Solängens förskoleenhet diskriminering/trakasseri och

likabehandlingsplan

2018-2019

Arbetsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

INNEHÅLL

1. Syfte sid. 3

2. Våra definitioner sid. 4

3. Lagtext sid. 5

4. Så här arbetar vi på Solängens enhet sid. 6

5. Handlingsplaner

• Förebyggande arbete mot kränkningar. sid. 7

• Upptäcka-utreda-åtgärda kränkande sid. 8

Behandling eller diskriminering.

6. Bilagor - förslag på:

6:1 Observationsmaterial sid. 9

6:2 Aktiviteter sid. 10

6:3 Utvärderingsfrågor sid. 11

7. Checklista sid. 12-13

SYFTET MED VÅR LIKABEHANDLINGSPLAN…

är att vi med en god beredskap, gemensamma attityder och värderingar skall

skapa ett gott klimat så att kränkande behandlingar, trakasserier och

diskriminering inte förekommer hos vare sig barn eller vuxna.

MÅL:

• Alla ska känna sig trygga

• Ingen ska utsättas för kränkande behandling

• Alla ska visa tolerans och respekt för människors olikheter och kulturella

värderingar

• Alla ska ta ansvar för sina egna handlingar

• Alla ska reagera om man misstänker att någon utsätts för kränkande

behandling

Planen ska revideras varje år på APT eller annat möte.

Våra definitioner Vad är kränkande behandling/diskriminering/trakasserier Kränkande behandling anser vi vara när personer blir olika behandlade på grund av:

1. Etnisk tillhörighet 5. Annan trosuppfattning

2. Sitt kön 6. Sin sexuella läggning

3. Funktionshinder 7. Sin religion

4. Ålder 8. Könsöverskridande identitet

Kränkande behandling behöver inte vara medveten eller aktiv. Kränkande behandling är ett

uttryck för makt och förtryck. Kränkande behandling/diskriminering kan vara både direkt och

indirekt. Med direkt kränkning/diskriminering menas t ex att ett barn som inte har det

svenska språket inte får följa med till t ex teatrar för att han/hon ändå inte förstår.

Med indirekt diskriminering menas t ex att barn av religiösa själ inte får sin specialkost utan

blir serverad samma mat som alla andra.

Kränkande behandling kan ske mellan vuxen-barn, barn-barn, vuxen-vuxen och ingen form är

accepterad.

Definition av annan kränkande behandling Kränkande behandling är när man kränker ett barns värdighet och det kan vara vid enstaka

tillfällen utan att detta har koppling till diskrimineringsgrunderna t ex

• Fysiska (t ex att man blir utsatt för slag och knuffar)

• Verbala (att man blir hotad, bli kallad ful tjock mm)

• Psykosociala (t ex att man blir utsatt för ryktesspridning, utfrysning och att inte ingå i

kamratrelationer)

• Text och bildburna (vilka bilder vi sätter upp och vad vi skriver vi om barnen)

Jämfört med kränkande behandlig är mobbning något som sker medvetet av en eller flera

personer mot en eller flera personer t ex:

• Blir slagen, förföljd

• Blir retad för hårfärg, kläder eller något annan

• Inte får vara med i gemenskapen

• Får sina saker gömda eller förstörda

• Utsätts för att andra sprider elaka rykten

Definition av trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker ett barns- vuxens- värdighet och som har koppling

till någon av diskrimineringsgrunderna.

En viktig utgångspunkt är att det är den person som utsätts för

trakasserier som avgör vad som kan accepteras och vad som upplevs

som kränkande.

Styrdokument:

Vi har valt ut citat ur styrdokument och lagstadgar för att visa vad vår

likabehandlingsplan grundar sig på.

”En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som

vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och

integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet

med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med

barnen.” Lpfö 98/10 s. 7

”Alla som arbetar i förskolan skall

• visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt

klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen

får möjlighet att visa solidaritet och

• stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut

missförstånd, kompromissa och respektera varandra.” Lpfö 98/10 s. 11

”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande

demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning

för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt

skall den som verkar inom skolan

1. Främja jämställdhet mellan könen samt

2. Aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och

rasistiska beteenden.” Skollagen 1 kap. 2§

”Arbetstagare som utsatts för kränkande särbehandling skall snabbt få hjälp eller

stöd. Arbetsgivaren skall ha särskilda rutiner för detta (2015:4 Arbetsmiljöverkets

författningssamling)

”Problem i samarbetet beror ytterst sällan på en enda person. Orsakerna bör som

regel sökas i arbetets organisation och inte hos den enskilde arbetstagaren.

Samtidigt är det viktigt att varje arbetstagare är medveten om sin egen möjlighet

och skyldighet att medverka till ett gott klimat på arbetsplatsen.” AFS 2015:4

”Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras

jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något

slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön,

språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala

ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt.”

FN:s barnkonvention, art 2:1

SÅ HÄR ARBETAR VI PÅ SOLÄNGENS FSK- ENHET

På Solängens enhet arbetar vi aktivt med att förebygga och stoppa alla former av

kränkande, diskriminerande och trakasserande behandling. Vi accepterar inte att

någon, varken barn eller vuxen kränker eller utsätts för kränkning. Målet är att

det skall råda ”nolltolerans”!

Vi vill värna om att:

• Alltid reagera på kränkande ord. Aldrig tillåta nedsättande kommentarer,

suckar, miner eller liknande. Alla har rätt att bli sedda och bekräftade.

• Stanna upp när barn bråkar, skojknuffas – Vi ska lägga oss i!

• Vara observanta på alla barn som är i riskzonen för att bli kränkta,

diskriminerade eller trakasserade, vara en som kränker, diskriminerar eller

trakasserar.

• Alla vuxna har ett ansvar att stärka barnens positiva beteende och

egenskaper.

• Att ha lyhörd och närvarande personal så väl ute som inne.

Det förebyggande arbetet är långsiktigt och omfattar både individ, grupp och

enhetsnivå. Vi anser att kunniga och engagerade vuxna är den mest avgörande

framgångsfaktorn i arbetet med att främja lika rättigheter och att förebygga

kränkningar. Det förebyggande arbetet kan variera beroende på ålder, men det

viktigaste av allt är det positiva dagliga arbetsklimatet. Det skapar goda

lärmiljöer för barn och vuxna.

Viktigt är också ett gott samarbete mellan hem och förskola.

• Vi vill ha en öppenhet gentemot vårdnadshavare så att alla känner sig

trygga och med lätthet kan ta kontakt och prata med varandra.

• Pedagogerna har ett ansvar att förmedla information till vårdnadshavare

och ha täta kontakter vid behov.

.

HANDLINGSPLAN – FÖREBYGGANDE ARBETE MOT

KRÄNKNINGAR, TRAKASSERIER OCH DISKRIMINERING.

• Genom att vara observant i det vardagliga och nära arbetet med barnen

uppmärksammar pedagogerna hur barn och vuxna bemöter varandra.

• Pedagogerna pratar kontinuerligt med barnen om hur en bra kompis ska

vara.

• Pedagogerna tänker sig för och pratar inte ”över huvudet” på barnen.

• Pedagogerna arbetar med aktivt ”genustänk” och medvetenhet om

könsöverskridande beteende.

• Arbete med individ- och gruppstärkande aktiviteter genom lekar,

samlingar etc. (se bilaga veckans stjärna, kompisgrupper mm)

• Arbete för trivsel och trygghet. En bra inskolning ger en trygg och stabil

grund. Ett gott mottagande på morgonen skapar förutsättningar för en bra

dag.

• Daglig kontakt med vårdnadshavare skapar bra förutsättning för att snabbt

ta upp saker som händer runt barnen.

• Återkommande utvecklingssamtal där bl.a. trivsel och relationer till andra

tas upp.

• Föremål som kan orsaka skada tar man inte med till förskolan.

• Vuxna hjälps åt att se till att inga obehöriga personer vistas i förskolan

eller på dess område.

• Regelbundna samtal med förskolechefen angående barn med särskilda

behov.

• Vi använder observationsmaterial utifrån vår årsplan. (se bilaga 4)

HANDLINGSPLAN - UPPTÄCKA, UTREDA OCH ÅTGÄRDA

TRAKASSERIER, KRÄNKNING ELLER DISKRIMINERING:

• Mobbning är en form av kränkande behandling som kan vara svår att upptäcka. Vi

vuxna måste därför vara observanta på tecken som kan tyda på att barn blir utsatta.

Dessa tecken kan t.ex. vara återkommande huvudvärk, magont, nedstämdhet,

utagerande beteenden m.m.

• Pedagogerna har ett nära arbete runt barnen. Är med och se vad som händer och sägs i

gruppen. Arbetar för att höja utsatta barns status och hjälpa dem in i leken vid behov.

• Genomgång av alla barn tillsammans i arbetslagen varje termin.

• Användande av olika sorters observationsmaterial. (se bilagor)

• Samtal med förskolechefen ang. barn i behov av särskilt stöd.

• Föra barnets talan och meddela förskolechefen om medarbetare eller andra vuxna

utsätter barn för kränkande handlingar eller diskriminering. (Detta anses inte som

skvaller.)

• Kontakt med stödteam vid behov.

• Överlämningsplan till förskoleklass

• Åtgärdsprogram vid behov.

När barn kränker barn

• Först försöker pedagogen lösa situationen/problemet i den egna gruppen..

• Vårdnadshavare kontaktas vid behov.

• Kontakt med förskolechef, stödteam vid behov.

• Uppföljning och dokumentation sker efter överenskommelse med personal-

vårdnadshavare-förskolechef.

• När vuxen kränker barn

• Andra vuxna i barnets närhet har ett ansvar att se och agera.

• Förskolechefen ansvarar för att information samlas om händelsen och att samtal

genomförs med de inblandade.

• Vårdnadshavare kontaktas.

• Uppföljning och dokumentation sker efter överenskommelse med personal-

vårdnadshavare-förskolechef

När barn kränker vuxen.

• Barnet skall direkt få veta att den vuxne inte accepterar en sådan handling.

• Vid upprepning diskuteras ärendet i arbetslaget och därefter blir hemmet kontaktat.

• Kvarstår problemet kontaktas förskolechefen.

• Uppföljning och dokumentation sker överenskommelse med personal-vårdnadshavare-

förskolechef.

När vuxna kränker vuxna.

• Alla vuxna har ett ansvar att reagera och meddela förskolechefen.

• Förskolechefen är ansvarig och agerar utifrån Kungälvs kommuns handlingsplan vid

kränkande särbehandling samt arbetsmiljölagen

https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och-regler-om-

arbetsmiljo/arbetsmiljolagen/

bilaga 1

Förslag på

OBSERVATIONSMATERIAL

1. Schema + - 0

Kan vi använda för att kartlägga och hitta barn som inte ingår i positiva relationer med

pedagogerna på avdelningen. Även för att hitta barn som varken ingår i positiva eller

negativa relationer (osynliga barn som inte tar plats).

Pedagogerna tar sin grupplista var för sig och sätter ut tecken efter sin första känsla för

varje barn (+, - eller 0). Därefter jämförs och diskuteras likheter och olikheter mellan

pedagogerna för att kunna lyfta fram och kunna stötta upp utsatta barn.

T ex

2. Kompis-schema

Kan vi använda vi för att se om barnen ingår i relationer med andra barn, om de blir

valda av många eller kanske aldrig valda.

Gruppens barn placeras ut i ringar. Pilar markerar vem barnen oftast och helst väljer

att leka med. Mönstret visar på vem som blir vald och vem som inte blir vald. Utifrån

detta kan vi arbeta för ett särskilt barn och höja dess status om detta behövs.

Pelle

Kalle

Olle

Lasse

Ped 1 Ped 2 Ped 3 Kommentarer

Kalle + - -

Anna 0 0 0

Lisa + + +

Pelle - 0 +

bilaga 2

Förslag på

AKTIVITETER

Veckans stjärna

En aktivitet där ett barn lyfts fram i gruppen varje vecka på exempelvis samlingsstunden i

syfte att skapa en positiv bild för både barnet självt och andra.

• Lyft fram vad barnet är bra på.

• Låt de andra barnen komma med idéer och positiva kommentarer.

• Sätt upp ett foto på barnet i en ram och skriv ner allas positiva kommentarer runt

omkring.

Kompisgrupper

När leken i gruppen inte fungerar/är positiv för alla eller när något barn står utanför

kamratrelationer etc. kan vi arbeta med ”kompisgrupper” där barnen under en viss stund på

dagen/veckan inte själv kan välja kamrat eller aktivitet.

Ex.

• Kort på olika aktiviteter som dras fram under samlingen. ”Idag ska Kalle och Olle få

leka med… tågbanan tillsammans” Denna aktivitet får barnen sedan stanna i under en

viss tid t ex 15 min.

När vi inte alltid låter barnen välja grupper och kompisar att leka med kan detta vara i syfte att

barnen upptäcker andra barns positiva sidor än de man vanligtvis leker med, bryta negativa

mönster i leken, skapa förutsättningar för ett barn som inte naturligt ingår i kamratrelationer.

Bilaga 3

Utvärderingsfrågor till arbete med likabehandlingsplan Arbetar vi aktivt utefter planen på vår avdelning?

• Arbetar vi på avdelningen för att främja likabehandling när det gäller t ex

kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionshinder?

• Främjar vi att barnens olika behov blir tillgodosedda? (Likabehandling är inte det samma som att göra lika för alla)

• Möter vi pojkar och flickor på olika sätt?

• Förekommer det kränkande ord/nedsättande kommentarer på vår

avdelning? (Mellan barn-barn, barn-vuxen, vuxen-barn, vuxen-vuxen)

• Pratar vi ”över huvudet” på barnen på vår avdelning?

• Lägger vi oss i när barnen skojbråkar? (Vad väljer vi att se/blunda för)

• Ser vi vad som händer och sägs i gruppen? Har vi ett ”nära” arbete?

• Finns det barn i riskzonen på vår avdelning? (Att bli kränkt/diskriminerad eller att vara en som kränker/diskriminerar)

• På vilket sätt arbetar vi aktivt för att motverka

kränkningar/diskriminering?

• Tar vi ansvar och för barnets talan vid behov?

• Har barnen varit delaktiga i likabehandlingsplanen? På vilket sätt?

Bilaga 4

Planering av etapp: PLAN MOT LIKABEHANDLING, DISKRIMINERING

OCH KRÄNKANDE BEHANDLING:

Avdelning……………………………………………………………Datum…………………………………………………..

Solängens enhets likabehandling, diskriminering och kränkande behandlingsplan

ligger som grund för denna plan.

Arbetslaget börjar med att göra en kartläggning av situationen i sin barngrupp.

Därefter analyserar man det som framkommit för att se vilka risker för

diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns på avdelningen.

Slutligen formuleras mål och åtgärder för att avvärja riskerna.

1. Kartläggning av barngruppen genom observationer och/eller samtal.

Frågeställningar att tänka på/observera kring:

- hur trivs barnen på förskolan?

- Vilka barn leker de helst med/vilka leker barnen inte med?

- Vad leker barnen helst med inne/ute?

- Upplever barnen att de får vara med och bestämma?

2. Nulägesanalys.

- Hur är stämningen i barngruppen?

- Vilka är med/inte med i gemenskapen?

- Finns det något barn som är impopulärt?

3. Mål och åtgärder.

Avdelningens mål:

4. Åtgärder:

Beskriv hur åtgärderna ska följas upp/utvärderas.

Checklista Checklistan är en hjälp att enkelt kontrollera om er likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling kan fungera som ett konkret verktyg för verksamhetens likabehandlingsarbete. Ju fler av följande påståenden som kan besvaras med ja, desto större är chansen att så är fallet.

1. Nu gällande plan a) Vår likabehandlinsplan/plan mot kränkande behandling är upprättad under den senaste tolvmånadersperioden och gäller för ett år. b) Planen innehåller en uppföljning av fjolårets åtgärder.

2. Samverkan med barnen Barnen har varit delaktiga i arbetet med planen. Vi har tagit reda på deras tankar kring barns rättigheter och hur de kopplar dessa till vår verksamhet.

3. Kartläggning a) Planen innehåller en beskrivning av förskolans behov av likabehandlingsarbete. Vi har kartlagt verksamhetens behov på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Planen beskriver hur vi gjort och vad vi kommit fram till. b) Vid kartläggningen har vi beaktat diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning samt kränkande behandling. c) Vi har sett över områden som:

• Klimat och miljö i förskolan

• Kompetensutveckling

• Rekrytering/antagning av barn

• Introduktion

• Kommunikation

• Rutiner för akuta åtgärder

4. Mål Planen innehåller klara och tydliga mål för vårt arbete under det kommande året. Målen utgår från de behov som vi, genom kartläggningen, vet finns i vår verksamhet.

5. Åtgärder a) Planen innehåller aktiva åtgärder för att främja barns lika rättigheter och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Åtgärderna ska förverkliga de mål vi satt upp. b) Åtgärderna är konkreta och uppföljningsbara. Det framgår i planen vem som är ansvarig för att en åtgärd blir genomförd och när det ska ha skett.

6. Rutiner för akuta situationer Planen innehåller rutiner för akuta situationer av trakasserier eller kränkande behandling. Rutinerna omfattar a) hur personalen i förskolan ska agera och hur ansvarsfördelningen ser ut. b) uppföljande insatser för att kontrollera att de akuta åtgärderna haft effekt. c) hur händelser och åtgärder ska dokumenteras.

7. Resurser Det framgår i planen vilka resurser som finns för att genomföra likabehandlingsarbetet.

8. Kommunikation Vår likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling innehåller åtgärder för att presentera planen och förankra likabehandlingsarbetet hos personal, vårdnadshavare och barn.

9. Utvärdering och uppföljning I planen redovisas hur den ska följas upp och utvärderas inför nästa års plan.