Sunderby sjukhus · Från Landstingsplanens strategiska mål har följande mål definierats för lokalanvändning och -utformning: 1. ... Avdelningarna byggs om för att anpassas

Sunderby sjukhus

Utvecklingsplan 5 februari 2009

SWECO Architects AB / projekt 3330 771 000

Utvecklingsplan 2008

Inledning 5 Vision och mål Sammanfattning Uppdrag Planeringsprocess Projektorganisation

Nationella trender inom vården 11

Sjukvården i Norrbotten 19 Befolkningsutveckling Vårdens organisation Vårdutveckling Landstingets miljöpolicy

Sjukhusets nuläge 27 Byggnadens fysiska förutsättningar Lokaler för öppenvård Lokaler för slutenvård Lokaler för diagnostik och behandling Stödfunktioner Miljöarbete

Sunderby sjukhus i framtiden 43 Övergripande slutsatser Lokalernas förändring Ny disposition plan-för-plan Vårdavdelningar Utbildningscenter Etappindelning

BILAGORNuvarande lokaldisposition och behov 63Fastighetstekniska anläggningar 72Historik 75 Alternativstudier 77

Logistikutredning separat dokument

Patientinventering separat dokument

Sunderby sjukhus

4 5 februari 2009

Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus

5 februari 2009 5

Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus Inledning

Mål

Från Landstingsplanens strategiska mål har följande mål definierats för lokalanvändning och -utformning:

1. Patientens perspektiv

Besökarna ska känna sig trygga, välkomna och omhändertagna. Viktiga miljöaspekter är bl.a val av ytskikt, belysning och utformning av lokaler och lokalsamband.

Det är viktigt att patienter och besökare på ett enkelt sätt hittar till rätt verksamhet. Lokalerna ska vara lätt tillgängliga även för besökare med nedsatta funktioner. Utblickar ger ökad möjlig-het att orientera sig i byggnaden.

2. Vårdens perspektiv

Utformning av lokalerna ska stödja vårdproces-serna för att de ska fungera väl. Vård på rätt vårdnivå som stimulerar till bra patientflöden med bibehållen vårdkvalitet är grundläggande faktorer.

Installationerna ska vara utformade så att på-verkan på verksamheten minimeras när det sker avbrott i mediaförsörjningen.

Vision och mål för Sunderby sjukhus

3. Medarbetarnas perspektiv

Arbetsplatserna ska vara attraktiva och stimu-lerande. Det ska finnas mötesplatser för såväl informella som formella möten och kunskaps-överföring.

Lokalerna ska utformas med omsorg så att arbetsplatser och pausutrymmen får dagsljus och utblickar, att bullerdämpande ytskikt används och att gångavstånden mellan frekvent utnyttjade lokaler är korta. Medarbetarna ska vara delaktiga i planering och utformning av lokalerna så att kraven på god arbetsmiljö och komfort tillgodoses.

4. Finansiellt perspektiv

Lokalerna ska utformas optimalt utifrån drift-ekonomiska synpunkter. Vårdens långsiktiga driftkostnader ska värderas, inkluderat investe-ringar och kostnader för drift av lokalerna.

5. Framtidsperspektiv

Lokalerna ska utformas för att med minimala ombyggnader kunna fungera vid medicinsktek-nisk utveckling och vid förändrad inriktning av vården över tiden. Detta kan gälla såväl högspe-cialiserad vård som hälsofrämjande behandling. Verksamheten ska helst kunna förändras, öka eller minska, utan stora ombyggnader. Lokaler-na ska vara generella och flexibla inom ramen för det finansiella perspektivet.

Vision

”Över tiden säkra länssjukhusets roll som kompetenscentrum och navet för länsfunktionerna.”

6 5 februari 2009

Utvecklingsplan - Sunderby sjukhusInledning

Översiktlig sammanfattning

Utvecklingsplanen föreslår, efter analys av sjuk-husets förutsättningar och behov samt verksam-hetens utveckling, följande lokalförändringar inför framtiden.

Akutmottagningen

Lokalerna får ökad säkerhet och anpassas till ett effektivare arbetssätt.

Cytostatikamottagning

All poliklinisk cytostatika behandling samlas i en gemensam mottagning med möjlighet till specialisering och effektivisering i en patient-vänlig miljö.

Bild- och laboratoriediagnostik

Diagnostikområdet utvecklas kontinuerligt. Lokalyta frigörs för att ge utrymme för ny tek-nik och ökade analysmängder.

Dokumentation & möten

Föreslagna åtgärder löser det stora behov av lokaler som ökat krav på dokumentation och mer arbete i team gett upphov till.

Utbildningscenter

Goda lokaler för forskning, utveckling och utbildning är viktigt för såväl vårdutvecklingen inom landstinget som för rekryteringen av kandidater till den regionaliserade läkarutbild-ningen och färdiga specialister.

Hjärtmedicinsktcenter

Verksamheten samlas i större och bättre läm-pade lokaler för en effektivare och mer patient-orienterad vård.

Njurmedicinsktcenter

Genom att samla mottagning och dialysverk-samhet i entréplan skapas ett lättillgängligt center för patienterna och en förbättrad arbets-miljö.

Operation

Med en separation av planerad och akut verk-samhet kan verksamheten på operation effekti-viseras.

Patienthotell

Med en ökning till 60 rum och bemannat med vårdpersonal kan patienthotellet erbjuda en kompletterande vårdnivå i tillägg till dagens användningsområde.

Personalmatsal

En ny matsal ger personalen möjlighet att äta i avskiljdhet och inom den normala rasten.

Sterilcentral

Verksamheten ges lokaler för att kunna hantera nya kvalitetskrav och ett ökat materialflöde.

Vuxenpsykiatri

Förslaget ger förutsättningar för att samla större del av öppenvårdsmottagningen och erbjuda en bättre och säkrare dag- och slutenvård.

Vårdavdelningar

Avdelningarna byggs om för att anpassas till moderna arbetssätt, med ett samlat arbete nära patienten och en förbättrad arbetsmiljö för såväl personal som studenter.

Öppenvårdsmottagningar

Flertalet mottagningar får större lokaler. Detta är nödvändigt av såväl patientsäkerhet som arbetsmiljö och är en förutsättning för ett bra mottagande av läkarstudenterna.

Rehabiliteringscenter

Rehab/reumas mottagningsverksamhet sam-lokaliseras med neurologimottagningen och paramedicinsk verksamhet för en bättre pa-tient- och arbetsmiljö samt ökad möjlighet till tvär- och teamsamarbete.

5 februari 2009 7


Ny, större, sterilcentral

Vårdavdelningarnaanpassas till nya arbetssätt

Separation av patient-�ödet inom operation

Utbildningscenter

Fler vårdnivåer -patienthotell bemannat

med vårdpersonal


Rehabcenter

GemensamCytostatikamottagning

Bilddiagnostik och labfår utökade lokaler

Hjärtmedicinskt center

E�ektivare och säkrareakutmottagning

Öppenvårdenfår ökad yta

Bättre lokaler fördokumentation & möten

Ny, avskiljd, personalmatsal

Vuxenpsykiatrinom- och tillbyggnad för bef.

och in�yttad verksamhet

Sammanfattning, ”Sunderby sjukhus - Utvecklingsplan 2008”

� 5 februari 2009


Uppdrag

Sunderby sjukhus har varit i drift i nio år och under den tiden har det skett både organisa-toriska och strukturella förändringar i länet. Vården har utvecklats och ser inte likadan ut i dag som den gjorde då sjukhuset planerades.

Uppdrag

Landstingsstyrelsen beslutade (§ 96/07) mot denna bakgrund att en plan för verksamhet och lokalanvändning vid Sunderby sjukhus ska tas fram. Landstingsdirektören har givit platschef Anna Greta Öberg, Sunderby sjukhus, att i samarbete med Landstingsfastigheter genom-föra uppdraget.

Uppdraget innebär att i en plan för sjukhuset analysera och beskriva verksamheternas för-väntade utveckling. Planen ska ligga till grund för ställningstagande till de förändringar av verksamhet och lokalanvändning som kommer att krävas. Planens övergripande mål ska vara att utforma effektiva vårdprocesser i ända-målsenliga lokaler med god driftekonomi och med hög flexibilitet. Planen ska ta hänsyn till bedömd framtida utveckling och kända trender samt möjligheterna att ta till vara distansöver-bryggande tekniker. I arbetet med planen ska landstingets styrdokument, i första hand lands-tingsplanen, beaktas.

Redovisning

Projektgruppen har kontinuerligt redovisat arbetet till styrgruppen. Beslut som rörande projektets inriktning, avgränsningar och mål har fattas av styrgruppen och besluten har dokumenterats. En remissutgåva var klar tredje kvartalet 2008 och ett färdigt slutdokument redovisas i december 2008.

Arbetsgång

Omfattning och avgränsningar

Sjukvårdsstrukturens utveckling i länet belyses och de profilområden som sjukhuset har lyfts fram. Verksamheternas krav på lokaleffektivitet, flexibilitet, samband och flöden för patienter, personal och material har så långt som möjligt tillgodosetts. Utredningen av lokalsituationen ska bland annat:

Ge en genomlysning av nuläge, framtida be-hov, samt tänkt utveckling avseende verksam-heter kopplade till Sunderby sjukhus.

Beakta redan kända utvecklingsbehov inom sjukhuset.

Beakta konsekvenserna av den kommande regionaliseringen av läkarutbildningen och övriga vårdutbildningars behov.

Presentera förslag till disposition och ytdi-mensionering av verksamheterna så att bästa samband bibehålls och bästa förutsättningar finns för ett kvalitativt optimalt omhänderta-gande av patienterna kopplat till kostnadsef-fektiv drift.

Innehålla förslag till lösningar som innebär att framtida förändringar kan genomföras utan alltför omfattande investeringar.

Ge vägledning för behovet av investeringar och bedömningar av konsekvenser av att inte genomföra investeringar.

Ge underlag till kostnadskalkyler samt prioritering av ordningsföljden av föreslagna investeringar.

Ge förslag på skedesplan för utförande av de alternativ som föredras.

•

•

•

•

•

•

•

•

Inventering Analys Koncept Remiss Slutsats

sept. 2007 dec. 20082007 | 2008

5 februari 2009 9


Framtid

En vision för Sunderbyn.- Hur tror vi att vi kommer att arbeta?

- Hur kan byggnaderna utvecklas för att stödja framtida verksamhet?

Nuläge och behovByggnadens förutsättningar - Hur används lokalerna idag? - Vad fungerar bra/mindre bra? - Var finns möjligheter till om- och tillbyggnad?

Verksamhetsutveckling - Nuvarande verksamhet! - Framtida lokalbehov?

Omvärldsanalys

Vad händer inom vården? - ny teknik - nya behandlingar - nya vårdformer

Vad händer i Norrbotten? - befolkningsutveckling - vårdens uppdrag - vårdens organisation

Planeringscykelns innehåll

Planeringsprocess

Sjukhusbyggnaden utgör den fysiska ramen för sjukvården. Utvecklingsplanen strävar efter en övergripande förståelse för byggnadens förut-sättningar att möta verksamhetens behov - nu och i framtiden. Frågan angrips från två håll:

Hur är vården organiserad - kan andra arbets-sätt lösa lokalbrister?

Vilka om- och tillbyggnadmöjligheter finns och hur bör dessa utnyttjas?

Arbetet har, framförallt i de inledande ske-dena, präglats av ett ”helikopterperspektiv” där helhetssyn på verksamheten och byggnadens förutsättningar varit i fokus.

Som slutsats finns en formulerad vision för Sunderby sjukhus och ett förslag till hur denna ska nås.

•

•

Projektgruppen har bestått av representanter för sjukvården och förvaltaren, samt externa konsulter. Deltagarna från sjukvården har i gruppen representerat alla vårdenheter. Grup-pen har träffats regelbundet under hösten 2007 - hösten 2008. Styrgruppen och övriga verk-samheter har informerats regelbundet.

Planeringsprocessen finns illustrerad nedan och representerar en cyklisk arbetsmetod. Projektet inleddes med en inventeringsfas som resultera-de i ett antal grundläggande utvecklingsförlag, dessa har sedan analyserats och vidarebearbetats till det resultat som presenteras i denna rap-port.

10 5 februari 2009


Förkortningar

I detta dokument har följande förkortningar använts:

adm Administration

BUP Barn- och Ungdomspsykiatri

disp. Disponibla (=lediga) lokaler

FoUU Forskning, Utveckling och Utbildning

omkl. Omklädningsrum

Vo Verksamhetsområde

rec. Reception

vpl Vårdplatser

Organisation

ProjektgruppAnna Greta Öberg, ordf. Platschef, Sunderby sjukhus Michael Dahlberg Vo-chef, kirurgi/urologiKarin Hellsten (hösten -08) tf Vo-chef, rehab/reumaHåkan Hällgren Vo-chef, akutsjukvårdBirgitta Lauri Vo-chef, medicinAnna Pohjanen Vo-chef, kvinnosjukvårdAnders Sundelin Vo-chef, ortopediSven Söderberg (->juli -08) Vo-chef, rehab/reumaÅsa Lekvall, sekreterare Funktionsplanerare, LFClaes Ljunghager Projektledare, LFAnders Melin Arkitekt, SwecoHelena Fernberg Carlsson Arkitekt, Sweco

AdjungeradeAnna Holm Logistikutredare, SwecoDan Sundén Förvaltare, LFSven-Erik Sundqvist Projektchef, LFÅke Wiklund Arkitekt

StyrgruppElisabeth Holmgren LandstingsdirektörBritta Wallgren Divisionschef, medicinHans Rönnqvist Divisionschef, opererandeBo Westerlund Divisionschef, primärvårdYlva Sundkvist Divisionschef, diagnostikStefan Bergström Divisionschef, psykiatriGöran Wallo Divisionschef, serviceRichard Lif Fastighetschef, LF

Adjungerade Anna Greta Öberg Platschef, Sunderby sjukhusAnders Melin Arkitekt, SwecoSven-Erik Sundqvist Projektchef, LF

Sunderby sjukhus

Nationella trender inom vården

Foto: Google Earth

12 5 februari 2009

Utvecklingsplan - Sunderby sjukhusNationella trender

5 februari 2009 13

Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus Nationella trender

Nationella trender inom sjukvården

Sjukvården förändras i snabb takt. Inom den Svenska hälso- och sjukvården finns en mängd utvecklingtendenser beskrivna.

Utvecklingen berör i olika utsträckning Norr-botten och Sunderby sjukhus och utgör en av förutsättningarna för planeringsarbetet.

PATIENTER

Ökat antal äldre och multisjuka.

Ökat antal bärare av antibiotikaresistenta bakterier, typ MRSA och VRE.

Förändrad patientroll, med ökad kunskap och påverkansmöjlighet - även vid val av vårdgivare.

Kunskap medför kravÖkad anhörigmedverkanPatientens ökade valmöjligheter.

Ökad fokusering på patientens egenvård och egna initiativ.

ORGANISATION

Mer sjukvård inom den öppna vården.

Nya vårdformer, t.ex. i form av mer dagsjuk-vård och hemsjukvård.

Centralisering av specialiserade resurser, såväl komptens som utrustning.

Krav på ökad tillgänglighet p.g.a. 24-timmars samhället, speciellt för närsjukvården och akutmottagningar.

Ökade produktivitetskrav med allt större del av vården öppen dygnet runt.

Vårdmodeller som t.ex. ”patientnärmare vård” påverkar utformningen av vårdavdel-ningarna.

Nya arbetsformer t.ex. teamarbete, ställer nya krav på möteslokaler.

•

•

•

–––

•

•

•

•

•

•

•

•

MEDICIN & TEKNIK

Oförändrade eller något minskade vårdtider.

Minskat antal vårdplatser.

Snabb medicinsk utveckling.Ökad sub-specialisering.Ökad integration mellan olika speciali-teter.Utveckling av nya läkemedel och teknisk utrustning.

Ökade krav på medicinsk dokumentation på olika nivåer.

Datajournaler och IT som ett viktigt hjälp-medel i vården.

PERSONAL

Ökade krav på arbetsmiljö och flexiblare arbetstider.

Ökade behov av lokaler anpassade för utbild-ning och forskning.

•

•

•––

–

•

•

•

•

14 5 februari 2009


Allmänt om vårdlokaler

Lokaler för vård ska inriktas på att skapa yttre och inre miljöer för patienterna som inger trygghet och stimulerar till ett snabbt tillfrisk-nande.

Personalen ska uppleva arbetsplatsen som trivsam och säker. Lokalerna ska stimulera till positiva miljöer och till en ständig utveckling av det kreativa kunskaps- och kompetenscentrum de utgör.

För att skapa de bästa och långsiktigt mest hållbara lokalerna för vård, förutsätts erfaren-hets- och kunskapsutbyte om den medicinska-, tekniska- och samhällsutvecklingen, både i ett kort och längre perspektiv t. ex:

De allt kortare vårdtiderna har medfört att behovet av slutenvårdsplatser minskat, samtidigt som behovet av öppenvårdsresurser ökat, t. ex antalet mottagningsbesök, behov av dagvårdsplatser och möjlighet att snabbt kunna starta rehabilitering.

Ny teknik för kirurgiska ingrepp har inne-burit en förskjutning från öppen kirurgi i slutenvård till titthålskirurgi med korta vård-tider och i ökande omfattning polikliniska ingrepp.

IT-utveckling och införandet av datajourna-ler, liksom ökade krav på dokumentation av ett stort antal yrkesgrupper, ställer krav på lokalerna samtidigt som möjligheterna till kunskapsöverföring inom sjukhuset och mel-lan olika vårdgivare ökar.

Den allt snabbare utvecklingen ställer nya krav på kunskapsöverföring som innebär krav på lokaler för planerade och spontana möten.

Ny teknik ger möjligheter att förbättra mil-jön för patienter och personal.

Politiska beslut om förändringar och omför-delning av vårdens resurser påverkar behovet av lokaler.

•

•

•

•

•

•

Vårdplatsutveckling

Mellan 1998 och 2006 minskade antalet vård-platser i Sverige med 6 900 st. 2006 fanns det totalt ca 26 350 vårdplatser, varav 21 900 var somatiska.

Under samma tid har medelvårdtiden i Sverige för specialiserad somatisk vård minskat från 5,7 dagar till 5,1 dagar (Medicin 5,2, Kirurgi 4,1 och Geriatrik 16,5).

Den medicinska utvecklingen förväntas ytterli-gare minska behovet av slutenvårdsplatser dock med en utplanad kurva.

Källa: SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) rapport ”Patienter i slutenvård 2006”, december 2007.

Vårdavdelningar

Vårdavdelningarnas standard, utformning och placering påverkar i stor utsträckning sjukhu-sets utveckling. Det är därför viktigt att när-mare analysera deras förutsättningar.

De svenska vårdavdelningarna som byggts under senare hälften av 1900-talet har bestått av avdelningsstorlekar på 24-30 vårdplatser för att få en så optimal personalbemanning som möjligt.

I Sverige och internationellt har andelen 1-pa-tientrum ökat markant under senare år. Orsa-ken till detta är bland annat krav från patien-terna på ökad integritet och ökade hygienkrav för att minska infektioner och smittspridning.

5 februari 2009 15


Under senare år har vårdmodeller beskrivna som ”patientnärmre vård”, ”vårdlag” m.m. blivit vanliga. Ett gemensamt drag i dessa vård-modeller är att vårdavdelningarna bryts ned i mindre ”självstyrande” enheter. Vårdformerna har patienten i centrum i större utsträckning än tidigare och med den vårdande personalen i direkt närhet. Vid ”patientnärmre vård”, där denna utveckling drivits längst, kan detta ske genom att det till varje vårdavdelning finns en samordningsfunktion i form av en reception. Patienterna delas upp i grupper om ca 6-9 pa-tienter och till varje vårdgrupp hör utrymmen för administrativt arbete. Vården blir effektivare genom mindre onödigt spring och vårdpersona-len kan i större utsträckning ägna sig åt det som de är bra på - vård och omvårdnad. Modellen lämpar sig även för ökad sub-specialisering av de enskilda vårdgrupperna.

Oavsett vårdmodell har det ökade kravet på dokumentation och införandet av datajournaler medför ett behov av fler administrativa arbets-platser på vårdavdelningarna. Detta ökade lo-kalbehov kan leda till att vårdavdelningarna blir orationella med långa avstånd. Det är därför viktigt att prioritera de lokaler som krävs för patienttillsynen i närheten av patientens säng.

De kortare vårdtiderna har inneburit att sängplatserna i allt större utsträckning är be-handlingsplatser. Många patienter kommer i framtiden att kunna sova i hemmet och vårdas på sjukhuset under dagtid. Denna dagsjuk-vård kan förväntas öka i omfattning, vilket innebär att under dagtid kan en vårdavdelning ha betydligt fler vårdplatser än under natten. Dagsjukvårdens placering på vårdavdelning alt. mottagning får avvägas beroende på vårdens inriktning.

För patienter som inte behöver sovplats på vårdavdelningen kan tillgång till patienthotell centralt inom sjukhuset och bemannat med sjukvårdsutbildad personal vara ett alternativ.

16 5 februari 2009


Mottagningar

Med allt större öppenvårdsverksamhet och medföljande ökande patientflöden blir det allt viktigare att, inte minst de största mottagning-arna, placeras lättillgängligt, gärna i bottenplan, nära entréer. Samtidigt kan närhet mellan öp-pen- och slutenvården ge stora vinster då större samverkan mellan mottagning, dagsjukvård och slutenvård kan utvecklas.

Den enskilda mottagningen bör planeras så att patientflödet underlättas. Det innebär att provtagningsrum och generella undersöknings-/behandlingsrum placeras nära mottagningens entré medan administrativa lokaler och perso-nalrum placeras längre in.

Verksamhetens innehåll och organisation kan förändras snabbt. Förändringar kan utgöras av en uppdelning i mottagningar för subspeciali-téer inom kliniken eller att nya mottagningar skapas över klinikgränserna, t.ex. för mage-tarm eller hjärta-kärl. Det är därför viktigt att utforma generella rum, så att förändringar kan genomföras utan dyra ombyggnader.

Många akutmottagningar byggs för att möta behoven från ökade patientflöden. Det kan vara anpassningar till införandet av Triage-sköter-skor, där patienterna sorteras och klassificeras efter sitt vårdbehov redan vid ankomsten, eller åtgärder för förbättrad säkerhet för personal och medpatienter e.t.c.

Behandling och diagnostik

Operationssalarna har ökat i storlek under senare år. Detta är till stor del föranlett av en ökande mängd utrustning i salarna. Uppdelning av flöden i planerad verksamhet och akutverksamhet görs på allt fler sjukhus och i många fall inrättas särskilda dagkirurgiska enheter. Dessa kan ligga i direkt anslutning till centraloperation eller som fristående enheter inom sjukhusområdet.

Bilddiagnostik och operationsverksamhet när-mar sig varandra och det har på flera sjukhus i Sverige påbörjats planering för gemensamma lokaler med stor yta för varje rum och höga vå-ningshöjder. Ett exempel på detta är sk. hybrid-salar med ytor på över 100 kvm.

5 februari 2009 17


Administration & dokumentation

Behovet av administrativa lokaler har ökat un-der de senaste åren, då kraven på medicinsk do-kumentation och datajournaler ökat. Lokalerna ska utformas för ostört, individuellt, arbete, men även för möten med olika gruppstorlekar. Dessa lokaler måste omsorgsfullt placeras i för-hållande till patienten och verksamheten. Det är viktigt att patientflödet på mottagningarna blir så kort som möjligt, men också att gångav-stånden för vårdpersonalen blir rationella. Det har blivit allt vanligare att sjukhus planerar för ej personbundna lokaler.

Infrastruktur och teknik

Vid nybyggnad eller större ombyggnad efter-strävas rationellare och effektivare tekniska infrastrukturlösningar som t. ex:

kallelsesignal via bärbar telefon.

flexibel datakommunikation via bärbara PC och trådlöst datanät.

IT-system i patientrum för patientnära telefoni/TV/Internet och dokumentation i datajournaler etc.

digital röststyrd diktering.

smågodstransportsystem (rörpost) för prover, blod och läkemedel.

sopsug för olika fraktioner avfall och smuts-tvätt.

automatiska truckar för varuförsörjning (AGV).

Målet är flexibla och generellt utformade system som möjliggör en mycket god anpass-ningsbarhet mot förändrade krav och framtida behov.

•

•

•

•

•

•

•

För informationshantering är inriktningen är trådlösa, mobila system för datakommuni-kation för framförallt personalen men även patienter där flexibiliteten utnyttjas och anpas-sas till det individuella behovet vad gäller fysisk lokalitet, tillgång till information och olika typer av system.

Fasta installationer som rörpost, sopsug och automatiska truckar utformas och planeras och byggs upp på ett generellt sätt som möjliggör framtida kapacitetsökningar, godstyper och vid omflyttning av verksamheter. Som princip bör de tekniska installationernas horisontella dragning förläggas på källarplanet samt hori-sontella dragning samlas i schakt eller planeras i anslutning till trapphus/hissar eller andra styrandeinstallationer, som också måste beaktas vid framtida ombyggnatd och därmed föränd-rade planlösningar.

1� 5 februari 2009


Kiruna

Gällivare

Kalix

Piteå

Sunderby

Sunderby sjukhus

Vården i Norrbotten

20 5 februari 2009

Utvecklingsplan - Sunderby sjukhusVården i Norrbotten

Kommun, sjh 1997 97-12-31

200707-12-31

Förändring Prognos2015

Prognos förändring 1997-2015

Arjeplog, Pi 3 575 3 089 -486 2 792 -783 -22%Arvidsjaur, Pi 7 546 6 751 -795 5 626 -1 920 -25%Boden, Sy 29 415 27 838 -1 577 24 839 -4 576 -16%Gällivare, Gä 21 376 18 860 -2 516 17 593 -3 783 -18%Haparanda, Kx 10 617 10 192 -425 11 213 +596 +6%Jokkmokk, Gä 6 412 5 406 -1 006 4 997 -1 415 -22%Kalix, Kx 18 557 17 283 - 1 274 16 314 -2 243 -12%Kiruna, Ki 25 269 23 122 -2 147 21 916 -3 353 -13%Luleå, Sy 71 491 73 146 +1 655 73 466 +1 975 +3%Pajala, Gä 7 848 6 522 -1 326 5 997 -1 851 -24%Piteå, Pi 40 553 40 961 +408 39 038 -1 515 -4%Älvsbyn, Pi 9 277 8 545 -732 8 287 -990 -11%Överkalix, Kx 4 419 3 795 -624 3 413 -1 006 -23%Övertorneå, Kx 5 962 5 092 -870 4 815 -1 147 -19%Länet 262 317 250 602 -11 715 240 311 -22 006 -8%Sunderby sjh 100 906 100 984 +78 98 305 -2 601 -3%Piteå sjh 60 951 59 346 -1 605 55 743 -5 208 -9%Kalix sjh 39 555 36 362 -3 193 35 755 -3 800 -10%Gällivare sjh 36 639 30 788 -5 851 28 587 -8 052 -22%Kiruna sjh 25 269 23 122 -2 147 21 916 -3 353 -13%

5 februari 2009 21

Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus Vården i Norrbotten

Befolkningsutveckling

Norrbottens läns landareal är omfattande och utgör 25% av Sverige. Befolkningens andel utgör 3%. Bosättningarna har skett vid kusten, längs älvarna och i malmfälten. Avstånden mel-lan befolkningscentra är långa med vidsträckta, obebyggda naturområden emellan.

Norrbotten har drygt 250 000 invånare (2007). Under den senaste 10-års perioden har antalet minskat med 4,5%. Enligt tillgängliga progno-ser kommer befolkningen fortsätta att minska. Se tabell nedan.

Inom länet är tendensen att människor flyttar från inlandet till kusten.

Andelen norrbottningar som är 65 år och äldre ökar. Mellan åren 1990 och 2007 ökade ande-len från 15,8 till 21 procent. Den utvecklingen fortsätter.

Pensionsavgångarna kommer att öka i hela landet. Idag är det fler som pensioneras från ar-betslivet än som träder in på arbetsmarknaden.

Källor: SCB befolkningsstatistik (2007), resp. Inregia. Befolkningsprognos Norrbottens län 2007-2015 (2003).

Åldersgrupp

1997

2007Prognos för år 2015

0-24 år 30 % 27 % 26 %25-64 år 53 % 52 % 50 %>65 år 17 % 21 % 24 %

Befolkning 262 317 250 602 240 311

Åldersgruppernas andel i procent av folkmängden.Källor: SCB befolkningsstatistik (2007),Inregia. Befolkningsprognos Norrbottens län 2007-2015 (2003).

22 5 februari 2009


Begreppet sjukdomsbördan tar hänsyn till sjukdomens förekomst, varaktighet, grad av funktionsnedsättning, dödlighet samt åldern hos den sjuka. De sjukdomar som bidrar till den högsta sjukdomsbördan är kranskärlssjuk-domar samt depressioner och neuroser. Sedan följer rygg- och nacksjukdomar, stroke, sjuk-domar relaterade till alkoholberoende, skador, astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom samt bronk- och lungcancer. Den dominerande sjukdomsgruppen bland patienter i slutenvård är hjärt- och kärlsjukdomar. Därefter kommer skador och förgiftningar.

Äldre

Äldre i Norrbotten upplever i stor utsträckning att de har en bra hälsa. Så många som nio av tio uppger att deras hälsotillstånd var bra eller någorlunda bra. Detta trots att många av dem har långvarig sjukdom, värk eller andra besvär. Inom åldersgruppen 65 år och äldre är det kärlkramp och hjärtinfarkt som bidrar mest till sjukdomsbördan.

Fyra av tio äldre uppger att de tar blodtryckssän-kande medicin. Åtta av tio säger sig ha måttliga eller svåra besvär med värk. Ofta sitter värken i skuldror, nacke, rygg och höfter. Äldre äter oftare smärtstillande medel än andra åldersgrupper. De äldre i Norrbotten trivs där de bor och de flesta uppger att de har ett socialt nätverk med vänner och förtrogna. Trots detta uppger var tredje kvin-na i åldersgruppen att de ganska ofta eller mycket ofta känner sig missmodiga eller nedstämda.

Sjukdom och hälsa

Norrbottningarna lever allt längre men något kortare än svensken i genomsnitt. Det finns skillnader i medellivslängden mellan norrbott-niska män och kvinnor, men också geografiskt inom länet. När det gäller hjärt- och kärl-sjukdomar är dödligheten i Norrbotten lägre för kvinnor men högre för män jämfört med genomsnittet för riket. Dödligheten varierar också mellan länets kommuner. I de flesta tu-mörtyper är nyinsjuknandet lägre i Norrbotten än genomsnittet för riket.

De läkemedelsgrupper som har största andelen av den totala läkemedelskostnaden i Norrbot-ten är hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdo-mar, mag-/tarmsjukdomar samt sjukdomar i nervsystemet.

Barn och ungdom

Hälsan bland svenska barn är allmänt sett bra men det finns vissa oroande tecken. Ett exem-pel är att den psykiska ohälsan, som yttrar sig i huvudvärk, magont och sömnbesvär, har ökat. Likaså drabbas fler barn än tidigare av diabe-tes. Astma och allergier är i dag den vanligaste långvariga sjukdomen bland barn och det drab-bar vart tredje barn. Antalet barn med övervikt ökar, vilket är negativt för individens hälsa på sikt.

Vuxna

I princip omfattar gruppen vuxna personer i yrkesverksam ålder. Sjukligheten ökar generellt ju äldre åldersgruppen är. En befolkningsenkät bland norrbottningarna under år 2003 visade dock på en del undantag. Yngre kvinnor (ålder 16-24 år) hade i vissa fall lika mycket eller mer besvär än de äldre kvinnorna av huvudvärk, ont i axlar eller nacke samt sömnsvårigheter. Samma undersökning visade att varannan man eller kvinna har måttliga eller svåra besvär med värk.

Kiruna

Gällivare

Kalix

Piteå

Sunderby Länssjukhus

Sjukhus

Vårdcentral

Luleå

Boden

Sunderby sjukhus

E4

E497

~20 km

~15 km

5 februari 2009 23


Vårdens organisation

2001 förändrades Norrbottens läns landstings driftorganisation. Under landstingsdirektören organiseras verksamheten i åtta länsövergripan-de divisioner. Divisionscheferna har som ansvar att både driva verksamheten i ett länsperspek-tiv och i ett lokalt perspektiv. Inom respektive divisioner görs gemensamma prioriteringar av verksamhetens inriktning och innehåll. Divisio-nerna arbetar över klinik- och sjukhusgränserna för kärnverksamhetens bästa. Inom hälso- och sjukvårdsområdet utgörs divisionerna av:

Opererande specialiteterMedicinska specialiteterPrimärvårdTandvårdVuxenpsykiatriDiagnostik

••••••

Grunden för sjukvården är länets 33 vårdcen-traler. Då avståndet till närmaste sjukhus är stort är vårdcentralen utrustade enligt ”gles-bygdsmodellen”, med ambulansverksamhet, medicinsk teknisk utrustning och vårdplatser för akuta åtgärder och observation. De har även tillgång till paramedicinska specialister. Varje kommun har minst en vårdcentral.

Specialistvården är fördelade på länssjukhuset i Sunderbyn och fyra mindre sjukhus i Piteå, Kalix, Gällivare och Kiruna. Sunderby sjukhus fungerar som kompetenscentrum och stöttar länsdelssjukhusen.

Sunderby Piteå Kalix Gällivare Kiruna

Öppenvårdsbesök 2007

Läkarbesök 124 488 36 720 18 480 33 714 13 397Sjukv.behandling 116 722 41 397 15 132 25 350 19 045

Tekniska vårdplatserOperationssalar 19 5 (6) 3 (4) 6 3Intensivvård/IVAK 6 7 5 10 4HIA-hjärtintensiv 6Förlossning 7 4Dialysplatser 13 8 8 7

Slutenvårdsplatser 2006

Vårdplatser, somatik 357 105 64 (+20) 96 45Vårdplatser, psykiatri 24 16 -- 13 --Patienthotell 40 rum 12 rum -- 19 rum --

Sjukhusens verksamhet

24 5 februari 2009


Div Opererande spec.Allmän kirurgi AkutmottagningKvinnosjukvårdKäkkirurgiIVA/AnestesiOrtopedi UrologiÖgonÖNH

Div MedicinBarnmedicinGeriatrikHematologi Hjärtmedicin Hud- och KönssjukdomarInternmedicinInfektionsmedicinLungmedicinNeurologi NjurmedicinRehabiliteringsmedicinReumatologi

På Sunderby sjukhus finns i dagsläget följande medicinska huvudområden:

Div DiagnostikLaboratoriemedicinRadiologiMammografiKlinisk fysiologi

Div VuxenpsykiatriAkut och planerad psykiatri

5 februari 2009 25


Vårdutveckling

I Landstingsplanen uttrycks ett antal övergri-pande mål för den hälso- och sjukvård som bedrivs. Den ska ha hög nationell och inter-nationell klass och ska ur ett medborgar- och patientperspektiv uppfylla följande krav:

TillgängligSäkerEvidensbaseradKvalitativt likvärdigPatientfokuseradJämlikEffektiv

I all verksamhet ska ett systematiskt förbätt-ringsarbete kontinuerligt bedrivas.

Primärvård

Primärvården utgör den första linjens sjukvård och ska svara för befolkningens behov av basal hälso- och sjukvård inklusive akuta insatser. Primärvård ska finnas i länets samtliga kommu-ner och vara tillgänglig dygnet runt.

Sjukhus

Alla sjukhus ska ha tillgång till internmedicinsk verksamhet, kirurgisk verksamhet samt geriat-rik, rehabilitering och palliativ vård. Tillgång ska också finnas till paramedicinska resurser samt diagnostik och service.

Allt större del av verksamheten ska utföras i öppen vård och distansöverbryggande teknik ska nyttjas och utvecklas.

Den akuta verksamheten ska koncentreras och effektiviseras. Verksamhet på jourtid ska mini-meras.

Kompetens- och personalförsörjning

Pensionsavgångarna ökar de närmaste åren med en topp kring 2010. Undersköterskor är den grupp som kommer ha största andelen avgående med ålderspension. Konkurrens om framtida arbetskraft och kompetens kommer att intensifieras.

•••••••

Ekonomi

Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för behovet och efterfrågan av hälso- och sjukvård. Det är också avgörande för landstingets intäkter i form av skatt och statsbidrag. Utjämningssys-temet medför idag att bidraget minskas succes-sivt. Resultatet för 2006 försämrades. Åtgärder gjordes för att minska kostnaderna, men inom andra områden skedde kostnadsökningar som påverkade resultatet negativt. Högspecialiserad vård utanför länet köps främst från Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Dessa köp har minskat i omfattning medan läkemedelskostna-derna har ökat.

Förändringsarbete

Utvecklingsarbetets fokus finns inom primär-vården, vården för äldre och vården för psykiskt sjuka och psykiskt funktionshindrade. Att befolkningen blir allt äldre medför att verk-samhetsområden som stroke, cancer, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och demens kommer att bli mer omfattande. Antalet patienter med behov av dialys ökar. Det finns ingen intention om förändrad akutsjukvård. Under de senaste åren har bl.a. följande förändringar av hälso- och sjukvården genomförts:

Förlossningssjukvården har koncentrerats till Sunderbyn och Gällivare.

Antalet slutenvårdsplatser i länet har minskat.

Akut och planerad verksamhet skiljs åt för att den planerade verksamheten ska kunna bedrivas så effektiv som möjligt. Inom de opererande specialiteterna har detta inneburit att planerad allmän kirurgi i huvudsak utförs i Kalix och planerad ortopedi i Piteå. Akut operativ verksamhet koncentreras till Sun-derby och Gällivare.

Behandling av patienter med blodsjukdomar samt kranskärlssjukdom, PCI har tagits hem till det egna landstinget.

Vuxenpsykiatrin har fått öppnare vårdformer och slutenvårdsplatser har avvecklats inom närpsykiatrin.

•

•

•

•

•

26 5 februari 2009


ur ”Norrbottens läns landstings miljöpolicy”, (20071219)

Landstingets miljöpolicy är ett framåtsyftande styrdokument som anger färdriktningen för landstingets miljöarbete i alla sammanhang där landstinget på något sätt är engagerat. Alla verksamheter ska bidra till en långsiktigt håll-bar utveckling genom att:

Bedriva ett aktivt miljöarbete som känneteck-nas av ständiga förbättringar.

Effektivisera processer för att minska resurs-användningen.

Använda förnybara energikällor och natur-resurser.

Välja produkter och kemikalier som ger minsta möjliga belastning på miljön.

Så långt möjligt använda kollektiva färdme-del och nyttja modern teknik för att minska på resandet.

Utarbeta tydliga och mätbara mål för miljöarbetet som årligen följs upp i alla verksamheter.

För att nå framgång i det praktiska miljöarbetet ska gamla strukturer och invanda beteenden omprövas. Initiativ i den riktningen ska upp-muntras och stödjas. Goda exempel på det interna miljöarbetet ska uppmärksammas och spridas.

Landstingets huvuduppgifter är att främja en god hälsa, ge bra vård och skapa goda livsmiljö-er för att på så sätt bidra till tillväxt och välfärd. Miljöarbetet ska fokuseras på hållbara insatser inom de tre huvudområdena Energi, Transpor-ter och Produkter.

•

•

•

•

•

•

Visioner för miljöarbetet

Energi

”Norrbottens läns landsting är ledande i Europa i fråga om långsiktigt hållbar energi. Landstinget nyttjar enbart förnybara energikällor och behovet av energi har minimerats.”

Landstinget ska i alla sina verksamheter och som regional aktör bidra till att miljö- och klimatpåverkande utsläpp minimeras genom hushållning i kombination med utvecklad styr- och reglerteknik.

Transporter

”Norrbottens läns landsting är ledande i Europa på att ersätta fysiska transporter med andra alter-nativ.”

Landstingets upphandling av transporter ska präglas av nytänkande med högt ställda miljö-krav. Ny teknik ska användas för att minska fysiska transporter. Låg miljöbelastning och samordning av transporter ska prioriteras.

Produkter

”Norrbottens läns landsting är ledande i Europa i fråga om miljömedveten produktanvändning.”

Landstingets arbete fokuseras framförallt mot material, produktgrupper och tjänster med tydlig miljö- och hälsokoppling. Landstinget ska använda produkter som är kretsloppsanpas-sade och bygger på principen nyttja, inte ut-nyttja. All konsumtion ska vara miljömedveten, energisnål och möjliggöra återanvändning.

Landstingets miljöpolicy

Sunderby sjukhus

Sunderby sjukhus Nuläge


Utvecklingsplan - Sunderby sjukhusNuläge

5 februari 2009 29

Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus Nuläge

Byggnadens fysiska förutsättningar

BTA: ca 110 000 m2 BRA: ca 85 000 m2

Total markyta: ca 360 000 m2

Alla ytor där dagsljus finns tillgängligt är idag tagna i bruk. Det återstår relativt stora grusade ytor som kan användas till förråd, installations-ytor etc. som inte kräver dagsljus.

Struktur

Sjukhuset karaktäriseras av det huvudsakliga kommunikationsstråket bestående av två gla-sade gator som löper genom hela byggnaden. Gatorna möts i vinkel vid huvudentrén, där även restaurang, patienthotell och annan ser-vice är placerad.

Inne i den vinkel som gatorna bildar ligger ett block med specialistmottagningar, diagnostik och behandling. På utsidan ligger vårdavdel-ningarna. Broar förbinder behandlingsblocket med vårdavdelningarna på varje plan.

Konstruktion

Sjukhuset har 3 resp. 4 våningar över mark med ett kulvertplan, i delvis souterräng mot inner-gård, under vilket det ligger en rörkulvert för mediaförsörjning.

Byggnaden har en modulindelad stomme av betong, där ytterväggar och pelarstomme utgör de bärande delarna. Hålbjälklag med integrerad bärning ger en jämn undersida och möjlighet till vertikal håltagning överallt. Fönstren är satta i moduler.

Med ett fåtal undantag har hela sjukhuset 4,50 meters våningshöjd. Vilket ger en fri rumshöjd på 2,90 meter.

Restriktioner för nya byggnader

Det finns inga uttalade restriktioner för nya byggnader. Det som ska beaktas vid eventuella ny-/utbyggnad är det estetiska och inflygnings-vägen till helikopterplattan.

Teknisk livslängd

Alla tekniska system i Sunderbyn är installerade samtidigt. Det innebär att alla tillhörande kom-ponenter, med vissa undantag, har likvärdig livslängd, vilket medför att behov av kompo-nentbyten kommer inom samma tidsperiod på alla system. Sjukhuset börjar närma sig denna tidsperiod.

Teknikutrymmen

Befintliga teknikutrymmen upplevs som tillfredsställande, men vid framtida ut-/om-byggnad bör det planeras för nya utrymmen för ventilation, kyla m.m.

”Kustgatan” mot entrehallen

30 5 februari 2009


Möjlighet till förändring

Definitioner som används i detta dokument:

En generell byggnad är där lokalerna är möjligt att använda till olika verksamheter utan omfat-tande ombyggnationer.

En flexibel byggnad kan anpassas till föränd-rade verksamheter genom att väggar, instal-lationer m.m. är lätat att ändra och flytta utan större ingrepp i byggnadens stomme och infrastruktur.

Tillbyggnadsmöjlighet är där byggnad är lätt att bygga ut eller bygga till med bibehållen infrastruktur med avseende på försörjning. Detta ställer också krav på genomtänkta kom-munikationer, d v s logistik.

Förutsättningar vid sjukhusets planering

Ambitionen för Sunderby sjukhus var att skapa generella lokaler som också är flexibla med goda tillbyggnadsmöjligheter. Detta har man gjort genom:

Generella rum, som utan ombyggnad kan användas till olika funktioner. I sjukhuset finns inga fasta gränser mellan mottagningar och av-delningar. Det medför att verksamhetsförskjut-ningar lätt kan hanteras utan ombyggnader.

Flexibelt stomsystem, som är modulanpassat, med ytterväggar och pelarstomme i betong och lätta modulindelade mellanväggar. Bjälklag med horisontella balkar integrerade i bjälklaget medger framtida håltagningar överallt. Hela sjukhuset har en generell våningshöjd från golv till golv på 4,50 m. Fönster är placerade i moduler.

Tillbyggnadsmöjlighet, genom att antingen addera nya byggnadskroppar till den befintliga strukturen eller plats för nya fristående bygg-nader. Psykiatribyggnaden, byggnad 105, är förberedd för att kunna byggas på. I plan två, källaren, finns ytor som inte är inredda och som kan byggas om för verksamheter som inte kräver dagsljus.

Analys

Den generella strukturen som var målsätt-ningen när sjukhuset byggdes har utnyttjas när avdelningsgränser har flyttats. Rum har i många fall också fått annan användning. Men många rum har inte en generell utformning och är svåra att använda till andra verksamheter utan ombyggnader. Exempel på detta är trepa-tientrummen på vårdavdelningarna och de små skrivplatserna på mottagningarna. Positivt är placeringen av vertikala kommunikationer som trappor och hissar vilka möjliggör verksamhets-förskjutningar.

Flexibiliteten i byggnaderna är god, dels med avseende på byggnadens konstruktion, men även de tekniska systemen. Den kompakta planformen gör att det är svårt att utöka en verksamhetsyta, då detta medför att angränsade verksamhet då måste minskas eller flytta, med risk att bryta goda samband och bra logistik. Det saknas en generell kommunikationsstruk-tur som all verksamhet är placerad efter.

Ytor i plan två har tagits i anspråk för patient-verksamhet. Det är inte önskvärt att patienter förflyttar sig i detta plan där all varutransport sker. Våningsplanet, som utgjort en lokalreserv, har stora ytor som saknar tillgång till dagsljus vilket begränsar användbarheten.

Tillbyggnad i respektive byggnadskropps yt-terändor går att genomföra i flera lägen. Detta innebär att de verksamheter som ligger längst ut kan få lokaltillskott. Vid sjukhuset planering togs inte hänsyn till ett framtida behov av en större och samlad tillbyggnad, tillgänglig från huvudkommunikationsstråken. Under nuva-rande planarbete har det konstaterats att detta krävs för att lösa öppenvårdens behov. Dessa tillbyggnader finns redovisade. I planen har även redovisats framtida tillbyggnadsmöjlighe-ter bortanför planperioden.

5 februari 2009 31


Sunderby sjukhus planerades medvetet mycket ytsnålt och för en viss slutenvårds- och öp-penvårdsverksamhet. Efter 9 års drift kan man konstatera att det finns ett behov att förändra lokalerna för att kunna bedriva en effektiv vård.

Lokalbrist råder inom många verksamheter där nya eller förändrade behandlingsmetoder inneburit en ökad öppenvårdsverksamhet och ett ökat patientflöde från övriga delar av länet. Sammanfattningsvis kan följande konstateras:

De flesta mottagningar har mycket trångt, bl.a. akutmottagningen.

Ny teknik och ökande patientflöden påverkar diagnostik och behandling.

Inom flera områden, t.ex. rehab/reuma, hjärt-medicin och njurmedicin är verksamheten splittrad i sjukhuset.

Vårdavdelningarna utnyttjas inte fullt ut för slutenvård.

Utrymmen för läkarutbildning saknas.

Personalmatsal saknas.

•

•

•

•

•

•

Patientflöde - Läkarbesök

0

20000

40000

60000

80000

100000

120000

140000

2002 2003 2004 2005 2006 2007

Luleå-Boden Utomläns Övriga NLL

Patientflöde - Sjukvårdande behandling

0

20000

40000

60000

80000

100000

120000

140000

2002 2003 2004 2005 2006 2007

Luleå-Boden Övriga NLL

Vårdtillfällen - Slutenvården

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

2002 2003 2004 2005 2006 2007

Luleå-Boden Övriga

Verksamheternas situation

32 5 februari 2009


Sjukhusområdet

by 107by 107

by 106

by 113

by 114

by 102

by 101

by 106

by 106

by 103

by 104

by 105

by 108

by 109by 1

11

by 110

by 121

by 115

by112

0 10 50 100 200 m

N

0 10 50 100 200 m

12

3

456

Huvudentré

Östra entrén

Norra entrén, bårtransporter

Akutmottagning

Helikopterplatta

Akutmott, barn

Akutmott, vuxenpsykiatri

Järnvägshållplats

Busshållplats

Godsmottagning

Kök

Bårhus

Telefonväxel mm.

78

9

Boden, 20 km

Luleå, 15 km

1

5

2

3

4

6

7

8

9

1010

11

12

11

12

13

13

5 februari 2009 33


Öppenvårdsmottagningar

Sjukhusets kompakta plan ger korta avstånd mellan olika enheter, men även dåligt med ex-pansionsutrymme för enskilda verksamheter.

Mottagningar

De flesta specialistmottagningarna är placerade vid innergatorna i entréplan. Bland undantagen finns ögonmottagningen, som trots stora pa-tientflöden ligger på plan 6, och Rehabmedicin på kulvertplan.

Ökande antal sköterske- och teammottagningar ger behov av mer utrymme för patientmöten och patientadministration/dokumentation. I viss utsträckning kan detta behov lösas genom att utnyttja befintliga lokaler vid tider då det inte pågår läkarmottagning.

Dyrare utrustning bör få ”eget rum” för att ge möjlighet till hög utnyttjandegrad. Framförallt bör kombinationen av expedition och under-sökningsrum undvikas för att hantera ökande patientflöden ex.v. på ögonmott.

Öppenvårdsmottagning Läkar- besök

Sjukv. behandling

Akutsjv (enb. smärtbeh.) 690 1 207Arbetsterapi - 2 717BUP 70 292Barnsjukvård 9 423 6 052Dietistmott - 2 331Garnis 41 2 772Geriatrik & Rehab 881 152Hudkliniken 4 958 1 558Hörselvården - 9 949Infektionssektionen 2 120 689Internmedicin 17 597 15 306Kirurgkliniken 15 495 2 440Kuratorsmott - 1 654Kvinnosjv 10 114 4 038Käk- och munsjd. 2 972 1 052Logopedmott 18 2 066LSS 6 628Lung- och allergisekt 3 039 1 563Ortopedkliniken 14 687 5 112PBU 551 5 738Radiologi/klin.fys 919 -Rehabmedicin 882 3 746Reumatologi 4 333 1 332Sjukgymnastiken - 7 918Urologkliniken 4 326 521Vuxenpsykiatrin 5 078 28 124Ögonkliniken 18 747 7 718ÖNH-kliniken 7 541 47TOTALT 124 488 116 722

Expeditioner / arbetsplatser

Dokumentationskraven har ökat och samtliga kliniker har behov av fler arbetsplatser för ad-ministration, dokumentation och telefonsam-tal, men i viss utsträckning även för samtal med patienter och anhöriga.

God tillgång till lokaler för såväl avskiljt arbete som formella och informella möten är även ett tungt argument vid rekrytering.

Patientbesök i öppenvården 2007

34 5 februari 2009


Behandling och diagnostik

Akutsjukvården och de diagnostiska enheterna utgör en gemensam medicinsk service för sjuk-huset och ligger väl placerade med goda sam-band till såväl öppenvårdsmottagningarna som vårdavdelningarna.

Verksamheterna karaktäriseras av snabb teknisk utveckling och nya diagnostik/behandlingsmöj-ligheter. Detta i sin tur ger ökade patientflöden med ökade krav på utrymme för patienter och utrustning.

Akutmottagning / ambulans

Ökande patientflöden och ev. införande av ”triage” innebär behov av större och omdispo-nerade lokalytor för förbättrad funktion och säkerhet. Bland annat saknas intagningsrum för patienter med smittsamma infektioner.

I ambulanshallen leder brist på utrymme till att patienter i vissa fall får lastas ut utanför hallen. Ambulanshallens saneringsrum uppfyller inte kraven.

Operationsavdelning / sterilcentral

Samverkan med hjärtsjukvården blir allt större och i detta samband en allt större integration mellan operation och röntgen. En ”hybridsal”, en ca 100 kvm stor operationssal med röntgen krävs. För en ökad effektivitet måste patientflö-dena för akut-, elektiv- resp. dagkirurgi separeras.

En ökat internt och externt uppdrag för ste-rilcentralen kombinerat med skärpta krav på hantering och utrustning medför krav på större lokaler.

Radiologi / nukleärmedicin

Jfr. ”Operation”. Avdelningen står inför behovet att uppdatera och komplettera de mer avan-cerade laboratorierna. Under 2009 blir även mammografin digitaliserad.

Laboratoriemedicin

Enheterna ligger samlade på plan 4 i norra delen av behandlingsblocket. I och med att nya metoder görs tillgängliga kommer analysmäng-derna att öka och därmed behovet av större lokaler.

Dialysavdelning

Dialysavdelningen har 13 platser för hemodia-lys och ett ökande antal patienter i peritonaldi-alys (PD). PD-verksamheten är splittrad mellan njurmedicinska mottagningen, placerad vid dialysavdelningen, och vårdavdelning 61.

2006 2007

Op. tillfällen - slutenv. 10 015 11 170Op. tillfällen - öppenv. 30 796 47 003

Avd 49

5 februari 2009 35


Sjukhuset är byggt för ca 440 vårdplatser (inkl. psykiatrin). Av dessa används i dagsläget ca 380 vpl. De vårdrum som inte längre används för patienter nyttjas som expeditioner, personalrum m.m. (se tabell på sid. 37). Enligt verksamheter-na bör antalet vårdplatser räcka för framtida be-hov. Detta under förutsättning att de vårdrum som idag har annan användning kan återföras till slutenvården.

Vårdavdelningar

Avdelningarna ligger kopplade till varandra, tre på varje plan vilket möjliggör att lösa upp gränserna mellan dem och gör det möjligt att utnyttja ytorna på andra vis än i nuläget. I vårdflyglarna utgör varje vårdplats inkl. biutrymmen ca 43 kvm.

Vårdavdelningarna är välplanerade med korta avstånd och 1/2/3-bäddsrum med hygienrum. Varje våning har ett gemensamt personalrum. Avsaknaden av närbelägna personalutrymmen ger problem vid låg bemanning och har lett till att andra utrymmen utnyttjas som pausrum. Behovet av dokumentationsplatser har ökat kraftigt sedan sjukhuset byggdes, då allt fler personalkategorier för löpande anteckningar över sina patientkontakter.

Avdelningarna består av en del som gränsar mot innergatan och en del i en flygel. Entrén, med kök och dagrum, ligger i vinkeln med anslutning till hisshallarna. I flyglarna ligger två vårdenheter bestående av ett 3-bäddsrum, ett 2-bäddsrum och 2-3 st 1-bäddsrum. Mellan enheterna ligger expedition, samtalsrum och skölj. I vinkel ligger ytterligare en enhet med 3+2+3 vårdplatser med gemensamma stödfunk-tioner (förråd, expeditioner, behandlingsrum mm.) mot innergatan. Alla vårdrum har utsikt över sjukhusparken. Avd. 49, som tillkommit senare, bryter mot den generella strukturen genom med sin placering i behandlingsblocket.

VårdavdelningsflyglarVårdrum

36 5 februari 2009


7 platser

8 platser 7 platser

Vårdavdelning, plan 5

.

Avd./gruppexp.

Und./beh./exp.

Skölj/kök/förråd

Vårdrum

Dagrum

Teknik

Avdelningsexpedition

1 pat 2 pat 3 pat 4 pat Summa vpl

Plan 3 34 8 10 3* 92

Plan 4 70 17 15 - 149

Plan 5 29 24 11 - 110

Plan 6 26 8 10 - 72

Summa vpl 159 114 138 12 423

Andel av vpl 38% 27% 37% 3%

* vårdrum på AVA

Vårdrumsfördelning

Definition: Tillgängliga vårdrum med tillhörande hygienutrymme, exkl. By 105, vuxenpsykatri.

Matrum/dagrum på vårdavdelning

5 februari 2009 37


Provisoriskt personalrum i 3-pat rumPersonalrum

Beläggning slutenvårdsplatser 2007

AvdelningÖppna vpl.

Vård- dagar

Belägg-ning

41A - geriatrik 11 2 723 81 % (67-95 %)41P - PAVA 6 1 642 88 % (67-108 %)42N - neuroreh. 10 3 182 83 % (64-100 %)42R - reuma 10 2 205 65 % (37-110 %)43 - stroke 22 6 467 76 % (54-90 %)Totalt Vo Rehab 59 16 21944A - barnmed. 18 5 085 75 % (67-94 %)44B - barnmed. n/a 936 42 % (15-70 %)45 - barnpsyk. 6 1 098 50 % (16-80 %)65 - neo 14 3 725 92 % (54-122 %)Totalt Vo Barn 38 10 84446 - hjärtmed. 19 8 047 91 % (87-95 %)47 - HIA/cor 6 2 147 56 % (43-77 %)Coronar / PCI 5 1 828 67 % (23-81 %)35 - inf/hud 20 7 161 91 % (88-99 %)61- gastr, nefr, endo 24 8 984 89 % (83-94 %)62 - lung 14 5 737 92 % (83-102 %)63 - int.med 11 4 836 88 % (77-95 %)Div Medicin 62 07831A - ort.op. 29 10 666 91 % (82-101 %)31C - ort.rehab 7 /14 3 564 70 % (59-79 %)49 - gyn 15 4 049 65 % (47-77 %)51 - ÖNH, ögon, uro 22 7 862 82 % (69-99 %)52 - kir 19 3 244 93 % (81-103 %)53 - kir 19 8 302 88 % (70-101 %)55 - BB 24 7 552 62 % (46-69 %)Div Opererande 48 96433 - AVA 26 (20) 11 610 88 % (80-99 %)

Vårdplatsutnyttjande (2005 08 01)

I brist på andra utrymmen så har vårdrum suc-cessivt tagits i anspråk för dagsjukvård, expedi-tioner och personalrum.

Avd

Bef. vpl

Öppna vpl

Annat bruk

31 44 43 -1

41-3 74 60 -14 3-pt rum; - 2x 2-pt.rum PAVA - 1x Konferensrum - 1x Matsal 1-pt rum; Enh.chef 1 st samtalsrum; Matsal

51-3 74 60 -14 3-pt rum; - 1x Personalrum - 2x Läkarexp. 2-pt rum; Väntrum 1-pt rum; - 2x Expeditioner - 1x Anhörigrum

61-3 72 46 -26 3-pt rum; - 1x Pol. Cytostatika - 1x Personalrum 2-pt rum; - 1x Utprovn. Apne - 1x Pol. Cytostatika - 1x Överbeläggning 1-pt rum; - 1x PD-träning - 1x Anhörigrum - 3x Exp. Läkare/ Enh.chef/Bist.handl. 5 tekn.vpl för Hematologi

49 20 15 -5 3 tekn.vpl

TTL 284 224 -60



Entrefunktioner

Informationscenter

Den viktiga funktionen som första kontakt-punkt för besökare gör att verksamheten bör ligga i direkt anslutning till entrén. Utöver servicen för besökare till sjukhuset och patient-hotellet, så betjänas även sjukhusets personal med administration av bilpoolen m.m. Anta-let arbetsuppgifter och anställda ökar, vilket medför behov av ytterligare arbetsplatser och förbättring av nuvarande personalutrymmen.

Restaurang och café

En kombinerad restaurang och café ligger pla-cerad vid entréhallen. Eftersom avskiljd perso-nalmatsal saknas på sjukhuset nyttjas den inte bara av besökare utan även i stor utsträckning av personal. Det innebär att det vid lunchtid vanligtvis är mycket trångt och långa köer. Detta får till följd att många anställda undviker att gå dit, dels för att lunchrasten är för kort, men också för att man föredrar att äta ”för sig själv”.

Kiosk

Kiosken behöver större utrymme och skulle med fördel även ha entré från ”utsidan”.

Patienthotell

Hotell ”Vistet” har 40 rum, varav 10 är handi-kappanpassade. Hotellet har ingen medicinsk personal kopplat till verksamheten. Gästerna utgörs främst av patienter som anländer dagen före behandling/ingrepp ska genomföras, anhö-riga och som ett komplement till BB. Tre rum är permanent avsatta som jourrum.

Entréhallen med informationsdisk

Patienthotell, apotek och kiosk

Restaurang och café

10�

5 februari 2009 39


Sjukhusadministration

Kansli

Vid sjukhusets kansli, placerat på plan 4 i för-sörjningsbyggnaden (by 108), finns ekonomer, personalspecialister och praktikplatssamordnare från de olika divisionerna, samt platschef med handläggare. Det finns en stor efterfrågan på fler administrativa arbetsplatser inom sjukhu-set från framförallt division Service, som har många länsövergripande funktieoner och vill placera dessa i Sunderby sjukhus. Även från den medisinska verksamheten efterfrågar man arbetsplatser för personal som inte behöver sitta i direkt anslutning till vården, men bör finnas på sjukhuset. Detta för att frigöra yta för den medicinska verksamheten. Kansliet har, liksom övriga sjukhuset, ett stort behov av konferens-rum.

Läkemedelskommittén

Läkemedelsområdet utvecklas snabbt och kost-naderna stiger dramatiskt. För att få kontroll på kostnadsutvecklingen finns ett behov av ökad samverkan mellan läkemedelskommittén och verksamheterna på såväl läns-, verksamhets-, sektions- som enhetschefsnivå.

Det finns också behov av att utveckla nya arbetssätt inom läkemedelsdistributionen vilket kräver nära och ibland snabbt behov av kon-takt med vården och länsteknik. Därför bör läkemedelskommitten lokaliseras till Sunderby sjukhus.

Växel/telefoni

För närvarande sker implementering av IP-telefoni. Länsteknik ansvarar för de tekniska systemen medan personalen organisatoriskt hör till Gemensam service.

Telefonväxelns personal är placerad i en pavil-jongbyggnad norr om försörjningsbyggnaden.Från ett medicinskt perspektiv finns inga syn-punkter på växeln och dess personals placering i länet. Men med nuvarande organisation kan personella samordningsvinster uppnås vid en placering vid Sunderby sjukhus.

40 5 februari 2009


Logistik och försörjning

Transportlogistiken fungerar mycket väl och ar-bete med VårdNära Service och PatientNärmre Vård pågår kontinuerligt. Man eftersträvar att minska vårdpersonalens arbete med service-tjänster och skapar möjligheter för vårdperso-nalen att planera och utföra sitt arbete närmare patienterna. För fullständig rapport se: ”Sun-derby sjukhus, Inventering Logistik, försörjning” (071130).

Transporter inom sjukhuset

Kulverten är väl utbyggd och godstransporter kan i stor utsträckning ske här och på så sätt till stor del hållas åtskild från patienter. Alla gods-transporter sker med dragtruck i källarplan och hissar och manuellt på övriga våningsplan.

Godsmottagningen

På godsmottagningen finns några punkter som skulle förbättra arbetsmiljön och förenkla han-teringen av vagnar, gods och avfall. Förslag har redan tagits fram internt, t.ex. underlag för:

Tillbyggnad för riskavfallsrum med tillhö-rande lastkaj.Omflyttning inom/ombyggnad av vissa delar av godsmottagningen för att skapa en större, mer lättöverskådlig, rangeringsyta.

Köket

Köket har stor kapacitet. Här tillagas brickmat till avdelningarna och externa verksamheter, samt mat till sjukhusets restaurang. Extra frys-utrymmen behövs varför ombyggnad av kökets förråd pågår för att ta bort den tillfälligt externt placerade fryscontainern. Detta kommer att frigöra en lastkaj vilket möjliggör att skilda lastkajer kan användas för inkommande råvaror och utgående kompostavfall. Det finns möjlig-het att minska avfallshanteringen genom köket genom att installera ett störtschakt mellan kök och källarplan.

•

•

Avfalls- och smutstvätthantering

För de större/tyngre fraktionerna, brännbart, papper och smutstvätt finns störtschakt från avdelningarna till källarplan, varifrån de hämtas med dragtruck. Övrigt avfall hämtas i avfalls-rummen på respektive våningsplan av trans-portservice (TS). Störtschaktrummen är väl dimensionerade och tömningsfrekvensen är i de flesta fall tillfredsställande.

Förbrukningsvaror och textilier

Transportlogistiken är uppbyggd runt koncep-tet att servicepersonalen inventerar, beställer, transporterar och packar upp flertalet godstyper varvid vårdpersonalen kan ägna tiden åt vård av patienter. Förråden på avdelningarna placeras och innehållet planeras i samråd med respektive avdelning. Personalens arbetskläder distribueras via plaggautomater i plan 2.

Sterilgodshantering

Allt fabrikssterilt gods levereras från Länsser-vice externt och cirkulationsgods distribueras och hämtas enligt löpande schema till och från Sterilcentralen.

Läkemedelshantering

Läkemedel packas av Apotekets personal enligt TS utkörningsrutt varefter de körs ut av TS till avdelningarna där läkemedelsbehörig vårdper-sonal kvitterar och packar upp i läkemedels-rum. Ett pilotprojekt med bassortiment, som sköts av Apoteket, pågår på ett antal avdelning-ar i länet och utvärderas i slutet av 2008.

Prover/blod

Sambanden mellan lab/blodcentral och av- nämarna fungerar i dagsläget bra, men trans-porterna sker till största delen manuellt med vårdpersonal och skulle kunna förbättras genom investering i en smågodstransportör (rörpost).

5 februari 2009 41


Trafik

Trafikflödena är väl seeparerade mellan person-, akut- och godstrafik.

Parkeringsplatser

Idag finns 664 P-platser för personal, alla med motorvärmare samt 336 platser på besöksparke-ringen. Yta finns i ett flertal lägen för utökning av antalet P-platser. Det som bör beaktas vid tillskapande av nya parkeringsplatser är risken för inbrott/stöld.

Kollektivtrafik

Kommunikationen med sjukhuset via kollektiv-trafiken är väl utbyggd. Det går att ta sig via tåg och buss. Som exempel kan nämnas att Luleå lokaltrafik kör ca 70 turer/dag till sjukhuset.

Helikopter

Helikopterlandningsplatsen ligger öster om akutmottagningen. Idag finns tillstånd för 150 st flygrörelser/år, normalt genomförs ca 80 st flygrö-relser/år. Tillfällig helikopterlandningsplats finns vid den konstgjorda sjön, väster om sjukhuset.

Mark ska reserveras för en hangar för framtida placering av helikoptern vid nuvarande helikop-terlandningsplats.

Besökare - buss / taxi

Järnväg med hållplats

Besöksparkering,

Ambulans / akuta besök

Helikopterplatta

Helikopterns inflygning

Godstrafik

N

frånLULEÅ

frånBODEN

0 10 50 100 200 m

Huvud- entré

Gods- mottagning

Akutintag-

42 5 februari 2009


Miljöarbete

Landstingets miljösamordnare är lokaliserad till sjukhuset. Ute i verksamheterna finns ca 80 miljöombud. En miljörapport sammanställs år-ligen och används under följande år som grund för uppföljning.

Kontakten är god med kommunens miljö-inspektörer och Länsstyrelsens miljöenhet. Och man arbetar ständigt på att förbättra sig. I sjukhusets miljötillstånd finns vissa villkor vad gäller avgående vatten. Sjukhuset har med anledning av detta egen analysutrustning för vatten och utbildat personal att sköta den.

Fastighetsdrift

Sjukhusbyggnaden är ny och har en kompakt utformning vilket ger förutsättningar för en låg energiförbrukning. Uppvärmning sker med fjärrvärme från Luleå energi.

Kylbehovet täcks av frikyla från Luleälven under tiden oktober till juli, övrig tid körs kylmaskiner. En förstudie är gjort på att ersätta kylmaskiner med snökyla men är idag inte aktuellt p.g.a. höga investerings- och driftskostnader.

Vård

Under 2009 blir de sista delarna av röntgen-verksamheten, mammografin, digitaliserad. Laboratoriemedicin är accrediterade.

Lustgas från operation och förlossning åter-vinns inte. Det finns planer på att minska rörsystemen och övergå till lustgas i flaskor.

Avfall

Sjukhuset har välutrustade och välskyltade av-fallsrum för att underlätta källsortering. Fokus ligger på att få ner avfallsvolymerna och hur vårdens farliga avfall ska sorteras. Felsorterat avfall kostar onödiga pengar. Ett exempel är att blodrör med icke smittat blod slängs i bränn-bart och nya säkerhetskanyler som möjliggör billigare sophantering.

Till sjukhuset kommer farligt avfall från vårdcentralerna i Luleå och Bodens kommu-ner därför är det viktigt med tydliga rutiner för vårdcentralerna, transportörerna och för sjukhusets vaktmästare. Alla vaktmästare som är engagerade i avfallshanteringen har ADR utbildning.

Sjukhusdammen sedd från vårdavdelning

Sunderby sjukhus

Sunderby sjukhus i framtiden

Skulptur: ”Gyrofamiljen” av Ulf Rollof

44 5 februari 2009

Utvecklingsplan - Sunderby sjukhusSunderby sjukhus i framtiden

5 februari 2009 45

Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus Sunderby sjukhus i framtiden

Behov av lokalförändringar

Vid analys av behov av lokalförändringar vid sjukhuset har fokus varit att skapa en god och säker patientvård och att säkerställa patient-tillgängligheten. Vid arbetet har konstaterats att splittrade verksamheter, verksamhet som är svåra att nå, samt trånga lokaler motverkar detta.

Det har skett en stor effektivitetsutveckling inom vården under de senaste tio åren. Ett fortsatt krav på effektivitetsvinster kommer att finnas. Lokalerna måste stödja verksamhetsut-vecklingen och inte utgöra ett hinder.

Kravet att lokalerna ska stödja modern vård är allt tydligare för vårdpersonalen och är en del i rekryteringsförutsättningarna. Se även bilagan Nuvarande lokaldisposition sid. 63.

Mottagningar

Öppenvårdsverksamheten vid sjukhuset har ökat sedan inflyttningen. Detta beror på att sjukhuset fått ett ökat flöde av patienter från andra delar av länet och att en förskjutning från slutenvård mot öppenvård skett. Denna förskjutning kan förväntas fortsätta. På alla öp-penvårdsmottagningar är lokalbristen påtaglig. Detta innebär att patienten har en försämrad tillgänglighet och att det är svårt att rekrytera kompetent personal.

Vårdavdelningar och mottagningar har inte mer än i undantagsfall placerats i anslutning till var-andra. Där det är möjligt bör mottagningar och vårdavdelningar samlokaliseras. Detta kan vara möjligt vid mottagningar med mindre patient-flöden. Genom samlokalisering kan vårdkva-liteten höjas för patienterna och personalen erbjudas att rotera mellan slutenvård, dagvård och öppenvård vilket är kompetenshöjande.

Nya centra skapas. Ett centra kan vara att samla t ex den onkologiska öppenvården. Dessa nya mottagningar behöver lokaler som stödjer verk-samheten.

Nya behandlingsmetoder har ökat antalet sjukdomstillstånd som är möjliga att behandla vilket medfört att vissa patientgrupper ökat i stor omfattning.

Akutmottagning

Ökade patientflöden och nya arbetssätt har gjort att lokalerna måste anpassas. Det finns myndighetspåpekanden av brister i patientsä-kerhet och allmänn säkerhet. Förändringarna kräver både utökning och ombyggnad av nuva-rande lokaler.

Gynekologi/Urologi

Placeringen av urologmottagningen innanför gynmottagningen innebär svårigheter och stör-ningar för både patienter och personal. Detta i kombination med att båda mottagningarna är trånga gör att förändringar krävs.

Njurmedicin

Njurmedicin har mycket trånga lokaler med myndighets krav att förbättra förhållandena. Det är stora patientflöden och verksamheten ligger en trappa upp. I och med befolkningens ökade ålder kommer allt fler att behöva be-handling. Sjukhuset kommer att utgöra navet i för njurmedicin i Norrbotten och även om dia-lysenheter kommer att skapas utanför sjukhuset kommer behovet på lokaler för njurmedicin vid sjukhuset att öka. Att förbättra lokalerna är en viktig förutsättning för rekrytering i ett verk-samhetsområde med stor läkarbrist.

Hjärtmedicin

Hjärtmedicin har trånga mottagningslokaler som ursprungligen var avsedda för vårdavdel-ning. Närheten till angiolab där PCI under-sökning och behandling sker blir allt viktigare. Avstånden gör att verksamheten inte bedrivs rationellt.

46 5 februari 2009


Infektionsmedicin

Verksamheten har ökat i omfattning sedan inflyttningen, med nya och större patientgrup-per. Trenden beräknas fortsätta. Behov av fler undersöknings/behandlingsrum, rum för team-arbete och undervisning samt expeditioner.

Rehab

Rehabiliteringsverksamhet finns idag utspritt på flera våningsplan, inklusive plan 2 där patientflödet blandas med försörjningsflödet. I rehabiliteringsverksamheten ingår rehabilite-ringsmedicin, geriatrisk rehabilitering, reuma-tologi samt de paramedicinska verksamheterna (arbetsterapi, sjukgymnastik, kuratorer, logope-der). En samförläggning, ev. tillsammans med neurologi mottagningen, kommer att under-lätta tillgängligheten för patienterna och ger en rationellare drift av verksamheten.

ÖNH/käkkirurgi

Käkkirurgin och öron-näsa-halsmottagningen saknar ett antal rum. Ett bibehållet bra sam-band mellan dessa enheter, dagkirurgin, hörsel-centralen samt tekniska hörselvården ska efter-strävas och viss del av ytbehovet kan tillskapas i samband med att ögonmottagningen utökas/förskjuts. Narkostandvården kan inrymmas och operationsenhetens kapacitet kan öka med framtida utvecklingsbehov. Utökningen av lo-kalyta kompletteras med en översyn för övriga ovan nämnda verksamhetsområden på både plan 5 och 6.

Vuxenpsykiatri

Verksamheten förutser en centralisering av läkare- och ytterligare specialisters mottagning till Sunderbyn. Det finns behov av att separera den akuta och elektiva vården. Ny uppdelning av slutenvården. Bristfälliga lokaler med för små/få behandlingslokaler och gemensamhets-utrymmen.

Behandling / Diagnostik

Operation

För ett effektivisera verksamheten behöver pa-tientflödena för den akuta verksamheten, pla-nerade operationer resp. dagirurgin separeras.

Utvecklingen mot att allt fler verksamheter för-läggs till operationssalarna, t ex kombination av kirurgiska ingrepp och avancerade bilddiag-nostik, medför behov av större operationssalar. Detta för att ge plats för mer teknik men även mer personal. Dessa s.k. ”hybridsalar” innebär att ytan ökar från dagens 40-50 kvm till minst det dubbla och med behov av högre takhöjd.

Sterilcentral

Sterilcentralen är placerad i operationsverk-samheten. Myndigheternas krav på bl.a vali-deringen av utrustning och processer ökar. Ny utrustning måste införskaffas, personalen måste vidareutbildas och lokalerna anpassas. Detta medför behov av ökad centralisering i länet för att klara de striktare kraven. Centraliseringen innebär större materialflöden och därmed behov av större lokaler och bättre logistik till verksamheter utanför centraloperation.

Bilddiagnostik

Inom bilddiagnostik sker en ständig utveckling av tekniken. Sjukhuset står inför byte till nästa generation utrustning med nya krav på loka-lerna. Ytterligare MR kommer att behövas och och en mindre ökning av lokalytan.

Laboratoriemedicin

Avdelningen för patologi och cytologi har ökande provmängder och behöver tillgång till ny teknik. Av detta följer ett behov av lokalyta för personal och ny utrustning.

Obduktion/bårhus

Enheten har behov av större kylutrymmen.

5 februari 2009 47


Vårdavdelningar

Vårdavdelningarna behöver anpassas till mo-dernt arbetssätt som ”patientnärmre vård”, få bättre personallokaler m.m. Utrymmen för läkare under utbildning måste tillskapas.

Vårdavdelningarna är utformade efter en vård-nivå. Vid en inventering i början på oktober 2008 konstaterades att ca 50 inneliggande patienter skulle kunna skrivas ut och flyttas över till en annan vårdnivå som patienthotell bemannat med vårdpersonal.

Förändrade inriktningar av vårdplatserna kan komma att ske t.ex. genom inrättande av en akutgeriatrisk vårdavdelning eller en geriatrisk ortopedisk vårdavdelning. Den palliativa vår-den behöver utredas och anpassas till framtida behov. Detta är organisatoriska ställningsta-ganden som inte påverkar lokalutformningen. I planen redovisas vårdplatser utan kliniktillhö-righet då denna kan förändras.

Administrativa lokaler

Utbildningslokaler

Det är viktigt att samla vårdens FoUU verk-samhet och det planeras för att sammanföra den på Sunderby sjukhus. Det planeras även för att kunna ta emot utbildningsläkare från Umeå i Sunderbyn. Detta ställer bl a krav på möteslo-kaler, centrala studielokaler och anpassning av lokaler på mottagningar och vårdavdelningar. De sjukhusgemensamma möteslokalerna på sjukhuset är inte tillräckliga. Detta innebär ett stort behov av samlade forsknings- utbildnings- och möteslokaler som komplement till nuva-rande konferenscentra.

Länsteknik

Verksamhetens uppdrag gentemot vården har ökat och medfört behov av större lokalyta.

Läkemedelskommittén m fl länsfunktioner

Läkemedelskommittén har lokaler i den ut-tjänta baracken norr om sjukhuset. Övriga länsfunktioner innefattar varuförsörjning, städ-ledare, vårdhygien och smittskydd. De behöver bättre tillgång till kontorsservice, kopiering, skrivare, posthantering mm vilket kan samut-nyttjas i ett administrativt center.

Telefonväxel

Telefonväxeln är lokaliserad i en paviljongbygg-nad med stora arbetsmiljöproblem.

Logistik

Transport och kostservice

Verksamheterna har i dag för lite utrymme för att följa myndigheternas krav samt för en rimlig arbetsmiljö. Utrymme saknas för en väl fungerande logistik för transport av inkom-mande gods och textilier. Hantering av olika avfallsfraktioner utförs inte på ett fullgott sätt, detta gäller bl a riskavfallshanteringen.

Helikopter

Helikopterplattan måste på sikt kompletteras med utrymme, hangar, för att på ett rationellt sätt kunna genomföra service på helikopter.

Ambulanser

Behov finns att utöka ambulanshallen och för-bättra saneringsmöjligheterna. Den förändrade sjukvårdsstrukturen har medfört till ett mycket större flöde av akuta patienter/ambulanstran-sporter till Sunderby sjukhus.

Parkeringsplatser

På grund av allt fler öppenvårdsbesök kommer fler parkeringsplatser att behövas för besö-kande.



Utvecklingsplanen har identifierat ett antal expansionsmöjligheter. De karaktäriseras av att de följer och bygger vidare på sjukhusets ursprungliga och välfungerande struktur.

Hänsyn har också tagits till helikopterns inflyg-ningsvinklar som begränsar utbyggnadsmöjlig-heterna i nordost.

De olika lägena är lämpliga för olika typer av verksamhet:

A Utökning för driftsrelaterad verksamhet bör ske i anslutning till nuv. försörjnings- byggnad.

B Tillbyggnad för vuxenpsykiatri. Storlek och omfattning påverkar inte sjukhuset i övrigt.

C Expansion genom en förlängning av Kust- gatan mot väster. Sjukhusets stora expan- sionsmöjlighet. Kan utnyttjas stegvis för nya lokaler med blandat innehåll i bra samband med huvudentren.

D Utbyggnad av ambulanshall och saneringsrum.

E Tillbyggnad för mottagning och behandling, byggnad 106 parallellt med Kustgatan för mottagning och behandling.

F Tillbyggnad av patienthotellet.

G Plats avsatt för hangar. För framtida placering av ambulanshelikoptern till Sunderby.

H Område för möjlig framtida expansion. Byggnadens höjd och utbredning begränsas av helikopterns inflygning.

0 10 50 100 m

NA

B

CE

D

F

G

Boden, 20 km

BYGGNAD RIVS

H

Identifierade expansionsmöjligheter

5 februari 2009 49


Beskrivning av utvecklingsplan

För att möta verksamhetens behov föreslås att expansionsmöjligheten används på följande vis: Föreslagen ny lokaldisposition beskrivs i detalj på sidorna 51-57.

Tillbyggnad A

Nuvarande försörjningsbyggnad utökas med ca. 350 kvm fördelat på två plan:

Förbättrad gods- och avfallshantering.

Bättre anpassade lokaler för kostservice.

Icke klinikbunden administration - sjukhu-sets kansli, telefonväxel, vårdhygien, smitt-skydd, mm samlas i bra lokaler.

Tillbyggnad B

Nuvarande vuxenpsykatri utökas med ca 1 400 kvm fördelat på två plan:

Separering av den akuta och elektiva vården.

Ökad yta för en samlad specialistmottagning.

Bättre utformad psykiatrisk slutenvård och något fler vårdplatser.

Tillbyggnad D

Tillbyggnad av ambulanshallen med ca 150 kvm:

Ett tredje spår genom ambulanshallen vilket ökar kapaciteten för ambulanstransporter.

En större och bättre saneringsanläggning.

•

•

•

•

•

•

•

•

plan 3

plan 4

Vuxenpsykiatri Vuxenpsykiatri

Vuxenpsykiatri Vuxenpsykiatri

BEFINTLIG byggnad TILLBYGGNAD B

plan 3

plan 4

Kök, Godshantering Kök, Godshantering

Administration Administration

BEFINTLIG byggnad TILLBYGGNAD A

plan 3

plan 4

plan 5

Akutmott., Ambulans, Sanering

Röntgen

Operation

BEFINTLIG byggnad

TILLBYGGNAD D

Figurerna visar en förenklad sektion av verk-samhetsinnehållet vid resp. tillbyggnad och den byggnadskropp den ansluter till (”befintlig”). Kursiv-fet stil anger utökad eller flyttad verk-samhet.

Följdverkningar för befintliga lokaler

Telefonväxelns/läkemedelskommitténs nu-varande paviljong är i dåligt skick och bör rivas då verksamheterna fått nya lokaler.

Nya jourrum skapas i vårdhygiens lokaler vilket gör att rum frigörs på patienthotellet.

•

•


Missbruksenhetens slutenvårdsplatser kan flyttas till sjukhuset. Detta friställer lokaler i Luleå.

•

50 5 februari 2009


plan 2

plan 3

plan 4

plan 5

Länsteknik Länsteknik

Akutmott, Med.mott Njurmedicinsktcenter

Hjärtmedicinskt- center, Röntgen Vårdavdelning

Operation Operation, Sterilcentral

BEFINTLIG byggnad TILLBYGGNAD E

Tillbyggnad E

Tillbyggnad mot öster längs Kustgatan med ca 4 400 kvm:

Njurmedicins verksamhet samlas och blir mer lättillgängligt på entréplan.

Operation får lokaler som stöttar en delning av flödet för akut, elektiv resp. dagkirurgi och därmed en effektivare verksamhet.

Sterilcentralen får lokaler som klarar kom-mande kvalitetskrav och ökade volymer.

Länsteknik får utökade lokaler.


Akutmottagningen får lokaler med bättre säkerhet och effektivitet.

Barnakutens lokaler måste anpassas till den nya entrésituationen.

Hjärtmedicins mottagning och slutenvård samlas i anslutning till PCI lab.

Tillbyggnad C/F

Sjukhuset byggs ut med ca 5 000 kvm mot väster i anslutning till nuv. patienthotell:

Rehabiliteringscenter - geriatrik, reuma, rehab.med, neurologi, arbetsterapi, kuratorer och logopeder - samlas i nya lokaler i anslut-ning till befintlig sjukgymnastik.

En ny matsal kompletterar dagens restaurang.

Patienthotellet flyttas och ökar antalet rum till 60 st. Bemannat med vårdpersonal ger det ytterligare en vårdnivå.


Goda utrymmen för forskning och utbild-ning frigörs i plan 2.

Ögonmottagningen får utökade lokaler i nuvarande kurator/logopedmott.

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

plan 2

plan 3

plan 4

plan 5

plan 6

Apotek Rehabiliteringscenter Hotellreception och matsal

Rehabiliterings-center

Rehabiliterings-center

Urologmott. Patienthotell

Patienthotell

BEFINTLIG Hotellbyggnad TILLBYGGNAD C/F

Sjukhuskyrkan

Urologmottagningen får nya, större, lokaler i anslutning till slutenvården.

Ortopedmott, gyn.mott, lab.medicin och röntgen får större lokaler i rehab/reumas resp. urologens nuvarande mottagningslokaler. Indirekt frigörs även yta för andra mottag-ningar.

Sjukgymnastiken får tillgång till lokaler i rehabiliteringscentret.

•

•

•

Operation får utrymme för en ”hybridsal”.

Medicinmottagningen får större lokaler.

Poliklinisk cytostatikabehandling samlas i en gemensam mottagning.

•

•

•

BC

DE

F

A

G

HI

KOmkl.

Omkl.

Omkl.

Om

kl.

Omkl.

Omkl.

Omkl.

Omkl.

Omkl.

Frisk-vård

Samlings-sal Tryck-

kammare

Omkl.

Avfall

Avfall

Omkl.Kyl-central

Teknisk

försörjnin

g

Avfall

Bygg-förråd

Plagg-automat

Foto

Datasal

Omkl.

Server-hall

Omkl.

Tekniskförsörjning

Avfall

Länsteknik

Rehab. mott

IT-förråd

Fläkt

Förb.Strålbeh.

Plagg-automat

Avfall

Provisoriskt byg

gförråd

Avfall

Frd.Apotek

Fjärr-värme

Kyl-central

Avfall

Städ-central

Omkl.

Omkl.

Förråd

El-transf.

Disponibelt ~500 m2

0 10 20 30 m

Rehab.med. motttill Rehabiliteringscenter

öppengård

outgrävt

Städcentralförråd

Försörjningsbyggnad

Utbildningscenter

Städcentral

Länsteknik

Utgrävt mot fasadBehov av mer yta

Behov av annan placering

Opererande spec.

Medicin

Diagnostik

Vuxenpsykiatri

Ospec. division

Allmän service

Drift

5 februari 2009 51


Plan 2 - ny disposition

Rehab.medicinsk mottagning

Rehab.medicins mottagning flyttas till Rehabi-literingscentret. Där finns möjlighet till sam-ordning, både vad gäller lokaler och organisa-tion, med övriga enheter inom rehab/reuma.

Länsteknik

En tillbyggnad mot öster gör att det tillförs lo-kalyta i plan 2 för länstekniks behov av utökade lokaler. Lokalerna blir dagsljusbelysta via en lokal marksänkning på norra sidan.

Utbildningscenter

Ett centrum för utbildning och forskning skapas i de lokaler som i dagsläget utnyttjas av Rehabmedicin, städcentralen och den outnytt-jade enheten för strålbehandling. Lokalerna byggs om och utvidgas med angränsande ytor bestående av ett omklädningsrum resp. oin-redda ytor.

Lokalerna utformas för en flexibel användning för såväl studenter, AT-läkare och internutbild-ning med arbetsplatser i landskap, grupprum och lektionssalar, ett medicinskt bibliotek och pausrum. Undervisningsrummen görs tillgäng-liga från kulvertsidan och kan därmed användas som konferensrum av sjukhusets övriga verk-samheter. Se sidan 58 för detaljer.

Städcentralen

Städcentralen flyttas och får större personalrum och andra driftsrelaterade ytor i anslutning till Fotoavdelningen. Den administrativa delen samlokaliseras med sjukhusets övriga adminis-tration i den tillbyggda försörjningsbyggnad.

Behov av mer yta


Opererande spec.

Medicin

Diagnostik

Vuxenpsykiatri

Ospec. division

Allmän service

Drift

BC

DE

F

A

G

H

K

I

Avd. 31Ortopedi

Avd. 32Vuxenpsyk.

AVA

Ambulans

Akutmott.

Avd. 35Infektion

Med. exp.Medicinmott.

Arbets-terapi

Ortoped mott

Sjukgymnastik/hydroterapi

Reuma mott.

Avd. 31Ortopedi

Café /Restaurang

HUVUDENTRÈNEP

Lek-terapi

HabiliteringBarn- & ungdoms-mott.

Psykakut

Ob

du

ktion

Apotek

Kiosk

Info

Gard-erob

Bib

liote

k

Konferens-centrum

Kök

Driftcentral

Fastighetsservice

Gods-hantering

OTA

Infektionsmott.

EntréBarnakut

Entré Psykakut

Entré Vuxen-psykiatri

BBmott.

Skola /gymnastik

Östraentrén

Norraentrén

Kök

Hudmott.

EntréAkutmott

Vänt-

rum

0 10 20 30 m

Vuxenpsyk.

Akutmott.

Med. exp.

Medicinmott.

Mottagning

Ortopedmott


Vårdplatser

Café /Restaurang

HUVUDENTRÈNEP

Lek-terapi


Psykakut Ob

du

ktion

Apotek

Kiosk

Info

Gard-erob

Bib

liote

k

Konferens-center

Kök

Driftcentral

Fastighetsservice

Gods-hantering

OTA

Infektionsmott.

EntréBarnakut

Entré Psykakut


Skola /gymnastik

Östraentrén

Norraentrén

Kök

Hudmott.

EntréAkutmott

Vänt-

rum

Vårdplatser

AVA

Vår

dp

lats

er

Rehabce

nter

motta

gningar

Njurmedicin

Njurmott. / Dialysavd.plan 4

PDplan 6

Entré Dialys &

Barnakut

Kir. 17 pt.plan 5

Vuxenpsykiatri

PatienthotellRec. / matsal

Administration &försörjning

Ambulans-hall

Reumamott. Arbetsterapi

till Rehabiliteringscenter

52 5 februari 2009



Entréer

Huvudentrén förstärker sin ställning som nod. Vid utbyggnaden mot öster kompletteras den av en ny allmän entré i Kustgatans östra del för patienter till dialysen och anländande från järnvägsstationen. Entren till barnakuten bör ses över och ev. flyttas för att garantera en god tillgänglighet.

Sjuktransporter kommer sannolikt att öka i omfattning och det är viktigt att bevara en egen entré för denna verksamhet. Dels för att minska trafiktrycket vid huvudentrén, men även för att värna berörda patienters integritet. Entrén måste vara väderskyddad och i anslutning ska finnas ytor för patienter som väntar på bårbil, ambulans eller färdtjänst. I samband med ev. utbyggnad för psykatrin bör denna funktion ses över.

5 februari 2009 53


Akutmottagning & ambulanshall

Akutmottagningen växer in på nuvarande medicinmottagningen vilket ger utrymme för en säkrare och effektivare entré- och bedöm-ningsfunktion.

Ambulanshallen får ökad kapacitet och ett nytt saneringsrum genom en breddning mot heli-kopterplattan.

AVA - Akutvårdsavdelning

Vårdplatser frigörs genom att kirurgens AVA platser flyttas till en nyskapad kirurgisk inter-mediäravdelning på plan 5.

Medicinmottagning

Mottagningen får ersättningslokaler för den yta som akutmottagningen utnyttjar och ett lokaltillskott i anslutning till njurmedicin i den östra tillbyggnaden.

Bristen på arbetsplatser/expeditionsutrymme inom Vo Medicin som helhet löses genom om-flyttningar inom den totalt tillförda ytan.


Mottagning och blod- resp. peritonealdialys samlas i nya lokaler i anslutning till entréer och medicinmottagningen. Avdelningens mediaför-sörjning placeras i plan 2.

Infektionsmedicin

Infektion får tillgång till ytterligare rum då BB mottagningen flyttar till plan 4. Ytterligare be-hov löses genom utnyttjade av lokaler utanför nuvarande enhet.


I den västra tillbyggnaden samlas mottagning-arna för rehab.medicin, reumatologi, geriatrik, logopeder och kuratorer tillsammans med neurologimottagningen och arbetsterapin. I samma plan finns redan sjukgymnastik/hydro-terapin som får sina lokalbrister lösta genom att utnyttja lokaler i tillbyggnaden.

Ortopedmottagning

Ortopedmottagningen utökas med nuvarande reumatologimottagningens lokaler.

Vuxenpsykiatri

Verksamhetens behov av nya lokaler för mot-tagning och slutenvård tillfredsställs genom en tillbyggnad mot nordväst och ombyggnad av befintliga lokaler. Härmed kan också den akuta och elektiva vården separeras. Omfattningen påverkar inte övriga sjukhuset.

Patienthotell

Fortsatt utredning ska göras av patienthotellet. Med en bemanning med medicinsk kompetens kan ytterligare en vårdnivå på sjukhuset skapas. En egen receptionen i entréplan med anslut-ning till en ny restarurang/matsal. Enligt patientinventeringen (se separat dokument) kan antal rum behöva ökas från 40 till 60.

Försörjningsbyggnaden

En tillbyggnad av försörjningsbyggnaden ger erforderliga ytor för godshantering och kostför-sörjning.

Sjukhusets driftsrelaterade administration sam-las i den utökade försörjningsbyggnaden.

Behov av mer yta


Opererande spec.

Medicin

Diagnostik

Vuxenpsykiatri

Ospec. division

Allmän service

Drift

AB

C

DE

F

G

H

I

K

Vuxenpsyk.

mott.

Barnpsyk.

Barnpsyk.

Barnmed.

Klin. Baktlab.

Klin. Kem.lab

Cyt/pat.lab

Vårdplatser

Avd. 49Gyn

Mammo-grafi

Nukl.med.

Klin.fys.

0 10 20 30 m

Kansli

Vårdplatser

Vårdplatser

Vår

dp

lats

er

Röntgen / bilddiagnostik

Jour

rum

Smittskydd/hygientill försörjningsbyggnad

Vårdplatser

PM/PCIlab.

Dialysavdelning till plan 3

Vuxenpsykiatri

Rehabcente

r

motta

gningar

Hjärtmedicinskt center

Geriatrisk mottagningtill Rehabiliteringscenter

54 5 februari 2009



Hjärtmedicinsktcentrum

Kardiologimottagningen flyttas och placeras i anslutning till PCI lab. Här finns även plats för de utredningsplatser som idag ligger på avdel-ning 46. Utredningsplatserna kan vid behov samordnas med verksamheten på intilliggande vårdavdelning, t. ex avseende tillgång till avdel-ningskök.

Kardiologin får ytterligare 5 vårdplatser i an-slutning till det Hjärtmedicinskacentret vilket minskar behovet att fördela patienter på övriga medicinska slutenvårdsenheter.

Laboratoriemedicin

Laboratoriemedicin växer in på nuvarande ge-riatriska mottagningen som flyttas till Rehab-centret.

Röntgen/bilddiagnostik

Bilddiagnostik får växa in på nuvarande geriatriska mottagningen. I anslutningen mot hjärtcentrum byggs ytterligare ett PCI lab som får goda samband med såväl röntgen, akuten som hjärtkompetens.

Gynekologiska vårdplatser

Vårdplatserna flyttas till nuvarande avd 46/47 eller ut i den östra tillbyggnaden.


Patienthotellets lokaler kan byggas om för mot-tagningar. Placeringen i anslutning till sluten-vården ger ökade möjligheter för samverkan och väl placerade lokaler för dagsjukvård.I övrigt se ”Plan 3 - ny disposition”

Jourrum

Nya jourrum placeras i nuvarande Vårdhygiens lokaler vilket frigör rum på patienthotellet.

Vuxenpsykiatri

Se ”Plan 3 - ny disposition”

Behov av mer yta


Opererande spec.

Medicin

Diagnostik

Vuxenpsykiatri

Ospec. division

Allmän service

Drift

AB

C

DE

F

G

K

I H

pre-/post-op

Förlo

ssnin

g

Avd 56Barn IVAPatie

nthote

ll

Avd 55BBGyn.mott.Hörcentral

IVA

Akutexp.

Kir.mott.

Endoskopi

Operation

Dagkirurgi

ÖNH

Exp.

Avd. 54

Kirurgi

UVA

Kir. exp.

0 10 20 30 m

Jour-/personalrum

Op.

Vårdplatser

Vårdplatser

Vårdplatser

Sterilcentral

Patienth

otell

Kir.exp.

BB mott

Cytostatikamott.till plan 6

Urolo

gmott.

frånplan 3

5 februari 2009 55



Operationsavdelning

Verksamheten får ökad yta vilket är en för-utsättning för att effektivisera patientflödet genom avdelningen. Den ökade ytan gör det också möjligt att bygga en större operationssal.

Sterilcentral

Sterilteknik flyttas till nya större lokaler som kan anpassas till myndighetskrav och ökade volymer.

Kvinnosjukvården

Gyn.mottagningen växer in på nuvarande urologmottagningen och lämnar utrymme för att ge BB-mottagningen lokaler i anslutning till förlossningen och BB/neonatal.

Kirurgimottagning

Mer expeditionsutrymme skapas i anslutning till kirurgens slutenvårdsplatser.

Patienthotell


Behov av mer yta


Opererande spec.

Medicin

Diagnostik

Vuxenpsykiatri

Ospec. division

Allmän service

Drift

AB

C

DE

F

KSju

khuskyrk

an

Ögon-mott.

Ögon/käk op.

Käkkir.Sjh. tandv.

0 10 20 30 m

Logoped/kuratortill rehabiliterings-

center

Patienth

otell

Vårdavdelning

Vårdavdelning

Vårdavdelning

56 5 februari 2009



Cytostatikamottagning

De polikliniska cytostatikaenheterna samlas i en gemensam mottagning i anslutning till annan dagsjukvård och slutenvården. Verksam-heten får mer ändamålsenliga lokaler och blir effektivare samtidigt som slutenvården får en mer sammanhållen lokalyta.

Ögonmottagning

Mottagningen får en utökad lokalyta vilket ger nödvändigt utrymme för större och bättre väntrum, inkl. separering av barn, samt fler undersökningsrum.

Käkkirurgi/Sjh.tandvård

Utökning av lokalyta för bl.a. narkostandvår-den uppnås genom ögonmottagningens för-skjutning och ökade lokalyta.

Sjukhuskyrkan

Verksamheten får fler samtals-/arbetsrum i till-byggnadens anslutning till nuvarande lokaler

Patienthotell


5 februari 2009 57


ALTERNATIV 2Separata två teamarbetsplatserELLER 1 teamarbetsplats+ grupprum (- 1 vårdplats)

ALTERNATIV 3Nuvarande expeditionanvänds av två grupper

ALTERNATIV 1Gemensam expeditionanvänds av två team

Nuvarande: 10 platser Cytostatikabeh.ALTERNATIV 1 - Enhet med 8 vårdplatserALTERNATIV 2 - Kirurgexp.

7 platser

Läkarsekr. mm.Nattbemanning

Personalrum7 platser

Team-expedition

7 platser

7 platser

7 platser

7 platser7-8 platser

Team-expedition

Läkarsekr. mm.Nattbemanning

Personalrum

Förändring av vårdavdelningar

Slutenvårdsplatserna i de västra vårdflyglarna har ur de flesta aspekter god standard. Det är dock brist på dokumentationsplatser och personalrum vilket i dagsläget lösts genom att utnyttja ej belagda vårdrum. En mindre ombyggnad kommer, i kombination med att dagvård flyttas till centren för hjärtsjukvård, njurmedicin resp. cytostatika, att frigöra vårdrum och göra vårdavdelningarna bättre anpassade för framtidens slutenvård.

Personalrum

I varje knutpunkt placeras en reception, med plats för sekreterare, och ett personalrum för de närmaste 3-4 vårdenheterna.

Teamexpeditioner

I varje vårdenhet om 7-8 patienter etableras en teamexpedition för det dagliga arbetet med ut-rymme för omvårdnadsdokumentation, samtal och rond nära patienten. Detta minskar avstån-den för personalen och ökar flexibiliteten inom varje våningsplan.



Ombyggnad för utbildningscenter i plan 2 - förslag

Utbildningscenter

Sjukhusets samlade forskning och utveckling, samt utbildningslokaler får ett centralt läge i plan 2.

Ytan får en kombination av enskilda kontors-rum, kontorslandskap och möteslokaler av olika storlek. Detaljutformning genomförs i samband med projektering. Bland använd-ningsområden som lokalerna skall anpassas till finns arbetsplatser och undervisningsrum för 60 läkarstudenter och ca 150 studenter från andra utbildningar, lokaler för sjukhusets AT-läkare, utrymme för internundervisning, t. ex HLR och utbildningsadministration.

KOPIERING

FRD

GÅRD

KORRIDOR

HISSBIBLIOTEK

UNDERVISNING / MÖTEN

60 arbetsplatser PAUSRUM

GRUPP-RUM

SKRIVARE

GRUPP-RUM

POSTFACK MM.EXPEDITIONER/MÖTEN

LÄNSTEKNIK

EXPEDITIONER/MÖTEN

LÄNSTEKNIK

De större utbildningssalarna och biblioteket görs tillgängliga direkt från allmän korridor och kan därmed samutnyttjas med övriga verksam-het på sjukhuset. Här bör finnas tillgång till videokonferens och andra verktyg för distans-undervisning.

5 februari 2009 59


Etappindelning

Om- och tillbyggnaderna ska om möjligt ge-nomföras så att provisorier undviks och verk-samheter inte behöver flyttas flera gånger.

I vidstående projektplan har etapper angivits. Projekten är indelade efter verksamheter och deras krav på lokalförändringar. Mest angelägna åtgärderna är redovisade längst till vänster. Där-efter är etapperna förskjutna horisontellt. Detta innebär att etapper till vänster måste genom-föras först. I de flesta fall är detta föranlett av att en verksamhet måste flytta för att tomställa lokaler. Flera projekt har angivits med möjlig start vid tidpunkt 0. Detta innebär att det inte krävs andra ombyggnader innan projektet kan starta. Projektstart är beroende av finansiering och politiska beslut vilket fattas för varje enskilt projekt innan igångsättning. Flera projekt kan bedrivas parallellt, men detta ställer högre krav på hur vården kan bedrivas under tiden och på resurser inom landsting och sjukvården att administrera genomförandet.

ETAPPINDELNING / KOSTNADSUPPSKATTNING ÅR 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Tillbyggnader Plan kostnad

A Om- och tillbyggnad av försörjningsbyggnad .3-4 10 milj

jlim1Rivning av barack med bl.a telefonväxel

B Om- och tillbyggnad av psykiatri .2-5 50 milj

C/ F Tillbyggnad väster - rehabcenter, patienthotell .3- 150 miljOmb. städ mm och f.d. rehabmott, till utbildningslokaler 2 10 milj

jlim46Ombyggnad f.d. mottagningjlim74Ombyggnad f.d. mottagningjlim23Ombyggnad f.d. mottagningjlim54Ombyggnad f.d. mottagningjlim55Ombyggnad f.d. mottagning

D Tillbyggnad ambulanshall, saneringsrum 4 milj

E Tillbyggnad öster - dialys, hjärtcentrum m fl .2-5 132 milj

jlim94Ombyggnad f.d. mottagning






jlim24Ombyggnad till jourrumjlim65Omb. nuv. sterilcentral till hybridsal

G Nybyggnad av hangar för helikopter inkl markarb. 5 milj

Anpassningar av vårdavdelningar .3-6 12 milj

Varje del av en pil motsvarar ett år. Tiden inkluderar projektering, upphandling och entreprenad.Kostnadsuppskattningen inkluderar utrustnings kostnader som motsvarande att hälften av utrustningen nyanskaffas.Kostnaderna inkluderar inte kostnaderna för vården att deltaga i utvecklingsarbetet.Total investeringsbehov per år under 10 år ca 43 milj

Vid detaljplanering kan en justering och even-tuell uppdelning av etapperna bli nödvändig.

Entreprenadtiden föregås av planering och projektering.

Evakueringens genomförande är beroende på vilka vakanta lokaler inom landstinget som kan nyttjas.

Kostnadsuppskattning avser priser i 2008 års prisnivå. Efter utredning och projektering kan kostnaden komma att justeras.

Omflyttningar och evakueringar

Då utbildningscentrum är prioriterat föreslås att detta projekt genomföras genom att mot-tagningen för Rehabmedicin flyttar till provi-soriska lokaler, med mindre anpassningar, på plan fyra. Det är föreslaget att patienthotellets lokaler i detta plan utnyttjas tillsammans med del av vårdavdelning fram till trapphus A. Kon-sekvenser är att patienthotellet minskar antal platser eller att några hotellgäster hänvisas till annat boende. De palliativa vårdplatserna måste också flyttas.

60 5 februari 2009


Sunderby sjukhus

BILAGORNuvarande lokaldisposition och behov

Fastighetstekniska anläggningarHistorik

Alternativstudier

Logistikutredning (separat dokument)Patientinventering (separat dokument)

62 5 februari 2009

Utvecklingsplan - Sunderby sjukhusBILAGA - Nuvarande disposition

KU

STG

ATA

N

Rum för stillhet avd. Medicin

Patienthotell avd. Kirurgi

Patienthotell avd. Reuma / Rehab

avd. OrtopediApotek / Restaurang Sjukgym.

Fjärrvärme

Kurator / LogopedÖgonmott. / Käkkir.

Kir.mott. / Endoskopi / IVAC-op / Dagkir / ÖNH

Kem. & bakt. lab / Ger.mott. /MammoKlin.fys. / Röntgen / avd. Gyn / Dialys

Reuma. & ortop. mott. / Arbetsterapi / OTAKonferens / AVA / Akutmott. / Med.mott.

Tryckkammare / Med.rehab.mottLänstekn. / Städcentral / Omkl. / Drift

6.

5.

4.

3.

2.

1. Rörkulvert

INLA

ND

SG

ATA

N

Förlossning / BB / neonatalGyn- & urologmott. / Hörcentral

avd. Barn / BUPHjärtmed. /HIA

Barnmott. / Habilit. / NEPInfektioion mott/avd

Omkl.

BC

DE

F

A

G

H

I

K

Omkl.

Omkl.

Omkl.

Om

kl.

Omkl.

Omkl.

Omkl.

Omkl.

Omkl.

Frisk-vård

Samlings-sal Tryck-

kammare

Omkl.

Avfall

Avfall

Omkl.Kyl-central

Teknisk

försö

rjnin

g

Avfall

Bygg-förråd

Plagg-automat

Foto

Datasal

Omkl.

Server-hall

Omkl.

Tekniskförsörjning

Avfall

Länsteknik

Rehab. mott

IT-förråd

Fläkt

Förb.Strålbeh.

Plagg-automat

Avfall

Provisoriskt b

ygg

förråd

Avfall

Frd.Apotek

Fjärr-värme

Kyl-central

Avfall

Städ-central

Omkl.

Omkl.

Förråd

El-transf.

Disponibelt ~500 m2

0 10 20 30 m

5 februari 2009 63

Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus BILAGA - Nuvarande disposition

Nuvarande lokaldisposition

Behov av mer yta


Opererande spec.

Medicin

Diagnostik

Vuxenpsykiatri

Ospec. division

Allmän service

Drift

Lokaldisposition - plan 2

Kulvertplan rymmer framförallt teknik, förråd och omklädningsrum. Oinredda utrymmen finns tillgängliga i mörka delar. Den södra innergården är helt utgrävd vilket ger dagsljusbelysta lokaler.

Rehabmedicinsk. mott. ~475 m2

Mottagningen för Med.rehab är trång. Det saknas framförallt mötesutrymmen för personal såväl som patientgrupper. Kulvert-plan är olämpligt för patientverksamhet.

Strålbehandling ~170 m2

Lokalerna är förberedda för strålbehandling men utan utrustning. Om denna verk-samhet ska bedrivas i framtiden kommer ytterligare lokaler sannolikt att behövas.

Länsteknik

Länsteknik, dvs landstingets avdelningar för IT och medicinsk teknik (MT) finns samlade på sjukhuset, delvis i provisoriska lokaler. Behov av en kraftig utökning av lokalytan.

Städcentral ~220 m2

Städcentralens pausrum är för litet för nu-varande bemanning.

64 5 februari 2009


Arbetsterapi ~440 m2

Personalutrymmen saknas.

Reumamott. ~450 m2

Väntrum mm. delas med ortopedmott. Rehab/reumas övriga verksamhet är spridd till plan 2, 4 och 6.

Medicinmottagning ~2 600 m2

Hud- och könssjukd. ~380 m2

Behov av ytterligare arbetsplatser.

Infektionsmedicin inkl. avd 35 ~1 350 m2

20 vårdplatser. Verksamheten har behov av fler undersöknings/behandlingsrum, rum för team-arbete och undervisning samt expeditioner.

Barnmedicin ~2 300 m2

Barnmedicin har inga planpåverkande lokalbe-hov.

Obduktion/bårhus ~300 m2

Behov av större kapacitet i kylrum.

Vuxenpsykiatri ~1 000 m2

Vuxenpsykatrin har en ökande verksamhet, som dock har begränsad påverkan på sjukhusets övriga disposition. Framtida lokalbehov:

10 nya expeditioner för den ökande mottag-ningen och ca 4 arbetsrum och ett mötesrum för forskning.

Större behandlingsrum för nuvarande ECT och tillkommande utrustning.

Aktivitetsrum kopplade till avdelningarna.

Entréfunktioner och försörjning Se sidan 38-39.

•

•

•

Plan 3 - lokaldisposition

Akutmottagning ~1 350 m2

Patientflödet väntas öka, även av allvarligt sjuka/trauma patienter. Diskussioner rörande införande av triage och/eller akutläkare pågår. Krav på omdisponering och utökning av lokaly-tan för ökad funktionalitet och säkerhet. Intag-ningsrum för smittsamma patienter saknas.

Ambulanshallen är vid vissa tider full och om-lastning av patienter får utföras utomhus.

AVA - Akutvårdsavd, ~770 m2

26 vpl (kir: 16, ortop: 4, med: 7) av 28. Medicin behöver ytterligare 6-8 platser vilket innebär behov av större yta för AVA alt. föränd-rat nyttjande av de nuvarande platserna.

Ortopedi Ortop. mottagning ~720 m2

OTA - Ortopedteknisk avd. ~360 m2

Verksamheten beräknas öka ur alla aspekter; ökad mottagningsverksamhet, mer dagkirurgi och ökat behov av vårdplatser. Mottagningen har för få expeditioner och undersökningsrum. Väntrum delas med Reuma.mott.

Avd 31 , Ortopedi ~1 900 m2

43 vpl nyttjas (av 44). För små och få personal-utrymmen. Förråd för hjälpmedel saknas. Plats för undervisning och utbildning saknas.

Sjukgymnastik /Hydroterapi ~1 380 m2

Sjukgymnastikens omklädningsrum är trånga och inte anpassade för patienter med följesla-gare. För små uppställningsytor för besökarnas hjälpmedel. Verksamheten behöver tillgång till mötesrum och videokonferens. Allmän brist på expeditioner/undersökningsrum på olika mottagningar drabbar paramedicin när de har mottagning där.

BC

DE

F

A

G

H

K

I

Avd. 31Ortopedi

Avd. 32Vuxenpsyk.

AVA

Ambulans

Akutmott.

Avd. 35Infektion

Med. exp.Medicinmott.

Arbets-terapi

Ortoped mott


Reuma mott.

Avd. 31Ortopedi

Café /Restaurang

HUVUDENTRÈNEP

Lek-terapi


Psykakut

Ob

du

ktion

Apotek

Kiosk

Info

Gard-erob

Bib

liotek

Konferens-centrum

Kök

Driftcentral

Fastighetsservice

Gods-hantering

OTA

Infektionsmott.

EntréBarnakut

Entré Psykakut


BBmott.

Skola /gymnastik

Östraentrén

Norraentrén

Kök

Hudmott.

EntréAkutmott

Vänt-ru

m

0 10 20 30 m

5 februari 2009 65


KU

STG

ATA

N





Fjärrvärme






6.

5.

4.

3.

2.

1. Rörkulvert

INLA

ND

SG

ATA

N




Omkl.

Behov av mer yta


Opererande spec.

Medicin

Diagnostik

Vuxenpsykiatri

Ospec. division

Allmän service

Drift

66 5 februari 2009


Hjärtmedicin totalt ~1 260 m2

Avd. 46 , 19 vpl ~840 m2 Avd. 47- HIA, 6 vpl ~300 m2 PCI mott., 5 vpl. ~120 m2

Hjärtmedicin har en stadig ökning av patien-tantalet. Framförallt ökar lokalbehovet för behandling av patienter med avancerad hjärt-svikt och coronarutredningar. En fördubbling av antalet utredningsplatser till totalt 10 behövs, fler expeditioner. samt ytterligare ett kateterise-ringslab (se Röntgen) gärna i kombination med operationssal för inläggning av pacemaker. Plats för undervisning och utbildning saknas.

Fler vårdplatser, totalt 24, med specialistkom-petens för hjärtpatienter behövs. I dagsläget ligger hjärtpatienter spridda över sjukhuset. Personalrum behövs i anslutning till vårdavdel-ningen.

Möjlighet för samordning - ett ”hjärtcentrum”- med andra specialiteter inom onkologi/strål-ning och/eller hjärta-kärl.

Vo Barnmedicin ~2 000 m2

18 vpl nyttjas (av 18). Barnmedicin har inga planpåverkande behov.

Geriatrisk mott. ~470 m2

Vårdavd 41/42/43, rehab ~3 200 m2

61 vpl nyttjas (av 74)

Avd. 49, gyn. ~820 m2

15 vpl nyttjas (av 20). Avdelningen är primärt för patienter med gynekologiska besvär, men har även avlastningsplatser för BB (avd. 55).

Vuxenpsykiatri ~1 000 m2

24 vårdplatser

Patienthotell 21 rum


Laboratoriemedicin ~2 600 m2

Avdelningen för patologi och cytologi har ökande provmängder och behöver tillgång till ny teknik. Av detta följer ett behov av lokalyta för personal och ny utrustning.

Radiologi ~2 800 m2

Ny teknik och en ständig ökning av diagnos-tikmöjligheter gör att verksamheten ökar sitt samarbete med samtliga andra enheter. Stora delar av den tekniska utrustningen kommer att behöva bytas ut inom de närmaste åren. Avdel-ningen behöver nya lokaler för MR och tillgång till två op.salar med röntgen/genomlysning varav helst en hybridsal (placerad på operation se ”Operation”). Ser ett framtida scenario med ett länsuppdrag för pacemakerverksamhet och ökad PCI verksamhet.

Klin. fysiologi/nukleärmed. ~ 670 m2

Området Klinisk fysiologi blir allt mer teknik-tätt och undersökningsrummen är trånga redan idag, det bör dock kunna lösas inom ramen för nuvarande verksamhetsytor.

Njurmedicin totalt ~660 m2

Dialysavd, 13 platser ~440 m2

Njurmed.mott, ~215 m2

Patientantalet ökar stadigt. Dialysavdelningen har mycket trångt, främst saknas förrådsut-rymmen vilket medför att korridorerna fylls med material och hjälpmedel. HD patienterna besöker avdelningen 2-3 ggr/vecka och kommer ofta med färdtjänst/sjuktransport. Verksam-heten behöver större lokaler för PD-mottag-ningen, idag placerad på avd 61, och utrymmen för ev. själv-/hemdialysverksamhet. En planerad installation av central distribution av dialyslös-ning kommer att ”bygga fast” dialysavdelningen ytterligare.

AB

C

DE

F

G

H

I

K

Avd. 43Rehab.

Vuxenpsyk.

mott.

Dialysavd.

Avd. 42Rehab.

Barnpsyk.

Avd. 45

Barnpsyk.

Fackexp.

SmittskyddHygien

Patienth

otell

Avd. 44 Barnmed.

Avd. 46 Hjärtmed.

Avd. 47 HIA

Klin. Baktlab.

Klin. Kem.lab

Cyt/pat.lab

Geriatrisk mott.

Avd. 41Rehab.

Röntgen

Avd. 49Gyn

Mammo-grafi

Nukl.med.

Klin.fys.

0 10 20 30 m

Kansli

Njurmed.mott.

PCImott.

5 februari 2009 67


KU

STG

ATA

N





Fjärrvärme






6.

5.

4.

3.

2.

1. Rörkulvert

INLA

ND

SG

ATA

N




Omkl.

Behov av mer yta


Opererande spec.

Medicin

Diagnostik

Vuxenpsykiatri

Ospec. division

Allmän service

Drift




Operation inkl. Sterilcentral ~270 m2

15 operationsrum. Samverkan med hjärtsjuk-vården blir allt större. Behov av en ”hybridsal” för t.ex. interventionsangio (~100 kvm) liksom ett op.rum för inläggning av pacemaker. Flera specialiteter vill separera flödena för akut-, elektiv resp. dagkirurgi för att öka effektivite-ten. Lokalerna är utformade för separata flö-den, men det har inte testats i full skala. Mellan akuthissarna och post-op finns en operationssal som inte är utrustad. En ökat externt uppdrag för sterilcentralen medför behov av utökade lokalytor.

IVA / Post-op ~960 m2

IVA: 6 vpl, Post-op:14 vpl, Post-op: 20 vpl. Beror på uppdragets utformning, framförallt hur länets hjärtsjukvård i sin helhet utformas. Möjligt att skapa en intermediär IVA enhet i IVA B modulen för att minska antalet återin-läggningar. Arbetsmiljön på post-op behöver förbättras.

Endoskopi ~600 m2

Framtida ökning av verksamheten kan lösas med schemaläggning.

Kir. mottagning & exp. ~1 450 m2

Kirurgmottagningen kan lösa framtida lokalbe-hov med schemaläggning.

ÖNH totalt ~1 000 m2 Mottagning ~520 m2 Hörcentral ~500 m2

Små förändringar i patientflödet så länge länets övriga mottagningar har bibehållen verksamhet. En ökning av verksamheten vid hörcentralen förutses. Mottagningen har viss brist på expe-ditioner och undersökningsrum, samt dusch för patienter. Enheten ser stora logistiska och medicinska fördelar i en samlokalisering med käkkirurgin och ögon.

Gynekologi/Urologimott. ~900 m2

Väntrum m.m. delas av urologi- och gyn.mot-tagningen. Mottagningarna har mycket trångt. Gyn.mott. väntas öka ytterligare p.g.a. ökat an-tal äldre och ev. en förskjutning mot SY inom länet för vissa diagnoser.

Avd. 55/56, BB/Förlossning ~2 000 m2

BB: 25 vpl nyttjas (av 26) Förlossning: 7 förlossningsrum

Förbättrade möjligheter till fosterdiagnostik kommer att medföra en viss ökning av specia-listmödravården. Viss ökning av expeditionsut-rymmen, beroende av hur framtidens specialist-bemanning på länsdelssjukhusen löses. I övrigt inga större förändringar i någon riktning.

Förlossningen måste ligga i nära anslutning till operation där akuta snitt genomförs. Avd 49 bör fortsatt ligga i nära BB/förlossningen, då den används som expansionsutrymme vid överbeläggning.

Vårdavd 51/52/53, kirurgi ~3 200 m2

60 vpl nyttjas (av 74). Tillgången på personal-rum och dokumentationsplatser på avdelning-arna måste lösas på så sätt att alla de befintliga vårdrummen framtiden kan användas som vård-platser. Har på sikt ett behov av totalt 12 (inkl. de 7 som idag finns i konverterade vårdrum) expeditioner med möjlighet till avskildhet och telefonuppföljning av patienter. Plats för un-dervisning och utbildning saknas.

Vårdavd 54, kirurgi ~280 m2

Dagvårdsavdelning, 9 platser. Poliklinisk cytostatikabehandling.

Patienthotell 19 rum och dagrum.

AB

C

DE

F

G

K

I H

Avd. 53Kirurgi

pre-/post-op

Avd. 52Kirurgi

Förlo

ssnin

g

Avd 56Barn IVAPatie

nthote

ll

Avd 55BBGyn.mott.Hörcentral

IVA

Akutsjv. exp.

Kir.mott.

Endoskopi

Avd. 51Kirurgi

Operation

Dagkirurgi

ÖNH

Exp.

Avd. 54

Kirurgi

UVA

Steril-central

Kir. exp.

0 10 20 30 m

Jour-/personalrum

Operation

Urologimott.

Op.

5 februari 2009 69


KU

STG

ATA

N





Fjärrvärme






6.

5.

4.

3.

2.

1. Rörkulvert

INLA

ND

SG

ATA

N




Omkl.

Behov av mer yta


Opererande spec.

Medicin

Diagnostik

Vuxenpsykiatri

Ospec. division

Allmän service

Drift

70 5 februari 2009



Ögonmottagning ~760 m2

Mottagningen har sjukhusets största mottag-ningsverksamhet, totalt ca 25 000 besök/år. Antalet besök tros öka ytterligare främst p.g.a en ny patientgrupp, patienter med AMD (åldersförändringar på gula fläcken). Enbart denna patientgrupp kommer innebära ytterli-gare 5-6 000 besök/år.

Mottagningen behöver större utrymmen och förbättrad logistik inom mottagning och ope-ration;

Större väntrum och bättre reception för att klara ökande patientflöden.

Fler undersökningsrum så att dyr utrustning kan samlas till ”funktionsrum” per patientka-tegori och därmed få ökad beläggning.

Lokaler anpassade för teamarbete och tele-fonrådgivning.

Lokaler för fort- och vidareutbildning av läkare.

Samlad barnverksamhet med eget väntrum.

På längre sikt tillgång till mer än dagens två operationssalar.

Ögon/käkop. ~500 m2

4 operationrum För få omklädningsrum för personal.

Käkkirurgi / Sjh. tandvård ~500 m2

Högre bemanning än vad lokalerna dimensio-nerats för. Antalet mottagningsrum är ett hin-der. Många rum har begränsad användbarhet p.g.a avsaknad av dagsljus. Käkkirurgen saknar yta för en väl fungerande narkostandvård.

Enheten ser stora logistiska och medicinska fördelar i en samlokalisering med ÖNH.

•

•

•

•

•

•

Logoped- och Kuratorsmott. ~550 m2

Logopeder och kuratorer har små och för få expeditioner. Framförallt logopedverksamheten beräknas öka då länets verksamhet av rekryte-ringsskäl tenderar att bli allt mer koncentrerad till Sunderby.

Vårdavd. 61/62/63, medicin ~3 200 m2

46 vårdplatser (av 72 förberedda) Befintliga vårdplatser används för dagsjukvård (cytostatika, 5 vpl/ PD träning, 1 vpl/hjälpm.utprovning, 1 vpl), personalrum, expeditioner m.m. Plats för undervisning och utbildning saknas.

SjukhuskyrkanVerksamheten har brist på samtalsrum och expeditioner.

AB

C

DE

F

K

Avd. 63Medicin

Avd. 62Medicin

Sjukhusk

yrkan

Ögon-mott.

Avd. 61Medicin

Ögon/käk op.

Käkkir.Sjh. tandv.

LogopedKurator

Pers

on

al

0 10 20 30 m

5 februari 2009 71


KU

STG

ATA

N





Fjärrvärme






6.

5.

4.

3.

2.

1. Rörkulvert

INLA

ND

SG

ATA

N




Omkl.

Behov av mer yta


Opererande spec.

Medicin

Diagnostik

Vuxenpsykiatri

Ospec. division

Allmän service

Drift

72 5 februari 2009

Utvecklingsplan - Sunderby sjukhusBILAGA - Fastighetstekniska anläggningar

Befintliga teknikutrymmen anses funktionella, men vid framtida ut-/ombyggnader bör det pla-neras för nya utrymmen för ventilation, kyla, el e.t.c.

Teknisk livslängd

Alla tekniska system i Sunderbyn är installerade samtidigt. Det innebär att alla tillhörande kom-ponenter, med vissa undantag, har likvärdig livslängd, vilket medför att behov av kompo-nentbyten kommer inom samma tidsperiod på alla system. Sjukhuset börjar närma sig denna tidsperiod.

Hissar

Sjukhuset har 28 hissar.

Kem.sanering

Kem.saneringen för personer är placerad vid ambulanshallen och transportgång från heli-kopterplatta i by 106 plan 3 del 4.

Terapibad

På sjukhuset finns två bassänger för hydrote-rapi på 87 m3 respektive 67 m3. Bassängerna har skilda reningsanläggningar p.g.a. krav på varierande vattentemperatur och större risk för nedsmutsning av vattnet i bassängen för barn. Till detta finns en ”wet-west” bassäng på 13 m3 som har samma reningsanläggning som den större bassängen.

Bassängerna är vardera dimensionerade för 18 bad/timma vid vattentemp +34,5°C. Idag badar 50 -150 personer/veckan i stora bassängen och det dubbla i lilla.

Vattnet filtreras i trycksandfilter och pH jus-teras med koldioxid. Desinfektion av vattnet utförs med en kombination av väteperoxid och bestrålning med UV-ljus.

Fastighetstekniska anläggningar

Mediaförsörjning

Gas, tappvatten varmt/kallt, värme och sprink-ler har sk. ringmatade system.

Värme

Uppvärmning sker med fjärrvärme från Luleå energi som i dag kan leverera 20 MW. Förbruk-ning i dag är ca 10 MW. Värmeanläggningen består av två fjärrvärmecentraler. Centralerna kan var för sig klara driften för hela sjukhuset men normalt så försörjer en central ungefär hälften av totala behovet. Maximal kapacitet per central är 4500 kW. Anledningen till att två centraler installerats är att sjukhuset ska funge-ra som ett krigssjukhus och att det ur säkerhets-synpunkt krävts detta. Dessutom kan en mobil reservpanna anslutas till färdig dockningssta-tion och vara i full drift efter ca 5-6 timmar.

Kyla

Den totala kyleffekten uppgår till 2,5 MW. Maximalt uttag är idag uppnått och under som-mar/höst ”nödkyls” det med kommunalt vatten för att klara kylbehovet. Vid ny-/ombyggnad som kräver kyla måste kyleffekten utökas.

Idag nyttjas frikyla från Luleälven under tiden oktober till juli, övrig tid körs kylmaskiner. En förstudie är gjort på att ersätta kylmaskiner med snökyla men det är idag inte aktuellt pga. höga investerings- och driftskostnader.

Luftbehandling

Antal luftbehandlingsaggregat är 63 st med ett totalt luftflöde på 220 m3/sek. Samtliga ag-gregat är i s.k. ”hygienutförande” med släta innerytor. Av dessa betjänar 17 st operations-salar varav 3 st operationssalar är försedda med filtertak för renrumsventilation.

Idag är ventilationen max utnyttjad på de flesta aggregat. Vissa aggregat klarar mindre om/till-byggnader. Uppskattningsvis är ventilationen generella nyttjadegrad 90-95%.

5 februari 2009 73

Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus BILAGA - Fastighetstekniska anläggningar

Tappvatten

Tappkallvatten kommer från kommunens vattenverk via två oberoende av varandra serviceledningar. Reservvatten kan tas från egen vattentäkt som via eget ledningsnät kan tappas i tjugo trapphus. Utökat reservvattenssystem är planerat och filter för rening av älvvatten ska installeras i kulvert under by 101. Sjukhusets förbrukning är ca 100 000 m3/år (2007). Vat-tenverket kan leverera 1 000 000 m3/år.

Tappvarmvatten bereds i två fjärrvärmecentra-ler. Utgående vatten är 60° C. Tappvarmvatten kan levereras från respektive central eller från båda, vilket är det normala. Ledningsnätet är uppbyggt så att stillastående vatten undviks. VVC-ledningsnätet är anslutet till respektive tappställe. Allt material i ledningsnätet är s.k. legionellasäkert och ökar ej tillväxten av legio-nellabakterier.

Avjoniserat vatten

Till laboratoriet är kapaciteten 70 l/h och till autoklaver på operation och laboratorier 2 x 75 l/h. Här finns inga kapacitetsproblem idag och autoklaverna klarar sig med 75 l/h, så det finns 100% överkapacitet.

Avlopp

Kapaciteten för pumparna är 65 m3/h (10 920 m3/vecka). Idag pumpas ca 1500 m3/vecka. Från sjukhuset går två separata ledningar till avloppspumpstationen. I ett nödläge går det leda om avloppsvattnet ut på dagvattenled-ningsnätet.

Sprinkler

Sjukhuset är totalsprinklat med undantag av by 108. På befintligt system finns gott om kapa-citet kvar så länge man inte bygger högre och längre bort från sjukhuset, då blir pumparna dimensionerade.

Ånga

Ånga används endast till köket som har en egen ångcentral för detta. Det finns kapacitet kvar för eventuell utbyggnad av kök då pannan idag körs i min.läge.

Gas

Det finns centralgasanläggningar för de medi-cinska gaserna andningsluft, instrumentluft, andningsoxygen och lustgas. Dessutom finns centralgasanläggning för gasol inom laborato-rier och en tryckluftsanläggning för verkstads-luft. Gasanläggningen försörjer ca 850 gasuttag varav 21 st takmonterade försörjningscentraler i operationssalar.

Gasförsörjningen erhålls från en utomhustank för flytande oxygen, gascentralrum med tömnings-centraler för oxygen och lustgas samt en kom-pressorcentral för andnings- och instrumentluft. Det finns dessutom möjlighet till lokal gasför-sörjning av oxygen, lustgas och andningsluft via tryckvakter inom avdelningarna. Gasflaskereserv för instrumentluft finns dock inte.

Kompressorcentralen för medicinsk luft är upp-byggd kring 3 stycken vattensmorda/vattenkylda skruvkompressorer med kapacitet 2 x 4,6 m3/min + 1 x 2,9 m3/min vid 10 bar.

För medicinsk koldioxid installeras en lokal tömningscentral i kirurgiavdelningen med dist-ributionssystem till samtliga operationssalar.

Det finns också en tryckkammare för oxygenbe-handlingar och behandling vid dykolyckor mm. Kammaren ventileras med luft från sjukhusets system för andningsluft men trycksätts från ett eget system med högtryckskompressor och tryckluftstuber.

74 5 februari 2009

Utvecklingsplan - Sunderby sjukhusBILAGA - Fastighetstekniska anläggningar

El

Dagens (2007) förbrukning är ca 2,8 MW när det förbrukas som mest. Sjukhuset matas från två håll och via olika undercentraler. Var och en av matningarna är dimensionerade för att klara hela elförsörjningen till sjukhuset.

Reserkraftanläggningen har en kapacitet på 3,6 MW. Det finns fyra understationer med UPS aggregat. Station 1 är på 200 kVA och nyttjan-degraden är 50%, station 2 är på 250 kVA och nyttjandegrad är 48 %, station 3 är på 250 kVA och nyttjandegrad är 50% och station 4 är på 250 kVA och nyttjandegranden är 52%.

Styr- och övervakning

SÖ systemet är helt datoriserat och har inga begränsningar i hur mycket det kan byggas ut.

Data & tele

Nätet består av en blandning av koppar och optokabel. Idag ser man inga problem om det finns behov att utöka data och telenätet.

Säkerhet

Brand

Det finns ca 5500 rökdetektorer på sjukhuset. Fler centraler kan läggas till om behov uppstår. Ett automatiskt brandlarm är kopplat direkt till SOS.

På ytterområdet finns strategiskt placerade brandposter. I samtliga trapphus finns stigar-ledningar med uttag på varje våning. Inomhus-brandposter finns i normal omfattning och på vissa ställen kompletterade med handbrand-släckare. Vi uttag ur brandpost höjs trycket au-tomatiskt till ca 10 kg för att slippa trycksätta via brandfordon. Kylvattentank och konstgjord sjö kan nyttjas som branddamm.

Passagesystem

På sjukhuset finns ett passagessystem av märket KABA som är baserat på kort och kodsystem. Med detta kan man på ett enkelt sätt tidsstyra och behörighetsbegränsa dörrmiljöer. Det är även kopplat till brandlarm för att dörrar ska öppnas vid eventuell brand. Från dörrmiljöer ex i skalskyddet går det även larm vid inbrotts-försök.

Systemet har inga begränsningar i hur mycket det går att bygga ut, däremot börjar det bli fullt på befintliga kanaler i sjukhuset och vid större till/nybyggnation måste nya kanaler installeras.

Vakter

Idag finns en vakt som måndag till fredag tjänstgör 17:00 – 07:00 samt helgdagar dygnet om. Vakten ronderar sjukhusets alla utrymmen samt är behjälplig på akuten och de psykiatris-ka avdelningarna. Under de sista åren har man sett ett utökat behov av vakt vid akuten och psykiatriska avdelningarna.

Kameraövervakning

Idag finns tre kameror som övervakar parke-ringsplatserna för att minska stölder. Sedan dessa kom på plats har de märkts en påtaglig minskning av inbrott i/stöld av bilar.

Skyddsrum

Det finns 14 skyddsrum med totalt 2 100 platser. Idag finns inga krav på att utöka dessa platser. Kan behöva beaktas vid utbyggnation om antalet anställda och patienter ökar.

5 februari 2009 75

Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus BILAGA - Historik

Garnisionssjukhuset i Boden, 1914

Ännu på 1700-talet var större delen av Norr-land en medicinsk ödemark. Det var först i början av 1900-talet, då malmfälten exploate-rades och den erforderliga järnvägen byggdes, som vårdens utbyggnad med sjukhusbyggnatio-ner blev verklighet för Norrbottens befolkning. Som mest fanns sjukhus i Boden, Luleå, Piteå, Kalix, Haparanda, Gällivare och Kiruna. Gar-nisonssjukhuset i Boden, etablerades i början av 1900-talet i samband med uppbyggnaden av Boden som stor garnisonsort. Det kom att bli länets sjukvårdscentrum och sedermera läns-sjukhus.

1986 - Början till omstrukturering

1986 fastställde landstinget en strukturmodell för de kirurgiska, medicinska och gynekolo-giska verksamhetsområdena. Samarbetet mellan sjukhusen i Boden och Luleå utvecklas, bl.a. sammanfördes de tre nämnda verksamhetsom-rådena under gemensamma klinikledningar.

1989 – Översyn av sjukhusvården

”Hur ska den norrbottniska sjukvården utvecklas för att vi även i framtiden ska få bästa möjliga vård och inte hamna i bakvatten gentemot övriga Sverige?”

Landstinget beslutade i oktober 1989 att se över sjukhusvården i Luleå och Boden. Utre-darna konstaterade: en samlad sjukhusvård till en enhet har de största förutsättningarna att utveckla hög kvalitet och säkerhet i vården, är bäst i fråga om möjligheterna att rekrytera personal och är fördelaktigast för landstingets ekonomi på längre sikt.

1991 – beslut om ett sjukhus

I mars 1991 beslutade landstingsfullmäktige i att det i framtiden ska finnas ett sjukhus i Luleå-Bodenområdet.

1992 – tre placeringsalternativ

Förstudierna fortsatte, nu med personal från olika verksamhetsområden och arkitekt. Slut-satsen blir att för föreslagen omfattning för de olika verksamhetsområdena bör den samman-lagda bruttoarean vara 84 400 m2.

I december 1992 godkändes rapporterna av landstingsfullmäktige som underlag för den avgörande frågan om var sjukhuset skulle placeras. Arbetet med det nya sjukhusets huvudfunktionsprogram påbörjades. Tre olika alternativ studerades: om-/tillbyggnad av Luleå lasarett, om–/tillbyggnad av Centrallasarettet i Boden resp. nybyggnad på Porsön i Luleå.

1993 – beslut om sjukhusets placering

Studier av olika lokaliseringsalternativ redovi-sades i slutrapporten ”Sjukhusets placering”. Utredningsgruppen tycker att ett nybygge är bäst ur sjukvårdssynpunkt men förordar av eko-nomiska skäl att något av sjukhusen byggs om.

I juni 1993 beslutade landstinget att bygga ett nytt sjukhus i Sunderbyn, mellan Luleå och Boden. Det fanns stora meningsskiljaktigheter avseende sjukhusets placering. Sunderbyn blev den kompromiss som kunde samla en majoritet av landstingets ledamöter. Sjukhuset storlek blev beslutad till att omfatta 73 500 m2 brutto-area och fick maximalt kosta 1300 miljoner kr.

Historik

Centrallasarettet i Boden, 1977

76 5 februari 2009

Utvecklingsplan - Sunderby sjukhusBILAGA - Historik

1994 – programarbete, förprojektering

Under 1994 pågick projektering, dels för en upphandling av entreprenör samt för att möj-liggöra en tidig byggstart.

Invigning

Sjukhuset invigdes av drottning Silvia i septem-ber 1999.

Senare ombyggnader

Sedan sjukhuset invigdes har vissa ny- och ombyggnader skett. De viktigaste föränd-ringar som genomförts är tillkomsten av rehab.medicinska mottagningen, samt utökningen av gynekologiska vårdplatser under 2001. För-utom detta har en mängd lokalanpassningar genomförts inne på de olika avdelningarna, t. ex utökning av akutlab på röntgen, patologlab, käkkirurgen, reception/väntrum på ÖNH, samt utökning av psykiatriska vårdplatser. På servicesidan har förändringar som utökning av motorvärmare, yttre belysning och parkeringar, patientväntrum, förrådsutrymmen i kulvertplan samt datahallar och utbildningssalar, om och tillbyggnad av produktionsköket genomförts.

Arkitektgruppens utgångspunkter

Utformningen av akutsjukvården och sam-bandskraven med övriga verksamheter har i hög grad styrt utformningen av hur sjukhuset ska se ut. Största möjliga flexibilitet, med an-passbara byggnader och en stor andel generellt utformade rum, har också varit betydelsefulla utgångspunkter. Samtliga byggnader, oavsett lokaliseringsalternativ, ska vara anpassbara för olika, framtida förändringar.

Anpassbara byggnader

Den medicinska utvecklingen, både verk-samhet och teknik, går så fort att program-förutsättningarna för ett sjukhus hela tiden förändras. Både under planeringen, under byggandet och när byggnaden står färdig. Detta krav ställer stora krav på byggnaden. Den ska vara anpassbar till olika, framtida förändringar Anpassbarhet kan ordnas på tre olika sätt genom att byggnadsstrukturen är generell, flexibel resp. adderbar.

ur ”Förslag till ett gemensamt sjuhus” (930319)

5 februari 2009 77

Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus BILAGA - Alternativstudier

Rehabcentrum

Mottagningarna inom rehab/reuma finns idag fördelade på alla våningsplan, inklusive plan 2 där besökarna korsar försörjningsflödet. Genom att samla verksamheten uppnås tre saker:

Vo Rehab/reuma får en samlad verksamhet med ökade möjligheter till samverkan och samutnyttjande av vissa lokaler.

Neurologimottagningen kan samlokaliseras med rehab/reumas mottagningar med stora möjligheter till samarbete.

Lokaler frigörs på alla våningsplan vilket möjliggör för kvarvarande verksamheter att expandera utan att flytta (ortopedmott, laboratoriemedicin, röntgen och ögonmott.)

Lämpliga lokaler för läkarutbildningen (m.m.) frigörs på plan 2.

•

•

•

•

Alternativ placering 1

Placering i plan 3 med direkt anslutning till sjukgymnastiken. Nuvarande 43 ortopediska slutenvårdplatser flyttas.

Ej förordat alternativ då det medför att sluten-vårdsplatser byggs bort.

Fördelar NackdelarMycket god tillgänglighet för besökare till rehab/reuma.

Mycket bra samband med sjukgymnastik/bassäng och arbetsterapin utan att de flyttas.

Lagom yta.

•

•

•

Kräver att ortopedens 43 vårdplatser kan inrymmas på annat våningsplan.

43 bra vårdplatser byggs bort.

Försämrat samband mellan ortopedens vårdplatser och mottagningen ger behov av fler datorarbetsplatser (= mer yta) på avdelningen.

•

•

•

För ett väl fungerande rehabiliteringscenter bör den samlade mottagningen för rehab/reuma placeras med nära samband till sjukgymnastik/ hydroterapi, arbetsterapi och slutenvårdsplatser.

Samtliga redovisade alternativ har likvärdig genomförandetid, räknat från projekteringsstart till dess rehab/reumas nuvarande mottagnings-lokaler är tillgängliga för andra verksamheter. Jämförelse och urval är främst gjort utifrån perspektivet av vad som i längden är bäst för Sunderby sjukhus totala verksamhet.

Alternativa studier

Mottagningar - ny placering

Sjukgymnastik/ arbetsterapi


Utvecklingsplan - Sunderby sjukhusBILAGA - Alternativstudier


Mottagningarna flyttas till nuvarande vuxen-psykiatrin, 2 plan i byggnad 108 (ca 2 000 kvm).

Ger följdfrågan vart psykiatrin flyttas. Vilket samband önskas mellan somatik och psykiatri. I placeringar utan samband med huvudbygg-naden hur löses samband för försörjning och personal.


Placering på nuvarande avdelning 41(rehab.medicin) och i patienthotellets lokaler på plan 4 (ca 1 800 kvm)

Ej förordat alternativ då det medför att sluten-vårdsplatser byggs bort.

Fördelar NackdelarBra, vertikalt, samband med sj.gym, sämre med arbetsterapin.

Bäst möjlighet till snabb, permanent, lösning för Rehabmed. vilket ger snabb lösning för utbildningsplatserna.

Sambandet ortopedens mott. – vårdplatser bibehålls

Lagom yta.

•

•

•

•

Bra vårdplatser byggs bort.

Kräver omlokalisering av rehab vårdplatser.

Tillbyggnaden för patienthotellet blir större jfr. övriga alternativ för att kompen-sera för förlorade platser på patienthotellet.

•

•

•

Fördelar Nackdelar Lagom yta för Rehabcenter

Sambandet mellan ortopedens mottagning och vårdplatser bibehålls.

Psykiatrin får helt ny byggnad anpassad för dagens behov.

•

•

•

Mottagningar långt från huvudentrén.

Sämre samband med sjukgymnastik och arbetsterapi jfr. övriga alternativ.

Större nybyggnad för psykiatrin.

•

•

•







5 februari 2009 79



Nybyggnad vid en expansion mot väster - västra Kustgatan.

Förordat alternativ

Fördelar NackdelarSambandet ortopedmott. – vårdplatser bibehålls

Nyproduktion för rehab ger minsta stör-ning för sjukhusets verksamhet.

Ingen teoretisk ytbegränsning, möjligt att t. ex flytta med arbetsterapin för att lämna denna yta till annan verksamhet.

Utnyttjar sjukhusets främsta expansions-möjlighet. Möjligt att i framtiden fortsätta bygga längs den nya gatan.

•

•

•

•

Ingrepp i sjukhusparken.

Sämre samband med sjukgymnastik/terapi-bad med dessa i nuvarande läge.

•

•

359 / 337331 / 316359 / 337316 / 294268329Inkl. pat.h

50705050----Nytt Hotell

200202040 pl.40Bef. Hotell

309 / 287281 / 266309 / 287266 / 244268 +7329TOTALT

56 (alt. 48)**56 (alt. 48)**56 (alt. 48)**56 (alt 48)**46+572Avd 61-63

252525252526Avd 55

70 (alt. 63)*70 (alt. 63)*70 (alt. 63)*70 (alt. 63)*6074Avd 51-53

2121212115+220Avd 49

242424241919Avd 46

70 (alt. 63)*4270 (alt. 63)*70 (alt. 63)*6074Avd 41-43

43434304344Avd 31

Alt 4 (Nybyggnad)

Alt 3 (avd 41)

Alt 2 (Psykiatri)

Alt 1 (avd 31)

NyttjadeBef.

359 / 337331 / 316359 / 337316 / 294268329Inkl. pat.h

50705050----Nytt Hotell

200202040 pl.40Bef. Hotell

309 / 287281 / 266309 / 287266 / 244268 +7329TOTALT

56 (alt. 48)**56 (alt. 48)**56 (alt. 48)**56 (alt 48)**46+572Avd 61-63

252525252526Avd 55

70 (alt. 63)*70 (alt. 63)*70 (alt. 63)*70 (alt. 63)*6074Avd 51-53

2121212115+220Avd 49

242424241919Avd 46

70 (alt. 63)*4270 (alt. 63)*70 (alt. 63)*6074Avd 41-43

43434304344Avd 31

Alt 4 (Nybyggnad)

Alt 3 (avd 41)

Alt 2 (Psykiatri)

Alt 1 (avd 31)

NyttjadeBef.

* 10 enheter om 7 pat. - alternativt 9 enheter med en enhet dagsjukv./expeditioner ** 8 enheter om 7 pat. + 2 enheter cytostatika - alternativt 7 enheter med 3 enheter cytostatika/dagvård

Alternativ för Rehabcenter - möjligt antal vårdplatser

�0 5 februari 2009

Utvecklingsplan - Sunderby sjukhusBILAGA - Alternativstudier

Tillbyggnad mot väster

En expansion mot väster kan anslutas i två punkter. I båda lösningarna förutsätts att en passage tas upp på plan 3, med ovanliggande plan intakta.

En lösning med ett läge i linje med Kustga-tan ger bättre förutsättningar för att orientera i sjukhuset. Lösningen medför dock större ingrepp på restaurangen och att parkområdet utanför restaurangen begränsas såväl visuellt som funktionellt.

Som alternativ läggs den västra glasgatan något söder om nuvarande Kustgatan. Lösningen har fördelen att befintliga strukturer påverkas i mindre grad (flyttning av kiosken) och vyn över parken begränsas mindre. Det kan dock invän-das att det ur orienteringssynpunkt är sämre.

Plan 3 - Alternativa anslutningspunkter för tillbygg-nad mot väster.

Apotek

Restaurang

WC

Information

Kiosk

Fördelar NackdelarLiten påverkan på befintlig verksamhet.• Nya glasgatan upplevs som ”bakgata”?

Fler rum utan vädringsmöjlighet.

Svårare jfr. alt. 2 att fortsätta expansionen längs glasgatan.

•

•

•

Fördelar NackdelarBra samband mellan mottagningar och vårdavdelningar.

Naturlig fortsättning med expansion efter påbörjad glasgata.

•

•

Kräver ombyggnad av nuv. patienthotell.

Långt avstånd till nya flygelns ände?

•

•

5 februari 2009 �1


Alternativ 1

Nuvarande patienthotell förlängs (+40 rum). Glasgatan byggs längs med hotellbyggnaden. På motsatt sida av glasgatan placeras en mot-tagningsbyggnad. Total nybyggnadsyta ca 6 000 kvm.

Samlad bedömning Mindre lämplig av de två alternativen. Sämre möjlighet till vidare expansion, riskerar att i större grad uppfattas som ”bakgata”

Alternativ 2

Den nya glasgatan byggs i rät vinkel mot In-landsgatan. Längs med denna byggs en flygel-byggnad parallellt med nuv. patienthotell. På motsatt sida byggs personalmatsal mm. i ett plan. Total nybyggnadsyta ca 6 000 kvm

Samlad bedömning Föreslagen lösning. Bedöms som mer framtids-säker.

Documents

Sunderby sjukhus · Från Landstingsplanens strategiska mål har följande mål definierats för lokalanvändning och -utformning: 1. ... Avdelningarna byggs om för att anpassas