Så förbättrar EU arbetstagares rättigheter ocharbetsvillkor Ta reda på hur EU arbetar för att förbättra arbetstagares rättigheter och arbetsvillkor överhela EU, från arbetstid och föräldraledighet till arbetsmiljö och säkerhet på arbetsplatsen.

EU har infört olika arbetsrättsliga regler i syfte att garantera ett starkt socialt skydd. Deinbegriper minimikrav för arbetsvillkor, avseende bland annat arbetstid, deltidsarbete, rätten attfå tydlig information om viktiga aspekter av deras anställning samt utstationering. Reglernautgör en grundpelare i EU:s sociala dimension. Arbetsmarknadens parter (fackföreningar och arbetsgivaorganisationer) är engagerade i attforma EU:s arbetsmarknads- och sociala politik genom den så kallade ”sociala dialogen”,genom samråd och yttranden, och kan också förhandla ramavtal i specifika frågor.

Artikel16-05-2019 - 17:16Referensnummer: 20190506STO44344

Så förbättrar EU arbetstagares rättigheter och arbetsvillkor ©AP Images/European Union-EP

SV Generaldirektoratet för kommunikationEuropaparlamentet - Presstalesman : Jaume Duch GuillotKontakt: webmaster@europarl.eu

1 I 6

Arbetstagares rättigheter och nya arbetsformer EU har infört gemensamma minimistandarder för arbetstider som gäller överallt. Lagstiftningeninnebär att alla arbetstagare har individuella rättigheter, bland annat maximalt 48 timmarsarbetsvecka, minst 4 veckors betald semester varje år, regler för viloperioder, nattarbete, ocharbetsscheman. Genom åren har Europa bevittnat omfattande förändringar på arbetsmarknaden, inklusivedigitalisering och utvecklingen av nya teknologier, ökad flexibilitet och fragmentering av arbete.Utvecklingen har genererat nya typer av anställningar, med en ökning av tillfälliga ochokonventionella arbetsformer. För att skydda alla arbetstagare i EU och förbättra rättigheterna för de anställda som är mestutsatta, som har okonventionella anställningsformer. 2019 godkände parlamentet nya reglersom inför minimiregler för arbetsvillkor. Regler omfattar skyddsåtgärder exempelvis genom attbegränsa provanställningars längd till högst sex månader, gör obligatoriska utbildningarkostnadsfria för den anställde och förbjuder begränsande kontrakt. Dessutom kräver reglernaatt nyanställda ska få all nödvändig information om sina ansvarsområden inom en vecka fråntillträdet. EU vill också öka anställdas medbestämmande i företagen och har etablerat ett allmänt ramverkför anställdas rätt till information och samråd. EU-reglerna kräver att arbetsgivaren måste förhandla arbetstagarrepresentanter vidmassuppsägningar. På gränsöverskridande nivå representeras anställda av europeiska företagsråd, därarbetsgivare har minst 1 000 anställda, varav minst 150 anställda i ett annat EU-land. Genomorganen informerar och samråder ledningen med sina anställda om varje betydande beslut påEU-nivå som kan få konsekvenser på anställnings- och arbetsvillkor.

Artikel

SV Generaldirektoratet för kommunikationEuropaparlamentet - Presstalesman : Jaume Duch GuillotKontakt: webmaster@europarl.eu

2 I 6

Arbetstagares rörlighet inom EU EU:s regler om samordning av socialförsäkringssystemen ska garantera att medborgare fullt utkan utnyttja sin rätt att flytta till ett annat medlemsland för att studera, arbeta eller bosätta sig,och få sociala och sjukvårdsförmåner som de har rätt till. EU-lagstiftningen, som just nu sesöver, omfattar sjukdom, mamma- och pappaledighet, familje- och arbetslöshetsförmåner, samtandra liknande förmåner. 2019 beslutade Europaparlamentet och rådet om att inrätta en ny EU-myndighet, denEuropeiska arbetsmyndigheten, som kommer att vara fullt verksam år 2023. Den ska hjälpamedlemsländer och EU-kommissionen att tillämpa EU-reglerna om arbetstagarrörlighet ochsamordning av socialförsäkringssystemen. Anställda kan tillfälligt sändas ut av sin arbetsgivare till ett annat medlemsland för att utföra ensärskild uppgift. 2018 reformerades EU-reglerna om utstationering av arbetstagare, i syfte attgarantera samma lön för samma arbete på samma plats. För att bekämpa arbetslöshet och bättre matcha arbetsmarknadens tillgång och efterfrågan överhela EU godkände parlamentet 2016 en ny lag för att uppdatera det europeiska nätverket förarbetsförmedlingar (Eures) med en databas för arbetssökande och lediga jobb.

EU har infört olika arbetsrättsliga regler i syfte att garantera ett starkt socialt skydd. ©AP Images/European Union-EP

Artikel

SV Generaldirektoratet för kommunikationEuropaparlamentet - Presstalesman : Jaume Duch GuillotKontakt: webmaster@europarl.eu

3 I 6

Arbetstagares hälsa och säkerhet Europeiska unionen har antagit lagstiftning om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, för attkomplettera och stödja medlemsländernas aktiviteter. Det europeiska ramdirektivet om säkerhet och hälsa i arbetet fastställer generella principer omminimikrav för hälsa och säkerhet. Det gäller nästan att alla områden för offentlig och privatverksamhet och innehåller skyldigheter för arbetsgivare och anställda. Därutöver finns särskilda regler som gäller exponering av farliga substanser, för särskildagrupper av arbetstagare (gravida kvinnor, unga anställda m.m.), särskilda uppgifter (manuellhantering av laster m.m.) samt särskilda arbetsplatser (t.ex. fiskebåtar). Direktivet som skyddar anställda mot risker från cancerogena och mutagena ämnen påarbetsplatser, uppdateras exempelvis regelbundet, och fastställer exponeringsgränser försärskilda substanser. Medlemsländerna kan ha mer strikta nivåer när de inför EU:s regler i nationell lag. Med en åldrande befolkning och högre pensionsåldrar är risken för att utveckla hälsoproblemallt större. År 2018 godkände Europaparlamentet ett betänkande som föreslår åtgärder för attunderlätta för personer att återkomma till arbetslivet efter långtidssjukskrivning och att bättreintegrera kroniskt sjuka och personer med funktionsvariationer på arbetsmarknaden.

EU:s regler ska underlätta för arbetstagare att arbeta i andra medlemsländerhttps://www.europarltv.europa.eu/en/programme/eu-affairs/making-the-eu-a-better-place-to-work

Artikel

SV Generaldirektoratet för kommunikationEuropaparlamentet - Presstalesman : Jaume Duch GuillotKontakt: webmaster@europarl.eu

4 I 6

Att uppmuntra bättre balans i arbetslivet och öka jämställdheten Europaparlamentet har alltid varit en stark förkämpe för jämlikhet mellan kvinnor och män ochfrämjar jämställdhet inom all sin verksamhet. För att erbjuda samma möjligheter för kvinnor och män och bättre fördelning av omsorgsansvargodkände parlamentet 2019 regler som ska skapa bättre balans mellan arbete och privatliv förföräldrar och arbetstagare som vårdar anhöriga. Direktivet fastställer minst 10 dagars pappaledighet, minst 4 månaders föräldraledighet perförälder (av vilka 2 månader inte kan överföras) och fem dagars ledighet om året för vårdare,samt erbjuder mer flexibla arbetsformer. Mammaledigheten definieras i ett särskilt direktiv om graviditet i arbetslivet och fastställermammaledigheten till minst 14 veckor, med 2 veckor obligatorisk ledighet i direkt samband medfödelsen. Parlamentet fortsätter också att kräva fler åtgärder för att minska löneklyftan mellan kvinnor ochmän, minska pensionsgapet och har krävt EU-bestämmelser för att tackla mobbning ochsexuella trakasserier.

EU-åtgärder ska underlätta för människor att återgå till arbetslivethttps://www.europarltv.europa.eu/en/programme/eu-affairs/helping-recovering-people-back-into-the-job-market

Minska löne- och pensionsklyftanhttps://www.europarltv.europa.eu/en/programme/society/closing-europe-s-gender-gap

Artikel

SV Generaldirektoratet för kommunikationEuropaparlamentet - Presstalesman : Jaume Duch GuillotKontakt: webmaster@europarl.eu

5 I 6

Audiovisuellt innehållSysselsättningBalans i arbetslivet

Artikel

SV Generaldirektoratet för kommunikationEuropaparlamentet - Presstalesman : Jaume Duch GuillotKontakt: webmaster@europarl.eu

6 I 6