- växel Ev. planskilda korsningar Ev. utredningar, planer, avtal

Medfinansiering av statlig åtagande, minst 20 procent av kostnaden för denna del

Statlig del av infrastrukturprojektet

Parallell investering i egen anläggningav kommun, region och/eller företag

9

Argument för medfinansiering som kompletterande

prioriteringsgrund

• Befintliga modeller för samhällsekonomiska kalkyler fångar inte upp alla aspekter på

ett infrastrukturprojekt.

• Medfinansiering kan ses som ett tydliggörande av projektets lokala/regionala nytta

och relevans för samhälls- och näringslivsutveckling.

• Genom medfinansiering kompletteras bedömningen av ett projekts

samhällsekonomiska nytta med lokala värderingar inför fastställandet av

åtgärdsplaner

Redovisning av medfinansiering

• Medfinansiering har hittills setts som ett bidrag från kommunen. Denna utgift ska redovisas i sin helhet när den ekonomiska händelsen äger rum.

• Kommuner och regioner vill kunna periodisera en medfinansiering över en längre tidsperiod.

• Frågan har varit föremål för utredning (SOU 2009:21). Utredningen föreslog att medfinansiering av statlig infrastruktur får tas upp som tillgångspost i den kommunala balansräkningen och skrivas av under den medfinansierade tillgångens ”bedömda nyttjandeperiod”.

• I proposition 2009/10:228 om ändring av de kommunala redovisningsreglerna har något mindre förmånliga avskrivningsregler än i utredningen föreslagits (15 år)

• Finansutskottet bedömde att tiden borde förlängas till att omfatta högst 25 år och att upplösning ska påbörjas det år bidraget beslutas. För bidrag som har beslutats under år 2009 får dock upplösning påbörjas det år första utbetalningen av bidraget görs.

• Riksdagen sa ja till regeringens förslag med dessa ändringar

10

Medfinansiering i förhållande till Samfinansiering

• Parallellt med Medfinansiering används begreppet Samfinansiering.

• Samfinansiering är ett bredare begrepp och omfattar flera olika former för finansiell

samverkan

Samfinansiering

Investeringar av kommun, region eller företag i egen anläggning

Statligt bidrag till annans investering

Bidrag från EU

Medfinansiering

Engångsbidrag från kommun, region eller företag

Bidrag från kommun, region eller företag som utbetalas i takt med byggandet

Banavgifter

Del 2

Pågående projekt med medfinansering

- Sammanfattning

- Översikt

- Tre projekt i detalj

Omfattning av medfinansiering

• Ca 25 järnvägsprojekt med medfinansiering

• Undertecknade avsiktsförklaringar och genomförandeavtal, ca hälften ingår i det s.k.

0-alternativet för den nationella åtgärdsplanen

• Medfinansiärerna är kommuner och regioner. Därutöver finns ett antal aktiebolag

(privatägda och offentligägda.

• Medfinansiering avser oftast del av projektkostnad, men också del av föreberedande

studier och utredningar.

• Ofta sker även betydande parallella investeringar i medfinansiärernas egna

anläggningar.

• Total summa medfinansiering (andra medel än statliga) är ca 20 mdkr, inkluderande

vissa projekt finansierade med ökade banavgifter samt Citybanan och Västlänken.

Järnvägsprojekt med medfinansiering

Luleå Gävle Stockholm Göteborg Malmö

Norrbotniabanan Dalabanan Händelö, anslutning kombiterminal

Göteborgs hamnbana

Ängelholm-Maria (Södertunneln)

Kombiterminal Gammelstad

Hargshamns-banan

Station Vega Karlstad bangård Trelleborgsbanan

Umeå hamn Gävle Hamn Rosersberg Varberg-Hamra Kust till Kust

Pajala Sundsvalls hamn Uppsala plan-skilda korsningar

Fryksdalsbanan Pågatåg Nord-Ost

Sundsvall-Härnösand

Knivsta planskilda korsningar

Viskadalsbanan, Kinnekullebanan, Norra Bohusbanan

Citybanan Västlänken

14

Dalabanan –banavgifter och kommunal garanti

Projekt Hastighets- och kapacitetshöjande åtgärder på sträckan Mora-Uppsala (Stockholm).

Syftet är att möjliggöra tätare trafik med persontåg och en bättre tidhållning på Dalabanan och på längre sikt nå ytterligare förkortning av restiderna mellan Dalarna och Arlanda/Stockholm och utmed banan (t.ex. ett tåg i timmen med restid mellan Sala och Borlänge understigande 58 minuter samt utökad regionaltrafik.

Projektkostnad 810 mkr

Medfinansiärer Trafikoperatörer samt samtliga 14 kommuner längs med sträckan

Medfinansiering 250 mkr via banavgifter samt kommunal garanti för täckning av kapitalkostnader

Processen Avsiktsförklaring tecknad november 2008 med tillägg om finansieringslösning tecknad augusti 2009. Genomförandeavtal är framförhandlat och håller på att undertecknas.

Varberg – kommun, region och Jernhusen AB

Projekt Som en del av utbyggnaden av Västkustbanan byggs nedsänkt dubbelspår samt tunnel på sträckan Varberg-Hamra.

Syftet är att ta tillvara möjligheterna med dubbelspårskapaciteten längs hela Västkustbanan, förbättra miljösituationen i Varberg samt ge möjlighet till exploatering av attraktiv mark och en utvecklad samhällsstruktur.

Projektkostnad 2 950 mkr

Medfinansiärer Region Halland, Varberg kommun, Jernhusen AB

Medfinansiering 600 mkr

Processen Baserat på utredningsarbeten som går tillbaka till 1990-talet har en projektbeskrivning arbetats fram under 2009. På basis av denna har sedan en avsiktsförklaring tecknats mellan parterna i juni 2009. Ett genomförandeavtal tecknades i november 2009.

Citybanan

Projekt Byggande av ny tvåspårslinje genom Stockholm

Projektkostnad Ca 16 mdr kronor

Medfinansiärer SLL, Stockholms Stad, Kommuner i Mälardalsregionen

Medfinansiering Ca 6 mdr kronor

Processen Övergripande överenskommelse framförhandlad mellan stat, region och kommuner – Citybaneavtalet – som ligger till grund för medfinansiering.

Del 3

Erfarenheter av privat medfinansiering

Privat medfinansiering kontra OPS

Statsmakternas syfte med medfinansiering

(utifrån prop. 2008/09:35)





19

Privat medfinansiering

Andra medel än via statsbudgeten

1. Kommunala eller regionala medel

2. Medel från privat näringsliv

Privata medel - medfinansiering på riktigt?

• Om skattemedel ses som en (1) nationell resurs spelar det mindre roll om

infrastrukturprojekt finansieras med statliga eller kommunala medel.

• Risk att höga kommunala utgifter i form av medfinansiering av statliga

infrastrukturprojekt slår tillbaka på staten i form av krav på/behov av ökade generella

statsbidrag till kommunerna?

• Om den långsiktiga ambitionen är en minskad belastning på statsbudgeten/total

skattebelastning med oförändrad investeringsvolym räcker inte enbart kommunal och

regional medfinansiering.

Privat medfinansiering - erfarenheter

• Medfinansiering innebär i dagsläget störst inflöde av medel från kommuner och/eller

regioner, inte privat näringsliv

• Medfinansiering erhålls i vissa lägen från aktiebolag, som i sin tur kan vara såväl

privatägda som offentligägda.

• Medfinansiering från företag sker främst i samband med utbyggnad av

spåranläggningar med direkt koppling till företagens egna anläggningar.

• Medfinansiering från företag sker också vid frigörande av attraktiva markområden för

exploatering.

• Privat medfinansiering sker inte i samband med infrastrukturprojekt med mer

långsiktigt, samhällsbyggande, karaktär. (Undantag: finansiering via höjda

banavgifter)

Privat medfinansiering kontra OPS

Finansiering Byggnation

OPS

Medfinansiering

Public Private Partnership(PPP)

Drift och underhåll

LeveransFunktion

Private Finance Initiative(PFI)

Del 4

Utveckling av synsätt och metoder

Pågående utvecklingsprojekt mellan SKL, Banverket och

Vägverket

Ett gemensamt kunskapsunderlag och synsätt på hur medfinansiering har tillämpats i praktiken.

En plattform för fortsatt dialog om spelregler och andra förutsättningar för överenskommelser om

medfinansiering.

Delprojekt

• Delprojekt 1 – Kartläggning

– En gemensam beskrivning av definition och avgränsning av medfinansiering. En

kategorisering ska göras av de olika typer av objekt, för vilka avtal om

medfinansiering har träffats.

– I delprojektet ska också en översikt ges av den typ av överenskommelser och

karaktären på det beslutsunderlag som parterna (kommuner, regioner och

statliga verk) utnyttjat.

• Delprojekt 2 – Samspel/Process

– Beskrivning av den formella beslutsprocessen och samspelet mellan statliga,

regionala/kommunala och privata aktörer vid planering av

infrastrukturinvesteringar som knyter an till det parallella arbetet med att ta

fram ett förslag till ny planeringsprocess för transportsystemet.

Delprojekt

• Delprojekt 3 – Metoder

– En översikt över metoder för att beskriva, kvantifiera och beräkna (prissätta) de

plats- och situationsspecifika lokala och regionala nyttorna av ett

infrastrukturprojekt.

– Olika aktörers incitament för medfinansiering, baserat på en diskussion om

olika aktörers riskbenägenhet, behov av säkerheter, krav på avkastning,

tidsperspektiv m.m.

– Beskrivning av hur medfinansiering beaktas i de samhällsekonomiska

kalkylerna vid investeringar.

Documents

Session 49 Mårten Levin