Socialförsäkringen i siffror 2021

Social försäkringen i siffror 2021

Psykiska sjukdomar var fortfarande den vanligaste diagnosen i pågående sjukfall för både kvinnor och män i slutet av 2020. Läs mer på sidan 59

Dagarna med ersättning för vab ökade pandemiåret 2020 med 24 procent jämfört med år 2019. Läs mer på sidan 28

Försäkringskassan 2021ISSN: 1650-2248ISBN: 978-91-7500-406-8FK 141Grafisk form: Monica McEwenGrafisk produktion: bergkomm.seTryckeri: Taberg Media Group, Taberg, 2021Typsnitt: Neue Haas Grotesk, Chronicle

Försäkringskassan103 51 StockholmTelefon 08-786 90 00E-post: [email protected] statistik om socialförsäkringen finns på Försäkringskassans webbplats www.forsakringskassan.se/statistik

Socialförsäkringen i siffror 2021 kan beställas som tryckt publikation via e-post till:[email protected] är 120 kronor exklusive moms och porto.

Förord

Försäkringskassan är en av Sveriges 28 statistikansvariga myndigheter och publicerar officiell och annan statistik inom socialförsäkringsområdet. Det innebär att Försäkrings-kassan ska utveckla, framställa och sprida objektiv och allmänt tillgänglig statistik för allmän information, utredningsverksamhet och forskning. Som del i detta uppdrag ger Försäkringskassan årligen ut Socialförsäkringen i siffror som syftar till att med statistik och kommentarer redovisa ersättningar som administreras av myndigheten.

Socialförsäkringen är ett naturligt inslag i de flestas liv. Den har stor betydelse inte bara för människors trygghet och välfärd utan också för samhällsekonomin. De totala utgifterna för de försäkringar och bidrag som administrerades av Försäkringskassan utgjorde år 2020 cirka 246 miljarder kronor, eller motsvarande 5 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP).

Många medarbetare på Försäkringskassan har deltagit i arbetet med Socialförsäkringen i siffror 2021. Ulrik Lidwall har skrivit kapitlen om Socialförsäkringens mottagare, Ekono-misk trygghet vid sjukdom och Annan utbetalning samt varit redaktör för publikationen. Maria Corin och My Järnefelt har skrivit kapitlet om Socialförsäkringens utgifter och Magdalena Kubien kapitlen om Ekonomisk trygghet för familjer och barn och Ekono-misk trygghet vid funktionsnedsättning.

Stockholm juni 2021

Nils Öberg Generaldirektör

Innehåll

Socialförsäkringens mottagare 8

Socialförsäkringens utgifter 13

Ekonomisk trygghet för familjer och barn 19Barnbidrag 19Föräldrapenning 21Graviditetspenning 26Tillfällig föräldrapenning för vård av barn 28Tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption 31Tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar 33Tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn har avlidit 35Underhållsstöd 36Bostadsbidrag 39

Ekonomisk trygghet vid funktionsnedsättning 42Vårdbidrag 42Omvårdnadsbidrag 45Merkostnadsersättning för barn 47Handikappersättning 49Merkostnadsersättning för vuxna 51Assistansersättning 53Bilstöd 56

Ekonomisk trygghet vid sjukdom 58Sjukpenning 58Arbetslivsinriktad rehabilitering 63Aktivitetsersättning och sjukersättning 65Bostadstillägg till personer med aktivitetsersättning eller sjukersättning 71Arbetsskadeersättning 73Närståendepenning 75Tandvård 77

Annan utbetalning 80Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning 80Etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning 82

Publicerat av Försäkringskassan 85

SOCIALFÖRSÄKRINGEN I SIFFROR 2021 | 5

Inledning

Den svenska socialförsäkringen syftar till att ge ekonomisk trygghet under livets olika skeden och omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Försäkringen är en viktig del av de offentliga trygghetssystemen och har stor betydelse, inte bara för enskilda, hushåll och företag, utan för hela samhällsekonomin. I de delar av socialförsäkringen som Försäkrings-kassan administrerar ingår främst försäkringar och bidrag som betalas ut till barnfamiljer, till sjuka och till personer med funktionsnedsättning. Från och med januari 2010 administrerar Pensionsmyndigheten försäkringar och bidrag inom socialförsäkringen som betalas ut till pensionärer. Dessa ersättningar inkluderas inte i denna publikation.

Socialförsäkringens utgifter för de ersättningar som administrerades av Försäkringskassan var år 2020 knappt 246 miljarder kronor, eller motsvarande 5 procent av Sveriges brutto-nationalprodukt (BNP). Administrationskostnaden uppgick till 9,9 miljarder kronor, vilket ger en total utgift på 256 miljarder kronor. Lite mer än hälften av utgifterna gick till sjuka och personer med funktionsnedsättning, drygt en tredjedel gick till barn och familjer samt resterande del till andra ersättningar inom främst arbetsmarknadsområdet samt till admi-nistration.

Socialförsäkringen i siffror 2021 ger en övergripande beskrivning av de ersättningar som administreras av Försäkringskassan. Socialförsäkringen beskrivs i tabeller, diagram och kartor utifrån områdena socialförsäkringens mottagare, socialförsäkringens utgifter, ekonomisk trygghet för familjer och barn, ekonomisk trygghet vid funktionsnedsättning, ekonomisk trygghet vid sjukdom samt annan utbetalning. Några av de mått som beskrivs för de olika ersättningarna är antal mottagare, utbetalt belopp och genomsnittlig ersättning. För att sätta statistiken i sitt sammanhang finns för varje ersättning en regelruta som på ett överskådligt sätt beskriver det gällande regelverket under redovisningsåret. Försäkrade har olika behov av socialförsäkringen och nyttjar den på olika sätt. Därför redovisas statistiken fördelat på kön och ålder, samt i vissa fall på län och födelseregion.

På Försäkringskassans webbplats för statistik och analys, www.forsakringskassan.se/statistik, finns en PDF-version av Socialförsäkringen i siffror 2021 med diagramunderlag som länkar till den underliggande statistiken. I detta diagramunderlag finns längre tidsserier än de som visas i diagrammen i den tryckta publikationen.

På Försäkringskassans webbplats för statistik och analys, www.forsakringskassan.se/statistik, finns mer statistik och stöd för tolkning kring de ersättningar som ingår i Socialförsäkringen i siffror.

I Försäkringskassans statistikdatabas finns också möjlighet att anpassa statistiken och hur den presenteras efter egna behov. Frågor om den statistik som ingår i publikationen eller officiell och annan statistik som finns publicerad på Försäkringskassans webbplats kan ställas per e-post till [email protected].

6 | SOCIALFÖRSÄKRINGEN I SIFFROR 2021

Läsanvisningar

För varje ersättning som redovisas i Socialförsäkringen i siffror 2021 finns en regelruta som kort beskriver regelverket för samma år som statistiken avser. Regelrutan finns till för att hjälpa läsaren att sätta statistiken i sitt sammanhang. I de fall där regelverket har ändrats under året redovisas de regler som gällde i slutet av år 2020. För många förmåner har också särskilda regler gällt under covid-19-pandemin vilka kortfattat beskrivs i anslutning till regelrutan. Ytterligare information om regelverket finns på Försäkringskassans webbplats, www.forsakringskassan.se.

Begreppet ”dagar” innebär genomgående så kallade nettodagar, vilket innebär att till exempel två dagar med 50 procents ersättning räknas som en nettodag.

För beräkning av storleken på inkomstrelaterade dagersättningar vid till exempel sjukpen-ning, graviditetspenning och föräldrapenning multipliceras ersättningsnivån (80 eller 75 procent) med en så kallad omräkningsfaktor som år 2020 var 0,97. Nivån på omräknings-faktorn fastställs av riksdagen. Ersättningen vid inkomstrelaterade dagersättningar är därför knappt 80 eller 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Dagersättningarnas storlek beräknas olika beroende på om det är en så kallad tim- eller dagberäknad ersättning (t.ex. tillfällig föräldrapenning) eller en kalenderdagsberäknad ersättning (t.ex. föräldrapenning). Dagberäknad ersättning beräknas på det antal dagar som individen normalt arbetar, oftast fem dagar, medan kalenderdagsberäknad ersättning beräknas på alla veckans dagar. Detta innebär att trots att den maximala ersättningen för föräldrapenning är högre (baseras på inkomster upp till 10 prisbasbelopp), än för tillfällig föräldra penning (baseras på inkomster upp till 7,5 prisbasbelopp), så kan det redovisade genomsnittliga dagbeloppet för tillfällig föräldrapenning vara högre än för föräldrapenning eftersom det beräknas på fem istället för sju dagar per vecka.

För ersättningar som betalas ut under en längre period kan uppgifter förändras under ärendets gång. Detta gäller till exempel pågående fall med sjukpenning, där diagnos kan förändras över tid. Statistiken i dessa tabeller bygger på senast registrerad diagnoskod i sjukfallen.

Diagnoserna som används är baserade på den svenska versionen av ICD-10. Diagnosgruppen psykiska sjukdomar baseras på diagnoskapitlet F00-F99 och innefattar genomgående även psykiska syndrom och beteendestörningar.

För vissa ersättningar kan de angivna totala utgifterna skilja sig från angivet utbetalt belopp för ersättningen. Det beror på att för vissa ersättningar finns det andra utgifter kopplat till ersättningen än utbetalningar, till exempel utgifter för statlig ålderspensionsavgift.

Om inget annat anges är källan till statistiken i denna publikation Försäkringskassans data-lager Store. Retroaktiva beslut, omprövningar, avslag med mera kan göra att statistik som tas ut vid olika tillfällen från Försäkringskassans datalager Store skiljer sig något åt. Därmed kan uppgifter om till exempel antal mottagare som redovisas skilja sig något från vad som har redovisats i andra sammanhang.

I tabellen för Underhållsstöd (Bidragsskyldiga föräldrar i december) för åren 2007–2019 har antalet bidragsskyldiga redovisats enligt en äldre definition och felaktiga belopp har redovisats för medelskuld. Socialförsäkringen i siffror år 2008–2020 har därför i efterhand kompletterats med rättade tabeller för år 2007–2019 som publicerats på Försäkringskassans webbplats för statistik och analys, www.forsakringskassan.se/statistik.


Socialförsäkringens mottagare

Den svenska socialförsäkringen omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Försäkringen är en viktig del av de offentliga trygghetssystemen och har stor betydelse, inte bara för enskilda, hushåll och företag, utan för hela samhällsekonomin.

Socialförsäkringen är arbets- och bosättningsbaserad

I Sverige är en person försäkrad enligt det svenska socialförsäkringssystemet om hen bor eller arbe-tar i landet. En person kan genom att bo eller arbeta i Sverige ha rätt till försäkringar och bidrag

som är arbets- eller bosättningsbaserade. I stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige omfattas av den svenska socialförsäkringen.

De flesta omfattas både av den arbetsbaserade och den bosättningsbaserade delen av den svenska socialförsäkringen.


Bosättningsbaserade ersättningar

För att vara berättigad till den bosättnings-baserade delen av det svenska socialförsäkrings-systemet krävs att en person anses vara stadig-varande bosatt i Sverige.

Gemensamt för den bosättningsbaserade social försäkringen är att den ger ett grundskydd till personer som bor i Sverige. Flera av dessa ersättningar är utformade som bidrag snarare än

försäkringar. Skyddet består av olika grundersätt-ningar som till exempel barnbidrag, bostadsbidrag och tandvårdsstöd. Här ingår även ersättningar som betalas med garantibelopp som föräldrapen-ning på lägstanivå och grundnivå, samt den del av aktivitets- och sjukersättning som betalas i form av garantiersättning.

Arbetsbaserade ersättningar

En person som arbetar i Sverige är i regel försäkrad enligt det svenska socialförsäkringssystemet och är därmed berättigad till arbetsbaserade ersätt-ningar. Det gäller oavsett om hen är bosatt i Sverige eller kommit till Sverige för att arbeta utan att vara bosatt i landet. Även en person som lämnar Sverige för arbete i ett annat land kan under vissa omständigheter omfattas av den svenska socialför-säkringen såsom utsända arbetare och diplomater.

Arbetsbaserade ersättningar är huvudsakli-gen utformade som försäkringar där inbetalade

sociala avgifter ger ett försäkringsskydd mot för-lorad arbetsinkomst. Exempel på arbetsbaserade ersättningar är sjukpenning och inkomstrelate-rad aktivitets- eller sjukersättning, som kan bli aktuella i de fall en försäkrad har fått en minskad inkomst på grund av en sjukdom som begränsat arbetsförmågan. Andra exempel på arbetsbase-rade ersättningar är de som kopplas till minskad inkomst för att en person väntar eller har barn, som graviditets penning, föräldrapenning på sjuk-penningnivå och tillfällig föräldrapenning.

Sveriges befolkning efter ålder år 2020

I slutet av år 2020 hade Sverige en befolkning på drygt 10,4 miljoner invånare. Av dem var knappt 5,9 miljoner i den åldersgrupp (20–64 år) som i huvudsak tar del av de delar av socialförsäkringen som Försäkringskassan administrerar. Det gäller ersättningar som riktar sig till barnfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättning.

Vissa av ersättningarna som betalas ut till per-soner som är mellan 20 och 64 år kommer indirekt även äldre och yngre till del. Barnbidrag, vård-bidrag och underhållsstöd är exempel på ersätt-ningar som betalas ut till föräldrar för deras barn. Ett exempel på en försäkring som kommer äldre

till del är närståendepenning. Mottagaren av den ersättningen är vanligtvis under 64 år, men den som mottagaren får ersättning för att vårda är ofta över 64 år gammal.

Några ersättningar betalas ut till personer som är äldre än 64 år. Sjukpenning kan till exempel betalas ut till förvärvsarbetande personer även efter att de fyllt 65 år. Andra exempel är de ersätt-ningar som är riktade till personer med funktions-nedsättning, där mottagaren har rätt att behålla exempelvis handikapp- och assistansersättning efter 65-årsdagen förutsatt att hen beviljats ersätt-ning före 64 års ålder.


Antal försäkrade i åldrarna 19–64 år, samt andel försäkrade med sjukpenninggrundande inkomst i början av år 2020

Antal försäkrade 19–64 år1

Andel med sjukpenning grundande inkomst2, procent

Födelseregion Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män SamtligaSverige 2 186 205 2 298 182 4 484 387 91 90 91

Norden utom Sverige 54 614 44 255 98 869 85 83 84

EU 28 utom Norden 104 747 107 449 212 196 86 87 87

Övriga Europa 85 046 74 868 159 914 84 88 86

Afrika söder om Sahara 67 601 66 679 134 280 80 81 80

Asien utom Mellanöstern 114 562 77 054 191 616 80 84 82

Mellanöstern, Nordafrika och Turkiet 181 575 215 013 396 588 76 82 79

Nordamerika 12 931 13 516 26 447 82 83 83

Sydamerika 28 742 26 541 55 283 86 88 87

Oceanien 1 408 2 632 4 040 81 85 84

Samtliga 2 837 431 2 926 189 5 763 620 89 89 891 Skattat antal personer som omfattas av den svenska socialförsäkringen i åldersgruppen 19–64 år bygger på uppgifter om

antal folkbokförda tillsammans med en skattning av antal personer som har haft rätt till arbetsbaserade ersättningar trots att de inte varit folkbokförda i Sverige under året.

2 Försäkrade som förväntas ha en sjukpenninggrundande inkomst skattas här genom de personer som har en pensionsgrundande inkomst (PGI) på minst 24 procent av prisbasbeloppet (exklusive de som har inkomstrelaterad aktivitets eller sjukersättning, samt exklusive de som saknar sjukpenninggrundande inkomst och därför får föräldrapenning på garantinivå).

Det saknas exakta uppgifter om hur många som omfattas av den svenska socialförsäkringen. Det finns heller inga uppgifter om hur många som har en sjukpenninggrundande inkomst. Att det är så beror på att bedömningen om huruvida en person omfattas av den svenska socialförsäkringen, samt om hen har en sjukpenninggrundande inkomst, utreds först när personer ansöker om en ersätt-ning. Det skattade antalet försäkrade är därför ett mått på potentiella mottagare av socialförsäk-ringens arbets- och bosättningsbaserade delar. På motsvarande sätt visar andelen försäkrade med sjukpenninggrundande inkomst en skattning av hur stor del av de försäkrade som omfattas av de arbetsbaserade delarna av socialförsäkringen.

Av det skattade antalet försäkrade är 78 procent inrikes födda och 22 procent utrikes födda.

Andelen personer som förväntas ha en sjukpen-ninggrundande inkomst är högre bland inrikes födda jämfört med utrikes födda. Bland inrikes födda beräknas 91 procent ha möjlighet att få arbetsbaserade ersättningar som till exempel sjukpenning, graviditetspenning och tillfällig för-äldrapenning. Bland försäkrade kvinnor och män födda i Mellanöstern, Nordafrika och Turkiet skat-tas 76 respektive 82 procent ha en sjukpenning-grundande inkomst. Den främsta förklaringen till att en lägre andel av de utrikes födda förväntas ha en sjukpenninggrundande inkomst är att utrikes födda i allmänhet har en sämre arbetsmarknads-anknytning jämfört med inrikes födda, men dessa skillnader minskar med vistelsetiden i Sverige.


Regler 2020

Försäkrade som har rätt till en sjukpenning-grundande inkomst (SGI) är de som genom för-värvsarbete beräknas tjäna minst 24 procent av prisbasbeloppet under ett år. Under 2020 motsvarar det en inkomst på 11 300 kronor. För att en inkomst ska vara sjukpenninggrundande måste den komma från arbete som kan antas vara minst sex månader i följd eller vara årligen återkommande. I vissa fall kan försäkrade ha en sjukpenninggrundande inkomst som baseras

på tidigare års arbetsinkomster (det kallas för att SGI är skyddad). Att ha rätt till en SGI är en grundförutsättning för att vara berättigad till vissa arbetsbaserade ersättningar som sjuk-penning, graviditetspenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Bedömningen om huruvida en försäkrad har en SGI görs först när hen ansöker om denna typ av arbetsbaserade ersättningar.

Antal personer som har fått olika typer av ersättningar under 2020

Ersättning Kvinnor Män SamtligaTandvård 1 973 411 1 730 540 3 704 031Barnbidrag 1 112 390 497 191 1 609 581Tillfällig föräldrapenning 499 452 450 154 949 606Föräldrapenning 462 538 394 511 857 049Sjukpenning 421 261 258 415 679 676Bostadsbidrag 173 275 102 002 275 277Sjukersättning 149 059 105 060 254 119Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning 115 162 129 404 244 566Underhållsstöd 121 306 25 109 146 415Vårdbidrag, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning för barn 58 337 13 203 71 540Handikappersättning och merkostnadsersättning för vuxna 32 489 28 598 61 087Etableringsersättning 24 511 16 334 40 845Aktivitetsersättning 16 826 19 450 36 276Graviditetspenning 24 552 0 24 552Arbetsskadelivränta 10 769 12 392 23 161Närståendepenning 10 859 4 223 15 082Assistansersättning 6 570 7 960 14 530Rehabiliteringspenning 6 530 3 250 9 780Bilstöd 542 646 1 188

Det statliga tandvårdsstödet är den ersättning som betalas ut till flest personer. Drygt 3,7 miljoner per-soner fick ta del av tandvårdsstödet under år 2020, vilket utgör 36 procent av hela Sveriges befolkning.

En annan ersättning med många mottagare är barnbidraget. Drygt 1,6 miljoner personer mot-tog barnbidrag under år 2020, vilket motsvarar 16 procent av Sveriges befolkning.

Både tandvårdsstödet och barnbidraget är bosättningsbaserade ersättningar som inte är

behovsprövade. För att få ta del av dessa ersätt-ningar behöver den försäkrade inte ansöka om dem. Försäkringskassan betalar tandvårds stödet direkt till vårdgivaren, som drar av det från räkningen i samband med tandvårdsbesöket. Barnbidrag betalas automatiskt ut till föräldrar som bor och har barn i Sverige.

Uppgifter om utgifter per ersättning redovisas på sidan 15 och mer statistik om de olika ersätt-ningarna presenteras i kommande kapitel.


Könsfördelning bland mottagare av ersättningar under 2020

För flera ersättningar är det en ojämn könsför-delning bland mottagarna. Särskild ojämn för-delning är det i de bidrag och stöd som betalas ut till barnfamiljer. Av mottagarna av vårdbidrag och omvårdnadsbidrag år 2020 var 82 procent kvinnor och 18 procent män, motsvarande siffror för underhållsstöd var 83 procent kvinnor och 17 procent män.

Ersättningar som tandvård, tillfällig föräldra-penning och aktivitetsstöd har en mer jämn köns-fördelning vad gäller antalet mottagare. Dit hör

även föräldrapenning där 54 procent av motta-garna under år 2020 var kvinnor och 46 procent var män. Att det är lika många kvinnor och män som har fått en utbetalning behöver dock inte innebära att kvinnor och män har nyttjat ersätt-ningen jämnt. Antalet utbetalade dagar och belopp kan vara ojämn även om andelen mottagare är jämn. Vad gäller exempelvis föräldrapenning är det stor skillnad mellan andelen som har fått en utbetalning och andelen dagar som utbetalats till kvinnor och män (se vidare på sidan 21).


Socialförsäkringens utgifter

I kapitlet redovisas utgifter för de ersättningar inom den svenska socialförsäkringen som under år 2020 administrerades av Försäkringskassan. Det är i huvudsak ersättningar som betalas ut till barnfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättning.

Socialförsäkringens utgifter (exklusive administration) i 2020 års priser

År 2020 var socialförsäkringens utgifter för de ersättningar som administreras av För säk-rings kassan 246 miljarder kronor. Adminis-trationskostnaden uppgick till cirka 9,9 miljarder kronor, vilket ger en total utgift på knappt 256 miljarder kronor. Sedan år 1980 har utgifterna (i fasta priser) ökat med 52 procent.

Mellan åren 1992 och 1998 minskade utgif-terna, främst på grund av regeländringar, såsom sänkta ersättningsnivåer samt införande av sjuk-löne period och karensdag i sjukförsäkringen. Utgifterna ökade sedan kraftigt på grund av

snabbt stigande utgifter inom sjukförsäkringen. År 1999 infördes även en statlig ålderspensions-avgift som innebär att staten betalar in pensions-rätt för personer med till exempel sjukpenning och föräldrapenning. Under några år från och med 2006 minskade utgifterna, vilket främst berodde på minskade kostnader för sjukpenning och sjuk-ersättning. Mellan åren 2011 och 2020 ökade utgifterna för sjukpenning igen. Den markanta ökningen mellan 2019 och 2020 beror nästan uteslutande på ökade socialförsäkringsutgifter knutna till pandemi utbrottet av covid-19.


Socialförsäkringens utgifter (exklusive administration) i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP)

Utbetalningarna från socialförsäkringen står för en betydande del av samhällsekonomin. I förhål-lande till BNP har utgifterna för socialförsäk-ringen minskat över tid. År 2019 motsvarade utgifterna för socialförsäkringen 4,4 procent av

BNP, vilket är den lägsta nivån under de senaste 40 åren. Under 2020 ökade dock andelen till 5 procent av BNP. Ökningen beror nästan uteslu-tande på ökade socialförsäkringsutgifter till följd av pandemin.


Socialförsäkringens utgifter 2018–2020 i miljoner kronor (löpande priser)

Utgifter per utgiftsområde/förmån, miljoner kronor1 2018 2019 2020

Ekonomisk trygghet för familjer och barnFöräldrapenning 35 121 35 795 35 469Tillfällig föräldrapenning 8 116 8 081 9 975Graviditetspenning 677 672 681Barnbidrag 31 722 33 175 33 326Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar 4 574 4 606 5 284Vårdbidrag och omvårdnadsbidrag2 4 072 3 972 3 960Underhållsstöd 2 593 2 700 2 636Adoptionsbidrag 14 14 9Totalt 86 890 89 015 91 340

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättningSjukpenning 36 156 35 969 41 152Rehabiliteringsersättningar 1 034 891 799Närståendepenning 189 186 180Boendetillägg 165 200 224Ersättning för höga sjuklönekostnader 954 1 090 17 675Tandvård 6 449 6 635 5 956Sjukvård i internationella förhållanden 493 518 495Aktivitets- och sjukersättning 40 676 39 037 37 551Bostadstillägg 5 130 5 072 5 060Handikappersättning och merkostnadsersättning3 1 343 1 304 1 300Arbetsskadeersättning4 2 811 2 677 2 567Bilstöd 100 143 136Assistansersättning 25 308 24 175 23 528Bidrag för hälso– och sjukvården 1 354 1 254 883Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 238 1 134 1 198Medicinsk service 53 55 55Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 39 38 37Smittbärarpenning5 0,2 5 127Totalt 123 492 120 383 138 924

Annan utbetalningAktivitetsstöd och Utvecklingsersättning 11 190 10 568 13 474Etableringsersättning 4 925 3 563 2 291Familjebidrag VPL 26 25 24Totalt 16 140 14 156 15 789Administration 9 265 9 674 9 880

Totalt 235 787 233 228 255 9321 Statlig ålderspensionsavgift är inkluderad i utgifterna för de ersättningar där sådan ingår.2 Fr o m 2019 ingår förutom vårdbidrag även omvårdnadsbidrag.3 Fr o m 2019 ingår förutom handikappersättning även merkostnadsersättning.4 Innehåller utgifter för fordran på SWEDINT.5 År 2018 ingår endast statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning. År 2019 inkluderas även smittbärarpenning, som

Försäkringskassan tagit över från Folkhälsomyndigheten.

Socialförsäkringens utgifter exklusive adminis-tration har ökat med knappt 9 procent mellan åren 2018 och 2020. Utgifterna för Ekonomisk trygghet för familjer och barn har ökat med 5 procent under perioden, vilket bland annat förklaras av löneökningar och att antalet barn i befolkningen ökar. Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

har ökat med 12 procent under perioden, där hela ökningen skett mellan 2019 och 2020, främst till följd av pandemin. Sjukpenning och ersättning för höga sjuklönekostnader står för större delen av ökningen. Utgifterna för kategorin Annan utbetalning har minskat med 2 procent, vilket främst beror på att utgifterna för etableringser-sättning har minskat under perioden.


Utgifternas fördelning 2020 i miljoner kronor

Lite mer än hälften av socialförsäkringens utgifter (54 procent eller cirka 139 miljarder kronor) gick till sjuka och personer med funktionsnedsätt-ning. Drygt en tredjedel av utgifterna (36 procent eller cirka 91 miljarder kronor) gick till barn-familjer och ungdomshushåll. Utöver det gjordes

utbetalningar till vissa andra ersättningar inom arbetsmarknadsområdet (6 procent eller knappt 16 miljarder kronor). Resterande del bestod av utgifter för administration (4 procent eller knappt 10 miljarder kronor).


Utgiftsområden i förhållande till BNP

Utgifterna för sjukdom och funktionsnedsätt-ning ökade under senare delen av 1980-talet, men sjönk därefter från knappt 7 procent av BNP år 1989 till knappt 4 procent av BNP år 1998. Nedgången berodde bland annat på mins-kad sjukfrånvaro, införande av sjuklöneperi-oden, sänkning av ersättningsnivåer, samt att landstingen fick ta över kostnadsansvaret för läkemedel. Mellan 1998 och 2003 steg utgifterna i förhållande till BNP på grund av den ökade sjuk-

frånvaron. Därefter har utgifterna återigen mins-kat, fram till 2020, då de ökade igen. Ökningen under år 2020, från 2,4 till 2,8 procent av BNP, beror nästan uteslutande på pandemiutbrottet. Ersättningar till familjer och barn ökade i förhål-lande till BNP i början av 1990-talet, på grund av stora barnkullar. Under andra hälften av 1990-talet sjönk återigen utgifterna i förhållande till BNP och har därefter legat på en stabil nivå kring 2 procent av BNP.


Offentliga transfereringar i förhållande till BNP år 2018 i Sverige och andra europeiska länder

Offentliga transfereringar innefattar förutom socialförsäkringen även arbetslöshetsersättning och ekonomiskt bistånd. Sveriges andel offent-liga transfereringar till hushåll i förhållande till BNP är i nivå med EU-genomsnittet. Det finns stora skillnader i hur olika länder använder sig av

offentliga transfereringar och direkta tjänster för att möta behoven inom socialförsäkringssystemet. Exempel på direkta tjänster är skattereduktioner och subventionerade förskoleplatser, som inte ingår i denna sammanställning.


Ekonomisk trygghet för familjer och barn

BarnbidragBarnbidragen ska utjämna de ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn.

Antal barn i december 2020

I december 2020 fanns det totalt drygt 2 073 000 barn i åldrarna 0–16 år, 1 006 000 flickor och

1 067 000 pojkar. Jämfört med år 2019 ökade anta-let barn med knappt 0,5 procent.


Barnbidrag i december 2020

Antal mottagareAndelen mottagare med

flerbarnstillägg1

Ålder Kvinnor Män Kvinnor Män–19 1 990 1 813 3,3 0,1

20–24 18 837 4 843 25,5 14,1

25–29 97 821 41 274 44,2 28,3

30–34 206 866 110 095 61,4 39,4

35–39 233 868 123 233 72,4 45,5

40–44 230 239 92 034 65,8 44,7

45–49 180 409 54 481 43,9 40,8

50–54 73 283 24 409 22,7 34,7

55– 16 594 14 389 10,1 27,9

Samtliga 1 059 907 466 571 56,0 40,21Tabellenredovisarföräldrarsomfårflerbarnstilläggförbarnmedallmäntbarnbidragellerförlängtbarnbidrag.Flerbarnstilläggförbarnmedstudiehjälpingårinteistatistiken.Andelenmottagaremedflerbarnstilläggärdärförlågtskattad.

Drygt 1,5 miljoner föräldrar mottog allmänt barn-bidrag, flerbarnstillägg eller förlängt barnbidrag i december 2020. Sedan lagändringen om delat barnbidrag trädde i kraft 2014 har andelen kvin-nor som mottar ersättningen minskat från 88 till

69 procent och andelen män på motsvarande sätt ökat från 12 till 31 procent. Andelen av mottagarna som fick flerbarnstillägg var 56 procent för kvinnor och drygt 40 procent för män. År 2020 betalades det ut drygt 33,3 miljarder kronor i barnbidrag.

Regler 2020

Med barnbidrag menas allmänt barnbidrag, för-längt barnbidrag och flerbarnstillägg. Föräldrar har rätt till allmänt barnbidrag för barn som är bosatta i Sverige till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Därefter kan föräldern få för-längt barnbidrag om barnet går i grundskolan eller i särskola. För barn födda före den 1 mars 2014 betalas hela barnbidraget ut till en av vård-nadshavarna. Om barnet bor växelvist hos båda föräldrarna betalas barnbidraget med hälften till vardera föräldern efter anmälan av någon av dem, om föräldern gör sannolikt att det finns ett växelvist boende. Föräldrar till barn födda den 1 mars 2014 eller senare, som har gemensam

vårdnad, får delat barnbidrag. Det innebär att de får 625 kronor var per månad när månadsbelop-pet är 1 250 kronor. Föräldrarna har möjlighet att ändra vem barnbidraget betalas till.

En förälder som har allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiehjälp från CSN för två eller fler barn får också flerbarnstillägg. Barnbidraget är skattefritt. År 2020 var barn-bidraget 1 250 kronor per barn och månad. Flerbarnstillägget år 2020 var 150 kronor per månad för andra barnet, 730 kronor för tredje barnet, 1 740 kronor för det fjärde barnet och 1 250 för varje ytterligare barn.

Månadsbelopp år 2020, kronorTotalt Årsbelopp år 2020, kronorBarnbidrag Flerbarnstillägg

1 barn 1 250 – 1 250 15 0002 barn 2 500 150 2 650 31 8003 barn 3 750 730 4 480 53 7604 barn 5 000 1 740 6 740 80 880Frånochmeddetfemtebarnetlämnasflerbarnstilläggmedytterligare1250kronorperbarnochmånad.


FöräldrapenningFöräldrapenningen ska underlätta för föräldrar att kombinera föräldraskap med arbete eller studier.

Dagar med föräldrapenning

I början av 2000-talet ökade antalet födda barn och likaså de uttagna dagarna med föräldrapen-ning. Sedan dess har flera förändringar i regel-verket gjorts, gällande bland annat antal ersatta dagar och ersättningsnivåns storlek. År 2020

betalades det ut drygt 53 miljoner dagar med för-äldrapenning, varav 70 procent till kvinnor. Mäns uttag av dagar har ökat sedan 2006, från 21 procent av de utbetalade dagarna år 2006 till 30 procent under år 2020.

Föräldrapenning år 2020

Antal mottagare Antal dagar i medeltal Medelbelopp, kronor per dagÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män–19 731 36 164 79 249 26120–24 15 370 3 259 142 52 367 55625–29 76 900 34 185 113 45 522 68430–34 147 360 98 825 90 46 593 72835–39 129 341 115 802 68 42 596 72240–44 70 921 84 464 48 36 559 68945–49 19 760 40 294 33 33 522 66250–54 1 999 12 664 34 33 516 64155– 156 4 982 41 37 471 620

Samtliga 462 538 394 511 81 41 558 704

Av totalt drygt 32 miljarder kronor som betalades ut i föräldrapenning under år 2020 gick 65 procent till kvinnor och 35 procent till män. Av mottagarna var 54 procent kvinnor och 46 procent män. För både kvinnor och män var det genomsnittliga antalet utbe-talda dagar färre i de äldre åldersklasserna. Det beror bland annat på att unga föräldrar oftare har yngre barn och att föräldrarna oftast tar ut större delen av föräldrapenningdagarna när barnet är yngre.

Det genomsnittliga ersatta dagbeloppet för män var 26 procent högre än för kvinnor, vilket bland annat beror på skillnaden i mäns och kvinnors arbetsinkomster och i uttag av föräldrapenning. Kvinnor tog exempelvis ut föräldrapenning på grundnivå i större utsträckning än män, vilket ger en lägre dagersättning.


Mäns andel av föräldrapenningdagarna efter län år 2020

Av alla dagar med föräldrapenning som betala-des ut under år 2020 tog männen ut 30 procent. Andelen var högst i Västerbottens län, drygt 33 procent, och lägst i Skåne län, knappt 28 procent. Inom många av länen var spridningen mellan olika kommuner stor.

Mäns andel av föräldrapenningdagarna är beroende av hur många föräldrapenningdagar kvinnor tar ut. Detta innebär att trots att det fin-nas skillnader i andel mellan två län så kan mäns genomsnittliga uttag per barn vara detsamma, skill-naden i andel beror då på att kvinnors uttag varierar mellan länen.

Andel mottagare av föräldrapenning på grundnivå år 2020

Andelen föräldrar som enbart tar ut föräldrapen-ning på grundnivå sjunker med stigande ålder fram till 50 års ålder, då andelen åter börjar öka.

I åldersgruppen 19 år eller yngre tog 90 procent av kvinnorna och 75 procent av männen enbart ut

föräldrapenning på grundnivå år 2020. Antalet mottagare av föräldrapenning i den yngsta ålders-gruppen är dock få.


Föräldrapenning på grundnivå samt genomsnittlig ersättning oavsett nivå efter födelseregion år 2020

Andel mottagare enbart grundnivå, procent

Medelbelopp (oavsett ersättningsnivå), kronor per dag

Föräldrars födelseregion Kvinnor Män Kvinnor MänSverige 2,7 0,6 616 727Norden utom Sverige 6,1 1,9 625 717EU 28 utom Norden 9,2 1,8 571 717Övriga Europa 13,2 2,6 531 669Afrika Söder om Sahara 48,8 11,2 351 584Asien utan Mellanöstern 30,3 6,9 447 651Mellanöstern, Nordafrika och Turkiet 43,4 12,4 388 575Nordamerika 12,6 3,4 560 680Sydamerika 12,0 2,6 539 651Oceanien 7,9 2,6 642 708

Samtliga 10,1 3,0 558 704

Under 2020 var det 10 procent kvinnor och 3 procent män som enbart tog ut föräldrapenning på grundnivå eftersom de inte uppfyllde kraven för att få inkomst-relaterad föräldrapenning. Andelen var lägst bland föräldrar födda i Sverige. Det var mer vanligt bland kvinnor än bland män att enbart ta ut föräldrapen-ning på grundnivå, oavsett födelseregion.

Inrikes födda föräldrar hade högre genomsnittlig ersättning per dag jämfört med föräldrar födda i ett annat land än Sverige. Kvinnor hade, oavsett födelseregion, i genomsnitt lägre ersättning per dag jämfört med mäns ersättning.

Antal mottagare av dubbeldagar år 2020

Ålder Antal mottagare–19 6620–24 3 09425–29 16 81930–34 26 67935–39 15 51040–44 5 33945–49 1 24850–54 31055– 146

Samtliga 69 211

Under barnets första levnadsår kan båda föräldrar-na ta ut föräldrapenning samtidigt i högst 30 dagar, dessa dagar kallas dubbeldagar. Flest mottagare av dubbeldagar är i åldern 30–34 år. De föräldrar som använt dubbeldagar har en yngre medelålder än de föräldrar som använt annan föräldrapenning. Det beror främst på att dubbeldagar endast kan tas ut innan barnet fyller 1 år och att föräldrarna därför är yngre jämfört med föräldrar som tar ut annan föräldrapenning.


Antal barn där föräldrarna har tagit ut dubbeldagar år 2020

Totalt togs det ut dubbeldagar för drygt 35 300 barn år 2020. Användandet av dubbeldagar är som

högst när barnen är 2 månader och i slutet av deras första levnadsår.

Genomsnittligt antal uttagna dagar med föräldrapenning vid olika åldrar för barn födda år 2012

Föräldrar har möjlighet att ta ut föräldrapenning fram till dess att barnet har fyllt 8 år eller gått ut det första skolåret om barnet är fött före 2014. Föräldrar till barn födda 2014 eller senare kan ta ut föräldra-penning fram till den dagen barnet fyller 12 år. För de

barn som föddes år 2012 och fyllde 8 år 2020 togs de allra flesta föräldrapenningdagarna ut under barnets första levnadsår och då främst av kvinnor. Från det att barn är 3 år gamla är skillnader i antalet uttagna dagar för kvinnor och män minimala.


Barn för vilka föräldrar har tagit ut föräldrapenning år 2020

Antal barn Andel barnÅlder Flickor Pojkar Flickor Pojkar0 47 675 50 781 87 87

1 55 138 58 548 98 97

2 46 251 48 706 80 79

3 41 903 44 303 71 72

4 41 935 44 359 69 69

5 28 829 30 984 48 49

6 28 820 30 913 48 48

7 35 836 38 047 60 60

8 34 894 37 189 57 58

Samtliga 361 281 383 830 68 68

För 87 procent av barn som föddes under år 2020 (0 år i tabellen) tog minst en förälder ut föräldra-penning under året. Från det att barnen är 2 år

minskar föräldrarnas uttag av föräldrapenning. Totalt utbetalades föräldrapenning för 68 procent av alla barn i åldrarna 0–8 år under år 2020.

Regler 2020

Föräldrar kan få föräldrapenning med anledning av ett barns födelse eller adoption under sam-manlagt 480 dagar per barn. För 390 av dagarna är ersättningen relaterad till förälderns inkomst. Det finns en grundnivå på 250 kronor per dag för föräldrar som inte uppfyller kraven för att få inkomstrelaterad ersättning eller har låga eller inga inkomster. För de resterande 90 dagarna får föräldern ersättning motsvarande en lägsta-nivå som är 180 kronor per dag för alla. Föräldrar som har gemensam vårdnad om barnet har rätt till hälften var av det totala antalet föräldrapenningdagar. En förälder kan dock avstå från dagar med föräldrapenning till förmån för den andra föräldern med undantag för 90 dagar som är reserverade för vardera föräldern. Huvudregeln är att föräldrapenning-förmåner inte får betalas ut till båda föräldrarna för samma barn och tid. Föräldrar har dock möjlighet att använda föräldrapenning samti-digt i högst 30 dagar under barnets första år. Försäkringskassan har valt att kalla det samtida uttaget av föräldrapenning för dubbeldagar. Ersättningen kan tas ut som hel, tre fjärde-dels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag. Föräldrapenning kan som regel tas ut tills barnet har fyllt 8 år eller har avslutat första skolåret. Ersättningen är knappt 80 procent av den sjuk-penninggrundande inkomsten (SGI) och max-imal ersättning baseras på 10 prisbasbelopp.

År 2020 motsvarade det en maximal ersättning på 1 006 kronor per dag. Från den 1 januari 2014 infördes nya bestäm-melser inom föräldrapenningen. Bestäm mels-erna tillämpas på barn födda 2014 och senare och innebär bland annat att antalet dagar på de olika ersättningsnivåerna fördelas jämnt mel-lan föräldrarna. De innebär också att tidsramen inom vilken föräldrapenning kan beviljas för-längs till dess barnet har fyllt 12 år, eller till den senare tidpunkt då barnet slutat femte klass. En annan förändring är att föräldrapenning bara kan betalas ut under högst 96 dagar för barn som har fyllt 4 år. Från den 1 januari 2016 utökades antalet reserverade dagar för respektive förälder från 60 till 90 dagar. Detta gäller för barn födda den 1 januari 2016 eller senare. Det gäller också vid adoption där en förälder har fått barnet i sin vård den 1 januari 2016 eller senare. Från den 1 juli 2017 infördes en begräns-ning inom föräldrapenningen för barn som blir bosatta i Sverige när det kommer från ett annat land utanför EU/EES eller Schweiz efter barnets första levnadsår. Om barnet är 1 år eller äldre när det bosätter sig i Sverige betalas föräldrapen-ning ut i högst 200 dagar för barnet. Om barnet är 2 år eller äldre när det bosätter sig i Sverige betalas föräldrapenning ut i högst 100 dagar för barnet.


GraviditetspenningGenom graviditetspenning kan gravida kvinnor som inte kan fortsätta att förvärvsarbeta med anledning av att de har ett fysiskt ansträngande arbete eller har risker i arbetsmiljön få ersättning om de inte kan få andra uppgifter hos arbetsgivaren.

Graviditetspenning

Under senare delen av graviditeten har många kvinnor i någon omfattning ersättning från social-försäkringen i form av graviditetspenning, sjuk-

penning eller föräldrapenning. Under perioden 2006–2020 har drygt var femte födsel föregåtts av graviditetspenning.

Graviditetspenning år 2020

Ålder Antal mottagare Antal dagar i medeltal Medelbelopp kronor per dag–24 1 932 42 564

25–29 9 423 42 615

30–34 8 879 41 628

35–39 3 448 42 628

40–44 826 41 636

45– 44 45 665

Samtliga 24 552 41 618

Under år 2020 betalades det ut knappt 626 miljoner kronor i graviditetspenning till drygt 24 500 kvin-nor. Flest antal mottagare var i åldern 25–34 år,

vilket även är åldersgruppen där det är mest vanligt att kvinnor föder barn.


Regler 2020

En gravid kvinna med ett fysiskt ansträngande arbete kan få graviditetspenning om arbetsgi-varen inte kan omplacera henne till ett annat arbete som passar henne bättre under slu-tet av graviditeten. Graviditetspenning kan betalas ut under högst 50 dagar under de två sista månaderna av graviditeten. Finns det enligt arbetsmiljölagen förbud mot ett visst arbete under graviditeten har en kvinna rätt till

graviditetspenning för varje dag som förbudet gäller (vilket kan innebära hela graviditeten, dock betalas graviditetspenning aldrig ut för de tio sista dagarna innan beräknad förloss-ning). Ersättningen kan tas ut som hel, tre fjär-dedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag och är knappt 80 procent av den sjuk-penninggrundande inkomsten med ett tak på 7,5 prisbasbelopp.


Tillfällig föräldrapenning för vård av barnTillfällig föräldrapenning för vård av barn gör det möjligt för föräldrar eller närstående att få ersättning för att vara hemma från arbetet med sjuka barn.

Dagar med tillfällig föräldrapenning för vård av barn

Antalet dagar med tillfällig föräldrapenning för vård av barn var ganska stabilt fram till och med år 2012. År 2013 ökade antalet dagar och har fortsatt öka sedan dess för att nå nya höga nivåer pandemi-året 2020. Flera faktorer ligger bakom ökningen mellan år 2013 och 2018 och ökat antal barn i befolk-ningen är en viktig delförklaring. Dessutom har det blivit enklare att ansöka om ersättning vilket kan ha bidragit till ökningen. Den kraftiga ökningen år 2020 beror på att många förskolor och skolor under

pandemin skärpt bedömningen av barnens hälso-tillstånd vilket innebär att barn hålls hemma under längre perioder och med mildare symptom.

Kvinnors och mäns andel av dagarna har endast förändrats marginellt under perioden. År 2006 tog kvinnor ut 63 procent och män 37 procent av dagarna. Motsvarande siffror för år 2020 var 61 procent för kvinnor och 39 procent för män. Totalt togs det ut 8,3 miljoner dagar år 2020, en ökning med 24 procent från 6,7 miljoner dagar år 2019.

Tillfällig föräldrapenning för vård av barn år 2020

Antal mottagare Antal dagar i medeltal Medelbelopp kronor per dagÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män–24 3 961 1 756 11,5 8,3 811 97625–29 42 151 23 989 12,1 9,1 893 1 01330–34 116 629 78 901 11,6 9,0 941 1 02635–39 139 116 105 876 10,5 8,6 964 1 02940–44 114 468 93 163 9,0 7,9 977 1 02745–49 58 583 57 048 8,3 7,4 982 1 02250–54 15 377 22 156 8,5 7,4 981 1 01355–59 4 969 7 286 5,8 7,8 981 98660–64 2 823 2 214 3,5 7,3 979 99765– 399 347 3,1 6,5 987 928

Samtliga 498 476 392 736 10,1 8,3 954 1 024

Under år 2020 betalades det ut tillfällig föräldra-penning för vård av barn till drygt 891 000 perso-ner, varav 56 procent var kvinnor och 44 procent var män. Totalt betalades det ut 8,1 miljarder kronor, varav 59 procent gick till kvinnor och

39 procent till män. I genomsnitt använde kvinnor drygt 10 dagar och män drygt 8,3 dagar under året, en markant ökning från drygt 8 dagar för kvinnor respektive knappt 7 dagar för män år 2019.


Genomsnittligt antal dagar med tillfällig föräldrapenning för vård av barn efter barnets ålder år 2020

* VAB står för tillfällig föräldrapenning för vård av barn.

Antalet dagar med tillfällig föräldrapenning för vård av barn per barn i befolkningen är som högst när barnen är i 2-årsåldern. Därefter sjunker anta-let dagar med barnens stigande ålder.

För barn födda under 2020 (0 år i figuren) och för barn som är 12 år eller äldre är det genomsnitt-

liga antalet dagar per barn i befolkningen lågt. Däremot är det genomsnittliga antalet dagar per barn med ersättning högt i de åldrarna. Det beror på att ersättningen för dessa barn främst används för allvarligt sjuka barn.

Barn i åldern 0–11 år för vilka tillfällig föräldrapenning för vård av barn har utbetalats år 2020

Antal barnAndel av respektive ålders

grupp, procentÅlder Flickor Pojkar Flickor Pojkar0 2 834 3 743 5 6

1 22 258 24 223 39 40

2 40 972 43 654 70 71

3 39 594 42 260 67 68

4 39 800 42 399 65 66

5 38 692 42 445 65 66

6 38 868 41 513 64 65

7 36 865 39 605 61 62

8 35 881 38 457 59 60

9 33 890 36 322 56 57

10 32 215 34 777 52 52

11 27 808 30 355 46 47

Samtliga 389 677 419 753 54 55

Under år 2020 betalade Försäkringskassan ut tillfällig föräldrapenning för vård av barn för knappt 810 000 barn i åldern 0–11 år. Vanligast var att dagar betalades ut för barn i 2-årsåldern, där 70 procent av alla flickor och 71 procent av alla

pojkar hade en förälder eller annan närstående som använde ersättningen. Motsvarande siffra för alla barn i åldersgruppen 0–11 år var 54 procent för flickor och 55 procent för pojkar.


Regler 2020

Om en förälder behöver avstå från förvärvsar-bete i samband med sjukdom eller smitta hos barnet, sjukdom eller smitta hos barnets ordi-narie vårdare eller besök i samhällets förebyg-gande hälsovård med mera kan hen ha rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barn. Detta gäller barn under 12 år och i vissa fall även äldre barn. Normalt kan ersättning för 60 dagar per barn och år betalas ut. När dessa har använts kan ytterligare 60 dagar tas ut, dock inte vid ordinarie vårdares sjukdom eller smitta. Rätten till tillfällig föräldrapenning för vård av barn kan i vissa situationer överlåtas till en annan per-son, som i stället för föräldern stannar hemma från sitt arbete för att vårda barnet. Föräldrar till allvarligt sjuka barn som inte har fyllt 18 år kan få tillfällig föräldrapenning för vård av barn

med obegränsat antal dagar. Båda föräldrarna kan då få ersättning för samma barn och tid. Ersättningen kan tas ut som hel, tre fjärde-dels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag och är knappt 80 procent av den sjuk-penninggrundande inkomsten med ett tak på 7,5 prisbasbelopp.

Vissa tillfälliga regler har gällt under pandemin. Om en förälder behöver avstå från förvärvsarbete med anledning av att den skolverksamhet som barnet normalt deltar i stängs helt eller delvis på grund av pandemin kan hen ha rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barn. Detta gäller barn under 12 år och i vissa fall även äldre barn. Denna rätt kan överlåtas till en annan person.


Tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoptionTillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption ger möjlighet för den andra föräldern, eller en annan person att med ersättning vara med vid förlossningen och vårda barn i samband med ett barns födelse eller adoption.

Tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption

Under 2000-talet har antalet födda barn i Sverige ökat och det gäller även antalet personer som tagit ut tillfällig föräldrapenning i samband med barns

födelse eller adoption. För 78 procent av de barn som föddes 2020 har den andra föräldern eller en annan närstående person tagit ut ersättningen.

Tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption år 2020

Antal mottagare Antal dagar i medeltal Medelbelopp kronor per dagÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män–24 12 1 852 8,0 9,6 931 995

25–29 85 16 188 9,0 9,7 1 004 1 039

30–34 212 32 110 9,1 9,7 1 036 1 048

35–39 214 22 579 8,4 9,6 1 052 1 043

40–44 159 9 442 7,7 9,5 1 053 1 034

45–49 128 3 069 7,8 9,5 1 015 1 026

50–54 90 887 7,8 9,4 1 062 1 006

55–59 98 319 8,5 9,4 1 010 991

60– 121 88 8,1 8,5 1 094 1 019

Samtliga 1 119 86 534 8,3 9,6 1 041 1 041

Under år 2020 fick drygt 87 500 personer tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption. Av mottagarna var drygt 1 procent kvinnor

och knappt 99 procent män. Sammanlagt betalades det ut 900 miljoner kronor för denna ersättning. Cirka 1 procent av beloppet betalades ut till kvinnor.


Regler 2020

I samband med ett barns födelse har barnets andra förälder rätt till tillfällig föräldrapenning under 10 dagar per barn när hen avstår från förvärvsarbete. Dessa dagar kan under vissa förhållanden användas av annan person än barnets andra förälder. Vid adoption har för-äldrarna rätt till fem dagar var. Dagarna får tas

ut som längst till och med den sextionde dagen efter den dag barnet har kommit hem eller den dag adoptivföräldern har fått barnet i sin vård. Ersättningen är knappt 80 procent av den sjuk-penninggrundande inkomsten med ett tak på 7,5 prisbasbelopp.


Tillfällig föräldrapenning för kontaktdagarGenom tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar kan föräldrar till barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) få ersättning när de deltar i föräldrautbildningar med mera.

Dagar med tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar

Antalet utbetalade kontaktdagar har ökat sedan början av 2000-talet fram till år 2019. Under pan-demiåret 2020 minskade antalet utbildningar och

antalet kontaktdagar minskade därför också mar-kant. Kvinnor tog ut 67 procent och män 33 procent av det totala antalet dagar år 2020.

Tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar år 2020

Antal mottagare Antal dagar i medeltal Medelbelopp kronor per dagÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män–29 84 25 2,0 1,8 868 851

30–34 402 148 1,8 1,9 949 964

35–39 896 355 1,8 1,7 957 1 012

40–44 1 208 545 1,8 1,7 993 1 017

45–49 972 542 1,9 1,9 997 1 025

50–54 429 298 1,8 2,0 979 1 002

55– 84 133 2,2 1,9 930 980

Samtliga 4 075 2 046 1,9 1,8 976 1 008

Drygt 6 100 föräldrar använde kontaktdagar för barn som omfattas av LSS under år 2020, en minskning med 25 procent sedan år 2019. Av dessa var 67 procent kvinnor och 33 procent män. Det är vanligare att kvinnor tar ut kon-

taktdagar än män i alla åldrar förutom i den äldsta åldersgruppen. Totalt betalades det ut 11 miljoner kronor i tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar, varav 67 procent till kvinnor och 33 procent till män.


Regler 2020

Föräldrar till barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har rätt till tio så kallade kontaktdagar per barn och år, för barn upp till 16 år. Dessa dagar kan tas ut för föräldrautbildning, vid inskolning eller besök i den förskoleverksamhet

eller skolbarnomsorg som barnet deltar i. Ersättningen kan tas ut som hel, tre fjärde-dels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag. Ersättningen är knappt 80 procent av den sjuk-penninggrundande inkomsten med ett tak på 7,5 prisbasbelopp.


Tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn har avliditTillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn har avlidit ger möjlighet för föräldrar att få ersättning för att vara hemma från arbetet i samband med att barn har avlidit.

Tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn har avlidit år 2020

Antal mottagare Antal dagar i medeltal Medelbelopp kronor per dagÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män–24 15 10 9,2 8,9 917 884

25–29 55 58 9,6 9,1 951 1 004

30–34 119 118 9,5 9,3 961 1 048

35–39 74 98 9,5 9,5 914 1 042

40–44 35 67 8,6 9,7 927 989

45–49 15 31 9,8 8,5 953 984

50– 19 33 8,4 8,7 1 013 950

Samtliga 332 415 9,4 9,3 946 1 015

Knappt 750 föräldrar fick ersättning för dagar uttagna i samband med att barn har avlidit under år 2020. Av dessa var 44 procent kvinnor och 56 procent män. Kvinnor tog i genomsnitt ut 9,4 dagar och män 9,3 dagar.

Totalt betalades det ut knappt 7 miljoner kronor i tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn har avlidit, varav 43 procent till kvinnor och 57 procent till män.

Regler 2020

Föräldrar till ett barn som avlider kan få ersätt-ning i 10 dagar för att avstå från förvärvsarbete. Dagarna får tas ut längst till och med 90 dagar efter den dag barnet har avlidit. Ersättningen

kan tas ut som hel, tre fjärdedels, halv, en fjär-dedels eller en åttondels dag och är knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten med ett tak på 7,5 prisbasbelopp.


UnderhållsstödGenom underhållsstöd garanteras barn till särlevande föräldrar underhåll även när den bidragsskyldiga föräldern inte bidrar till barnets försörjning.

Barn med underhållsstöd i december

Under 2000-talet har antalet barn med under-hållsstöd minskat. Detta kan bland annat förkla-ras av de låga födelsetalen i slutet av 1990-talet, att det har blivit vanligare att barn bor växelvis hos sina föräldrar samt att underhållet därmed regle-

ras direkt. Försäkringskassan har också arbetat aktivt med att separerade föräldrar ska reglera underhållet på egen hand vilket också kan ha bidragit till minskningen.

Underhållsstöd efter barnets ålder i december 2020

Antal barnAndel av respektive

åldersgrupp, procent Ålder Flickor Pojkar Flickor Pojkar 0–2 4 733 5 072 2,8 2,8

3–5 9 237 9 753 5,2 5,1

6–8 13 089 13 596 7,2 7,1

9–11 16 048 16 979 8,7 8,7

12–14 18 836 19 450 10,5 10,3

15–17 20 461 21 512 12,0 11,9

18–19 5 225 5 121 4,8 4,4

Samtliga 87 629 91 483 7,5 7,4

Totalt fick föräldrar till knappt 180 000 barn under-hållsstöd. Det motsvarar knappt 7,5 procent av alla barn i åldrarna 0–19 år. Andelen var som högst för barn i åldrarna 15–17 år, där 12 procent av alla barn hade en förälder som fick underhållsstöd från

Försäkringskassan. När barn fyller 18 år, bor hemma och studerar kan de själva ansöka om förlängt under-hållsstöd från Försäkringskassan. Det är relativt ovanligt med förlängt underhållsstöd vilket kan bero på bristande kännedom om att förmånen finns.


Underhållsstöd i december 2020

Antal mottagareMedelbelopp kronor i

decemberÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män–24 7 730 4 919 2 409 2 640

25–29 8 589 486 2 253 2 064

30–34 17 010 1 456 2 567 2 300

35–39 21 195 2 469 2 836 2 514

40–44 20 502 3 157 2 787 2 642

45–49 15 703 3 006 2 610 2 517

50–54 8 438 1 981 2 522 2 437

55–59 2 867 1 046 2 462 2 476

60– 488 744 3 021 2 423

Samtliga 102 522 19 264 2 631 2 527

Under år 2020 betalades det ut drygt 2,6 miljarder kronor i underhållsstöd. En stor del av det belopp som betalas ut av Försäkringskassan betalas senare tillbaka av bidragsskyldiga för-äldrar. Av mottagarna var 84 procent kvinnor

och 16 procent män. Förlängt underhållsstöd betalas direkt till det myndiga barnet vilket gör att en stor andel av mottagarna i den yngsta åldersgruppen består av barn med förlängt underhållsstöd.

Bidragsskyldiga föräldrar i december 20201

Antal bidragsskyldiga Antal med skuld Medelskuld2 kronor i decemberÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män–24 31 362 14 202 4 636 6 265

25–29 326 2 461 196 1404 6 692 8 581

30–34 989 5 930 569 3468 9 097 11 719

35–39 1 536 8 434 891 4837 11 518 15 978

40–44 1 751 9 949 985 5826 10 931 17 935

45–49 1 450 9 825 860 5778 12 599 18 680

50–54 775 7 123 489 4409 13 606 20 737

55–59 209 4 096 175 2706 14 399 20 839

60– 22 2 481 51 2056 19 120 24 857

Samtliga 7 089 50 661 4 230 30 686 11 481 17 6821Dennatabellförår2007–2019redovisarantaletbidragsskyldigaenligtenäldredefinitionochfelaktigabeloppharredovisats

för medelskuld. Rättade tabeller har publicerats, se läsanvisningar på sidan 7.2 Medelskulden är beräknad på de personer som har en skuld till Försäkringskassan.

Av de knappt 58 000 bidragsskyldiga föräldrarna i december 2020 var 12 procent kvinnor och

88 procent män. Männen har en högre medelskuld än kvinnor i alla åldersgrupper.


Regler 2020

Föräldrar är underhållsskyldiga för sitt barn tills det fyller 18 år, eller längre om barnet fort-farande går i skolan. När barnet bor stadig-varande hos en av föräldrarna ska den andra föräldern betala underhållsbidrag. Föräldrarna kan komma överens om ett lämpligt belopp eller beräkna det efter föräldrabalkens regler. Storleken på underhållsbidraget bestäms då efter barnets behov och föräldrarnas ekono-miska förmåga. Ett barn kan få underhållsstöd från Försäkringskassan om:

• den förälder som ska betala underhålls-bidrag inte gör det eller betalar mindre än underhållsstödsbeloppet,

• faderskapet för barnet inte är fastställt,

• en ensamstående förälder har adopterat ett barn från utlandet.

Under 2020 trädde en lagändring i kraft som gör att underhållsstödsbeloppet för barn under 11 år ändras. Ändringen innebär att underhålls-stödet är högst 1 573 kronor t.o.m. månaden när barnet fyller 11 år, 1 723 kronor t.o.m. månaden när barnet fyller 15 år och 2 073 kronor fr.o.m. månaden efter att barnet har fyllt 15 år.

Förlängt underhållsstöd kan betalas ut under den tid barnet bedriver studier som ger rätt till

förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen men längst till och med juni det år då barnet fyller 20 år.

Underhållsstöd kan utbetalas i form av fullt underhållsstöd, utfyllnadsbidrag eller underhållsstöd vid växelvis boende. Bestämmelserna om underhållsstöd och förlängt underhållsstöd vid växelvist boende upphörde att gälla från och med den 1 mars 2018. Därefter betalar Försäkringskassan bara ut underhållsstöd för barn som omfattas av övergångsbestämmelserna. När fullt under-hållsstöd betalas ut ska den bidragsskyldige föräldern betala tillbaka hela eller delar av stödet till Försäkringskassan. Beloppet som ska betalas tillbaka beräknas på inkomster i det senaste beslutet om slutlig skatt och fastställs till en procentsats beroende av hur många barn den bidragsskyldige ska försörja. Om den bidragsskyldige föräldern har betalat till Försäkringskassan i rätt ordning, i minst sex månader i följd, lämnas inte längre underhålls-stöd till barnet om det inte finns särskilda skäl till det. Den bidragsskyldige föräldern förut-sätts då kunna betala underhåll direkt till den andra föräldern i stället.


BostadsbidragBostadsbidrag ska ge barnfamiljer och ungdomshushåll med låga inkomster en möjlighet att bo i fullvärdiga och tillräckligt rymliga bostäder.

Hushåll med bostadsbidrag i december

Antalet hushåll med bostadsbidrag har minskat sedan början av 2000-talet. Minskningen beror sannolikt på att regeländringar genomförts under tidsperioden och på att inkomsterna höjts sam-tidigt som inkomstgränserna för bidraget inte har ändrats i samma takt.

År 2012 och 2014 har det särskilda bidraget för barnfamiljer höjts samtidigt som golvet, eller lägsta bostadskostnad som kan ge bidrag, sänktes för barnfamiljers boendekostnader år 2012. För ungdomshushåll utan barn blev en större andel av bostadskostnaden bidragsgrundande. På grund av regeländringarna ökade antalet hushåll med barn som hade bostadsbidrag mellan år 2012 och 2015, men sedan dess har antalet minskat.

Trots att inkomstgränserna för bostadsbidrag till barnfamiljer har höjts i flera steg de senaste åren har antalet hushåll fortsatt att minska något.

År 2018 infördes ett nytt särskilt bidrag till barnfamiljer med barn som bor växelvis. Antal hushåll som får denna del av bidraget har ökat sedan dess.

Det något högre antalet hushåll år 2020 kan förklaras av att flera blev berättigade till bostads-bidrag under pandemin.

I december 2020 betalades det ut bostadsbidrag till knappt 168 000 hushåll. Drygt 17 procent av de som fick bidraget var ett ungdomshushåll utan barn.


Bostadsbidrag december 20201

Antal hushåll efter typ Medelbelopp per hushåll, kronor i dec.Ensamstående Samman

boendeEnsamstående Samman

boendeÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män–24 11 854 11 747 2 000 1 391 975 1 794

25–29 11 777 5 599 4 857 2 273 1 056 2 078

30–34 14 701 1 637 7 657 2 770 2 054 2 270

35–39 16 467 2 349 8 936 2 777 2 168 2 472

40–44 15 413 2 795 7 872 2 682 2 267 2 638

45–49 12 093 2 470 5 905 2 550 2 256 2 679

50–54 6 661 1 962 3 993 2 528 2 337 2 680

55–59 2 451 1 369 2 117 2 592 2 371 2 658

60– 502 1 086 1 394 2 843 2 542 2 718

Samtliga 91 919 31 014 44 728 2 464 1 558 2 456

1 Det tillfälliga tilläggsbidraget år 2020 ingår inte i beräkningen av medelbeloppet.

Bostadsbidrag går främst till ensamstående för-äldrar och då oftast till kvinnor. Under pandemi-året 2020 utbetalades knappt 5,3 miljarder kronor i bostadsbidrag, en ökning med 15 procent jämfört med år 2019. Orsaken till detta var främst det till-fälliga tilläggsbidrag som gjorde att barnfamiljer

fick 25 procent högre bidrag under andra halv-året. Knappt 59 procent av beloppet gick till hus-håll med en kvinna som ensam försörjare, knappt 13 procent av beloppet till hushåll med en man som ensam försörjare och knappt 29 procent av belop-pet till hushåll med sammanboende.


Regler 2020

Barnfamiljer kan få bostadsbidrag. Även ung-domshushåll utan barn, där de sökande fyllt 18 år men inte är 29 år, kan få bostadsbidrag.

Bidragsbeloppet bestäms av hushållets sammansättning, bostadskostnaden, bosta-dens storlek och inkomstens storlek. Bidraget kan betalas ut för längst tolv månader i taget.

De som söker bostadsbidrag ska bland annat uppskatta hur mycket de kommer att tjäna under det kalenderår som ansökan görs. Med hänsyn till dessa uppgifter beräknas ett preliminärt bostadsbidrag. Efter den tidpunkt då Skatteverket har meddelat beslut om slutlig skatt för bidragsåret fastställs slutligt

bostadsbidrag. Beslut om slutligt bostads-bidrag för år 2020 meddelas under åren 2021 och 2022.

För gifta och sammanboende med barn inkomstprövas bostadsbidraget individuellt. Bidraget minskas om årsinkomsten överstiger 74 000 kronor för vardera maken.

För en ensamstående förälder minskas bostadsbidraget om årsinkomsten överstiger 148 000 kronor.

För ungdomar utan barn minskas bidraget om årsinkomsten överstiger 41 000 kronor för ensamstående eller överstiger 58 000 kronor för makar tillsammans.

Max. bostadsbidrag, kronor per månad

Max. boyta, kvm

Inkomstgräns över vilken bidrag reduceras, kronor per år

Ensamstående Gifta/samborBarnfamiljer Antal hemmavarande barn 1 3 400 80 148 000 74 000/sökande 2 4 200 100 148 000 74 000/sökande 3 5 200 120 148 000 74 000/sökande 4 5 200 140 148 000 74 000/sökande 5 eller fler 5 200 160 148 000 74 000/sökandeHushåll utan barn 18–28 år 1 300 60 41 000 58 000

Tillfälliga regler har gällt under pandemin och under perioden juli – december 2020 infördes tilläggsbidrag till barnfamiljer som en tillfällig del av bostadsbidrag. Tilläggsbidraget lämnades månadsvis med ett belopp som motsvarade 25 procent av det preliminära bostadsbidraget som lämnades för samma månad.


Ekonomisk trygghet vid funktionsnedsättning

VårdbidragVårdbidrag är ett ekonomiskt stöd till föräldrar med barn som har en sjukdom eller funktionsnedsättning för att kunna ge den tillsyn, vård och stöd som krävs för att barnet ska kunna utvecklas på bästa sätt. Det kan också ge ersättning för vissa merkostnader som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Sedan 1 januari 2019 är det inte möjligt att ansöka om vårdbidrag.

Vårdbidragsmottagare i december

Antalet föräldrar som får vårdbidrag för barn har ökat med 50 procent mellan år 2006 och 2018 för att minska med 59 procent mellan år 2018 och 2020 när det inte längre var möjligt att ansöka om vårdbidrag. År 2019 infördes nya ersättningar, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning för barn, och det sammanlagda antalet föräldrar som har fått vårdbidrag, omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning för barn har ökat med 4 procent mellan år 2019 och 2020.

Under hela tidsperioden har en majoritet av vårdbidragsmottagarna varit kvinnor och år 2020 var 85 procent av mottagarna kvinnor och 15 procent män.

I december 2020 fick 7 procent (1 843 perso-ner) av vårdbidragsmottagarna ersättning för merkostnader i form av en skattefri merkostnads-del. Knappt 0,5 procent (104 personer) fick enbart ersättning för merkostnader.


Andel vårdbidrag efter omfattning i december

Andelen mottagare av vårdbidrag som får parti-ell ersättning har ökat under perioden. Den läg-sta nivån (en fjärdedels förmån) är den vanligast förekommande och omfattade år 2020 totalt

38 procent av alla vårdbidrag. Andelen vårdbidrag med hel omfattning eller mer har minskat under perioden, från att år 2006 motsvara 25 procent till att år 2020 motsvara 12 procent av alla vårdbidrag.

Vårdbidrag efter barnets ålder i december 2020

Antal barn

Andel barn vars föräldrar får vårdbidrag för mer än ett barn,

procentÅlder Flickor Pojkar Flickor Pojkar0–2 33 42 15 173–5 466 749 13 146–8 1 104 2 414 17 169–11 1 737 4 146 25 2112–15 3 327 7 065 25 2216–19 2 330 3 982 24 22

Samtliga 8 997 18 398 23 21

I december 2020 betalade Försäkringskassan ut vårdbidrag för drygt 27 000 barn. Drygt en femte-

del av barnen fanns i familjer som hade vårdbidrag för flera barn.


Vårdbidrag efter förälderns ålder i december 2020

Antal mottagare Medelbelopp, kr i decemberÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män–29 462 21 4 984 4 341

30–34 2 096 171 4 754 4 164

35–39 4 266 531 4 943 4 524

40–44 5 776 911 4 951 4 430

45–49 5 172 960 4 904 4 344

50–54 2 597 613 4 924 4 358

55– 814 446 4 876 4 781

Samtliga 21 183 3 653 4 913 4 439

Totalt betalades det ut vårdbidrag till knappt 25 000 föräldrar i december 2020. Av mottagarna var 85 procent kvinnor och 15 procent män. Flest mottagare var i åldersgruppen 40–44 år. Knappt

2 miljarder kronor betalades ut i vårdbidrag under år 2020, varav 85 procent till kvinnor och 15 procent till män.

Regler 2020

En förälder kan få vårdbidrag för sitt barn om barnet är i behov av särskild tillsyn eller vård under minst sex månader. Det gäller längst till och med juni månad det år då barnet fyller 19 år. Den särskilda tillsynen eller vården ska vara orsakad av barnets sjukdom eller funktions-nedsättning. Föräldern kan också få vårdbidrag om barnets sjukdom eller funktionsnedsättning innebär ökade utgifter (merkostnader).

Om föräldern vårdar flera barn med funk-tionsnedsättning i den aktuella åldern grun-das rätten till vårdbidrag på det sammanlagda behovet av tillsyn och vård samt på merkostna-dernas omfattning.

Vårdbidraget kan betalas ut som hel, tre fjär-dedels, halv eller en fjärdedels förmån. Ett helt vårdbidrag uppgår till 2,5 prisbasbelopp per år vilket år 2020 innebar 9 854 kronor per månad. Vårdbidraget är skattepliktigt och pensions-grundande. En viss del av vårdbidraget kan utges som ersättning för merkostnader. Denna merkostnadsdel av vårdbidraget är skattefri

och inte pensionsgrundande. Vårdbidrag som enbart är baserat på merkostnader behöver uppgå till minst 36 procent av prisbasbeloppet och som mest 62,5 procent av prisbasbeloppet för att lämnas med detta belopp.

Vårdbidrag som är baserat på vård och till-syn kan även kombineras med merkostnader. I de fall godkända merkostnader uppgår till minst 18 procent av prisbasbeloppet och som mest 69 procent av prisbasbeloppet medför dessa en merkostnadsdel av vårdbidraget som är skattefri och inte pensionsgrundande. Om helt vårdbidrag beviljas baserat på enbart vård och tillsyn kan ersättningen för merkostnader bevil-jas utöver det hela vårdbidraget.

Den 1 januari 2019 infördes två nya ersätt-ningar: omvårdnadsbidrag och merkostnads-ersättning. De kommer på sikt att ersätta vård-bidraget. Sedan den 1 januari 2019 är det inte längre möjligt att ansöka om vårdbidrag. Det finns övergångsbestämmelser för personer som har vårdbidrag sedan tidigare.


OmvårdnadsbidragFrån och med januari 2019 är det möjligt att ansöka om omvårdnadsbidrag. Omvårdnadsbidrag ska förbättra förälderns ekonomiska förutsättningar att tillgodose barnets behov av omvårdnad och tillsyn till följd av en funktionsnedsättning.

Omvårdnadsbidrag efter barnets ålder i december 2020

Antal barn

Andel barn vars föräldrar får omvårdnadsbidrag för mer än

ett barn, procentÅlder Flickor Pojkar Flickor Pojkar0–2 154 262 12 213–5 800 1 580 20 176–8 1 346 3 353 26 229–11 2 330 5 072 30 2812–15 3 525 6 849 32 3016–19 2 294 3 249 31 33

Samtliga 10 449 20 365 29 28

I december 2020 betalade Försäkringskassan ut omvårdnadsbidrag för knappt 31 000 barn. Knappt 30 procent av barnen fanns i familjer som hade

omvårdnadsbidrag för flera barn. 34 procent av barnen var flickor och 66 procent pojkar. Det är fler pojkar än flickor i alla åldrar.

Omvårdnadsbidrag efter förälderns ålder i december 2020

Antal mottagare Medelbelopp, kr i decemberÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män–29 822 79 3 813 3 03430–34 3 046 431 3 776 3 04135–39 5 261 950 3 900 3 18040–44 6 097 1 400 3 858 3 19845–49 4 922 1 439 3 917 3 21350–54 2 315 791 3 865 3 14155– 662 507 3 950 3 324

Samtliga 23 125 5 597 3 871 3 188

Totalt betalades det ut omvårdnadsbidrag till knappt 29 000 föräldrar i december 2020. Av mottagarna var 81 procent kvinnor och 19 procent män. Flest mottagare var i åldersgruppen

40–44 år. Omkring 1,6 miljarder kronor betala-des ut i omvårdnadsbidrag under år 2020, varav 83 procent till kvinnor och 17 procent till män.


Nybeviljade vårdbidrag (2006–2018) och omvårdnadsbidrag (2019–2020) efter diagnosgrupp

Andelen nybeviljade vårdbidrag kopplat till psy-kiska sjukdomar har ökat under 2000-talet. Denna trend har fortsatt efter att omvårdnadsbi-drag introducerades år 2019. År 2006 motsvarade de 38 procent av alla nybeviljade vårdbidrag för

flickor och 55 procent av alla nybeviljade vård-bidrag för pojkar. Motsvarande siffror för omvård-nadsbidrag år 2020 var 64 procent för flickor och 75 procent för pojkar.

Regler 2020

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan få omvårdnadsbidrag. Bidraget ska för-bättra förälderns ekonomiska förutsättningar att tillgodose barnets behov av omvårdnad och tillsyn till följd av en funktionsnedsättning.

Två föräldrar kan ha rätt till omvårdnadsbi-drag för ett barn till och med juni det år barnet fyller 19 år, om barnet på grund av funktions-nedsättning kan antas behöva omvårdnad och tillsyn utöver vad barn i samma ålder utan funk-tionsnedsättning har behov av under minst sex månader. Även den som likställs med förälder

till ett barn kan få omvårdnadsbidrag. Föräldrar kan ansöka var för sig eller gemensamt för ett eller flera barn.

Bidraget kan beviljas med olika nivåer (hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels) bero-ende på hur omfattande barnets behov av omvårdnad och tillsyn är. Om bidraget avser flera barn kan mer än ett helt omvårdnadsbi-drag utgå. Ett helt omvårdnadsbidrag uppgår till 2,5 prisbasbelopp per år vilket år 2020 innebar 9 854 kronor per månad. Omvårdnadsbidraget är skattepliktigt och pensionsgrundande.


Merkostnadsersättning för barnFrån och med januari 2019 är det möjligt att ansöka om merkostnads ersättning. Merkostnadsersättning för barn är ett ekonomiskt stöd till föräldrar som har merkostnader med anledning av sitt barns funktionsnedsättning.

Merkostnadsersättning för barn efter barnets ålder i december 2020

Antal barn

Andel barn vars föräldrar får merkostnadsersättning för mer

än ett barn, procentÅlder Flickor Pojkar Flickor Pojkar0–2 15 19 7 263–5 41 58 27 246–8 68 91 44 419–11 71 163 52 6312–15 93 174 45 6316–21 92 124 40 54

Samtliga 380 629 42 53

I december 2020 betalade Försäkringskassan ut merkostnadsersättning för drygt 1 000 barn. Knappt 38 procent av barnen var flickor och

62 procent pojkar. Knappt 50 procent av barnen fanns i familjer som hade merkostnadsersättning för flera barn.

Merkostnadsersättning för barn efter förälderns ålder i december 2020

Antal mottagare Medelbelopp, kr i decemberÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män–29 19 3 1 473 92030–34 90 21 1 485 1 32635–39 139 39 1 467 1 41540–44 150 44 1 412 1 26445–49 133 45 1 510 1 22650–54 70 31 1 400 1 25455– 16 18 1 528 1 253

Samtliga 617 201 1 460 1 284

Totalt betalades det ut merkostnadsersättning till drygt 800 föräldrar i december 2020. Av motta-garna var 75 procent kvinnor och 25 procent män.

Omkring 93 miljoner kronor betalades ut i mer-kostnadsersättning för barn under år 2020, varav 75 procent till kvinnor och 25 procent till män.


Regler 2020

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan få merkostnadsersättning. Ersättningen ska kompensera merkostnader som föräldrar har till följd av barnets funktionsnedsättning.

En förälder kan få merkostnadsersättning för ett barn som har fått sin funktionsförmåga nedsatt under minst sex månader. Föräldrar kan ansöka var för sig eller gemensamt för ett eller flera barn. Även den som likställs med för-älder till ett barn kan få merkostnadsersättning. Högst två föräldrar kan beviljas merkostnads-ersättning för samma barn.

Ersättningen kan beviljas med olika nivåer av prisbasbeloppet (30, 40, 50, 60 eller 70 procent) beroende på hur höga mer-kostnaderna är. Merkostnadsersättning på 70 procent av prisbasbeloppet innebär år 2020 2 759 kronor per månad. Ersättningen är skattefri.

Om beslutet gäller flera barn kan merkost-nadsersättning beviljas med mer än 70 procent av prisbasbeloppet.


HandikappersättningHandikappersättning är ett ekonomiskt stöd till personer med funktionsnedsättning som behöver hjälp i vardagen eller har merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning. Sedan 1 januari 2019 är det inte möjligt att ansöka om handikappersättning.

Personer med handikappersättning i december

Antal personer med handikappersättning har hål-lit sig stabilt mellan 2006 och 2018 för att börja gå ner år 2019 när det inte längre var möjligt att ansöka om handikappersättning. År 2019 inför-des en ny ersättning, merkostnadsersättning för vuxna, och det sammanlagda antalet personer som har fått handikappersättning eller merkostnads-

ersättning för vuxna har minskat med 4 procent mellan år 2019 och 2020.

Det har under hela perioden varit fler kvin-nor än män som har haft handikappersättning. I december 2020 var det knappt 29 000 kvinnor och 25 000 män som hade handikappersättning.

Handikappersättning i december 2020

Antal mottagare Medelbelopp, kr i decemberÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män19–29 1 628 1 932 1 780 1 80930–39 2 978 3 528 1 763 1 79840–49 4 287 4 036 1 798 1 82150–59 6 469 5 778 1 802 1 84060–69 5 635 4 623 1 770 1 80470–79 5 367 3 722 1 683 1 69680–89 1 902 1 030 1 648 1 66390– 272 105 1 567 1 583

Samtliga 28 538 24 754 1 755 1 792

I december 2020 hade drygt 53 000 personer han-dikappersättning. Av mottagarna var 54 procent kvinnor och 46 procent män. Mottagare över 70 år hade något lägre ersättning än de under 70 år, och män hade något högre ersättning i alla åldersgrupper.

Totalt betalades det ut knappt 1,2 miljarder kronor i handikappersättning år 2020, varav 53 procent till kvinnor och 47 procent till män.


Handikappersättning efter ersättningsnivå och ålder i december 2020

Totalt 66 procent av kvinnorna och 64 procent av männen med handikappersättning hade den lägsta nivån av ersättningen (36 procent av pris-

basbeloppet). Den lägsta nivån är vanligast för alla åldersgrupper.

Regler 2020

En person som för avsevärd tid har fått sin funktionsförmåga nedsatt så att hen behöver tidskrävande hjälp av någon annan för att klara sig hemma eller på arbetet kan få handikapper-sättning. Handikappersättning beviljas också om en person i övrigt har betydande merkost-nader på grund av sin funktionsnedsättning. Handikappersättning kan beviljas från och med juli månad det år då en person fyller 19 år och som innan hen fyllt 65 år har fått sin funktions-förmåga nedsatt.

Ersättningen är 36, 53 eller 69 procent av prisbasbeloppet per år, beroende på hjälp behov

och merkostnadernas storlek. År 2020 mot-svarade de tre nivåerna 1 419, 2 089 respektive 2 720 kronor per månad. Blinda och personer med grav hörselskada får alltid ersättning om funktionsnedsättningen uppkom innan de fyllde 65 år.

Den 1 januari 2019 infördes merkostnadser-sättning. Den kommer på sikt att ersätta handi-kappersättning. Sedan den 1 januari 2019 är det inte möjligt att ansöka om handikappersättning. Enligt övergångsbestämmelser finns undan-tag för personer som har handikappersättning sedan tidigare.


Merkostnadsersättning för vuxnaFrån och med januari 2019 är det möjligt att ansöka om merkostnadsersättning. Merkostnadsersättning är ett ekonomiskt stöd till personer med funktionsnedsättning som har merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning.

Merkostnadsersättning för vuxna i december 2020

Antal mottagare Medelbelopp, kr i decemberÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män19–29 222 270 1 662 1 67830–39 243 235 1 789 1 67640–49 243 203 1 783 1 79650–59 351 309 1 755 1 78460– 493 531 1 740 1 726

Samtliga 1 552 1 548 1 747 1 731

I december 2020 hade knappt 3 100 personer mer-kostnadsersättning för vuxna. Av mottagarna var 50 procent kvinnor och 50 procent män.

Drygt 18,5 miljoner kronor betalades ut i merkost-nadsersättning för vuxna år 2020, varav 50 procent till kvinnor och 50 procent till män.

Merkostnadsersättning för vuxna efter ersättningsnivå och ålder i december 2020

Totalt 65 procent av kvinnorna och 67 procent av männen med merkostnadsersättning för vuxna hade de två lägsta nivåerna av ersättningen (30

eller 40 procent av prisbasbeloppet). De lägsta nivåerna är vanligaste för alla åldersgrupper.


Regler 2020

Personer med funktionsnedsättning som har fyllt 18 år och inte har en underhållsskyldig för-älder kan få merkostnadsersättning för vuxna. Ersättningen ska kompensera merkostnader till följd av personens funktionsnedsättning och underlätta deltagande i arbetslivet och det övriga samhällslivet.

En person kan få merkostnadsersättning om det kan antas att funktionsnedsättningen kommer att bestå i minst ett år. Funktionsnedsättningen måste ha skett innan personen har fyllt 65 år.

Ersättningen kan beviljas med olika nivåer av prisbasbeloppet (30, 40, 50, 60 eller 70 procent) beroende på hur höga merkostnaderna är. Merkostnadsersättning på 70 procent av pris-basbeloppet innebär år 2020 2 759 kronor per månad. Ersättningen är skattefri.

Blinda och personer med grav hörselskada får alltid ersättning om funktionsnedsättningen uppkom innan de fyllde 65 år.


AssistansersättningAssistansersättning är ett ekonomiskt stöd som vuxna och barn med omfattande funktionsnedsättningar kan använda för att anlita personliga assistenter.

Personer med assistansersättning i december

Antalet vuxna och barn med assistansersättning ökade stadigt fram till år 2009 då det började plana ut och från år 2016 har antal personer med assistansersättning minskat. I december 2020 var det 300 personer färre som hade assistanser-sättning jämfört med i december år 2019. Sedan

assistansersättningens införande har det varit fler män och pojkar än kvinnor och flickor som fått assistansersättning. I december 2020 var 45 procent av dem som hade assistansersättning kvinnor eller flickor och 55 procent var män eller pojkar.

Assistansersättning i december 2020

Antal mottagareAntal timmar per vecka, i

medeltalÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män0–14 år 635 812 109 10815–19 år 472 683 112 11420–24 år 449 698 125 13525–29 år 539 769 146 14930–34 år 455 679 141 15135–39 år 365 532 142 14840–44 år 341 466 144 14145–49 år 435 447 138 14350–54 år 399 460 131 13555–59 år 450 454 133 13760–64 år 485 453 129 135

65– 1 254 1 135 113 118

Samtliga 6 279 7 588 127 132

Knappt 13 900 vuxna och barn hade assistansersätt-ning i december 2020. Av totalt 8 miljoner beviljade timmar med assistansersättning i december gick 44 procent till kvinnor och flickor och 56 procent

till män och pojkar. Män fick i genomsnitt fler bevil-jade timmar än kvinnor i de flesta åldersklasser. Utgifterna för statlig assistansersättning var år 2020 drygt 23,5 miljarder kronor.


Assistansersättning efter personkrets i december 2020

Antal personerAntal timmar per vecka, i

medeltalPersonkrets Kvinnor Män Kvinnor Män1 2 801 3 796 132 1362 278 396 150 1543 3 047 3 209 122 127

Samtliga 6 279 7 588 127 132

För förklaring av de olika personkretsarna se regelruta.

Bland de kvinnor och flickor som har assistanser-sättning är det vanligast att tillhöra personkrets 3. Denna personkrets omfattade 49 procent av alla kvinnor och flickor och 42 procent av alla män och pojkar med assistansersättning i december 2020. Personkrets 1 är vanligast bland män och pojkar som har assistansersättning. Omkring 45 procent alla

kvinnor och flickor och 50 procent av alla män och pojkar med assistansersättning i december 2020 till-hörde denna personkrets. Personer i personkrets 2 har i genomsnitt flest antal timmar per vecka. Denna grupp har funktionsnedsättningar som i genomsnitt innebär mer omfattande behov av stöd och service än personer i de andra personkretsarna.

Assistansersättning efter personkrets och ålder i december 2020

Bland personer med assistansersättning skiljer sig fördelningen av personkrets mellan olika åldersgrupper. I åldersgruppen 0–29 år tillhör 77 procent personkrets 1 eftersom det rör sig om medfödda eller tidiga funktionsnedsättningar. Andelen som tillhör personkrets 1 är lägre bland äldre och endast 6 procent äldre än 65 år tillhör

denna personkrets. Personkrets 2, vars funk-tionsnedsättningar beror på yttre våld eller kroppslig sjukdom, ökar med stigande ålder. Av de assistansberättigade 40 år och äldre tillhör majoriteten personkrets 3 som innebär funk-tionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande.


Regler 2020

Assistansersättning kan ges till personer • med utvecklingsstörning, autism eller

autism liknande tillstånd (personkrets 1), • personer med betydande och bestående

begåvningsmässiga funktionsnedsättningar efter en hjärnskada i vuxen ålder som orsa-kats av yttre våld eller kroppslig sjukdom (personkrets 2),

• eller personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, som uppenbart inte beror på ett normalt åld-rande, om de är stora och förorsakar bety-dande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service (personkrets 3).

Hjälp med grundläggande behov måste uppgå till mer än i genomsnitt 20 timmar i veckan för att få ersättning från Försäkringskassan. Om behovet är mindre är det kommunen som kan tillgodose behovet av hjälp.

Personer som bor i gruppbostad eller vårdas på institution har inte rätt till assistansersättning.

Assistansersättningen får endast användas till köp av personlig assistans eller för kost-nader för personliga assistenter. Köp av per-sonlig assistans kan ske från en kommun, ett brukarkooperativ eller ett privat företag. Det är också möjligt att bli egen arbetsgivare åt sina assistenter. Brukarkooperativ och privata företag ska ha tillstånd från inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att få bedriva verk-samhet med personlig assistans. En kommun som bedriver verksamhet med personlig assis-tans ska ha anmält detta till IVO. Om personer själva anställer sina assistenter ska de också ha anmält detta till IVO.

Assistansersättning betalas med ett så kallat schablonbelopp per timme, vilket år 2020 mot-svarade 304,30 kronor. Möjlighet finns dock för personer med särskilda skäl att ansöka om ett högre timbelopp. Det högsta beloppet 2020 var 340,81 kronor.


BilstödBilstöd ska möjliggöra ett aktivt, delaktigt och självständigt liv för personer med funktionsnedsättning.

Antal beviljade bilstöd

Fram till och med år 2006 kunde personer få nytt bilstöd vart sjunde år. Sedan år 2007 kan nytt bilstöd beviljas vart nionde år. Dessa regeländ-ringar förklarar varför det förekommer toppar med en viss regelbundenhet under tidsperioden. Minskningen år 2017 beror dels på att handlägg-

ningsprocessen ändrades, vilket har inneburit för-dröjningar i handläggningen, men även på minskat antal ansökningar, vilket sammantaget bidrog till att färre personer beviljades ersättning än tidigare år. Under hela perioden har det varit färre kvinnor än män som har beviljats bilstöd.

Bilstöd efter typ av bidrag år 2020

Den vanligaste typen av bilstöd år 2020 var anpassningsbidrag. Omkring 75 procent av alla mottagare har fått anpassningsbidrag. Det är

möjligt att beviljas flera typer av bilstöd. Av det utbetalda beloppet år 2020 betalades 65 procent ut i form av anpassningsbidrag.


Bilstöd efter ålder år 2020

Antal mottagare Medelbelopp, kronor under åretÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män18–24 14 17 246 740 213 78325–29 21 21 121 635 164 03230–34 31 41 113 518 129 89335–39 41 66 146 833 121 01540–44 76 81 129 339 116 25745–49 118 127 108 254 89 21450–54 96 101 103 513 90 05655–59 72 85 61 555 84 72860–64 43 67 89 792 114 18465– 36 48 66 847 60 110

Samtliga 542 646 108 466 105 220

Knappt 1 200 personer fick bilstöd år 2020. Av mottagarna var 46 procent kvinnor och 54 procent män. Totalt betalades det ut 136 miljoner kronor i

bilstöd år 2020 varav 46 procent till kvinnor och 54 procent till män.

Bilstöd till föräldrar efter barnets ålder år 2020

Antal barn Medelbelopp, kronor under åretÅlder Flickor Pojkar Flickor Pojkar0–4 13 13 125 736 140 4525–9 40 56 118 481 124 12210–14 37 68 114 801 108 02515–19 36 51 83 278 102 62520–24 16 27 70 271 67 70125– 21 22 112 081 95 816

Samtliga 160 234 106 859 108 086

År 2020 fick föräldrar till knappt 400 barn med funktionsnedsättning bilstöd. Av barnen var 41 procent flickor och 59 procent pojkar. Föräldrar till pojkar fick i genomsnitt högre utbetalt belopp

än vad föräldrar till flickor fick. Genomsnittligt utbetalat belopp var högre för föräldrar till barn i yngre åldersgrupper.

Regler 2020

Personer som har en funktionsnedsättning som ger stora svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att använda allmänna kom-munikationer kan få bilstöd. Svårigheterna ska finnas kvar i minst nio år. Även föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan få bil-stöd om de behöver bilen för att kunna förflytta sig tillsammans med barnet. Bilstöd består av flera bidrag. Det finns tre bidrag för att köpa bil – grundbidrag, anskaffningsbidrag och

tilläggsbidrag. Tilläggsbidraget består av tre delar, tilläggsbidrag A, B och C. Grundbidrag och tilläggsbidrag kan ges för inköp av bil och kan beviljas vart nionde år. Beroende på inkom-sten kan även anskaffningsbidrag vara aktuellt. Anpassningsbidrag kan beviljas för anpassning av fordon. Bilstöd kan i vissa fall även beviljas för körkortsutbildning. Bilstöd beviljas främst till bil, men även till andra motorfordon som motor-cykel eller moped.


Ekonomisk trygghet vid sjukdom

SjukpenningSjukpenning ska ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom.

Antal mottagare av sjukpenning

Efter några år med starkt ökande långtidssjukfrån-varo runt millennieskiftet minskade antalet motta-gare av sjukpenning mellan åren 2003 till 2010 för att sedan återigen öka fram till år 2016, för att därefter minska något. Under pandemiåret 2020 ökade fram-förallt antalet sjukfall kortare än 22 dagar kraftigt.

Totalt fick 680 000 personer sjukpenning någon gång under år 2020 varav 62 procent var kvinnor och 38 procent var män. Jämfört med 2019 ökade antalet mottagare med 12 procent bland kvinnor och 20 procent bland män.


Andel ersatta sjukpenningdagar med partiell omfattning

I början av 2000-talet ökade andelen utbetalda dagar med partiell omfattning. Detta kan bland annat förklaras av att regeringen då tydliggjorde att Försäkringskassan skulle använda partiell sjukskrivning i större utsträckning. Efter 2007 minskade andelen partiella dagar för att återigen

öka från 2015. Under de senaste åren har de parti-ella dagarna åter minskat. Under pandemiåret 2020 minskade de partiellt ersatta dagarna ytterligare.

Omkring 30 respektive 23 procent av de utbe-talda dagarna med sjukpenning för kvinnor och män betalades ut med partiell omfattning år 2020.

Pågående fall med sjukpenning efter ålder och diagnosgrupp i december 2020

För både kvinnor och män med sjukpenning i december 2020 var psykiska sjukdomar och rörel-seorganens sjukdomar de vanligaste diagnosgrup-perna. Psykiska sjukdomar motsvarade 49 procent av alla fall för kvinnor och 38 procent av alla fall för män. Motsvarande siffra för rörelseorganens

sjukdomar var 15 respektive 18 procent för kvin-nor och män. Psykiska sjukdomar är vanligast i alla åldersgrupper förutom för män i åldrarna över 60 år då rörelseorganens sjukdomar är de vanli-gaste diagnoserna.


Sjukpenning år 2020

Antal mottagare Antal dagar i medeltal Medelbelopp, kronor per dagÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män16–24 14 511 11 541 55 50 505 57425–29 38 553 21 913 62 60 588 62430–34 54 416 28 508 76 78 553 53835–39 47 610 25 714 81 71 605 62940–44 45 928 25 884 85 73 619 65145–49 51 409 28 891 88 76 616 66050–54 56 162 33 562 88 78 613 65655–59 56 525 38 410 88 85 610 65460– 56 147 43 992 88 90 605 643

Samtliga 421 261 258 415 82 77 600 633

Av de 37 miljarder kronor som betalades ut i sjuk-penning år 2020 gick 62 procent till kvinnor och 38 procent till män. Det genomsnittliga ersatta dagbeloppet för män var 6 procent högre än för kvinnor, vilket bland annat beror på skillnader i kvinnors och mäns arbetsinkomster. Det genom-snittliga antalet sjukpenningdagar ökar i regel

med stigande ålder både för kvinnor och för män. En anledning till detta är ökad risk för sjukdom och längre tid för återhämtning med stigande ålder. Personer som har varit yrkesverksamma under en längre tid har också utsatts för en större sammanlagd arbetsbelastning.


Pågående sjukfall per 1 000 försäkrade per län i december 2020

I Sverige hade kvinnor och män i åldrarna 16–64 år totalt 38 respektive 20 pågående sjukfall per 1 000 skattade försäkrade i december 2020. Ett sjukfall definieras som en sammanhäng-ande period där ersättning betalats ut i form av sjukpenning och/eller rehabiliteringspenning.

Se sidan 10 för mer information om skattningen av antal försäkrade.

Södermanlands län har flest pågående sjukfall bland både kvinnor och bland män. Bland kvinnor motsvarar det 46 och bland män 24 pågående sjuk-fall per 1 000 skattade försäkrade.


Regler 2020

En person kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning vid nedsatt arbets-förmåga på grund av sjukdom. Under de första 14 dagarna i en sjukperiod ansvarar arbetsgiva-ren för att betala sjuklön till den som är anställd. Om nedsättningen av arbetsförmågan kvarstår även efter sjuklöneperioden kan en anställd få sjukpenning från Försäkringskassan. Den som är arbetslös eller egenföretagare kan få sjukpenning från Försäkringskassan redan från början av sjukperioden. För anställda och arbetslösa görs ett karensavdrag som motsva-rar 20 procent av den sjuklön eller sjukpenning som den försäkrade får vid sjukfrånvaro en genomsnittlig kalendervecka. En egenföreta-gare har istället enligt huvudregeln 7 karensda-gar, men även möjlighet att välja en karenstid på 1, 14, 30, 60 eller 90 dagar. Nedsättningen av arbetsförmågan på grund av sjukdom ska från den 8:e dagen styrkas med läkarintyg.

Sjukpenning på normalnivå, motsvarande knappt 80 procent av den sjukpenninggrun-dande inkomsten (SGI), kan betalas ut under 364 dagar inom en ramtid om 450 dagar. Sjukpenning kan som högst baseras på inkomst motsvarande 8 prisbasbelopp. År 2020 mot-svarade det 804 kronor per dag vid hel sjuk-penning på normalnivå. Om nedsättningen av arbetsförmågan kvarstår efter 364 dagar kan sjukpenning betalas ut i form av sjukpenning på fortsättningsnivå. Ersättningen motsvarar då knappt 75 procent av SGI. År 2020 motsva-rade det en maximal ersättning på 754 kronor per dag vid hel sjukpenning på fortsättnings-nivå. Personer med allvarliga sjukdomar kan beviljas sjukpenning på normalnivå för obe-gränsad tid motsvarande 80 procent av SGI. Den som är arbetslös kan få sjukpenning med högst 543 kronor per dag, vilket mot-svarar det högsta dagpenningbeloppet inom arbetslöshetsförsäkringen.

Bedömning av arbetsförmågans nedsätt-ning för anställda och egna företagare görs enligt den så kallade rehabiliteringskedjan. För en anställd ska arbetsförmågans ned-sättning under de första 90 dagarna bedö-mas i förhållande till det vanliga arbetet eller annat tillfälligt arbete som arbetsgivaren kan

erbjuda. Efter 90 dagar bedöms arbetsför-mågans nedsättning även i förhållande till andra arbeten som arbetsgivaren kan erbjuda efter omplacering. Efter 180 dagar har den anställde enbart rätt till sjukpenning om hen inte kan utföra något arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden. Det gäller dock inte om Försäkringskassan bedömer att hen med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till arbete hos arbetsgivaren inom 365 dagar i samma omfattning som tidigare, eller om det kan anses oskäligt att bedöma arbetsförmågan mot sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Då bedöms arbetsförmågans nedsättning i förhållande till arbete hos arbetsgivaren även efter dag 180. Om det kan anses oskäligt att bedöma arbetsförmågan mot sådant arbete som normalt förekommer på arbetsmarkna-den kan bedömningen göras i förhållande till arbete hos arbetsgivaren även efter dag 365 trots att den försäkrade bedöms ha arbets-förmåga i ett arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden. För egenföretagare görs en prövning mot det vanliga arbetet fram till och med dag 180. Därefter prövas arbetsför-mågans nedsättning i förhållande till sådant arbete som normalt förekommer på arbets-marknaden om det inte med stor sannolikhet kan antas att hen kommer att kunna återgå i arbete inom 365 dagar eller om det kan anses oskäligt att bedöma arbetsförmågan i förhål-lande till normalt förekommande arbeten. För arbetslösa prövas arbetsförmågans nedsätt-ning alltid i förhållande till sådant arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden.

Pandemin har medfört vissa tillfälliga regeländringar och ändrad tillämpning för sjukpenning. Försäkringskassan har normalt avvaktat krav på läkarintyg från dag 8 i sjukperioden till dag 22 och ersättning för karensavdrag har införts. Det har också införts utökade möjligheter att skjuta upp eller undanta personer från arbetsförmågebedömningen i förhållande till normalt förekommande arbete efter dag 180, i de fall pandemin inneburit uppskjutna eller inställda rehabiliteringsinsatser.


Arbetslivsinriktad rehabiliteringRehabiliteringsåtgärder som ska underlätta för sjukskrivna att återgå till arbete.

Antal sjukfall längre än 60 dagar i december

Det är oftast personer med långa sjukfall som får någon form av arbetslivsinriktad rehabilitering. Med långa sjukfall avses här personer som har ersättning i form av sjukpenning och/eller reha-biliteringspenning i över 60 dagar. Antalet perso-ner med sjukfall längre än 60 dagar sjönk mellan 2004 och 2010 med 129 000. Mellan åren 2010 och

2016 ökade antalet sjukfall längre än 60 dagar med 76 000, men har sedan börjat minska. I december 2020 var antalet pågående långa sjukfall 83 000 bland kvinnor och 45 000 bland män. Kvinnornas andel av sjukfallen längre än 60 dagar i decem-ber 2020 var 65 procent och männens andel var 35 procent.

Rehabiliteringspenning år 2020

Antal mottagare Antal dagar i medeltal Medelbelopp, kronor per dagÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män16–24 101 70 115 142 446 50225–29 414 256 133 149 473 49830–34 980 633 145 154 406 40235–39 848 430 148 148 486 52140–44 983 378 135 147 517 54045–49 1 001 380 139 136 526 54750–54 1 021 410 133 128 535 56755–59 794 413 137 139 524 55560– 388 280 116 122 522 555

Samtliga 6 530 3 250 137 142 497 511

Av mottagarna av rehabiliteringspenning år 2020 var 67 procent kvinnor och 33 procent män. Av 0,67 miljarder kronor som totalt betalades

ut i rehabiliteringspenning under år 2020 gick 65 procent till kvinnor och 35 procent till män.


Regler 2020

Arbetsträning och utbildning är exempel på arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder.

När en person deltar i arbetslivsinriktad reha-bilitering kan hen få rehabiliteringspenning om arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärde-del på grund av sjukdom. Ett särskilt bidrag som täcker vissa kostnader som kan uppstå i samband med rehabiliteringen (exempelvis för resor) kan också betalas ut. Vidare kan Försäkringskassan ge bidrag till arbetshjälpmedel.

Rehabiliteringspenning lämnas för samma nivåer som sjukpenning, dvs. som hel, tre fjärde dels, halv eller en fjärdedels ersättning.

Rehabiliteringspenning kan som högst base-ras på inkomst motsvarande 8 prisbasbelopp. Rehabiliteringspenningen är knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) och räknas in i de 364 dagar som den försäk-rade maximalt kan få sjukpenning på normal-nivå. År 2020 var den maximala rehabiliterings-penningen per dag på normalnivå 804 kronor. Efter dessa 364 dagar kan rehabiliteringspen-ning på fortsättningsnivå, motsvarande knappt 75 procent av SGI betalas ut. År 2020 var max-imal ersättning per dag på fortsättningsnivå 754 kronor.


Aktivitetsersättning och sjukersättningAktivitetsersättning och sjukersättning ger ekonomisk trygghet vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga.

Nybeviljad aktivitetsersättning för personer yngre än 30 år

Före år 2003 kunde personer yngre än 30 år nybeviljas förtidspension, eller sjukbidrag som var tidsbegränsat. Under perioden 2003–2016 nybeviljades enbart aktivitetsersättning för denna åldersgrupp. Sedan januari 2017 kan personer som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga

få sjukersättning istället för aktivitetsersättning från och med juli det år de fyller 19 år.

Efter några år med minskat antalet nybeviljanden har antalet återigen ökat under senare år. År 2020 var det 6 900 personer som nybeviljades aktivitets-ersättning, vilket var 25 procent fler än år 2018.

Nybeviljad sjukersättning för personer 30 år eller äldre

Före år 2003 kunde personer 30 år eller äldre få för-tidspension eller tidsbegränsat sjukbidrag. År 2003 ändrades regelverket och personer 30 år eller äldre kunde istället få stadigvarande eller tidsbegränsad sjukersättning. Antalet nybeviljade sjukersätt-ningar minskade mellan år 2004 och 2010. Under år

2008 avskaffades tidsbegränsad sjukersättning och kriterierna att beviljas stadigvarande sjukersätt-ning skärptes. En viss ökning skedde under peri-oden 2012–2014 och därefter har antalet återigen minskat till en lägre nivå. År 2020 var det knappt 5 700 personer som nybeviljades sjukersättning.


Andel aktivitets- och sjukersättningar med partiell omfattning i december

Andelen med partiell aktivitets- eller sjukersätt-ning har minskat under det senaste decenniet. Partiell ersättning har under hela tidsperioden

varit vanligare bland kvinnor än bland män. I december 2020 hade 28 procent av kvinnorna och 18 procent av männen partiell ersättning.

Andel aktivitets- och sjukersättningar med endast garantiersättning i december

Garantiersättning får personer med inga eller låga tidigare arbetsinkomster och innebär unge-fär hälften så stor inkomst som den som har maximal inkomstrelaterad ersättning. Andelen som endast har den lägre garantiersättningen

har successivt ökat över tid. Sedan år 2006 har andelen ökat från 10 till 27 procent bland kvinnor och från 16 till 42 procent bland män. Att endast ha garantiersättning är vanligare bland män än bland kvinnor.


Andel aktivitets- och sjukersättningar med endast garantiersättning efter ålder i december 2020

Andelen med endast garantiersättning är högre bland yngre än äldre. I 19-årsåldern hade 98 procent av kvinnorna och 99 procent av männen endast garantiersättning år 2020. I åldersgruppen 60 till 64 år hade 10 procent av kvinnorna och 14 procent av männen endast garantiersättning år 2020.

Flertalet av de äldre har haft möjlighet att genom tidigare förvärvsarbete bygga upp ett ytterligare försäkringsskydd och får därför en högre inkomst-relaterad ersättning. Det är vanligare med endast garantiersättning bland män än bland kvinnor i alla åldersgrupper.

Nybeviljad aktivitetsersättning efter diagnosgrupp

Psykiska sjukdomar dominerar i aktivitets-ersättningen och andelen har ökat sedan år 2003. År 2020 motsvarade de psykiska sjukdomarna

87 och 88 procent av alla nybeviljade aktivitets-ersättningar för kvinnor respektive män.


Nybeviljad sjukersättning efter diagnosgrupp

Rörelseorganens sjukdomar var fram till år 2005 den största diagnosgruppen för personer som nybeviljats sjukersättning, men år 2020 utgjorde den endast 12 procent bland kvinnor och 8 procent bland män. Sedan 2006 har psykiska sjukdomar

varit den största diagnosgruppen. År 2020 mot-svarade de psykiska sjukdomarna 50 procent av de nybeviljade sjukersättningarna för kvinnor och 47 procent för män.

Nybeviljad aktivitets- och sjukersättning efter ålder och diagnosgrupp år 2020

Psykiska sjukdomar var den vanligaste diagnos-gruppen i alla åldersgrupper för både kvinnor och män år 2020. I de yngre åldersgrupperna är psy-

kiska sjukdomar helt dominerande bland personer som beviljas aktivitets- eller sjukersättning.


Andel av befolkningen med aktivitets- eller sjukersättning i december 2020

Antal personer med aktivitets- eller sjukersätt-ning var i december 2020 ungefär 263 000, varav 57 procent var kvinnor och 43 procent var män. Knappt 5 procent av befolkningen i åldrarna 19 till 64 år har av hälsoskäl helt eller delvis lämnat arbets-marknaden med aktivitets- eller sjukersättning

och andelen stiger med ökande ålder. Motsvarande andel i åldersgruppen 60–64 år är 16 procent för kvinnor och 10 procent för män. I yngre åldrar är det något vanligare att män har ersättning än kvinnor, men från åldersgruppen 40–44 år är det vanligare att kvinnor har ersättning än män.

Aktivitetsersättning i december 2020

Antal mottagareMedelbelopp,

kronor per månadAndel av befolkningen,

procentÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män19 1 136 1 326 8 748 8 780 2,3 2,420–24 5 473 6 535 8 814 8 845 2,2 2,425–29 6 890 7 904 9 019 9 190 2,1 2,3

Samtliga 13 499 15 765 8 913 9 013 2,1 2,3

Av totalt 3,4 miljarder kronor som betalades ut i aktivitetsersättning under år 2020 gick 46 procent till kvinnor och 54 procent till män. Av mottagarna var 46 procent kvinnor och 54 procent män.

Flertalet av dem som får aktivitetsersättning har inte haft möjlighet att genom förvärvsarbete

bygga upp ett ytterligare försäkringsskydd och får därför enbart garantiersättning. I december 2020 fick 87 procent av kvinnorna och 93 procent av männen med aktivitetsersättning endast garantiersättning.


Sjukersättning i december 2020

Antal mottagareMedelbelopp,

kronor per månadAndel av befolkningen,

procentÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män19–24 410 692 9 025 9 038 0,1 0,225–29 760 1 121 9 560 9 594 0,2 0,330–34 4 444 5 766 9 336 9 526 1,3 1,635–39 6 131 6 524 9 126 9 547 2,0 2,040–44 8 294 7 290 9 257 9 883 2,7 2,345–49 14 060 9 811 9 348 10 265 4,3 3,050–54 23 650 14 731 9 505 10 670 7,3 4,455–59 34 591 21 964 9 686 10 930 11,0 6,860–64 44 944 28 686 9 804 11 150 15,9 10,1

Samtliga 137 284 96 585 9 594 10 603 4,8 3,3

Av totalt 28,9 miljarder kronor som betalades ut i sjukersättning under år 2020 gick 56 procent till kvinnor och 44 procent till män. Av mottagarna av sjukersättning var 59 procent kvinnor och 41 procent män. Antalet mottagare ökar med stigande ålder för både kvinnor och män på grund av ökad risk för sjuk-dom och större sammanlagd arbetsbelastning.

Bland de yngsta med sjukersättning är det vanligare med hel ersättning medan det bland

de äldre är vanligare med partiell ersättning. Flertalet av de äldre som får sjukersättning har haft möjlighet att genom tidigare förvärvsarbete bygga upp ett ytterligare försäkringsskydd och får därför en högre inkomstrelaterad ersättning. I december 2020 fick 79 procent av kvinnorna och 66 procent av männen inkomstrelaterad sjukersättning.

Regler 2020

Aktivitetsersättning beviljas de som är i åld-rarna 19–29 år och som av medicinska skäl har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en fjärdedel under minst ett år. Ersättningen är alltid tidsbegränsad. Aktivitetsersättningen kan kombineras med en medverkan i olika akti-viteter, som ska ha till syfte att ta tillvara den enskildes möjligheter till utveckling och arbete under ungdomsåren. Ungdomar som på grund av funktionsnedsättning ännu inte har avslutat sin utbildning på grundskole- och gymnasienivå har rätt till hel aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång under studierna.

Sjukersättning beviljas de som är i åldrarna 19–64 år och som har en stadigvarande ned-satt arbetsförmåga, det vill säga för all över-skådlig framtid.

Aktivitets- och sjukersättning kan betalas ut i form av hel, tre fjärdedels, halv respektive

en fjärdedels ersättning. Aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång betalas alltid ut som hel ersättning. Det finns en inkomst-relaterad ersättning och en garantiersätt-ning. Den inkomstrelaterade ersättningen är knuten till arbetsinkomsten. Garantiersättning får personer med inga eller låga förvärvs-inkomster. För aktivitetsersättning varierar garantiersättningen beroende på bland annat ålder. Maximal garantiersättning vid aktivitets-ersättning var 9 775 kronor per månad före skatt år 2020, motsvarande 2,48 prisbas-belopp. För sjukersättning var den maximala garanti ersättningen 9 972 kronor per månad före skatt år 2020, motsvarande 2,53 prisbas-belopp. Maximal hel inkomstrelaterad aktivi-tets- eller sjukersättning var 19 127 kronor per månad före skatt år 2020.


Bostadstillägg till personer med aktivitetsersättning eller sjukersättningPersoner med aktivitets eller sjukersättning som har en låg inkomst kan få bostadstillägg så att de kan ha möjlighet att ha en bostad av god kvalitet, utan att levnadsstandarden i övrigt behöver drabbas.

Andel personer med aktivitets- eller sjukersättning som har bostadstillägg i december

Andel personer med bostadstillägg har successivt ökat under perioden 2003 till 2020. Detta hänger ihop med den samtida ökningen av andelen per-soner som endast har den lägre ersättningen på garantinivå.

Under perioden har andelen män som har aktivi-tets- eller sjukersättning och har bostadstillägg ökat något mer än andelen kvinnor. Av mottagarna av aktivitets- eller sjukersättning fick 40 procent av kvinnorna och 49 procent av männen bostads-tillägg i december 2020.


Bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning i december 20201

Antal mottagareAndel av mottagarna av aktivitets– eller sjuk

ersättning som har bostadstillägg, procentMedelbelopp,

kronor per månadÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män19 374 453 32 34 2 613 2 68220–24 3 345 4 142 57 57 3 533 3 48925–29 5 242 6 432 69 71 3 876 3 90030–34 3 210 4 394 72 76 4 054 4 05435–39 3 877 4 740 63 73 3 835 3 89440–44 4 315 4 634 52 64 3 719 3 79145–49 6 108 5 366 43 55 3 530 3 64850–54 8 655 6 639 37 45 3 446 3 42855–59 11 884 8 601 34 39 3 386 3 37260–64 13 502 9 192 30 32 3 276 3 301

Samtliga 60 512 54 593 40 49 3 518 3 595

1 I tabellen inkluderas både mottagare av bostadstillägg och särskilt bostadstillägg.

Av mottagarna av bostadstillägg var 53 procent kvinnor och 47 procent män år 2020. Andelen med bostadstillägg är högre i åldrar då eget boende blir vanligare men minskar med åldern i och med att

fler äldre har inkomstrelaterad ersättning. Totalt betalades det ut 5,1 miljarder kronor i bostads-tillägg under år 2020.

Regler 2020

Bostadstillägget omfattar• bostadstillägg (BT)• särskilt bostadstillägg (SBT). Bostadstillägg är ett tillägg till allmänna pensions- och sjukförsäkringsförmåner. Försäkringskassan administrerar bostadstil-lägg till dem som har sjukersättning eller akti-vitetsersättning. Pensionsmyndigheten admi-nistrerar bostadstillägg till dem som har övriga förmåner såsom ålderspension, efterlevande-pension m.m.

Storleken på bostadstillägget beror på boendekostnaden samt inkomster och för-mögenhet. Under 2020 var högsta möjliga BT 96 procent av boendekostnaden upp till 5 000 kronor per månad för ensamstå-ende respektive 2 500 kronor per månad för sammanboende. Om boendekostnaden

överstiger dessa belopp beaktas 70 procent av den överskjutande boendekostnaden upp till 5 600 kronor per månad för ensamstående respektive 2 800 kronor per månad för sam-manboende. BT är ett skattefritt stöd som den enskilde måste ansöka om.

SBT är ett stöd som syftar till att garantera den enskilde en skälig levnadsnivå efter att en skälig bostadskostnad är betald. En förutsätt-ning för att kunna få SBT är att BT är beviljat. Under 2020 ansågs en bostadskostnad som uppgick till högst 6 620 kronor per månad för ensamstående och 3 310 kronor per månad för sammanboende som skälig bostads-kostnad. Beloppen för skälig levnadsnivå var 5 857 kronor per månad för ensamstående och 4 771 kronor för sammanboende. SBT betalas ut i form av ett utfyllnadsbelopp upp till skälig levnadsnivå.


ArbetsskadeersättningArbetsskadeersättning ska ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av arbetsskada.

Antal mottagare av egenlivränta enligt arbetsskadeförsäkringen i december (inklusive mottagare födda före 1938)

Antalet mottagare av egenlivräntor enligt nuva-rande lagstiftning har minskat successivt under en längre tidsperiod. Det beror bland annat på en regelförändring 1993 då det infördes sträng-are krav för att få en arbetsskada godkänd, vil-ket senare mildrades något år 2002. Prövning av rätten till arbetsskadelivränta görs ofta i sam-

band med prövning av rätten till sjukersättning. En delförklaring till den fortsatta minskningen av antal mottagare av egenlivräntor det senaste decenniet är att antalet nybeviljade sjukersätt-ningar också ligger på en lägre nivå sedan 2008. Minskningen mellan åren 2006 och 2020 var 67 procent.

Arbetsskadelivränta i december 2020

Antal mottagare Medelbelopp, kronor per månadÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män20–29 19 44 11 166 15 99530–34 46 105 13 120 11 39635–39 86 158 15 002 11 96240–44 157 290 12 488 10 81045–49 410 704 10 470 10 44750–54 1 151 1 529 9 109 9 31855–59 1 878 2 917 8 337 8 92960–64 2 885 4 193 8 013 9 055

Samtliga 6 632 9 940 8 688 9 310

Av mottagarna av arbetsskadelivränta enligt nuvarande lagstiftning var 40 procent kvin-nor och 60 procent män. År 2020 utbetalades 2,4 miljarder kronor i arbetsskadelivränta. Av det

utbetalda beloppet gick 36 procent till kvinnor och 64 procent till män. Kvinnornas genomsnittliga ersättning var 7 procent lägre än männens, vilket motsvarar 622 kronor per månad.


Regler 2020

Alla som förvärvsarbetar i Sverige är försäk-rade för arbetsskada. Med arbetsskada menas skada till följd av olycksfall eller skadlig inverkan i arbetet. Ersättning som Försäkringskassan kan betala ut är för inkomstförlust, tandvårds-kostnader, kostnader för sjukvård utomlands, sjukpenning i särskilda fall och kostnader för särskilda hjälpmedel. Det finns även ersättning för efterlevande och begravningshjälp, vilka från och med den 1:a januari 2010 administreras av Pensionsmyndigheten.

Den största ersättningen som betalas ut från arbetsskadeförsäkringen är egenlivränta. Det är en ersättning som kommer i fråga först om en godkänd arbetsskada medför en bestående nedsättning av förmågan att skaffa sig inkomst genom arbete.

Sjukskrivning på grund av arbetsskada funge-rar i stort sett som en vanlig sjukskrivning. Den som har en arbetsskada som har visat sig den 1:a januari 2003 eller senare får dock kompen-sation för karensdagar när hen beviljas livränta.

Livräntan ger ersättning för hela den bestå-ende inkomstförlusten. Vid beräkning av liv-räntans storlek jämförs den inkomst personen antas ha tjänat om skadan inte hade inträf-fat med den inkomst hen beräknas kunna få efter skadan. Livräntan ger ersättning för hela mellanskillnaden men kan aldrig bli högre än 7,5 prisbasbelopp per år, motsvarande 29 563 kronor per månad år 2020.


NärståendepenningNärståendepenning gör det möjligt för en person att avstå från arbete för att vårda en svårt sjuk närstående.

Antal mottagare av närståendepenning

Antalet mottagare av närståendepenning har ökat under tidsperioden i takt med en äldre befolkning och fler i behov av vård från anhörig i livets slut-skede. Mellan 2008 och 2017 ökade antalet mot-

tagare med 84 procent, men har därefter minskat med 13 procent. År 2020 var antalet mottagare av närståendepenning drygt 15 000.

Närståendepenning 2020

Antal mottagare Antal dagar i medeltal Medelbelopp, kronor under åretÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män–24 104 68 8 11 7 015 9 10825–29 353 190 10 11 9 983 10 38830–34 576 306 11 11 10 621 11 87035–39 803 405 10 9 10 480 9 93940–44 1 104 524 10 9 10 122 9 73145–49 1 677 650 9 10 9 771 10 19250–54 2 159 766 10 10 10 559 10 63455–59 2 263 740 11 10 11 606 10 57960– 1 820 574 12 13 12 790 14 022

Samtliga 10 859 4 223 11 11 10 930 10 892

Av totalt 165 miljoner kronor i närståendepenning år 2020 betalades 72 procent ut till kvinnor och

28 procent till män. Av mottagarna av närstående-penning var 72 procent kvinnor och 28 procent män.


Regler 2020

Personer som avstår från förvärvsarbete för att vårda en svårt sjuk person i hemmet eller på en vårdinrättning kan få närståendepenning. Med svårt sjuk menas att det ska finnas ett påtagligt hot mot den sjukes liv. I regel kan närstående-penning betalas ut i högst 100 dagar för varje enskild sjuk individ som vårdas.

Närståendepenning kan betalas ut i form av hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersätt-ning. Maximal ersättning är knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten base-rat på 8 prisbasbelopp.


TandvårdDet statliga tandvårdsstödet ska bidra till att personer med inga eller små tandvårdsbehov kan bibehålla en god tandhälsa samt att personer med stora tandvårdsbehov ska få tandvård till rimliga kostnader.

Utbetalt belopp för tandvård

Under år 2002 infördes regeländringar i tand-vårdsförsäkringen som medförde att utgifterna senare ökade kraftigt. Det regelverk som infördes den 1 juli 2008 innebar ökade subventioner för patienterna vilket ökade utgifterna för tandvårds-

försäkringen ytterligare. Under 2018 dubblades det allmänna tandvårdsbidraget vilket ledde till ökade utgifter under året. Under pandemin har tandvårdskonsumtionen minskat och år 2020 var utgifterna 6,0 miljarder kronor.

Andel av befolkningen som har använt det allmänna tandvårdsbidraget under perioden 1 juli 2018 – 30 juni 2020

Notera att storleken på det allmänna tandvårdsbidraget är högre i den yngsta och äldsta åldersgruppen, för mer information se regelrutan.

Den första juli varje år fås ett nytt bidrag som kan utnyttjas under två år. Totalt 68 procent av befolk-ningen i åldrarna 24 år eller äldre har använt det all-

männa tandvårdsbidraget under tvåårsperioden 1 juli 2018 till 30 juni 2020. Andelen är högre bland kvinnor än bland män i alla åldersgrupper upp till 79 år.


Andel åtgärder fördelat på åtgärdsgrupp år 2020

De vanligaste åtgärderna är undersökningar, riskbe-dömningar och hälsofrämjande åtgärder (45 procent för kvinnor och 42 procent för män). Dessa används för att bedöma en patients tandhälsa och behov av tandvårdsåtgärder. Sjuk domsbehandlande åtgärder är näst vanligast följt av reparativa åtgärder. Bland

övriga åtgärder finns sjukdomsförebyggande (till exempel fluorbehandlingar), protetiska (insättning av kronor, broar och dylikt) och kirurgiska åtgärder (tanduttagningar och liknande) och annat (tandreg-lering, utbytesåtgärder, rotbehandlingsåtgärder och bettfysiologiska åtgärder).

Antal personer som fått utbetalning från högkostnadsskyddet år 2020

Antal mottagare Medelbelopp i kronorÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män24–29 17 995 17 380 3 086 3 57130–34 24 740 22 671 3 538 3 99735–39 28 283 26 064 3 789 3 98840–44 33 188 30 371 3 904 4 16745–49 40 986 38 213 3 885 4 02250–54 49 437 47 165 3 858 4 03455–59 58 319 56 795 3 846 3 94560–64 62 962 63 083 3 725 3 91065–69 63 705 64 978 3 886 3 98970–74 63 131 63 765 3 660 3 85375–79 51 005 51 495 3 632 3 85880–84 28 187 25 729 3 415 3 66785– 19 914 14 988 3 069 3 390

Samtliga 541 852 522 697 3 709 3 916

Totalt fick år 2020 knappt 1,1 miljoner indi-vider ersättning från högkostnadsskyddet där det ersättningsgrundande beloppet över-

stigit 3 000 kronor. I genomsnitt betalade Försäkringskassan ut drygt 3 700 kronor för kvinnor och 3 900 kronor för män.


Regler 2020

Tandvården är avgiftsfri för barn och unga upp till och med det år de fyller 23 år. Från det år personer fyller 24 år lämnas statligt tandvårds-stöd för tandvårdsåtgärder. Tandvårdsstödet består av tre delar, allmänt tandvårdsbidrag, sär-skilt tandvårdsbidrag och ett högkostnadsskydd.

Det allmänna tandvårdsbidraget (ATB) ska stimulera regelbundna besök hos tandläkare och är främst tänkt att användas för undersök-ningar och förebyggande tandvård. Bidraget är på 300 kronor per år från och med det år man fyller 30 till och med det år man fyller 64 och 600 kronor per år från och med det år man fyller 24 till och med det år man fyller 29 samt från och med det år man fyller 65. Patienten tilldelas ett nytt ATB den första juli varje år. Bidraget finns kvar i två år. Det går att spara bidraget från ett år till ett annat och använda två bidrag samtidigt.

Särskilt tandvårdsbidrag är ett bidrag som kan användas av patienter som har vissa sjuk-domar eller funktionsnedsättningar som med-för en risk för att tandhälsan försämras. Det särskilda tandvårdsbidraget är på 600 kronor per halvår och kan endast användas till

förebyggande tandvårdsåtgärder som exem-pelvis undersökning och tandrengöring. Det allmänna och särskilda tandvårdsbidraget kan även användas för att delbetala ett avtal om abonnemangstandvård.

Högkostnadsskyddet innebär att personer som har höga kostnader för tandvård inte behöver betala hela kostnaden själv. Högkostnadsskyddet beräknas under en ersätt-ningsperiod om högst 12 månader. Behandlingar som sammanlagt har ett referenspris på upp till 3 000 kronor betalar patienten själv. Sedan får patienten ersättning för 50 procent av det sam-manlagda referenspriset när detta ligger mellan 3 000 och 15 000 kronor. Patienten ersätts med 85 procent av referenspriset när det samman-lagda referenspriset för behandlingarna översti-ger 15 000 kronor.

På grund av inställda behandlingar under pandemin har ersättningsperioderna i högkostnadsskyddet tillfälligt förlängts för patienter som påbörjat behandling och inte kunnat besöka tandvården under 1 april till 31 augusti 2020.


Annan utbetalning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättningAktivitetsstöd och utvecklingsersättning kan betalas ut till personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program

Antal mottagare av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning beslu-tas och betalas ut av Försäkringskassan, men kostnadsansvaret ligger hos Arbetsförmedlingen. Under år 2020 fick drygt 240 000 personer aktivi-tetsstöd eller utvecklingsersättning, vilket är en

ökning med 17 procent från föregående år. Det var fler män än kvinnor som fick dessa ersättningar. Utvecklingen påverkas bland annat av de ekono-miska konjunkturerna och arbetslösheten under 2020 har ökat som en följd av pandemin.


Antal mottagare av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning år 2020

Antal mottagare Medelbelopp, kronor per dagÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män16–241 16 251 25 047 219 233 varav – utvecklingsersättning 12 222 19 027 114 113 – aktivitetsstöd 4 776 7 278 547 585 25–29 12 742 15 849 324 380 30–34 13 314 13 611 345 417 35–39 13 110 12 471 378 449 40–44 12 248 11 683 417 474 45–49 11 881 10 935 468 509 50–54 11 704 11 613 515 555 55–59 11 357 12 413 551 599 60– 9 927 12 118 581 630

Samtliga 112 534 125 740 431 467 1 Antalet för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning summerar inte till antalet för åldersgruppen 16–24 år. Detta beror på att en

person både kan ha fått utvecklingsersättning och aktivitetsstöd under året. Summan för åldersgruppen 16–24 år anger dock unika individer som har fått någon av dessa ersättningar under året.

Av mottagarna av aktivitetsstöd eller utvecklings-ersättning var 47 procent kvinnor och 53 procent män. Totalt betalades det ut 13,6 miljarder kronor i

aktivitetsstöd och utvecklingsersättning under år 2020, varav 45 procent till kvinnor och 55 procent till män.

Regler 2020

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning kan betalas ut till den som via Arbetsförmedlingen deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Exempel på program är jobb- och utvecklings-garantin, arbetspraktik och stöd till start av näringsverksamhet. Deltagare som uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning får akti-vitetsstöd med högst 1200 kronor per dag (1000 kronor efter de första 100 dagarna) och lägst 510 kronor per dag vid program på heltid. Deltagare som har fyllt 25 år och inte uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning får aktivi-tetsstöd på garantinivån 223 kronor per dag år 2020 vid program på heltid.

Deltagare som har fyllt 18 år men inte 25 år får i regel utvecklingsersättning i stället för akti-vitetsstöd på garantinivå om de inte uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning. Personer

som får utvecklingsersättning får från och med 1 januari 2020 antingen 166 kronor per dag eller 57 kronor per dag. Det högre beloppet betalas ut till de som har gymnasieexamen eller har fyllt 20 år och deltar i studiemotiverande insat-ser eller omfattas av ett utbildningskontrakt. Utvecklingsersättningen är till skillnad från aktivitetsstödet en skattefri ersättning.

Pandemin har medfört tillfälliga regeländringar för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Aktivitetsstödet har höjts, deltagarna slipper avdrag för karensdag och behöver inte lämna läkarintyg till Arbetsförmedlingen. Om en skola eller förskola har stängt på grund av pandemin har en deltagare också rätt att behålla sin ersättning om hen behöver vara hemma med sitt barn.


Etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättningEtableringsersättning och tilläggsförmånerna till etableringsersättning kan betalas ut till personer som deltar i det arbetsmarknadspolitiska programmet etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Antal mottagare av etableringsersättning år 2020

Antal mottagareAndel med etableringstillägg,

procentAndel med bostadsersättning,

procentÅlder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män–24 3 130 3 256 32 2 11 3625–29 4 631 2 411 59 14 5 3930–34 4 863 2 470 69 34 5 3035–39 4 319 2 275 72 50 4 1840–44 3 081 1 895 73 59 3 1345–49 1 932 1 573 68 62 5 1050–54 1 275 1 071 59 58 6 1055–59 792 768 41 54 11 760– 488 615 23 35 14 7

Samtliga 24 511 16 334 61 35 6 24

Av mottagarna av etableringsersättning var 60 procent kvinnor och 40 procent män. Totalt betalades det ut drygt 2,3 miljarder kronor i etable-ringsersättning under år 2020, varav 60 procent till kvinnor och 40 procent till män.

Andelen mottagare med etableringstillägg var störst i åldrarna 30–49 år, vilket förklaras av att

det i dessa åldrar är vanligast med hemmaboende barn. I alla åldrar utom i åldersgrupperna över 55 år var andelen med bostadsersättning högre bland män. Det beror på att det är vanligare att män bor ensamma.

Antal mottagare av etableringsersättning år 2020 efter födelseregion

Födelseregion Kvinnor Män SamtligaÖvriga Europa1 170 83 253 Afrika söder om Sahara 5 595 4 056 9 651 Asien utom Mellanöstern 3 128 2 599 5 727 Mellanöstern, Nordafrika och Turkiet 15 442 9 459 24 901 Övriga eller okänd 176 137 313

Samtliga 24 511 16 334 40 845 1 Europa exklusive Norden och EU:s 28 medlemsstater.

De flesta mottagarna av etableringsersättning kom-mer från Mellanöstern, Nordafrika och Turkiet

samt från Afrika söder om Sahara. Totalt 85 procent av mottagarna kommer från dessa regioner.


Regler 2020

Etableringsersättning kan betalas ut till den som via Arbetsförmedlingen deltar i det arbetsmark-nadspolitiska programmet etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Ersättningen är 308 kronor per dag om personen deltar i aktivi-teter på heltid. Under den tid en nyanländ deltar i kartläggning och medverkar till att upprätta en individuell handlingsplan i sitt program får hen dock 231 kronor. När kartläggningen är klar och handlingsplanen har upprättats startar den tid i programmet då deltagaren kan få 308 kronor.

Den som är anvisad till programmet etable-ringsinsatser för vissa nyanlända invandrare kan även få etableringstillägg eller bostads-ersättning. Etableringstillägg kan beviljas till den som har hemmaboende barn upp till 20 år. Ersättningen per månad är 800 kronor per barn som är under 11 år och 1 500 kronor per

barn som är 11–20 år. Etableringstillägget kan betalas ut för högst tre barn. Tillägget beviljas per hushåll. En person som deltar i programmet etableringsinsatser för vissa nyanlända invand-rare och som bor ensam i egen bostad kan få bostadsersättning. Som mest är bostadsersätt-ningen 3 900 kronor per månad.

Etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning är skattefria ersättningar.

Pandemin har medfört tillfälliga regeländringar för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Deltagarna slipper avdrag för karensdag och behöver inte lämna läkarintyg till Arbetsförmedlingen. Om en skola eller förskola har stängt på grund av pandemin har en deltagare också rätt att behålla sin ersättning om hen behöver vara hemma med sitt barn.



Publicerat av Försäkringskassan

I denna förteckning finns de statistik och analyspublikationer som har publicerats elektroniskt av Försäkringskassan under 2020.

Publikationerna kan laddas ner via Försäkringskassans webbplats www.forsakringskassan.se.

Barn, familj och funktionsnedsättning

• Betald och obetald föräldraledighet. Hur flexibla är föräldrar under barnens två första levnadsår (Socialförsäkringsrapport 2020:3)

• Samarbete med förhinder (Socialförsäkringsrapport 2020:4)

• Barnhushållens ekonomi (Korta analyser 2020:1)

• Inkomstutveckling efter barnafödande (Korta analyser 2020:3)

• Resan från vårdbidrag till aktivitets- och sjukersättning (Korta analyser 2020:4)

• Analys av minskat antal mottagare av assistansersättning (Svar på regeringsuppdrag 2020-05-25)

• Indikatorer för att följa utvecklingen av assistansersättningen (Svar på regeringsuppdrag 2020-05-25)

• Barnhushållens ekonomi – resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2020 (Svar på regeringsuppdrag 2020-09-28)

• MiDAS Föräldrapenning – Dokumentation av föräldrapenningdata och skattad föräldraledighet i MiDAS (PM 2020:2)

Sjukförmåner

• I skuggan av arbetsnormen. En narrativ studie av normers och strukturers inflytande i sjukskrivningsprocessen (Socialförsäkringsrapport 2020:1)

• Samordningsuppdragets praktik. En analys av hur Försäkringskassan "gör" samordning (Socialförsäkringsrapport 2020:2)

• Att bli arbetssökande efter att ha nekats sjukpenning – Vilka är de som skriver in sig på Arbetsförmedlingen? (Socialförsäkringsrapport 2020:6)

• Genusperspektiv på arbetsåtergång vid insatser utförda vid företagshälsovården (Socialförsäkringsrapport 2020:7)

• Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser. En registerstudie av Sveriges arbetande befolkning i åldern 20–69 år (Socialförsäkringsrapport 2020:8)


http://www.forsakringskassan.se

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/ba06e05a-0723-49e0-94eb-d004afd64558/betald-och-obetald-foraldraledighet-socialforsakringsrapport-2020-3.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/ba06e05a-0723-49e0-94eb-d004afd64558/betald-och-obetald-foraldraledighet-socialforsakringsrapport-2020-3.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/1043b462-a740-45f1-97be-16f820dd09d4/samarbete-med-forhinder-socialforsakringsrapport-2020-4.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/29eff1b6-532e-4044-9280-0cf5f78323b2/barnhushallens-ekonomi-korta-analyser-2020-1.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/b0ed9ae1-7eef-40f5-90b7-aab141af3c4d/inkomstutveckling-efter-barnafodande-korta-analyser-2020-3.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/1307d389-cc54-48e0-ae77-1f7a9939ad0a/resan-fran-vardbidrag-till-aktivitets-och-sjukersattning-korta-analyser-2020-4.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/f766dad4-ffd7-4c72-ae9b-6f420a2603f9/analys-av-minskat-antal-mottagare-av-assistansersattning-svar-pa-regeringsuppdrag-dnr-001381-2020.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/f766dad4-ffd7-4c72-ae9b-6f420a2603f9/analys-av-minskat-antal-mottagare-av-assistansersattning-svar-pa-regeringsuppdrag-dnr-001381-2020.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/7231178b-4d51-4eb3-83d2-4efeaf71947e/indikatorer-for-att-folja-utvecklingen-av-assistansersattningen-svar-pa-regeringsuppdrag-dnr-001380-2020.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/7231178b-4d51-4eb3-83d2-4efeaf71947e/indikatorer-for-att-folja-utvecklingen-av-assistansersattningen-svar-pa-regeringsuppdrag-dnr-001380-2020.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/856e730f-8974-42bd-b262-c611ccb61998/barnhushallens-ekonomi%E2%80%93resultatindikatorer-for-den-ekonomiska-familjepolitiken-2020-svar-pa-regeringsuppdrag-dnr-001390-2020.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/856e730f-8974-42bd-b262-c611ccb61998/barnhushallens-ekonomi%E2%80%93resultatindikatorer-for-den-ekonomiska-familjepolitiken-2020-svar-pa-regeringsuppdrag-dnr-001390-2020.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/adb47ce9-3e2a-4697-9037-551d8b5d21ec/midas-foraldrapenning-pm-20202-2.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/adb47ce9-3e2a-4697-9037-551d8b5d21ec/midas-foraldrapenning-pm-20202-2.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/3733ddb3-99ad-4e77-83b9-4a7524c4238a/i-skuggan-av-arbetsnormen-socialforsakringsrapport-2020-1.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/3733ddb3-99ad-4e77-83b9-4a7524c4238a/i-skuggan-av-arbetsnormen-socialforsakringsrapport-2020-1.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/ffdf7c96-bede-4443-b5aa-f2bdfbb11fdd/samordningsuppdragets-praktik-socialforsakringsrapport-2020-2.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/ffdf7c96-bede-4443-b5aa-f2bdfbb11fdd/samordningsuppdragets-praktik-socialforsakringsrapport-2020-2.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/34d276c4-3475-4489-bbbe-850aba8eb034/att-bli-arbetssokande-efter-att-ha-nekats-sjukpenning-socialforsakringsrapport-2020-6.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/34d276c4-3475-4489-bbbe-850aba8eb034/att-bli-arbetssokande-efter-att-ha-nekats-sjukpenning-socialforsakringsrapport-2020-6.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/278fbca5-30fb-402f-9020-cb1baa029167/genusperspektiv-pa-arbetsatergang-vid-insatser-utforda-vid-foretagshalsovarden-socialforsakringsrapport-2020-7.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/278fbca5-30fb-402f-9020-cb1baa029167/genusperspektiv-pa-arbetsatergang-vid-insatser-utforda-vid-foretagshalsovarden-socialforsakringsrapport-2020-7.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/e12b777c-e98a-488d-998f-501e621f4714/sjukfranvaro-i-psykiatriska-diagnoser-socialforsakringsrapport-2020-8.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/e12b777c-e98a-488d-998f-501e621f4714/sjukfranvaro-i-psykiatriska-diagnoser-socialforsakringsrapport-2020-8.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

• Försäkringskassans svar på regeringsuppdrag att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess (Svar på regeringsuppdrag 2020-02-21)

• Förstärkt arbete med att stödja individen i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen (Svar på regeringsuppdrag 2020-02-21)

• Sammanställning av regionernas redovisningar av villkor 1 och 2 år 2019 (Svar på regeringsuppdrag 2020-02-10)

• Redovisning av målgrupper och resultat av de insatser som finansieras av samordningsförbund 2019 (Svar på regeringsuppdrag 2020-02-10)

• Nationella programmet för Europeiska socialfonden (ESF) (Svar på regeringsuppdrag 2020-02-10)

• Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2020 (Svar på regeringsuppdrag 2020-04-22)

• Vidtagna åtgärder för att säkerställa förutsättningarna att följa upp covid-19 relaterade ärenden (Svar på regeringsuppdrag 2020-09-28)

• Uppföljning av personer som nekats sjukpenning (Svar på regeringsuppdrag 2020-11-16)

• Kunskapsöversikt – Försäkringskassans metoder inom sjukförsäkringen (PM 2020:1)

Övriga

• Socialförsäkringen i siffror 2020

• Social Insurance in Figures 2020

• Försäkringskassans årsredovisning 2020

• Försäkringskassans budgetunderlag 2021–2023

• Försäkringskassans budgetunderlag 2021–2023 – Komplettering, konsekvenser med anledning av Covid-19

• Utgiftsprognos februari 2020

• Utgiftsprognos maj 2020

• Utgiftsprognos för budgetåren 2020–2023

• Utgiftsprognos oktober 2020

• Förlängt arbetsliv (Socialförsäkringsrapport 2020:5)

• Forskning om socialförsäkring och Försäkringskassan (Socialförsäkringsrapport 2020:9)

• Försäkrad inkomst i socialförsäkringen (Korta analyser 2020:2)

• Socialförsäkringen och coronapandemin (Korta analyser 2020:5)

• Uppdrag att erbjuda samordnad och säker statlig it-drift (Svar på regeringsuppdrag 2020-01-20)

• Redovisning av Försäkringskassans verksamhets- och it-utveckling 2019 (Svar på regeringsuppdrag 2020-02-24)

• Allmänna ombudet. Årlig rapport 2019 (Svar på regeringsuppdrag 2020-03-03)


https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/dfa92018-bcc4-4aed-b351-6710556543ca/973-20-svar-regeringsuppdrag.pdf?MOD=AJPERES&CVID=



https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/72f16be5-0e79-404f-af13-cecaef141044/3575-18-svar-regeringsuppdrag-2020.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/72f16be5-0e79-404f-af13-cecaef141044/3575-18-svar-regeringsuppdrag-2020.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/5546494a-0d4b-46a4-be5e-ce51d827061b/sammanstallning-av-regionernas-redovisningar-av-villkor-1-och-2-ar-2019-svar-pa-regeringsuppdrag-dnr-01578-2019.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/5546494a-0d4b-46a4-be5e-ce51d827061b/sammanstallning-av-regionernas-redovisningar-av-villkor-1-och-2-ar-2019-svar-pa-regeringsuppdrag-dnr-01578-2019.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/d10b578d-869c-4a30-846e-fcde4d81d0b3/redovisning-av-malgrupper-och-resultat-av-de-insatser-som-finansieras-av-samordningsf%C3%B6rbund-2019-svar-pa-regeringsuppdrag-dnr-001574-2019.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/d10b578d-869c-4a30-846e-fcde4d81d0b3/redovisning-av-malgrupper-och-resultat-av-de-insatser-som-finansieras-av-samordningsf%C3%B6rbund-2019-svar-pa-regeringsuppdrag-dnr-001574-2019.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/61cd80ec-4d6c-4296-a433-24d7c721eed0/nationella-programmet-for-europeiska-socialfonden-esf-svar-pa-regeringsuppdrag-000710-2020.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/61cd80ec-4d6c-4296-a433-24d7c721eed0/nationella-programmet-for-europeiska-socialfonden-esf-svar-pa-regeringsuppdrag-000710-2020.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/974d1839-45b5-4f14-b0e1-8ccb31cbf23d/uppfoljning-av-sjukfranvarons-utveckling-2020-svar-pa-regeringsuppdrag-dnr-001382-2020.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/c998b641-8871-456f-9ec0-c82db6003290/vidtagna-atgarder-for-att-sakerstalla-forutsattningarna-att-folja-upp-covid-19-relaterade-arenden-svar-pa-regeringsuppdrag-dnr-fk-2020-000065.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/c998b641-8871-456f-9ec0-c82db6003290/vidtagna-atgarder-for-att-sakerstalla-forutsattningarna-att-folja-upp-covid-19-relaterade-arenden-svar-pa-regeringsuppdrag-dnr-fk-2020-000065.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/e401db91-b49d-4745-98d1-1e48e7a3c12f/uppfoljning-av-personer-som-nekats-sjukpenning-svar-pa-regeringsuppdrag-fk-2020-000190.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/e401db91-b49d-4745-98d1-1e48e7a3c12f/uppfoljning-av-personer-som-nekats-sjukpenning-svar-pa-regeringsuppdrag-fk-2020-000190.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/de731b3c-9e89-4216-ba6e-b459c653381b/pm-2020-1-kunskapsoversikt-forsakringskassans-metoder-inom-sjukforsakringen.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/dae19b87-ace6-4cda-a577-05af925b0317/socialforsakringen-i-siffror-2020.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/cf56c741-1668-43c2-887d-10dd6c243cde/socialforsakringen-i-siffror-2020-engelsk.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/2d6c2965-ebef-45aa-ba4f-ec5ad7806792/forsakringskassans-arsredovisning-2020.pdf?MOD=AJPERES&CVID=&CACHE=NONE&CONTENTCACHE=NONE

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/cd4183b4-809b-4afa-9c0e-444ed74a77fe/forsakringskassans-budgetunderlag-2021-2023.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/2f3c0c7f-ff7a-4619-b1f1-d8ddadf7b2a4/forsakringskassans-budgetunderlag-2021-2023-komplettering.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/2f3c0c7f-ff7a-4619-b1f1-d8ddadf7b2a4/forsakringskassans-budgetunderlag-2021-2023-komplettering.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/2c745640-7d28-4b95-b1ba-f332d671b04a/utgiftsprognos-for-budgetaren-2020-2023-rapport-2020-02-10.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/cb4635bc-b12e-4e8b-a53d-68d841dab8f1/utgiftsprognos-for-budgetaren-2020-2023-rapport-2020-05-06.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/901ef06f-9eda-4eb2-80e0-bbdcbed80f02/utgiftsprognos-for-budgetaren-2020-2023-rapport-2020-07-27.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/e893c86e-5dbd-47a9-a6ca-13d33341bc27/utgiftsprognos-for-budgetaren-2020-2024-rapport-2020-10-23.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/88c878ac-5937-4eae-93d4-cc69dd67e537/forlangt-arbetsliv-socialforsakringsrapport-2020-5.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/39bb887e-3cec-4644-8003-8d2133b8da48/forskning-om-socialforsakring-och-forsakringskassan-socialforsakringsrapport-2020-9.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/39bb887e-3cec-4644-8003-8d2133b8da48/forskning-om-socialforsakring-och-forsakringskassan-socialforsakringsrapport-2020-9.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/b68f3137-695f-4140-bb74-788e12211083/forsakrad-inkomst-i-socialforsakringen-korta-analyser-2020-2.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/e61ddf0e-18f4-4140-82d0-1bbbf5455bd3/socialforsakringen-och-coronapandemin-korta-analyser-2020-5.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/9b40cca9-57d0-4ecc-9856-79dc9849f3ab/delrapport-uppdrag-att-erbjuda-samordnad-och-saker-statlig-it-drift-1-0-svar-pa-regeringsuppdrag-dnr+046278-2017.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/9b40cca9-57d0-4ecc-9856-79dc9849f3ab/delrapport-uppdrag-att-erbjuda-samordnad-och-saker-statlig-it-drift-1-0-svar-pa-regeringsuppdrag-dnr+046278-2017.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/ac2fe96a-166f-44ac-93b3-db96c9a65614/rapport-redovisning-av-forsakringskassans-verksamhets-och-it-utveckling-2019-svar-pa-regeringsuppdrag-dnr-001572-2019.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/ac2fe96a-166f-44ac-93b3-db96c9a65614/rapport-redovisning-av-forsakringskassans-verksamhets-och-it-utveckling-2019-svar-pa-regeringsuppdrag-dnr-001572-2019.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/3dc4c927-1c14-415a-89db-91f4fadacc0d/1580-2019-svar-regeringsuppdrag.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

Färre använde sig av tandvårdsstödet under pandemin och utgifterna minskade med 10 procent mellan 2019 och 2020. Läs mer på sidan 77

Ungefär 13 900 vuxna och barn hade assistansersättning i december år 2020. Av mottagarna av assistansersättningen var 45 procent kvinnor eller flickor och 55 procent män eller pojkar. Läs mer på sidan 53

Socialförsäkringen i siffror 2021Socialförsäkringen är ett naturligt inslag i de flestas liv. Den har stor betydelse inte bara för människors trygghet och välfärd, utan också för samhällsekonomin. År 2020 omfattade utgifterna för de försäkrings- och bidragssystem som administrerades av Försäkringskassan totalt 246 miljarder kronor, vilket motsvarar 5 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP).

Försäkringskassan ger årligen ut Socialförsäkringen i siffror som med statistik och kommentarer redovisar de försäkringar och bidrag som administreras av Försäkringskassan. Dessa försäkringar och bidrag beskrivs i tabeller, diagram och kartor utifrån områdena social-försäkringens mottagare, socialförsäkringens utgifter, ekonomisk trygghet för familjer och barn, ekonomisk trygghet vid funktions-nedsättning, ekonomisk trygghet vid sjukdom samt annan utbetalning.

FK 141 ISBN 978-91-7500-406-8

1

Socialförsäkringen i siffror 2021 Diagramunderlag

9;1 Sveriges befolkning efter ålder år 2020 2

12;1 Könsfördelning bland mottagare av ersättningar under 2020 3

Socialförsäkringens utgifter13;1 Socialförsäkringens utgifter (exklusive

administration) i 2020 års priser 4

14;1 Socialförsäkringens utgifter (exklusive administration) i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP) 5

16;1 Utgifternas fördelning 2020 i miljoner kronor 6

17;1 Utgiftsområden i förhållande till BNP 7

18;1 Offentliga transfereringar i förhållande till BNP år 2018 i Sverige och andra europeiska länder 8

Ekonomisk trygghet för familjer och barn19;1 Antal barn i december 2020 9

21;1 Dagar med föräldrapenning 10

22;1 Mäns andel av föräldrapenningdagarna efter län år 2020 11

22;2 Andel mottagare av föräldrapenning på grundnivå år 2020 12

24;1 Antal barn där föräldrarna har tagit ut dubbeldagar år 2020 13

24;2 Genomsnittligt antal uttagna dagar med föräldra- penning vid olika åldrar för barn födda år 2012 14

26;1 Graviditetspenning 15

28;1 Dagar med tillfällig föräldrapenning för vård av barn 16

29;1 Genomsnittligt antal dagar med tillfällig föräldra- penning för vård av barn efter barnets ålder år 2020 17

31;1 Tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption 18

33;1 Dagar med tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar 19

36;1 Barn med underhållsstöd i december 20

39;1 Hushåll med bostadsbidrag i december 21

Ekonomisk trygghet vid funktionsnedsättning42;1 Vårdbidragsmottagare i december 22

43;1 Andel vårdbidrag efter omfattning i december 23

46;1 Nybeviljade omvårdnadsbidrag efter diagnosgrupp 24

49;1 Personer med handikappersättning i december 25

50;1 Handikappersättning efter ersättningsnivå och ålder i december 2020 26

51;1 Merkostnadsersättning för vuxna efter ersättningsnivå och ålder i december 2020 27

53;1 Personer med assistansersättning i december 28

54;1 Assistansersättning efter personkrets och ålder i december 2020 29

56;1 Antal beviljade bilstöd 30

56;2 Bilstöd efter typ av bidrag år 2020 31

Ekonomisk trygghet vid sjukdom58;1 Antal mottagare av sjukpenning 32

59;1 Andel ersatta sjukpenningdagar med partiell omfattning 33

59;2 Pågående fall med sjukpenning efter ålder och diagnosgrupp i december 2020 34

61;1 Pågående sjukfall per 1000 försäkrade per län i december 2020 35

63;1 Antal sjukfall längre än 60 dagar i december 36

65;1 Nybeviljad aktivitetsersättning för personer yngre än 30 år 37

65;2 Nybeviljad sjukersättning för personer 30 år eller äldre 38

66;1 Andel aktivitets- och sjukersättningar med partiell omfattning i december 39

66;2 Andel aktivitets- och sjukersättningar med endast garantiersättning i december 40

67;1 Andel aktivitets- och sjukersättningar med endast garantiersättning efter ålder i december 2020 41

67;2 Nybeviljad aktivitetsersättning efter diagnosgrupp 42

68;1 Nybeviljad sjukersättning efter diagnosgrupp 43

68;2 Nybeviljad aktivitets- och sjukersättning efter ålder och diagnosgrupp år 2020 44

69;1 Andel av befolkningen med aktivitets- eller sjukersättning i december 2020 45

71;1 Andel personer med aktivitets- eller sjukersättning som har bostadstillägg i december 46

73;1 Antal mottagare av egenlivränta enligt arbetsskadeförsäkringen i december 47

75;1 Antal mottagare av närståendepenning 48

77;1 Utbetalt belopp för tandvård 49

77;2 Andel av befolkningen som har använt det allmänna tandvårdsbidraget under perioden 1 juli 2018 - 30 juni 2020 50

78;1 Andel åtgärder fördelat på åtgärdsgrupp år 2020 51

Annan utbetalning80;1 Antal mottagare av aktivitetsstöd eller

utvecklingsersättning 52

2

9;1 Sveriges befolkning efter ålder år 2020

Ålder Kvinnor Män Samtliga0-4 289 196 305 880 595 0765-9 300 892 319 463 620 35510-14 302 029 320 338 622 36715-19 278 531 298 045 576 57620-24 271 966 307 498 579 46425-29 348 382 369 377 717 75930-34 361 033 378 916 739 94935-39 320 188 338 542 658 73040-44 310 620 323 615 634 23545-49 328 772 338 455 667 22750-54 329 537 339 035 668 57255-59 317 015 324 658 641 67360-64 283 764 285 462 569 22665-69 271 524 265 210 536 73470-74 282 384 268 233 550 61775-79 237 761 219 254 457 01580-84 155 095 125 935 281 03085-89 98 675 64 699 163 37490- 69 084 30 232 99 316

Källa: SCB

3

12;1 Könsfördelning bland mottagare av ersättningar under 2020

Kvinnor Män Kvinnor% Män%Assistansersättning 6 570 7 960 45% 55%Bilstöd 542 646 46% 54%Aktivitetsersättning 16 826 19 450 46% 54%Arbetsskadelivränta 10 769 12 392 46% 54%Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning 115 162 129 404 47% 53%Tillfällig föräldrapenning 499 452 450 154 53% 47%Handikappersättning och merkostnadsersättning för vuxna 32 489 28 598 53% 47%Tandvård 1 973 411 1 730 540 53% 47%Föräldrapenning 462 538 394 511 54% 46%Sjukersättning 149 059 105 060 59% 41%Etableringsersättning 24 511 16 334 60% 40%Sjukpenning 421 261 258 415 62% 38%Bostadsbidrag 173 275 102 002 63% 37%Rehabiliteringspenning 6 530 3 250 67% 33%Barnbidrag 1 112 390 497 191 69% 31%Närståendepenning 10 859 4 223 72% 28%Vårdbidrag, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning för barn 58 337 13 203 82% 18%Underhållsstöd 121 306 25 109 83% 17%Graviditetspenning 24 552 0 100% 0%

4

13;1 Socialförsäkringens utgifter (exklusive administration) i 2020 års priser

År Miljarder kronor1980 1621981 1561982 1551983 1551984 1531985 1751986 1811987 1941988 2141989 2241990 2281991 2311992 2251993 2091994 2051995 2001996 1831997 1751998 1661999 2042000 2172001 2312002 2332003 2362004 2412005 2452006 2482007 2332008 2252009 2302010 2262011 2172012 2192013 2272014 2332015 2412016 2422017 2372018 2322019 2252020 246

Källa KPI: SCB

5

14;1 Socialförsäkringens utgifter (exklusive administration) i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP)

År Procent av BNP1980 8,11981 8,01982 7,91983 7,71984 7,31985 8,21986 8,11987 8,41988 8,91989 9,01990 9,21991 9,51992 9,41993 9,11994 8,61995 8,01996 7,11997 6,61998 5,91999 6,92000 7,02001 7,32002 7,32003 7,22004 7,12005 7,02006 6,72007 6,12008 5,92009 6,12010 5,72011 5,42012 5,52013 5,62014 5,42015 5,32016 5,22017 4,92018 4,72019 4,42020 5,0

Källa BNP: Konjunkturinstitutet

6

16;1 Utgifternas fördelning 2020 i miljoner kronor

Försäkring/bidrag

Miljoner kronor

2020 2019 2018Föräldraförsäkring 1 46 126 44 548 43 914Barnbidrag 33 326 33 175 31 722Underhållsstöd 2 636 2 700 2 593Övrigt barnfamiljer 2 9 253 8 592 8 660Sjukförsäkring 3 60 032 38 337 38 499Aktivitets- och sjukersättning 37 551 39 037 40 676Bostadstillägg 5 060 5 072 5 130Arbetsskadeersättning 2 567 2 677 2 811Tandvård 5 956 6 635 6 449Assistansersättning 23 528 24 175 25 308Övrigt sjukdom/funktionsnedsättning 4 4 231 4 451 4 620Annan utbetalning 5 15 789 14 156 16 140Administration 9 880 9 674 9 265

Fördelning mellan huvudområden, %Familjer och barn 36 38 37Sjukdom och funktionsnedsättning 54 52 52Annan utbetalning 6 6 7Administration 4 4 4

1 Föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning 2 Bostadsbidrag, vårdbidrag och omvårdnadsbidrag och adoptionsbidrag3 Sjukpenning, rehabiliteringsersättningar, närståendepenning, boendetillägg och ersättning för

höga sjuklönekostnader 4 Sjukvård i internationella förhållanden, merkostnadsersättning och handikappersättning,

bilstöd, bidrag till hälso- och sjukvården, bidrag till sjukskrivningsprocessen, medicinsk service, ersättning inom det statliga personskadeskyddet och smittbärarpenning

5 Aktivitetsstöd, etableringsersättning och familjebidrag VPL (Värnpliktiga)

7

17;1 Utgiftsområden i förhållande till BNP

År Procent av BNP

Familjer och barn Sjukdom och funktions nedsättning Annan utbetalning Totalt1980 1,8 5,8 0,5 8,11981 1,8 5,7 0,5 8,01982 1,7 5,7 0,5 7,91983 1,7 5,5 0,5 7,71984 1,6 5,3 0,4 7,31985 1,8 6,0 0,4 8,21986 1,8 5,9 0,4 8,11987 1,9 6,0 0,4 8,41988 1,9 6,6 0,4 8,91989 1,9 6,7 0,4 9,01990 2,3 6,5 0,4 9,21991 2,7 6,3 0,5 9,51992 2,8 5,7 0,9 9,41993 3,0 5,2 0,9 9,11994 2,9 4,9 0,9 8,61995 2,6 4,6 0,8 8,01996 2,2 4,3 0,7 7,11997 2,0 4,0 0,6 6,61998 2,0 3,5 0,4 5,91999 1,9 4,5 0,5 6,92000 1,9 4,7 0,4 7,02001 2,0 5,0 0,4 7,32002 2,0 4,9 0,4 7,32003 2,0 4,9 0,4 7,22004 1,9 4,8 0,3 7,12005 1,9 4,7 0,4 7,02006 1,9 4,4 0,4 6,72007 1,8 4,0 0,2 6,12008 1,8 3,9 0,2 5,92009 1,9 3,9 0,3 6,12010 1,8 3,4 0,5 5,72011 1,8 3,2 0,4 5,42012 1,9 3,2 0,4 5,52013 1,9 3,2 0,5 5,62014 1,9 3,2 0,4 5,42015 1,8 3,1 0,4 5,32016 1,8 3,0 0,4 5,22017 1,8 2,8 0,4 4,92018 1,8 2,6 0,3 4,72019 1,8 2,4 0,3 4,42020 1,9 2,8 0,3 5,0

Källa BNP: Konjunkturinstitutet

8

18;1 Offentliga transfereringar i förhållande till BNP år 2018 i Sverige och andra europeiska länder

Land Procent av BNP

ÅlderdomFunktions

nedsättningFamiljer

och barn Arbetslöshet Efterlevande SjukdomSocial

utslagning TotaltItalien * 13,6 1,5 1,0 1,5 2,6 0,4 0,6 21,2Grekland * 13,6 0,9 1,6 0,9 2,4 0,3 0,4 20,1Frankrike * 12,3 1,2 1,4 1,8 1,6 0,8 0,8 19,9Österrike 11,9 1,3 1,9 1,2 1,6 1,0 0,2 19,2Belgien 10,1 1,9 1,7 1,8 1,7 0,9 0,5 18,5Finland 11,2 1,7 1,2 1,7 0,8 0,9 0,4 17,9Tyskland * 9,2 1,4 1,9 0,8 1,7 2,0 0,2 17,3Danmark 10,0 2,9 1,3 0,9 0,2 0,7 1,0 17,0Nederländerna 9,5 1,7 0,7 0,9 1,0 1,9 1,3 17,0Portugal 11,2 1,5 0,8 0,7 1,8 0,4 0,2 16,5Schweiz 10,3 1,3 1,2 0,7 1,2 1,4 0,3 16,5Spanien * 9,2 1,4 0,5 1,5 2,3 0,9 0,1 16,0Storbritannien * 10,9 1,3 1,8 0,2 0,1 0,6 0,5 15,4Norge** 7,6 3,8 1,2 0,4 0,2 1,7 0,4 15,2Polen 9,1 1,2 1,9 0,2 1,7 0,9 0,1 15,0Luxemburg 6,9 1,1 2,3 1,2 1,6 1,2 0,4 14,7Sverige * 9,8 1,0 1,3 0,6 0,3 1,3 0,3 14,5Slovenien * 8,9 0,7 1,2 0,4 1,2 1,1 0,6 14,2Cypern 8,4 0,6 1,0 1,0 1,3 0,5 1,1 13,9Serbien 8,6 1,0 1,1 0,6 1,7 0,5 0,4 13,9Kroatien 7,1 1,9 1,2 0,6 1,8 1,1 0,1 13,7Island 6,7 2,9 1,0 0,5 0,5 1,6 0,2 13,4Bosnien och Hercegovina 6,3 2,0 0,8 0,3 3,1 0,5 0,2 13,1Tjeckien 7,4 1,0 1,5 0,4 0,6 0,7 0,1 11,7Montenegro * 6,4 1,3 0,6 0,5 1,8 0,4 0,3 11,3Slovakien 6,6 1,2 1,4 0,5 0,9 0,6 0,2 11,3Estland 6,4 1,5 2,3 0,3 0,0 0,5 0,1 11,1Ungern * 7,2 0,8 1,5 0,3 0,9 0,5 0,0 11,1Bulgarien 7,0 1,0 1,1 0,5 0,9 0,5 0,0 11,0Lettland * 6,6 0,9 1,4 0,6 0,2 0,8 0,0 10,6Litauen * 6,2 1,1 1,2 0,6 0,4 0,8 0,2 10,5Rumänien 7,2 0,8 1,1 0,0 0,6 0,2 0,1 10,0Malta 5,9 0,4 0,5 0,3 1,2 1,0 0,1 9,3Irland 4,2 0,7 1,1 1,0 0,4 0,6 0,1 8,2Turkiet 5,7 0,2 0,2 0,3 1,4 0,1 0,0 7,8

* Preliminärt

** Brott i tidsserien som påverkar jämförelsen med tidigare år

För Nordmakedonien saknas tillgängliga data

Källa: EuroStat

9

19;1 Antal barn i december 2020

Ålder Flickor Pojkar0 55 104 58 4851 56 533 60 0582 58 077 61 3483 58 644 61 8264 60 838 64 1635 59 442 63 7016 60 529 64 2387 60 012 63 6798 60 713 64 2049 60 196 63 64110 62 454 66 19311 60 873 64 45712 60 157 64 03013 59 461 63 01914 59 084 62 63915 57 350 60 56816 56 839 60 76917 56 278 59 80118 55 084 58 896

Källa: SCB

10

21;1 Dagar med föräldrapenning

År Kvinnor Män1990 44 851 315 3 440 7011991 49 600 570 4 145 5321992 50 801 232 4 793 1601993 50 030 342 5 299 5431994 48 459 832 5 901 4701995 42 519 211 4 507 1011996 37 713 386 4 463 1731997 34 151 144 3 754 0071998 32 552 062 3 775 3541999 31 869 907 4 166 2792000 31 225 746 4 435 4812001 31 458 797 5 042 3192002 32 210 665 5 917 7612003 33 235 019 6 911 2392004 34 407 652 7 901 5132005 34 338 735 8 320 0782006 34 524 796 8 957 8982007 35 856 090 9 434 5382008 37 117 288 10 143 0622009 37 169 343 10 669 8222010 38 228 681 11 489 9452011 38 363 061 11 921 0672012 38 370 595 12 407 0722013 38 706 268 12 741 6972014 39 923 865 13 343 1622015 39 256 182 13 921 2982016 39 248 402 14 527 5272017 40 211 877 15 585 9492018 40 395 285 16 980 2002019 39 531 300 16 971 9512020 37 298 671 16 022 572

11

22;1 Mäns andel av föräldrapenningdagarna efter län år 2020

Län Procent01 Stockholms län 31,403 Uppsala län 31,604 Södermanlands län 28,605 Östergötlands län 30,506 Jönköpings län 28,807 Kronobergs län 29,108 Kalmar län 28,909 Gotlands län 32,810 Blekinge län 29,412 Skåne län 27,913 Hallands län 30,514 Västra Götalands län 30,217 Värmlands län 29,018 Örebro län 29,419 Västmanlands län 28,920 Dalarnas län 29,621 Gävleborgs län 28,422 Västernorrlands län 29,823 Jämtlands län 30,324 Västerbottens län 33,225 Norrbottens län 30,3

12

22;2 Andel mottagare av föräldrapenning på grundnivå år 2020

Ålder

Procent

Kvinnor Män-19 89 7520-24 43 1325-29 16 430-34 9 235-39 7 340-44 6 345-49 4 350-54 4 555- 6 8

13

24;1 Antal barn där föräldrarna har tagit ut dubbeldagar år 2020

Barnets ålder Antal barn0 mån 6501 mån 5 0292 mån 6 1183 mån 5 5274 mån 5 2665 mån 5 2166 mån 5 1587 mån 5 0448 mån 5 0749 mån 5 12810 mån 5 47211 mån 6 05412 mån 5 962>12 mån 1 706Samtliga 35 340

14

24;2 Genomsnittligt antal uttagna dagar med föräldrapenning vid olika åldrar för barn födda år 2012

Uppnådd ålder på barnet Kvinnor Män1 223 252 58 383 10 84 8 75 7 66 8 77 9 98 15 14

15

26;1 Graviditetspenning

År Födda barn Mottagare1989 116 022 32 5841990 123 934 35 5651991 123 736 33 4721992 122 847 29 9401993 117 997 26 0351994 112 257 25 1011995 103 422 23 1691996 95 297 21 5801997 90 502 20 3961998 89 028 20 6401999 88 173 20 7252000 90 441 21 1282001 91 466 21 3062002 95 815 22 5452003 99 157 22 1992004 100 928 22 4292005 101 346 21 9582006 105 913 22 9622007 107 421 24 4302008 109 301 24 3732009 111 801 24 0072010 115 641 23 6002011 111 770 21 8152012 113 177 23 1432013 113 593 23 6622014 114 907 24 7772015 114 870 25 2282016 117 425 27 2102017 115 416 26 5012018 115 832 25 7942019 114 523 24 8222020 113 077 24 552

16

28;1 Dagar med tillfällig föräldrapenning för vård av barn

År Kvinnor Män1990 3 755 660 1 974 9321991 3 641 597 1 882 8921992 3 454 071 1 805 4291993 3 715 702 1 825 5361994 3 323 666 1 671 9371995 3 325 023 1 565 1441996 3 117 461 1 398 2851997 3 096 279 1 393 1121998 3 023 516 1 444 4151999 2 962 929 1 497 6782000 2 888 055 1 515 1642001 3 198 243 1 732 6382002 3 071 677 1 704 8142003 3 055 349 1 691 2972004 2 793 796 1 560 6532005 2 830 380 1 613 5502006 3 134 444 1 822 2062007 2 937 030 1 633 6862008 3 005 810 1 658 6032009 2 898 916 1 590 4622010 3 002 288 1 654 3802011 3 238 400 1 805 4502012 3 162 339 1 796 8992013 3 593 496 2 124 9292014 3 702 292 2 217 7372015 3 758 944 2 310 4192016 3 889 853 2 410 8672017 4 035 163 2 516 3282018 4 250 194 2 654 2182019 4 116 714 2 577 4202020 5 050 783 3 259 087

17

29;1 Genomsnittligt antal dagar med tillfällig föräldrapenning för vård av barn efter barnets ålder år 2020

Ålder, år Dagar, genomsnitt per barn med VAB Dagar, genomsnitt per barn i befolkningen0 27,9 1,61 10,0 3,92 15,5 10,93 12,8 8,74 10,6 6,95 9,6 6,36 8,5 5,57 7,7 4,78 7,3 4,39 7,1 4,010 6,7 3,511 6,3 2,912 5,2 1,613 8,4 0,514 10,9 0,615 12,4 0,616 14,0 0,517 23,7 0,3

18

31;1 Tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption

År Födda barnPersoner som

tagit ut ersättning1990 123 938 106 9301991 123 737 104 7931992 122 848 100 5831993 117 998 92 2871994 112 257 87 0761995 103 422 77 3331996 95 297 69 7451997 90 502 65 2721998 89 028 64 4311999 88 173 64 4692000 90 441 66 3512001 91 466 68 6442002 95 815 71 8232003 99 157 77 1262004 100 928 80 1322005 101 346 76 4232006 105 913 78 5582007 107 421 81 8612008 109 301 83 5882009 111 801 82 5242010 115 641 84 0762011 111 770 83 8852012 113 177 83 3172013 113 593 83 2782014 114 907 86 2842015 114 870 86 0012016 117 425 88 4162017 115 416 88 2032018 115 832 89 3602019 114 523 87 0902020 113 077 87 653

Källa födda barn: SCB

19

33;1 Dagar med tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar

År Kvinnor Män1990 232 274 108 3321991 229 225 110 0991992 245 758 117 3051993 256 229 118 2151994 295 220 135 9941995 278 357 141 0231996 5 566 3 5011997 5 332 3 3181998 5 713 3 5291999 5 713 3 4922000 5 535 3 4262001 7 381 4 4322002 5 883 3 5452003 6 145 3 6242004 6 904 3 9752005 6 779 4 0632006 8 731 4 7772007 7 208 3 8102008 7 819 4 4882009 7 636 4 2902010 8 004 4 3832011 8 428 4 6442012 8 465 4 2342013 8 283 4 4932014 8 825 4 6422015 8 729 4 9012016 9 743 5 1582017 10 084 5 3422018 10 628 5 5362019 11 182 5 6712020 7 572 3 682

20

36;1 Barn med underhållsstöd i december

År Flickor Pojkar Samtliga1990 259 8741991 275 3501992 284 7591993 295 9271994 306 0471995 310 7711996 316 0791997 162 586 171 286 333 8721998 167 894 176 960 344 8541999 169 782 179 201 348 9832000 160 733 169 718 330 4512001 162 442 171 190 333 6322002 159 722 167 510 327 2322003 154 016 161 109 315 1252004 147 808 154 426 302 2342005 141 040 147 390 288 4302006 136 929 142 780 279 7092007 131 459 137 459 268 9182008 125 378 131 102 256 4802009 121 292 127 230 248 5222010 117 939 123 409 241 3482011 113 711 119 178 232 8892012 110 793 115 444 226 2372013 107 853 113 077 220 9302014 107 999 112 830 220 8292015 108 056 113 171 221 2272016 105 308 110 385 215 6932017 100 008 104 979 204 9872018 93 731 98 217 191 9482019 89 598 94 115 183 7132020 87 629 91 483 179 112

21

39;1 Hushåll med bostadsbidrag i december

ÅrEnsamstående

föräldrarSammanboende

föräldrar Unga utan barnEndast växelvis

boendestöd1999 170 778 57 762 43 1162000 161 548 47 622 36 2142001 151 093 40 319 31 0322002 140 856 36 184 31 5502003 135 431 34 438 33 9352004 134 059 35 461 37 9582005 133 837 38 264 42 3092006 127 094 39 171 40 4992007 115 313 36 468 34 9432008 106 776 36 057 32 4962009 105 520 39 749 38 8522010 100 079 40 057 40 4762011 94 321 37 502 37 7472012 99 129 39 737 39 2002013 101 885 42 969 39 5962014 103 820 46 124 38 6782015 102 270 48 293 35 5192016 98 013 47 232 33 5702017 95 055 49 092 30 7612018 81 627 48 551 28 378 12 0802019 76 039 45 537 27 730 15 5942020 76 037 43 921 29 232 18 471

22

42;1 Vårdbidragsmottagare i december

År

Antal

Kvinnor Män Kvinnor* Män*1994 19 536 1 1411995 20 852 1 5851996 22 018 1 8271997 23 004 2 0471998 24 373 2 2951999 25 873 2 6612000 26 854 3 0072001 27 452 3 2532002 28 357 4 5842003 31 395 4 0622004 33 353 4 4982005 34 575 4 8152006 35 155 5 1032007 34 876 5 1762008 35 305 5 3622009 36 347 5 7462010 37 001 5 9832011 37 619 6 2092012 39 705 6 7872013 41 713 7 2982014 44 110 7 9032015 46 834 8 6622016 49 006 9 3262017 50 097 9 8592018 50 263 10 1602019 38 340 7 915 42 727 8 8632020 21 183 3 653 44 361 9 322

* Inkl. omvårdnadsersättning och merkostnadsersättning för barn

23

43;1 Andel vårdbidrag efter omfattning i december

År

Procent

1/4 1/2 3/4Helt bidrag

eller mer1994 24 31 6 391995 26 30 7 361996 27 30 8 351997 29 30 8 341998 29 30 9 321999 30 30 9 312000 31 29 10 302001 32 29 10 292002 33 29 10 282003 34 29 10 272004 34 29 11 272005 34 29 11 262006 34 29 11 252007 34 29 12 252008 35 29 12 242009 36 29 12 232010 38 29 11 222011 39 29 11 212012 40 30 11 192013 39 31 12 182014 39 32 12 172015 38 33 13 172016 38 34 13 162017 38 34 13 152018 38 35 13 142019 39 35 12 132020 38 37 13 12

46;1 Nybeviljade omvårdnadsbidrag efter diagnosgrupp*

Flickor Procent

Diagnosgrupp 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020Psykiska sjukdomar 38 41 43 45 47 51 51 54 56 59 64 65 65 61 64Endokrina systemets sjukdomar m.m. 17 16 14 13 12 12 11 11 10 9 9 9 9 11 12Sjukdomar i nervsystemet 6 5 5 5 5 4 4 4 4 3 3 3 3 5 4Medfödda missbildningar m.m. 10 8 8 8 6 6 5 7 5 5 5 4 4 8 8Övriga sjukdomar 29 29 30 29 30 28 29 24 24 24 20 19 19 15 12

Pojkar Procent

Diagnosgrupp 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020Psykiska sjukdomar 55 58 59 61 63 66 64 70 68 71 73 74 72 74 75Endokrina systemets sjukdomar m.m. 12 11 9 9 8 7 6 6 6 5 6 6 6 7 7Sjukdomar i nervsystemet 5 4 4 3 3 3 2 3 3 3 2 3 2 4 3Medfödda missbildningar m.m. 6 6 5 5 4 4 4 3 4 4 3 3 3 5 5Övriga sjukdomar 22 21 22 22 23 21 24 17 19 18 15 14 16 11 9

* Vårdbidrag till och med 2018

24

25

49;1 Personer med handikappersättning i december

År Kvinnor Män Kvinnor* Män*1990 26 219 23 2951991 26 846 23 6981992 27 351 24 0181993 28 431 24 6021994 28 551 24 6431995 28 873 24 8841996 29 344 25 2351997 29 694 25 5111998 30 306 25 9621999 30 870 26 4242000 31 533 26 8352001 31 945 27 2292002 32 743 27 9212003 33 078 28 0572004 33 218 27 9702005 33 309 27 7922006 33 398 27 9012007 33 321 27 9722008 33 323 28 0622009 33 349 28 3122010 33 199 28 3102011 33 027 28 3632012 33 157 28 5712013 33 592 29 2542014 34 021 29 6052015 34 251 29 8112016 34 346 29 9312017 34 129 29 8612018 32 955 28 9492019 31 002 27 054 31 182 27 2652020 28 538 24 754 30 089 26 300

* Inkl. merkostnadsersättning för vuxna

26

50;1 Handikappersättning efter ersättningsnivå och ålder i december 2020

Kvinnor Procent

Nivå 1929 3039 4049 5059 6069 7079 8036 63 66 63 62 65 72 7753 18 16 17 17 16 16 1369 18 18 20 21 18 12 10

Män Procent

Nivå 1929 3039 4049 5059 6069 7079 8036 62 63 61 60 62 72 7653 17 16 16 17 17 14 1269 21 21 23 24 21 14 12

27

51;1 Merkostnadsersättning för vuxna efter ersättningsnivå och ålder i december 2020

Kvinnor Procent

Nivå 1929 3039 4049 5059 6030 32 29 32 29 2840 42 30 31 35 4050 10 17 10 13 1060 8 6 8 9 970 10 18 20 14 14

Män Procent

Nivå 1929 3039 4049 5059 6030 30 32 30 29 2940 43 38 32 32 4050 10 13 11 15 1060 6 7 8 8 870 11 10 19 17 14

28

53;1 Personer med assistansersättning i december

År Kvinnor Män1994 2 836 3 3051995 3 338 3 9511996 3 551 4 1391997 3 704 4 2191998 3 991 4 4891999 4 242 4 8412000 4 584 5 1192001 5 171 5 7822002 5 207 5 8282003 5 543 6 2162004 5 915 6 6292005 6 335 7 0582006 6 688 7 4582007 7 043 7 8532008 7 195 8 0792009 7 369 8 3792010 7 411 8 5212011 7 373 8 5942012 7 335 8 5572013 7 319 8 5472014 7 430 8 7282015 7 394 8 7482016 7 183 8 5082017 6 840 8 0462018 6 606 7 9022019 6 432 7 7272020 6 279 7 588

29

54;1 Assistansersättning efter personkrets och ålder i december 2020

Kvinnor Procent

Ålder Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 30-29 77 1 2230-39 71 2 2740-49 46 5 4950-64 19 8 7465- 6 9 85

Män Procent

Ålder Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 30-29 77 1 2330-39 68 3 2940-49 48 8 4450-64 21 10 6965- 6 12 82

30

56;1 Antal beviljade bilstöd

År Kvinnor Män1990 1 116 1 3651991 835 1 0731992 888 1 0161993 875 1 0101994 762 8331995 855 9841996 1 394 1 6501997 1 110 1 3021998 1 074 1 2001999 1 150 1 1582000 1 030 1 0992001 971 1 1932002 993 1 2162003 1 090 1 3402004 1 090 1 3402005 1 232 1 3822006 1 313 1 3912007 743 9792008 663 8612009 792 9472010 771 9162011 796 1 0462012 795 9902013 826 1 0462014 933 1 0842015 964 1 1672016 848 9932017 347 4512018 431 5562019 508 6362020 425 533

31

56;2 Bilstöd efter typ av bidrag år 2020

Typ

Andel av antal personer Andel av utbetalt belopp

Kvinnor Män Kvinnor MänAnpassningsbidrag 75 75 66 65Anskaffningsbidrag 12 9 3 3Grundbidrag 42 43 12 12Tilläggsbidrag 33 34 19 20

32

58;1 Antal mottagare av sjukpenning

År Kvinnor Män1994 439 321 325 8311995 412 887 294 9901996 368 496 258 9361997 296 856 200 2621998 361 233 235 5581999 425 797 274 8552000 477 936 302 7342001 516 414 324 1742002 529 177 333 1422003 491 118 304 4252004 442 497 267 3622005 432 266 266 4612006 413 263 256 8182007 376 197 233 8472008 334 507 209 8472009 298 057 190 7022010 289 899 180 5922011 297 234 177 3232012 317 233 186 5152013 336 927 195 5232014 358 372 205 3202015 389 452 220 3802016 399 905 225 6212017 387 460 218 2372018 382 608 219 0592019 375 045 215 9832020 421 261 258 415

33

59;1 Andel ersatta sjukpenningdagar med partiell omfattning

År

Procent

Kvinnor Män1994 26,7 21,21995 27,3 22,21996 27,4 22,61997 27,4 23,01998 27,2 22,21999 27,2 22,02000 27,4 22,32001 28,2 22,72002 30,1 23,72003 34,0 27,22004 37,1 30,22005 39,0 31,52006 39,1 31,62007 39,7 32,22008 39,0 30,92009 35,4 27,12010 32,2 24,72011 32,0 24,82012 30,5 23,92013 30,4 23,62014 31,2 23,92015 32,0 24,72016 33,7 25,72017 35,1 26,92018 34,4 26,52019 33,8 26,32020 30,4 23,4

34

59;2 Pågående fall med sjukpenning efter ålder och diagnosgrupp i december 2020

Kvinnor Procent

Diagnos 1629 3039 4049 5059 60Psykiska sjukdomar 55 61 54 40 29Cirkulationsorganens sjukdomar 1 1 2 3 4Rörelseorganens sjukdomar 7 8 13 20 26Skador m.m. 4 2 3 5 6Övriga sjukdomar 33 28 28 32 36

Män Procent

Diagnos 1629 3039 4049 5059 60Psykiska sjukdomar 49 58 44 29 17Cirkulationsorganens sjukdomar 1 2 4 8 11Rörelseorganens sjukdomar 14 11 17 22 25Skador m.m. 15 8 8 8 7Övriga sjukdomar 22 21 28 34 40

35

61;1 Pågående sjukfall per 1000 försäkrade per län i december 2020

Län Kvinnor Män01 Stockholms län 32,4 17,503 Uppsala län 34,1 18,604 Södermanlands län 46,1 23,605 Östergötlands län 39,6 19,506 Jönköpings län 43,2 23,207 Kronobergs län 35,8 17,708 Kalmar län 42,2 22,709 Gotlands län 36,7 19,010 Blekinge län 33,1 16,512 Skåne län 35,8 19,113 Hallands län 37,2 20,114 Västra Götalands län 43,7 23,317 Värmlands län 42,0 20,818 Örebro län 36,0 19,719 Västmanlands län 34,8 19,720 Dalarnas län 40,5 21,721 Gävleborgs län 42,3 22,722 Västernorrlands län 39,4 20,323 Jämtlands län 30,5 16,924 Västerbottens län 39,3 21,025 Norrbottens län 31,4 16,0

36

63;1 Antal sjukfall längre än 60 dagar i december

År Kvinnor Män1987 73 400 59 0001988 80 600 62 4001989 80 500 61 7001990 79 400 60 9001991 77 100 61 2001992 83 600 69 8001993 71 500 59 3001994 71 300 54 2001995 64 200 46 6001996 63 600 44 4001997 67 000 44 6001998 85 600 54 3001999 109 100 66 4002000 133 800 77 3002001 153 700 88 0002002 159 400 91 5002003 154 100 87 1002004 133 800 75 5002005 111 500 63 1002006 102 000 58 1002007 85 300 48 8002008 65 100 39 0002009 50 700 31 9002010 50 300 30 1002011 61 000 33 8002012 68 200 37 4002013 77 800 41 3002014 90 800 46 8002015 101 100 50 9002016 104 600 51 6002017 95 000 47 5002018 94 700 48 0002019 89 200 46 4002020 83 500 44 800

37

65;1 Nybeviljad aktivitetsersättning (förtidspension och sjukbidrag före 2003) för personer yngre än 30 år

År Kvinnor Män1994 1 107 1 0921995 999 9321996 1 004 9701997 1 042 1 0091998 1 199 1 1471999 1 232 1 2552000 1 535 1 4542001 1 734 1 7382002 2 031 2 0242003 1 942 1 8482004 2 528 1 9932005 2 548 2 1582006 2 972 3 0542007 3 248 3 3962008 3 008 3 2042009 2 969 3 3852010 2 829 3 3002011 3 014 3 5662012 3 057 3 5942013 3 434 3 8942014 4 006 4 3952015 4 090 4 6082016 3 746 4 3532017 2 992 3 4622018 2 587 2 9132019 2 958 3 3642020 3 288 3 572

38

65;2 Nybeviljad sjukersättning (förtidspension och sjukbidrag före 2003) för personer 30 år eller äldre

År Kvinnor Män1994 24 013 22 3271995 19 568 17 7151996 19 941 17 3421997 20 142 19 0391998 17 383 14 7691999 20 694 16 3392000 26 381 19 8302001 30 842 22 7762002 35 170 24 5242003 36 411 25 1642004 41 513 27 1272005 33 423 22 1792006 24 843 17 3072007 24 119 16 9202008 17 354 12 2982009 8 622 7 2762010 4 052 3 8722011 4 100 3 6892012 5 536 4 5332013 6 482 5 2152014 7 460 5 7012015 6 469 5 1972016 4 771 4 1202017 2 974 2 7162018 2 958 2 4772019 2 881 2 4902020 3 009 2 648

39

66;1 Andel aktivitets- och sjukersättningar med partiell omfattning i december (förtidspensioner och sjukbidrag före 2003)

År

Procent

Kvinnor Män1994 26 181995 27 191996 28 201997 28 201998 28 201999 28 202000 28 202001 27 202002 27 202003 28 202004 29 212005 30 222006 31 232007 32 232008 32 232009 32 232010 32 222011 32 222012 32 222013 32 212014 31 202015 30 202016 30 192017 30 192018 29 192019 29 182020 28 18

40

66;2 Andel aktivitets- och sjukersättningar med endast garantiersättning i december

År

Procent

Kvinnor Män2003 10 142004 10 142005 10 142006 10 162007 11 172008 12 182009 13 202010 14 222011 16 242012 17 272013 18 292014 20 312015 22 342016 23 352017 24 372018 25 382019 26 402020 27 42

41

67;1 Andel aktivitets- och sjukersättningar med endast garantiersättning efter ålder i december 2020

Ålder

Procent

Kvinnor Män19 98,4 98,720-24 91,3 96,525-29 84,1 90,230-34 84,2 89,135-39 68,3 77,440-44 48,0 62,945-49 28,6 42,350-54 15,4 26,155-59 12,3 19,660-64 9,5 14,1

67;2 Nybeviljad aktivitetsersättning efter diagnosgrupp

Kvinnor Procent

Diagnosgrupp 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020Psykiska sjukdomar 66 68 73 74 75 80 80 84 85 84 84 84 86 86 86 85 87 87Rörelseorganens sjukdomar 12 13 10 7 6 5 3 2 2 2 2 2 2 2 1 1 1 1Skador m.m. 8 5 4 3 2 2 2 1 1 1 1 1 1 2 2 2 1 2Övriga sjukdomar 14 14 13 16 17 14 15 12 12 14 13 12 11 10 11 11 11 10

Män Procent

Diagnosgrupp 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020Psykiska sjukdomar 69 75 77 79 80 80 81 86 88 85 85 89 89 87 87 86 88 88Rörelseorganens sjukdomar 5 4 4 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 0 0Skador m.m. 9 7 4 3 3 2 2 2 1 2 2 1 2 3 2 5 3 3Övriga sjukdomar 16 13 14 16 15 16 16 11 10 12 12 9 9 10 10 10 9 9

42

68;1 Nybeviljad sjukersättning efter diagnosgrupp

Kvinnor Procent

Diagnosgrupp 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020Psykiska sjukdomar 29 32 34 37 37 39 34 38 44 40 43 42 46 47 45 43 47 50Sjukdomar i nervsystemet 3 3 4 4 4 5 8 11 10 9 10 9 9 11 12 14 14 14Cirkulationsorganens sjukdomar 4 4 4 4 5 5 7 9 7 7 6 6 6 6 6 7 6 7Rörelseorganens sjukdomar 44 42 40 38 36 34 30 23 21 24 24 25 23 19 15 15 13 12Övriga sjukdomar 20 19 18 18 18 18 21 20 18 21 18 18 17 18 21 21 20 17

Män Procent

Diagnosgrupp 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020Psykiska sjukdomar 26 28 30 33 33 34 31 36 40 40 39 41 43 43 42 42 45 47Sjukdomar i nervsystemet 4 4 5 5 5 6 9 11 10 10 10 10 9 11 12 13 14 13Cirkulationsorganens sjukdomar 12 11 11 11 12 11 15 17 15 13 14 12 12 13 13 13 13 12Rörelseorganens sjukdomar 36 35 33 30 29 28 22 14 14 15 16 16 17 12 10 10 8 8Övriga sjukdomar 22 22 21 21 21 21 23 22 21 22 22 22 19 19 22 23 20 20

43

44

68;2 Nybeviljad aktivitets- och sjukersättning efter ålder och diagnosgrupp år 2020

Kvinnor Procent

Diagnosgrupp 1929 3039 4049 5059 6064Psykiska sjukdomar 86 76 52 45 36Cirkulationsorganens sjukdomar 3 11 17 14 15Rörelseorganens sjukdomar 1 2 5 9 9Skador m.m. 1 2 10 14 18Övriga sjukdomar 9 10 16 18 21

Män Procent

Diagnosgrupp 1929 3039 4049 5059 6064Psykiska sjukdomar 87 78 59 39 28Cirkulationsorganens sjukdomar 4 9 12 13 15Rörelseorganens sjukdomar 1 2 8 15 20Skador m.m. 0 2 6 10 9Övriga sjukdomar 8 8 16 23 28

45

69;1 Andel av befolkningen med aktivitets- eller sjukersättning i december 2020

Ålder

Procent

Kvinnor Män19 2,3 2,420-24 2,3 2,625-29 2,3 2,630-34 1,3 1,635-39 2,0 2,040-44 2,7 2,345-49 4,3 3,050-54 7,3 4,455-59 11,0 6,860-64 15,9 10,1

46

71;1 Andel personer med aktivitets- eller sjukersättning som har bostadstillägg i december

År

Procent

Kvinnor Män2003 23,9 26,32004 23,2 25,82005 23,1 26,32006 23,3 27,02007 23,4 27,52008 24,3 28,62009 25,7 30,42010 26,8 31,52011 28,5 33,72012 28,8 34,32013 30,2 35,92014 32,9 39,32015 34,3 41,12016 35,3 42,52017 36,3 43,92018 36,6 45,32019 38,6 46,72020 40,1 48,6

47

73;1 Antal mottagare av egenlivränta enligt arbetsskadeförsäkringen i december (inklusive mottagare födda före 1938)

År Kvinnor Män1999 44 564 46 2782000 43 795 45 8192001 43 191 45 3432002 42 064 44 7452003 43 040 45 0142004 41 592 43 9612005 40 051 42 6702006 37 592 40 9372007 35 336 39 0522008 32 538 35 9072009 30 117 33 1672010 27 558 30 2252011 24 946 27 3002012 22 751 24 7852013 20 815 22 7712014 19 073 20 9772015 17 433 19 3272016 15 960 17 8192017 14 738 16 5752018 13 258 14 9912019 12 005 13 6062020 10 769 12 392

48

75;1 Antal mottagare av närståendepenning

År Kvinnor Män1990 1 903 6711991 1 504 4681992 2 019 7501993 2 896 1 1261994 3 870 1 4851995 4 666 1 7381996 4 746 1 7721997 4 745 1 8731998 5 308 2 1111999 5 447 2 1782000 5 873 2 5052001 6 238 2 5892002 6 592 2 8322003 6 641 2 9092004 6 912 2 9272005 7 049 2 9312006 7 036 2 8552007 7 121 2 7222008 6 820 2 5712009 7 783 2 8162010 8 369 2 9132011 9 703 3 5482012 10 264 3 7572013 10 975 4 0532014 11 338 4 2822015 11 446 4 2242016 11 150 4 2792017 12 418 4 8252018 12 210 4 7732019 11 706 4 6412020 10 859 4 223

49

77;1 Utbetalt belopp för tandvård

År

Miljarder kronor

Löpande priser 2020 års priser1990 3,7 6,01991 4,2 6,21992 4,0 5,81993 3,5 4,81994 3,3 4,51995 2,4 3,21996 2,5 3,31997 2,0 2,61998 1,8 2,31999 1,4 1,92000 1,5 1,92001 1,5 1,92002 1,6 2,02003 2,6 3,12004 3,1 3,82005 2,4 2,92006 3,0 3,52007 3,3 3,82008 3,9 4,32009 5,5 6,22010 4,9 5,42011 5,0 5,32012 4,9 5,32013 5,2 5,62014 5,2 5,62015 5,3 5,62016 5,5 5,92017 5,8 6,02018 6,4 6,62019 6,6 6,72020 6,0 6,0

50

77;2 Andel av befolkningen som har använt det allmänna tandvårdsbidraget under perioden 1 juli 2018 - 30 juni 2020

Ålder

Procent

Kvinnor Män23 66 5624 66 5625-29 66 5530-34 64 5335-39 66 5440-44 69 5945-49 72 6350-54 75 6655-59 77 6960-64 80 7365-69 82 7670-74 82 7775-79 79 7680- 60 64

51

78;1 Andel åtgärder fördelat på åtgärdsgrupp år 2020

Åtgärdsgrupp

Procent

Kvinnor Män Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder 45 42Sjukdomsförebyggande åtgärder 6 6Sjukdomsbehandlande åtgärder 21 21Kirurgiska åtgärder 5 5Reparativa åtgärder 15 17Protetiska åtgärder 5 5Annat 3 3

52

80;1 Antal mottagare av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning

År Kvinnor Män1993 174 731 219 9301994 178 329 224 9511995 169 023 197 1421996 167 355 177 3371997 166 561 173 0921998 151 031 161 1541999 142 014 155 9922000 120 362 135 9912001 109 885 123 5732002 107 809 124 9442003 83 013 97 9202004 95 365 115 4002005 112 324 123 2612006 125 641 128 9062007 70 830 73 0742008 67 937 73 7652009 98 475 123 7822010 169 294 189 0082011 160 996 166 6102012 158 910 166 3902013 163 153 178 6562014 145 402 166 0732015 137 311 158 9692016 125 219 150 5522017 117 309 139 4742018 102 335 121 0992019 94 132 110 9292020 113 382 126 763

Documents

Socialförsäkringen i siffror 2021