Session 59 Maria Börjesson

27 november 2009, 1

Vad är jämställdhet itransportsystemet?

Maria Börjesson

27 november 2009, 2

Ur nationalencyklopedin:

• Jämställdhet förutsätter en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld.

Det transportpolitiska målet:

• Transportsystemet vara jämställt - det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Hur tolka målet i planering och utvärdering av infrastuktur? Frågor ställa: • Har män och kvinnor olika transportbehov?• Behov? Eller .. Värderingar och resvanor?• I så fall – på vilket sätt skiljer det sig?• Varför skiljer det sig? (Preferenser eller förutsättningar)• Hur ser skillnaderna ut om 20 år?

27 november 2009, 3

Skillnader i mäns och kvinnor resande kan bero på:

• Preferenser• Olika arbetsmarknader? • Skillnader på att kvinnors större ansvar för barn• Skillnader som beror på skillnader i lön

val/livsstil

samhällsstruktur

27 november 2009, 4

Värderingsskillnader är oftast små och få

• Få värderingar av transportrelaterade frågor skiljer sig åt mellan könen

• Däremot skiljer sig inställningen till hastighetsgränser….• …och trygghet i kollektivtrafiken

27 november 2009, 5

Gångtidsvikt

Reference Open light Closed light Open dark Closed dark0.00

0.50

1.00

1.50

2.00

2.50

3.00

3.50

Males Females

Walk

tim

e w

eig

ht

27 november 2009, 6

Mäns och kvinnors resande skiljer sig på olika sätt genom livet

Ung sambo

Ung singel

Sambo med små barn

Singel med små barn

Sambo 35+Singel 35+

Sambo, pensionär

Singel, pensionär

Ung singelUng

sambo

Sambo m småbarn

Singel m småbarn35+

Sambo

35+ Singel

Pensionär sambo

Pensionär singel

27 november 2009, 7

Antalet resor ganska lika mellan kön och över livet

0.00

0.50

1.00

1.50

2.00

2.50

M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv

Ung Singel Ung Sambo Sambo msmåbarn

Singel msmåbarn

35+ Sambo 35+ singel Pensionärsambo

Pensionärsingel

Hämta/lämna barn

Fritid

Service

Arbete/skola

Figur 5. Antal resor per person och dag (exkl. hem- och tjänsteresor), uppdelat på kön.

27 november 2009, 8

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

ungsingel

ungsambo

sambo msmåbarn

singel msmåbarn

35+sambo

35+singel

pensionärsambo

pensionärsingel

man

kvinna

Män kör mer bil än kvinnor

Män gör större andel resor med bil, och fler har bil och körkort

– gäller oberoende av ärende och bilinnehav

Skillnaden mellan könen är oberoende av hushållstyp

– till och med större bland singlar än bland sambor

Andel bilresor av alla privatresor

27 november 2009, 9

Föräldrar m småbarn

0

0.1

0.2

0.3

0.4

0.5

0.6

0.7

0.8

0.9

Inkomst 0 - 12.500 12.501 - 27.500 27.501 - 35.000 > 35.000

Sambo Man

Sambo Kv

Singel Man

Singel Kv

Mindre skillnad vid högre inkomst. Även om man jämför grupper med samma inkomst har män en högre bilandel

– Singelmän med låg inkomst och singelkvinnor med barn med hög inkomst särskilt frapperande

– Män verkar prioritera bil framför annan konsumtion

I gruppen sambor minskar skillnaden mellan könen med högre inkomst

27 november 2009, 10

0.00

0.20

0.40

0.60

0.80

1.00

1.20

1.40

M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv

Ung Singel Ung Sambo Sambo msmåbarn

Singel msmåbarn

35+ Sambo 35+ singel

Kvinnor gör fler fritids- och serviceresor

Kvinnor gör fler service- och fritidsresor än män…….

– Gifta män 35 + män får dock ”följa med” fruar på fritidsresor, om man inte har småbarn

…..fram till pensionen (då reser männen mer än kvinnorna!)

Förklaras inte av ojämställd arbetsfördelning i hushållet – skillnaden är mycket större för singelhushåll än för sambohushåll!

Antal fritids/serviceresor per person och dag (vardagar)


Hämtning/lämning av barn

• Kvinnor hämtar/lämnar barn mer – även vid samma förvärvsgrad

• Singelpappor mycket längre hämta/lämna-resor

0.00

0.20

0.40

0.60

0.80

1.00

1.20

Heltid Deltid F-ledig Heltid Deltid F-ledig

sambo m småbarn singel m småbarn

Män Kvinnor

0.0

2.0

4.0

6.0

8.0

10.0

12.0

Sambo m småbarn Singel m småbarn

Män

Kvinnor

Antal hämta/lämna-resor per person och dag (vardagar)

Reslängd (km) hämta/lämna-resor


En uppdelade arbetsmarknad

• Män har längre arbetsresor

• mindre skillnad vid högre inkomst

• beror inte på ”villighet att resa långt”

• beror (sannolikt) på ”utbudssidan” – män har mer specialiserad arbetsmarknad

• Män gör fler tjänsteresor• gäller både hel- och

deltidsarbete

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

0-15 kkr 15-25 kkr 25-40 kkr 40- kkr

Män

Kvinnor

0.00

0.05

0.10

0.15

0.20

0.25

0.30

0.35

0.40

0.45

ung singel ung sambo sambo msmåbarn

singel msmåbarn

35+ sambo 35+ singel

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Reslängd (km) arbetsresor

Antal tjänsteresor per person och dag (vardagar)


Skillnader som är svåra att förklara

• Varför reser män så mycket med bil även vid låga inkomster och relativt sett lågt bilbehov?• Varför reser singelkvinnor så lite med bil, även när de har råd med och behov?• Varför gör kvinnor konsekvent fler fritids- och serviceresor än män (upp till pensionsåldern)? • Varför ökar männens fritids- och serviceresande efter pensionen så mycket mer än vad de kvinnliga pensionärernas gör?• Varför står kvinnorna för så mycket större andel av hämtning/lämning av barn utöver skillnader i förvärvsgrad?• Varför ökar männens reslängd till arbetet någonstans i yngre medelåldern (runt 35 år), när inte kvinnornas gör det?

(Skillnaden verkar inte enbart kunna förklaras av ”karriär”, eftersom fenomenet uppträder oberoende av inkomst.)• Varför har ensamstående pappor så lång resväg när de ska hämta/lämna barn? Uppenbarligen bor de längre ifrån barnens

aktiviteter än vad sambor och ensamstående mammor gör – men varför det?


Vad händer över tid?

• Kvinnor ökar antalet motoriserade resor på bekostnad av GC• Män verkar distansarbeta mer

1986 2004 1986 2004 1986 2004All Trips 2.73 2.71 3.04 2.72 3.15 2.77Commute Trips 0.47 0.44 0.65 0.53Motorized Trips 1.85 2.03 2.39 2.20 1.47 1.89

Females Males Youth


Andel bilresor 1986 och 2004

0.000

0.100

0.200

0.300

0.400

0.500

0.600

0.700

0.800

YoungSingleAdult

YoungPartnered

Adult

SingleAdult

SingleAdult withChildren

PartneredAdult

PartneredAdult withChildren

SingleRetiree

PartneredRetiree

Automobile Share- Female 1986 Automobile Share- Male 1986

Automobile Share- Female 2004 Automobile Share- Male 2004

• Kvinnor ökar från 24% 1986 till 31% 2004; Män från 54% 1986 till 56% 2004. Förklaras helt av kvinnors ökade bilinnehav i alla grupper utom för pensionerna.


Andel kollresor ökar något

• Kvinnor ökar från 29% 1986 till 31% 2004; Män från 17% 1986 till 20% 2004.

0.000

0.100

0.200

0.300

0.400

0.500

0.600

YoungSingle Adult

YoungPartnered

Adult

Single Adult Single Adultwith

Children

PartneredAdult

PartneredAdult withChildren

SingleRetiree

PartneredRetiree

Public Transit Share- Female 1986 Public Transit Share- Male 1986

Public Transit Share- Female 2004 Public Transit Share- Male 2004


Resor till fots

Ung si

ngel

Ung sa

mbo

Sing

el m

ed b

arn

Sam

bo m

ed b

arn

Sing

el 3

5+

Sam

bo 3

5+

Sing

el p

ensio

när

Sam

bo p

ensio

när

Med

el u

tan

ungd

om

0

0.2

0.4

0.6

0.8

1

1.2

1986 Woman2004 Woman1986 Man2004 Man


Cykelresor

Yttre förort Inre förort Innerstaden Medel utan ungdom

0

0.05

0.1

0.15

0.2

0.25

0.3

1986 Woman2004 Woman1986 Man2004 Man


Reslängderna per resa

• Ökar likartar för män och kvinnor. Oavsett ärende och färdmedel. Gissningsvis ökad specialisering.

Alla resor Arbete Bilresor Koll02468

1012141618

Kvinnor 1986Kvinnor 2004Män 1986Män 2004


Nyckeltal: total reslängd nu och då

Alla Bilförare Bilpassagerare Koll GC0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

man 2004

kvinna 2004

man 1986

kvinna 1986


Alltså…

• Värderingar av ofta lika…..• … men det finns skillnader mellan grupper• Vissa skillnader minskar över tid.• Skillnader i resande som inte förklaras av inkomst och förvärvsgrad beror

på skillnader i livsstil och samhällstruktur:• mäns bilpreferens• kvinnors högre fritids/serviceresande• kvinnors fler hämta/lämna barnresor• mäns längre arbetsresor och fler tjänsteresor• kvinnliga pensionärers sparsamma resande


Konkret – hur planerar man jämställt?

• … kartlägga skillnader mellan grupper och tänka på dem när man planerar (särskilt tidiga skeden – idéstudier etc. Vilka problem löser en given investering?)

• … utan hänsyn till heterogenitet börjar man tänka i meningslösa genomsnitt – och förvånansvärt ofta tror man att man själv är genomsnittet

• Olika grupper representeras lika i beslutande organ (identitetspolitik i värsta fall)

• Fördelningsanalyser? Är jämställd planering att gynna kvinnor?


Problem - fördelningsanalyser

• Ojämställdhet uppstår inte i transportsystemet. • Samhället tillhandahåller en väg som män använder något

mer. Alla har samma rättigheter att utnyttja den. • Är alla väginvesteringar ojämställda? (jmf sjukvård?) • Hur mycket av vägen ger nytta åt hela samhället och inte för

individen?• Hur skiljer sig män och kvinnor åt om 20 år?


Slutsats

• Ojämställdheten uppstår framför allt utanför transportsektorn. • Men vi måste vara medvetna om kvinnors och mäns olikheter i planeringen. För att

kunna ge både män och kvinnor möjlighet att välja det som passar dem bäst. • … utan hänsyn till heterogenitet börjar man tänka i meningslösa genomsnitt

– och förvånansvärt ofta tror man att man själv är genomsnittet.

Documents

Session 59 Maria Börjesson