Stärkta kvinnorNu ifrågasätter de könsstympning

Dela meDeN tidNiNg fråN diakoNia nummer 3 2010

Vi har svikit miljarder barn

innehållAtt bryta tystnaden ....................... 3

Ingela har ordet ............................. 9

nyheter, notiser och

insamling ...................................... 10

vi lever i en värld där fattigdom och klimat är de två största utmaningar vi står inför. Barnen är vår framtid. Därför bör vi, vuxna, ställa oss frågan: Vad är det för värld vi överlämnar till våra barn, vilka värderingar och vilken framtidsvision?

I många av de fattigaste delarna av världen är barn och ungdomar en majoritet av befolkningen. Vi har svikit vårt ansvar för dem. Det handlar om gatubarn som inte har något hem. Barnsoldater som är involverade i krig. Sexuellt utnyttjade barn. Och barn som inte får mat och utbildning. Det är förfärande vilken bild av brist på värdig-het och människogrund vår generation har överlämnat till nästa generation.

Miljarder barn har upplevt svek, övergivenhet och blivit utnytt-jade av en vuxen värld. Hur ska vi bygga en rättvis och fredlig värld när så många barn och ungdomar aldrig upplevt kärlek eller rättvisa?

Barn är inte uttalad fokus i Diakonias arbete. Men då majoriteten av befolkningen i de allra fattigaste länderna är barn och ungdomar, är barn ofta målgruppen i Diakonias arbete för global rättvis utveck-ling. Diakonia, tillsammans med sina samarbetsorganisationer runtom i världen, arbetar för att ge barn och ungdomar en ny start och möjlighet att leva ett nytt och värdigt liv.

i egypten arbetar vi med frågan kring könsstympning av unga kvinnor. Vi informerar om farorna med könsstympning, bryter tyst-naden kring denna praxis och genom diskussioner och engagemang ger vi barn och ungdomar ett större inflytande i alla beslut som rör deras liv. I Kenya och Moçambique arbetar vi med gatubarnens rät-tigheter. Genom stöd till lokala barnhem som tar emot barn som levt hela sitt liv på gatan, samt flickor som tidigt blivit mödrar, som lockats in i prostitution eller utsatts för andra övergrepp, ger vi gatu-barnen ett hem, utbildning, ett nytt liv med vänskap, kärlek och hopp. I Thailand arbetar vi med unga flickors rehabilitering från prostitution. Utsatta flickor som befinner sig i riskzonen för, eller redan har utsatts för sexuell exploatering, får boende i lokala center, där de får utbildning från grundskole- till universitetsnivå och olika yrkesutbildningar som ett led i strävan att de ska hitta jobb och för-sörja sig själva i framtiden. På Västbanken och i Gaza arbetar vi med traumatiserade barn med svåra upplevelser på grund av krig och blockaden. Genom rehabiliteringsprogram, men också genom barn-litteraturprogram, översättning av svensk barnlitteratur till arabiska och läskampanjer, ger vi barnen en möjlighet att få nya fantastiska upplevelser, sunda förebilder och stimulerar deras språkförmåga. Ett led i att ge barn och ungdomar en mer hoppfull syn på sin framtid.

De utmaningar vår värld står inför är stora. För att kunna fullfölja vår ambition i arbetet för en ny framtid för barn och ungdomar, behöver vi ditt stöd. Behoven är enorma. Ju fler vi är som bärs av samma vision, desto mer kan vi åstadkomma.

bo forsberg, generAlsekreterAre

information och nyheter från

redaktör Viktoria myrén Projektledare Andreas torsténi

ansvarig utgivare bo forsberg adress starrbäcksgatan 11,

172 99 sundbyberg gåvoplusgiro 90 33 04-4 • 90 33 03-6 (OCR)

telefon 08-453 69 00 telefax 08-453 69 29

e-post diakonia@diakonia.se Webbplats diakonia.se

Diakonia är en kristen biståndsorganisation som tillsammans med lokala

samarbetsorganisationer arbetar för en varaktig förändring för de mest

utsatta människorna i världen.

tryck edita Västra Aros, på miljövänligt papper

Layout blue media dela med utkommer under 2010

med fyra nummer och distribueras till Diakonias

understödjare. Dela med publiceras med ekonomiskt stöd

från sida, som dock inte har medverkat vid utformningen av materialet.

iSSN-nr 0281-4404 första sidan Amal eid Habib leder en diskussion

om kvinnlig könsstympning i eldawedya, utanför minia, egypten.

foto: shawn baldwin.

numm

er 3 2010

Till Diakonias givarservice kan du ringa om du har frågor kring gåvor, autogiro, adressändringar m.m. Hit kan du också ringa in din minnes- och hyllningsgåva.

Givarservice når du genom att ringa 08-453 69 31, vardagar mellan 08.00 och 15.00, eller genom att e-posta till gavor@diakonia.se. Du kan också skicka in din minnes- eller hyllningsgåva på diakonia.se.

diakonias givarservice

2 • Dela meD

text: ursulA lInDsey foto: sHAwn bAlDwIn

Siffrorna är ofattbara. Bland äldre egyptiska kvinnor har nio av tio könsstympats. Det är en utbredd och rotad sedvänja som har varit svår att ifrågasätta. Men sedan sex år tillbaka stöder Diakonia ett projekt söder om Kairo som bland annat inriktat sig på att stärka flickors självförtroende, sprida kunskap om sexuella rättigheter, och på att förmå barnmorskor att inte utföra omskärelse. En av de viktigaste framgångarna med projektet är att i dag diskuterar man könsstympning öppet samtidigt som antalet könsstympade flickor har minskat drastiskt.

en affisch från nationella projektet mot kvinnlig könsstympning. Affischens text ifråga sätter budskapet att kyskhet och köns-stympning går hand i hand. Den säger i stäl-let att kyskhet handlar om värderingar och att de får man hemifrån. Det här är början på slutet för könsstympning slår affischen fast.

Unga egyptiska kvinnor kan säga nej till könsstympning

En egen röst

Dela meD • 3

Samia toussa och hennes man sitter beskyddande vid sidan av sin trettonåriga dotter Miriam i soffan.

”Hon är vår enda dotter och jag oroade mig för henne”, berättar

Samia. ”Innerst inne ville jag inte omskära henne.

Men det krävdes ett starkt skäl för att jag skulle låta bli.”

Det starka skälet kom när Samia deltog i ett möte om kvinnlig könsstympning i sin by. Mötet anordnades av Diakonias samarbetsor-ganisation BLACD, Better Life Association for Comprehensive Development. Läkare och religiösa sakkunniga talade om riskerna med kvinnlig omskärelse.

”Jag kom hem och berättade allt jag hört för min man”, säger Samia.

Den första diskussionen följdes av många fler och till sist beslöt sig familjen för att inte låta omskära dottern Miriam.

Kvinnlig könsstympning, där en del av kli-toris skärs bort, är en gammal och fortfarande utbredd sed i Egypten. Trots en växande kam-panj från regeringens sida mot kvinnlig köns-stympning, inklusive ett lagförbud från 2007, är åttio procent av egyptiska kvinnor i åld-rarna 15 till 19 omskurna (i jämförelse med 96 procent bland den äldre generationen).

Magda Nagiub Wahba är projektledare hos BLACD och arbetar med könsstympningsfrågor.

”Den vanliga uppfattningen bland befolk-ningen”, säger hon, ”är att omskärelse skyd-dar flickan, gör henne väluppfostrad och ser till att hon skyddar sin mans heder i framtiden.”

Samtidigt tror folk att om man låter bli att omskära en flicka så leder det till en felaktig fysisk och moralisk utveckling, äventyrar hen-nes möjlighet att bli gift och sätter familjens rykte på spel.

Aziz toussa, tillsammans med sin trettonåriga dotter mariam och fru samia, en lördag i deras hem utanför minia, egypten.

4 • Dela meD

Samia Toussa och hennes familj lever i Faragalla, en av många byar längs östra ban-ken av Nilen, i närheten av storstaden Minia. På ena sidan är byarna och deras glänsande gröna fält omringade av Nilen och på andra sidan av branta kalkklippor. Landskapet är vackert men verkligheten hård. Männen odlar sina små åkrar, fiskar i Nilen och arbe-tar vid bergklipporna med stenbrott. De har en månadslön på 300 egyptiska pund, motsva-rande 400 svenska kronor.

Det var BLACD:s långsiktiga engagemang i dessa byars utveckling som möjliggjorde för organisationen att skapa goda relationer med befolkningen, och så småningom, driva frågan om könsstympning, en fråga som alla här beskriver som väldigt ”känslig”.

BLACD startade sin verksamhet i dessa byar 1995. I början handlade det om att ge befolkningen rent vatten och sanitet, förbättra levnadsförhållandena i deras hem, hjälpa

lokala fiskare att bättre bemöta ekonomiska och miljömässiga utmaningar och utbilda byborna i medborliga rättigheter och lära dem läsa och skriva. Först år 2004 började BLACD arbeta med könsstympningsfrågor.

”Det var viktigt att folk kände till oss, att de ser att könsstympning inte är vår enda pri-oritet, att vi ser till att hjälpa dem med deras mest nödvändiga behov först”, säger Magda Nagiub Wahba på BLACD. ”Det är omöjligt för mig att gå in i ett hus som saknar vatten-kran och toalett och säga till kvinnan i huset att våld utövas mot din dotter. Jag var tvungen att få folk att lita på BLACD, och de litar på oss om vi ger dem hjälp i konkreta frågor.”

Bryta en lång tystnadBLACD är den enda icke-statliga organisatio-nen som arbetar med könsstympningsfrågor i byarna öster om Minia. Innan BLACD bör-jade sin kampanj, berättar Samia Toussa, var frågan tabu.

”Det var skamligt att prata om det.” En av de stora framgångarna med projektet

är att frågan i dag diskuteras öppet. I byn Dawadeya, i närheten av Samia

Toussas hem, sitter femton kvinnor på golvet i ett avskalat rum. Rummet – där ett möte om kvinnlig könsstympning pågår – är fullt av högljutt prat, argument och till och med skratt.

Amal Eid Habib, 26 år, leder diskussionen. Hon har ansvaret för 65 flickor i byn, alla mel-lan 8 och 18 år. De befinner sig i ”riskzonen” för att bli könsstympade. En gång i veckan besöker hon flickorna och deras familjer, kon-trollerar hur de mår och diskuterar riskerna med kvinnlig omskärelse.

Amal Habib berättar för mig hur svårt det var att ta upp frågan om könstympning i början.

”När jag gick hem till folk, var jag rädd för att prata om könsstympning. I stället pratade jag om andra saker, om hälsa i allmänhet. Det var först när folk vande sig vid mig som jag

tog upp ämnet. I början reagerade folk nega-tivt. ’Det är en del av traditionen, hur kan vi ändra på det?’ undrade de.”

Den diskussionen fortsätter än idag. Umm Ahmed, som är en av deltagarna på mötet i byn Dawadeya, säger att hon och hennes man kommer omskära alla sina flickor, och citerar en Hadith, ett talesätt som påstås vara från profeten Muhammed.

”Minns du inte sheikhen (religiös sakkun-nig) som var här och som sade att det inte gick att bekräfta huruvida denna Hadith var från profeten eller inte?”, svarar Magda Nagiub Wahba, projektledare på BLACD. ”Profeten lät inte omskära sin egen dotter”, fortsätter hon.

Alla de andra kvinnorna i rummet säger att de har bestämt sig för att inte omskära sina döttrar. En av kvinnorna vänder sig till Umm Ahmed och säger: ”Hoppas du inte får några döttrar!”

Amal Habib har själv en femårig dotter och säger uppriktigt till gruppen: ”Jag hoppas min dotter blir en bättre flicka än jag, bättre än alla flickor jag känner.”

Men det är inte könsstympning som ser till att detta blir verklighet, det är snarare hur man uppfostrar sina barn, konstaterar hon.

Amal Habib är en av sex anställda av BLACD i byn Dawadeya. Var och en av dem har sin grupp av flickor att ta ansvar för, totalt 1500 flickor i åtta byar. Senare säger Habib till mig: ”Jag har räddat 25 flickor. Några oom-skurna tjejer har nu gift sig och fått barn” – en förebild för andra att omskärelse inte är nöd-vändig för att en kvinna ska vara en god hustru och mor.

” Det var skamligt att prata om köns stympning.”

samia toussa

• Sedan 2004 har Diakonia och organisationen BLACD bedrivit ett projekt i åtta samhällen runt Minia vid nilens delta söder om kairo. målet har varit att få bort bruket av kvinnlig könsstympning. man har vänt sig till flickor, föräldrar, barnmorskor, kommunala företrädare, religiösa ledare, unga män och media.

• Arbetet har bland annat gått ut på att stärka flickornas självförtroende samt sprida kunskaper om sexualitet och reproduktiv hälsa. ett annat mål har varit att förmå barnmorskorna att sluta utföra omskärelse.

• Resultatet av kampanjen är lyckat. Av 1 500 kvinnor som befann sig i ”riskgruppen” har 91 procent sluppit bli utsatta för könsstympning. tidigare har andelen som blivit utsatta för könsstympning varit 90–99 procent av flickorna. Av de flickor som inte blivit könsstympade finns omkring 250 som är så unga att riskerna för stympning finns kvar. Inom projektet bevakar man vad som händer dessa kvinnor.

Sprider kunskap

Dela meD • 5

• Könsstympning är ett ingrepp på en kvinnas könsorgan utan medicinsk motivering. Ingreppen utförs i vissa länder av gammal tradition, vanligen på flickor i 4–12 års ålder.

• Könsstympning omfattar ett eller flera av följande: klitoris skärs bort, blygdläpparna skärs bort helt eller delvis, ingången till slidan sys till stor del ihop. könsstympning är inte bara ett otroligt smärtsamt ingrepp utan medför också risk för allvarlig infektion och senare risk för komplikationer vid förlossning.

• UNICEF bedömer att ca 2 miljoner flickor könsstympas varje år. Lagstiftning i vissa av de aktuella länderna förväntas efter hand minska antalet könsstympningar.

källa: nationalencyklopedin

två miljoner flickor könsstympas

6 • Dela meD

Barnmorskor ändrar sin uppfattningUmm Khaled har en djup röst och utstrålar auktoritet. När hon sällar sig till gruppen i Dawadeya, görs det snabbt plats för henne på golvet. 55 år gammal, är hon en av byns tre barnmorskor, och det är barnmorskorna som traditionellt utför omskärelsen. Men för fyra år sedan ändrade Umm Khaled åsikt om könsstympning. På ett möte anordnat av BLACD, hörde hon en religiös sakkunnig kri-tisera könsstympning.

”Det jag hörde gjorde ont i mig”, säger hon. ”Sedan den dagen har jag inte lagt min hand på någon av flickorna.”

Nu konstaterar Umm Khaled bestämt: ”Det finns ingen anledning att omskära kvin-nor. Det är bara lögner. Den oomskurna flickan är bättre än den omskurna.”

Hon tittar sig omkring i rummet och frågar de andra utmanande: ”Har någon av er under de senaste fyra åren knackat på min dörr och jag har följt med? Jag har till och med vägrat omskära min egen brors döttrar!”

Beslutet att avstå från att utföra omskä-relse har kostat Umm Khaled.

”Jag brukade omskära tjugo flickor varje månad”, säger hon. ”Jag brukade få 30, 40 eller 100 egyptiska pund. Folk brukade ge mig smör, socker, ägg och allt annat. Men sen blev jag övertygad av Gud att detta var fel. Nu skulle jag inte göra det för alla pengar i världen.”

Umm Khaled är dock glad över att få en ersättning på 110 egyptiska pund i månaden för att prata om sina erfarenheter på möten, liknande det i dag. BLACD erbjuder också barnmorskor mikrolån, för att underlätta övergången till andra inkomstkällor.

Umm Samuel, 84 år, började som lärling hos en barnmorska när hon var tio år gam-mal. Hon är kristen (det finns en betydande kristen befolkning i området) och har omsku-rit alla kristna kvinnor i byn. Nu har även hon bestämt sig för att överge metoden.

”Vår präst sade att det är Haram (förbju-det)”, förklarar hon.

”Att omskära är en synd och jag beslöt att jag hade syndat nog.”

Med lånet hon fick av BLACD på 3000 egyptiska pund, motsvarande cirka 4 000 kro-nor, köpte hon en vattenbuffel. Av hennes tio kvinnliga barnbarn är bara tre omskurna. Resten – insisterar hon – kommer inte att bli det.

” Det jag hörde gjorde ont i mig.« Umm Khaled

Amal eid Habib, medlem i flickornas stödgrupp, lyssnar uppmärksamt under ett möte för att medvetandegöra och informera om kvinnlig könsstympning.

Dela meD • 7

mellan opponenter och anhängare av omskärelse.

Tantawi Abdel Aziz Ali, 47 år, är grundskol-lärare i byn Manshiyat Sawada. När BLACD började sin verksamhet i byn, var han en av dess opponenter. Men efter att ha deltagit på några föreläsningar, säger han: ”jag ville veta mer och började få information från specialis-ter”. Nu arbetar han med BLACD. Han disku-terar könsstympning med andra män, förkla-rar att det kan ha negativ inverkan på äktenskapet och att ”det inte är bättre att gifta sig med en omskuren kvinna”.

Det kommer att ta lång tid innan man utplånat kvinnlig könsstympning, säger Tantawi Abdel Aziz Ali. För en far, förklarar Ali, är hans dotters omskärelse ett tecken på ”Effa”, som betyder dygd på arabiska. Det betyder att fadern ”tar hand om sin dotter”. Trots det har Ali bestämt sig för att ta hand om sin 13-åriga dotter på ett annat sätt.

flickor och deras drömmarBLACD:s mål är att hjälpa flickor i dessa sam-hällen att få ett större inflytande i alla beslut som berör dem, inte bara i frågan om köns-stympning. Ett slut på könsstympning går hand i hand med andra samhälleliga förändringar.

”Alla våra seder håller på att förändras”, säger Samia Toussa, mor till Miriam.

”Förut stannade tjejer hemma och folk ansåg att de måste övervakas. Nu får alla en utbildning och de gifter sig inte längre tidigt.”

Hennes dotter Miriam säger att hon vill stu-dera på universitet och bli ingenjör.

Walaa’ Abdel Kafi, 13 år, vill också studera på universitet för att bli jurist eller läkare. När det gäller könsstympning, säger hon: ”Hemma säger de till dig: Du är så ung, du vet ingen-ting, du ska inte prata om det, det angår inte dig.” Men genom BLACD:s aktiviteter, säger hon, ”har jag lärt mig att framföra min egen åsikt”.

Walaa’ är mycket stolt över att hon har intervjuats i TV och kritiserat kvinnlig köns-stympning. Hon deltog också i en av fyra manifestationer BLACD har genomfört mot könsstympning, där hundratals flickor, deras släkt och anhängare, högljutt protesterade mot praxisen.

”Dagen vi demonstrerade var jag så lycklig”, säger Walaa’.

”Vi var inte rädda för någon.”

att få hjälp av experterAlla tre barnmorskorna i Dawadiya har slutat utföra omskärelser. Dessvärre vänder sig familjer även till läkare för att få sina döttrar omskurna, så BLACD bjuder in experter till byn, som förklarar att könsstympning är farlig och onödig. BLACD har också ansträngt sig för att nå ut till medlemmar i de religiösa sam-funden – både de muslimska och kristna. För trots att det inte finns något stöd för kvinnlig omskärelse i den kristna traditionen, så ses kritik mot omskärelse som att ”du går emot samhället”, säger Magda Nagiub Wahba. Det muslimska etablissemanget är å sin sida delat

barnmorskan umm khaled, poserar med sin vattenbuffel utanför sitt hem. BLACD hjälpte henne att få ett mikrolån och för pengarna köpte hon buffeln, tanken är att hon ska få en alternativ inkomstkälla och sluta omskära flickor.

en kvinna leder diskussionen om kvinnlig könsstympning. tack vare det Diakoniastödda projektet är frågan inte längre tabu.

8 • Dela meD

VAD BETYDER DIAKONIA FÖR DIG?

Berätta kort om dig själv:– Jag genomsyras av ideellt engagemang och

har gjort det sedan tonåren. Fram till årsskiftet jobbade jag med svenska ordförandeskapet i EU på Regeringskansliet och dessförinnan på Sida. Just nu är jag vice ordförande i Kristna Fredsrörelsen och praktiserar på UD.

Vad betyder Diakonia för dig?– Att förändring är möjlig och att det är här

och nu vi måste verka tillsammans för den för-ändring vi vill se i världen.

På vilket sätt är du engagerad i Diakonia?– Jag är Diakoniaombud i min församling.

Den här resan är en del av det. Jag sitter också i internationella rådet och har i omgångar varit med i Diakonias aktivistgrupp och hållit i workshops för ungdomsgrupper.

Vilken fråga fokuserar ni framför allt på i församlingen och varför?

– I internationella rådet i Abrahamsbergs-kyrkan har vi bland annat fokuserat på Kongo och ”En hållbar värld”. Vi har även tittat på de nya utmaningarna Diakonia står inför, där vi utmanat Diakonia och Missionskyrkan kring internationella frågor och hur man förblir relevant. Jag inspireras själv mycket av den möjliga synergin mellan folkrörelse, professio-nalism och de nya snabba nätverken kring rättviseengagemang.

Varför är Diakonias arbete viktigt?– Därför att Diakonia arbetar med att för-

ändra strukturer på ett långsiktigt strategiskt sätt utan att tappa fokus på de människor som gör förändringen möjlig runt om i världen.

På vilket sätt ser du att Diakonias arbete ger resultat?– Till exempel på en sådan här ombudsresa.

Då kan man se personliga exempel på hur saker förändrats där Diakonia har bidragit eller varit avgörande för den förändringen, även när man arbetar i komplexa miljöer där det finns många olika orsaker till förändring.

Varför är det viktigt att engagera sig?

– Därför att det inte går att låta bli. Vi är alla intrikat sammanvävda. Sydafrikanska begreppet Ubuntu driver mig: ”Jag blir till i relation till andra människor. Om någon lider så lider jag.” Det handlar om samhörighet.

Hur orkar du fortsätta, även när saker inte förändras?

– Kraft, energi och ork kommer ofta från min familj, vänner och i mötet med andra. Jag tror också att man måste acceptera att man har olika ork och energi över tid. Ett annat sätt för att orka är att följa sin inre etiska kompass, meditation och så klart inspiration från andra som gått före.

att inte engagera sig är en omöjlighet för ingela Svedin, 31. i våras var hon med diakonia på en ombudsresa till Latinamerika. en resa som visat att diakonias arbete kan vara avgörande för förändring.

Ingela har ordet

besök i den andinska byn khapi, bolivia där klimatförändringarna påverkar den lokala befolkningen hårt. Vikten av anpassning och kli-maträttvisa blir påtaglig när de allra fattigaste drabbas av en kli-matpåverkan som de själva aldrig bidragit till.

Foto: Els -mar iE CarlbäCkEr

Dela meD • 9

Vill du ge en vän en present med mening? Och vill du samtidigt ge Diakonia möjlighet att kämpa för människors rättigheter i över trettio länder? Då ska du ge bort en rättighet!

Varje rättighet ”kostar” hundra kro-nor och ger dig ett gåvoblad med ett symboliskt paket att ge bort. Du viker

själv ihop paketet och skriver på etiket-ten. Pengarna används till hela vårt rättighetsarbete. Dessutom bidrar Sida med 900 kronor för varje hundralapp!

LÄS MER OM, Och GE BORT, RÄTTIGhETERNA på:diakonia.se/rattighet

Är du intresserad av utvecklingsfrågor men osäker på var riksdagspartierna står?

Under hösten anordnar ett flertal församlingar i Sverige utfrågningar av riksdagskandidater om deras syn på Sveriges politik för global utveckling (tillsammans med Diakonia och Bilda). Du är väl-kommen att delta i dessa samtalskvällar där politi-kerna frågas ut om bistånd, mänskliga rättigheter och globala frågor. På diakonia.se/kalendarium ser du var och när utfrågningarna äger rum.

Politikerutfrågning om global utveckling

gaza: Blockaden är totalt oacceptabel

I samband med Israels attack mot Ship to Gaza konvojen tog den offentliga debatten om blockaden mot Gaza fart. Även i Israel hördes många röster som pekade på blockadens orättfärdiga och kontra-produktiva effekter.

Diakonia har under lång tid hävdat att den ille-gala blockaden måste upphöra. Blockaden är en huvudkomponent i Israels kollektiva bestraffning av Gazas civilbefolkning och är totalt oacceptabel. Blockaden har också blivit en garant för Hamas illegala makt och kontroll över Gaza. Deras ledare och aktiva saknar ingenting av livets goda och drar istället både politisk och ekonomisk nytta av block-aden. Gazas civilbefolkning lider däremot av brist på varor och förnödenheter och har fått uppleva krig och hur hela det civila samhället rasat samman.

Det är dags för omvärlden att agera. Blockaden måste brytas. Övergrepp, straffrihet och tomma fredsförhandlingar har genomsyrat konflikten i Israel och Palestina. Civilbefolkningen drabbas hårt av konflikten dagligen. Diakonia anser att det behövs en ny politik och Sverige och EU bör sätta folkrätten och mänskliga rättigheter som ram för att hantera konflikten och tvinga parterna till förhandlingsbordet.

ge bort rätten till fredskultur – så är du med och skapar framtidsdrömmar för Jonhatan rodriguez och många andra ungdomar runt om i världen.

Ge bort en rättighet

Snart är Diakonias almanacka för 2011 klar! Varje månad illustreras med en vacker bild från något av de länder där Diakonia arbetar. Under bilden finns månadens dagar, helger marke-rade med rött. Till varje bild finns det också en kort text som berättar om bilden och människorna på den.

Almanackan är cirka 28x28 centi-meter. Den är spiralbunden, och har ett hål så att den lätt kan hängas upp på väggen.

Du som är Förändringsfadder och ger minst 300 kr per månad får

almanackan sänd till dig i oktober som ett extra tack för att du stödjer Diako-nias arbete. Du som inte är Föränd-rings fadder eller som ger mindre än 300 kr per månad, kan köpa alma-nackan för 150 kr inklusive porto. Ett annat sätt att få almanackan är att antingen bli Förändringsfadder eller att höja din månadsgåva! Det gör du genom att kontakta givarservice på 08-453 69 31.

Almanackan beställer du på diakonia.se/material

Fo

to

: J

on

rE

st

po

eN aLmaNacka Som föräNdrar värLdeN

10 • Dela meD

…att du kan starta en egen insamling till Diakonia i samband med din högtidsdag? Din insamling kan du också koppla till ditt Facebook-konto så att det i din logg syns när någon har skänkt pengar till insamlingen! LÄS MER Och STARTA

DININSAMLING på:diakonia.se/insamling

viSSte du…?

uLf frödiN

Anordna en klädbytardag där intäkterna går till Diakonia. Det kommer att bli ett utmärkt till-fälle att göra sig av med gamla kläder och skaffa nya – vid ett och samma tillfälle! Sätt upp anslag om klädbytardagen och be all-mänheten men också dina vänner, bekanta och arbets-/studiekamra-ter att ta med sig de kläder som de vill byta. Kläderna ska natur-ligtvis vara hela och rena, och det kan vara bra att ha angivit ett minsta antal plagg att ta med. Varje person får sedan betala en liten summa i inträde, som går till Diakonia. Låt alla lägga ut sina kläder och sedan är det bara att börja fynda. Inte nog med att du kommer hem med nya kläder – både miljön och Diakonia kom-mer att vara tacksamma för ditt initiativ!

det Här kaN du göra!

måL 2010 16,1 miLj

iNSamLat HittiLLS 9,2 miLj

0,1 milj

0,1 milj

0,9 miljTesTamenTen

1,2 milj

Fond- sparande

4,4 milj

Förändrings- Faddrar

privaT- personer

1,5 milj

T.o.m. 2010-07-22

FörsamlinGsGåvor

0,5 milj

0,5 milj

minnEs - oCh höGtidsGåvor

övriGtFörEninGarFörEtaG oCh

Iréne Ambjörn i Leksand, som följde med på Diakonias ombudsresa till Sydamerika i våras, har funnit ett eget sätt att förändra världen: genom att kombinera nytta med nöje. Av gamla tyger syr hon påsar som hon sedan säljer i bland annat kyrkan och på sommargården.

– Jag älskar att sy, och tycker det är fantastiskt roligt att leta gamla tyger på loppisar och ta till vara sådant som andra inte tycker är någonting. Helst ska det vara 70-talsmönster, säger Iréne.

I varje påse lägger Iréne en ”Dela med”, så blir det lite information om Diakonia också.

– Jag har förstått att vill man förändra världen, så är det på det här sättet; med ett envist ”gnetande” och med små steg som till slut ger resultat, och till det behövs pengar. Jag tycker det är så roligt att jag kan kombinera min lust att sy med mitt intresse för åter-användning, och samtidigt göra något nyttigt. Väskorna är ju också en sak som inte är alldeles onödig, en fördel i vårt prylsamhälle.

Gnetar sig fram till en bättre värld

eN aLmaNacka Som föräNdrar värLdeN

Dela meD • 11

Somliga människor vet att det går att förändra världen. De lever i övertygelsen att mänskliga rättigheter, jämställdhet,rättvisa och demokrati kan genomföras överallt. Och de arbetar för detta, varje dag – direkt och indirekt – via samarbets-organisationer över hela världen. De hjälper människor att själva ta sig ur fattigdom och förtryck. De skapar nya och bättre förutsättningar på lokal nivå och de medverkar till globala förändringar. De finns i Sverige, Ouagadougou, de finns överallt.

Det här är en kalender för dessa människor. Den är 250x250 mm och kostar 150 kr inkl porto.Köp den om du vill känna dig lite speciell.

Tel 08-453 69 00 . PG 90 33 04-4 . diakonia.se

DIAKONIA ÄR EN KRISTEN BISTÅNDSORGANISATION SOM TILLSAMMANS MED LOKALA SAMARBETSORGANISATIONER ARBETAR FÖR EN VARAKTIG FÖRÄNDRING FÖR DE MEST UTSATTA MÄNNISKORNA I VÄRLDEN.

Kalendern kan beställas på diakonia.se eller på telefon 08-453 69 00.

Kalender för en speciell sorts människor