EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB

Nr 3JUNI

2014

60 MILJONER SATSAS I NY GRÅBERGSKROSS

NYHETER SID 3

Här byggs den nya kaj 7 i Narvik. ”Kapaciteten i Narvik är idag 20 miljoner ton per år. Den ökar nu till 30 miljoner ton per år”, säger Magne Leinan, vd. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON

VIKTOR MATTSSON: Jag är omöjligt vuxen GÄSTKRÖNIKÖR SID 13

snabba frågor till Stina Åkemalm,

prisad företagare.SISTA ORDET SID 16

5 Spetskompetens rekryterasLKAB:s högteknologiska produkter kräver forskning och utveckling i världsklass. Forskningen är helt central och inne i en expansiv fas med rekryteringar för att möta ökad efterfrågan.

NYHETER SID 7

Jättesatsning på naturgasEn ny gasterminal byggs i Vitå- fors när LKAB satsar på naturgas i pelletsverket MK3 i Malmber-get. Fullskaleförsöket betyder en investering på drygt 50 miljoner kronor, och är ett led i LKAB:s arbete med att sänka koldioxid-utsläppen. NYHETER SID 6

Utvecklat ledarskap ger framgångEfter fem framgångsrika år som vd och koncernchef och nyligen förärad H.M. Konungens Medalj tittar Lars-Eric Aaro in i framtiden och i en stor intervju målar han upp en bild av framtiden där ett av målen är att bygga ett ännu

starkare företag. Detta ska bland annat ske genom ett ut-vecklat ledarskap. – Forskning visar att det krävs 10 000 timmar för att bli riktigt duktig på någonting, säger han. INTERVJUN SID 8-9

Den nya lastkajen i Narvik utrustas med vakuum-dämpande sugproppar istället för traditionella förtöjningar med tross för malmbåtarna. – En ny men internationellt beprövad teknik, säger vd Magne Leinan. NYHETER SID 14

Sugproppar tarbåtarna i hamn

NY KAJ VÄXER FRAM

2 3

5 LKAB ligger på 5:e plats på listan över största skattebetalare i Sverige.

Ett av våra viktigaste uppdrag är att ansvarsfullt och i samförstånd bygga relationer med omgivande samhälle. Målet är långsiktig gruvdrift i attraktiva samhällen med god levnadsmiljö och ett starkt växande näringsliv.STEFAN HÄMÄLINEN, LKAB:S DIREKTÖR FÖR SAMHÄLLSOMVANDLINGARNA.

LKAB FRAMTID NR 3 • 2014 LKAB FRAMTID NR 3 • 2014

LKAB:s års- redovisning för 2013.

LEDARE

Har ni tänkt på hur vårt län beskrivs i övriga Sverige nu för tiden? En region med många arbetstillfällen, stora

investeringar och stark framtidstro. Vi som bor här kan hjälpas åt att stärka den bilden, om vi gör det gemensamt. Vi kan vända på per-spektiven – se varandras styrkor som någonting positivt som vi kan lära av istället för att motarbeta. Vi är inte fler än att vi blir bättre tillsammans.

Vi ändrar uppfattningen om vårt län i snabb takt, bort från gnäll till att beskriva vad vi är duktiga på och kan bidra med. Bort från offer till bättre självförtroende och raka ryggar. Det vi kan och har byggt upp efterfrågas av världen. Den starkaste tillväxtregionen idag är Malmfäl-ten och det är i vår del av Sverige som det sker. Det är här vi har flest snabbväxande företag per capita i hela landet. Vi saknar inte obebyggd mark. Vi saknar människor. Vi behö-ver bli fler som vill bo och leva här, och därmed betalar mer skatt. Det

finns plats för alla och alla branscher behövs.

LKAB hade 1970 drygt 9 000 med-arbetare. Idag är vi hälften, knappt 4 500. Men när vi räknar på det, och tittar på hur de tjänsteföretag som finns nära oss växer, blir bilden en helt annan. Även om antalet huvu-den i direkt produktion minskar så ökar jobben i omkringliggande verk-samhet. Våra leverantörer skapar idag 12 000 jobb, så tillsammans sys-selsätter vi nästan 16 000 personer. På hela Nordkalotten skapas 54 000 arbetstillfällen av LKAB:s gruvverk-samhet. Detta är ett skifte som är värt att se.

Min slutsats är att vi måste sluta ställa tjänstesektorn mot industrin. Båda behövs och är djupt beroende av varandra. Vad som är så tydligt här i Norrbotten är det industriella sambandet. Skatterna i form av järnmalm i Malmfälten blev till sam-hällen, Kiruna och Gällivare-Malm-berget. Det skapades en järnväg som formade två kuststäder, Luleå och

Vi växer med fler

jobb. Vi växer

med kunskap

och vi gör det tillsam-

mans.

Narvik. Järnvägen ledde till vatten-kraftsutbyggnaden. En malmhamn och ett stålverk etablerades i Luleå. Stålverket blev grunden till en tek-nisk högskola, som blev till univer-sitet, som blev till en framgångsrik IT-bransch, som blev till Facebook-hallar.

Det är det som är det industriella sambandet som är så viktigt för till-växt. Vi växer med fler jobb. Vi växer med kunskap och vi gör det tillsam-mans. Vi har nästan ingen arbetslös-het och ett mycket högt resursut-nyttjande. Köpklassen i Malmfälten är i klass med Danderyd. Vi har i praktiken ingen ungdomsarbetslös-het. LKAB investerar 35 miljarder de 5 kommande åren i Malmfälten.

Norrbotten är framtidslandet. Vi behöver bli fler som pratar om detta. Ta med er den tanken i sommar och njut av allt det vackra som vårt län kan bjuda; vid kusten, i skogen eller på fjället.

Glad sommar!

”Tillsammans har vi vänt bilden av Norrbotten”

LARS-ERIC AARO VD, LKAB

Senaste nytt hittar du på www.lkab.com

Marknadskommentarer: Hur går det för LKAB?

Peter Söderman, LKAB Berg & Betong:– Vi kan bland annat glädjas åt att vi i mars tecknat ett större kontrakt på drivning av en un-dersökningsort i Kiruna. Entre-prenaden sträcker sig till januari 2016 och kompletterar väl det befintliga ortdrivningsuppdraget på 3 000 ortmeter under 2014. Vi har också under våren etablerat oss på fem losshållningsentrepre-nader i olika bergtäkter i Norrbot-ten. Vårt största fokus ligger dock på förberedelser inför starten av de nya dagbrotten i Mertainen och Leveäniemi. Det är allt från miljö- och tillståndsfrågor till rekrytering och utbildning. Verksamheten i de nya gruvorna kommer att ha stor påverkan på oss, men även på våra dotterbolag LKAB Mekaniska och LKAB Kimit.

Per Stöckel, LKAB Mekaniska:– Vi ser att det finns ett stort behov av våra tjänster. Vi erbjuder tjänster från projektering till färdig produkt och när vår nya organisa-tion Underhåll är uppbyggd även underhållsavtal. Vi är idag 76 anställda och planerar växa ytterligare . LKAB Mekaniska utför sedan en tid skoprenoveringar på LKAB:s lastmaskiner. Uppdraget sysselsätter 7-8 personer i fem år. Vi sköter underhållet på kross-anläggning Gruvberget och inför uppstarten av de nya dagbrotten kommer vi att montera upp kross-anläggningen i Mertainen. Un-derhållet av dagbrotten kommer att bli omfattande och tanken är att det blir LKAB Mekaniskas åtagande.

Hans Karlström, LKAB Kimit:– Produktionsmässigt rullar det på bra och kunderna är nöjda. Vår tillverkning är i fas med efterfrå-gan hos vår största kund LKAB. Vi har även beställningar från Eng-land, Tyskland, Norge och södra Sverige. Vi står i startblocken inför projektering av tillbyggnad för att klara LKAB 37. LKAB Kimit ansöker nu om tillstånd hos länsstyrelsen att få producera 60 000 ton sprängämne per år. Vi ska upp i dubbla produktionen under slutet på 2015 när dagbrotten i Svap-pavaara tas i drift och ser även en viss ökning i underjordsgruvorna. Vi har anställt två personer för att kunna utveckla verksamhet och produkter, ett steg vi tar för att bli starkare.

Maila oss!fornamn.efter-

namn@lkab.com

ARBETSMILJÖAntal olycksfall med frånvaro ■ 2013 ■ 2014

jan

feb

mar

s

apr

maj

juni juli

aug

sep

okt

nov

dec

12

10

8

6

4

2

0

KVALITET K-värde för leveranser. Ack 2014: 95,9%. Ack 2013: 87,7%.

95,9%

LEVERANSERMiljoner ton

Ack 2014

10,9

Totalt2013

Ack2013

9,9

25,5

PETER SCHMID, marknadsdirektör: – Efterfrågan på järnmalm är fortsatt god. Våra kunder ser positivt på marknaden. Ett litet bekymmer för oss i dag är att vi har för lite järnmalm. Vi måste öka kapaciteten om vi inte vill bli marginaliserade hos våra befintliga kunder. I stål-branschen talas det mycket om överkapacitet och luftföroreningar. Här kan LKAB göra skillnad. Ju större andel högvärdig järnmalm i världen desto mindre luftföro-reningar. Spotpriset har en negativ spiral just nu. Vi kan förvänta oss lägre spotpris i takt med att nya lågkostnadsvolymer kommer ut på marknaden. Positivt är dock att efterfrågan på högvärdig järnmalm ökar vilket leder till att vi får en högre pelletspre-mie under 2014. Våra fyra största konkurrenter ökar sin kapacitet samtidigt som de sänker sina kostnader. Vi måste göra precis samma saker. Fast bättre, snabbare och effektivare för att behålla vår position på marknaden.

ANSVARIG UTGIVARE Frank Hojem REDAKTION Anders Lindberg, Johanna Fogman, Josefine Ejemalm, Mauritz Magnusson, Åsa Haapasaari, Tina Benson, Kajsa Lindmark, Maritha Mossberg, Ulrika Westerberg, Ylva Sievertsson TELEFON Växel 0771-76 00 00 POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, 981 86 Kiruna KONCERNEN www.lkab.com PRODUKTION Vinter: info@vintermail.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB/Polaris Trykk UPPLAGA 20 000 exemplar

KIRUNA. LKAB investerar yt-terligare 60 miljoner kronor som ett led i att minska damningen vid området UNIO i Kiruna. Nu startar etapp två, en ny krossanläggning för gråberg med mobila dammutsug-ningsanläggningar.

Ett kontinuerligt arbete har under flera års tid pågått för att minska och begränsa den diffusa damning som uppstår vid det så kallade UNIO-områ-det (Upplag Nya IndustriOm-rådet). I april 2013 flyttades krossanläggningen av sekun-da pellets (pelletsfines) till en mer skyddad plats bakom berget Kiirunavaara. Samtidigt genomför-des en rad investe-ringar i miljöförbätt-rande teknik, vilket har gett ett mycket bra resultat. Nu är det dags för etapp två.

– Vi investerar 60 miljoner kronor i en ny anläggning för grå-bergshantering med två mobila krossar inklusive damm-ut-sugningsanläggningar, säger Leif Krekula, sektionschef kross och entreprenad.

Den gamla gråbergsanlägg-ningen som står på UNIO-om-rådet idag byggdes på 60-talet och kommer att tas ur drift den 30 juni. Därefter kommer anläggningen att demonteras och en ny att byggas upp på samma plats. Idag används främst dammbekämpning med vatten på krossanlägg-ningen. En metod som funge-rar sommartid men inte övriga nio månader i Kirunas klimat.

– Därför har vi nu tagit ytterli-gare ett steg och kompletterar

Leif Krekula framför den gamla gråbergsanläggningen på UNIO som nu ska rivas och ersättas med en ny anläggning. FOTO: JOHANNA FOGMAN

60 miljoner i ny gråbergskross ger minskad damning i Kiruna

gråbergsanläggningen med två mobila dammutsugnings-anläggningar, säger Leif Kre-kula. I samband med krossinves-teringen anläggs även en ny verkstad, laboratorium, kon-tor- och personalutrymmen samt en våganläggning.

– Hela högspänningen byts också ut och vi investerar i nya transformatorer, en helt ny el-anläggning, säger Leif Krekula.

Dessa mobila dammutsug-ningsanläggningar finns inte till de mobila krossar som LKAB använder idag. LKAB Berg & Betong har därför an-litat företaget Alfsen og Gun-

dersen som modifie-rat en anläggning för asfaltsverksamhet så att den ska passa LKAB:s verksamhet. Investeringarna är ett led i att minska damningen.

– Det har redan nu blivit betydligt bättre runt UNIO-området, både genom fokus på förebyggande åt-gärder men också

genom flytten av krossningen av pelletsfines, som periodvis orsakade kraftig damning, sä-ger Leif Krekula.

Det är inte bara LKAB Berg & Betongs verksamhet som dam-mar, utan flera angränsande projekt såväl innanför som utanför LKAB:s område. LKAB arbetar med ständiga förbätt-ringar av den yttre miljön.

– Vi vill göra det så bra som möjligt. Vi ligger i framkant inom flera områden och folk hör av sig och vill komma upp och se hur vår verksamhet fungerar. Investeringen i en mobil krossanläggning med

LKAB har under åren infört flertalet damningsbegränsande och damnings- övervakande åtgärder på våra verksamhetsorter.

Exempel på återkommande aktiviteter: • Etablering av vegetation på vindexponerade ytor för att minska erosion och spridning av damm.

• Kontinuerlig mätning av diffus damning. Syftet är att kartlägga spridning och omfattning av stoftpartiklar från LKAB:s verksamheter. Mätningarna görs året runt.

• Sopning och bevattning av transportvägar och upplagsytor.

• Vattenbegjutning av deponier och damningsbenägna ytor med hjälp av sprinkl - erutrustning och mobila vattenkanoner.

• Rutiner vid materialhantering där hänsyn tas till vindriktning och vindhastighet vid lossning, krossning och deponering.

Fakta Damningsförebyggande åtgärder mobila dammutsugningsan-läggningar är ett lyft inte bara för oss utan hela krossverk-samheten runt om i Sverige. Länsstyrelsen ställer höga krav på vår verksamhet, vilket vi visar att vi kan leva upp till genom de åtgärder vi gör och planerar att göra, säger Leif Krekula.

I november tas den nya gråbergsanläggningen i drift. Kontor, verkstäder och övriga utrymmen är inflyttningskla-ra den 15 februari 2015.

JOHANNA FOGMAN

Det har redan nu

blivit betydligt

bättre runt UNIO-

området

MALMFÄLTEN. LKAB:s års- och håll-barhetsredovisning är utsedd till Sveriges bästa bland de största företagen. Det är FAR, branschorganisa-tionen för redovisningskonsul-ter, revisorer och rådgivare som delar ut priset.

– Hållbarhet är kärnan i LKAB:s affärsidé. Vår ambition att vara

LKAB vann pris för bästa hållbarhetsredovisningdet mest resurseffektiva och inno-vativa gruvföretaget i världen är grunden för LKAB:s verksamhet. Vi är givetvis mycket hedrade av denna utmärkelse, säger vd och koncernchef Lars-Eric Aaro.

LKAB har under lång tid arbetat med att förstärka hållbarhetsarbe-tet. Hållbarhet drivs av företagets ledning och styrelse och är en bä-

rande del av LKAB:s strategi. Det är också något som FAR har tagit fasta på i motiveringen till priset.

”LKAB:s hållbarhetsredovisning är lätt att ta till sig. Hållbarhets-arbetet presenteras på ett bra sätt och som en naturlig del av affärs-strategin där varje strategiskt om-råde inkluderar hållbarhetsdimen-sioner,” skriver FAR bland annat, i motiveringen till utmärkelsen.

– Vi har många konkreta exem-pel på hållbarhetsarbete i prakti-ken. Samhällsomvandling i både Malmberget och Kiruna, stora mil-jöinvesteringar och inte minst ett intensivt arbete för att vara den mest klimatsmarta järnmalmspro-ducenten i världen. Tydliga mål kopplade till konkreta insatser ger resultat, säger Lars-Eric Aaro.

TINA BENSON

INTEGRERAD RAPPORT ÅRS- OCH HÅLLBARHETS-

REDOVISNING 2013

I

NT

EG

RE

RA

D

RA

PP

OR

T.

Å

RS

-

OC

H

HÅ

LL

BA

RH

ET

SR

ED

OV

IS

NI

NG

2

01

3

4 5LKAB FRAMTID NR 3 • 2014 LKAB FRAMTID NR 3 • 2014

NYHETERTipsa oss!Hör av dig med nyhetstips tillinfo@lkab.comeller 0771-76 00 00

5 LKAB har 5 vindkraftverk som producerar 40 GWh per år vilket motsvarar hälften av malmtransporternas energibehov.

Dialog och samverkan med omvärlden är centralt för oss. Det är en grundförutsättning för tillväxt och framgång. För att vi ska få tillgång till ny mark, kunna bryta mer järn- malm och fortsätta förädla produkter krävs att vi har våra intressenters förtroende. PETER NORMAN, FINANSMARKNADSMINISTER, I LKAB:S ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013.

Gränsen för GP2 inte ett hinderKIRUNA. Gränsdragningen genom centrum för Gruvstadsparksom-råde 2 är gjord för att hantera kompensationen från LKAB till kommunen. – Gränsen betyder inte att de som ligger utanför är lämnade i sticket, LKAB och kommunen tänker planera för en så samlad flytt som möjligt av centrum-handeln, vi kan köpa fastigheter utanför linjen också, säger Pia Lindholm på LKAB.

Avtalet mellan Kiruna kommun och LKAB godkändes av kom-munfullmäktige 2 juni, och där-med kan avtalet börja tillämpas. Det innefattar totalt 3,7 miljar-der kronor som kompensation för det befintliga centrumet och betyder att byggnationerna i den nya stadskärnan kan starta redan i sommar. Avtalet är dock bara en början, eftersom det återstår delar av centrum som kommer att beröras av deformationer under de 20 år det beräknas ta att bryta malmen ner till nivå 1365.

– Vi är överens om att planera av-vecklingen i etapper, det blir rent administrativt för stort arbete att försöka överblicka allt i centrum på en gång. Därför skriver vi av-tal i etapper, den första etappen kom vi överens om 2011, säger Pia Lindholm, LKAB:s ansvariga för samhällsomvandlingen i Kiruna.

– Vi är helt överens med LKAB om att centrumhandeln ska er-bjudas att flytta så samlat som möjligt. Hela påverkansområdet behöver dock inte flyttas samti-digt, eftersom delar av det inte kommer att beröras på många år.

Ala-Lombolo

200 m

KI I

RU

NA

VA

AR

AK

I IR

UN

AV

AA

RA

K I R U N A

ÖSTERMALM

NORRMALM

Ala-Lombolo

Gruvstadsparksom

råde 1G

ruvstadsparksområde 2

TT Nyhetsbyrån

Deformations-prognos förhuvudnivån

1365

Malmkroppenpå nivå 1365

Sjukhus

Kyrka

LKAB

Brandstation

Dagens brytningsnivå

Folkets hus

HjalmarLundbohms-gården

Stadshuset

Sjömalmen,800 meter

Cirka1 000 meter

Allvarligt talat!

Linda Dahlström,miljöchef på LKAB

– Nej, koncentrationen i luften av dammet som kommer från LKAB är så låg att det inte är farligt för hälsan.

Hur vet man det?– Dels mäter vi löpande halten av de partiklar som kan vara farliga att andas in och dels vet vi vilka ämnen vi släpper ut. Dessutom gör vi analyser

på det stoft som faller ner på marken.

Vad innehåller dammet?– Huvudsakligen järnmalm och gråberg. Inget av det är hälsofarligt i de låga halter av inandningsbara partiklar som uppmäts på våra verksamhets-orter. LKAB bryter inte tung-metaller eller giftiga sulfider.

Järnmalm är vad man kallar ett inert material, det betyder att det inte reagerar med omgiv-ningen. Järn använder man till och med för att berika vissa livsmedel. I dammet på orterna finns också partiklar från andra verksamheter som inte kommer från LKAB, som eld-ning och vägtrafik. De största mängderna kommer förstås

från våra verksamheter.

Hur är det med tillsatsmedel då, som olivin och kvartsit?– Vi krossar och fraktar dem på våra områden, men dels är det små mängder jämfört med malm och gråberg, dels är an-delen inandningsbara partiklar i luften så låg att det inte finns någon hälsorisk.

Är dammet från LKAB hälsofarligt? När blir små partiklar farliga att andas in?– Det finns en miljökvalitets-norm för halten av partiklar som är mindre än 10 mikrome-ter, PM10. Dessa dammkorn är så små att de kan vara farliga att inandas i högre halter under en längre tid. Dygnsmedelvärdet till skydd för människors hälsa är satt till 50 mikrogram per kubikmeter luft. I Stockholms innerstad kan den halten gå upp mot 30 och 40. I Malmfälten ligger den

mellan 7 och 10. Vi har alltså bra luft i Malmfälten.

Vad gör LKAB för att minska dammet?– Vi förstår att det kan vara irriterande med den nedsmuts-ning som dammet ger upphov till ibland och vi är inte nöjda med den mängd damm vi släpper ut idag, även om det minskat en del. Därför flyt-tar vi på krossanläggningar, installerar dammutsugningsut-rustning, planerar om upplag

och utför en rad andra damm-bekämpande åtgärder. Exem-pelvis sopar vi vägar, vattnar där det dammar och planterar växtlighet för att stoppa vindar och binda dammet. Trots att dammet alltså inte är hälsofar-ligt i förekommande koncen-trationer, och trots att LKAB inte överskrider några lagkrav, så har vi som mål att minska damningen med 10 procent på varje verksamhetsort till år 2015, jämfört med 2011.

ÅSA HAAPASAARI

Därför har vi inte heller avtalat om hela området som påverkas av gruvans huvudnivå, KUJ 1365, sä-ger kommunchefen Peter Niemi.

GP2-området är avgränsat med en så kallad administrativ linje. Den är framtagen för att rent for-mellt kunna ändra detaljplanerna och göra om marken till industri-mark.

– Ur ett samhällsperspektiv är det viktigt att vara medveten om att LKAB kommer att köpa fastig-heter även utanför GP2-området. Det är oerhört viktigt att inte haka upp sig på den administra-tiva linjen som ett hinder utan se den för vad den faktiskt är, säger kommunchefen Peter Niemi.

ANDERS LINDBERG

” Det är oerhört viktigt att inte haka upp sig på den administrativa linjen”

Första skoptaget för nya KirunaKIRUNA. Nu är avtalet för det nya Kiruna påskrivet och byggan-det av bostäder i full gång på flera håll. Kirunas kommunalråd Kris-tina Zakrisson och LKAB:s vd Lars-Eric Aaro signerade papp-ren torsdag 12 juni på plats vid skjutbaneområdet, där ett av de nya bostadsprojekten startar.

Bläcket hade inte ens torkat på det nya avtalet innan grävmaski-nist Robert Svonni från Tekniska verken satte skopan i backen och inledde anläggningen av det nya bostadsområdet intill Kurravaara-vägen.

– Det här är nog ett av de roli-gaste uppdragen jag har haft, sa

han efter att pressfotograferna nogsamt förevigat händelsen.

Och glada miner var det även på undertecknarna denna dag.

– Vi har haft långa och bra för-handlingar med LKAB om detta avtal, så det känns bra att nu få skriva under. Det är viktigt att vi kommer igång, att det finns något nytt att komma till. Och det vik-tigaste är just bostäder åt Kiruna-borna. Det finns pågående och planerade projekt för tusen nya bostäder i Kiruna de kommande åren, och det är bara början, sa Kristina Zakrisson.

LKAB:s vd och koncernchef höll med, och berättade om ytterligare en gemensam satsning:

Så snart avtalet var påskrivet gav Kristina Zakrisson och Lars-Eric Aaro klartecken till Robert Svonni i grävmaskinen att starta bygget av de nya bostäderna vid skjutbaneområdet. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON

Det här är nog

ett av de roligaste

uppdragen jag har

haft

– Nu tar vi ett första spadtag till-sammans, och faktiskt också ett simtag, för Kiruna kommun och LKAB möjliggör i sommar fritt in-träde på utebadet för alla Kiruna-bor. Alla barn och ungdomar som stannar i stan i sommar kan alltså bada gratis, sa Lars-Eric Aaro.

ANDERS LINDBERG

Avtalet skrevs under på plats.

STOCKHOLM. Vid sitt sammanträde den 10 juni beslutade SNS förtroenderåd att välja in 28 nya ledamöter i SNS för-troenderåd, däribland LKAB:s vd Lars-Eric Aaro, Susanna Campbell, vd på Ratos, Ingemar Hansson, generaldirek-tör på Skatteverket, Johan Karlström, vd på Skanska och Eva Mörk, professor på Uppsala universitet. SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – är en politiskt oberoende ideell förening som genom forsk-ning, möten och bokutgivning bidrar till att beslutsfatta-re i politik, offentlig förvaltning och näringsliv kan fatta välgrundade beslut baserade på vetenskap och saklig analys. Förtroenderådet är SNS högsta beslutande organ. Efter årets inval består förtroenderådet av 182 ledamöter.

Nya ledamöter i SNS förtroenderåd

Pia Lindholm, avdelningschef på LKAB för samhälls-omvandlingen i Kiruna. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON

Peter Niemi, kommunchef i Kiruna. FOTO: JONAS SUNDBERG

Hans historier om livet och människorna i Malmberget för 50 år sedan är många.

– Hos arbetarna fick vi fika och drickspengar. Men hos fruarna till de högre tjänstemännen på Bolagsområdet bjöds sällan på något. Där skulle vi bära flas-korna ner i källaren. Vi skulle ställa upp dem på hyllan och viktigast av allt var att etiket-terna var vända utåt, minns Tord Pettersson.

Modellbygget görs i skala 1:200. Förra sommaren var Tord

och Jan ute för att mäta och fotogra-fera byggnader och landskapet. Arbetet kräver noggrannhet.

– Vi vill inte att gamla malmbergare ska hitta så många fel, vi vill återskapa de försvun-na och ombyggda husen så exakt det går, säger Tord Pettersson.

Förutom minnen, nytagna fotografier och mätningar finns också bildmaterial från förr.

– Ja och de som kommer hit

till vår verkstad delar med sig av sina minnesbilder, tillägger han.

Modellen av Malmberget – förr och nu, ingår i Gällivare kom-muns projekt, ”Dokumentera Malmberget”. Projektet vill sam-la på sig så mycket historia som möjligt från 1950-talets Malm-berget. Fotografier, intervjuer med människor, dokumentation från föreningar och företag och samhällsmodellen är bara något av allt som ska finnas samman-ställt hösten 2016.

MARITHA MOSSBERG

6 7NYHETER LKAB FRAMTID NR 3 • 2014 LKAB FRAMTID NR 3 • 2014

LKAB lockar studenterLKAB. För fjärde året i rad fortsätter LKAB att klättra på listan över Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. I år har LKAB placerat sig på 43:e plats.

– Det är väldigt roligt och visar att vi har varit synliga. Framförallt på tekniska universitet runt om i landet har vi lyck-ats sprida bilden av det attraktiva LKAB, säger Åse Juhlin personalchef LKAB:s dotterbolag och staber.

Företagarbarometern Universum visar studenternas favoritarbetsplatser . Där finns nu LKAB på 43:e plats bland de po-puläraste arbetsgivarna hos civilingenjö-rerna. En förbättring med tre placeringar sedan förra årets ranking.

– Ingenjörerna är en mycket viktig målgrupp. Enligt mätningen förknippas LKAB numera med ordet äventyrlig och det är också väldigt roligt, kon-staterar Åse Juhlin.MARITHA MOSSBERG

Fakta Ranking 2014: LKAB på plats 43. 2013: LKAB på plats 47. 2012: LKAB på plats 54. 2011: LKAB på plats 74.

MALMBERGET. LKAB satsar på naturgas i pelletsverket MK3 i Malmberget i ett fullska-leförsök. Investeringen är på drygt 50 miljoner kronor. En ny terminal för naturgas byggs i Vitåfors.

Naturgas är ett nytt alternativ på energimarknaden för LKAB som stöder företagets mål att minska utsläppen av koldiox-id med 20 procent till år 2020.

I Malmberget finns två pel-letsverk som i framtiden kan använda naturgas om försö-ket blir positivt. I Svappavaara planeras ett försök med bio-bränsle i pelletsverket.

För drygt ett år sedan genom-fördes pilotförsök med natur-gas vid LKAB:s förbrännings-anläggning i Luleå.

– Nu bygger vi om pellets-verket MK3 i Malmberget för partiell fullskaledrift med naturgas, säger Christian Fredriksson, LKAB, specialist inom förbränning på energi- och klimatenheten.

För LKAB är naturgas en ren miljöinvestering. Framförallt kan utsläppen av koldioxid

LKAB satsar på naturgas

minskas med 25 procent från de verk som konverteras. Det är ett viktigt bidrag till att uppfylla LKAB:s energi- och klimatmål och som gör LKAB:s Green Pellets ännu grönare.

Jimmie Widing är projektle-dare för naturgaskonverte-ringen vid MK3:

– Investeringen består av en naturgasdepå med en förång-are och ett ledningsnät samt brännarutrustning. 40 per-

soner jobbar med projektet i olika sammanhang från juni till i november i år, säger han.

Naturgasen till LKAB leve-reras i komprimerad och fly-tande form, LNG eller Liquid Natural Gas. Systemet är flexi-belt och LNG är etablerat på marknaden.

– Marknaden för naturgas är intressant. Utbudet ökar. Än så länge är infrastrukturen för småskalig LNG dåligt utbyggd i norra Europa. Det ändras de närmaste åren. Det gör natur-gas till ett intressant alterna-tiv till olja, säger Ingela Lind-qvist, inköpschef för energi och råvaror.

LKAB skall dessutom spara energi. Energianvändningen skall minska med drygt 20 procent räknat i energimängd per ton färdiga produkter. Redan i år skall 106 GWh sparas in enligt planen. LKAB genomför också försök med biobränsle i fordon och inför omfattande åtgärder för att ef-fektivisera användningen av energi för att nå energi- och klimatmålen.

MAURITZ MAGNUSSON

Bränsle: Naturgas, LNG flytande form.Miljö: 30 procent lägre utsläpp av koldioxid jämfört med tjockolja EO5.Investering: 50 miljoner kr.Volym: 7 500 kubikmeter LNG per år.Anläggning: Pelletsverk MK3.Brännare: 4 st av 16. Temperatur: 1 300 grader.Terminal: LNG-cistern, Diameter 5 meter, Höjd 24 meter, Volym 150 kubikmeter.Övrigt: Förångare, Ledningssystem, Brännarutrustning.Transport: Tankbilar.

Per-Mikael Grape-Nutti håller koll på lågan. FOTO: FREDRC ALM

Per-Mikael Grape-Nutti och Christian Fredriksson förbere-der pelletsverket för naturgas.

Fakta

LKAB. För LKAB:s högteknolo-giska produkter krävs FoU i världsklass. Här finns unika karriärmöjlig-heter, från examensarbete för studenter till industridoktoran-der och seniora forskare.

– Forskningen ingår i LKAB:s DNA. Den är helt central och det satsas stora resurser, berättar forsk-ningsdirektör Monica Bellgran.

LKAB är inne i en mycket ex-pansiv fas. Nya fyndigheter och en stark global efterfrågan på LKAB:s högkvalitativa produkter innebär att företaget rekryterar ett stort antal nya medarbetare. Det gäller inte minst inom FoU. Fokusområden för FoU är gruv-teknik, produktionsutveckling, mineralteknik, pelletisering, me-tallurgi och miljöteknik.

– LKAB:s pellets och våra övriga produkter är enormt kunskaps-intensiva. Vår konkurrenskraft finns i vidareförädlingen av järn-malmen till kundanpassade pel-lets och därför är FoU helt verk-samhetskritiskt, säger Monica Bellgran, som även innehar en professur i produktionsutveck-ling vid Mälardalens högskola.

På LKAB:s forskningsavdelning arbetar cirka 120 personer, förde-lade på det nya forskningscentret i Malmberget, den mer kund-orienterade forskningen i Luleå, med bland annat en unik expe-rimentmasugn för att optimera produkten i kundens processer, samt forskningsavdelningen i Ki-runa. Anna Eriksson, med civil-ingenjörsexamen från Luleå tek-niska universitet, LTU, fick först kontakt med LKAB under ett som-marvikariat och gjorde sedan sitt examensarbete på FoU-avdelning-en. Nu är hon fast anställd sedan ett år och forskar inom mineral-teknik i Malmberget.

– Det finns enormt många olika ingångar och karriärvägar inom FoU och en utarbetad karriärste-ge. Företagskulturen är väldigt stöttande och jag fick tidigt eget ansvar och möjlighet att påverka. Det finns en ambition att sprida kunskap mellan generationerna, säger hon.

Anders Dahlin, civilingenjör och tekn. lic. från KTH, har arbetat på LKAB:s forskningscenter i tre år och forskar inom pelletisering.

– Syftet med forskningen är att skapa än mer innovativa pro-dukter. Det är ett otroligt intres-

Forskarkarriär i framkanten

sant område att fördjupa sig i och LKAB ligger i den absoluta fron-ten. Här finns ett enormt kun-nande och stora resurser, säger Anders, som avser att bli specia-list inom ämnet.

Anna och Anders framhåller att det är roligt att arbeta med forsk-ning som har en så snabb tillämp-ning. För den som vill arbeta mer med implementering av forsk-ningen finns även möjlighet att pröva på att jobba som exempel-vis process ingenjör.

– På LKAB ser man verkligen att forskningen kommer till nytta. Det finns en direkt koppling till verksamheten och man får följa hela kedjan, säger de.

LKAB står för 90 procent av järnmalmsproduktionen i EU och är världsberömt för sin spjut-spetsforskning och innovations-

kraft. Att arbeta inom FoU på LKAB innebär att man ingår i ett växande kluster av innovativa och kunskapsintensiva aktörer. Norrbotten har blivit centrum för gruvforskning och utveckling för hela Europa och LKAB samarbe-tar mycket aktivt med LTU, som är ett av världens ledande univer-sitet inom gruvforskning. Bland annat finansierar LKAB Hjalmar Lundbohm Research Centre och LKAB Excellence Centre för gruv- och metallurgiforskning vid uni-versitetet.

– Det händer otroligt mycket i regionen, nya konstellationer växer fram och det sker enorma investeringar i FoU. Det är verkli-gen ett spännande och dynamiskt område att verka i. Den stora samhällsomvandlingen innebär också utmaningar samtidigt som

det skapar nya möjligheter för de kommuner som är visionära, sä-ger Monica Bellgran.

På hela LKAB arbetar närmare 250 olika yrkeskategorier och även inom FoU har medarbetarna ett brett spektrum av olika bak-grunder. Det finns behov av såväl juniora som seniora forskare och LKAB sätter stort värde på samver-kan och rörlighet mellan akademi och industri, exempelvis i form av industridoktorander, berättar Mo-nica Bellgran.

– Vi söker drivna och duktiga ingenjörer och forskare av olika slag. Gruvbranschen är oerhört komplex och kräver många olika kompetenser. Här finns fantastis-ka karriärmöjligheter för ingen-jörer som gillar utmaningar och problemlösning.

KAJSA LINDMARK

”LKAB har enormt kunnande och stora resurser. Det gör det spännande för forskare”, säger Anders Dahlin, till höger tillsammans med Anna Eriksson och Monica Bellgran, forskningsdirektör, mitten. FOTO: DANIEL OLAUSSON

Här finns fantastiska karriärmöj-ligheter för ingenjörer

som gil-lar utma-

ningar och problem-

lösning

Spana in gruvfalkar på webbLKAB. Som du redan vet är LKAB samarbetspart-ner till Projekt Pil-grimsfalk i Norrbotten, ett led i LKAB:s arbete för miljö och hållbarhet Även i år finns häck-ande pilgrimsfalkar inom LKAB:s samtliga

gruvområden. I sommar kan du följa ett häckande par pilgrimsfalkar i realtid på www.lkab.com/pilgrimsfalk.

Sändningarna börjar så fort ungarna kläckts i början av juli. Där får alla natur-intresserade malmfältsbor också senaste falknytt.

MAURITZ MAGNUSSON

Häckande gruv-falkar hos LKAB.

KIF besökte LKABMALMBERGET. Styrelsen i Koskullskulle intresseförening, KIF, besökte LKAB i Malmberget. Föreningen bjöds på buss-tur ovan jord på industriområdet i Vitå-fors. Intresseföreningen och LKAB träffas regelbundet för att diskutera olika frågor som kan påverka det närliggande sam-hället, Koskullskulle.

– Vi ser positivt på att vi får träffas och diskutera angelägna frågor, säger Sven-Erik ”Eko” Nilsson, ordförande i KIF.

MARITHA MOSSBERG

Koskullskulle intresseförening, KIF, på be-sök hos LKAB i Malmberget. FOTO: MARITHA MOSSBERG

”Malmbergare kommer hit och delar med sig av sina min-nesbilder”, säger Tord Pettersson. FOTO: MARITHA MOSSBERG

Jan Åkerlund och Tord Pettersson arbetar med modellen som ska stå klar 2016.

Minnenas modell av MalmbergetMALMBERGET. Från öst till väst. Från syd till nord. Malmbergets historia i alla väderstreck håller på att byggas. Det är en gigan-tisk modell av Malmberget, där både dåtid och nutid samsas. Husen är vändbara för att kunna visa förändringen som skett från mitten av 1950-talet till idag.

Miljöer och byggnader skapas från grunden av cellplast och sy-rafri kartong. Modellen blir cirka 170 kvadratmeter stor, ungefär som en villa med sex rum och kök. Minst ett par tusen byggna-der ska skäras till, limmas och målas av modellbyggarna Tord Pettersson och Jan Åkerlund. Varje dag fram till 2016 ska duon arbeta med lilleputtlandskapet.

– Jag har många minnen från Malmberget eftersom jag under 1960-talet jobbade som försäljare av drycker för vårt lokala bryg-geri. Vi knackade på i vartenda hus i Malmberget, så jag kan samhället. Jag har gått i varenda trappa och levererat öl, läsk och bordsvatten till nästan alla, säger konstnären Tord Pettersson om sitt förflutna yrkesliv.

Husen är vändbara.

8 9

INTERVJUN 4 500 000 000 kronor har investerats under 2000-talet för att öka järnvägs-transporternas kapacitet.

LKAB FRAMTID NR 3 • 2014 LKAB FRAMTID NR 3 • 2014

Hur ser dina sommarplaner ut? – Stugan i Luleå. Familjen kommer hem och vi ska umgås med barnen. Vad betyder träning för dig? – Det är villkoret för mig att känna glädje i livet. Efter många och långa möten på en arbetsdag behöver jag springa ut i naturen. Jag reser alltid med min stora resväska för att kunna ha med tränings-skorna. Jag älskar att se en stad vakna på morgonen, det gäller oavsett om jag är i Kiruna eller ute i världen. Har du någon ouppfylld dröm? – Att åka vasaloppet. När du var liten, vad ville du bli då? – Hockeyproffs. Vilket är ditt sämsta köp? – En för stor kavaj som fortfarande hänger i garderoben. Vad gör dig arg? – Orättvisor och nonchalans.Har du någon förebild? – Jag har ingen specifik. Men lagarbete i idrotten engagerar och inspirerar mig. Att vara ödmjuk inför att man kanske inte är bäst i alla lägen, men där laget gör individen bättre. Talang är inget jämfört med vilja. Vilken historisk epok eller händelse hade du velat vara en del av?– Slutet av 1800-talet när LKAB startades och byggdes upp. Det hade varit en spän-nande tid som betydde enormt mycket för Sverige och Norrbotten. Vad är de största förändringarna under de sista fem åren för LKAB? – Ingen förstod effekten av att Kina inte hade egen järnmalm och hur de under de här åren har importerat järnmalm för att bygga sitt samhälle. Det har påverkat oss och hela norra Sverige och är grunden för att vi har kunnat investera 53 miljarder i Malmfälten de sista tio åren. När var det som tyngst?– När vi har haft olyckor. Det är ett stort misslyckande. Vi vill ha säkra och trygga arbetsplatser. Det är därför säkerheten alltid måste komma först. Alla ska kunna känna glädjen i jobbet och komma hem säkert på kvällen. När var det som bäst? – När vi fick starta vår nya gruva Gruvber-get och när Svappavaara fick sitt verk-samhetstillstånd. Det var många som inte trodde på oss, att det var möjligt att starta nya gruvor. Men vi har visat att det går, och till högsta miljöstandard. Vad är du riktigt bra på? – Springa i uppförsbacke. Vart får du ny inspiration ifrån? – Möten med människor i vår verksam-het. Senast när jag träffade personalen på LKAB Mekaniska som beskrev deras innovationer, en ny bultkonstruktion för slitplåten. Vilken plats gör dig lycklig? – Vår stuga i Luleå, när vi får vara där med familjen.

FRANK HOJEM

Snabba frågor och svar

”Vi måste prioritera i våra investeringar och fortsätta sänka kostnaderna i vår produktion. Den viktigaste åtgärden är minskade störningar”, säger Lars-Eric Aaro, vd, LKAB. FOTO: FREDRIC ALM

LKAB:s position på den globala järnmalmsmarknaden är god, men det finns orosmoln på him-len. Marknaden för järnmalm ändras snabbt. Järnmalmspriset har fallit kraftigt under våren och samtidigt som importörerna på den största marknaden i Kina har byggt upp stora lager.

– Det är ett nytt läge. Många bedömare menar att det nu finns ett överutbud av fines, samtidigt är efterfrågan fortfarande hög på LKAB:s produkter, men utbudet av järnmalm växer snabbare än ef-terfrågan. Det pressar priset och vi måste agera, säger Lars-Eric Aaro.

LKAB:s svar för att klara kon-kurrenskraften är att fortsätta satsa på vidareförädling av järn-malmen till pellets. När miljökra-ven nu blir hårdare i många län-der gynnar det LKAB.

– Vår lycka i det här är att pel-letsmarknaden är stark, och vi är utsålda. Nu märker vi också att för första gången historiskt betalar sig vår höga miljönytta. Kunderna efterfrågar pellets och högkvalitativa produkter, säger Lars-Eric Aaro.

Samtidigt räknar Lars-Eric Aaro med att även LKAB påverkas nega-tivt av prisnedgången. LKAB har startat ett program för att sänka företagets kostnader i produktio-nen och bli mer effektivt.

– Vårt pris sjunker också, men pelletspremien ger lite bättre ef-fekt. Vår lönsamheten sjunker och det kommer att påverka LKAB:s resultat.

Vad gör ni konkret för att möta en tuffare marknad? – Det här innebär att vi måste prioritera i våra investeringar och fortsätta sänka kostnaderna i vår produktion. Den viktigaste åtgär-den är minskade störningar. Vi ser klara förbättringar i våra pel-

letsverk. Det är tack vare vår duk-tiga personal som jobbar stenhårt för bättre produktionssäkerhet.

I järnmalmsbranschen är volym viktigt. Att öka produktionen och öppna de nya gruvorna i Svappa-vaara står också mycket högt på agendan.

– Med större volymer kan vi sänka totalkostnaden och det ger oss 9 miljarder till i kassaflöde un-der de kommande två åren. Det visar varför vårt fokus framåt är att starta de nya gruvorna så fort vi får verksamhetstillstånd. Att bli ett större företag är avgörande för vilken framtid vi har som före-

tag, säger Lars-Eric Aaro och läg-ger till:

– Vi måste göra det här, för att klara vår konkurrenskraft och det är vår strategi framåt.

Skolan avgörande för attraktiva samhällenLars-Eric Aaro har varit mycket aktiv i samhällsdebatten och pro-filerat både LKAB och Malmfälten nationellt och internationellt. Företagets mål är att vara en kon-struktiv partner för att utveckla samhället, något som också blir till konkreta satsningar i Malm-fältskommunerna.

Inte minst är Lars-Eric Aaro mån om att höga statusen på skolan och utbildningen. Han menar att skolan är grunden i ett attraktivt samhälle. Därför har LKAB startat en stiftelse, LKAB Akademi. Stif-telsen har 75 miljoner kronor och delar ut pengar för att stödja sko-lutveckling.

– Vi gör det för att ge skolledar-na, lärarna och eleverna lite gräd-de på moset för att skapa en miljö i skolan som är den absolut bästa för att utbilda en ny generation. Med ökad kunskap kan vi tillsam-mans bygga starka individer som kan ta ansvar för sina egna liv och

göra självständiga val. Det är så vi utvecklar både vårt företag och samhället.

Samhällsomvandlingen är igång I maj stod det klart att LKAB och Kiruna kommun kom överens om ett avtal för nästa steg i samhälls-omvandlingen. LKAB ersätter kom-munen med 3,7 miljarder vilket gör att byggandet av den nya sta-den nu kan starta. Det första spad-taget togs förra veckan och i Gäl-livare har avtalet mellan företaget och kommunen vunnit laga kraft.

– Jag känner en glädje. – Nu är vi i gång på bägge orter-

na, och kan börja betala ut peng-arna för fysiskt arbete som kom-mer märkas i folks vardag.

– Jag tänker på min tonårstid, då det byggdes mycket i Malm-fälten. Jag och brorsan körde ut cement och armeringsjärn från järnhandeln i Vittangi. Doften av färsk jord. Den som gräver i back-en vill någonting, den som bygger ser en framtid. Nu ser vi den till-sammans.

Lars-Eric Aaro tydlig med att LKAB och kommunerna samarbe-tar bra.

– Målet är attraktiva samhällen. Vi behöver en bra blandning av

boende, kultur, handel och upp-levelser. Jag hoppas och tror att våra kommuner blir så attraktiva att livet mellan husen får stor plats. Det är viktigt för oss.

När LKAB:s vd nu blickar framåt är det med tillförsikt. Han vill byg-ga ett starkare företag och det ska ske genom utvecklat ledarskap.

– Forskning visar att det krävs 10.000 timmar för att bli riktigt duktig på någonting. Mitt mål för LKAB är att alla våra medarbetare ska känna glädje och arbeta mot de gemensamma mål som vi satt upp. Då blir vi oslagbara.

FRANK HOJEM

Forskning visar att

det krävs 10.000 timmar för att

bli riktigt duktig på

någonting

Efter fem framgångsrika år som vd och koncernchef för LKAB fortsätter Lars-Eric Aaro att blicka framåt. – Vi håller på att bygga ett större och starkare LKAB och ska fortsätta satsa i Malmfälten.

Lars-Eric Aaro fick nyligen ta emot H.M. Konungens medalj för värdefulla insatser inom svenskt näringsliv. FOTO: CLAS GÖRAN CARLSSON

Lars-Eric Aaro vill bygga ett ännu starkare LKAB

Den som gräver i backen vill någonting, den som bygger ser en framtid

10 11

DEN 16 OCH 17 MAJ GENOMFÖRDES "HEJ INDUSTRIN" runt om i landet. Det var första gången som Svenskt näringsliv arrangerade "Hej Industrin" där nio av Sveriges industriföretag slog upp portarna för barnfamiljer i Stockholmstrakten som är nyfikna på industrin. Av totalt 1 500 ansök-ningar handplockades 261 personer, varav 40 personer, barn och vuxna, fick möjlighet att besöka just LKAB:s Kirunagruva och lära sig mer om gruvindustrin. Lova Rönndahl, 9 år, Märit Rönndahl, 7 år, och Harry Ahrens Rönndahl, 8 år, tyckte det var spännande att få åka ner i en gruva och lät sig fascineras av stenutställningen.

TEXT: ULRIKA WESTERBERG FOTO: FREDRIC ALM

”Hej Industrin” besökte KirunagruvanBILDEN

NYHETER

Skicka in din bästa bild av Malmfälten!stina.andersson@lkab.com

LKAB FRAMTID NR 3 • 2014 LKAB FRAMTID NR 3 • 2014

LKAB deltar på Svappavaara-dagen lördagen den 26 juli SVAPPAVAARA. Lördagen den 26 juli är du hjärtligt välkommen att besöka LKAB:s informationskontor i samband med Svappavaaradagen.

LKAB håller till på informationskontoret i Svappavaara skola från klockan 10.00 till 15.00. LKAB:s personal finns tillgäng-lig under dagen för att svara på dina frågor och funderingar. Besök oss gärna för en pratstund eller fika.

Dessutom bjuder vi på guidade buss-turer till LKAB:s industriområde. Bussen avgår från informationskontoret klockan 11.00 och klockan 13.00.

Du har även chans att vinna priser om du lyckas svara rätt på tipspromenadsfrå-gorna.

JOSEFINE EJEMALM

Infokontoret håller öppet. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON

Tredje steget för rökgas- rening i Malmberget i drift

KIRUNA. Snart är Gruvvägs-bron i Kiruna ett minne blott. Till hösten startar rivningsarbetet men innan bron går i graven blir den föremål för forskning.

Gruvvägsbron ska utsättas för tryck. Det är forskare från Luleå tekniska uni-versitet som kommer att

Gruvbron provbelastas av LTU

Gruvvägsbron i Kiruna. FOTO: FREDRIC ALM

undersöka hur mycket bron kan belastas innan rivnings-arbetet påbörjas. Syfte är att bedöma vilka axeltryck som är möjliga för exempel-vis broar längs Malmbanan. Bron kommer att be lastas i två omgångar. I det första skedet kommer en mindre last att påföras och slutli-gen belastas bron tills att

en knäckning uppstår. Prov-tryckningen sker inte över vägen E10:an utan på den delen av bron som ligger i riktning mot LKAB. Det innebär att försöken inte kommer inte att medföra någon påverkan på trafiken längs E10:an eller intillig-gande gång- och cykelväg. Däremot kommer trafik-

omläggningar att behöva genomföras i samband med att rivningsarbetet av bron startar. Resultatet är ett viktigt steg i att effektivi-sera LKAB:s logistikkedja. Provtryckningen är en unik möjlighet för forskarna eftersom försök i verklig skala sällan är möjlig. JOSEFINE EJEMALM

MALMBERGET. Den 29 maj star-tades det tredje steget för rökgasrening i Malmberget. Leverantören Outotec har överlämnat anläggningen vid pelletsverket MK3 till LKAB.

Därmed har miljöinveste-ringar på en miljard kronor i Malmberget tagits i drift det senaste året. För ett år sedan togs en motsvarande anlägg-ning vid bandugnsverket i drift.

Sedan tidigare finns ett för-sta reningssteg vid MK3. Det tredje steget är en komplet-tering som renar rökgaserna även från den svalare delen av pelletsugnen vid MK3.

– Det känns skönt att vi nu kunnat genomföra hela mil-jöinvesteringen. Nu har vi re-ningsanläggningar i båda pel-letsverken som klarar skärpta miljövillkor vid full produktion från kommande, säger Anders Henriksson, chef för föräd-lingsverken i Malmberget.

I juni besöktes den nya re-ningsanläggningen i MK3 av Outotecs koncernchef Pertti Korhonen och Outotecs mark-nadschef för Skandinavien Jan Nilsson.

– Vi är nöjda med den teknis-ka standarden på anläggning-en. Däremot har tidsschemat varit mycket pressat för att vi skall hinna trimma in och åtgärda restpunkter i god tid innan de nya kraven börjar gälla, säger Per Lundström, projektchef, Malmberget.

Rökgasreningen tar fram-förallt hand om svaveldioxid. Reningsgraden är över 90 pro-cent. Elfilter för stoftrening finns också på båda pelletsver-ken i Malmberget.

– Vi har nu reningsanlägg-ningar med moderna miljö-prestanda i både Malmberget och Kiruna. I Svappavaara har den första etappen av motsva-rande anläggningar byggts och den andra avslutas i år. LKAB:s profil som det hållbara

gruvföretaget stärks ytterli-gare genom dessa stora mil-jöinvesteringar, säger Markus Petäjäniemi, LKAB, direktör för produktion och logistik.

– För oss i produktionen är det viktigt att produktionska-pacitet och produktkvalitet inte störs av de nya renings-anläggningarna. Hittills är er-farenheterna från de tidigare reningsstegen goda. Både pro-cesser och reningsanläggning-ar fungerar bra. Däremot ökar LKAB:s kostnader för reningen som också kräver mer energi, säger Torbjörn Ahnqvist.

MAURITZ MAGNUSSON

Det tredje reningssteget har nu startats vid pel-letsverken i Malmberget. FOTO: FREDRIC ALM

Markus Petäjäniemi (vänd från kameran) har en intensiv miljödiskussion med Pertti Korhonen, Outotec. FOTO: MAURITZ MAGNUSSON

LKAB:s profil

som det hållbara

gruvföre-taget stärks

ytterligare

Klartecken för provbrytning i Leveäniemigruvan SVAPPAVAARA. Länsstyrelsen har gett till-stånd för provbrytning av 600 000 ton malm i Leveäniemigruvan. – Det här är ett viktigt och gläd-jande besked från myndigheten, säger Per-Erik Lindvall, LKAB:s direktör för teknik- och affärsutveckling.

Beskedet gör att det blir möjligt att under året göra tester med olika typer av malmblandningar från gruvan.

– När vi senare får det permanenta till-ståndet är vi redo att gå för fullt i Leveä-niemigruvan, säger Per-Erik Lindvall

Leveäniemi dagbrott är en malmfyndig-het belägen drygt fyra mil sydost om Ki-runa. I juli 2012 beviljades LKAB tillstånd av länsstyrelsen i Norrbotten att tömma dagbrottet på vatten. Mer än 30 miljoner kubikmeter vatten ska pumpas bort för att möjliggöra gruvbrytning senast år 2015.

Nu är Leveäniemi på väg att få nytt liv som en av tre nya gruvor som LKAB pla-nerar att starta i det gamla gruvsamhället Svappavaara senast år 2015. Målet är att öka LKAB:s produktion med 35 procent, till 37-40 miljoner ton järnmalmsproduk-ter årligen.

MARITHA MOSSBERG

LKAB:s pumppråm i Leveäniemi. FOTO: FREDRIC ALM

12 13GÄSTKRÖNIKANPYSSEL & KRYSS

LÄS MER PÅ WEBBENWWW.LKAB.COM

Gillar: Människor som vågar vara sig själva.

Gillar inte: Missunnsamhet.

Jag är ingen ungdom längre. Jag är kanske inte så värst gammal heller, jag kanske hamnar någonstans där mittemellan. På papperet är jag i vilket fall vuxen. Oftast kan jag inte begripa det själv, vem, jag? Vuxen? Det måste ha blivit något fel, jag är

omöjligt vuxen. Jag är en slarvig ungdom, ett litet barn. Ibland känner jag mig som 130 år gammal, vissa dagar är ju så.

Så känner vi nog alla ibland, vilken tröst det ändå är att de tär ett tydligt tecken på att vi lever och andas. Inte bara fysiskt utan även psykiskt.

När jag var en ungdom slogs dörrar öppna på vid gavel av mig och mina vänner. Vi ville göra något. Vi ville framförallt spela musik, men också lämna ett avtryck som många av våra lokala förebilder lämnat till oss. Vad fanns där ute i världen? Kunde vi röra vid det? Kunde vi göra något enastående?

Vi blev lyssnade på. Vi fick prova oss fram. Vi blev vägledda, men absolut inte styrda. Vi fick framfö-rallt göra fel. Vi blev lyssnade på, och sedda. Jag för min del vill gärna passa på att hylla lärare som Jan-Åke Hedlund och Tomas Wettainen. Den förste, en som kunde pusha även den mest nervösa människa till att tro på sig själv och bli en stjärna. Den andre, en som kan se skönhet, styrka och ett djup i även det enklaste. Som kan få en ung, trevande konstnär att känna sig som ett geni. Tack ska ni ha!

Det viktigaste för en ung människa är att få känna sig som en vuxen människa, åtminstone lite grann. Att inte bara bli klappad på huvudet, bli kallad ”grabben” eller ”lilla gumman”. Även fast det bara är ord för många, kan dessa vara helt förödande för att en ung människa nånsin ska våga slå ut sina vingar och flyga högt över staden. Jag har blivit kallad ”grabben” åtskilliga gånger, lyckligtvis har det alltid funnits rediga vuxna” i min närhet som lärt mig vad man ska lyssna på och vad man ska skita i.

”Ett folks styrka är dess ungdom”

Det kan vara svårt att släppa kontrollen till en ung människa. Det kan kännas läskigt, man vill ju bara deras bästa, att de inte ska bli brända av elden. Även om en brännskada kan vara livsavgörande. Bränt barn skyr elden säger man. Jag tror inte på det, jag tror att ett bränt barn vet vad eld är, och respekterar den. Om man aldrig fått känna på elden, hur ska man då kunna hantera den?

Det viktigaste vi vuxna kan göra, det är att lyssna och se ungdomar. Vi kanske VET att de kommer göra våra misstag igen, mönstren talar sitt tydliga språk, alla tecken finns där.

Men bit dig i läppen, för du vet ju att i slutändan blir man kanske bara lite svedd. Men hade du inte fått försöka och göra lite fel så hade du aldrig lärt dig något heller.

Det är viktigt att växa upp, bli vuxen, det håller jag helt med om. Man lär sig att saker och ting inte

Viktor Mattsson26-årig musiker hemmahörande i Vittangi. Festival-general för Kirunafestivalen. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON

LKAB FRAMTID NR 3 • 2014 LKAB FRAMTID NR 3 • 2014

©Bulls 463.

lösningar : VEVEN: veva den mot riktning A. DIAMANTER: E.

VEVENÅt vilket håll måste duveva handtagetför att drafilmen i den blåpilens riktning?

PRICK TILL PRICKRita streck mellan siffrorna 1 till 47 så ser du vaddet är på bilden.

LABYRINTBörja från svansen, rita hela vägen fram till larvenshuvud. Gå inte bort dig i alla gångar han grävt!

DIAMANTERDiamanten som Kajsavill ha ligger inte breviden orange. Den ärovanför en blå och tillvänster om en röd. denär omringad av andradiamanter.Kan du hitta den?

A

B

© Disney/Distributed by Bulls

är så allvarliga egentligen, världen blir större på många sätt, och mindre på andra.

Men det är kanske viktigare att inte glömma hur man var när man var ung. Vad man behövde, vem man såg upp till och varför? Vad var viktigt?

Det viktiga för mig var att få ge något till andra. Jag ville göra konserter, för det var det jag själv tyckte bäst om att vara på. Jag ville stå på scenen och spela för andra människor. Jag ville skriva låtar, måla, spela teater och påverka andra människor. Jag fick utrymme att göra det. Jag fick ta en tugga av hela världen, känna hur den smakar. Jag fick göra fel, göra kaos och bränna mig.

Det fanns alltid vuxna där som jag kunde fråga saker, ibland sa de vad jag skulle göra, ibland sa de, ”Jag vet inte, testa dig fram”. De hade nog en åsikt, men de höll den för sig själva och litade på mig. Det jag har lärt mig är att lyssna och se. Ibland vill jag säga ifrån, jag ser när de yngre jag arbetar med är på väg mot samma tabbar jag själv gjort, men jag får bita mig i läppen. Och jag kommer aldrig nånsin kalla någon för ”grabben” eller ”lilla gumman”. Låt ungdomar flyga, smaka och bränna sig.

Jag vill här avsluta med en bild fotad av Micke Stålnacke från Kiruna Amatör-teaterförening. Den är på käre Hubert, som tyvärr inte finns bland oss mer, från en uppsättning av Nyårsrevyn. Budska-pet talar för sig själv, tack för ordet!

Hubert Nordwall, från Nyårs-revyn 2005. FOTO: MICKE STÅLNACKE

14 LKAB FRAMTID NR 3 • 2014 15LKAB FRAMTID NR 3 • 2014

JUST NU

forntid Bad vid Luossajärvi framtid Det händer i Malmfälten under juni–augusti

Varmt och soligt på Sveriges nationaldagKIRUNA. Sveriges nationaldagsfirande i Kiruna samlade ett hundratal personer och inleddes med uppträdande och tal i stadshuset. Sedan tågade man tillsammans genom Gruvstadsparken till Hjalmar Lundbohmsgården där svenska flaggan hissades. Firandet fortsatte sedan med musikunderhållning och gott fika i solskenet. TEXT OCH FOTO: TINA BENSON

Mineralindustrin är basen för näringslivet och motorn för samhällsutvecklingen i både Malmfälten och Luleå. Tillsammans bildar vi en av Sveriges starkaste tillväxtregioner.NIKLAS NORDSTRÖM (S) KOMMUNALRÅD LULEÅ, I EN DEBATTARTIKEL I NSD.

25/6: Trivselkväll, Svanpar-ken, Malmberget.

26-29/6: Kirunafestivalen.

29/6: Guidad tur ”Gruvorna runt”, Gällivare.

2/7: Trivselkväll, Myransko-lan, Koskullskulle.

5/7: Rallarmarschen, från Gällivare till Porjus.

5/7: Musikfestival 800 MÖH, Dundret, Gällivare.

9/7: Trivselkväll, Hembygds-området, Gällivare.

23/7: Trivselkväll, Bäckstran-den, Nattavaara.

26/7: Svappavaaradagen, Svappavaara.

30/7: Trivselkväll, Vassara-torget, Gällivare.

1-3/8: Jukkasjärvi marknad.

6/8: Trivselkväll, Svanparken Malmberget.

8-15/8: Fjällräven Classic, Nukkaluokta - Abisko.

15-16/8: BAMM – Björkliden Arctic Mountain Marathon.

22-23/8: KEMM – Kiruna Extreme Mountain Marathon.

24/8: Cykelloppet TRAC XC, Kiruna-Jukkasjärvi.

28/8: Jägarmilen, Kiruna.

Tävla & vinn en solcellsladdare!I detta nummer av LKAB Framtid kan du, bland annat, läsa om hur gränsdragningen genom Kiruna centrum för Gruvstadsparksområde 2 kommer att se ut, LKAB:s jätteinvestering och massiva satsning på naturgas i pelletsverket i Malmberget. Du kan också ta del av vad som händer och om utvecklingen på LKAB:s forskningsavdelning som erbjuder unika möjligheter och du kan vidare läsa Kirunafestivalens general Viktor Mattssons funderingar kring hur det är att vara lite så där mittemellan. Dessutom: Pyssligt pyssel, tuffa tävlingar och klurigt kryss.

Svarar gör du på www.lkab.com/

tavling

Rätt svar från förra numret var: 2, 2, 2, X, och X. Vi grattar Bo-Isak Apelqvist, Gällivare, som vinner en sol- cellsladdare.

”Ja, så här kan det alltså se ut en augusti-söndag vid Luossajärvi. Bilden togs noga räknat den 9 augusti. Nu skall det dock i sanningens namn sägas att baddagarna i år varit tämli-gen lätt räknade längst i norr.”

LKAB:s personaltidningSKIP nr 6 1964

En programpunkt under dagen var musik och sång av Yana Mangi. Fanbärare ledde tåget från Kiruna stadshus till Hjalmar Lundbohmsgården.

Nyutexaminerad bergtekniker Monica Alsterdal med Hillevi Tobijan.

Louice Granbäck och Vil-lemo Alfsdotter-Granbäck i det gröna.

Genom Gruvstadsparken mot Hjalmar Lundbohmsgården.

Georg Kristiansen, Siri Kristiansen, Carina Dantoft, Ida Dantoft och Aksel Kristiansen firade nationaldagen tillsammans.

Ett hundratal personer tågade från stadshuset.

Rahman Masomi och många andra firade national-dagen i Kiruna.

JanCarlsten njöt av gott fika i solen.

Axel Krigsman lät sig väl smaka.

Anna-Karin Ylivainio med sönerna Adam och Svante. Sommarklädda systrar, Ebba och Stina Lindholm.

Nya kajen i Narvik växer framNARVIK. Det blir vakuumdäm-pare för malmbåtarna på den nya lastkajen som just nu byggs i Narvik. De stora malmbåtarna skall lägga till med stora ”sugproppar” istället för med traditionella förtöjning-ar med tross. Det blir mju-kare, går snabbare och ger mindre arbetsmiljörisker.

– Det är en ganska ny men in-ternationellt beprövad teknik, säger Magne Leinan, 60, vd för LKAB:s malmhamn i Narvik.

Det stora kajbygget blir Magne Leinans sista projekt vid LKAB. Den första juli går han i pension.

Magne Leinan kom till LKAB 1994. Sedan 2010 har han varit vd i hamnen. Under hans tid har utvecklingen varit snabb. Efter Silasystemet som togs i drift 2009 har fokus legat på kapacitetsökningar och miljö-förbättringar.

– Alla LKAB:s investeringar har bidragit till bättre miljö och minskade utsläpp i Nar-vik. Stoftutsläppen har mins-kat med 57 procent sedan 2009, säger Magne Leinan.

Den nya kajanläggningen blir ytterligare ett bidrag till kapa-citets- och miljöförbättringar. På den nya kajen byggs en ny skeppslastare och på land intill byggs ett nytt logistik-system för siktning, ett stort lager för fines, provtagning och utlastning av malmen. Både den nya skeppslastaren och systemet för malmhante-ringen blir inkapslade och får stoftutsug med hög kapacitet.

Skeppslastaren är 50,5 meter lång och anländer som en hel jättepjäs med båt från Krupp i mars nästa år. Sedan skall den lyftas på plats på den nybygg-da kajen. Det blir årets lyft i Narvik!

Kapaciteten i Narvik är idag 20 miljoner ton per år. Den ökar nu till 30 miljoner ton per år. I mars kommer den nya skeppslas-taren med båt från Tyskland. Det blir årets lyft i Narvik. FOTO: G RUNAR GUDMUNDSSON

Med den nya kaj 7 får Nar-vik två skeppslastare. Det är inte bara bra för att höja kapa-citeten. Det ökar också driftsä-kerheten. Hela investeringen i den nya kajanläggningen med Kaj 7, skeppslastare och logistik inklusive miljöåtgär-der uppgår till 1,8 miljarder norska kronor.

Kapaciteten i LKAB:s malm-hamn i Narvik har ökat från 16 till 20 miljoner ton sedan 2009. Med det nya systemet ökar kapaciteten till 30 miljo-ner ton per år från 2016.

– Jag känner mig nöjd med det LKAB åstadkommit. Vi bygger nu ut Narviks malm-hamn för framtiden, säger Magne Leinan.

Till LKAB i Narvik kommer omkring 200 båtar per år. De största lastar 100 000 - 200 000 ton och mer.

MAURITZ MAGNUSSON

Stoftut-släppen

har minskatmed 57 procent

sedan2009

Magne Leinan.

1 Hur mycket satsar LKAB på en ny krossanläggning i Kiruna?

1. 60 miljoner kronor.X. 600 miljoner kronor.2. 66 miljoner kronor.

2 På vilken plats ligger LKAB på listan över Sveriges mest attraktiva arbetsgivare 2014?

1. 43.X. 34.2. 74.

3 När ska Svappavaara- dagen firas?

1. 16 juli.X. 26 juli.2. 26 juni.

4 När kom Magne Leinan till LKAB?

1. 1974.X. 1994.2. 1984.

5 Stina Åkemalm tilldelades LKAB:s företagarpris nyligen. Vad heter hennes företag?

1. Fitness Starkvilja.X. Crossfit Viljestark.2. Viljestark Fitness.

KIRUNA. Enhetschefen för råvaror, metaller, mineral och skogsindustri på Europeiska kommissionens generaldirektorat för nä-ringsliv, Mattia Pellegrini, besökte LKAB och Kiruna i början av juni.

Efter 24 timmar i Kiruna – vad är ditt intryck?– Det som jag har sett på LKAB är vad vi kallar hållbar gruvbrytning och det impo-nerar verkligen. Jag tycker LKAB är ett bra exempel på hur EU kan säkra sin råvaru-försörjning som ett alternativ till de stora järnmalmsspelarna på världsmarknaden.

Konkurrenskraft är viktigt för EU men ock-så för LKAB. Vad kan EU göra för att stärka konkurrenskraften inom råvarusektorn?– EU har nu för första gången avsatt riktade resurser för forskning och innovation inom råvarusektorn. Några av de saker vi arbetar med är att få legala system som stimulerar gruvbrytning. Vi ser behov av att se över tillämpningen av Natura 2000, som varierar inom EU. Vi har skapat en plattform där vi samlar experter inom industri, akademi och lagstiftare – det Europeiska Innovationspart-nerskapet för råvaror (EIP) där bland annat LKAB deltar.

År 2008 insåg EU behovet av en samlad plan för råvaruförsörjningen – och skapade därför råvaruininitiativet. Vad hoppas du ska vara uppnått år 2018?– Jag hoppas att varje medlemsland har antagit en nationell mineralpolicy. Genom Europeiska Innovationspartnerskapet för råvaror (EIP) hoppas vi få igång 10 pilotan-läggningar för att bygga framtidens teknik för gruvor och framtidens teknik för åter-vinning.

Vilka är de största utmaningarna?– Bilden av industrin. Det finns många or-ganisationer som vill stoppa gruvindustrin, men de glömmer då att vi behöver råvaror till grön teknologi, ny energiteknik och ny digital teknik. EU har också under många år försummat råvarufrågorna. Nu måste man åter bygga kompetens.

GÖRAN BÄCKBLOM/MONICA BELLGRAN

”Vi behöver råvaror till grön teknologi”

Mattia Pellegrini från Europeiska kommissi-onen vill ändra synen på råvarufrågan.

FOTO: GÖRAN BÄCKBLOM

16

SISTA ORDET

viktigt för alla men ännu viktigare för de, som jag själv, som har ett stil-lasittande arbete.

Hur fick du idén till att starta ett gym?– Jag tränade crossfit och det var trångt på gymmen. Vi var några som började diskutera om att hyra en lokal för vår träning. Men när vi fick tag i den här lokalen som är 250 kvadratmeter stor så förstod vi att det inte skulle fungera att hyra den några dagar i veckan. Vi satsade ordentligt och öppnade i mars 2013.

Du jobbar heltid som dinos- förare i gruvan. Hur får du tiden att räcka till?– Gymmet är inte ett jobb för mig, det är ett intresse. När jag är ledig så skulle jag vara där ändå. Det är ofta obemannat, medlemmarna har en tagg så de får tillträde. Nyligen anställde jag Jonas Segerlund som också har skiftgång så det passar bra. Jag jobbar sju dagar och är ledig sju.

MARITHA MOSSBERG

Stina Åkemalm, dinosförare på LKAB

och pristagare.

’’ Det är kul när medlemmarna har som mål att bli starka och orka lyfta tyngre istället för att träna för utseendets skull’’

Namn: Stina Åkemalm.Aktuell: Tilldela-des LKAB-priset på Gällivaregalan för att hon har engagemang och glädje. Samt att hon genom sitt arbete med crossfit lockar många till att träna och därigenom för-bättrar folkhälsan och ökar fritidsut-budet i ett attraktivt samhälle.Bakgrund: Tränat hela livet. Jobbar som dinosförare se-dan 2010 på LKAB.Familj: Pojkvän.Bor: I Gällivare.Intressen: Bara träning, som crossfit och löpning.

Fakta

FOTO: MARITHA MOSSBERG

LKAB FRAMTID NR 3 • 2014

Stina Åkemalm tilldelades LKAB:s företagspris på Gällivares näringslivsgala i början av maj. Hon driver företaget Crossfit Viljestark och jobbar heltid på LKAB i Malmberget.

Hur känns det?– Det var helt oväntat men det är jättekul att ha fått priset. Jag blev uppringd dagen innan och först blev jag chockad men sedan glad.

Vad betyder den här utmärkelsen för dig?– Det är extra glädje att få LKAB-pri-set eftersom jag jobbar där. Många har kommit fram och grattat och det är roligt eftersom säkert hälften av de som tränar hos mig jobbar på LKAB.

Varför är motion viktigt för dig?– För mig är träning naturligt sedan jag var barn. Hela min familj har all-tid tränat. Jag tycker det är roligt att träna och det ska kännas i kroppen att man får ta i. Just crossfit är effek-tivt och träningsformen handlar inte alls om att se bra ut utan om att göra oss bättre och orka mer. Träningen är funktionell med vikter, gymnastik och ökar konditionen. Att träna är

I sommar bjuder vi på gratis entré vid

utomhusbadet vid Camp Ripan i Kiruna.

Från 16 juni är alla gäster välkomna!

VI SOM SER TILL ATT DU KAN TA ETT UTOMHUSBAD UTAN ATT FÅ FROST PÅ SIMGLASÖGONEN ÄR:

FAVÖR

Gratis bad!

ÖPPETTIDER: ALLA DAGAR 10.00-18.00. BASSÄNGERNA STÄNGER 17.30. MER INFORMATION FINNS PÅ WWW.RIPAN.SE