SKL Kommentus Just nu nr 1:16

Ramavtalens bidrag tillgod hälsa, omsorg och trygghet

Nya ramavtal för social placering och uppföljande-kontroll av HVB-hem

Höstens vaccinmiss leder till åtgärder

9 12Avtal finns redan för nytt krav på vården

75

Lekplatsen där alla barn kan vara med

Nr 1 |Februari 2016

Diplomerad upphandlare efter utbildning:”Jag insåg att upphandling ärett verktyg med många möjligheter”

Att möta enskilda behov med ramavtal

SIDAN 5:

RAVolutionNya RAV4 med världsledande hybridkraft

RAV4 Hybrid är mer än bara en vanlig SUV. Hybridtekniken gör nämligen att den kan leverera kraft och prestanda och samtidigt sänka förbrukningen rejält. Det ger dig en mångsidig tjänstebil med lågt förmånsvärde och CO2-utsläpp från endast 117 gram/km. Helt enkelt en bekymmersfri investering för under 7,5 basbelopp, fullmatad med fi nesser som innovativa säkerhetssystemet Toyota Safety Sense, AWD och bekväm e-CVT låda. Arbetsdagen börjar med ett lätt tryck på startknappen, elmotorn svarar direkt och du glider iväg näst intill ljudlöst. När du behöver mer kraft sam-verkar el- och bensinmotorn för maximal eff ekt. Och du behöver inte ens ladda bilen. Det sköter den själv. På toyota.se kan du läsa mer om alla nya uppdateringar som även kommer med bensinalternativet.

VertikalskåpNyckellås

YttermåttH x B x D

Innermått lådaH x B x D

Vikt BrandklassNT Fire 017

21-2-60 2 lådor 729x441x499 288x330x414 73 kg 60p

21-4-60 4 lådor 1409x441x499 288x330x414 133 kg 60p

31-2-60 2 lådor 729x441x756 288x330x670 103 kg 60p

31-3-60 3 lådor 1069x441x756 288x330x670 145 kg 60p

31-4-60 4 lådor 1409x441x756 288x330x670 185 kg 60p

31-2-120 2 lådor 744x471x771 288x330x655 150 kg 120p

31-3-120 3 lådor 1084x471x771 288x330x655 209 kg 120p

31-4-120 4 lådor 1424x471x771 288x330x655 267 kg 120p

Hurts med hjul 1 låda 385x441x603 253x330x518 55 kg 60p

Tillbehör: Elektroniskt kodlås, Separat låsning på lådor, Pärmavdelare 5-pack, Vippstöd 5-pack, Bottenplatta till vippstöd, Datamediainsats 60 DIS

Tel: 021-17 19 60 Fax: 021-17 19 61 E-post: [email protected]

Säkerhetsskåp YttermåttH x B x D

InnermåttH x B x D

Vikt Inbrottsklass

SSK 150B 3-14 hyllor 1500x550x400 1492x542x320 150 kg SS 3492

SSK 190 4-18 hyllor 1900x750x480 1892x742x400 225 kg SS 3492

SSK 290 4-18 hyllor 1900x1000x480 1892x992x400 300 kg SS 3492

Modell Utv. mått mmH x B x D

Inv. mått mmH x B x D

Viktkg

Volyml

Standardutrustning Art.nr Brandklass

HA75 1912x1035x480 1738x908x320 440 505 Nyckellås 2 nycklar, 4 hyllor 01196075 90P enligt NT Fire 017

HA45 1374x1035x480 1200x908x320 340 345 Nyckellås 2 nycklar, 3 hyllor 01196045 90P enligt NT Fire 017

Brandklassad hurts

Kodlås

FossaFE vertikalskåpMarknadsledare, kodlås som tillval.Lätta, smidiga, moderna, snygga

SSK 150B SSK 190 SSK 290

Välj inredning och lås.Toppkvalitet, lätta, hög kapacitet

Vi anpassar efter ert behov. SS 3492, laddning, manipuleringssäkert kodlås

Stöd

31-3-60 31-4-60

När endast det bästa är gott nog!Möbler 2013, avtalsområde H

HåbEco dokumentskåp serie Ha HåbEco säkerhetsskåp • Lap Top/iPad

Ramavtalsleverantör

2 | SKL Kommentus JUST NU

Tidningen SKL Kommentus Just nu ges ut av SKL Kommentus. Ansvarig utgivare: Conny Callin, [email protected]. Redaktör: Janne Näsström. Omslagsbild: Lekolar AB. Mediasäljare: Margareta Karlsson. Annonsoriginal: Malin Svensson. Tryck: Larsson Offsettryck, 2016. Vill du annonsera i SKL Kommentus Just nu? Kontakta Anna-Lena Englund, [email protected], 0492-793 00. Citera oss gärna men glöm inte att ange källan.

SKL Kommentus ABTelefon: 08-709 59 00 (växel)Kundsupport: 08-525 029 96Postadress: SKL Kommentus, 117 99 StockholmBesöksadress: Hornsgatan 15, 118 46 Stockholmwww.sklkommentus.se

I SKL KOMMENTUS INGÅR:

Ledare

Så säkrar vi tillgången på vacciner

» HUR KAN SVERIGE säkra tillgången på vacciner som ingår i det nationella barnvaccinationsprogrammet? Den frågan blev aktuell i höstas då bristen på kikhostevaccin var akut och många barn riskerade att bli utan.

I sista stund kom dock leveransen och både barnläkare och föräldrar kunde pusta ut.

Höstens händelse vittnar dock om att vi har problem. Anledningen till bristen är bland annat att efterfrågan på vacciner har ökat i världen samti-digt som det är problem med produktionen.

Så vad gör vi då? Ska vi köpa på oss lager eller blocka order för att säkra tillgången eller ska vi börja tänka nytt?

Ur ett köparperspektiv blir jag fundersam när jag hör hur bristsituationen ska hanteras. Är marknadskrafterna så svaga inom vaccinområdet att man som kund måste spara i ladorna eller blocka order för att få tillgång till vacciner?

Inte hör vi talas om att det behövs lager inom andra medicinområden som till exempel läkemedel för behandling vid hjärt-kärlsjukdomar, smär-ta eller andra sjukdomar. Här finns alltid tillgång för att täcka patienternas behov och efterfrågan.

I DET HÄR NUMRET intervjuas Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhäl-soinstitutet. Enligt honom satte vaccinbristen fingret på svagheter i det nuvarande systemet för produktion, upphandling och leveranser.

Nu har ett arbete, där SKL Kommentus deltar, inletts för att skapa nya och mer robusta rutiner.

Om rutinerna fungerar inom andra sjukdomsom-råden så borde även vi hitta en lösning i organi-sation och rutiner för tillverkningen av vacciner. Utan att landets kommuner och landsting ska behöva hålla buffertlager för att säkerställa tillgången.

I DET HÄR NUMRET intervjuas också Margareta Bergh på Upphandlingsmyndigheten. Hon menar att landsting och kommuner, genom sina inköp av läkemedel, kan förbättra den globala miljön.

Du kan också läsa om den finkänslig-het som kan behövas då man pratar med unga flickor om HPV-vaccine-ring.

En mycket god läsning önskar jag dig!

Ewa-Lotta Löwstedt Lundell VDSKL Kommentus

LOU Kompetenta föreläsare som gav många aha-upplevelser.

Så sammanfattar Conny Håkansson den kurs som han gick i offentlig upphandling hösten 2015.

Han är fastighetschef för kommunägda SGA Fastigheter i Stockholm och fick om-gående nytta av kunskaperna.

UTBILDNINGEN HETER CONCEPT 1 Diplo-merad upphandlare och är en av AffärsConcepts specialistutbild-ningar. Efter fyra kurstillfällen med mellanliggande uppgifter blir godkända elever diplomerade upphandlare.

Marina Förström gick samma utbildning. Hon har nyligen bör-jat som upphandlare på Stock-holms stads serviceförvaltning. Tidigare arbetade hon med av-talsförvaltning och fick även pro-va på upphandling.

– Jag tycker det var en fördel att jag hade viss erfarenhet som upphandlare innan jag gick kur-sen. Det behövs en del förkunska-per och erfarenhet för att tillgo-dogöra sig den här utbildningen, säger hon.

CONCEPT 1 ÄR uppdelad i fyra äm-nesblock. Det är juridik, affären, metod och strategi samt kravfor-mulering och utvärdering. Med andra ord offentlig upphandling från start till mål.

– En viktig del av kursen var dis-kussionerna mellan oss deltagare och föreläsarna. Det bjöds på många

praktiska erfarenheter, säger Conny.Både han och Marina lyfter fram juridi-

ken. Många upplever den som krånglig, men här fick detta område en grundlig be-lysning.

– Jag fick en annan inställning till offent-lig upphandling och insåg att det är ett verk-tyg med många möjligheter, berättar Conny.

Marina Förström fyller på med att utbildningen gav flera redskap som underlättar och lägger en bra grund för arbetet som upphand-lare. Hon uppskattade att man tog upp olika strategier och ut-värderingsmodeller och hur de fungerar.

MARINA OCH CONNY ger utbildningen med beröm godkänt, även om de skulle önska lite mer djup i vissa avsnitt och en ännu fylligare do-kumentation att använda i det dagliga arbetet.

CONCEPT 1 ÄR en av AffärsConcepts specialistutbildningar. På pro-grammet finns elva olika utbild-ningar på den här nivån. Ny för 2016 är en heldag om överpröv-ningar – domstolsprocessen och aktuella rättsfall samt Kvalitets-säkring av förfrågningsunderlag – praktisk tillämpning och Miljö- och sociala krav i upphandling. Vidare erbjuder AffärsConcept introduktionskurser och därtill en expertutbildning, Concept 2 Certifierad upphandlare. •

Concept 1 förvandlade LOU till ett mångsidigt verktyg

– För mig gjorde utbildningen att upphandling blev ett verktyg med många möjlighe-ter, säger Conny Håkansson.

– En viktig del av utbildningen var diskussionerna mellan oss och föreläsarna, anser Marina Förström.

SKL Kommentus JUST NU | 3


HÄLSOJOURNAL Mycket förändras när ett nytt barn kommer till världen.

Och det duger inte längre med notering-ar i datorn och telefonen.

Många föräldrar vill ha barnens utveck-ling dokumenterat på riktigt.

PÅ INITIATIV FRÅN och i samarbete med barn-hälsovården i Jönköpings län har SKL Kom-mentus utvecklat ett uppskattat häfte som heter ”En personlig hälsojournal”. 40 sidor gör det närmast till en liten bok.

Innanför pärmarna finns mycket av den information som nyblivna föräldrar behöver. Om vad som händer på BVC och om barnens

utveckling. Här finns checklista för säkrare barnmiljö, information om de olika vaccine-ringarna och så alla kurvor som är en viktig del för att skapa minnen av barnens uppväxt.

– Föräldrarna uppskattar den personliga hälsojournalen, säger Jennie Blom som är distriktssköterska på BVC i Värnamo.

Den är inte bara uppskattad utan inne-håller på samma gång ett antal blanketter som föräldrarna annars får separat. Det är bland annat längd- och viktkurvor samt vac-cinationer.

En annan fördel med hälsojournalen är att den innehåller viktiga råd, t ex vad man ska göra om barnet sätter i halsen. Eftersom

den uppfattas mer än som en värdehandling, utan även som ett viktigt minne, så vet de flesta var boken finns när den behövs som bäst.

En befogad fråga är om motsvarande funk-tioner inte kunde lösas med en app. Men alla som fotograferar med telefonen vet att bil-derna lätt försvinner och därför skrivs ut om de ska bli sparade.

– Visst får vi frågor om en app, men de flesta föräldrar uppskattar det här häftet, säger Jennie Blom.

Den personliga hälsojournalen finns att beställa i webbshopen på www.sklkommen-tus.se. •

Hälsojournalen som blir ett kärt minne

Den personliga hälsojournalen gör BVC-besöken till ett minne för livet.

LEKMATERIAL För barn har tillgänglighet fler dimensioner än att komma in och fram.Viktigast är att kunna leka med kompisarna.

DET HAR KPLN Design på Hasslö utanför Karls-krona tagit fasta på. Familjeföretaget tillver-kar bland annat sandlådor tillgäng-liga för alla.

– Det gäller att tänka utanför box-en, säger Kristian Gustafsson som är VD för ett litet företag som redan har samlat på sig ett 30-tal patent.

Lösningarna är lika enkla som geniala. Problemet med sandlådor är att de har kanter som sätter stopp för rullstolar och rollatorer. Dess-utom ligger sanden på marken.

LÖSNINGEN FRÅN KPLN Design är bred ingång, gångväg för rullstolsburna i sandlådan och upphöjda sandbak-bord med ståbrädor på olika höjder så att även de mindre barnen kan vara med i leken, med eller utan rullstol.

– Vi samarbetar med tillgänglighetsråd-givare och pedagoger i utvecklingen, be-rättar Kristian.

En av de första sandlådorna för alla finns på grundsärskolan i Kallinge, Ronneby kommun. Beställningen kom sig av att en rullstolsburen elev började på lågstadiet.

– Sandlådan fungerar väldigt bra. Eleven kan själv rulla in och delta i leken på sam-

ma villkor som kompisarna, säger specialpedagogen Ann-Christine Nero Forsman.

Barnen tycker inte att sandlå-dan är det minsta konstig. Tvärt-om ger den fler möjligheter och ibland används t ex bakbordet för att leka affär.

– I leken lär man sig och möter sina kompisar. Det är viktigt att kunna välja själv vad man vill göra, säger Ann-Christine.

UTÖVER SANDLÅDOR HAR KPLN De-sign utvecklat andra tillgängliga lekredskap. Exempel är mark-nadsstånd, utekök och en gunga

för rullstolar. Dessutom tillverkar företaget tillgängliga utemöbler som inkluderar rull-stolsburna, äldre och barnvagnar.

Produkterna är resultatet av ägarfamiljens

Här är ramavtalet som gör att alla barn kan leka på samma villkor

– Sandlådan fungerar väldigt bra och gör att barn i rullstol kan delta i leken med sina kom-pisar, säger Ann-Christine Nero Forsman, specialpedagog på grundsärskolan i Kallinge.

– Vi såg problem med tillgänglig-heten och star-tade företaget för att lösa det, säger Kristian Gustafsson på KPLN Design. förenade erfarenheter. Mamma jobbar i vår-

den, syster inom barnomsorgen och pappa sysslar med parkarbeten.

– Vi såg ett problem med tillgängligheten och hittade lösningar tillsammans, säger Kristian som är entreprenören i familjen.

SKL Kommentus har ett nationellt ra-mavtal om lekredskap där KPLN Design placerats på första plats, bland annat bero-ende på tillgängligheten. Avtalet heter Lek-platsutrustning 2013. •


RAMAVTAL Trygghet och säkerhet är allt viktigare för medborgarna. Därför har SKL Kommentus på senare år upphandlat ramavtal inom detta område.

På plats finns dels ett ramavtal för bevakning och larmtjänster, dels ett för trygghetslarm.

Avtalsperioden för bevakningstjänster närmar sig slutet och nu pågår en ny upphandling, vilken innefattar bland annat förebyggande åtgärder, väktartjänster, larmcentral och störningsjour.

Detsamma gäller trygghetslarm där nytt ramavtal nu är klart (Trygg-hetslarm med tillhörande tjänster 2015) och ska stödja regeringens initierade digitalisering av trygghetslarm.

Mer information om gällande avtal och pågående upphandlingar finns på www.sklkommentus.se

Ramavtal för ökad trygghet


» DET ÄR KOMMUNERNAS uppgift att ta hand om och ordna boende åt barn som flytt utan anhöriga till Sverige. Knappast någon kan ha undgått mediarapporteringen om att efterfrågan på sådant boende är stor och tillgången begränsad. Det är därför en angelägen uppgift som ligger

framför SKI när vi under 2016 påbörjar upphandlingen av HVB-hem/boenden för ensamkommande flyktingbarn.

VI UPPHANDLAR NORMALT ramavtal i eget namn men några ramavtal har vi även upphandlat som ombud för ett större eller mindre antal kommuner. Boenden för ensamkommande barn öppnas löpande men upphandlade ramavtal är som bekant stängda. Leverantörer som inte deltagit i anbudsgivningen göre sig där-för icke besvär förrän det fyraåriga ramavtalet har löpt ut. Ramavtal passar så-ledes inte särskilt väl för de aktuella HVB-hemmen. Att upphandla enskilda boenden – med eller utan föregående annonsering – leder sammantaget och kanske även i det enskilda fallet till ansenliga transaktionskostnader för både kommuner och leverantörer. Vidare har kommunerna svårt att hinna med att följa upp boendena. Dessutom har nog många funderat över om skattemedlen har använts på ett klokt sätt men konstaterat att nöd låtits gå före ekonomi.

DET SLOG OSS att ett nationellt valfrihetssystem skulle kunna vara en lösning på flera av utmaningarna. Valfrihetssystem – som för närvarande utreds av Välfärdsutredning-en – möjliggör successiv anslutning av nya leverantörer. Vidare kan leverantörer som inte klarar kraven för att delta, komma igen efter att de vidtagit nödvändiga åtgärder. Båda dessa aspekter ökar möjligheterna för de många mindre företagen att delta. En positiv sidoeffekt av möjligheten att inom kort ansöka på nytt är att överprövningar är relativt ovanliga inom ramen för lagen om valfrihetssystem. Ett nationellt valfri-hetssystem skulle minska transaktionskostnaderna för kommunerna. Och om flerta-let kommuner använder valfrihetssystemet kommer leverantörerna att få en betydligt mindre administrativ börda då det i princip kan räcka med att delta i en upphandling/valfrihetssystem. Dessutom ska grunderna för den ekonomiska ersättningen för de tjänster som omfattas av valfrihetssystemet framgå av förfrågningsunderlaget. Det innebär i klartext att priserna ska vara fastställda på förhand. I tider med begränsad tillgång kan fastställda priser minska kraftiga prisuppgångar. I tider av god tillgång kan fastställda priser i kombination med tillfyllest uppföljning underlätta kvalitets- fram-för priskonkurrens.

VIDARE SKULLE SKI kunna ta ett ansvar för uppföljningen som – åtminstone under nu-varande omständigheter – kan antas vara nedprioriterad. Vi håller för närvarande på att upphandla ramavtal för uppföljning av HVB-hem som får användas av alla kom-muner och SKI.

SYFTET MED VALFRIHETSSYSTEM är dock i första hand ett annat. De handlar om att ge individen en möjlighet att välja utförare av en tjänst som hen har behov av. Kan det fungera i den aktuella situationen? Det kanske är svårt men det handlar som vanligt om att ge individen tillgänglig och adekvat information om valmöjligheterna. Kan det vara extra svårt för den minderårige, utan målsman, att uttrycka sina behov och välja? Det kan inte uteslutas men valfrihetssystem ska också erbjuda ett s.k. ickevalsalter-nativ. Om detta har Konkurrensverket skrivit flera rapporter. Kanske skulle den pågående utredningen kunna se över möjligheterna? Den skulle kanske också kunna överväga möjligheten att låta den kommunala tjänstemannen, socialsekre-teraren, bedöma den enskildes behov? Det får enligt de nya upphandlingsdirektiven uttryckligen utgöra ett kriterium för tilldelning av kontrakt vid ramavtal som om-fattar varor och tjänster avsedda att användas av fysiska personer.

NÅGRA HAR PÅPEKAT att SKI bara borde ”köra på” och upphandla det aktuella valfrihetssystemet. Det finns ett par hållhakar. Inköpscentraler får inte upp-handla valfrihetssystem i eget namn. Vi kan göra det som ombud för 290 kom-muner men det innebär en massa administration för både dem och oss. Därtill kan det bli trassel för den enskilda upphandlande myndigheten som samman-taget riskerar att upphandla ”upphandlingstjänster” från oss och andra upp-handlingskonsulter till belopp som överstiger direktupphandlingsgränsen. Visst kan det invändas att vi bör strunta i sådana petitesser. Dessvärre är det vår er-

farenhet att nationella upphandlingsåtgärder som ändrar förutsättningarna för en bransch, regelmässigt stöter på motstånd från de leverantörer som inte vill överge lukra-

tiva affärsmodeller. Liten tuva kan således stjälpa ett stort lass. Eller the devil is in the details … •

HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn

Valfrihetssystem är en tuva som kan stjälpa hela lasset

ÅSA EDMANChefsjurist på SKL Kommentus

DOMSTOLSMÅL Under hösten 2015 meddelade kammarrätten i Stockholm två intressanta domar i ramavtalsrelaterade frågor, i mål där SKI var part.

1 Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 6372-15

Förvaltningsrätten behandlade i ett mål om SKIs upphandling av inkassotjänster frågan om kontraktstiders längd. Ramavtal får som bekant löpa på fyra år om inte sär-skilda skäl talar för en längre avtalsperiod. Domstolen kom fram till att motsvarande huvudregel gäller för kontrakt som ingås genom ett ramavtal (nedan avropsavtal). Förvaltningsrätten ansåg att ramavtalet till-lät 4,5 år långa avropsavtal samt att den längre avtalstiden kan komma att begränsa konkurrensen på den aktuella marknaden på ett otillbörligt sätt.

SKI överklagade domen och anförde dels att ramavtalet inte alls tillät längre avropsavtal än 4 år, dels att även om så vore fallet finns inget förbud mot längre avropsavtal i LOU. Kammar-rätten kom – i likhet med förvaltningsrätten – fram till att en likadan huvudregel finns för avropsavtal som för ramavtal. Däremot ansåg kammarrätten att förfrågningsunderlaget kunde tolkas både som att det tillät och som att det inte tillät längre avropsavtal än fyra år. Eftersom inga avrop skett fanns enligt rätten inte anledning att ifrågasätta SKIs avsikt att avropsavtalen inte fick löpa längre än fyra år. Kammarrätten upphävde därför förvaltnings-rättens dom.

Kommentar: Den centrala frågan i målet är den principiellt viktiga om avropsavtal får löpa längre än det ramavtal genom vilket det ingås. Denna fråga regleras varken i LOU eller upp-handlingsdirektiven. Både kammarrätten och förvaltningsrätten anser ändå att sådan hu-vudregel finns och hänvisar till kommissio-nens tolkningsmeddelande gällande ramavtal, ref CC/2005/03 rev. 1.

Vi delar inte domstolarnas syn på denna fråga. Det är förvisso glädjande att vi vann målet men det hindrar oss från att överklaga domstolens inställning till kontraktstiderna. Ingen av instanserna beaktar i sina avgöran-den att skälen till det nya upphandlingsdi-rektivet klargör att löptiden för avropsavtal får vara kortare eller längre än ramavtalen, sannolikt därför att det ännu inte implemen-terats i svensk lag. Enligt vår mening är detta en alltför restriktiv tillämpning av det nya direktivet. Om en sådan huvudregel ska gälla avropsavtal borde EU-lagstiftaren rimligen ha skrivit det i nya direktivet (särskilt efter-som frågan diskuteras i skältexterna). I brist på praxis som pekar i annan riktning måste emellertid kammarrättens avgörande betrak-tas som vägledande, åtminstone för upphand-lande myndigheter som lyder under Kam-marrätten i Stockholm. Då kammarrätten inte beaktade det nya direktivet anser SKI att avgörandet inte kan tjäna som vägledning för den nya lagstiftningen.

2 Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 1355-15

Målet handlade om SKIs ramavtal för digitala trygghetslarm skulle ogiltigförklaras eller inte. Bakgrunden var att SKI, när ramavta-len skulle förlängas, endast förlängde med två av tre leverantörer. Den tredje leverantören (Tunstall) var vid tillfället föremål för sanktioner på grund av avtalsbrott. SKI hävde sedermera ramavtalet med Tunstall. Det skedde efter att sista dagen för att påkalla förlängning passerat...

Tunstall ansökte om ogiltighet av ramavtalen med övriga leverantörer och anförde att dessa förändrats väsentligt genom att Tunstall för-svann som leverantör. SKI anförde att någon förändring av ramavtalen inte över huvud taget skett utan att SKI endast tillämpat de avtalsvill-kor, inklusive förlängningsklausuler, som gällde mellan parterna.

Förvaltningsrätten fann att SKIs beslut att inte förlänga ramavtalet med Tunstall ledde till att den ekonomiska jämvikten i ramavtalet förändrades till förmån för kvarvarande leve-rantörer och att detta innebar en väsentlig förändring. Det var därför fråga om ett nytt avtal som bort upphandlas med föregående annonsering. Förvaltningsrätten lät ändå ramavtalet bestå på grund av s.k. tvingande hänsyn till allmänintresset.

Båda parterna överklagade kammarrättens dom. SKI argumenterade bland annat för att förvaltningsrätten gjort fel som betraktat de tre civilrättsligt separata ramavtalen som ett och samma avtal, då de är tre olika avtal. Kam-marrätten ansåg emellertid att det var fråga om ett och samma avtal.

Kammarrätten tog sedan fasta på att ramav-talet gav SKI rätt att under vissa förutsättningar häva ramavtalet och att hävning därtill hade skett. En hävning kan enligt kammarrätten knappast utgöra en väsentlig förändring. Det kan under sådana förutsättningar inte vara någon skillnad mellan att häva och att inte förlänga. Förlängningsavtalen kan därför enligt kammar-rätten inte anses utgöra en väsentlig förändring av det ursprungliga ramavtalet.

Kommentar: Kammarrätten har valt att se de tre olika ramavtalen som ett och samma avtal, upphandlingsrättsligt. Detta tycks medföra en huvudregel att förlängning måste ske med samtliga leverantörer. Eftersom hävning enligt ramavtalet uttryckligen kunde ske med en en-skild leverantör så kunde emellertid en hävning inte anses utgöra en förändring av ramavtalet.

Som vi ser det utgår kammarrättens bedöm-ning från vad som anges i ramavtalet. Det måste med andra ord vara förutsebart för leverantö-rerna på vilket sätt en upphandlande myndighet kan komma att avsluta ramavtalet med en viss leverantör. Skulle en upphandlande myndighet skriva i ett förfrågningsunderlag till ett ramavtal att den har rätt att förlänga med endast viss(a) leverantörer så skulle det antagligen inte vara en väsentlig förändring om så sker. Huruvida domstolarna i en överprövning av själva upp-handlingen skulle tillåta ett sådant avtalsvillkor i upphandlingen är däremot en annan fråga. •

Två rättsfall med inriktning ramavtal

Just nu granskar

6 | SKL Kommentus JUST NU6 | SKL Kommentus JUST NU

20-talet kunder har redan anmält sig, tveka inte att höra av dig till oss! Avtalet ger möjlighet att med stor flexibilitet avropa prisvärda, upphandlade rekryteringstjänster med hög kvalitet.

Man anmäler sig för avrop via www.sklkommentus.se

Unik Resurs levererar enligt Rekryteringstjänster 2013

Ramavtalet är 3 + 1 år från och med 2015 och Unik är rankad enligt nedan:

Kontaktpersoner – hör gärna av dig till någon av oss!

Östergötland Sörmland Stockholm Jönköping Kalmar län Blekinge

Ekonomi/ finans/HR 1:a 1:a 2:a 2:a 1:a 1:a

Tillväxt/Energi 1:a 1:a 1:a 2:a 1:a 1:a

It/teknik 1:a 1:a 1:a 1:a 1:a 1:a

Vård & omsorg 1:a 1:a 1:a 1:a 1:a 1:a

Skola & förskola 1:a 1:a 1:a 1:a 1:a 1:a

Social omsorg 1:a 1:a 1:a 1:a 1:a 1:a

Stefan BölinRegionchef Stockholm0767-78 15 [email protected]

Örjan HögbergChef Rekrytering & Search Region OST0700-90 14 [email protected]

Marie JohanssonRegionchef SYD0700-91 14 [email protected]

Unik ResursVerksamhetsutveckling i

med- och motgångwww.unikresurs.se

Unik Resurs är en långsiktig utveck-

lingspartner i med- & motgång.

Vi finns där när ni behöver bli fler, färre eller öka effektiviteten.

































































































































































20-t

alet

kun

der

har

reda

n an

mäl

t sig

, tve

ka in

te a

tt h

öra

av d

ig t

ill o

ss!

Avt

alet

ger

möj

lighe

t att

med

sto

r fle

xibi

litet

avr

opa

pris

värd

a, u

ppha

ndla

de r

ekry

teri

ngst

jäns

ter

med

hög

kva

litet

.M

an a

nmäl

er s

ig fö

r av

rop

via

ww

w.s

klko

mm

entu

s.se

Uni

k R

esur

s le

vere

rar

enlig

tR

ekry

teri

ngst

jäns

ter

2013

Ram

avta

let ä

r 3

+ 1

år fr

ån o

ch m

ed 2

015

och

Uni

k är

ran

kad

enlig

t ned

an:

Kon

takt

per

sone

r –

hör

gär

na a

v d

ig t

ill n

ågon

av

oss!

Öst

ergö

tland

Sör

mla

ndS

tock

holm

Jönk

öpin

gK

alm

ar lä

nB

leki

nge

Eko

nom

i/ fin

ans/

HR

1:a

1:a

2:a

2:a

1:a

1:a

Tillv

äxt/

Ene

rgi

1:a

1:a

1:a

2:a

1:a

1:a

It/te

knik

1:a

1:a

1:a

1:a

1:a

1:a

Vår

d &

om

sorg

1:a

1:a

1:a

1:a

1:a

1:a

Sko

la &

fö

rsko

la1:

a1:

a1:

a1:

a1:

a1:

a

Soc

ial o

mso

rg1:

a1:

a1:

a1:

a1:

a1:

a

Ste

fan

Böl

inR

egio

nche

f Sto

ckho

lm07

67-7

8 15

01

stef

an.b

olin

@un

ikre

surs

.se

Örj

an H

ögbe

rgC

hef R

ekry

terin

g &

Sea

rch

Reg

ion

OS

T07

00-9

0 14

12

orja

n.ho

gber

g@un

ikre

surs

.se

Mar

ie J

ohan

sson

Reg

ionc

hef S

YD

0700

-91

14 0

3m

arie

.joha

nsso

n@un

ikre

surs

.se

Uni

k R

esur

sVe

rksa

mhe

tsut

veck

ling

i m

ed-

och

mot

gång

ww

w.u

nikr

esur

s.se

Uni

k R

esur

s är

en

lång

sikt

ig u

tvec

k-lin

gspa

rtne

r i

med

- &

mot

gång

.

Vi fi

nns

där

när

ni

behö

ver

bli fl

er,

färr

e el

ler

öka

ef

fekt

ivite

ten.

Unik Resurs levererar enligt SKL Kommentus Inköpscentral Rekryteringstjänster 2013


RAMAVTAL Från årsskiftet måste landets kommuner tillhandahålla fria arbetskläder till vårdpersonal.

Det är effekten av nya föreskrifter från Socialstyrelsen om basal hygien inom häl-so- och sjukvården.

Ramavtal för kläderna finns redan på plats.

FRÅN FACKLIGT HÅLL har man länge krävt fria arbetskläder för kommunernas vårdperso-nal. Kommunal har drivit frågan rättsligt och vunnit i två hovrätter. En av domarna har överklagats och högsta förvaltningsdomsto-len har beviljat prövningstillstånd.

Men Socialstyrelsen hann före med nya föreskrifter för basal hygien inom hälso- och sjukvården som började gälla vid årsskiftet.

Innebörden är att anställda i hemtjänsten, särskilda boenden och på LSS-boenden måste bära arbetskläder under arbetstid, vilka bara får användas på arbetet och måste bytas minst en gång om dagen. Undantaget är de som ar-betar inom LSS i vårdtagarens eget hem.

– Det är en stor framgång för oss, säger Ann Georgsson, ombudsman för Kommunal.

Samtidigt menar hon att frågan om arbets-kläder är större än att personalen hittills fått stå för kostnader och tvätt. På sikt finns

mycket att spara på att särskilda arbetskläder minskar riskerna för smittspridning.

VIDARE STÄLLER SOCIALSTYRELSEN krav på korta ärmar som slutar ovanför armbågen, för att säkerställa god handhygien. Vårdgivare har ansvar för att hela processen för hantering av tvätt – ren som smutsig, under transport och förvaring – görs på ett sätt så att arbets-kläderna inte riskerar att sprida smitta.

I föreskriften ställs inget uttryckligt krav om att arbetskläderna ska bekostas av ar-betsgivaren, däremot att kläderna ska upp-fylla kraven, bytas minst varje dag, tvättas så att smittspridning stoppas och bara bäras i arbetet. Men enligt Kommunal blir det re-sultatet för arbetsgivaren om kraven ska kunna uppfyllas.

De nya reglerna finns i Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2015:10) om basal hygien vilken kan laddas ned på deras webbplats. SKL Kommentus erbjuder ett ramavtal som bland annat innefattar arbetskläder för vård-personal. Det heter Yrkeskläder och skor 2012-2. •

Det finns redan ett ramavtal för nya krav på arbetskläder i vården

Socialstyrelsens nya hygienregler innebär att kommunerna måste stå för arbetsklä-derna i vården. Ramavtalet finns hos SKL

Kommentus Inköpscentral.


Boktips om Kasam och svåra samtal BOKTIPS Förlaget Komlitt har tagit över lagerhållning och försäljning av flertalet böcker utgivna av SKL Kommentus.

Bland dem finns ett antal pärlor, till nytta för dig som arbetar i offentlig verksamhet.Två intressanta böcker är Svåra samtal av Katarina Wei-ner Thordarson och Dialog för ökad känsla av samman-hang.

SVÅRA SAMTAL HANDLAR om precis det som titeln utlovar. Alla vet hur svårt det är att leda samtal när det uppstår starka känslomässiga reaktioner, hos dig som leder samtalet eller hos den du pratar med. Hur gör man?

Författaren har ställt frågan till 14 personer som i sin vardag genomför svåra samtal. Resultatet är en bok som blir ett avstamp för fortsatta diskussioner, på arbetsplat-sen eller vid utbildningar. Boken riktar sig till chefer och medarbetare i offentlig sektor som möter medborgare, patienter och brukare.

Dialog för ökad känsla av sammanhang tar sig an en annan och lika högaktuell fråga. Hur kommer det sig att vissa ar-betsplatser klarar motgångar och påfrestningar bättre än andra med bibehållen arbetsglädje och hälsa?

Även här finns svaret i bokens titel. Nyckeln är känsla av sammanhang, Kasam. Om arbetet känns meningsfullt, be-gripligt och hanterbart bidrar det till arbetsglädje och hälsa. Boken tar fasta på den dialog som leder till ökad känsla av sammanhang.

ǐ Böckerna på finns på www.komlitt.se. Klicka på SKL Kommentus i menyn på vänster sida, så visas alla böcker utgivna av SKL Kommentus.

Boktipset

Boken om hur man skapar trivsel på arbets-platsen.

Dtin titivtititintiöti tiv titixtitititititititi titititititititititititi

Atimtitititititi Atitingtiåti ABwww.titimtitititititi.titim


LÄKEMEDEL Landsting och kommuner kan genom sina inköp av läkemedel förbättra den globala miljön.

Nu startar arbetet med att utveckla kriterier för upphandling inom området.

– Sverige har kommit långt men vi kan bli bättre, säger Margareta Bergh på Upp-handlingsmyndigheten.

LÄKEMEDEL ÄR PÅ samma gång en förutsätt-ning för god hälsa och ett växande miljöp-roblem. Stora punktutsläpp från fabrikerna kan leda till uppkomsten av resistenta bakterier med risk för att antibiotika inte längre fungerar på allvarliga sjukdomar.

Medierna rapporterar om stora miljöpro-blem runt indiska fabriker. Nu har Kina pas-serat Indien i produktion av aktiva läkeme-delssubstanser.

Men det är konsumtionen som svarar för de stora utsläppen. Mest känt är att hormoner som passerar genom reningsverken påverkar vattenlevande djur. En effekt är att fiskar kan byta kön.

– Det är en komplex problembild som kräver insatser inom flera områden, kon-staterar Margareta.

NYLIGEN AVSLUTADES MISTRA Pharma som under åtta år bedrivit tvärvetenskaplig forskning om miljöpåverkan av läkemedel i Sverige. Pro-jektet finansierades av forskningsstiftelsen

Mistra med fem svenska universitet och ett brittiskt som partners. När programmet nu avslutas har styrelsen på Mistra föreslagit att det ska skapas ett centrum kring läkeme-del och miljö vid Läkemedelsverket.

Andra insatser sker inom ramen för SIWI, Stockholm International Water Institute.

Den svenska läkemedelsförsäljningen styrs av läkemedelsförmånslagstiftningen. Apoteken ska byta till det billigaste läke-medlet. Läkemedelsverket upprättar listor över vilka preparat som är utbytbara utan risk för patienten.

Tandvårds- och läkemedelsmyndigheten (TLV) beslutar i sin tur om vilka läkemedel som ska omfattas av förmånerna. Hållbarhet finns inte med bland kriterierna.

LÄKEMEDEL SOM ANVÄNDS inom hälso- och sjukvården upphandlas av landsting, regi-oner och kommuner. Här ger lagen om of-fentlig upphandling möjligheten att ställa hållbarhetskrav. Ingen kan tvinga t ex ett landsting att köpa läkemedel bara på lägsta pris. Valet av läkemedel påverkar även mil-jön på hemmaplan, bland annat genom ut-släpp via avloppsvattnet.

– Kommuner, landsting och regioner kan visa vägen genom sina upphandlingar. Det är ett strategiskt verktyg för bättre miljö både i producentländerna och i Sverige, anser Margareta.

Upphandling av läkemedel viktig för miljön

– Kommuner och landsting kan visa vägen till bättre miljö med sin upphandling av läke-medel, säger Margareta Bergh på Upphandlingsmyndigheten.

Svåra samtal har alla, men hur gör man? Svar finns här.

Fickfakta rätar ut frågetecken BOKTIPS Osäker på vad lagarna om upphandling kräver?

Svaret finns i Fickfakta från AffärsConcept, som innehåll-er mycket matnyttig upphandlingsinformation, den senaste versionen av LOU från 2014 och annan relevant lagstiftning. Dessutom bjuder detta laghäfte på en ordlista.

ǐ Fickfakta beställs på www.affarsconcept.se.

Frågan är komplicerad och det är svårt för enskilda landsting eller regioner att dri-va utvecklingen i en mer miljövänlig rikt-ning. Det kräver bred kompetens och stora volymer för att påverka producenterna.

Upphandlingsmyndigheten ska uppdatera

och utveckla kriterier för upphandling av lä-kemedel i nära samarbete och dialog med olika aktörer, bland annat Läkemedelsverket. Syftet är att det i förlängningen ska leda till att miljöbelastningen även vägs in för läke-medel som distribueras av landets apotek. •


Bristen på vaccin mot kikhosta en larmklocka för ändrade rutiner

VACCIN Systemet för vaccinförsörjning bor-de ses över.

Det anser Anders Blanck, VD för de forskande läkemedelsföretagens bransch-organisation LIF.

– Liknande situationer har inträffat på andra håll i Europa, säger han.

HÖSTEN 2015 UPPSTOD en brist på vaccin mot kikhosta. Det löste sig och alla barn som skulle blev också vaccinerade. Men det inträffade väcker frågor om den svenska beredskapen.

– Det här är det sista som läkemedelsföre-tagen vill ska inträffa. De förlorar intäkter och goodwill, säger Anders.

Därför öppnar han för en dialog med alla berörda, i syfte att hindra att den gångna höstens skrämskott nästa gång blir till ett verkligt problem.

Orsakerna är utredda och redovisas av Anders Tegnell på Folkhälsoinstitutet på annan plats i tidningen. I korthet har till-verkningen blivit allt mer avancerad och koncentrerad till ett fåtal platser i världen, samtidigt som allt fler barn vaccineras. Känsligheten mot oväntade störningar i produktionen har ökat.

Enligt Anders Blanck finns det tre huvud-sakliga vägar att gå i syfte att skapa ett mer stabilt försörjningssystem. Det är att kommu-ner och landsting i avtal tillförsäkrar sig backup genom att t ex kontraktera fler leve-rantörer, buffertlager för att överbrygga bristsituationer och återuppta den statliga tillverkningen av viktiga vacciner.

– Större buffertar och andra avtalsformer kan vara framkomliga vägar, säger Anders som hänvisar till gjorda utredningar när det gäller statlig produktion.

– Frågan var uppe på regeringens bord för ett tiotal år sedan. Man kom fram till att statlig produktion inte längre är en fram-komlig väg, bland annat beroende på att dagens tillverkning är så komplex.

Samtidigt är frågan för omfattande för att lösas av läkemedelsföretagen på egen hand. Det krävs att alla berörda tillsam-mans skapar rutiner som säkerställer till-gången på t ex vaccin mot barnsjukdomar.

– Vi har ett bra samarbete med upphand-lande myndigheter som SKL Kommentus och ansvariga myndigheter. Det ligger i läkeme-delsföretagens intresse att skapa ett robust system, säger Anders Blanck. •

Läkemedelsföretagen om vaccinbristen: – Vi ska medverka till ett mer robust system

– Vi är angelägna om att medverka till att höstens brist på barnvaccin inte upprepas, sä-ger Anders Blank, VD för de forskande läkemedelsföretagens branschorganisation LIF.

VACCIN Höstens problem med leveranser av vaccin mot kikhosta fick ett lyckligt slut.

Mer vaccin kom fram i tid. Enda effek-ten var att några barn fick vänta på be-handling.

– Men det var en larmklocka om att vi måste se över rutinerna, säger statsepide-miolog Anders Tegnell på Folkhälsomyn-digheten.

ENLIGT HONOM FINNS ingen enskilt ansvarig för leveransproblemen. I grunden handlar det om välståndsutvecklingen på global nivå. Allt fler av världens barn blir vacci-nerade, vilket är en stor framgång, men det sätter samtidigt produktionsresurserna under press.

– Att framställa vaccin är en biologisk pro-cess som kan gå fel även om man gör allt rätt.

Det hände i höstas, säger Anders Tegnell.Enligt honom satte det inträffade fingret

på svagheter i det nuvarande systemet för produktion, upphandling och leveranser. Ett arbete, där SKL Kommentus deltar, har in-letts för att skapa nya och mer robusta rutiner.

– Om vi inte gör något riskerar vi en upp-repning med svårare konsekvenser, säger Anders.

Vem som ska tillverka vaccin har debat-terats ända sedan den svenska staten av-yttrade sin egen produktion i början av 1990-talet. Röster har höjts för att staten åter ska ta ansvaret för tillverkningen.

– Det går inte att vrida klockan tillbaka. Att tillverka moderna vacciner är betydligt mer komplicerat än att avd öda virus, för-klarar Anders.

INGET EUROPEISKT LAND har längre kvar till-verkning i statlig regi. Det krävs stora en-heter för att sköta den saken effektivt med senaste teknik och högsta kvalitet. Istället visar det inträffade på att hela leverans-kedjan måste ses över, vilket nu sker.

Samtidigt pågår en debatt om vaccinering-ens vara eller inte vara. Behövs allmänna vaccineringar av stora befolkningsgrupper?

– Smittkoppor har utrotats och polio är snart det, men i övrigt är vaccin vårt bästa och mest kostnadseffektiva försvar mot många allvarliga sjukdomar, svarar Anders.

Lika viktigt är att åtgärden även ger ett skydd för den del av befolkningen som av olika skäl inte kan vaccineras, t ex beroende

på nedsatt immunförsvar. De som blir vac-cinerade kommer inte att smitta andra.

Samtidigt undrar många i den äldre generationen, som själva haft flera barn-sjukdomar, om det är nödvändigt med allmän vaccinering mot mässlingen och annat som de själva fick gå igenom.

– Fortfarande avlider barn i mässlingen i flera europeiska länder. En på tiotusen drab-bas av allvarliga hjärnskador. Förr om åren

orsakade röda hund ganska många hörselska-dor här i Sverige, ger Anders som exempel.

KIKHOSTA ÄR ETT extra känsligt kapitel, efter-som det är en allvarlig sjukdom och barn fortfarande insjuknar i Sverige. Ett uppehåll i vaccineringarna kan leda till att kikhosta åter får fäste. Därför var höstens incident ett extra tydligt larm om att tillgången på viktiga vacciner måste tryggas. •

Bristen på vaccin mot kikhosta hösten 2015 fick ett lyckligt slut, men är en larmklocka för framtiden.

– Om vi inte gör något riskerar vi en upp-repning med svårare konsekvenser, säger Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten.


En blankett om skämmig vaccinering

Region Skåne säkerställer ramavtalens goda effekter REGIONER Region Skåne har skapat en lärande organisation för att följa upp ramavtalen om läkemedel.

– Resultatet är att alla avtal följs upp minst en gång per år och oftare om det är påkallat, säger Berit Nilsson, strate-gisk inköpare för regionens upphandla-de läkemedel.

METODEN FÖR UPPFÖLJNING tillämpas sedan ett par år i all upphandling inom Region Skåne, inte bara för läkemedel.

Arbetet börjar redan när avtalet träder i kraft.

Varje upphandling bedöms utifrån t ex patientsäkerhet, miljöpåverkan och av-talets strategiska betydelse. Med hjälp av flera olika parametrar som vägs samman placeras avtalen in i fyra olika nivåer.

– Varje nivå innehåller ett antal förde-finierade åtgärder, berättar Berit Nilsson.

I princip blir kontrollerna tätare och åtgärderna fler ju högre nivå som tilldelats avtalet. Men samtidigt betyder systemet att inget avtal faller mellan stolarna. Allt följs upp minst en gång per år.

VARJE UPPHANDLARE HAR ansvar för ”sina” avtal och ska dessutom vara observant på

händelser under året, vilka kan föranleda extra insatser. Det är ett levande system där nivåerna kan förändras beroende på

vad som händer under avtalstiden.– Vår erfarenhet är att vi får bättre insyn

i avtalen och hur de fungerar, säger Berit Nilsson.

SYFTET ÄR ATT säkerställa att ingånget avtal hålls och, om det finns avvikelser, att dessa regleras så nära i tiden som de upp-står. Ett exempel på avvikelse kan vara leveransproblem.

– På det här sättet får vi ut de goda ef-fekterna som är målet för ramavtalen och dokumenterar våra erfarenheter för framtida upphandlingar, sammanfattar Berit Nilsson. •

Hur rapporterar dina medarbetare om mutor?Möt kraven på stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden med vår Visselblåsartjänst

Förväntan växer att alla offentliga arbetsgivare ska erbjuda sina medarbetare möjligheten att anonymt kunna anmäla allvarliga missförhållanden och oegentligheter på sin arbetsplats.

Regeringen förbereder även ett lagförslag med krav på att arbetsgivare ska ge sina anställda möjligheten att larma vid allvarliga missförhållanden.

Med Mertids visselblåsartjänst kan arbetsgivare erbjuda sina medarbetare en effektivt tjänst som möter kommande krav på upprätthållen anonymitet för de medarbetare som väljer att använda tjänsten.

Mertids psykologer och jurister har i 15 år levererat Personalstöd till offentliga arbetsgivare och hanterat över 20 000 ärenden. Sedan 2015 erbjuder Mertid AB även en högkvalitativ Visselblåsartjänst.

Läs mer på: www.mertid.se | [email protected] | Tfn. 08-53488180

Hur ska jag berätta om vad kollegan gör?

RAMAVTAL Vaccinering mot sexuellt över-förbara sjukdomar kan vara känsligt för föräldrar till en flicka på elva år.

Carina Edin i Ånge är en av landets skol-sköterskor som sköter saken med finkäns-lighet och en blankett om föräldrarnas samtycke.

DE FLESTA SEXUELLT aktiva människor har eller har haft en HPV-infektion. Det är världens vanligaste sexuellt överförda infektion. I de flesta fall går angreppet obemärkt förbi. Om den ger sig tillkänna så är det vanligen i form av vårtor i underlivet.

HPV, vilket står för humant pappilomvi-rus, kan även orsaka cellförändringar i liv-moderhalsen och i förlängningen cancer.

Idag erbjuds alla flickor i årskurserna fem och sex gratis vaccinering mot HPV-infek-tioner genom skolhälsovården. Vaccinet ger ett nästan 100-procentigt skydd mot de vi-rustyper som kan orsaka cancer.

– Behandlingen kräver föräldrarnas skrift-liga samtycke, påpekar Carin.

FÖR ÄNDAMÅLET HAR SKL Kommentus tagit fram en särskild blankett, som skolhälsovår-den i många kommuner använder.

– Blanketten fungerar bra och hängs ofta upp på kylskåpet som en påminnelse om att

den kräver ett svar, säger Carina. Frågan är känslig för flickorna och svår för föräldrarna att diskutera. Blanketten gör saken konkret.

Men även när föräldrarna lämnat sitt med-givande så gäller det för skolsköterskorna att ta det varligt. Det gör ont att bli vaccinerad.

– Flickorna stressar upp varandra. Man måste vara försiktig och låta dem varva ned efteråt med ett glas saft och en pepparkaka. Tidigare var behandlingen tre sprutor men har minskats till två med ett halvårs mellan-rum, berättar Carina.

Äldre kommer ihåg när barnen vaccine-rades vare sig de ville eller inte. Många minns det med fasa och är fortfarande rädda för sprutor. Det motverkas idag med finkänslig-het, blankett och saft med kaka. •

En viktig blankett i en känslig fråga.



RECEPT Fysisk aktivitet på recept gör nytta.Det visar 15 års erfarenhet av ordina-

tionen.– Receptet fungerar som en överens-

kommelse mellan läkaren och patienten. Följsamheten är 70 procent, vilket är sam-ma som för recept på läkemedel, säger Lena Kallings, utbildningsledare för häl-sopedagogprogrammet på GIH, Gymnas-tik- och idrottshögskolan.

FYSISK AKTIVITET PÅ recept, FaR, lanserades för 15 år sedan, på initiativ av föregångaren till Folkhälsomyndigheten som efter en utredning startade projektet ”Sätt Sverige i rörelse”. Som en del av satsningen medverkade SKL Kommentus till att ta fram blanketter med samma utseende som vanliga recept. Lena Kallings deltog i utvecklingsarbetet.

En återkommande fråga har varit varför det behövs ett papper för att människor ska akti-vera sig. Räcker det inte med läkarens munt-liga uppmaning?

– Receptet understryker allvaret i ordinationen. Det finns även något att peka på som gör det lättare att avsätta tid för träning, svarar Lena Kallings.

Vid det här laget finns ett rejält vetenskapligt stöd för att recepten fungerar. Det har bland annat gjort flera kliniska studier. Det visar sig att skriftlig ordination på papper gör stor skillnad.

I EN AV STUDIERNA utrustades patien-terna, som fått fysisk aktivitet på recept, med stegräknare. Deras re-sultat jämfördes med en kontroll-grupp som bara fått muntliga råd av läkaren, vilket kallas miniintervention.

Med recept gick patienterna 30 procent mer, med muntlig ordination blev resultatet 17 pro-cents ökning. Det visade sig också att ju inten-sivare aktivitet som ordinerades, desto större effekt hade receptet.

På senare år har stillasittande uppmärksammats som en hälsorisk. Även här visar FaR goda resultat. Med recept minskade stillasittandet med två timmar om dagen jämfört med en timme för dem som fått muntliga råd.

EFTER FRAMGÅNGARNA MED fysisk akti-vitet på recept har andra områden följt efter. I dag skriver läkarna ut recept för bl.a. rökavvänjning, natur och kultur.

– Med en allt äldre och allt mer stillasittande befolkning måste vi satsa på förebyggande hälsovård. Det handlar både om ekonomi och

om livskvalitet, säger Lena Kallings.Uppgifterna om forskningsresultaten är

hämtade ur boken ”FaR - individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet”. Den kan laddas ned gratis på www.folk-halsomyndigheten.se. Fakta och vägled-

ning om hur FaR används i praktiken finns på www.fyss.se.

– Receptblock för FaR finns på lager och kan beställas i vår webbutik. Det finns även möjlighet att lägga in blanketten i datasys-tem för egen utskrift, säger Ann-Christine Wahlberg, ansvarig för böcker och blanketter på SKL Kommentus. •

För snart tio år sedan startade Nynäs-hamns kommun en folkhälsofond.

När sjukskrivningarna ökar är kommu-nen väl förberedd. Flera insatser är redan gjorda och nu startar ett omfattande pro-jekt för att göra kommunens medarbetare långtidsfriska.

– Det är både roligare och mer lönsamt att satsa på hälsa, säger kommunstyrel-sens ordförande Anna Ljungdell.

FOLKHÄLSA Folkhälsofonden skapades 2006. Sedan dess har kommunen avsatt åtta mil-joner kronor om året. Pengarna används till olika satsningar för bättre hälsa.

Hittills har satsningarna riktat sig till

invånarna. Exempel är hjälp att sluta röka, hälsoprojekt i skolorna och bygget av världens längsta idrottsplats för utom-husträning.

Befolkningen är något äldre än i övriga Stockholms län. Därför har det även gjorts särskilda satsningar för den här gruppen. Ensamhet är ett stort problem och en av åt-gärderna är en fixartjänst som hjälper äldre med olika saker och på samma gång erbjud-er sällskap.

– Det är ett långsiktigt arbete, men vi ser positiva tecken på att åtgärderna fungerar, säger Anna.

Nynäshamns kommun fick Psynkpriset 2013 i kategorin socioekonomi. Det utdelas

av Uppdrag Psykisk Hälsa som är en gemensam satsning av reger-ingen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Men även om många i Nynäs-hamn mår bättre, ökar sjuk-skrivningarna på grund av stress och psykisk ohälsa även här. Genom att kommunen var för-utseende och inrättade en folk-hälsofond finns resurser att an-gripa problemet.

Vid årsskiftet ökade satsning-en på det systematiska arbetsmil-jöarbetet. Särskilda insatser görs för att utbilda chefer, ge dem mer

administrativt stöd och begränsa antalet medarbetare per chef. Hela organisationen involveras i det treåriga folkhälsoprojektet ”Laget, jaget och uppdraget”.

– Om medarbetarna mår bra och trivs på jobbet gör de ett bätt-re arbete. Det spiller även över på elever, brukare och andra invå-nare, säger Anna.

Om projektet ”Jaget, laget och uppdraget” faller väl ut är tan-ken att metoderna ska spridas till andra så att sjukfrånvaron minskar på fler arbetsplatser än kommunen. •

Recept på fysisk aktivitet uppfattas lika viktigt som recept på mediciner

Den som får träning på recept tar det på betydligt större allvar än om läkaren bara rekommenderar fysisk aktivitet.

Folkhälsofonden i Nynäshamn sätts in mot ökade sjukskrivningar

Recept på fysisk aktivitet finns på lager hos SKL Kommentus.

– Receptet gör att det finns något att peka på, som gör det lättare att avsätta tid för trä-ning, säger Lena Kallings, forskare på GIH.

– Om projektet faller väl ut är tanken att metoderna ska spridas till andra, säger Anna Ljungdell, kommu-nalråd i Nynäshamn som storsatsar på att minska sjukfrånvaron.


www.lanabdesign.se

STANDARDTYGER

Testade enligt EN1335 part 1, 2 och 3.

| Bästa möjliga komfort i arbetet. |

| LD 6340 |

| LD 6135 |


RAMAVTAL Arbetsbördan är stor på landets social-förvaltningar.

Det kan leda till att man inte hinner följa upp HVB-hem i den omfattning som vore önskvärt.

– Därför har vi upphandlat uppföljandekon-troll med ett ramavtal, berättar Jenny Åberg, projektledare på SKL Kommentus.

RAMAVTALET BLIR DET första i sitt slag. Tjäns-ten med tillhörande rutiner och mallar har utvecklats av SKL Kommentus i sam-arbete med kommuner och leverantörer.

Kontrollerna utförs av konsulter och följer en mall som fungerar oavsett om verksamhetens inriktning gäller barn, familjer eller vuxna med beroende.

Den nya tjänsten kan avropas av alla som ansluter sig till avtalet och är inte knuten till de centrala ramavtal för HVB-hem som SKL Kommentus erbjuder.

– Uppföljandekontrollen kan även användas när kommunen träffar egna avtal direkt med HVB-hem, säger Jenny.

Uppföljningen följer en mall, så att alla relevanta frågor blir ställda och besvara-de. Syftet med det är att säkerställa hem-mens kvalitet och att avtalsvillkoren är uppfyllda. Det handlar bland annat om metoder, säkerhet, bemanning, kompe-tens och rutiner.

Uppföljandekontrollerna är inte kopplade till IVO:s uppdrag utan syftar till att följa upp de ramav-tal och överenskommelser som kommunerna har med vårdgivarna.

De placerade och HVB-hemmens personal får dessutom anonymt besvara en enkät.

– Kontrollerna är ett önskemål från många HVB-hem. De satsar mycket arbete på att skapa

kvalitetssystem och svara på förfråg-ningsunderlag som i många fall är om-fattande. För dem är det viktigt att kom-munerna även följer upp hur det fungerar i praktiken, säger Jenny.

DET FINNS FLERA fördelar med att upphandla tjänsten med ett ramavtal. Genom att kon-trollerna följer en mall blir kostnaderna förutsägbara. Om flera kommuner place-rar på samma HVB-hem kan insatserna samordnas. Vidare blir kontrollanterna specialister inom området och med ett strukturerat arbetssätt kan mallen finjus-teras utifrån vunna erfarenheter.

Anbuden öppnades i januari och ramav-talet Uppförandekontroll inom social-tjänsten 2014 beräknas vara tillgängligt från februari månad. Det ingår i ramav-talsområdet Vård och Omsorg. •

Första ramavtalet i sitt slag:Uppföljandekontroll av HVB-hem

Ramavtal för HVB ger långsiktighet och trygghet HVB Branschorganisationen Svenska Vård, som företräder utfö-rare i social omsorg, är positiv till den ökade användningen av nationella ramavtal för upphandling av HVB-hem och sociala placeringar.

– Det ger en långsiktighet i relationerna som gagnar båda parter, säger Dan Nilsson, förbundsdirektör för Svenska Vård.

ÄVEN OM RAMAVTALEN blir fler och täcker ett allt större område, så tror han att direktupphandlingarna även i framtiden kommer att dominera, särskilt i närtid med tanke på tillströmningen av ensamkommande flyktingbarn.

– Men SKL Kommentus ramavtal kommer förhoppningsvis att få en spridningseffekt och påverka även direktupphandlingarna, säger Dan Nilsson.

Han ser flera fördelar med nationella ramavtal. Den omedelbara effekten är att de administrativa kostnaderna sjunker rejält, både för kommuner och vårdgivare.

Genomsnittskommunen har 17 000 invånare och upphandlingar inom HVB-området är resurskrävande.

– Det räcker med en förhandling istället för 70 och det blir färre överprövningar i samordnade upphandlingar där de relevanta kraven finns med, sammanfattar Dan Nilsson.

För utförarna ger ramavtalen större trygghet och långsiktiga relatio-ner. Samtidigt ökar kvalitetskraven, vilket Svenska Vård välkomnar. Bland annat deltar man i arbetet vid standardiseringsinstitutet SIS med att utveckla en svensk standard för HVB-hem.

SKL KOMMENTUS HAR även upphandlat ett ramavtal för uppföl-jandekontroll. Här är Svenska Vård försiktigt optimistiska.

– Våra medlemmar har redan idag många kontroller av IVO, Arbetsmiljöverket och kommunerna. Om det här fungerar som avsett, så betyder den samordnade uppföljandekontrollen minskad belastning på HVB-hemmen, säger Dan Nilsson.

Modellen med nationella ramavtal håller även på att sprida sig till andra områden, t ex vård av vuxna

missbrukare. Men samtidigt finns tankar och försök med att införa LOV, lagen om

valfrihetssystem, vilket blir en utmaning för framtida ramavtal.

I sammanfattning anser Svensk Vård att nationella ramavtal för

HVB-placeringar är en bra modell för kommuner, utförare och fram-förallt för de placerade. •

Dan Nilsson, förbundsdirektör Svensk Vård.

– Ramavtalet om uppföljandekon-troll av HVB-hem kan även användas för kommunens egna upphandlingar, säger Jenny Åberg.


5 års Nybilsgaranti med fri körsträcka • 5 års Vägassistans • 3 års Vagnskadegaranti Bränsleförbrukning vid blandad körning: Tucson (1,6 T-GDI M6 Comfort 4WD) 7,6 l/100 km, CO2 177 g/km. Bilen i bild är extrautrustad. Leasingförslag via Hyundai Finans: 4,35%, 36 mån,första hyra 20%, restvärde 50%, 6 000 mil Angivet pris motsvarar nettopris exkl. moms grund enligt avtal Kommentus 2014-2. Månadskostnad exklusive moms.

Hyundai Tucson som tjänstebil

Hyundai Tucson är tjänstebilen som gör sig lika bra påjobbet som på fritiden. Välj mellan massor av utrustningredan från start. Läs mer på Hyundai.se/tjanstebil.

Hyundai Tucson 1,6 T-GDI M6 Comfort 4WDAvtalspris från 196 011 kr exkl. momsLeasingkostnad från 2 093 kr/mån exkl. moms

SKL Kommentus Inköpscentral Fordon 2014-2

HY1602_Tucson_Tjanstebil_246x170_SKL_Kommentus.indd 1 2016-02-16 10:14


RAMAVTAL DE PÅBÖRJADE UPPHANDLINGARNA

gäller HVB för ensamkommande barn, vux-na missbrukare och konsulentstödd familje-hemsvård.

– Vi har genomfört en förstudie som byg-ger på erfarenheter från vårt nuvarande nationella ramavtal och upphandlingar som vi gjort på uppdrag av Kommunförbundet Skåne, berättar Frida Skårner.

Landets kommuner inbjuds att delta i tre avtalsgrupper, en för varje område. I arbetet ska synpunkter även inhämtas från bl.a. In-spektionen för vård och omsorg (IVO) och från branschen.

Avtalsgrupperna kommer att börja arbeta under våren 2016 och tidplanen är att ramav-talen är färdiga att avropa i juni 2017. I van-lig ordning har tre månader avsatts för even-tuella överprövningar.

ERFARENHETEN AV DET befintliga nationella ra-mavtalet HVB Barn och Unga 2013 är att gemensam upphandling bidrar till högre kvalitet med större möjligheter till struk-turerad uppföljning. Den samordnade upp-

Tre nya ramavtal inom SocialtjänstenGemensam upphandling av externa placeringar inom socialtjänsten har visat sig fungera bra.Nu utvidgas metoden till fler former av boenden.

– Vi har påbörjat upphandling inom ytterligare tre områden, säger Frida Skårner, projektledare på SKL Kommentus Inköpscentral (SKI).

• HVB Ensamkommande barn 2016• HVB Vuxna med missbruk 2016• Konsultentstödd familjehemsvård 2016

Ovanstående genomförs som ombuds-upphandlingar. Det innebär att kommu-nerna ger SKI i uppdrag att genomföra upphandlingarna och att kommunerna ansvarar för användningen av ramavtalen. SKI genomför upphandlingen på uppdrag av de kommuner som är intresserade och medverkar tillsammans med kommunen i avtalsuppföljning mm.

Frågor om intresse att uppdra åt SKI att genomföra dessa upphandlingar kommer att skickas till kommunernas socialförvalt-ningar under februari.

ǐ Jenny Åberg, projektledare för upphandlingen som nås på telefon 040 661 62 16 och e-post [email protected]

Fakta om upphandlingarna

handlingen sparade 34 miljoner kronor i administrativa kostnader för medverkan-de kommuner och leverantörer. Under hela avtalstiden minskas kommunernas kostnad med cirka 41 miljoner kr jämfört

med ordinarie priser.– Målet är samma för dessa upphandlingar,

med andra ord högre kvalitet till lägre kost-nad, säger Frida Skårner. •

– Målet för de nya upphandlingarna är högre kvalitet till lägre kostnad, säger Frida Skårner. Det blev verklighet i ramavtalet för HVB-hem.


Certifierad leverantör

Kunskap växer inte på träd

AV Syd är en av Sveriges största återförsäljare av interaktiva skrivtavlor. Vi är certifierade leverantörer för flera av de ledande varumärkena.AV Syd AB | Pilotgatan 7, 212 39 Malmö

Tel: 040-19 00 70 (Malmö), 08-19 00 70 (Stockholm), 031-19 09 70 (Göteborg) | Fax: 040-19 00 [email protected] | www.avsyd.se

Teknik för pedagogik

AV Syd har en lång erfarenhet av pedagogiska hjälpmedel. Vi har levererat ljud- och bildteknik till skolor i över två decennier. I dag är vi en av landets största leverantörer av teknik i pedagogiska miljöer och en samarbets partner hela vägen från planering till installation och underhåll. Vi erbjuder också utbildning och inspiration för hur du på olika sätt förenar teknik med pedagogik!

Prova det senaste inom interaktiv undervisning och prata pedagogik med våra experter!

Välkommen till monter D28 & D29!

När teknik och pedagogik får samspela skapas nya förutsättningar att väcka elevernas engagemang och intresse för det egna lärandet. Moderna tekniska hjälpmedel låter eleven vara delaktig och medskapande i det dagliga arbetet. Med vår hjälp lägger du en god grund för lärandet och tar bättre vara på dina elevers nyfikenhet.

AV Syds experter delar med sig av sin kunskap om såväl utrustning och programvara som nya metoder och pedagogiska möjligheter hos den nya tekniken. Vi visar dig hur du på bästa sätt skapar undervisningsmaterial och utnyttjar olika presentationstekniska finesser. Vi visar också hur du kan underlätta och uppmuntra till deltagande med hjälp av olika specialtillbehör, såsom bärbara datorer, läsplattor och mobiltelefoner.

Välkommen till oss!

tapp

ergeist

.se

AV Syd AB | Pilotgatan 7, 212 39 Malmö Tel: 040-19 00 70 (Malmö), 08-19 00 70 (Stockholm), 031-19 09 70 (Göteborg) Fax: 040-19 00 71 | [email protected] | www.avsyd.se

Prova gärnavår webbshop!

DIN TOTALLEVERANTÖR INOM LJUD & BILD

AV Syd har än en gång tecknat avtal med SKL Kommentus Inköpscentral gällande bild och ljudteknik. Avtalet omfattar audio-/videoprodukter för olika typer av konferensrum och videokonferenser med tillhörande tjänster för att få en helhets- lösning.Avtalet ska tillgodose behov av produkter för ljud och bild i befintliga eller nya mötes- och konferensrum, utbildnings- och hörsalar, vård- och tele- medicinska rum samt i andra sammanhang och situationer där verksamheten har behov av dessa produkter.

Förutom lösningar för videokonferenser omfattas också produkter så som TV-apparater, kameror, projektorer, interaktiva skrivtavlor och produktnära tjänster med mera.

Vi är din totalleverantör hela vägen från beställning och installation till utbildning och service.

Tveka inte att kontakta oss så hjälper vi dig.

Avtal för videokonferenslösningar, produkter och tjänsterKunskap växer inte på trädAV Syd är idag en av landets största leverantörer av teknik i pedagogiska miljöer och en samarbetspartner hela vägen från planering till installation och underhåll. Vi erbjuder också utbildning och inspiration för hur du på olika sätt förenar teknik med pedagogik!

Certifierad leverantörAV Syd är en av Sveriges största återförsäljare av interaktiva bild- och ljudprodukter. Vi är certifierad leverantör för flera av de ledande varumärkena.

Anders Norén Utbildningsansvarig AV Syd

160113_Annons SKL Kommentus.indd 1 14/01/2016 08:53

Ram

avta

lsle

vera

ntör

Certifierad leverantör

Kunskap växer inte på träd

AV Syd är en av Sveriges största återförsäljare av interaktiva skrivtavlor. Vi är certifierade leverantörer för flera av de ledande varumärkena.AV Syd AB | Pilotgatan 7, 212 39 Malmö

Tel: 040-19 00 70 (Malmö), 08-19 00 70 (Stockholm), 031-19 09 70 (Göteborg) | Fax: 040-19 00 [email protected] | www.avsyd.se

Teknik för pedagogik

AV Syd har en lång erfarenhet av pedagogiska hjälpmedel. Vi har levererat ljud- och bildteknik till skolor i över två decennier. I dag är vi en av landets största leverantörer av teknik i pedagogiska miljöer och en samarbets partner hela vägen från planering till installation och underhåll. Vi erbjuder också utbildning och inspiration för hur du på olika sätt förenar teknik med pedagogik!

Prova det senaste inom interaktiv undervisning och prata pedagogik med våra experter!

Välkommen till monter D28 & D29!

När teknik och pedagogik får samspela skapas nya förutsättningar att väcka elevernas engagemang och intresse för det egna lärandet. Moderna tekniska hjälpmedel låter eleven vara delaktig och medskapande i det dagliga arbetet. Med vår hjälp lägger du en god grund för lärandet och tar bättre vara på dina elevers nyfikenhet.

AV Syds experter delar med sig av sin kunskap om såväl utrustning och programvara som nya metoder och pedagogiska möjligheter hos den nya tekniken. Vi visar dig hur du på bästa sätt skapar undervisningsmaterial och utnyttjar olika presentationstekniska finesser. Vi visar också hur du kan underlätta och uppmuntra till deltagande med hjälp av olika specialtillbehör, såsom bärbara datorer, läsplattor och mobiltelefoner.

Välkommen till oss!

tapp

ergeist

.se

AV Syd AB | Pilotgatan 7, 212 39 Malmö Tel: 040-19 00 70 (Malmö), 08-19 00 70 (Stockholm), 031-19 09 70 (Göteborg) Fax: 040-19 00 71 | [email protected] | www.avsyd.se

Prova gärnavår webbshop!

DIN TOTALLEVERANTÖR INOM LJUD & BILD

AV Syd har än en gång tecknat avtal med SKL Kommentus Inköpscentral gällande bild och ljudteknik. Avtalet omfattar audio-/videoprodukter för olika typer av konferensrum och videokonferenser med tillhörande tjänster för att få en helhets- lösning.Avtalet ska tillgodose behov av produkter för ljud och bild i befintliga eller nya mötes- och konferensrum, utbildnings- och hörsalar, vård- och tele- medicinska rum samt i andra sammanhang och situationer där verksamheten har behov av dessa produkter.

Förutom lösningar för videokonferenser omfattas också produkter så som TV-apparater, kameror, projektorer, interaktiva skrivtavlor och produktnära tjänster med mera.

Vi är din totalleverantör hela vägen från beställning och installation till utbildning och service.

Tveka inte att kontakta oss så hjälper vi dig.

Avtal för videokonferenslösningar, produkter och tjänsterKunskap växer inte på trädAV Syd är idag en av landets största leverantörer av teknik i pedagogiska miljöer och en samarbetspartner hela vägen från planering till installation och underhåll. Vi erbjuder också utbildning och inspiration för hur du på olika sätt förenar teknik med pedagogik!

Certifierad leverantörAV Syd är en av Sveriges största återförsäljare av interaktiva bild- och ljudprodukter. Vi är certifierad leverantör för flera av de ledande varumärkena.

Anders Norén Utbildningsansvarig AV Syd

160113_Annons SKL Kommentus.indd 1 14/01/2016 08:53

HJÄLPMEDEL HAN HAR SJÄLV haft polio och fick med åren problem med att äta. För att värna sin självständighet konstruerade han en lösning.

Ur uppfinningen kom företaget Bestic AB. Äthjälpmedlet med samma namn har på bara tre år gått från att uppfattas som en robot till att bli ett uppskattat stöd för allt fler som behöver hjälp att äta.

Själva produkten är en arm som styrs med tryck på en enda knapp. Den är närmast självinstruerande och kan styras till att plocka upp det man vill äta med en sked.

– Att bli matad är ett intrång i den per-sonliga integriteten. Med Bestic bestämmer man själv vad och i vilken takt man äter, säger Catharina Borgenstierna som är VD för bolaget.

UNDERNÄRING ÄR ETT stort problem inom äld-revården. En orsak är att äldre tar längre tid på sig och behöver äta oftare för att få i sig tillräckligt mycket.

– Den tiden finns inte alltid i vården och stressad personal gör inte situationen bätt-re, säger Catharina.

Med Bestic kan vårdtagarna äta själva i egen takt. Istället för matning kan det bli samtal, väl så viktigt för välbefinnandet. Dessutom kan man själv äta mellanmål som personalen har ställt fram.

NU FINNS ÄVEN ett hjälpmedel för drickande. Det heter Drinc och gör det enklare att dricka

när man själv önskar, istället för att ringa efter personal.

– Hjälpmedlen måste vara en del av ett helhetstänkande, understryker Catharina.

Som exempel gäller det att tidigt lära sig se tecken på undernäring, så att hjälpmedlen kan sättas in i tid. Utbildning om detta är en del av Bestics arbetsmetod.

DEN TREDJE PRODUKTEN i företagets portfölj är en katt, utvecklad av robotik- och vårdforskare vid Mälardalens Högskola. Den heter JustoCat och används i demensvården. Katten andas, spinner och jamar och väcker minnen från förr.

Om funktionen verkar bekant, så finns det redan en liknande produkt, en säl. Men hur många har personliga minnen av en säl? Däremot har de flesta personliga erfarenhet-er av katter, vilket visar sig genom att även svårt dementa börjar berätta om sådant de har upplevt tillsammans med katter.

– Katten är ett redskap för interaktion och kommunikation, säger Catharina.

Bestics olika produkter visar på en annan utveckling av hjälpmedel än robotar som ersätter människor. Istället handlar det om redskap som befrämjar självständighet och ger utrymme för det som är viktigare, t ex samtal istället för matning.

– Upphandling av hjälpmedel och väl-färdsteknologi kommer fortsatt vara ett intressant område för nationella upphand-lingar anser Conny Callin, marknadschef, SKL Kommentus. •

Personlig integritet är att kunna äta självNär Bestic presenterades 2012 var det en och annan som reagerade negativt. Hjälpmedlet uppfattades som en robot för matning av patienter.

– Att kunna äta själv är oerhört viktigt för den personliga integriteten, säger uppfinnaren Sten Hemmingsson.

Sten Hemmingsson med det äthjälpmedel som han konstruerade för sitt eget behov och som blev företaget Bestic.

”Katten är ett redskap för in-teraktion och kommunikation”

Justocat spinner och andas som en riktig katt. Den tröstar och uppskattas av dementa.

– Att bli matad är ett intrång i den personliga integri-teten, säger Catharina Borgenstierna, VD för Bestic.

www.suppliesteam.se [email protected] 08 736 18 00

Supplies Team är en heltäckande leverantör inom IT, telekom, dokument samt tillbehör och förbrukningsmaterial.

ProTouch™Slimmad modern design för optimal avlastning.

SKL80071.indd 1 2016-01-07 14:45:02



Returadress:SKL Kommentus Inköpscentral AB117 99 Stockholm

LEKMATERIAL PÅ SENARE ÅR har det kommit larm om att det kan finnas farliga ämnen i leksa-ker. Mest uppmärksammat är mjukgörare i plaster, hormonstörande ftalater som kan orsaka sterilitet. Därför ingår leksaker i sats-ningen Giftfri förskola som allt fler kommu-ner ansluter sig till. Och därför var miljön ett viktigt kriterium vid SKL Kommentus upp-handling av lekmaterial.

– Barn är känsligare för exponering av skadliga ämnen vilket gör det extra viktigt att kontrollera leksaker, säger Pierre Lennarts-son på Lekolar som är en av leverantörerna i ramavtalet Lekmaterial 2013.

Lekolar kräver att alla leverantörer lämnar dokumentation om gjorda tester och vilka äm-nen som finns i produkterna. Det fungerar i de flesta fall, men nyligen upptäckte en av företa-gets tekniker att något inte stämde med infor-mationen från en stor tillverkare.

– Vi skickade produkten till laboratorium för analys. Den visade sig innehålla för höga halter av ett ämne som misstänks vara skadligt. Produkten har tagits bort från vårt sortiment och vi för nu en diskussion med tillverkaren, berättar Pierre.

Det är inte det lättaste att få gehör från ett

internationellt storföretag. Men det under-lättar att Lekolar har landets alla kommuner i ryggen. Tillsammans är kommunerna en så stor kund att även stora aktörer lyssnar.

Samtidigt låter det tråkigt att kritiskt granska något så roligt som leksaker. Men att det skulle sluta med att barnen leker med kottar, håller inte Pierre med om.

– Titta på vårt sortiment. Här finns bortåt 13 000 produkter och en stor andel uppfyller baskraven i Upphandlingsmyndighetens kriterier, säger han.

Att han säger en stor andel beror på att det är många artiklar som inte omfattas av kri-terierna för Giftfri förskola men däremot uppfyller allt lagstadgade krav.

SKILLNADEN JÄMFÖRT MED att den enskilda för-skolan handlar leksaker i närmaste butik, är att det finns en leverantör som har ansvar enligt ramavtalet.

– Skulle vi misslyckas med att uppfylla kraven så är det vi som ska rätta till det, inte den upphandlande kommunen, säger Pierre Lennartsson.

Samtidigt pekar han på ett annat problem. För miljöns skull är det frestande att återvinna

gamla leksaker. I vissa fall fungerar det bra, i andra så får man in produkter tillverkade när ingen reflekterade över att mjukgörare kunde vara farliga. Det gäller att vara observant.

Som tidigare nämndes finns kriterier för leksaker från Upphandlingsmyndigheten. Dessa heter Kravpaket giftfri förskola. Baskraven är tuffare än EU-direktiven och utöver det finns två ännu striktare nivåer – avancerat och spjutspets.

– Vi arbetar för att det ska finnas uppgifter i vår webbshop om nivån för varje produkt. Idag uppfyller en stor andel åtminstone baskraven, säger Pierre Lennartsson på Lekolar.

UNDER VÅREN/SOMMAREN 2015 genomfördes ett stickprov på SKI:s lekmaterialavtal där ke-

misk analys av åtta varuprover från en av ramavtalsleverantörerna gjordes. I ett av proven fann man höga halter av ett kemiskt ämne som fanns med som skall-krav i upp-handlingen. Följden blev att leverantören genast tog bort produkten från webbshopen samt återkallade och återbetalade till de enheter som beställt produkten.

– Miljöanpassad upphandling handlar inte enbart om att ställa krav. Uppföljning av ställda miljökrav är en viktig förutsätt-ning för att upprätthålla principen för li-kabehandling samt för att säkerställa att man får det man har krävt i upphandling-en, säger Peter Nohrstedt, hållbarhetsan-svarig på SKL Kommentus. •

Vem har ansvaret om det finns gift i förskolans leksaker?Kraven är högt ställda i EU-direktivet för leksaker.

Ändå finns risken att produkter med skadligt innehåll slinker igenom.– Vi misstänkte att innehållsdeklarationen för en produkt inte stämde

och lät göra en analys. Den visade otillåtet höga halter av ett skadligt ämne, berättar Pierre Lennartsson, miljöansvarig på Lekolar.

• Annonsförmedlingstjänster 2014 • Arbetsplatser, klienter och surfplat-

tor 2012 • Avfallskärl 2014 • Banktjänster 2012 och 2012-2 • Beläggningsarbeten Skåne 2013 • Bemanningstjänster 2012 • Bemanningstjänster sjuksköterskor

Skåne 2012 • Bevakning och larmtjänster 2012 • Bränslepellets 2013-2 • Datormaterial inkl. tonerkassetter

2012 och 2012-2 • Dryckesautomater 2013 • dTp-vaccin DOS 5 2015 • Däck och däcktjänster Skåne 2013• Eldningsprodukter och drivmedel i

bulk 2015• Elenergi 2013-2, 2013 och 2014 • Elevdatorer och surfplattor 2012 • Energikonsulter 2013 • Enskilda omsorgsplatser Skåne 2012 • Enskilda platser för omsorg och

behandling för psykiskt funktions-

nedsatta Skåne 2012 • Enskilda platser för personkrets

LSS Skåne 2012 • Entrémattor 2014 • Flytt och transport STIC 2014 • Fordon 2014-2 • Fordon beställ direkt 2014• Företagshälsovård STIC 2014 • Förhyrning av lokaler 2014• Förmedlingstjänst av tekniska

konsulter STIC 2015 • Förpackningsprojektet 2013 • Försäkring av tjänstepension 2012-2 • Handledning Skåne 2012 • Hjälpmedel för kognitivt stöd och

kommunikation 2013• HPV Vaccin 2013 • HVB – Barn och Unga 2013 (ombud) • HVB – Barn och unga Skåne 2012 • HVB – Vuxna med missbruk Skåne 2012 • Hygien – papper och plastmaterial

2013 • Inkassotjänster 2011 • IT-Konsulttjänster 2012

• Juridiska tjänster Skåne 2012 • Järnhandelsvaror 2012 och 2013-2 • Konsulentstödd familjehemsvård

Skåne 2012 • Kontorsmaterial 2014• Kopieringspapper inkl. pall 2014• Korttidsboende STIC 2014 • Ledningsrenovering VA-ledningar

STIC 2014 • Lekmaterial 2013 • Lekplatsutrustning 2013 • Litteratur 2013 • Ljuskällor 2012 • Läkemedel ett – Gaucher 2012 • Läromedel 2014 • Medel för disk- och spol-

desinfektion 2014-2 • Möbler 2013 • Offentlig belysning STIC 2015 • Park- och lekmaterial 2012 –

Barnvagnar • Park- och lekmaterial 2012 – Cyklar • Parkmaskiner och gräsklippare

2012-2

• Pensionsadministration 2012-2 • Persontransport STIC 2014 • Postförmedlingstjänster 2013 och

2013-2• Programvaror och programvaror

som molntjänst 2014 • Rekryteringstjänster 2013 • Resebyråtjänster 2014 • Skolmaterial 2012 och 2012-2 • Stationstankning 2014 • Storköksutrustning 2012

och 2012-2 • Städredskap och rengöringsmedel

2012 och 2012-2 • Stödboende 2013 (ombud) • Tidningar och tidskrifter 2012• Trygghetslarm och larm mottagning

2012 • Trygghetslarm med tillhörande

tjänster 2015• Uppföljandekontroll av etiska och

sociala krav 2014 • Upphandling e-arkiv 2013 • Vaccin enligt det nationella barn-

vaccinationsprogrammet 2013 – Upphandling A och B

• Vagnparksfinansiering 2012 och 2012-2

• Vagnsparksfinansiering operationell leasing 2014-2

• VA-material 2012 och 2013-2 • Videokonferenslösningar,

produkter och tjänster 2013 • Vitvaror 2012 och 2013-2 • Vitvaror Skåne 2013 • Vägmärken 2012 och 2013-2 • Vägsalt och dammbindning 2014 • Vägsalt (vintervägsalt) 2014-2• Yrkeskläder och skor 2012-2 • Öppenvårdsverksamhet

Skåne 2012

Grön = regionala ramavtal huvudsakligen i Skåne län.

Blå = regionala ramavtal för kommu-ner i Stockholms Inköpscentral

Nästa nummer har temat Hållbarhet - som vi tar med till Almedalen.

SKL Kommentus Inköpscentral erbjuder färdiga ramavtal som kan avropas utan risk för över prövning. Vill du avropa från ett ramavtal, kontakta den inköpsansvariga på din myndighet. Här är gällande ramavtal. Mer information om avtalen finns på www.sklkommentus.se

Färdiga ramavtal från SKL Kommentus Inköpscentral

Pierre Lennartsson och Ing-Marie Lavin arbetar för säkrare leksaker hos ramavtalsleverantören Lekolar.

Documents

SKL Kommentus Just nu nr 1:16