Mål för bostadsbyggande - Kungsbacka kommun · 6 Mål för bostadsbyggande 2014-2020 Mål för bostadsbyggande 2014-2020 7 Beslutade mål och inriktningar Visionen uttalar även

Mål för bostadsbyggande 2014-2020

Antaget av kommunfullmäktige 2014-05-06, §60

2 Mål för bostadsbyggande 2014-2020 Mål för bostadsbyggande 2014-2020 3


Innehåll

Mål för bostadsbyggande 2014-2020

Förord ..........................................................................................5

Beslutade mål och inriktningar ....................................................6

Utvecklingstendenser ...................................................................8

Riktlinjer för framtida bostadspolitik ........................................10Allmänt .................................................................................10Geografisk fördelning ............................................................10Typ av bostäder......................................................................11Definitioner för olika bostadstyper ........................................12

Kommundelarna ........................................................................14Kungsbacka stad ....................................................................14Kullavik tätort .......................................................................16Särö tätort..............................................................................16Onsala tätort ..........................................................................18Vallda tätort ...........................................................................18Anneberg tätort .....................................................................19Fjärås tätort ...........................................................................19Hjälm tätort .........................................................................20Frillesås tätort ........................................................................20Åsa tätort ...............................................................................21


Förord

Bostadspolitiken är en av de allra viktigaste framtidsfrågorna för Kungsbacka kommun. Om bostadsmarknaden ska kunna möta fram-tida krav från bland annat ungdomar, äldre och barnfamiljer krävs en offensiv inriktning från kommunens sida. En snabb expansion kan dock leda till stora och ibland oönskade effek-ter i Kungsbacka.

Den kommunala servicekostymen blir föremål för ständig utbyggnad, ökad miljöbelastning, trängseleffekter, infrastrukturen räcker inte till, planeringsmotståndet hos invånarna ökar etce-tera. Att hitta en balans och avvägning mellan rimlig expansion och sund bostadsmarknad är en framtida nyckelfråga för Kungsbacka kom-mun.

Nytt avstampDetta dokument, Mål för bostadsbyggande 2014-2020, är en revidering av tidigare måldo-kument som antogs 2009. Trots en hög mål-sättning och en djup lågkonjunktur är det min bedömning att kommunen i huvudsak lyckats att uppfylla de bostadspolitiska målsättning-arna från 2009. Nu tar vi ett nytt avstamp med sikte på 2020 med full tillförsikt via detta of-fensiva program.

Kontrollerad tillväxtProgrammet innebär att kommunens utveck-lingstakt bibehålls på en hög nivå. Det årliga tillskottet beräknas uppgå till cirka 500 bostä-

der. Utöver nya bostadsområden sker en fort-satt snabb omvandling i de västra kommun-delarna av fritidshus som via va-saneringen permanentas till årsbostäder. Sammantaget ger denna bostadspolitiska målsättning en årlig befolkningstillväxt på cirka 1000 personer.

En snabbare utvecklingstakt riskerar på längre sikt att leda till oönskade effekter och där-med stora ekonomiska åtaganden för kommu-nen. Bostadsbyggandet är starkt styrande och dimensionerande för många av kommunen verksamheter. Därför är det av yttersta vikt att detta måldokument samordnas med kommu-nens övriga verksamhetsplanering.

Övriga målMed ett högt bostadsbyggande finns goda möjligheter att nå övriga bostadspolitiska mål såsom: en hög andel hyresbostäder i Kungs-backa stad och om möjligt i samtliga tätor-ter, förnyelse och förstärkning av Kungsbacka centrum främst genom projektet Väster om ån, färdigställande av Kollaområdet och utveck-ling av nya stadsdelar intill Hede tågstation i den nordöstra delen av staden, fortsatt satsning på bostadsområden för seniorer samt utveck-ling av trygghetsboenden.

I bilaga redovisas objektsvis samtliga nu kända bostadsprojekt som planeras att starta under perioden 2014-2020.

Per ÖdmanKommunstyrelsens ordförande



Beslutade mål och inriktningar

Visionen uttalar även att den nya bebyggel-sen ska utformas och genomföras mer stadslikt och högre än tidigare. Stadsplaneringen ska präglas av variation med en gestaltning som har en djärv stil och arkitektur. Valfriheten i bostadsutbudet innebär ett byggande med oli-ka upplåtelseformer och bostadsstorlekar.

Stadens centrala delar ska utvecklas så att bo-stadsutbud, miljö, kultur och kommersiellt ut-bud främjas. Planeringsinriktningen kommer således att ha ett särskilt fokus på centrums utveckling.

Kommunövergripande översiktsplanen, ÖP06I augusti 2013 togs beslut om att den kom-munövergripande översiktsplanen från 2006, ÖP06, är aktuell och kommer att gälla fram till ett nytt aktualiseringsbeslut tas under nästa mandatperiod.

Bebyggelseutvecklingen i Kungsbacka kom-mun ska ske i huvudsak längs större viktiga kommunikationsstråk. Sträckningen längs nuvarande pendeltåg och framtida tågtrafik till Åsa och Frillesås är kommunens centrala tillväxtstråk.

Mål för bostadsbyggande är Kungsbackas riktlinjer för bostadsförsörjningen som enligt bostadsförsörjningslagen ska tas fram en gång per mandatperiod. Med riktlinjer för bostads-försörjningen ges kommunen möjlighet att tydliggöra sina ambitioner när det gäller att utveckla boendevillkoren i kommunen.

Vision för Kungsbacka kommun Kommunfullmäktige tog i mitten av förra decennitet ställning till en sammanfattande vision för kommunens verksamhet och utveck-ling. Visionen behandlar till betydande del vårt samhällsbyggande.

Detta målsättningsdokument har visionen som utgångspunkt. Ambitionen är att mål-dokumentet ska tolka och utveckla visionens intentioner för det framtida bostadsbyggandet under perioden fram till 2020.

Visionen uttrycker klart och tydligt att Kungabacka stad ska växa och bli ett mer framträdande nav i kommunens utveckling. Detta innebär att det framtida bostadsbyggan-det i betydande utsträckning ska koncentreras till staden.


I väster och i anslutning till utvecklingsområ-den, begränsas nylokalisering av enstaka hus utanför detaljplanelagt område av särskilda bygglovskriterier. Detta leder till att kommu-nen kan rikta expansionen till utvecklingsom-rådena.

Kungsbacka stad med sitt goda läge vid pen-deln ska växa och förtätas. I östra delarna bör bebyggelseutvecklingen koncentreras till orter med kollektivtrafikförsörjning, så kallade ser-viceorter. En stark kollektivtrafik är grunden för fortsatt utveckling.

Regionalt sammanhangUtöver visionen och översiktsplanen finns ett flertal relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bland annat bostadsförsörjningen och kom-munens utveckling. Utöver Region Hallands regionala utvecklingsplan 2005-2020, Halland – bästa livsplatsen, påverkas Kungsbacka kom-mun i stor grad av Göteborgsregionens (GR) måldokument Hållbar tillväxt (2013) samt Strukturbild för Göteborgsregionen (2008).


tyngd och allt mer ökat sin integrering i Gö-teborgsområdet. Det råder inte längre någon tvekan om att kommunens utveckling är strakt förknippad med regionen.

Omvänt så är det viktigt för regionens ut-veckling att Kungsbacka fortsätter med en kontrollerad expansion och på så sätt bred-dar bostadsutbudet. Även om den nationella och internationella konjunkturen är svag så är befolkningstillväxten fortfarande relativt hög i Göteborgsregionen. Förstärkt regionalt samarbeteFörväntningarna på att Kungsbacka även fort-satt ska ta sitt delansvar för regionens tillväxt kommer förmodligen att öka under de när-maste åren. Kommunen ingår, via GR, i ett planeringssamarbete som syftar till att främja expansion och en gemensam grundsyn på bo-stadsplaneringen. Denna går bland annat ut på att samordna bostadsutbyggnaden vad gäl-ler volym och anpassning till de stora kollek-tivtrafikstråken. GR har som målsättning en årlig befolkningsökning på 10 000 personer per år och ett långsiktigt bostadsbyggande kan generera denna ökningstakt. De nya bostads-områdena ska byggas i enlighet med den stora kollektivsatsningen, K 2020.

Lågkonjunkturen i landet har inneburit att ett redan lågt bostadsbyggande blivit ännu lägre. En mycket besvärande bostadsbrist i landets tillväxtregioner har därmed accentuerats. Bo-stadsföretagens osäkerhet inför framtiden och en restriktiv kreditgivning är troliga förkla-ringar till det senaste årets utveckling. Särskilt drabbat är byggandet av hyresbostäder. För att få lönsamhet i ett projekt med hyresbostäder krävs dels ett betydande eget kapital och en hyresnivå som marknaden i många kommuner inte är beredd att betala. Det nyligen införda bolånetaket har också bidragit till att småhus-byggandet minskat till historiskt låga nivåer.

Boverket anger i sina prognoser ett myck-et lågt nationellt bostadsbyggande under de närmaste åren. Det alltför låga bostadsbyg-gandet kommer således att leda till en fortsatt besvärande bostadsbrist. Detta är en allvar-lig utveckling som får en hämmande effekt i tillväxtregionerna för såväl enskilda personers rörlighet som näringslivets utveckling.

Tillväxt i KungsbackaUr ett regionalt perspektiv tillhör Kungsbacka en av de få kommuner som har haft ett kon-tinuerligt högt bostadsbyggande. Expansio-nen har medfört att Kungsbacka fått en större

Utvecklingstendenser


betydande och naturlig del av kommunens bo-stadsutbyggnad.

Däremot har kommunen inte lyckats komma igång med så kallade trygghetsbostäder. Detta beror på att byggherrarna av olika anledningar inte är intresserade av att utveckla denna bo-endeform. Utvecklingen är densamma i hela landet.

Kommunens bostadsbolag Eksta har dock ny-ligen ansökt om att få bygga det första stor-skaliga trygghetsboendet i kommunen inom Kollaområdet.

Färdigställda bostäder 2013Hyresbostäder 160Hyresbostäder (särskilt boende) 80Bostadsrätter 75Eget ägande 215Totalt färdigställda 2013 530

Efter genomgång av egen statistik och kon-takt med byggherrar bedömer berörda förvalt-ningar att antalet färdigställda bostäder under år 2013 uppgick till 530 bostäder. Antalet färdigställda hyresbostäder var rekordhögt och uppgick till hela 240 bostäder. Denna höga nivå beror på start av Kollaområdet och ett nytt äldreboende i Vallda. Av de 240 hyresbos-täderna utgörs knapp 80 av särskilda boende-former – äldrebostäder samt gruppbostäder. Antalet färdigställda bostäder i bostadsrätts-form var ovanligt lågt, vilket berodde på att kv Sågen inte var fullt färdigt samt ett försenat projekt i Björkris.

Bostadsbestånd Statistiken över kommunens bostadsbestånd är osäker. Efter folk- och bostadsräkningen 1990 är vi hänvisade till en årlig uppräkning som sker av SCB. Tyvärr bygger denna statis-tik på relativt osäkra data. Med viss avrund-ning bedömer vi att kommunen vid årsskif-tet 2013/2014 har drygt 30 000 bostäder. Av dessa upplåts 6 000 med hyresrätt, knappt 3 000 som bostadsrätter och 21 000 är ägda småhus. Vid en nationell jämförelse så har kommunen en hög andel äganderätter.

Uppföljning av tidigare programUnder de senaste fem åren har det i kommu-nen färdigställts 400-500 bostäder i genom-snitt per år. Denna nivå följer i huvudsak de bostadspolitiska målsättningar som kommun-fullmäktige angav i Mål för bostadsbyggande 2009-2015.

Tyvärr är statistiken från SCB inte korrekt utan har hittills kraftigt underskattat det fak-tiska bostadsbyggandet. Felaktigheten beror på att inrapporteringarna från kommunerna inte omfattar samtliga färdigställda bostäder. Detta systematiska fel är nu tillrättat i och med krav på slutbevis vid färdigställande. Statistiken från och med 2014 bedöms därför bli mer kor-rekt än tidigare.

I programmet angavs även målsättningar för byggande av hyresbostäder och så kallade se-niorbostäder. Vi beräknar att det sedan 2009 färdigställts fler än 100 hyresbostäder per år. Programmet angav som mål att bostadsut-byggnaden för Kungsbacka stad ska utgöras av minst en tredjedel hyresbostäder. Detta mål har fått en mycket styrande effekt på plane-ringen för de nya stora bostadsprojekten. För att kunna uppfylla målet har upplägget för ge-nomförandet av projekten delvis varit mycket komplicerat. Resultatet har dock blivit inom ramen för kommunens målsättning. • I Björkris stadsdel, som startade 2009 pla-

neras närmare 40 procent av de 500 bostä-derna som hyresbostäder.

• I Kolla Parkstad som omfattar 1 100 bostä-der planeras cirka 400 hyresbostäder.

• I Tölö ängar, som omfattar drygt 200 bo-städer, med start 2014 är cirka 40 procent hyresbostäder.

• Det stora och mycket viktiga stadsförny-elseprojektet Väster om ån beräknas starta 2014 och innehåller 50 procent hyresbos-täder.

När det gäller seniorbostäder så har flera större projekt färdigställts sedan 2009. Dessutom pågår planering och utbyggnad av nya pro-jekt. Slutsatsen är att seniorbostäder nu är en


i Kungsbacka. Utan attraktiva nya bostads-områden så kommer tillväxten i näringslivet att hämmas. Kungsbacka har kanske de bästa förutsättningarna av alla regionens kommuner att skapa goda bostadsområden. Kommunen har således ett regionalt ansvar att ta i bostads-politiken.

UtbyggnadsvolymDen totala bostadsproduktionen under perio-den fram till 2020 ska i genomsnitt uppgå till 500 bostäder per år. Till denna volym kom-mer ytterligare en permanentning av fritidshus som beräknas uppgå till 50-100 bostäder per år. Den planerade byggnationen ska vara regu-lator. Vid ett högt okontrollerat småhusbyg-gande inom befintliga planer ska kommunens planeringsaktivitet minskas. Vid lägre spon-tant småhusbyggande ska kommunens aktivi-tet ökas. Det är mycket viktigt att kommunens totala bostadsproduktion fördelas jämnt över tiden, så att det inte byggs 800 bostäder ett år och 200 nästa år. För en enskild tätort kan det dock innebära att utbyggnaden av ett större planområde medför en högre takt under några år. De expansiva åren ska då följas av en lug-nare takt så att den långsiktiga nivån följs.

Denna målsättning ger en befolkningstill-växt som ligger inom ramen för nuvarande befolkningsprognos, det vill säga en för- och grundskola som har en kontrollerad expansion. Kommunprognosen med dessa förutsättningar visar på att antalet grundskoleelever är cirka 20 procent fler år 2025. Förskolan har en något lägre ökning men samtidigt är prognosen mer osäker eftersom förändringar i födelsetalet di-rekt slår igenom på förskolans underlag.

Bedömningen är även att 500 nya bostäder per år skapar rörlighet på bostadsmarknaden och kan tillgodose en betydande del av efterfrågan på bostäder. Utbyggnadsprogrammet har även en sådan nivå att kommunen kan anses ta sitt regionala delansvar för bostadsutbudet i regio-nen.

AllmäntKommunens bostadspolitik avgör i hög grad i vilken takt som kommunen ska expandera. Nuvarande utvecklingstakt innebär en expan-sion på 800-1 000 personer per år. Bakom denna befolkningsökning ligger ett årligt bo-stadsbyggande på närmare 500 bostäder och en permanentning av fritidshus som upp-går till 50-100 per år. Denna utveckling är en medveten strategi som slagits fast i tidigare styrdokument – senast i Mål för bostadsbyggan-de 2009-2015 och Översiktsplan 2006.

Hög expansion i västerEtt grundläggande problem för bostadsförsörj-ningen är att den oplanerade utbyggnaden av småhus inom gamla planer sker i ”fel” kom-mundelar. Detta får till följd att expansionen är för hög i väster, medan centralområdet och kommunens östra delar kan bebyggas med fler nya bostäder.

Det är ytterst viktigt att bostadsbyggandet an-passas efter långsiktig kapacitet inom skolan, förskolan, teknisk försörjning och övrig infra-struktur. För närvarande pågår en mycket om-fattande va-sanering i västra Onsala som dri-ver på en expansion som inte är förenlig med kommunens strategiska samhällsplanering.

Huvudinriktningen är och ska vara:• en stark restriktivitet i de västra kommun-

delarna,• koncentration till mittstråket Anneberg,

Kungabacka, Fjärås, Åsa och Frillesås med särskilt fokus på Kungsbacka stad,

• en aktiv vilja att medverka till enskild byg-gande av nya bostäder i kommunens östra delar.

Integration i GöteborgsregionenNär vi bedömer framtiden är det viktigt att komma ihåg att kommunen alltmer integre-ras i Göteborgsregionens arbets- och bo-stadsmarknad. För regionens utveckling är det viktigt att bostadsmarknaden är expansiv

Riktlinjer för framtida bostadspolitik


En befolkningsexpansion på över 1,5 pro-cent, det vill säga fler än 1 200 personer per år, ger på sikt tröskeleffekter för den kommu-nala ekonomin, infrastruktur, miljö, trafik med mera. Bedömningen är således att en utbygg-nadsplan för 500 bostäder är en nivå som är långsiktigt hållbar.

Geografisk fördelning Koncentration till kommunens mittstråkNuvarande övergripande målsättning kvarstår:

• Restriktivitet när det gäller att starta upp nya planarbeten i de västra kommundelar-na. Stor hänsyn ska tas till framtida kapa-citeter inom grundskolan, förskolan, vägar och övrig infrastruktur.

• En betydande del av expansionen ska ske i kommunens mittstråk – tätorterna Anne-berg, Kungsbacka, Fjärås, Åsa och Fril-lesås. Självfallet har Kungsbacka stad en särställning, vilket innebär ett kontinuerligt bostadsbyggande om uppemot 250-300 bo-städer per år.

• För de östra delarna ska kommunen inta en positivt hållning i sin planering för att underlätta för nya bostäder. Om möjligt ska byggandet koncentreras till de i översikts-planen utpekade serviceorterna.

• Kommunen ska vara positiv till att planera även för små bostadsområden i storleksord-ningen 5-20 bostäder i våra tätorter respek-tive serviceorter.

Långsiktig bedömningTroligtvis är det vare sig möjligt eller rimligt att hålla en restriktiv inställning till nya planer i väster på lång sikt – efter 2020. Nuvarande målsättning leder till en besvärande bristsitua-tion med mycket höga priser som följd. Delan-svaret för regionens bostadspolitik kommer att medföra önskemål om en viss planerad expan-sion i en av regionens attraktivaste delar.

Vallda är en tätort som på lite längre sikt, när nuvarande va-sanering är avslutad, har goda förutsättningar att expandera. När den nya Onsalavägen är utbyggd torde finnas förut-sättningar även för något nytt bostadsområde i Onsala.

Expansionen ska koncentreras till kommunens mittstråk


Typ av bostäderKommunen ska fortsätta prioritera hyresbos-täder, seniorbostäder och aktivt verka för att utveckla så kallade trygghetsboenden. Om möjligt ska kommunen även bredda utbudet genom ägarlägenheter samt erbjuda tomter för enskilt byggande av småhus.

MålsättningDen planerade bostadsproduktionen ska ha följande målsättning:

• Varierat bostadsutbud i form av småhus och flerbostadshus i de nya stadsdelarna i Kungsbacka stad. Bostäderna ska bestå av en blandning av hyresbostäder, bostadsrät-ter och eget ägande.

• För de västra kommundelarna planläggs i hu-vudsak för bostäder i form av hyresrätter, bo-stadsrätter samt i viss utsträckning småhus.

• Bostadsbyggandet fram till 2020 ska i hela kommunen ha fokus på områden för seni-orbostäder. Målsättningen är att även fort-sättningsvis planera för ett par nya områ-den med seniorboende per år.

• Under perioden fram till 2020 ska bostads-byggandet i hela kommunen ha starkt fokus på att skapa nya hyresbostäder. Målsättning-en ska vara att via bostadsplaneringen skapa förutsättningar för byggandet av minst 100 hyresbostäder per år. För de större projekten i Kungsbacka stad ska andelen hyresrätter uppgå till minst en tredjedel.

• Kommunen ska under perioden aktivt pla-nera för så kallade ägarlägenheter.

• Kommunen ska under perioden planera för ett bostadsutbud som även innehåller till ytan mindre bostäder.

• Kommunen ska fortsätta utbyggnaden av särskilda hyresbostäder för äldre och för personer med funktionsnedsättning.

• En aktiv satsning ska fortsätta på utveck-lingen av så kallade hästbyar utanför tätor-terna i kommunens östra delar, se defini-tion på nästa sida.


Definitioner för olika bostadstyper

SeniorbostäderDet finns stor efterfrågan på seniorbostäder i kommunens tätorter. Målsättningen är att skapa förutsättningar för ett par nya områden per år.

Följande kriterier ska gälla för ett seniorbo-ende:•Upplåts som bostadsrätt eller hyresrätt i

grupp om 15-35 bostäder.•Bostäderna byggs i en våning eller med hiss

vid flera våningar. Ett seniorboende kan ut-göra en del i ett större bostadsområde eller del i ett flerbostadshus.

•Hög tillgänglighet särskilt vad gäller entréer, våtutrymmen, dörröppningar samt trösklar.

•Gemensamma vistelseytor utomhus som främjar gemenskap samt gärna en särskild lokal för gemensamma aktiviteter.

•Nära till kommersiell service via gång- eller cykelstråk.

•Nära till kollektivtrafik.

TrygghetsboendeTrygghetsboende är en boendeform som lan-serades av riksdagen i slutet av förra decenniet.

Boendeformen ska utgöra ett komplement och mellanform till seniorboende och äldreboende. Boendet regleras inte med kommunalt bistånd utan ska drivas på kommersiell grund. Statligt investeringsbidrag kan utgå.

Ett trygghetsboende är avsett för äldre per-soner. Boendet karaktäriseras av mycket hög grad av tillgänglighet och social gemenskap. För att främja gemenskap ska det finnas en lo-kal med servicefunktion som är gemensam för de boende. De kan utgöras av privata tjäns-ter eller av ordinarie tjänster från kommunens äldreomsorg. För att få underlag för privata tjänster krävs som regel ett större trygghets-boende som omfattar 30-40 bostäder och där-utöver.Ett trygghetsboende kan med fördel utgöra en del av ett större bostadsområde eller lokaliseras intill ett äldreboende.

HästbyarKommunen ska aktivt medverka till etablering av så kallade hästbyar enligt dokumentet Rikt-linjer för etablering av hästbyar i Kungsbacka kommun antaget av byggnadsnämnden 2007-04-12. Utvecklingen ska dock endast ske i om-råden som inte omfattas av särskilda bygglov-kriterier i översiktsplanen – det vill säga öster om motorvägen.


Kommundelarna perioden 2014-2020

Kungsbacka stadKungsbacka stad har knappt 20 000 invånare, vilket utgör cirka en fjärdedel av kommunens invånarantal. Trots att staden är kommunens självklara centralort bor således tre fjärdedelar av befolkningen i andra delar av kommunen.

En betydande del av kommunens totala bo-stadsbyggande ska ske i Kungsbacka stad. Målsättningen är en kontinuerlig utbyggnad som omfattar 250-300 bostäder per år med ett varierat utbud av olika upplåtelseformer. Stadsförnyelseprojektet Väster om ån ska prio-riteras.

Styrdokument för stadens utvecklingDen fördjupade översiktsplanen från 2009 utgör grunden inte bara för bostadspolitiken utan även för övrig samhällsplanering i staden såsom trafikstruktur, teknisk försörjning, mark för näringslivet, miljökonsekvenser, grönom-råden, utveckling av centrum och innerstaden, riskanalys, sociala konsekvenser med mera.

Visionen är ett annat mycket viktigt styrdoku-ment för stadens utveckling. Den ger en tydlig vägledning om att stadsbyggandet ska genom-föras med modern arkitektur, tätare strukturer och högre hus.

Utbyggnaden av staden ska mot bakgrund av bland annat visionen ske enligt tre principer:• Komplettering inom redan bebyggd miljö.• Obebyggd mark i stadens utkanter tas i an-

språk för exploatering.• Omvandling på lång sikt av befintliga verk-

samhetsområden i centrumnära lägen till bostäder och i mindre grad omgivningspå-verkande verksamhet.

Hälften av bostäderna i stadenHittills har målsättningen varit att cirka hälf-ten av kommunens bostadsbyggande om 500 bostäder per år ska ske i staden. Vid en utvär-dering kan vi konstatera att byggandet period-vis inte nått upp till denna relativt höga nivå. För närvarande pågår dock både byggande och planering som skapar förutsättning för att nå målsättningen. Kommunen har aldrig i mo-dern tid haft en så god planframförhållning som nu. Om expansionstakten höjs så ska den fördjupade översiktsplanen även ha förberett denna utveckling. Planen sträcker sig fram till 2020-2025 och innehåller möjlighet till en bo-stadsutbyggnad om hela 4 000 bostäder.

Stadsförnyelse i centrumFör att nå kommunens målsättning om ett le-vande och sammanhållet centrum är byggan-


det av bostäder och parkeringsanläggningar en avgörande framtidsfråga. Under perioden 2006-2015 har kommunfullmäktige uttalat en målsättning som innebär 1000 nya bostäder i och runt själva innerstaden. Flera tusen nya invånare i dessa centrala kvarter kommer att medföra helt nya förutsättningar för att om-dana och vitalisera Kungsbacka centrum.

Nästa steg i utvecklingen av centrum inne-bär utbyggnad av projektet Väster om ån samt fortsatt utbyggnad av Aranäs stadsdel. Plan-läggningen av etapp 1 i projektet Väster om ån är klar under 2014 och därmed finns förutsätt-ningar för byggstart 2014 eller 2015. Plane-ringsprocessen pågår för fortsatt utveckling av Aranäs stadsdel, vilken skapar förutsättningar för en byggstart under 2016.

Nya stadsdelarParallellt med de stora stadsförnyelseprojek-ten pågår utbyggnad av och planering för nya stadsdelar. Störst är Kollaprojektet som om-fattar hela 1 100 bostäder med en beräknad utbyggnad under perioden 2012-2020. Björk-ris stadsdel etapp 1, som omfattar över 500 bostäder, beräknas vara fullt utbyggd 2016 eller 2017.

För att nå bostadspolitikens kvantitativa och kvalitativa målsättningar är det nu hög tid att förbereda bostadsutbyggnaden som ska ske inom nya områden från 2018 och framåt. En-ligt översiktsplanen finns potential om hela 1 500-2 000 bostäder i stadens nordöstra de-lar. Tillsammans med en kraftfull utbyggnad av Hede station finns förutsättningar för att skapa bostadsområden för en långsiktig hållbar utveckling med direkt närhet till tågstationen. Kommunstyrelsen har beslutat att starta pla-neringsarbetet för Voxlövs nya stadsdel.

Riktlinje• En betydande del av kommunens totala

bostadsbyggande ska ske i Kungsbacka stad. Målsättningen är en kontinuerlig utbyggnad som omfattar 250-300 bostä-der per år.

• Stadsförnyelseprojektet Väster om ån har högsta prioritet.

• Stadsförnyelse och kompletteringar i be-fintliga stadsdelar ska prioriteras.


Kullavik tätortKullaviks tätort har cirka 5 750 invånare och är därmed en av de största tätorterna i kom-munen.

Kommunen har under de senaste 15-20 åren fört en mycket restriktiv bostadspolitik i Kullavik. Detta beror på en historisk snabb expansion under 70- och 80-talen och en alltmer oklar situation över skolans kapacitet samt avloppsreningsverkets utbyggnad. Nu är planeringsförutsättningarna klarlagda vilket innebär att det finns kapacitet för en expansiv inriktning med ett flertal nya bostadsområden i Kullavik.

Sandlyckan stort bostadsprojektKommunen har nyligen fattat flera betydelse-fulla långsiktiga beslut om tätortens utveckling - det omfattande bostadsprojektet Sandlyckan är under planläggning, Ekekulls/Kyviksområdet ska förbli oplanerade samt planeringsstart för ett nytt mindre hyreshusområde i Bolsheden.Sandlyckan är ett stort och omfattande bo-stadsprojekt i Kullavik. Det består av 75-90 bostäder för den öppna bostadsmarknaden samt 60 bostäder i ett nytt äldreboende. De-taljplanering pågår och byggstart planeras till 2015, vilket medför att området torde vara fär-digställt tre-fyra år senare.

Nuvarande planering för två områden om sammanlagt 100 bostäder täcker de närmaste årens produktion. Under senare delen av pla-neringsperioden finns utrymme för initiativ till planering för ytterligare nya bostäder, till ex-empel ett eller flera mindre områden.

RiktlinjeBostadsutbyggnaden för denna relativt stora tätort bör under perioden fram till 2020 uppgå till 25 bostäder per år.

Särö tätortSärö tätort har cirka 3 200 invånare. Särö centrum står inför en mycket omfattande ut-byggnad och förnyelse som innebär såväl nya bostäder som möjlighet till etablering av nya företag. Kollektivtrafiken kommer att få en framträdande roll med förstärkt linjenät och en nybyggd knutpunkt. Den nya skolan i Särö centrum är dimensionerad för att klara en långsiktig expansion av tätorten. Även i Särö är planeringsförutsättningarna klarlagda vilket innebär att finns kapacitet för en mer expansiv inriktning.

Efterlängtat bostadsprojektSedan utbyggnaden av Bukärrs ängar år 2009 har inga nya bostadsområden färdigställts i tätorten. Detta innebär att bostadsprojektet om cirka 75 bostäder i Särö centrum är ett mycket angeläget och efterlängtat tillskott för bostadsmarknaden i Särö. De nya bostäderna beräknas vara färdigställda om tre-fyra år. Det är angeläget att under de närmaste åren på-börja planering för ytterligare nya bostäder.

Algusered återupptas?För ett område i Algusered pågick ett pro-gramarbete i mitten av förra decenniet. Pro-gramarbetet avbröts i avvaktan på utbyggnad av avloppsreningsverket i Kullavik. Målsätt-ningen var att planera för ett bostadsområde om cirka 60 bostäder med en blandning av hyresbostäder, bostadsrätter samt seniorbostä-der. Kommunstyrelsen har nu fattat beslut om att utreda förutsättningarna för att återuppta planeringsarbete i Algusered. Om detta större projekt återstartar bör kommunen inta en res-triktiv hållning för ytterligare större bostads-områden. Dock ryms något eller några mindre projekt inom den långsiktiga målsättningen om 20 bostäder per år.


Om projektet i Algusered läggs ner bör initia-tiv tas till ett större bostadsprojekt med en hög andel hyresbostäder. Även i detta alternativ bör bostadsutbyggnaden ske inom ytterligare ett eller två mindre projekt som kompletterar bo-stadsmarknaden i Särö.

RiktlinjeSärö tätortsområde bör ha en kontinuer-lig bostadsutbyggnad som omfattar cirka 20 bostäder per år. Denna planeringsnivå skapar en balanserad utveckling som är anpassad ef-ter tätortens planeringsförutsättningar.


Vallda tätortVallda tätort har cirka 3 500 invånare. Kon-sekvenserna av en pågående va-utbyggnad måste grundligt utredas innan initiativ tas till nya bostadsområden. Vi bedömer att enbart i Lerkilsområdet skapar utbyggnaden av kom-munalt vatten och avlopp möjligheter till utbyggnad av över 100 nya bostäder samt per-manentning av befintliga fritidshus.

Goda förutsättningar på siktPå lång sikt har Vallda tätort goda förutsätt-ningar för att expandera och svara för en bety-dande del av kommunens bostadsförsörjning för de västra kommundelarna. Bostadspla-neringen bör dock koncentreras till tätortens östra delar och samordnas med en utbyggd infrastruktur för bättre tillgänglighet och yt-terligare servicefunktioner i centrum.

Planering pågår för att avsevärt öka grundsko-lans kapacitet i Furulid och i tätorten. Kapa-citetshöjningen beräknas vara fullt utbyggd 2018.

Riktlinje Under de närmaste åren bör inga nya bo-stadsområden planeras. Möjligtvis kan ett nytt område övervägas under perioden fram till 2020 när skolkapaciteten är utbyggd och säkerställd.

Onsala tätortOnsala tätort har cirka 12 000 invånare och är därmed med bred marginal kommunens näst största tätort efter Kungsbacka stad.

Kommunstyrelsen beslutade i slutet av för-ra decenniet att stoppa bostadsplaneringen i Onsala kommundel i avvaktan på Onsalavä-gens utbyggnad. Sedan detta principbeslut har kommunstyrelsen avslagit samtliga förfråg-ningar om planläggning för att möjliggöra nya bostadsområden. Tidplanen för Onsalavägen utbyggnad innebär således en trolig byggstart för vägen under år 2016. Vägens utbyggnad beräknas ta cirka tre år.

En ny onsalaväg skapar inte i första hand en kapacitetsökning utan motiveras i hög grad av trafiksäkerhet och boendemiljö. Den ger också Onsala möjlighet att utvecklas utmed den gamla vägen.

Av det planerade bostadsbyggandet återstår nu att bygga ut de sedan länge planerade bostads-områdena vid Vässingsövägen (Torvaområdet) och inom Onsala Herrgård.

VA-utbyggnad påverkar Pågående va-sanering i västra Onsala med-för ett fortsatt högt bostadsbyggande eftersom befintliga detaljplaner fortfarande har många outnyttjade byggrätter. Dessutom medför ut-byggnaden av vatten och avlopp att många fritidshus permanentas. Inom för- och grund-skolan är bedömningen att nuvarande lokal-kapacitet i huvudsak är tillräcklig fram till år 2020.

RiktlinjeMot bakgrund av att den nya onsalavägen tidigast kan vara utbyggd 2018-2019 och att planerade bostadsområden återstår att bygga ut så bör inga nya bostadsområden planeras förrän tidigast 2018.


Fjärås tätortFjärås tätort har cirka 2 300 invånare.

Fjärås tätort har historiskt haft en god sam-hällsplanering och därmed ett kontinuerligt långsiktigt bostadsbyggande.

Kommunstyrelsen har sedan flera år ett pågå-ende programarbete för två nya större bostads-områden. Det mest omfattande området – Må 3:13 – är beläget norr om Vallbyvägen och väs-ter om Gåsevadsholmsvägen. Området har en kapacitet på 100-150 bostäder. Här finns såle-des möjlighet till en varierad byggnation med ett rejält inslag av både hyresbostäder och se-niorbostäder. Samtidigt pågår programstudier i Måbergen för ett 30-tal småhus. Denna plane-ringsprocess drivs parallellt med Må 3:13.

Skolutbyggnad påverkarPlaneringsprocesserna är stoppade i avvaktan på beslut om grundskolans långsiktiga lokal-behov. Båda skolorna är i behov av renovering samt utbyggnad för någon av enheterna. Beslut väntas under 2014, vilket medför att plane-ringsarbetet för bostadsprojekten kan återupp-tas. Byggstart kan då förväntas ske under 2016.

Fjärås tätort ska även fortsättningsvis vara föremål för en långsiktig planering och aktiv bostadspolitik.

RiktlinjeEn lämplig utbyggnadsnivå ligger på cirka 20 bostäder om året. Nu planerad utbygg-nad räcker för att tillgodose de bostadspo-litiska målen. Planeringsinriktningen bör således vara att inte ta några nya initiativ till ytterligare utbyggnad förrän möjligtvis i slu-tet av planeringsperioden som sträcker sig fram till år 2020.

Anneberg tätortAnneberg tätort har cirka 2 000 invånare.

Under 1990-talet var Annebergs tätort före-mål för en mycket snabb bostadsutbyggnad. Under en femårsperiod byggdes över 200 bo-städer i den förhållandevis lilla tätorten. An-neberg har därefter haft ett starkt behov av en lugnare utvecklingstakt.

Kommunen har genomfört stora investeringar i infrastruktur i Annebergs tätort och kommer att fullfölja dessa med en relativt kraftfull ut-byggnad. Vi uppskattar att ett bostadsbyggan-de om cirka 20 bostäder per år är en lämplig takt. Det är dock viktigt att hela tiden bevaka så att Älvsåkerskolan har en långsiktig bra be-läggning. Älvsåkerskolan har kapacitet att ta emot fler elever än dagens nivå.

Bostadsprojekt i centrumFör närvarande pågår planering för ett relativt stort bostadsprojekt i centrum. På kommunens mark mellan tågstationen och Kungsbackaån finns ett fastställt planprogram som omfattar cirka 75 bostäder samt lokaler för centrum-funktioner. Planeringen syftar till en planlägg-ning under 2014 med en byggstart 2015 eller 2016.

Planering har även under senare år pågått för flera större centrala områden i tätorten. Dessa har dock av olika anledningar inte nått fram-gång utan fått avbrytas. Det är därmed ange-läget för tätortens bostadspolitik att initiativ snarast tas till planering för nya bostadsområ-den.

RiktlinjeEn lämplig utbyggnadstakt är cirka 20 bo-städer per år.


Frillesås tätortFrillesås tätort har cirka 2 500 invånare.

Ökad efterfrågan på bostäderUnder det senaste året har det skett en mar-kant förändring i efterfrågan på nya bostäder i Frillesås. Denna förändrade situation har resulterat i genomförandet av flera mindre bo-stadsprojekt. Onsalavillan har dessutom tagit fram och genomfört ett stort nytt bostadsom-råde vid brandstationen som omfattar 45 små-hus och som blir helt färdigställt under 2014.

Under 2013 har ett programarbete genomförts för ett nytt bostadsområde om 20-25 bostä-der i Vallersvik. Detaljplanen beräknas starta under 2014, vilket innebär att det kan finnas förutsättningar för byggstart under 2016.

Under 2014 bör planeringen starta för kom-munens nygamla stora område Bostället i den södra delen av tätorten. Bostället har stor ka-pacitet och beroende på typ av bostäder bör området ha kapacitet på minst 100 bostäder.

God planeringsframförhållningEn utveckling av Bostället och Vallersvik med-för att kommunen har god planeringsframför-hållning i Frillesås. Bedömningen är dessutom att det finns utrymme för ytterligare något el-ler några mindre projekt som breddar bostads-utbudet i tätorten. Kommunen äger cirka 15 klara byggrätter i befintlig detaljplan nära Fril-lesåsskolan.

Om efterfrågebilden håller i sig finns förut-sättningar för en relativt snabb expansion av Frillesås. Skolkostymen har också på sikt ka-pacitet att ta emot fler elever. En nu förstärkt kollektivtrafik genom den nya tågstationen i Åsa och ett väl utvecklat lokalt näringsliv är viktiga planeringsförutsättningar för Frillesås.

RiktlinjeFrillesås ska även fortsättningsvis vara före-mål för ett kontinuerligt bostadsbyggande. Om efterfrågan finns så bör utbyggnaden omfatta 10-20 bostäder per år.

Hjälm tätortTätorten Hjälm har cirka 250 invånare. För att räknas som statistisk tätort krävs minst 200 invånare.

Kommunens översiktsplan som beslutades år 2006, ÖP 06, innebar att tätortorten Hjälm ska betraktas som ett nytt utvecklingsområde. Kommunen ska därmed ha en aktiv samhälls-planering i syfte att successivt bygga ut ortens infrastruktur och planera för nya bostäder samt verksamheter.

Planering för nytt bostadsområdeDet är nu dags att börja studera vilka plane-ringsförutsättningar som gäller för utbygg-naden av tätorten Hjälm. Kommunstyrelsen har 2013 gett förvaltningarna uppdrag om att börja planera för ett nytt mindre bostadsom-råde i östra delen av tätorten. I samband med denna planering kommer kommunen även att studera vilka möjligheter tätorten har för framtida expansion.

Riktlinje Målsättningen bör vara att tätorten Hjälm blir föremål för en långsiktig kontinuerlig utbyggnad med start under planeringsperio-den 2014-2020.


Åsa tätortÅsa tätort har cirka 4 500 invånare.

Nya planeringsförutsättningarÅsa tätort har under de senaste åren fått helt nya planeringsförutsättningar. Flyttningen av järnvägen ger de centrala delarna möjlighet att utvecklas och skapa ett spännande område för bostäder med inslag av småskalig verksamhet.

Den nya skolan ger utrymme för en succes-siv utbyggnad av tätorten. Kollektivtrafiken utvecklas genom den nya tågstationen som invigdes i slutet av 2013. Dessa planeringsför-utsättningar sammanfattats i nyligen antagna översiktsplanen för tätortens framtida sam-hällsplanering.I avvaktan på översiktsplanen har kommunsty-relsen under flera år stoppat planering för nya bostadsområden. Nu är det således hög tid att starta planeringen för både nya bostadsområ-den, förtätning inom befintliga områden samt centrumutveckling.

Vår bedömning är att det åtminstone tar flera år att planera för nya områden innan byggstart kan ske. Detta innebär att det först i slutet av detta decennium som bostadsproduktionen kommer att nå uppsatta mål.

RiktlinjeMed de nya förutsättningarna som bland annat den nya översiktsplanen skapar, bör bostadsbyggandet expandera i Åsa och i genomsnitt under perioden fram till 2020 uppgå till 40 bostäder per år.

Kommunstyrelsens förvaltningKungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00

[email protected] • www.kungsbacka.se

Documents

Mål för bostadsbyggande - Kungsbacka kommun · 6 Mål för bostadsbyggande 2014-2020 Mål för bostadsbyggande 2014-2020 7 Beslutade mål och inriktningar Visionen uttalar även