Sjuksköterskans arbetsmiljö och dess påverkan på patientsäkerhet

flera rader

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Matilda Björk och Hanna Johansson

HANDLEDARE: Tomas Dalteg

JÖNKÖPING 2016 januari

En litteraturöversikt

MAIN SUBJECT: Nursing

AUTHOR: Matilda Björk and Hanna Johansson

SUPERVISOR: Tomas Dalteg

JÖNKÖPING 2016 January

Nurses’ work environment and its impact on patient safety

flera rader

A literature review

Sammanfattning

Bakgrund: Stora satsningar har gjorts i syfte att förbättra patientsäkerheten, men

fortsatt drabbas cirka var tionde patient av en vårdskada. Sjuksköterskan bär ett stort

ansvar för patientens säkerhet då flertalet vårdskador sker inom sjuksköterskans

ansvarsområde. God arbetsmiljö förbättrar vårdkvalitet och ökar sjuksköterskans

möjlighet att bedriva vård av kvalitet.

Syfte: Att beskriva faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som påverkar

patientsäkerhet.

Metod: Litteraturöversikt baserad på kvalitativa- och kvantitativa artiklar.

Datainsamling via CINAHL, Medline samt sekundärsökning. Analys utifrån Fribergs

trestegsmodell.

Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier vilka identifierades inverka på

patientsäkerheten. Hög arbetsbelastning och låg bemanning med fler patienter per

sjuksköterska försämrade patientsäkerheten medan ledning som prioriterar

patientsäkerhet och arbete genom multiprofessionella team förbättrade

patientsäkerheten.

Slutsats: Möjlighet till utveckling av interprofessionell teamsamverkan, ökad

samverkan mellan ledning och kliniskt verksamma sjuksköterskor i

patientsäkerhetsarbete samt förbättrade arbetsvillkor i syfte att behålla och rekrytera

sjuksköterskor är åtgärder som kan vidtas med förhoppningar att förbättra

sjuksköterskans arbetsmiljö och patientens säkerhet.

Nyckelord: Sjuksköterska, Säker vård, Patientsäkerhet, Arbetsmiljö,

Litteraturöversikt.

Summary

Background: Major efforts have been made in order to improve patient safety, but

still one of ten patients suffers from a health care injury. Nurses have a big

responsibility for the patients safety since the majority of health care injuries occur

within the nurses area of responsibility. A suitable work environment improves the

quality of care and increase the nurses opportunity to pursue this care.

Aim: To describe factors in the nurses’ work environment that affects patient safety.

Method: A literature review based on qualitative- and quantitative articles. Data was

collected through CINAHL, Medline and in a secondary search. Fribergs three-stage

model was used to analyse data.

Results: The analysis resulted in four categories which were identified to have an

impact on patient safety. High workload and staffing shortage with more patients per

nurse decreased patient safety while management who prioritized patient safety and

work through multi-disciplinary teams improved patient safety.

Conclusion: The possibility of development in interprofessional teamwork, an

increased cooperation between management and nurses regard to patient safety and

improved working conditions in order to recruit and retain nurses are measures that

can be taken to improve nurses work environment and patient safety.

Keywords: Nurse, Safe care, Patient safety, Work environment, Literature Review.

Innehållsförteckning

Inledning ........................................... 1

Bakgrund ............................................ 1

Sjuksköterskans kärnkompetenser ........................................ 1

Patientsäkerhet ........................................................ 2

Vårdskador i relation till patientsäkerhet ............................. 3

Systematiskt patientsäkerhetsarbete .................................... 4

Sjuksköterskans arbetsmiljö ............................................ 4

Motiv för studien ................................... 5

Syfte ............................................... 5

Material och metod .................................. 6

Design ................................................................. 6

Urval .................................................................. 6

Datainsamling .......................................................... 6

Dataanalys ............................................................. 8

Forskningsetiska överväganden .......................................... 9

Resultat ........................................... 10

Arbetsbelastning ...................................................... 10

Organisation och ledarskap ............................................ 11

Personalresurser och arbetsschema ..................................... 12

Teamsamverkan och kommunikation ....................................... 13

Diskussion ......................................... 14

Metoddiskussion ....................................................... 14

Resultatdiskussion .................................................... 16

Slutsats ........................................... 20

Kliniska implikationer och förslag till vidare

forskning .......................................... 21

Referenser ......................................... 22

Bilagor ............................................. 1

Bilaga 1 – Kvalitetsprotokoll .......................................... 1

Bilaga 2 - Kvalitetsprotokoll .......................................... 3

Bilaga 3 - Artikelmatris ............................................... 5

1

Inledning

Stora satsningar har gjorts i syfte att förbättra patientsäkerheten, men fortsatt drabbas

cirka var tionde patient inom svensk hälso- och sjukvård av en vårdskada, där 1 400

vårdskador årligen resulterar i att patienter avlider (Sveriges kommuner och landsting

[SKL], 2014). En primär arbetsuppgift för sjuksköterskan är att inom slutenvård

övervaka patienten i syfte att upptäcka misstag och förebygga negativa händelser

(Page, 2004). God arbetsmiljö ökar vårdkvalitet och förbättrar sjuksköterskans

möjlighet att bedriva vård av kvalitet (Anzai, Douglas, & Bonner, 2014). Då

sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar omvårdnadens kvalitet finns behovet att

undersöka faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som påverkar patientsäkerhet.

Bakgrund

Sjuksköterskans kärnkompetenser

En yrkesprofession kännetecknas av att yrkesutövarna utgår från en vetenskap, ett

personligt kunskapsområde vilket är grundläggande för yrkesutövning och utbildning.

Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad med utgångspunkt från en humanistisk

människosyn där kunskap om människans utveckling, hälsa och välbefinnande är

central (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2009). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS,

1982:763) § 2 beskriver mål som vård på lika villkor samt en god hälsa för hela

befolkningen. Den belyser hälso- och sjukvårdens krav på god hygienisk standard, att

tillgodose patientens trygghet i vården samt hänsynstagande till patientens behov av

säkerhet och kontinuitet. Enligt Choi, Cheung och Pang (2014) har sjuksköterskan en

central roll i att identifiera risker och korrigera brister hos annan vårdpersonal för att

förhindra vårdskada, vilket även beskrivs i International Council of Nurses (ICN).

ICN:s etiska kod är en internationell kod vars uppgift är att genom ett gemensamt

förhållningssätt sammanfoga och vägleda världens sjuksköterskor. Koden beskriver att

sjuksköterskan har fyra primära ansvarsområden, att främja hälsa, återställa hälsa,

förebygga sjukdom samt lindra lidande (SSF, 2014a).

Sjuksköterskan är den mest frekvent förekommande professionen inom hälso- och

sjukvård (Page, 2004; Socialstyrelsen, u.å.) och ansvarar, tillsammans med annan

vårdpersonal att utifrån sex kärnkompetenser tillförsäkra patienten god och säker

vård. Att utveckla kompetens inom de sex kompetensområdena personcentrerad vård,

samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling,

informatik samt säker vård beskrivs vara särskilt betydelsefullt för att vården ska

utvecklas (SSF, 2014b). Personcentrerad vård innefattar vårdpersonalens respekt för

patientens subjektiva upplevelser och livsberättelse i syfte att identifiera resurser och

möjligheter för att åstadkomma ett grundläggande partnerskap. Evidensbaserad vård

syftar till att insamla och värdera kunskap som resulterar i metoder vilka gynnar

2

patient och kostnadseffektivitet. Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling är en

kärnkompetens där ständigt pågående förbättringsarbete inom system och

vårdprocesser är betydelsefulla för förbättrad kvalitet inom hälso- och sjukvården.

Informatik beskriver kommunikations- och informationssystemens betydelse inom

hälso- och sjukvård för att besvara ökade krav på vårdkvalitet, tillgänglighet och

patientsäkerhet (SSF, 2014b). Samverkan i team beskriver samarbetet mellan

sjuksköterskor och andra yrkesprofessioner vilket ska genomsyras av öppen

kommunikation, ömsesidig respekt samt delat beslutsfattande för att nå god

vårdkvalitet. Interprofessionellt samarbete kräver säkerhet och kontinuitet för att nå

förbättrade resultat för patienten (Cronenwett et al., 2007; SSF, 2014b).

Den teoretiska referensramen säker vård är en kärnkompetens som enligt Cronenwett

et al. (2007) definieras vid att minimera risk för skada hos patient och personal genom

effektiva system och individuella prestationer. Sjuksköterskan ska för patientsäker

vård vara medveten om faktorer vilka skapar en positiv säkerhetskultur, så som öppen

kommunikation och kunskap om organisatoriska rapporteringssystem. Detta innebär

bland annat att sjuksköterskan ska kommunicera om orosmoment och observationer

vid vetskap om risker i vården samt värdera sin egen roll i att förebygga misstag och

tillämpa organisatoriska rapporteringssystem för rapportering av tillbud och misstag

(Cronenwett et al., 2007). En person i behov av omvårdnad ska inte riskera att drabbas

av vårdskada och varje medarbetare har rätt till en arbetsmiljö där risk för misstag och

onödigt lidande hos patient minimeras (SSF, 2014b).

Patientsäkerhet

Patientsäkerhet är en global fråga och innefattar processen i att förebygga patientskada

förorsakat av hälso- och sjukvården (World Health organization, u.å.). Patientsäkerhet

definieras enligt patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) 1 kap § 6 som skydd mot

vårdskada. Vidare definieras vårdskada enligt 1 kap § 5 som “lidande, kroppslig eller

psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata

åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården”.

Patientsäkerhetsbegreppet uppmärksammades världen över genom den amerikanska

rapporten To err is human - building a safer system (Kohn, Corrigan & Donaldsson,

1999). Rapporten uppmärksammade att mellan 44 000-98 000 patienter årligen avled

till följd av medicinska misstag inom amerikansk slutenvård, vilket gjorde vårdskador

till den åttonde vanligaste dödsorsaken i landet (Kohn et al., 1999;

Patientsäkerhetsutredningen, 2008). Åtgärder föreslogs i syfte att utveckla säkrare

system genom att synliggöra metodfel och omständigheter i verksamheten istället för

att fokusera på enskilda vårdarbetares misstag (Iwarson, 2010).

En nationell patientsäkerhetsutredning (2008) utarbetades i syfte att se över de

regelverk som reglerar patientsäkerhet vilket föranledde att lag om yrkesverksamhet

på hälso- och sjukvårdens område [LYHS] (SFS 1998:531) ersattes med

3

patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Ett betydande motiv till ersättning av LYHS

beskrevs vara att nämnd lag fokuserade på enskilda utövares ansvar och inte ett

systematiskt patientsäkerhetsarbete (Patientsäkerhetsutredningen, 2008). Syftet med

patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) är att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och

sjukvård och att systematiskt bedriva ett patientsäkerhetsarbete i syfte att förebygga

vårdskada.

Vårdskador i relation till patientsäkerhet

Vårdskador är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvård. Enligt en kartläggning

av SKL (2014) är de vanligaste vårdskadorna vårdrelaterade infektioner (33,5 %),

kirurgiska skador (12,9 %), blåsöverfyllnad (9,5 %), läkemedelsrelaterade skador (9,4

%), trycksår (6,9 %) samt fallskada (5,1 %).

Brennan et al (1991) publicerade den så kallade Harvardstudien med resultat som

visade att 3,7 procent av inneliggande patienter drabbades av en vårdskada. Dess

undersökningsmetod kom att bli en förebild för flertalet vårdskadestudier världen över

(Socialstyrelsen, 2008; Ödegård, 2013). Studier gjorda i andra länder visar att

vårdskador är ett förekommande problem med en variation av rapporterade

vårdskador, från 7,5 % i Kanada till 16,6 % i Australien (Baker et al., 2004; Bech et al.,

2001; Wilson et al., 1995).

Sveriges första vårdskademätning år 2003-2004 visade att drygt 105 000 (8,6 procent)

patienter som erhöll sluten somatisk vård drabbades av en vårdskada, där 3 000

patienter avled till följd av vårdskada (Socialstyrelsen, 2008; Soop, Fryksmark, Köster

& Haglund, 2009). Sedan 2011 har stora satsningar gjorts i syfte att förbättra

patientsäkerhet inom svensk hälso- och sjukvård. Satsningarna har bland annat

resulterat i ökad kunskap om vårdskadornas förekomst, nya metoder och verktyg för

förebyggande av vårdskador samt ett förstärkt systematiskt patientsäkerhetsarbete

(SKL, 2015). Fortsatt drabbas cirka var tionde patient inom hälso- och sjukvård av en

vårdskada (SKL, 2014; Patientsäkerhetsutredningen, 2008). En lägesrapport år 2013-

2014 visade att 124 000 (9,2 procent) vårdtillfällen resulterade i en vårdskada, varav

drygt 1 400 vårdskador var så allvarliga att patienten avled (SKL, 2014). Den ökade

satsningen kan ha bidragit till minskat antal dödsfall (SKL, 2015).

Behovet av en nollvision har uttryckts av Socialstyrelsen (2011) med visionen att ingen

patient ska drabbas av vårdskada vilket enligt SKL (2015) behövs för att motivera till

handling, minska samhälleliga kostnader samt minska det mänskliga lidande som

vårdskador medför. Vårdskador kan resultera i funktionsnedsättning eller död och

kostar individen genom ekonomiska förluster, extra vårddygn och eventuell frånvaro

från arbete. Förutom finansiella kostnader kan vårdskador föranleda ökad smärta,

lidande och ångest för patienter och deras närstående vilket kan resultera i förlust av

förtroende och tillit till hälso- och sjukvård (Brady et al., 2009). Varje vårdskada

motsvarar i genomsnitt sex extra vårddygn vilket uppskattningsvis medför 630 000

4

extra vårddygn under ett år och en kostnad på drygt 5,7 miljarder kronor

(Patientsäkerhetsutredningen, 2008; Soop et al, 2009). Genom ökad patientsäkerhet

minskas de kostnader och resurser som vårdskador medför, vilket möjliggör ökade

resurser för förbättrad kvalitet och tillgänglighet inom hälso- och sjukvård

(Patientsäkerhetsutredningen, 2008).

Systematiskt patientsäkerhetsarbete

Termer som återkommer inom begreppet patientsäkerhet är tillbud vilket beskriver

händelser som hade kunnat medföra vårdskada men som inte föranlett någon

konsekvens (SKL, 2011). Misstag (eng. error) är en felaktig och misslyckad planering i

slutförandet av planerade handlingar för att nå avsatt mål. Negativa händelser (eng.

adverse events) beskrivs som skador orsakat av medicinskt handlande snarare än

patientens bakomliggande sjukdom. Stor andel av negativa händelser uppkommer från

misstag vilka kan leda till tillfällig eller permanent skada eller förorsaka patientens död

och anses vara händelser som går att förebygga (Page, 2004).

En säkerhetskultur kännetecknas av organisationens och medarbetarens

förhållningssätt och attityder till risker. En positiv säkerhetskultur genomsyras av ett

interprofessionellt samarbete vid säkerhetsrelaterade problem där resurser finns

avsatt för säkerhetsarbete, vilket möjliggör att medarbetare och ledning kan erkänna

misstag utan risk att bli straffad (SKL, 2011). Att arbeta systematiskt beskrivs vara en

mer effektiv metod för säker vård i relation till att leta enskilda medarbetares misstag

då den mänskliga faktorn är oundviklig. Systemtänkande innefattar insikten över att

vårdskador och misstag ofta relateras till rådande arbetsmiljö, bemanning och brister

i rutiner. Istället för att påverka vårdpersonalens beteende bör arbetsförhållanden

förändras i syfte att minimera den mänskliga faktorns inverkan (Ivarsson, 2010;

Reason, 2000; SSF, 2014b).

Avvikelsehantering beskriver rutiner i att identifiera, dokumentera samt rapportera

tillbud och negativa händelser där orsaker åtgärdas, utvärderas och sammanställs med

syfte till lärdom. Ett systematiskt patientsäkerhetsarbete med fungerande

avvikelserapportering ökar möjlighet för en förbättrad patientsäkerhet och ökad

trygghet för enskild individ (SKL, 2011).

Sjuksköterskans arbetsmiljö

Sjuksköterskans arbetsmiljö inbegriper de organisatoriska kännetecken i arbetsmiljön

som antingen underlättar eller begränsar sjuksköterskans professionella

yrkesutövning (Lake, 2002).

Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) har inrättats med målet att förebygga ohälsa och

olycksfall samt att uppnå god arbetsmiljö. Utfört arbete skall planläggas och anordnas

5

i en säker och sund miljö och arbetsförhållanden skall anpassas till människans fysiska

och psykiska förutsättningar. Det är arbetsgivarens samt medarbetarens gemensamma

ansvar att samverka i syfte att åstadkomma god arbetsmiljö och arbetsgivaren ansvarar

för att planera, leda och kontrollera verksamheten och vidta åtgärder då risk finns.

American Association of Critical-Care Nurses (AACN) har utarbetat sex normer som

beskrivs vara betydelsefulla för en hälsosam arbetsmiljö för sjuksköterskor. Normerna

innefattas av yrkesmässig kommunikation, teamsamverkan, sjuksköterskans

möjlighet till beslutsfattande gällande patientens vård, bemanning, erkännande av

sjuksköterskans profession samt ledarskap hos chefer och ledning (AACN, 2005). En

hälsosam arbetsmiljö behövs enligt Brunges och Foley-Brinz (2014) då omvårdnad

beskrivs som fysiskt och psykiskt krävande där sjuksköterskan förväntas prestera, vara

effektiv samt minska risk för negativa händelser hos patienter. Patientsäkerhet är till

stora delar sjuksköterskans ansvar då flertal vårdskador sker inom sjuksköterskans

ansvarsområde. Sjuksköterskor, läkare, administratörer och farmaceuter är eniga om

att sjuksköterskan bär ett stort ansvar för patientens säkerhet (Cook., Hoas.,

Guttmannova & Joyner, 2004). Arbetsuppgifter som ofta lämnas ogjorda och inverkar

i patientsäkerhet är förflyttningar, munvård, vändning, patientundervisning,

läkemedelsadministrering med utvärdering av dess effekt samt att ge tröst till patienter

(Aiken et al., 2001; Kalisch., Landstrom & Williams, 2009).

God arbetsmiljö föranleder förbättrad vårdkvalitet och ökar sjuksköterskans möjlighet

att bedriva vård av kvalitet (Anzai et al., 2014). Patienter och närstående upplever

likväl som sjuksköterskor att ett otillfredsställande arbetsklimat bidrar till ökad

frustration (Aiken et al., 2001). För att sjuksköterskans arbetsmiljö ska främja

patientsäkerhet krävs det att brister i arbetsmiljön elimineras (Nitzelius & Söderlöf,

2008).

Motiv för studien

Sjuksköterskan har ansvaret att bedriva omvårdnad som säkerställer patientsäkerhet

och minskar patientens lidande. Åtgärder har vidtagits i syfte att öka patientsäkerhet i

vården men fortsatt visas resultat som tyder på att cirka var tionde patient världen över

drabbas av en vårdskada med lidande, smärta och ångest som följd. Sjuksköterskan

ansvarar för övervakning av patientens tillstånd och då många vårdskador sker inom

sjuksköterskans arbetsområde leder det naturligt till att sjuksköterskan har ett stort

ansvar gällande patientens säkerhet. Omvårdnadens kvalitet påverkas av

sjuksköterskans arbetsmiljö och därmed finns ett behov av att undersöka faktorer i

sjuksköterskans arbetsmiljö som påverkar patientsäkerhet.

Syfte

Att beskriva faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som påverkar patientsäkerhet.

6

Material och metod

Design

Studien genomfördes som en litteraturöversikt med syfte att skapa överblick över

befintlig forskning inom ett avgränsat kunskapsområde (Friberg, 2012).

Litteraturöversikten innehåller kvalitativa- och kvantitativa artiklar vilket beskrivs

som en fördel då specifikt fenomen kan belysas utifrån olika perspektiv (Forsberg &

Wengström, 2013; Friberg, 2012).

Urval

För att identifiera relevanta vetenskapliga artiklar som besvarar syftet har inklusions-

och exklusionskriterier utvecklats (Henricson & Mårtensson, 2012).

Litteraturöversiktens inklusionskriterier var vetenskapliga originalartiklar skrivna på

engelska från hela världen vilka var publicerade år 2006-2015. Peer Reviewed

användes i syfte att enbart inkludera de studier som publicerats inom vetenskapliga

tidskrifter (Östlundh, 2012). Enbart studier som erhöll tillstånd från etisk kommitté

inkluderades (Forsberg & Wengström, 2013; Wallengren & Henricson, 2012). Studier

som beskrev arbetsmiljöfaktorer inom vuxen slutenvård i relation till patientsäkerhet

och patientsäkerhetskultur, sjuksköterskans subjektiva upplevelse av patientsäkerhet,

sjuksköterskans möjlighet att utföra patientsäker vård, negativa händelser och misstag

inkluderades. Studier vilka beskrev andra professioner än sjuksköterskor alternativt

studier som inte särskilde professionernas åsikter exkluderades.

Datainsamling

Datainsamling genomfördes via sökning i databaserna CINAHL och Medline. I syfte att

erhålla överblick genomfördes en inledande sökning med begreppen “Work

environment” samt “Patient safety” (Friberg, 2012; Wallengren & Henricson; 2012).

Identifierade sökord i inledande sökning användes som underlag för fritextsökning vilka

gjordes i olika kombinationer och redovisas i tabell 1. Utifrån identifierade sökord

användes funktionen trunkering (*) vid ordstammarna i syfte att inkludera ordens

samtliga ändelser. Genom trunkering av exempelvis begreppet nurs* erhölls artiklar som

innehöll begreppen nurse, nurses och nursing (Östlundh, 2012). Boolesk söklogik

användes i form av operatorn AND med syfte att binda sökorden till varandra samt OR

vilket resulterade i träffar som innehöll något av valda sökord (Östlundh, 2012). Samtliga

titlar lästes och de titlar som upplevdes svara mot inklusionskriterier och syfte sorterades

till nästa moment. Abstrakten för utvalda titlar lästes och om innehållet överensstämde

med inklusionskriterier och syfte så lästes studiernas resultat. Artiklar vilka saknade

abstrakt inkluderades endast om titel upplevdes relevant i förhållande till syfte. Samtliga

resultat lästes individuellt och diskuterades gemensamt för att skapa uppfattning om

studierna fokuserade på patientsäkerhet i förhållande till arbetsmiljöfaktorer.

7

De resultat som ansågs svara mot syfte kvalitetsgranskades gemensamt i sin helhet

utifrån protokoll framtagna av avdelningen för omvårdnad på Hälsohögskolan i

Jönköping. Kvalitativa artiklar som används i resultat kvalitetsgranskades genom

“Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod” (Se bilaga 1),

medan kvantitativa artiklar kvalitetsgranskades genom “Protokoll för basala

kvalitetskriterier för studier med kvantitativ metod” (Se bilaga 2). Utvalda artiklar för

kvalitetsgranskning skrevs ut och lästes grundligt ett flertal gånger. För att besvara och

särskilja protokollens kvalitetsfrågor användes markeringspennor i artiklarna i syfte att

erhålla överblick av materialet. Artiklarna diskuterades utifrån kvalitetsprotokoll tills

dess att enighet om dess innehåll erhölls (Wallengren & Henricson, 2012). Sju studier

exkluderades vid kvalitetsgranskning. Tre studier saknade godkännande av etisk

kommitté, tre studier visade på metodologiska svagheter och en studie exkluderades då

det förekom yttre påverkan i form av lockelse, vilket enligt Kjellström (2012) inte bör

förekomma.

I syfte att inte gå miste om relevant data genomfördes en sekundärsökning (Östlundh,

2012). Två artiklar inkluderades till studiens resultat genom att studera redan

inkluderade artiklars referenslistor samt en artikel genom att använda ”citerat av” i

Google Scholar vilket ger träffar på andra studier som citerat de inkluderade artiklarna.

Resultatet baseras på 18 artiklar. Artiklar av kvalitativ metod utfördes i Island (n=1),

Iran (n=2) Nederländerna (n=1), Norge (n=1), Nya Zeeland (n=1) samt Sverige (n=2).

Artiklar av kvantitativ metod utfördes i England (n=1), Finland (n=1), Iran (n=1),

Irland (n=1), Kuwait (n=1) Norge (n=1), Sverige (n=1), Sydkorea (n=1) och USA (n =2).

Sökningar i databaserna gav dubbletter vilka exkluderades i samband med läsning av

resultat, därmed har ingen exkludering i relation till dubbletter gjorts vid läsning av titel

och abstrakt. Sökningar och antal dubbletter redovisas i sin helhet i tabell 1.

8

Tabell 1 - Sökningshistorik

Databas

Datum

Sökord/

booleska operatorer

Antal

träffar

Lästa

titlar

Lästa

abstrakt

Lästa

resultat (Dubbletter)

Kvalitets-

granskade

artiklar

Till

resultat

Medline

150915

Sökning 1

Work environment

AND patient safety

AND nurs* AND

hospital*

113 113 70 25 12 9

CINAHL

150915

Sökning 2

Work environment

AND patient safety

AND nurs* AND

hospital*

175

175

62

8 (8)

1

1

Medline

151024

Sökning 3

(Adverse event* OR

error*) AND nurs*

AND hospital* AND

(work environment

OR practice

environment)

104 104 68 24 (12) 5 2

CINAHL

151024

Sökning 4

(Adverse event* OR

error*) AND nurs*

AND hospital* AND

(work environment

OR practice

environment)

115

115

40

5 (16)

1

1

CINAHL

151103

Sökning 5

Patient safety or

safety AND nurs*

AND (work

environment OR

practice environment)

AND (qualitative OR

interview* OR focus

group* OR narrat*

OR phenom*)

133 133

32 4 (2) 3 2

Limits Medline: English

language, 2006-2015

CINAHL: English

language, 2006-2015,

Peer Reviewed

Siffra inom parantes () beskriver dubbletter som vid resultat redan lästs vid tidigare sökningar.

Dataanalys

Fribergs trestegsmodell har använts vid analys av inkluderade studiers resultat.

Utifrån steg ett lästes utvalda artiklar ett flertal gånger gemensamt för att erhålla

förståelse av innehållets helhet och sammanhang. Resultat som beskrev

arbetsmiljöfaktorer sorterades med markeringspenna för att exkludera irrelevant

information. Resultatet skrevs ned och översattes gemensamt i ett separat dokument i

9

syfte att stärka innehållsvaliditet och trovärdighet (Wallengren & Henricson, 2012)

samt för att erhålla översikt om dess innehåll. Genom steg två behandlades studiernas

likheter och skillnader för att erhålla översikt över analyserat material, vilka redovisas

i litteraturöversiktens artikelmatris (se bilaga 3). Resultat som svarat mot syftet lästes

ett flertal gånger för att finna likheter och skillnader mellan arbetsmiljöfaktorer.

Genom steg tre sorterades materialet utifrån funna likheter och skillnader (Friberg,

2012) varpå meningsenheter vilka beskrev liknande innehåll sorterades ihop med hjälp

av olika färgkoder. Utifrån bearbetade färgkoder erhölls de kategorier som utgör

litteraturöversiktens resultat. Arbetsbelastning vilket innefattar orsaker och resultat

av ökad arbetsbelastning, organisation och ledarskap vilket innefattar ledningens och

organisationens påverkan på arbetsmiljö och patientsäkerhet, personalresurser och

arbetsschema vilket innefattar bemanning inkluderat patientantal per sjuksköterska

och sjuksköterskans arbetstider samt teamsamverkan och kommunikation vilket

innefattar kommunikationens och samarbetets betydelse för patientsäkerhet. Vid

analys har hänsyn tagits till att presentera kvantitativ data genom statistiskt

signifikanta samband (uttryckt som signifikanta samband) av patientsäkerhet medan

kvalitativ data har beskrivits genom upplevelser.

Forskningsetiska överväganden

Etiska överväganden ska göras vid val av ämne samt vid utförande, redogörelse och

spridning av det resultat som framkommer (Kjellström, 2012). Studier som saknade

tillstånd från etisk kommitté exkluderades i syfte att öka vetenskapligt värde (Forsberg

& Wengström, 2013; Wallengren & Henricson, 2012). Belmontrapporten är en

plattform baserad på tre etiska grundläggande principer i syfte att vägleda de etiska

problem som kan uppstå. Forskning bör utgå från dessa principer och omfattar respekt

för individer, göra gott- samt rättviseprincipen. En etisk studie ska innehålla

frågeställningar som är av betydelse och gör nytta för individ, samhälle eller

profession. Forskningsområdet är av väsentligt värde att studera (Kjellström, 2012) då

det dels genom kunskap om arbetsmiljö kan förbättra sjuksköterskans möjlighet att

bedriva patientsäker vård och möjliggöra att individen erhåller vård där risk för

vårdskada minimeras. Genom ökad patientsäkerhet minskas de samhälleliga

kostnader som vårdskador medför vilket kan ses som en nytta för samhället.

10

Resultat

Resultatet är baserat på 18 vetenskapliga artiklar varav åtta med kvalitativ metod och

tio med kvantitativ metod.

Arbetsbelastning

Faktorer som påverkade arbetsbelastning i relation till patientsäkerhet fanns beskrivet

i 10 artiklar, där sju var av kvalitativ metod och tre av kvantitativ metod.

Patientsäkerhet inskränktes vid ökad arbetsbelastning vilket orsakades av högt

patientantal på avdelningen och då sjuksköterskan hade omvårdnadsansvar för

kritiskt sjuka patienter. Upplevelse av stress, tidsbrist, att bli avbruten och distraherad

samt minskad tid för patientnärmre vård inskränkte patientsäkerheten.

Arbetsbelastning upplevdes orsakas av tidsbrist (Alfredsdottir & Bjornsdottir, 2008;

Berland, Natvig & Gundersen, 2008; Danielsson et al., 2014), stress (Danielsson et al.,

2014; Ridelberg., Roback & Nilsen, 2014) samt att bli avbruten och distraherad

(Alfredsdottir & Bjornsdottir, 2008; Ridelberg et al., 2014; Smeulers, Onderwater,

Zwieten & Vermeulen, 2014; Vaismoradi, Salsali, Turunen & Bondas, 2013) vilket

inskränkte patientsäkerheten. Hög arbetsbelastning hade ett signifikant samband med

ökad förekomst av negativa händelser i form av missad medicinering samt felhantering

av laboratorieprover (Al-Kandari & Thomas, 2009). När sjuksköterskan upplevde hög

arbetsbelastning vilket föranledde ökat arbetstempo minskade förmågan till

koncentration vilket försvårade ett säkert arbetssätt och ökade risken för misstag

(Alfredsdottir & Bjornsdottir, 2008; Smeulers et al., 2014). Förberedelse av läkemedel

hotades av arbetsbelastning och tidsbrist vilket upplevdes inskränka patientsäkerheten

(Berland et al., 2008; Smeulers et al., 2014) och resulterade i att sjuksköterskor

förberedde läkemedel för fler patienter samtidigt vilket ökade risken för misstag

(Smeulers et al., 2014).

Att ansvara för kritiskt sjuka patienter ökade sjuksköterskans upplevelse av

arbetsbelastning vilket orsakade misstag (Valiee, Peyrovi & Nasrabadi, 2014) och

inskränkte patientsäkerhet (Vaismoradi et al., 2013). Patienter med omfattande

omvårdnadsbehov eller behov av frekvent övervakning var associerat med högre grad

av missad vård vilket inskränkte patientsäkerheten (Ball et al. 2014). Högt patientantal

på avdelningen upplevdes orsaka misstag hos sjuksköterskan (Valiee et al., 2014) och

hade ett signifikant samband med ökad förekomst av negativa händelser i form av

fallskada, trycksår samt urinvägsinfektion (Al-Kandari & Thomas, 2009).

Sjuksköterskor som arbetade på mindre avdelningar och på avdelningar med mindre

arbetskomplexitet var mer benägna att tillämpa säkra arbetsmetoder, mer engagerade

i patientsäkerhetsfrågor samt mer benägna att kommunicera om misstag och

rapportera negativa händelser (Hughes, Chang & Mark, 2009).

Att utföra arbetsuppgifter som minskade tid för patientnärmre vård (Al-Kandari &

Thomas, 2009; Anoosheh, Ahmadi, Faghihzadeh & Vaismoradi, 2008; Danielsson et

11

al., 2014; Vaismoradi et al., 2013), såsom orimliga dokumentationskrav (Anoosheh et

al., 2008; Vaismoradi et al., 2013), matdelning, kontorsarbete och patienttransporter

(Al-Kandari & Thomas, 2009) upplevdes inskränka patientsäkerheten (Danielsson et

al., 2014; Vaismoradi et al., 2013), hade ett signifikant samband med ökad förekomst

av negativa händelser i form av felhantering av laboratorieprover, fallskada och

läkemedelsavvikelser (Al-Kandari & Thomas, 2009) samt orsakade uppkomst av

misstag (Anoosheh et al., 2008).

Organisation och ledarskap

Faktorer inom organisation och ledarskap som påverkade patientsäkerhet fanns

beskrivet i 12 artiklar, där sex var av kvalitativ metod och sex av kvantitativ metod.

Engagerade ledare som tillämpade stöd i verksamheten och visade att patientsäkerhet

var ett högprioriterat område visade sig ha betydelse för sjuksköterskans möjlighet att

bedriva patientsäker vård. En positiv säkerhetskultur i organisationen där

sjuksköterskan fick möjlighet till lärande föranledde förbättrad patientsäkerhet.

Chefer och ledare upplevdes ha avgörande roller i sjuksköterskans möjlighet att

bedriva säker vård (Ridelberg et al., 2014; Vaismoradi et al., 2013). För att

sjuksköterskan ska kunna ge vård som inbegriper trygghet så beskrevs det vara viktigt

att de själva upplevde trygghet på arbetsplatsen (Vaismoradi et al., 2013). Att ha

bristande kontroll och inflytande över arbetsvillkor upplevdes försämra

patientsäkerheten (Berland et al., 2008) och hade ett signifikant samband med

uppfattning av försämrad patientsäkerhet (Ramanujam et al., 2008). Organisationer

med positiv säkerhetskultur hade ett signifikant samband med förbättrade

patientsäkerhetsresultat och ökad patientsäkerhet (Kirwan et al., 2013) samt minskad

förekomst av misstag hos sjuksköterskan (Hwang & Hwang, 2011). En ledning som

visade att patientsäkerhet var ett högprioriterat område hade ett signifikant samband

med sjuksköterskans uppfattning av förbättrad patientsäkerhet (Hughes et al., 2009;

Smeds Alenius et al., 2014; Tvedt, Sjetne, Helgeland & Bukholm, 2012). Förbättrad

patientsäkerhet beskrevs då ledning tillhandahöll sjuksköterskor de resurser och den

utrustning som behövdes för att tillförsäkra patientsäkerhet (Hughes et al., 2009).

Sjuksköterskor upplevde att engagerade ledare och chefer som tillsammans arbetade

med personal och intresserade sig för personalens styrkor och svagheter (Ridelberg et

al., 2014) samt visade ansvar för bemanning och tillämpade stöd i verksamheten

(Danielsson et al., 2014) föranledde förbättrad upplevelse av patientsäkerhet

(Danielsson et al., 2014; Ridelberg et al., 2014). Ett hälso- och sjukvårdssystem som

inte prioriterade patientsäkerhetsrelaterade strategier och standarder (Vaismoradi et

al., 2013) samt ledare som angav negativa attityder till patientsäkerhetsrelaterade

problem eller som inte uppfyllde utlovade ambitioner (Ridelberg et al., 2014)

upplevdes orsaka barriärer för patientsäkerhet (Ridelberg et al., 2014; Vaismoradi et

al., 2013).

Sjuksköterskor ansåg att rapportering av händelser föranledde anklagelse mot

individen och inte mot systemet (Alfredsdottir & Bjornsdottir, 2008; Smeds Alenius et

12

al., 2014), vilket visade ett signifikant samband med försämrad patientsäkerhet

(Smeds Alenius et al., 2014) och upplevdes orsaka minskad rapportering av negativa

händelser (Alfredsdottir & Bjornsdottir, 2008). Sjuksköterskor upplevde att det på

avdelningen bör finnas forum där lärdom av misstag diskuteras (McBride-Henry &

Foureur, 2007; Ridelberg et al., 2014) och att avdelningen arbetar med återkoppling

av negativa händelser (McBride-Henry & Foureur, 2007). Avdelningar vilka

diskuterade tillvägagångssätt för att förebygga att misstag återupprepas hade ett

signifikant samband med förbättrad patientsäkerhet (Smeds Alenius et al., 2014).

Sjuksköterskor önskade kontinuerlig utbildning av patientsäkerhetsrelaterade

problem för att kunna påverka patientsäkerheten på avdelningen (Ridelberg et al.,

2014).

Personalresurser och arbetsschema

Faktorer som påverkade patientsäkerheten i relation till personalresurser och

arbetstider fanns beskrivet i 13 artiklar, där sex var av kvalitativ metod och sju av

kvantitativ metod. Låg bemanning med fler patienter per sjuksköterska och en

arbetsgrupp med bristande kompetens inskränkte patientsäkerheten. Heltidsarbete,

nattarbete, långa arbetspass och oregelbundna arbetstider var faktorer i

sjuksköterskans arbetsschema som ansågs leda till inskränkt patientsäkerhet.

Adekvat bemanning och tillgänglighet av resurser hade ett signifikant samband med

ökad patientsäkerhet (Smeds Alenius et al., 2014; Tvedt et al., 2012) och minskad

rapportering av negativa händelser (Tervo-Heikkinen et al., 2008; Tvedt et al., 2012).

Låg bemanning och brist på sjuksköterskor med rätt kompetens upplevdes äventyra

patientsäkerheten (Alfredsdottir & Bjornsdottir, 2008; Danielsson et al., 2014;

Ridelberg et al., 2014; Vaismoradi et al., 2013) och ökade upplevelsen av

läkemedelsrelaterade misstag (McBride-Henry & Foureur, 2007). Sjuksköterskor

upplevde att läkare inte alltid fanns att tillgå vilket kunde resultera i uppkomst av

misstag (Valiee et al., 2014) och inskränkt patientsäkerhet (Danielsson et al., 2014).

Hög personalomsättning gav skadlig effekt på kompetens och personalrelationer vilket

upplevdes äventyra patientsäkerheten (Danielsson et al., 2014). I syfte att förbättra

nuvarande system för läkemedelsadministrering ansåg sjuksköterskor att adekvat och

kompetent bemanning var nödvändig (McBride-Henry & Foureur, 2007).

Sjuksköterskor med omvårdnadsansvar för fler patienter beskrevs vara en bidragande

orsak till uppkomst av misstag (Anoosheh et al., 2008; Valiee et al., 2014) och hade ett

signifikant samband med ökad förekomst av negativa händelser i form av fallskada och

trycksår (Al-Kandari & Thomas, 2009). Sjuksköterskor med omvårdnadsansvar för

färre patienter rapporterade lägre grad av missad vård än de som hade ansvar för fler

patienter. Högt patientantal per sjuksköterska hade ett signifikant samband med

sjuksköterskans minskade möjlighet till adekvat patientövervakning, dokumentation

av omvårdnad samt att prata med och trösta patienter (Ball et al., 2014).

13

Sjuksköterskans arbetsschema beskrevs av McBride-Henry och Foureur (2007) vara

en viktig faktor för att tillförsäkra patientsäkerhet. Sjuksköterskor som arbetade heltid

uppfattade avdelningen som mindre patientsäker än de sjuksköterskor som arbetade

deltid (Ramanujam et al., 2008; Vaismoradi et al., 2013). Nattarbete (Anoosheh et al.,

2008; Danielsson et al., 2014; Vaismoradi et al., 2013), att arbeta långa arbetspass

(Anoosheh et al., 2008) samt att arbeta fler pass i följd (Anoosheh et al., 2008; Valiee

et al., 2014) upplevdes vara barriärer för patientsäkerhet (Danielsson et al., 2014;

Vaismoradi et al., 2013) och en orsak till uppkomst av misstag hos sjuksköterskor

(Anoosheh et al., 2008; Valiee et al., 2014). Skiftarbete med oregelbundna arbetstider

föranledde upplevelse av inskränkt patientsäkerhet i relation till bristande kontinuitet

i omvårdnad, både för sjuksköterskor som var tvungna att rapportera till fler kollegor

och för patienter som fick möta fler vårdgivare (Ridelberg et al., 2014).

Teamsamverkan och kommunikation

Faktorer som påverkade patientsäkerhet i relation till teamsamverkan och

kommunikation fanns beskrivet i 12 artiklar, där åtta var av kvalitativ metod och fyra

av kvantitativ metod. Interprofessionell teamsamverkan med upplevelse av socialt stöd

där sjuksköterskans observationer värderades förbättrade patientsäkerheten medan

bristande respekt och oenigheter över given vård inskränkte patientsäkerheten.

Interprofessionell kommunikation med ett öppet klimat vilket möjliggjorde lärande

förbättrade patientsäkerheten.

Interprofessionell teamsamverkan (Alfredsdottir & Bjornsdottir, 2008; McBride-

Henry & Foureur, 2007; Ridelberg et al., 2014; Vaismoradi et al., 2013) och socialt stöd

mellan kollegor och andra professioner (Berland et al., 2008; Danielsson et al., 2014)

upplevdes vara viktiga faktorer för att tillförsäkra patientsäkerhet. God kollegial

sjuksköterske-läkarrelation där läkare värderade sjuksköterskans observationer och

omdöme hade ett signifikant samband med förbättrad patientsäkerhet (Smeds Alenius

et al., 2014; Tvedt et al., 2012). Ett effektivt team innefattade pålitliga kollegor som

skyddade varandra från att begå misstag (McBride-Henry & Foureur, 2007) och

påminde varandra om vikten att garantera patienten en säker vård (Hughes et al.,

2009). Det beskrevs som betydelsefullt att kollegor respekterade varandras

arbetstempo samt att erfarna gav oerfarna möjlighet att slutföra påbörjat arbete vid

stress (Berland et al., 2008).

Säker vård hindrades då sjuksköterskan upplevde bristande respekt och då

professionerna inte var överens över den vård som gavs till patienten (Vaismoradi et

al., 2013; Valiee et al., 2014). Bristande respekt och arbetsrelationer hade ett

signifikant samband med fler negativa händelser och ökad arbetsrelaterad stress

(Tervo-Heikkinen et al., 2008). Sjuksköterskor upplevde att bristande arbetsrelationer

hade en negativ påverkan i arbetet i form av bristande koncentration, avbruten

tankeverksamhet, minskad handlingsförmåga och ökade misstag vilket upplevdes

inskränka patientsäkerheten (Berland et al., 2008).

14

Interprofessionell kommunikation upplevdes vara en viktig faktor för att tillförsäkra

patientsäkerhet (Danielsson et al., 2014; McBride-Henry & Foureur, 2007; Ridelberg

et al., 2014; Vaismoradi et al., 2013). Inadekvata läkarordinationer orsakat av

bristande kommunikation (Vaismoradi et al., 2013) och försenade

läkemedelsordinationer vilket föranledde att sjuksköterskan administrerade

läkemedel utan skriftlig ordination (Smeulers et al., 2014) upplevdes inskränka

patientsäkerheten (Smeulers et al., 2014; Vaismoradi et al., 2013). Sjuksköterskor

beskrev viktiga delar för att undgå misstag och öka patientsäkerheten vid att ta hjälp

av andra kollegor för att rätta till misstag, föra öppen dialog om hur misstag kunde

förhindrats samt hur misstaget inte ska återupprepas (Hughes et al., 2009). Ett öppet

klimat som uppmuntrade kollegor att uttrycka sin åsikt och som gav möjlighet till

lärande förbättrade patientsäkerheten (Danielsson et al., 2014; McBride-Henry &

Foureur, 2007; Ridelberg et al., 2014) medan ovilja att dela kunskap beskrevs vara

barriär för patientsäkerhet (Ridelberg et al., 2014).

Diskussion

Metoddiskussion

Föreliggande litteraturöversikt innefattas av åtta kvalitativa- och tio kvantitativa

artiklar. Att kombinera design beskrivs som en fördel då specifikt fenomen kan belysas

utifrån olika perspektiv (Forsberg & Wengström, 2013; Friberg, 2012). En

litteraturöversikt kan göras på kandidatnivå och syftar till att erhålla information över

kunskapsläget inom valt område genom sammanställning av tidigare forskning

(Forsberg & Wengström, 2013; Friberg 2012). Litteraturöversikten har utarbetats av

två författare där enbart fördelar med att skriva i par har identifierats då ständig

diskussion om tillvägagångssätt och gemensam tolkning av framkommen information

genomsyrat hela forskningsprocessen, vilket anses vara en styrka.

I syfte att stärka litteraturöversiktens bekräftelsebarhet och innehållsvaliditet

utvecklades inklusions- och exklusionskriterier. Inkluderade artiklar är samtliga

godkända av etisk kommitté samt godkända enligt Peer Reviewed för att öka

litteraturöversiktens kvalitet (Wallengren & Henricson, 2012). Då databasen Medline

saknar avgränsningen Peer Reviewed användes Ulrichsweb med funktionen att

inhämta information om artiklarnas tidskrifter är refreebedömda (Wallengren &

Henricson, 2012; Östlundh, 2012). Litteraturöversikten inkluderade enbart artiklar

publicerade 2006-2015 då vetenskapligt material beskrivs vara en färskvara

(Östlundh, 2012) vilket anses vara en styrka. Avgränsning för publicering i databaserna

användes för att exkludera artiklar utanför tidsramen.

De omvårdnadsorienterade databaserna Medline och CINAHL (Karlsson, 2012)

användes efter konsultation av en bibliotekarie med omvårdnad som ansvarsområde.

Sökning i fler databaser kan ses som en styrka då det ger ökad möjlighet för relevanta

15

träffar vilket därmed stärker litteraturöversiktens validitet/trovärdighet, det vill säga i

vilken omfattning valt forskningsområde egentligen har studerats (Henricson, 2012).

En inledande sökning gjordes i syfte att erhålla överblick över valt område och att finna

lämpliga sökord i relation till valt syfte genom att studera artiklarnas nyckelord samt

titlar. Identifierade sökord som användes för egentlig litteratursökning (Wallengren &

Henricson, 2012) redovisas i sökning ett och två (se tabell 1) vilka beskriver

allmängiltiga termer för att minimera risk att enbart erhålla en viss typ av resultat.

Efter denna sökning erhölls kunskap om att begreppet patientsäkerhet även

innefattade begrepp som error och adverse event, vilket resulterade i nya sökningar (se

tabell 1). Tekniken användes i syfte att beskriva fenomenets samtliga delar vilket

stärker litteraturöversiktens innehållsvaliditet (Wallengren & Henricson, 2012). För

att inte gå miste om relevant litteratur utfördes sekundärsökning (Östlundh, 2012)

genom bearbetning av inkluderade artiklars referenslistor samt genom citeringar i

Google Scholar, vilket anses vara en styrka.

Genom bearbetning av litteratur tidigt i forskningsprocessen erhölls viss kunskap och

tillsammans med kliniska erfarenheter inom slutenvård fanns en förförståelse över valt

forskningsområde. Förförståelse innefattar redan erhållen kunskap innan påbörjad

studie vilket kan minska den vetenskapliga kvaliteten (Priebe & Lindström, 2012;

Wallengren & Henricson, 2012). En ständig dialog har förts i syfte att minimera

förförståelsens betydelse. För att minska påverkan av subjektiva värderingar och

erfarenheter vid sökning av vetenskapliga artiklar användes därför inte termer som

“workload” och “stress”, vilket stärker litteraturöversiktens pålitlighet då tidigare

erfarenheter är en risk för påverkan av datainsamling och dataanalys (Wallengren &

Henricson, 2012). Det går inte utesluta att förförståelse till viss del påverkat analysen

då erhållen kunskap och klinisk erfarenhet inom slutenvård (Henricson, 2012;

Wallengren & Henricson, 2012) givit en uppfattning om vad arbetsmiljöfaktorer

innefattar, vilket kan ses som en begränsning. Samtidigt har de inkluderade

kvantitativa artiklarnas mätinstrument bestämt vad arbetsmiljöfaktorer är vilket

minimerar inflytande av subjektiva erfarenheter och synsätt vid analys.

Studier som svarat mot syfte kvalitetsgranskades utifrån protokoll framtagna av

Hälsohögskolan i Jönköping (se bilaga 1 och 2). En styrka beskrivs vara vid att

litteratursökning och kvalitetsgranskning utförts gemensamt vilket stärker reliabilitet,

trovärdighet och validitet (Henricson, 2012; Wallengren & Henricson, 2012).

Litteraturöversiktens kvalitet påverkas av inkluderade studiers pålitlighet (Henricson,

2012). Nio av tio kvantitativa artiklar har använt designen tvärsnittsstudie. Insamling

av data sker vid ett mättillfälle och därmed saknas möjlighet att studera förändringar

över tid (Billhult & Gunnarsson, 2012) eller studera påverkan mellan variabler, så

kallad kausalitet (Kristensson, 2014) vilket kan ses som en begränsning.

Tvärsnittsstudier återspeglar verkligheten och möjliggör kunskap om samband

(Kristensson, 2014) mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet, vilket kan ses som en

styrka. Henricson (2012) menar att användning av studier med samma design stärker

validitet/trovärdighet. Det kan vara svårt att dra slutsatser om inkluderade

16

kvantitativa artiklar använt många skilda mätinstrument (Henricson, 2012). Fyra av

tio kvantitativa artiklar har utformat frågor utifrån det internationellt validerade

mätinstrumentet “Practice Environment Scale of the Nursing Work Index (PES-NWI)”

(Lake, 2002) i syfte att undersöka sjuksköterskans arbetsmiljö, vilket bör ses som en

styrka. Det kan ses som en begränsning att resterande (n=6) använder skilda

mätinstrument, men då de återspeglar liknande resultat och använder liknande frågor

anses detta vara en styrka (se bilaga 3). Sju av åtta inkluderade kvalitativa studier har

vid dataanalys använt innehållsanalys och en artikel använde narrativ analys. Efter

diskussion och bearbetning av litteratur anses metoderna fånga liknande fenomen

vilket därmed ses som en styrka.

Analys av studiernas resultat bearbetades med hjälp av Fribergs trestegsmodell

(Friberg, 2012). Samtliga resultat lästes flertalet gånger samt översattes gemensamt

vilket bör ses som en styrka då ständig diskussion fördes i syfte att minimera påverkan

av individuella erfarenheter och synsätt (Henricson, 2012). Pålitligheten är begränsad

i relation till bristande erfarenhet då genomförande av en studie sker för första gången.

För att stärka litteraturöversiktens trovärdighet har utomstående personer som

handledare och kurskamrater granskat forskningsprocessen (Henricson, 2012;

Wallengren & Henricson, 2012). En översikt över analyserat material erhölls genom

att studera studiernas likheter och skillnader varpå materialet sedan sorterades utifrån

liknande innehåll vilka sedan utgör de kategorier som beskrivits i resultatet.

Utomstående bedömde att resultatinnehållet var i behov av komprimering då det

upplevdes innehålla upprepningar. En begränsning av detta var att en exakt jämförelse

inte kan göras vid kvalitativ- och kvantitativ data då de presenteras på skilda sätt

(Friberg, 2012). Vid analys har därför hänsyn tagits till att presentera kvantitativ data

genom signifikanta samband av patientsäkerhet medan kvalitativ data har beskrivits

genom upplevelser, vilket bör ses som en styrka. Kvalitativ- och kvantitativ data har

vid ett fåtal tillfällen beskrivits gemensamt då det ansetts befogat utifrån innehåll. Ny

tolkning av textinnehåll gjordes i syfte att komprimera text samt att öka innehållets

tydlighet.

Analyserade studier representerar världsdelarna Europa, Nordamerika, Asien och

Oceanien. Hänsyn bör tas till att inkluderade länder inte delar identiska hälso- och

sjukvårdssystem vilket kan försvåra möjligheten att överföra och generalisera

resultaten (Henricson, 2012). Samtidigt visar resultatet på samsyn i arbetsmiljöns

påverkan på patientsäkerhet vilket styrker möjligheten att viss överförbarhet kan

göras.

Resultatdiskussion

AACN (2005) beskriver sex normer vilka är betydelsefulla för en hälsosam arbetsmiljö.

Normerna innefattas av yrkesmässig kommunikation, teamsamverkan,

sjuksköterskans möjlighet till beslutsfattande gällande patientens vård, bemanning,

erkännande av sjuksköterskans profession samt ledarskap hos chefer och ledning.

17

Samtliga delar finns beskrivna i litteraturöversiktens resultat som orsaker i

sjuksköterskans arbetsmiljö vilka påverkar patientsäkerhet. Baserat på resultatet har

huvudfynd framkommit vilka anses vara grundläggande för patientsäkerhet. Chefer

och ledning, bemanning samt teamsamverkan är faktorer i sjuksköterskans

arbetsmiljö som påverkar patientsäkerhet och kommer att presenteras och diskuteras

med annan litteratur. Sjuksköterskans arbetsbelastning diskuteras i relation till

huvudfyndet bemanning.

Resultatet visade att chefer och ledning har betydande roller i att möjliggöra säker

vård. Organisationer med positiv säkerhetskultur och ledning som visade att

patientsäkerhet var ett högprioriterat område förbättrade patientsäkerhet, medan

bristande engagemang från hälso- och sjukvårdssystem och ledare upplevdes orsaka

barriärer för patientsäkerhet. Resultatet visar att sjuksköterskors uppfattning om

ledningens agerande är väsentlig för patientsäkerhet vilket kan härledas till studier

som funnit att sjuksköterskor och ledning har skilda uppfattningar om vilka åtgärder

som behövs för att tillförsäkra patientsäkerhet. Turunen, Partanen, Kvist, Miettinen

och Vehviläinen-Julkunen (2013) beskriver att ledare och chefer i högre grad (52 %), i

relation till sjuksköterskor (28 %) anser att ledning vidtar åtgärder som visar att

patientsäkerhet är ett högprioriterat område. Detta har även observerats av Singer,

Falwell, Gaba och Baker (2008) samt Wagner, Capezuti och Rice (2009) vilka fann att

avdelningens säkerhetskultur uppfattas mer positiv av ledning än av sjuksköterskor.

Singer et al. (2008) menar att resultatet kan bero på att sjuksköterskor som arbetar i

patientvård kommer i direkt kontakt med säkerhetsrisker i relation till ledning och

chefer som får förlita sig på rapporterad information. De menar också att bristande

kommunikation nedåt i organisationen gör att ledningens initiativ och stöd inte når

fram, vilket kan förorsaka att ledningens engagemang för patientsäkerhet inte

återspeglas, vilket även beskrivs av Riksrevisionen (2015). Det är därmed av vikt att

sjuksköterskor och ledning delar gemensamma synsätt då det i litteraturöversikten är

beskrivet att ledningen besitter en viktig roll i sjuksköterskans möjlighet att bedriva

patientsäker vård. I syfte att minska gapet och tillhandahålla en kollektiv uppfattning

föreslår Vogelsmeier, Scott-Cawiezell, Miller och Griffith (2010) gemensamma

utbildningar som fokuserar på delade ansvarsområden inom patientsäkerhet.

Utbildningarna möjliggör varandras förståelse genom öppen kommunikation av

erfarenheter som kan resultera i gemensam prioritet av patientsäkerhet. Detta styrks

av Riksrevisionen (2015) som beskriver att ett välfungerande patientsäkerhetssystem

behöver en ledning som besitter kunskap om patientsäkerhet och som engagerar

vårdpersonalen i systemet. Tre av nio intervjuade landsting har inom svensk hälso- och

sjukvård påbörjat patientsäkerhetsronder där vårdpersonal och ledning tillsammans

medverkar för att förbättra patientsäkerhet (Riksrevisionen, 2015). Sjuksköterskor

vilka deltar i patientsäkerhetsronder där diskussion om patientsäkerhetsrelaterade

problem sker tillsammans med ledning rapporterar förbättrat patientsäkerhetsklimat

(Frankel et al., 2008; Thomas, Sextron, Neilands, Frankel & Helmreich, 2005). Efter

deltagande i patientsäkerhetsronder beskriver sjuksköterskor förbättrat ledarskap från

ledning som visar ökad lyhördhet samt prioritet för patientsäkerhet (Thomas et al.,

18

2005). Sjuksköterskor beskriver även ett mer öppet klimat på avdelningen samt

förbättrade forum för lärdom av misstag (Frankel et al., 2008). I litteraturöversikten

uttryckte sjuksköterskor ett behov av forum för lärdom av misstag samt behov av

kontinuerliga utbildningar i patientsäkerhetsrelaterade problem, vilket tolkas vid att

sjuksköterskan vill vara en del av systemet. AbuAlRub och Abu Alhijaa (2014)

genomförde ett utbildningsprogram med syfte att undersöka utbildningens effekter på

sjuksköterskans uppfattning om patientsäkerhetskultur. Utbildningen består av sju

säkerhetsbaserade kurser med innehåll som bland annat ger sjuksköterskan kunskap

om patientsäkerhet, den mänskliga faktorns påverkan samt teamets och

kommunikationens betydelse för patientsäkerhet. Efter utbildning påvisas förbättrad

patientsäkerhetskultur med ökad händelserapportering och minskad frekvens av

negativa händelser vilka påvisat signifikanta samband. Resultatet tolkas av AbuAlRub

och Abu Alhijaa (2014) vid att utbildningens effekt minskat skadliga händelser. Genom

att sjuksköterskan värderar sin egen roll i förebyggande och rapportering av misstag

menar Cronenwett et al. (2007) att kärnkompetensen säker vård införlivas.

Litteraturöversiktens resultat visade att adekvat bemanning var väsentlig för

patientsäkerhet. Låg bemanning och ökat patientantal per sjuksköterska bidrog till

bristande patientsäkerhet inkluderat ökad uppkomst av misstag, negativa händelser

och högre grad av missad vård. Sambandet mellan bemanning och patientsäkerhet har

studerats i flertalet studier som samtliga stärker resultatet. Sjuksköterskor vilka

ansvarar för fler patienter beskriver försämrad patientsäkerhet och vårdkvalitet (Aiken

et al., 2012; Griffiths et al., 2014). Enligt Aiken et al. (2002) och Aiken et al. (2014)

ökar dödligheten med sju procent för varje ytterligare patient sjuksköterskan ansvarar

för och Stone et al. (2007) fann att högre bemanning minskar förekomsten av flertalet

negativa händelser. Statistik från Socialstyrelsen (2015) visar att tillgången på svenska

allmänsjuksköterskor är lägre än efterfrågan från hälso- och sjukvården samt att

efterfrågan ökar i högre utsträckning än årlig utexaminering. Samtidigt visar SKL

(2014) att antalet vårdplatser sedan 2003-2004 minskat med 12 procent medan

antalet vårdtillfällen ökat med tio procent. Detta kan tolkas vid högre

patientomsättning vilket ökar kraven för den minskade sjuksköterskebemanningen

som enligt Buerhaus, Donelan, Ulrich, Norman och Dittus (2005) minskar tid för

patientnärmre vård och föranleder problem vid att upptäcka tidiga komplikationer hos

patient. Detta härleds till litteraturöversiktens resultat som fann att högt patientantal

på avdelningen och minskad tid för patientnärmre vård medförde inskränkt

patientsäkerhet. Låg bemanning ökar stress, försämrar patientsäkerhet och beskrivs

vara en orsak till att sjuksköterskor lämnar vårdyrket (Buerhaus et al., 2005; Choi,

Pang, Cheung & Wong, 2011; Zhu, Rodgers & Melia, 2014). Detta överensstämmer med

litteraturöversiktens resultat som visade att faktorer som låg bemanning, hög

arbetsbelastning inkluderat ökad stress, tidsbrist samt minskad tid för patientnärmre

vård inskränkte patientsäkerheten vilket visar på ett samband mellan bemanning och

sjuksköterskans arbetsbelastning. Riksrevisionen (2015) menar att arbetsmiljö,

bemanning och sammansättning av personal är väsentliga faktorer som påverkar

vårdpersonalens förmåga att vid arbetsbelastning kunna ge säker vård. Förbättrad

19

arbetsmiljö, högre löner och ökad status för sjuksköterskans profession menar

sjuksköterskor ska minska sjuksköterskebristen (Buerhaus et al., 2005). I syfte att

möta sjuksköterskebristen genomförs åtgärder vilka enligt May, Bazzoli och Gerland

(2006) delas upp i kortsiktiga- och långsiktiga åtgärder. Kortsiktiga åtgärder innefattar

tillfällig anställning av bemanningssjuksköterskor samt löneökning för att rekrytera

och behålla sjuksköterskor. Långsiktiga åtgärder innefattar ökade

utbildningsmöjligheter vilket medför ökad kompetens samt förbättrad arbetsmiljö.

Initiativ för att förbättra arbetsmiljö är bland annat att öka bemanning vilket möjliggör

förbättrad patientvård och minskad arbetsbelastning samt anställning av annan

vårdpersonal för att ge sjuksköterskan mer tid för patientnärmre vård. Dessa åtgärder

har även vidtagits av svensk hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen, 2015) och tolkas vara

åtgärder som kan förbättra bemanning och patientsäkerhet då litteraturöversiktens

resultat visat att låg bemanning med ökat patientantal per sjuksköterska inskränker

patientsäkerhet, medan en adekvat bemanning med tillgänglighet av resurser

förbättrar patientsäkerhet. Att enbart ökad bemanning skulle minska frekvensen av

vårdskador motsägs av Bolton et al. (2007) vilka fann att trycksår och fallskador inte

minskade i förväntad utsträckning trots minskat antal patienter per sjuksköterska och

ökad förekomst av patientnärmre vård. May et al. (2006) och Bolton et al. (2007)

menar att brist på kvalificerad personal medför ökad frekvens av inhyrda

sjuksköterskor vilket kan utgöra hot mot patientsäkerheten då sjuksköterskan är

obekant med avdelningen och då det riskerar att äventyra vårdens kontinuitet. Dessa

fakta styrker litteraturöversiktens resultat som visat att adekvat bemanning inte enbart

är viktig för patientsäkerhet utan att adekvat bemanning även bör innefatta

sjuksköterskor med rätt kompetens.

Litteraturöversiktens resultat visade att interprofessionella samarbeten, uppfattning

om stöd och respekt mellan kollegor och andra professioner samt interprofessionell

kommunikation med öppet klimat var viktiga faktorer för att tillförsäkra

patientsäkerhet. Resultatet härleds till Cronenwett et al. (2007) som beskriver

teamsamverkan som en av sjuksköterskans kärnkompetenser vilken ska genomsyras

av ömsesidig respekt, öppen kommunikation och delat beslutsfattande för att erhålla

god vårdkvalitet. Sjuksköterskan har enligt ICNs etiska kod ett ansvar att respektera

kollegor och annan vårdpersonal samt att arbeta för ett fungerande samarbete.

Sjuksköterskan ska vara medveten om professionens specifika uppgifter och särskilja

dessa från andra professioners funktioner (SSF, 2014a). I resultatet beskrev

sjuksköterskor att ett öppet klimat med uppmuntran till åsikt var viktig för

patientsäkerhet, vilket kan härledas till kärnkompetensen säker vård som beskriver att

sjuksköterskan öppet ska kommunicera om orosmoment och observationer med

patient, närstående och teammedlemmar angående risker i vården (Cronenwett et al.,

2007). Nathanson et al. (2011) och Thomas, Sexton och Helmreich (2003) påvisar att

läkare och sjuksköterskor delar skilda uppfattningar om teamets samverkan där läkare

är signifikant mer tillfreds med professionernas samverkan. Bristande möjlighet till

beslutsfattande, oenigheter över given vård, att observationer inte värderas samt

svårigheter att göra sig hörd är faktorer som enligt sjuksköterskan försämrar

20

teamsamverkan (Thomas et al., 2003). Dessa faktorer beskrevs i litteraturöversiktens

resultat som visade att respekt och värdering av sjuksköterskans observationer

förbättrade patientsäkerhet där oenighet över given vård hindrade patientsäkerhet.

Patientsäkerhet äventyras enligt Weller, Barrow och Gasquoine (2011) när

beslutsfattande inte delas mellan teammedlemmar samt då enskild gruppmedlem

fattar beslut utan att lyssna till övriga medarbetares perspektiv. För att erhålla ett

förbättrat resultat och ökad förståelse för varandras roller menar Kohn et al. (1999)

och Weller, Boyd och Cumin (2014) att interprofessionell teamträning kan användas

där simulationsträning beskrivs vara en metod för att nå förbättrade

patientsäkerhetsresultat. Simulationsträning genomförs via övningar tagna ur

verklighetstrogna förhållanden där ständig återkoppling sker mellan observatörer och

gruppmedlemmar (Leape refererad i Kohn et al., 1999). Enligt Weller et al. (2014) ska

simulationsträning resultera i diskussioner om ansvar och roller med ökad möjlighet

till respekt och förståelse över varandras profession samt hur dessa kan stödja

varandra för att erhålla god patientvård. Efter simulationsträning skattar

sjuksköterskor och undersköterskor ett signifikant förbättrat patientsäkerhetsklimat

(Meurling, Hedman, Sandahl, Felländer-Tsai & Wallin, 2013) och sjuksköterskor

upplever att simulationsträning skapar ökad medvetenhet om vikten av

kommunikation mellan teamets medlemmar samt ökad kunskap om teamets skilda

roller och ansvarsområden. Att reflektera över situationens styrkor och svagheter

möjliggör förbättrad patientsäkerhet (Ballangrud, Hall-Lord, Persenius & Hedelin,

2013). Genom simulationsträning kan faktorer som i litteraturöversikten beskrevs vara

viktiga för patientsäkerhet främjas så som förbättrad teamsamverkan, socialt stöd,

ökad respekt och förbättrad interprofessionell kommunikation.

Slutsats

Litteraturöversikten visar att faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar

patientsäkerhet. Låg bemanning med ökat antal patienter per sjuksköterska, bristande

engagemang hos chefer och ledning, bristande teamsamverkan samt ökad

arbetsbelastning inkluderat stress, tidsbrist, högt patientantal och minskad tid för

patientnärmre vård inskränker patientsäkerhet. Dessa faktorer bör åtgärdas för att ge

sjuksköterskan möjlighet att bedriva säker vård och för patientens rätt till god vård

utan risk för vårdskada. Förhoppningar finns att sjuksköterskans möjlighet att bedriva

patientsäker vård förbättras om ledning och sjuksköterskor i klinisk verksamhet

tillsammans samverkar för patientsäkerhet, om sjuksköterskans arbetsvillkor

förbättras med ökad bemanning och minskad arbetsbelastning samt om

vårdpersonalen ges möjlighet att förbättra interprofessionell teamsamverkan.

Litteraturöversikten bidrar med kunskap och information som kan användas av

organisation och sjuksköterskor i klinisk verksamhet för främjandet av god arbetsmiljö

och patientsäker vård.

21

Kliniska implikationer och förslag till vidare forskning

Sjuksköterskans uppfattning om ledningens engagemang är en viktig faktor för

patientsäkerhet och därför bör sjuksköterskor inkluderas i avdelningens

patientsäkerhetsarbete genom deltagande i gemensamma utbildningar och

patientsäkerhetsronder.

Interprofessionell teamsamverkan och interprofessionell kommunikation är viktiga

faktorer för patientsäkerhet. Sjuksköterskan bör tillsammans med övriga

teammedlemmar erbjudas möjlighet att delta i teamträning för att förbättra

patientsäkerhet.

Låg bemanning medför ökat antal patienter per sjuksköterska vilket tillsammans med

ökad arbetsbelastning inskränker patientsäkerhet. För att rekrytera och behålla

sjuksköterskor inom slutenvård bör förbättrade arbetsvillkor samt

utbildningsmöjligheter tillämpas. I syfte att förbättra arbetsmiljö har åtgärder

beskrivits vilka bland annat innefattar sjuksköterskans utbildningsmöjligheter vilket

medför ökad kompetens samt ökad bemanning och anställning av annan vårdpersonal

i syfte att ge sjuksköterskan mer tid för patientnärmre vård.

Vidare forskning om vad sjuksköterskan som profession kan bistå med i

patientsäkerhetsarbetet efterfrågas då stor del av forskning beskriver systemets

interventioner för att förbättra patientsäkerhet. Förslagsvis kan en översikt över

interventioner och hjälpmedel som ökar sjuksköterskans möjlighet att bedriva säker

vård utformas.

Vidare forskning vilken undersöker kausalitet mellan sjuksköterskans arbetsmiljö och

patientsäkerhet efterfrågas då merparten forskning säkerställer samband mellan

variablerna men saknar möjlighet att undersöka om hur manipulation av

sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten.

22

Referenser

* Resultatartiklar

AACN. (2005). AACN standards for establishing and sustaining healthy work

environments: a journey to excellence. American Journal of Critical Care, 14(3), 187-

197 11p. Hämtad 8 november, 2015, från

http://web.a.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=23&sid=27b475c8-

33fb-44ed-a9e6-d97fe15f4575%40sessionmgr4001&hid=4101

AbuAlRub, R. F., & Abu Alhijaa, E. H. (2014). The Impact of Educational Interventions

on Enhancing Perceptions of Patient Safety Culture Among Jordanian Senior Nurses.

Nursing Forum, 49(2), 139-150 12p. doi:10.1111/nuf.12067

Aiken, L. H., Clarke, S. P., Sloane, D. M., Sochalski, J. A., Busse, R., Clarke, H., & ...

Shamian, J. (2001). Nurses' reports on hospital care in five countries. Health Affairs

(Project Hope), 20(3), 43-53. Hämtad 8 november, 2015, från

http://content.healthaffairs.org/content/20/3/43.full.pdf+html

Aiken, L., Clarke, S., Sloane, D., Sochalski, J., & Silber, J. (2002). Hospital nurse

staffing and patient mortality, nurse burnout, and job dissatisfaction. JAMA: Journal

Of The American Medical Association, 288(16), 1987-1993 7p. Hämtad 4 december,

2015, från

http://www.nursing.upenn.edu/media/Californialegislation/Documents/Linda%20A

iken%20in%20the%20News%20PDFs/jama.pdf

Aiken, L. H., Sermeus, W., Van den Heede, K., Sloane, D. M., Busse, R., McKee, M., &

... Kutney-Lee, A. (2012). Patient safety, satisfaction, and quality of hospital care: cross

sectional surveys of nurses and patients in 12 countries in Europe and the United

States. BMJ (Clinical Research Ed.), 344e1717. doi:10.1136/bmj.e1717

Aiken, L. H., Sloane, D. M., Bruyneel, L., Van den Heede, K., Griffiths, P., Busse, R., &

... Sermeus, W. (2014). Nurse staffing and education and hospital mortality in nine

European countries: a retrospective observational study. Lancet, 383 North American

Edition(9931), 1824-1830 7p. doi:10.1016/S0140-6736(13)62631-8

* Alfredsdottir, H., & Bjornsdottir, K. (2008). Nursing and patient safety in the

operating room. Journal Of Advanced Nursing, 61(1), 29-37. doi:10.1111/j.1365-

2648.2007.04462.x.

* Al-Kandari, F., & Thomas, D. (2009). Perceived adverse patient outcomes correlated

to nurses' workload in medical and surgical wards of selected hospitals in Kuwait.

Journal of Clinical Nursing, 18(4), 581-590 10p. doi:10.1111/j.1365-

2702.2008.02369.x

23

* Anoosheh, M., Ahmadi, F., Faghihzadeh, S., & Vaismoradi, M. (2008). Causes and

management of nursing practice errors: a questionnaire survey of hospital nurses in

Iran. International Nursing Review, 55(3), 288-295 8p. Hämtad 8 november, 2015,

från http://web.a.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=d8a5e556-832a-

4dc3-80a7-a2b45cd0e662%40sessionmgr4004&vid=1&hid=4114

Anzai, E., Douglas, C., & Bonner, A. (2014). Nursing practice environment, quality of

care, and morale of hospital nurses in Japan. Nursing & Health Sciences, 16(2), 171-

178 8p. doi:10.1111/nhs.12081

Baker, C., Norton, P., Flintoft, V., Blais, R., Brown, A., Cox, J., & ... Tamblyn, R. (2004).

The Canadian Adverse Events Study: the incidence of adverse events among hospital

patients in Canada. CMAJ: Canadian Medical Association Journal, 170(11), 1678-

1686 9p. Hämtad 8 november, 2015, från

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC408508/pdf/20040525s00028p167

8.pdf

* Ball, J. E., Murrells, T., Rafferty, A. M., Morrow, E., & Griffiths, P. (2014). 'Care left

undone' during nursing shifts: associations with workload and perceived quality of

care. BMJ Quality & Safety, 23(2), 116-125 10p. doi:10.1136/bmjqs-2012-001767

Ballangrud, R., Hall-Lord, M. L., Persenius, M., & Hedelin, B. (2013). Intensive care

nurses' perceptions of simulation-based team training for building patient safety in

intensive care: A descriptive qualitative study. Intensive & Critical Care Nursing,

30(4), 179-187 9p. doi:10.1016/j.iccn.2014.03.002

Bech, K., Frølich, A., Lipczak, H., Mogensen, T., Pedersen, B. L., Schiøler, T., & …

Svenning, A. R. (2001). Utilsigtede hændelser pa ̊ danske sygesehuse. Hämtad 4

december, 2015, från

http://patientsikkerhed.dk/media/565147/uh_danske_sygehuse_pilotundersoegelse

n.pdf

* Berland, A., Natvig, G. K., & Gundersen, D. (2008). Patient safety and job-related

stress: a focus group study. Intensive & Critical Care Nursing: The Official Journal Of

The British Association Of Critical Care Nurses, 24(2), 90-97. Hämtad 8 november,

2015, från http://ac.els-cdn.com/S0964339707001188/1-s2.0-S0964339707001188-

main.pdf?_tid=3bba1d6e-862a-11e5-ae68-

00000aacb360&acdnat=1446995345_e8d407819a455fbd15c6bdff8a3abb17

Billhult, A., & Gunnarsson, R. (2012). Kvantitativ studiedesign och stickprov. I M,

Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom

omvårdnad (s.115-126). Lund: Studentlitteratur.

24

Bolton, L., Aydin, C., Donaldson, N., Brown, D., Sandhu, M., Fridman, M., & Aronow,

H. (2007). Mandated nurse staffing ratios in California: a comparison of staffing and

nursing-sensitive outcomes pre- and postregulation. Policy, Politics & Nursing

Practice,8(4), 238-250 13p. Hämtad 4 december, 2015, från

http://web.b.ebscohost.com/ehost/detail/detail?vid=20&sid=b7ece887-8ac6-4066-

b0e8-

d4d5aa6e999b%40sessionmgr114&hid=102&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZSxpc

Cx1aWQmc2l0ZT1laG9zdC1saXZl#AN=105897130&db=c8h

Brady, A., Redmond, R., Curtis, E., Fleming, S., Keenan, P., Malone, A., & Sheerin, F.

(2009). Adverse events in health care: a literature review. Journal Of Nursing

Management, 17(2), 155-164. doi:10.1111/j.1365-2834.2008.00887.x

Brennan, T.A., Leape, L.L., Laird, N.M., Herbert, L, Russel Loacalio A., Lawthers, A.G.,

Newhouse, J.P. Weiler, P.C., & Howard H. Hiatt, M.D. (1991). Incidence of adverse

events and negligence in hospitalized patients. The new England journal of medicine,

324(6), 370-376. Hämtad 27 september, 2015, från

http://www.nejm.org/doi/pdf/10.1056/NEJM199102073240604

Brunges, M., & Foley-Brinza, C. (2014). Projects for Increasing Job Satisfaction and

Creating a Healthy Work Environment. AORN Journal, 100(6), 670-681 12p.

doi:10.1016/j.aorn.2014.01.029

Buerhaus, P., Donelan, K., Ulrich, B., Norman, L., & Dittus, R. (2005). Is the shortage

of hospital registered nurses getting better or worse? Findings from two recent national

surveys of RNs. Nursing Economic$, 23(2), 61-96 12p. Hämtad 4 december, 2015, från

http://web.b.ebscohost.com/ehost/detail/detail?vid=14&sid=b7ece887-8ac6-4066-

b0e8-

d4d5aa6e999b%40sessionmgr114&hid=102&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZSxpc

Cx1aWQmc2l0ZT1laG9zdC1saXZl#AN=106633074&db=c8h

Choi, S. P., Cheung, K., & Pang, S. M. (2014). A field study of the role of nurses in

advocating for safe practice in hospitals. Journal Of Advanced Nursing, 70(7), 1584-

1593. doi:10.1111/jan.12316.

Choi, S. P., Pang, S. M., Cheung, K., & Wong, T. K. (2011). Stabilizing and destabilizing

forces in the nursing work environment: A qualitative study on turnover intention.

International Journal Of Nursing Studies, 48(10), 1290-1301 12p.

doi:10.1016/j.ijnurstu.2011.03.005

Cook, A., Hoas, H., Guttmannova, K., & Joyner, J. (2004). An error by any other name.

American Journal Of Nursing, 104(6), 32-44. Hämtad 27 september, 2015, från

http://journals.lww.com/ajnonline/Abstract/2004/06000/An_Error_by_Any_Othe

r_Name.25.aspx

25

Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., & ...

Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing Outlook, 55(3),

122-131 10p. doi:10.1016/j.outlook.2007.02.006

* Danielsson, M., Nilsen, P., Ohrn, A., Rutberg, H., Fock, J., & Carlfjord, S. (2014).

Patient safety subcultures among registered nurses and nurse assistants in Swedish

hospital care: a qualitative study. BMC Nursing, 13(1), 39. doi:10.1186/s12912-014-

0039-5

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier.

Stockholm: Natur & Kultur.

Frankel, A., Grillo, S. P., Pittman, M., Thomas, E. J., Horowitz, L., Page, M., & Sexton,

B. (2008). Revealing and resolving patient safety defects: the impact of leadership

WalkRounds on frontline caregiver assessments of patient safety. Health Services

Research, 43(6), 2050-2066. doi:10.1111/j.1475-6773.2008.00878.x

Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats

- Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 133-143). Lund:

Studentlitteratur.

Griffiths, P., Dall'Ora, C., Simon, M., Ball, J., Lindqvist, R., Rafferty, A., & ... Aiken, L.

H. (2014). Nurses' shift length and overtime working in 12 European countries: the

association with perceived quality of care and patient safety. Medical Care, 52(11), 975-

981 7p. doi:10.1097/MLR.0000000000000233

Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och

metod - Från idé till examination (s. 471-479). Lund: Studentlitteratur.

Henricson, M., & Mårtensson, J. (2012). Publicering av examensarbete. I M.

Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination (s. 569-

581). Lund: Studentlitteratur.

* Hughes, L., Chang, Y., & Mark, B. (2009). Quality and strength of patient safety

climate on medical-surgical units. Health Care Management Review, 34(1), 19-28 10p.

doi:10.1097/01.HMR.0000342976.07179.3a

* Hwang, J., & Hwang, E. (2011). Individual and work environment characteristics

associated with error occurrences in Korean public hospitals. Journal Of Clinical

Nursing, 20(21-22), 3256-3266. doi:10.1111/j.1365-2702.2011.03773.x

Iwarson, S. (2010). Processutveckling och patientsäkerhet – två olika sidor av samma

mynt. Sävedalen: Säve Förlag.

26

Kalisch, B., Landstrom, G., & Williams, R. (2009). Missed nursing care: errors of

omission. Nursing Outlook, 57(1), 3-9. doi:10.1016/j.outlook.2008.05.007

Karlsson, E.K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson. (Red.), Vetenskaplig

teori och metod - Från idé till examination (s. 95-113). Lund: Studentlitteratur.

* Kirwan, M., Matthews, A., & Scott, P. A. (2013). The impact of the work environment

of nurses on patient safety outcomes: A multi-level modelling approach. International

Journal Of Nursing Studies, 50(2), 253-263. doi:10.1016/j.ijnurstu.2012.08.020

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och

metod - Från idé till examination (s. 69-92). Lund: Studentlitteratur.

Kohn, L.T., Corrigan, J.M. & M.S. Donaldson (1999). To Err is Human. Building a

Safer Health System. Committee on Quality of Health Care in America, Institute of

Medicine, National Academy Press, Washington, D.C. Hämtad 27 september, 2015,

från http://www.nap.edu/catalog/9728.html

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för

studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Lake, E. (2002). Development of the practice environment scale of the Nursing Work

Index. Research In Nursing & Health, 25(3), 176-188. doi: 10.1002/nur.10032.

May, J. H., Bazzoli, G. J., & Gerland, A. M. (2006). Hospitals' responses to nurse

staffing shortages. Health Affairs (Project Hope), 25(4), W316-W323. Hämtad 4

december, 2015 från

http://web.b.ebscohost.com/ehost/detail/detail?vid=17&sid=b7ece887-8ac6-4066-

b0e8-

d4d5aa6e999b%40sessionmgr114&hid=102&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZSxpc

Cx1aWQmc2l0ZT1laG9zdC1saXZl#AN=16801343&db=cmedm

* McBride-Henry, K., & Foureur, M. (2007). A secondary care nursing perspective on

medication administration safety. Journal Of Advanced Nursing, 60(1), 58-66 9p.

doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04378.x

Meurling, L., Hedman, L., Sandahl, C., Felländer-Tsai, L., & Wallin, C. (2013).

Systematic simulation-based team training in a Swedish intensive care unit: a diverse

response among critical care professions. BMJ Quality & Safety, 22(6), 485-494 10p.

doi:10.1136/bmjqs-2012-000994

27

Nathanson, B. H., Henneman, E. A., Blonaisz, E. R., Doubleday, N. D., Lusardi, P., &

Jodka, P. G. (2011). How much teamwork exists between nurses and junior doctors in

the intensive care unit?. Journal Of Advanced Nursing, 67(8), 1817-1823 7p.

doi:10.1111/j.1365-2648.2011.05616.x

Nitzelius, T., & Söderlöf, G. (2008). Sjukvårdens arbetsmiljö. Stockholm: Norstedts

Juridik.

Page, A. (2004). Keeping patients safe: Transforming the work environment of

nurses. Washington, D.C.: The National Academies Press. Hämtad 8 november, 2015,

från http://www.nap.edu/read/10851/chapter/3#31

Patientsäkerhetsutredningen. (2008). Patientsäkerhet. Vad har gjorts? Vad behöver

göras? (Statens offentliga utredningar 2008:117). Stockholm: Socialdepartementet.

Priebe, G., & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och

begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson. (Red.), Vetenskaplig

teori och metod - Från idé till examination (s. 31-50). Lund: Studentlitteratur.

* Ramanujam, R., Abrahamson, K., & Anderson, J. G. (2008). Influence of workplace

demands on nurses' perception of patient safety. Nursing & Health Sciences, 10(2),

144-150. doi:10.1111/j.1442-2018.2008.00382.x:

Reason, J. (2000). Human error: models and management. British Medical Journal.

320, 768–770. Hämtad 27 september, 2015, från

http://www.bmj.com/content/bmj/320/7237/768.full.pdf

* Ridelberg, M., Roback, K., & Nilsen, P. (2014). Facilitators and barriers influencing

patient safety in Swedish hospitals: a qualitative study of nurses' perceptions. BMC

Nursing, 1323. doi:10.1186/1472-6955-13-23

Riksrevisionen (2015). Patientsäkerhet – har staten gett tillräckliga förutsättningar

för en hög patientsäkerhet? Hämtad 3 december, 2015, från

http://www.riksrevisionen.se/sv/rapporter/Rapporter/EFF/2015/Patientsakerhet--

har-staten-gett-tillrackliga-forutsattningar-for-en-hog-patientsakerhet/

SFS (1977:1160). Arbetsmiljölag. Stockholm. Arbetsmarknadsdepartementet. Hämtad

27 september, 2015, från https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160/

SFS (1982:763). Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm. Socialdepartementet. Hämtad

27 september, 2015, från https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-

763/

28

SFS (1998:531). Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område [LYHS].

Stockholm: Socialdepartementet Hämtad 27 september, 2015, från

https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1998531-om-yrkesverksam_sfs-1998-

531/

SFS (2010:659). Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 28

augusti, 2015, från: https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-

659/

Singer, S. J., Falwell, A., Gaba, D. M., & Baker, L. C. (2008). Patient Saftey Climate in

US Hospitals. Medical Care, 46(11), 1149-1156. Hämtad 4 december, 2015 från

http://journals.lww.com/lww-

medicalcare/pages/results.aspx?txtkeywords=patient+safety+climate+in+US+hospit

als

* Smeds Alenius, L., Tishelman, C., Runesdotter, S., & Lindqvist, R. (2014). Staffing

and resource adequacy strongly related to RNs' assessment of patient safety: a national

study of RNs working in acute-care hospitals in Sweden. BMJ Quality & Safety, 23(3),

242-249. doi:10.1136/bmjqs-2012-001734

* Smeulers, M., Onderwater, A. T., Zwieten, M. B., & Vermeulen, H. (2014). Nurses'

experiences and perspectives on medication safety practices: an explorative qualitative

study. Journal Of Nursing Management, 22(3), 276-285 10p. doi:10.1111/jonm.12225

Socialstyrelsen. (2008). Vårdskador inom somatisk slutenvård. Hämtad 27

september, 2015, från

https://www.skane.se/upload/Webbplatser/Utvecklingscentrum/dokument/Socialst

ryelsen%20v%C3%A5rdskadem%C3%A4tning.pdf

Socialstyrelsen. (2011). Förslag till nationell strategi för ökad patientsäkerhet.

Hämtad 27 september, 2015, från

https://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/forslag-till-nationell-

strategi-patientsakerhet.pdf

Socialstyrelsen. (2015). Nationella planeringsstödet 2015 - Tillgång och efterfrågan

på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Hämtad 4

december, 2015, från

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19727/2015-2-

33.pdf

29

Socialstyrelsen. (u.å). Statistikdatabas för hälso- och sjukvårdspersonal. Hämtad 30

augusti, 2015, från

http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/halsoochsjukvardspersonal

Soop, M., Fryksmark, U., Köster, M., & Haglund, B. (2009). The incidence of adverse

events in Swedish hospitals: a retrospective medical record review study. International

Journal For Quality In Health Care: Journal Of The International Society For Quality

In Health Care / Isqua, 21(4), 285-291. doi:10.1093/intqhc/mzp025

Stone, P., Mooney-Kane, C., Larson, E., Horan, T., Glance, L., Zwanziger, J., & Dick, A.

(2007). Nurse working conditions and patient safety outcomes. Medical Care, 45(6),

571-578 8p. Hämtad 4 december, 2015, från

http://protectmasspatients.org/docs/June%2007%20Stone%20Medical%20Care%2

0Work%20Cond%20Hosp%20Infection.pdf

Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2009). Sjuksköterskans profession. Stockholm:

Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 27 september, 2015, från

http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/ssf-om-

publikationer/om.sjukskoterskans.profession_webb.pdf

Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2014a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.

Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 30 augusti, 2015, från

http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf

Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2014b). Strategi för kvalitetsutveckling inom

omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 30 augusti,

september, 2015, från http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kvalitet-publikationer/strategi-for-kvalitetsutveckling-inom-

omvardnad.pdf

Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2011). Säkrare vård och omsorg. Hämtad

9 november, 2015, från http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-640-8.pdf

Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2014). Skador i vården - skadeområden

och undvikbarhet. Hämtad 31 augusti, 2015, från

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-189-1.pdf?issuusl=ignore

30

Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2015). På väg mot säkrare vård.

Patientsäkerhetssatsningen 2011-2014. Hämtad 10 september, 2015, från

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-245-4.pdf?issuusl=ignore

* Tervo-Heikkinen, T., Partanen, P., Aalto, P., & Vehviläinen-Julkunen, K. (2008).

Nurses' work environment and nursing outcomes: a survey study among Finnish

university hospital registered nurses. International Journal Of Nursing Practice,

14(5), 357-365. doi:10.1111/j.1440-172X.2008.00707.x

Thomas, E., Sexton, J., & Helmreich, R. (2003). Discrepant attitudes about teamwork

among critical care nurses and physicians. Critical Care Medicine, 31(3), 956-959 4p.

Hämtad 6 december, 2015 från

http://www.researchgate.net/publication/8037696_Discrepant_Attitudes_About_T

eamwork_Among_Critical_Care_Nurses_And_Physicians

Thomas, E.J., Sexton, J.B., Neilands, T.B., Frankel, A., & Helmreich., L.B. (2005). The

effect of executive walk rounds on nurse safety climate attitudes: A randomized trial of

clinical units. BMC Health Services Research, 5(28), 1-9. doi:10.1186/1472-6963-5-28

Turunen, H., Partanen, P., Kvist, T., Miettinen, M., & Vehviläinen-Julkunen K. (2013).

Patient safety culture in acute care: A web-based survey of nurse managers’ and

registered nurses’ views in four Finnish hospitals. International Journal of Nursing

Practice, 19, 609-617. doi:10.1111/ijn.12112

* Tvedt, C., Sjetne, I. S., Helgeland, J., & Bukholm, G. (2012). A cross-sectional study

to identify organisational processes associated with nurse-reported quality and patient

safety. BMJ Open, 2(6), 1-10. doi:10.1136/bmjopen-2012-001967

* Vaismoradi, M., Salsali, M., Turunen, H., & Bondas, T. (2013). A qualitative study on

Iranian nurses’ experiences and perspectives on how to provide safe care in clinical

practice. Journal Of Research In Nursing, 18(4), 351-365 15p.

doi:10.1177/1744987112451578

* Valiee, S., Peyrovi, H., & Nasrabadi, A. N. (2014). Critical care nurses' perception of

nursing error and its causes: A qualitative study.Contemporary Nurse: A Journal For

The Australian Nursing Profession, 46(2), 206-213 8p.

doi:10.5172/conu.2014.46.2.206

Vogelsmeier, A., Scott-Cawiezell, J., Miller, B., & Griffith, S. (2010). Influencing

leadership perceptions of patient safety through just culture training. Journal Of

Nursing Care Quality, 25(4), 288-294 7p. doi:10.1097/NCQ.0b013e3181d8e0f2

31

Wagner, L., Capezuti, E., & Rice, J. (2009). Nurses' perceptions of safety culture in

long-term care settings. Journal Of Nursing Scholarship, 41(2), 184-192 9p.

doi:10.1111/j.1547-5069.2009.01270.x

Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av

litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod

- Från idé till examination inom omvårdnad (s. 481-496). Lund: Studentlitteratur.

Weller, J. M., Barrow, M., & Gasquoine, S. (2011). Interprofessional collaboration

among junior doctors and nurses in the hospital setting. Medical Education, 45(5),

478-487 10p. doi:10.1111/j.1365-2923.2010.03919.x

Weller, J., Boyd, M., & Cumin, D. (2014). Teams, tribes and patient safety: overcoming

barriers to effective teamwork in healthcare. Postgraduate Medical Journal, 90(1061),

149-154. doi:10.1136/postgradmedj-2012-131168

Wilson, R. M., Runciman, W. B., Gibberd, R. W., Harrison, B. T., Newby, L., &

Hamilton, J. D. (1995). The Quality in Australian Health Care Study. The Medical

Journal of Australia, 163, 458-471. Hämtad 4 december, 2015, från

http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?rep=rep1&type=pdf&doi=10.1.1.217.

5840

World Health Organization [WHO]. (u.å.). Patient safety. Hämtad 27 september, 2015,

från http://www.who.int/patientsafety/about/en/

Zhu, J., Rodgers, S., & Melia, K. M. (2014). The impact of safety and quality of health

care on Chinese nursing career decision-making. Journal Of Nursing Management,

22(4), 423-432 10p. doi:10.1111/jonm.12140

Ödegård, S. (2013). Patientsäkerhet. I J Leksell & M Lepp (Red.), Sjuksköterskans

kärnkompetenser (s. 253-294). Stockholm: Liber.

Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats -

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 57-79). Lund: Studentlitteratur

Bilagor

Bilaga 1 – Kvalitetsprotokoll

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ

metod

Titel:

Författare:

Årtal:

Tidskrift:

Del I.

Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej

Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej

beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej

Är urvalet beskrivet? Ja Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej

på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej

Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej

(Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)

Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej

Beskrivs dataanalysen? Ja Nej

Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej

ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i diskussionen?

Ja Nej

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?

Ja Nej

Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i diskussionen?

Ja Nej

Är resultatet relevant för ert syfte?

Om ja, beskriv:

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………

Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory)

………………………………………………………….

…………………………………………………………

Deltagarkarakteristiska

Antal……………………

Ålder…………………....

Man/Kvinna…………….

Granskare sign: ……………………………………………….

Framtaget vid Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping/henr

Bilaga 2 - Kvalitetsprotokoll

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvantitativ metod

Titel:

Författare:

Årtal:

Tidskrift:

Del I.

Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej

Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej

beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej

Är urvalet beskrivet? Ja Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska inkluderas till fortsatt granskning. Vid Nej på

någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej

(Kvantitativt syfte – kvantitativ metod)

Beskrivs statistiska metoder/analys? Ja Nej

Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej

Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej

ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp validitet och reliabilitet i diskussionen?

Ja Nej

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?

Ja Nej

Sker återkoppling till nyare forskning i relation till huvudfynden i diskussionen?

Ja Nej

Är resultatet relevant för ert syfte?

Om ja, beskriv:

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………

Forskningsmetod/-design (t ex RCT, tvärsnittsstudie)

………………………………………………………….

…………………………………………………………

Deltagarkarakteristiska

Antal……………………

Ålder…………………....

Man/Kvinna…………….

Granskare sign: ……………………………………………….

Framtaget vid Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping/henr

Bilaga 3 - Artikelmatris

Publikations-

år

Land

Databas

Författare

Syfte Metod

Datainsamling

Mätinstrument

Analys

Antal

deltagare Huvudfynd

2008

Island

Medline

Alfredsdottir

&

Bjornsdottir.

Syftet var att

identifiera vad

som hotar och

förbättrar

patientens

säkerhet och

hur operations-

sjuksköterskor

upplever sin

roll för att

garantera

säkerheten.

Kvalitativ metod.

Semistrukturerade

intervjuer/Fokusgrupp.

Kvalitativ innehållsanalys.

n: 30

Tidsbrist upplevdes som ett hot

mot patientsäkerheten. Ökat

arbetstempo föranledde

bristande koncentration som

ökade risk för misstag.

Underbemanning riskerade att

hota patientsäkerheten. Oro över

att händelserapportering skulle

föranleda straff resulterade i

minskad frekvens av

rapportering.

2009

Kuwait

Sekundär-

sökning

Al-Kandari

& Thomas.

Syftet var att

utvärdera

sjuksköterskors

arbetsbelastnin

g och hur det

påverkar

upplevda

negativa

händelser.

Tvärsnittsstudie.

Enkätundersökning.

Mätinstrument med frågor

inom bemanning,

arbetsbelastning och negativa

behandlingsresultat

(utformade utifrån Nursing

Personnel Survey).

T-test, ANOVA, Pearson

korrelation.

n: 780

Hög arbetsbelastning

och minskad tid för

omvårdnad ökade

förekomsten av

negativa händelser.

Antalet kritiskt sjuka

på avdelningen, högt

patientantal och fler

patienter per

sjuksköterska ökade

rapporteringen av

negativa händelser.

2008

Iran

Sekundär-

sökning

Anoosheh et

al.

Syftet var att

undersöka

sjuksköterskors

uppfattning av

bidragande

faktorer till

misstag i

sjuksköterskans

arbete

Deskriptiv studie.

Enkätundersökning.

Mätinstrument med frågor

inom ledning, miljö och

omvårdnad.

Chi-två-test.

n: 96

Färre sjuksköterskor på fler

patienter, nattarbete utan

adekvat bemanning, obekväma

arbetstider och minskad tid för

omvårdnad ökade förekomsten

av misstag.

2014

England

CINAHL

Ball et al.

Syftet var att

undersöka

förekomst av

missad vård

bland

sjuksköterskor

på sjukhus och

bedöma missad

vård i relation

till

sjuksköterske-

bemanning

samt deras

uppfattning av

kvalitet på

omvårdnad och

Tvärsnittsstudie.

Enkätundersökning.

Mätinstrument med frågor

inom arbetsmiljö – ledarskap

och stöd för sjuksköterskor,

sjuksköterskedeltagande i

organisation, sjuksköterske-

läkarrelation, vårdkvalitet

(utformat utifrån PES-

NWI*), kvalitet och säkerhet

(Utformat utifrån

HSOPSC*), bemanning &

frågor inom

arbetstillfredsställelse,

Pearson Chi-två-test,

Spearman korrelation.

n: 2 917

Högre grad missad vård hade ett

samband med minskad

patientsäkerhet. Patienter i

behov av frekvent övervakning

var associerat med högre grad

av missad vård. Högt

patientantal per sjuksköterska

ökade frekvens av missad vård.

patientsäkerhets

-miljö.

2008

Norge

Medline

Berland et al.

Syftet var att

undersöka

betydelsen av

arbetsrelaterad

stress i relation

till

sjuksköterske-

arbetet och

patientsäkerhet.

Kvalitativ metod.

Fokusgruppsintervju.

Kvalitativ innehållsanalys.

n: 23

Tidsbrist samt bristande kontroll

och inflytande i arbetet var ett

stressmoment som påverkade

sjuksköterskans upplevelse av

försämrad patientsäkerhet.

Socialt stöd mellan professioner

var viktigt för patientens

säkerhet.

2014

Sverige

Medline

Danielsson et

al.

Syftet var att

undersöka

subkulturer

bland

sjuksköterskor

och

undersköterskor

i relation till

antaganden,

värderingar och

normer vid

åtgärder

associerade

med

patientsäkerhet.

Explorativ kvalitativ

metod.

Semistrukturerade

fokusgrupps- & individuella

intervjuer.

Manifest innehållsanalys.

n: 28

Hög arbetsbelastning i relation

till stress, tidsbrist och trötthet,

och minskad tid för omvårdnad

upplevdes som ett hot mot

patientsäkerheten. Hög

personalomsättning riskerade att

hota patientsäkerheten.

Engagerade ledare och stöd från

andra professioner föranledde

förbättrad upplevelse av

patientsäkerhet.

2009

USA

Medline

Hughes et al.

Att beskriva

patientsäkerhets

-klimatets

styrka och

kvalitet på

medicinska-

och kirurgiska

avdelningar

samt utforska

skillnader i

säkerhetsklimat

i relation till

sjukhus och

avdelning.

Tvärsnittsstudie.

Enkätundersökning

Mätinstrument med frågor

inom: Följsamhet till

säkerhet,

säkerhetsåterkoppling,

ledningens engagemang för

säkerhet, arbetsgruppens

engagemang för säkerhet

(utformat utifrån Safety

Climate Scale).

Mätinstrument med frågor

inom: benägenhet att

rapportera misstag,

säkerhetsdeltagande genom

öppen kommunikation,

säkerhetsdeltagande för

problemlösning av misstag

(utformat utifrån Error

Orientation Scale).

Korrelationsanalys, T-test.

n: 3 689

Sjuksköterskor på mindre

avdelningar och på avdelningar

med mindre arbetskomplexitet

var mer engagerade i

patientsäkerhetsfrågor, i

utförandet av säker vård och

rapportering av negativa

händelser. Engagerad ledning

och tillgång till resurser hade ett

samband med ökad

patientsäkerhet. Stöd från

kollegor och öppen

kommunikation var viktigt för

säker vård.

2011

Sydkorea

Medline

Hwang &

Hwang.

Att fastställa

individuella

och

arbetsmiljömäs

siga faktorer

som är

Tvärsnittsstudie.

Strukturerad

enkätundersökning

Mätinstrument med frågor

inom teamarbetets klimat,

säkerhetsklimat, uppfattning

n: 1 923

Sjuksköterskor som gjort

misstag uppskattade signifikant

försämrat säkerhetsklimat i

arbetsgrupp och organisation

medan sjuksköterskor vilka

beskrev ett positivt

förknippade

med

förekomsten av

fel i koreanska

offentliga

sjukhus.

om ledning, arbetsvillkor

(utformat utifrån SAQ*).

Frågor för individuella och

Organisatoriska variabler.

Chi-två-test, T-test.

säkerhetsklimat var mindre

benägna att begå misstag.

2013

Irland

Medline

Kirwan et al.

Syftet var att

identifiera

arbetsrelaterade

faktorer på

Irländska

sjukhus som

kan påverka

sjuksköterskans

rapportering av

patientsäkerhet.

Tvärsnittsstudie.

Enkätundersökning

Mätinstrument med frågor

inom: Sjuksköterskans

deltagande i organisation,

vårdkvalitet, ledarskap &

stöd för sjuksköterskor,

bemanning & resurser,

sjuksköterske-läkarrelation

(utformat utifrån PES-

NWI*). Frågor inom

patientsäkerhetskultur

(utformat utifrån HSOPSC*).

MLM (multi-level modelling),

Korrelationsanalys.

n: 1 397

Organisationer med positiv

säkerhetskultur hade ett

signifikant samband med bättre

patientsäkerhetsresultat och

ökad patientsäkerhet.

2007

Nya Zeeland

CINAHL

McBride-

Henry &

Foureur.

Syftet var att

undersöka hur

sjuksköterskor

på sjukhus

upplevde

säkerheten vid

läkemedels-

administrering

och faktorerna

som bidrar till

minskad

säkerhet.

Kvalitativ metod.

Semistrukturerad

intervju/Fokusgrupp.

Narrativ analys.

n: Tre

fokus-

grupper

med 6-10

deltagare

per

grupp.

Låg bemanning och brist på

sjuksköterskor med rätt

kompetens ökade upplevelsen

av läkemedelsrelaterade

misstag. Sjuksköterskor

upplevde att forum bör finnas

där lärdom av misstag kan

diskuteras och att avdelningen

arbetar med återkoppling av

negativa händelser.

Multiprofessionellt samarbete

var betydelsefullt för

patientsäkerhet.

2008

USA

Medline

Ramanujam et

al.

Syftet var att

undersöka

sjuksköterskans

uppfattningar

av krav på

arbetsplatsen

som påverkar

patientsäkerhet.

Tvärsnittsstudie.

Enkätundersökning.

Mätinstrument med frågor

inom latenta variabler,

arbetskrav och perception av

patientsäkerhet

SEM (Structural education

modeling), Chi-två-test.

n: 430

Heltidsarbete hade ett

signifikant samband med

uppfattning av försämrad

patientsäkerhet medan personlig

kontroll över arbetsvillkor hade

ett signifikant samband med

uppfattning av ökad

patientsäkerhet.

2014

Sverige

Medline

Ridelberg et

al.

Syftet var att

beskriva

sjuksköterskans

uppfattning av

viktiga faktorer

som påverkar

patientsäkerhet.

Kvalitativ metod.

Semistrukturerade intervjuer.

Kvalitativ innehållsanalys.

n: 12

Ett hektiskt arbetsklimat samt

att bli avbruten upplevdes som

ett hot mot patientsäkerheten.

Låg bemanning och brist på

sjuksköterskor med rätt

kompetens äventyrade

patientsäkerheten. Ledare med

negativ attityd till

patientsäkterhetsrelaterade

problem och som inte uppfyllt

de ambitioner som utlovats

orsakade en barriär till säker

vård. Teamsamverkan och ett

öppet klimat beskrevs som

viktig för patientsäkerheten.

2014

Sverige

Medline

Smeds

Alenius et al.

Att undersöka

sjuksköterskans

bedömning av

a)

patientsäkerhet

på sin

arbetsplats,

b)

sjuksköterskans

arbetsmiljö,

c)

patientsäkerhets

-kultur,

d) grad av

engagemang i

direkt

patientvård

e) arbetslivs-

erfarenhet i

relation till

helhets-

bedömning av

patientsäkerhet.

Tvärsnittsstudie.

Enkätundersökning.

Mätinstrument med frågor

inom bemanning och

resurser, sjuksköterske-

läkarrelation, ledarskap &

stöd för sjuksköterskor

(utformat utifrån PES-

NWI*),

patientsäkerhetskultur

(utformat utifrån HSOPSC*)

samt item för sjuksköterskans

involvering i direkt

patientvård.

Pearson & Spearman

korrelation, Multivariat

proporational odds model.

n: 9 236

Kollegial sjuksköterske-

läkarrelation, ledningens

engagemang och bemanning

med tillgänglighet av resurser

hade ett signifikant samband

med ökad patientsäkerhet.

Rapporter av händelser vilka

föranledde anklagelse mot

individ försämrade

patientsäkerhet.

2014

Nederländerna

CINAHL

Smeulers et al.

Att undersöka

sjuksköterskors

upplevelser och

perspektiv om

medicinska

misstag.

Explorativ kvalitativ

metod.

Semistrukturerade intervjuer.

Kvalitativ innehållsanalys.

n: 20

Att bli avbruten och distraherad

upplevdes som ett hot mot

patientsäkerhet. Hög

arbetsbelastning försvårade ett

säkert arbetssätt och ökade

risken för misstag. En hektisk

miljö i läkemedelsrummet

kunde föranleda misstag.

2008

Finland

Medline

Tervo-

Heikkinen et

al.

Syftet var att

undersöka

sambandet

mellan

sjuksköterskors

arbetsmiljö och

vårdresultat.

Tvärsnittsstudie.

Enkätundersökning.

Mätinstrument med frågor

inom professionell

utveckling (inkluderat stöd

från högre ledning), stöd från

närmaste chef, bemanning

och resurser, sjuksköterske-

läkarrelation, standarder för

professionell omvårdnad

(utformade utifrån NWI-R*).

Regressionsanalys.

n: 451

En adekvat bemanning

minskade frekvensen av

negativa händelser och ökade

sjuksköterskans

arbetstillfredsställelse. Bristande respekt och

arbetsrelationer hade ett

signifikant samband med ökade

negativa händelser och ökad

arbetsrelaterad stress

Mätinstrument* HSOPSC – Hospital Survey on Patient Safety Culture, PES-NWI – Practice Environment Scale of the Nursing

Work Index, NWI-R – Revised Nursing Work Index, SAQ – Safety Attitudes Questionnaire.

2012

Norge

Medline

Tvedt et al.

Syftet var att

identifiera

faktorer i

sjuksköterskans

arbetsmiljö och

organisatoriska

strukturer som

förknippades

med

patientsäkerhet

och

vårdkvalitet.

Tvärsnittsstudie.

Enkätundersökning.

Mätinstrument med frågor

inom utbildning & karriär,

sjuksköterskedeltagande,

kvalitetssystem, ledarskap,

bemanning, sjuksköterske-

läkarrelation, respekt och

relation & patientsäkerhets-

organisation (utformade

utifrån PES-NWI* &

HSOPSC*).

Multivariat multilevel

regression.

n: 3 618

Patientsäkerhet hade ett

signifikant samband med

ledningens engagemang till

patientsäkerhet. En god

kollegial sjuksköterske-

läkarrelation hade ett signifikant

samband med ökad

patientsäkerhet och en adekvat

bemanning förbättrade

patientsäkerhet samt minskade

frekvensen av negativa

händelser.

2013

Iran

Sekundär-

sökning

Vaismoradi et

al.

Syftet var att

undersöka och

beskriva

upplevelser och

perspektiv av

sjuksköterskor

om hur säker

vård bedrivs i

Iransk kultur.

Kvalitativ deskriptiv

metod.

Semistrukturerade intervjuer.

Kvalitativ innehållsanalys.

n: 16

Sjuksköterskebrist, att vårda

kritiskt sjuka och

arbetsbelastning hindrade

sjuksköterskan från att bedriva

en säker vård. Nattarbete och

heltidsarbete upplevdes vara

barriärer för att tillförsäkra

patienten säker vård. Chefer och

ledare samt att arbeta i team

beskrevs ha en avgörande roll i

sjuksköterskans möjlighet att

bedriva säker vård.

2014

Iran

CINAHL

Valiee et al.

Syftet var att

undersöka

intensivvårds-

sjuksköterskors

uppfattning om

misstag i

omvårdnad och

dess orsaker

Kvalitativ metod.

Djup- och semistrukturerade

intervjuer.

Kvalitativ innehållsanalys.

n: 12

Ett högt patientantal per

sjuksköterska och ökat antal

kritiskt sjuka patienter på

avdelningen föranledde ökad

upplevelse av misstag. Misstag

orsakades av att sjuksköterskan

arbetade fler pass i följd.

Bristande teamsamverkan och

bristande tillgång till läkare var

orsaker till misstag hos

sjuksköterskan.