Upload
others
View
9
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
SVEA HOVRÄTT
Avdelning 01
Rotel 0113
DOM 2017-11-29
Stockholm
Mål nr
B 7243-15
Dok.Id 1295082 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 2290
103 17 Stockholm
Birger Jarls Torg 16 08-561 670 00
08-561 670 10
08-561 670 19 måndag – fredag
09:00-15:00
E-post: [email protected]
www.svea.se
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Södertörns tingsrätts dom den 8 juli 2015 i mål nr B 5582-12, se bilaga A
PARTER (antal tilltalade 2)
Klagande och motpart (Åklagare)
Vice chefsåklagaren Lennart Gollard och kammaråklagaren Ted Murelius
Ekobrottsmyndigheten
Andra ekobrottskammaren i Stockholm
Klagande och motpart (Tilltalad)
Boris Benulic, 550621-2439
Råsundavägen 152
169 36 Solna
Ombud och offentlig försvarare: Advokaterna Hans Strandberg och Olle Kullinger
Box 70389
107 24 Stockholm
SAKEN
Svindleri m.m.
_____________________________
HOVRÄTTENS DOMSLUT
1. Hovrätten, som beträffande svindleri tillämpar 9 kap. 9 § brottsbalken i sin lydelse
före 1 juli 2017, fastställer tingsrättens dom.
2. Det som tingsrätten har beslutat om beslag ska fortsätta att gälla.
3. Det som tingsrätten har beslutat om sekretess ska fortsätta att gälla. Hovrätten
förordnar att sekretessbestämmelsen i 36 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400) ska fortsätta att vara tillämplig på samma uppgifter som lagts fram även
vid hovrättens huvudförhandling inom stängda dörrar.
4. Hovrätten bestämmer ersättning av allmänna medel åt Hans Strandberg till
474 776 kr. Av beloppet avser 351 604 kr arbete, 27 675 kr tidsspillan, 542 kr
utlägg och 94 955 kr mervärdesskatt.
1
SVEA HOVRÄTT DOM 2017-11-29
B 7243-15
Avdelning 01
5. Hovrätten bestämmer ersättning av allmänna medel åt Olle Kullinger till
697 840 kr. Av beloppet avser 558 272 kr arbete och 139 568 kr mervärdesskatt.
6. Staten ska stå för kostnaderna i hovrätten för de offentliga försvararna.
_____________________________
2
SVEA HOVRÄTT DOM 2017-11-29
B 7243-15
Avdelning 01
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Södertörns tingsrätts dom den 8 juli 2015 i mål nr B 5582-12
PARTER (antal tilltalade 2)
Klagande och motpart (Åklagare)
Vice chefsåklagaren Lennart Gollard och kammaråklagaren Ted Murelius
Ekobrottsmyndigheten
Andra ekobrottskammaren i Stockholm
Klagande och motpart (Tilltalad)
PIERRE Mikael Philippe Sjöö, 590829-0017
Ekuddsvägen 3
131 38 Nacka
Ombud och offentlig försvarare: Advokaten Christina Bergenstein
Box 12704
112 94 Stockholm
SAKEN
Svindleri m.m.
_____________________________
HOVRÄTTENS DOMSLUT
1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att hovrätten bestämmer påföljden till
villkorlig dom.
2. Det som tingsrätten har beslutat om beslag ska fortsätta att gälla.
3. Det som tingsrätten har beslutat om sekretess ska fortsätta att gälla. Hovrätten
förordnar att sekretessbestämmelsen i 36 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400) ska fortsätta att vara tillämplig på samma uppgifter som lagts fram även
vid hovrättens huvudförhandling inom stängda dörrar.
4. Hovrätten bestämmer ersättning av allmänna medel åt Christina Bergenstein till
497 515 kr. Av beloppet avser 377 102 kr arbete, 20 910 kr tidsspillan och
99 503 kr mervärdesskatt.
5. Staten ska stå för kostnaden i hovrätten för den offentliga försvararen.
3
SVEA HOVRÄTT DOM 2017-11-29
B 7243-15
Avdelning 01
YRKANDEN I HOVRÄTTEN
Åklagarna har yrkat att hovrätten ska
- döma Boris Benulic till ett längre fängelsestraff och bestämma fängelsestraffets
längd till fem år,
- förlänga tiden för näringsförbudet avseende Boris Benulic,
- döma Pierre Sjöö för uppsåtligt medhjälp till grovt bokföringsbrott och grovt
svindleri och
- bestämma påföljden för Pierre Sjöö till fängelse.
Boris Benulic har yrkat att hovrätten ska frikänna honom från åtalet och ogilla
yrkandet om näringsförbud eller, i andra hand, lindra straffet.
Pierre Sjöö har yrkat att hovrätten ska frikänna honom från åtalet och, under alla
förhållanden, befria honom från skyldigheten att återbetala del av försvarskostnaden.
Parterna har motsatt sig varandras ändringsyrkanden.
Åklagarna har förtydligat gärningsbeskrivningarna på så sätt att de förklarat att det är
de upplupna intäkterna som tagits upp med alltför högt värde.
I gärningsbeskrivningen avseende andrahandsyrkandet första stycket, sidan 23 i
tingsrättens dom, ska det rätteligen framgå att åklagarna gör gällande oaktsamhet (inte
grov oaktsamhet).
HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Utredningen
Parterna har lagt fram samma bevisning i hovrätten som i tingsrätten. Därutöver har
ytterligare frågor ställts till Jakob Jönsson på begäran av åklagarna. Ny bevisning i
form av vittnesförhör med Carl Westlund, Tor Domben och Gunilla Pärsson har
åberopats av åklagarna. Pierre Sjöö har som ny bevisning åberopat vittnesförhör med
Petra Fält. Dessutom har Boris Benulic och åklagarna åberopat viss ny skriftlig
bevisning.
4
SVEA HOVRÄTT DOM 2017-11-29
B 7243-15
Avdelning 01
Inledning
Hovrätten har kommit fram till samma slutsatser i skuldfrågorna och gör i stort sett
samma bedömningar som tingsrätten. Hovrättens dom följer tingsrättens disposition
och tar upp de tillägg och förtydliganden som hovrätten ansett nödvändiga. Några av
Pierre Sjöös invändningar behandlas under de avsnitt som rör Boris Benulic.
Frågan om de tilltalade har betagits rätten till en rättvis rättegång
Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att Boris Benulic inte betagits rätten till
en rättvis rättegång.
Till skillnad från vad som redovisas i tingsrättens dom har det i hovrätten framkommit
att Boris Benulic vid tidpunkten för förhandlingen i tingsrätten hos åklagarna hade
begärt viss komplettering av förundersökningen men fått avslag på den begäran (jfr
sidan 65, sista stycket, i tingsrättens dom). Som tingsrätten konstaterat har Boris
Benulic emellertid inte begagnat sig av möjligheten enligt 23 kap. 19 § rättegångs-
balken att till tingsrätten anmäla att det föreligger brister i förundersökningen.
Boris Benulic har vänt sig till hovrätten och begärt att förundersökningen ska
kompletteras. Hovrätten har emellertid beslutat att avslå hans begäran eftersom det inte
gick att bedöma åtgärdens betydelse för utredningen.
Inte heller med beaktande av vad som i övrigt förevarit i hovrätten anser hovrätten att
Boris Benulic betagits rätten till en rättvis rättegång.
Några utgångspunkter för prövningen
I denna del vill hovrätten göra följande tillägg och förtydliganden.
Deloitte har gjort en kategorisering och periodisering av data från CAB som bland
annat gått ut på att redovisa fakturerad och levererad elvolym för respektive
räkenskapsår. Det är ostridigt att de CAB-data som finns i Annicka Holmgrens
tabeller, som ligger till grund för beloppen i åtalet, kommer från Deloittes
sammanställningar. Det som framgår av tingsrättens dom, sidan 71, näst sista stycket,
5
SVEA HOVRÄTT DOM 2017-11-29
B 7243-15
Avdelning 01
ska alltså rätteligen vara att jämförelse har gjorts med uppgifter som tagits fram ur
CAB av Deloitte, dvs. inte med hjälp av verktyget Datavaruhuset.
Anders Huldt var en av de personer från Deloitte som var involverad i arbetet med
kategoriseringen och periodiseringen. Det som anges i tingsrättens dom på sidan 72,
sista stycket, om att Annicka Holmgrens rapporter får stöd av den utredning som gjorts
av Anders Huldt kan därför inte vara riktigt. Rapporterna grundas nämligen på det
underlag Deloitte tagit fram.
Annicka Holmgrens rapporter består även av uppgifter som rör fakturering under ett
räkenskapsår avseende föregående år upplupna intäkter. Det som i denna del benämns
CAB kommer från tabeller som Jakob Jönsson upprättat. Jakob Jönssons tabeller
omfattar även uppgifter om fakturerad och levererad elvolym för respektive
räkenskapsår. Dessa uppgifter har inte Annicka Holmgren använt i sina rapporter.
Jakob Jönsson har berättat att han inte gjort någon egen kategorisering eller
periodisering av CAB-data utan han har hämtat uppgifter från Tor Dombens
sammanställningar.
När det gäller det datalager som Tor Domben använde vid analysen av CAB-data så
har det av förhören med honom och Jakob Jönsson framkommit att det finns i två
versioner. Den äldre versionen har åklagarna i hovrätten kallat för Tor Dombens
databastabeller. Åklagarna har förklarat att det är denna version som är relevant i
målet. Den nya versionen kallas för Datavaruhuset och används i Kraft & Kultur i
Sverige AB:s verksamhet idag, bland annat för att räkna ut intäkter. Det står klart att
begreppet ”Datavaruhuset” i tingsrätten användes som benämning för det som i
hovrätten har kallats för Tor Dombens databastabeller, vilket bland annat har framgått
av förhöret med Jakob Jönsson. Det påverkar inte bedömningen av åtalet.
Med dessa tillägg ansluter sig hovrätten till tingsrättens överväganden i detta avsnitt.
6
SVEA HOVRÄTT DOM 2017-11-29
B 7243-15
Avdelning 01
Frågan om Boris Benulic har gjort sig skyldig till brott
Boris Benulics egna beräkningar av de upplupna intäkterna
Det som har lagts fram i hovrätten föranleder inte några andra överväganden än de som
tingsrätten har gjort.
Bevisvärdet av Annicka Holmgrens rapporter
Boris Benulic och Pierre Sjöö har i hovrätten gjort i huvudsak samma invändningar
mot Annicka Holmgrens rapporter som i tingsrätten. Tingsrätten har redogjort för hur
tingsrätten bedömt rapporterna och flertalet av de tilltalades invändningar mot
rapporterna. Hovrätten kommer liksom tingsrätten fram till att det inte finns anledning
att ifrågasätta Annicka Holmgrens objektivitet och ansluter sig även till tingsrättens
bedömning att Annicka Holmgrens rapporter är tillförlitliga men utvecklar
bedömningen ytterligare enligt nedan.
En av Boris Benulics och Pierre Sjöös invändningar är att uppgifterna i CAB inte är
tillförlitliga. Det konstateras emellertid att det är uppgifterna i CAB som har legat till
grund för bolagets fakturering och som bolaget också har haft att redovisa i bolagets
bokföring. Det står även klart att det varit möjligt att i efterhand kontrollera
faktureringen under respektive räkenskapsår. Det innebär att det är uppgifterna i CAB
som ska ligga till grund för bedömningen av vad som har fakturerats. Hovrätten
ansluter sig till tingsrättens uppfattning att Annicka Holmgren har haft fog för att utgå
från uppgifterna i CAB i sina rapporter.
Boris Benulic och Pierre Sjöö har också ifrågasatt att Deloitte fått fram rätt information
från CAB avseende vilken volym som fakturerats. Boris Benulic och Pierre Sjöö har
även gjort gällande att förbrukningsperioden inte framgår av CAB. Vidare har de
invänt mot Deloittes periodisering av den fakturerade volymen och hävdat att Deloitte
inte hänfört fakturerad volym till rätt förbrukningsperiod.
När det gäller frågan om det är rätt uppgifter från CAB som har influtit i Annicka
Holmgrens rapport och om den fakturerade volymen har periodiserats korrekt gör
hovrätten följande överväganden.
7
SVEA HOVRÄTT DOM 2017-11-29
B 7243-15
Avdelning 01
Deloitte har tagit fram uppgifter från CAB med hjälp av bland annat Marcus Flood,
som har berättat att han tagit ut samtliga fakturarader för respektive räkenskapsår.
Fakturaraderna innehåller bland annat den fakturerade volymen. Sedan har Marcus
Flood kontrollerat att Deloitte fått all data som han tagit ut från CAB, vilket Carl
Westlund har bekräftat. Carl Westlund har även stämt av att Deloitte redovisat rätt data
genom att göra en jämförelse med den mängd el bolaget hade levererat enligt
Engrosrapporterna. Jakob Jönsson och Tor Domben har berättat att förbruknings-
perioden framgår av fakturaraderna i CAB. Det sagda ger stöd för att rätt uppgifter har
tagits ut från CAB.
Beträffande frågan om periodiseringen är korrekt genomförd kan konstateras att Carl
Westlund har förklarat att det inte var något problem att bestämma vilken period viss
volym hänförde sig till. Vidare stämmer Deloittes resultat väl överens med det som
Tor Domben kommit fram till. Han har tagit ut data från CAB oberoende av Deloitte.
Han har även berättat om de kontroller han gjort för att säkerställa att han redovisade
rätt data, bland annat att inte summera alla fakturarader eftersom samma mängd volym
kunde förekomma på flera rader. Tor Dombens utredning framstår därmed som
tillförlitlig och ger starkt stöd för att Deloitte tagit ut rätt uppgifter från CAB och att
volymen är korrekt periodiserad.
Som tingsrätten har kommit fram till får Annicka Holmgrens rapporter även stöd av
andra utredningar, bland annat den interna utredning som medförde att bolaget
beslutade att boka bort 1,5 miljarder kr i balansräkningen. Daniel de Paula har
kvalitetssäkrat bolagets internutredning, bland annat kontrollerade han bolagets
beräkning av genomsnittspriset och de antaganden och förenklingar bolaget använde
sig av. Som tingsrätten konstaterat har även bolagets bokslutsåtgärder åren 2010 och
2011 reviderats av Mats Andersson. Slutligen kan det konstateras att beloppet
1,5 miljarder kr inte har återfunnits.
Hovrätten instämmer alltså i tingsrättens bedömning att Annicka Holmgrens rapporter
är tillförlitliga och att de kan ligga till grund för bedömningen av åtalet. Varken de
invändningar som anförts i övrigt, bland annat när det gäller frågorna om ingående
8
SVEA HOVRÄTT DOM 2017-11-29
B 7243-15
Avdelning 01
balans och om redovisning av antedaterade fakturor, eller den åberopade
motbevisningen påverkar den slutsatsen.
Något om storleken på de upplupna intäkter
Det som har lagts fram i hovrätten föranleder inte några andra överväganden än de som
tingsrätten har gjort.
Boris Benulics gärningar
I likhet med tingsrätten finner alltså hovrätten genom utredningen styrkt att Boris
Benulic, som haft särskild kännedom om företaget i sin egenskap av VD, inför
boksluten åren 2003 - 2010 efter eget gottfinnande låtit göra manuella justeringar av
uppgifter i olika excelfiler för att sedan låta uppgifterna i dessa ändrade filer ligga till
grund för bokföringen. Det är också utrett att balansposten Upplupna intäkter
därigenom har påverkats på så sätt att den i respektive bokslut tagits upp med alltför
höga belopp. Vidare är genom Annicka Holmgrens rapporter, som stöds av annan
bevisning, styrkt att beloppen under balansposten Upplupna intäkter i
årsredovisningarna för räkenskapsåren 2003 - 2010, tagits upp med ett alltför högt
värde på sätt som framgår gärningsbeskrivningarna.
Hovrätten instämmer också i tingsrättens bedömning att det är visat att Boris Benulic
haft uppsåt till gärningarna och hovrätten har i övrigt inga tillägg till tingsrättens
bedömningar under detta avsnitt.
Sammanfattning av frågan om Boris Benulics ansvar för brott
Hovrätten ansluter sig fullt till det som tingsrätten har anfört i sin sammanfattning.
Boris Benulic ska alltså dömas för åtta fall av svindleri, grovt brott, och för grovt
bokföringsbrott i sex fall. Tingsrättens dom ska därmed inte ändras i denna del.
Pierre Sjöös medverkan
Hovrätten gör inte någon annan bedömning än den tingsrätten har gjort beträffande
Pierre Sjöös medverkan. Pierre Sjöö ska alltså dömas för medhjälp till grovt
bokföringsbrott i sex fall medan åtalet mot honom för svindleri ska ogillas.
Tingsrättens dom ska inte ändras i denna del.
9
SVEA HOVRÄTT DOM 2017-11-29
B 7243-15
Avdelning 01
Påföljder
Boris Benulic
Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att straffvärdet för de gärningar som
Boris Benulic döms för uppgår till fyra år. Med hänsyn till att det i förhållande till
brottens art gått relativt lång tid sedan brotten begicks bör straffmätningsvärdet sättas
lägre. Hovrätten beaktar även i viss utsträckning att Boris Benulic ålagts
näringsförbud. Som tingsrätten har kommit fram till bör det samlade
straffmätningsvärdet bestämmas till tre år och sex månader. Någon annan påföljd än
fängelse är inte aktuellt. Tingsrättens dom ska alltså inte ändras i denna del.
Pierre Sjöö
Hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömning men beaktar att det i förhållande till
brottens art har gått långt tid sedan brotten begicks. Den villkorliga domen bör därför
inte förenas med dagsböter. Tingsrättens dom ska alltså ändras i denna del.
Övriga frågor
Näringsförbud
Hovrätten gör inte någon annan bedömning än den tingsrätten gjort.
Ersättning till försvararna
Hans Strandberg har yrkat ersättning med sammanlagt 491 551 kr, motsvarande arbete
i 272 timmar, och Olle Kullinger har yrkat ersättning med sammanlagt 723 003 kr,
motsvarande arbete i 431 timmar. Åklagarna har inte haft någon invändning mot de
yrkade ersättningarna.
När det gäller ersättning till Hans Strandberg och Olle Kullinger gör hovrätten följande
bedömning. Huvudförhandling i hovrätten var inledningsvis planerad att hållas under
hösten 2016. I anslutning huvudförhandlingen skulle inledas åberopade Hans
Strandberg och Olle Kullinger ny skriftlig bevisning, vilket ledde till att förhandlingen
fick ställas in. Hans Strandberg och Olle Kullinger hade redan vid
förberedelsesammanträdet i hovrätten informerats om att det fanns en risk att åklagarna
skulle anse att det förelåg hinder för huvudförhandlingen om ny bevisning åberopades
10
SVEA HOVRÄTT DOM 2017-11-29
B 7243-15
Avdelning 01
i ett sent skede. Av vad som framkommit har Hans Strandberg och Olle Kullinger haft
tillgång till det åberopade materialet under sådan tid att materialet hade kunnat ges in
tidigare. Genom att ändå åberopa materialet först i anslutning till huvudförhandlingen
har Hans Strandberg och Olle Kullinger varit försumliga. Det finns därför skäl att sätta
ned ersättningen i den del den som avser förberedelsearbete inför det första
huvudförhandlingstillfället. Hovrätten finner att Hans Strandbergs ersättning ska sättas
ned med 10 timmar och Olle Kullingers med 15 timmar. I övrigt är de yrkade
ersättningarna skäliga och ska godtas.
Den av Christina Bergenstein yrkade ersättningen är skälig och ska därför godtas.
Återbetalning av kostnaden för försvaret
Med hänsyn till att Pierre Sjöö delvis har haft framgång med sin talan i hovrätten ska
staten stå för kostnaden för försvararen i hovrätten. Hovrätten gör inte någon annan
bedömning än den tingsrätten har gjort ifråga om hans återbetalningsskyldighet av
försvarkostnaden i tingsrätten.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B
Överklagande senast 2017-12-27
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Ingela Perklev och Hanna Carysdotter, referent,
tf. hovrättsassessorn Marie Larsson samt nämndemännen Christina H Gardos och Lars
Molin.
Avräkningsunderlag, se bilagorna C-D.
11
PARTER (Antal tilltalade: 4) TilltaladBoris Benulic, 19550621-2439Råsundavägen 152 Lgh 1602169 36 Solna
Offentlig försvarare: Advokat Olle KullingerAdvokatfirman NORDIA KBBox 70389107 24 Stockholm
Offentlig försvarare: Advokat Hans StrandbergAdvokatfirman NORDIA KBBox 70389107 24 Stockholm
ÅklagareVice chefsåklagare Lennart Gollard och kammaråklagare Ted MureliusEkobrottsmyndighetenAndra ekobrottskammaren i StockholmBox 820101 36 Stockholm
___________________________________
DOMSLUT Brott som den tilltalade döms för1. Svindleri, grovt brott, 9 kap 9 § 1 st och 3 st brottsbalken
2003-01-01 -- 2011-10-172. Grovt bokföringsbrott, 11 kap 5 § 2 st brottsbalken
2005-07-01 -- 2011-04-14 Påföljd m.m.Fängelse 3 år 6 månader NäringsförbudBoris Benulic meddelas näringsförbud enligt lagen (2014:836) om näringsförbud för en tidav fem år räknat från dagen för tingsrättens dom. Näringsförbudet gäller omedelbart utanhinder av att tingsrättens dom inte vunnit laga kraft.
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTTAvdelning 5
DOM2015-07-08meddelad iHuddinge
Mål nr: B 5582-12
Postadress141 84 Huddinge
BesöksadressBjörnkullavägen 5 A
Telefon08-561 660 00E-post: sodertorns.tingsratt.avdelning5@dom.sewww.sodertornstingsratt.domstol.se
Telefax08-711 05 80
Expeditionstidmåndag - fredag08:30-16:00
1Bilaga A
Förverkande och beslag1. Beslaget av material från Boris Benulic ska bestå till dess domen vunnit laga kraft
(Polismyndigheten; beslagsprotokoll 2011-9000-BG139 p.1-2 ).2. Beslaget av material från Kraft & Kultur i Sverige AB ska bestå till dess domen vunnit
laga kraft (Polismyndigheten; beslagsprotokoll 2011-90000-BG1136 p.1-11 ). SekretessSekretessen enligt 36 kap 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifterna iaktbil 92 s 2-14, 84-97, 104-106, 185-202, aktbil 94 s 5-19, aktbil 95 s 14-15, 42-43, aktbil96 s 190-191, aktbil 97 s 162-163, aktbil 109 s 23-39, aktbil 113 s 247, aktbil 119 s 58-61,aktbil 125 s 1663, 1673, 1757, 1765, 1789, 1798, 1827-1832, 1840, 1843, 1863, 1877, aktbil126 s 2026, aktbil 127 s 2510-2512, 2519-2521, 2527-2530, aktbil 134 s 175-177, aktbil 137s 77-113, 120-126, 135-147, 390 samt motsvarande aktbilagor och sidor i aktbil 185, skabestå i målet. BrottsofferfondDen tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) ombrottsofferfond. Ersättning1. Hans Strandberg tillerkänns ersättning av allmänna medel med 2 164 949 kr, varav
432 990 kr avser mervärdesskatt.2. Olle Kullinger tillerkänns ersättning av allmänna medel med 1 048 353 kr, varav
209 353 kr avser mervärdesskatt.3. Kostnaden för försvaret ska stanna på staten. ___________________________________
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTTAvdelning 5
DOM2015-07-08
Mål nr: B 5582-12
2
TilltaladPIERRE Mikael Philippe Sjöö, 19590829-0017Ekuddsvägen 3, 2tr131 38 Nacka
Offentlig försvarare: Advokat Christina BergensteinAdvokatfirman Samuelson, Schönmeyr &Wall HBFleminggatan 17, 6 tr112 26 Stockholm
ÅklagareVice chefsåklagare Lennart Gollard och kammaråklagare Ted MureliusEkobrottsmyndighetenAndra ekobrottskammaren i StockholmBox 820101 36 Stockholm
___________________________________
DOMSLUT Brott som den tilltalade döms för1. Medhjälp till bokföringsbrott, grovt brott, 11 kap 5 § 1 st 2 men brottsbalken i sin
lydelse före 1 juli 2005 samt 23 kap 4 § brottsbalken2003-01-01 -- 2005-06-30
2. Medhjälp till grovt bokföringsbrott, 11 kap 5 § 2 st samt 23 kap 4 § brottsbalken2005-07-01 -- 2009-03-13
Åtal som den tilltalade frikänns frånMedhjälp till svindleri, grovt brott, 9 kap 9 § 1 st och 3 st samt 23 kap 4 § brottsbalken
2003-01-01 -- 2009-08-17 Påföljd m.m.1. Villkorlig dom2. Dagsböter 120 å 250 kr Förverkande och beslag1. Beslaget av material från Boris Benulic ska bestå till dess domen vunnit laga kraft
(Polismyndigheten; beslagsprotokoll 2011-9000-BG139 p.1-2 ).2. Beslaget av material från Kraft & Kultur i Sverige AB ska bestå till dess domen vunnit
laga kraft (Polismyndigheten; beslagsprotokoll 2011-90000-BG1136 p.1-11 ).
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTTAvdelning 5
DOM2015-07-08meddelad iHuddinge
Mål nr: B 5582-12
3
SekretessVad gäller sekretess se domen s 2. BrottsofferfondDen tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) ombrottsofferfond. ErsättningChristina Bergenstein tillerkänns ersättning av allmänna medel med 1 884 263 kr, varav 376 853 kr avser mervärdesskatt. Av denna kostnad ska Pierre Sjöö återbetala 50 000 kr tillstaten. ___________________________________
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTTAvdelning 5
DOM2015-07-08
Mål nr: B 5582-12
4
TilltaladJONAS Erik Olof Lundberg, 19770816-0218Ramsdalsvägen 26136 68 Vendelsö
Offentlig försvarare: Advokat Henrik Olsson LiljaAdvokatfirman AlthinSkeppsbron 28, 3 tr111 30 Stockholm
ÅklagareVice chefsåklagare Lennart Gollard och kammaråklagare Ted MureliusEkobrottsmyndighetenAndra ekobrottskammaren i StockholmBox 820101 36 Stockholm
___________________________________
DOMSLUT Brott som den tilltalade döms förMedhjälp till grovt bokföringsbrott, 11 kap 5 § 2 st samt 23 kap 4 § brottsbalken
2007-01-01 -- 2010-03-16 Åtal som den tilltalade frikänns frånMedhjälp till svindleri, grovt brott, 9 kap 9 § 1 st och 3 st samt 23 kap 4 § brottsbalken
2007-01-01 -- 2010-06-15 Påföljd m.m.1. Villkorlig dom2. Dagsböter 80 å 350 kr Förverkande och beslag1. Beslaget av material från Boris Benulic ska bestå till dess domen vunnit laga kraft
(Polismyndigheten; beslagsprotokoll 2011-9000-BG139 p.1-2 ).2. Beslaget av material från Kraft & Kultur i Sverige AB ska bestå till dess domen vunnit
laga kraft (Polismyndigheten; beslagsprotokoll 2011-90000-BG1136 p.1-11 ). SekretessVad gäller sekretess se domen s 2.
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTTAvdelning 5
DOM2015-07-08meddelad iHuddinge
Mål nr: B 5582-12
5
BrottsofferfondDen tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) ombrottsofferfond. ErsättningHenrik Olsson Lilja tillerkänns ersättning av allmänna medel med 1 555 338 kr, varav311 068 kr avser mervärdesskatt. Av denna kostnad ska Jonas Lundberg återbetala50 000 kr till staten. ___________________________________
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTTAvdelning 5
DOM2015-07-08
Mål nr: B 5582-12
6
TilltaladHELENA Elisabeth Ridderstråle, 19680422-7905Astrakanstigen 47746 33 Bålsta
Offentlig försvarare: Advokat Kent SooaruAdvokatfirman Fyksen SooaruBox 22253104 22 Stockholm
ÅklagareVice chefsåklagare Lennart Gollard och kammaråklagare Ted MureliusEkobrottsmyndighetenAndra ekobrottskammaren i StockholmBox 820101 36 Stockholm
___________________________________
DOMSLUT Åtal som den tilltalade frikänns frånMedhjälp till grovt bokföringsbrott, 11 kap 5 § 2 st samt 23 kap 4 § brottsbalken
2009-01-01 -- 2011-04-14 Förverkande och beslag1. Beslaget av material från Boris Benulic ska bestå till dess domen vunnit laga kraft
(Polismyndigheten; beslagsprotokoll 2011-9000-BG139 p.1-2 ).2. Beslaget av material från Kraft & Kultur i Sverige AB ska bestå till dess domen vunnit
laga kraft (Polismyndigheten; beslagsprotokoll 2011-90000-BG1136 p.1-11 ). SekretessVad gäller sekretess se domen s 2. ErsättningKent Sooaru tillerkänns ersättning av allmänna medel med 1 496 583 kr, varav299 317 kr avser mervärdesskatt. Denna kostnad ska stanna på staten. ___________________________________
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTTAvdelning 5
DOM2015-07-08meddelad iHuddinge
Mål nr: B 5582-12
7
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING AV DOMEN ................................................................................... 11
INLEDNING ..................................................................................................................................................... 11
FRIHETSBERÖVANDEN ............................................................................................................................... 11
TINGSRÄTTENS SLUTSATSER .................................................................................................................... 11
LÄSANVISNINGAR ........................................................................................................................................ 12
BAKGRUND........................................................................................................................... 12
PRESENTATION AV KRAFT OCH KULTUR I SVERIGE AB (KKAB) ..................................................... 12
DE TILLTALADES ROLLER I KKAB ........................................................................................................... 13
NÅGOT OM ELHANDELN PÅ SPOTMARKNADEN .................................................................................. 14
KORT OM KKAB:S ELHANDEL ................................................................................................................... 15
BALANSPOSTEN UPPLUPNA INTÄKTER I KKAB:S RÄKENSKAPER .................................................. 16
FÖRUNDERSÖKNINGEN OCH MÅLETS FORTSATTA HANDLÄGGNING ........................................... 17
ÅKLAGARENS YRKANDEN ............................................................................................. 19
ANSÖKAN OM STÄMNING DEN 9 MAJ 2014 (RÄKENSKAPSÅRET 2003) ........................................... 19
ANSÖKAN OM TILLÄGGSSTÄMNING DEN 20 DEBRUARI 2015 (RÄKENSKAPSÅREN
2004-2010) ........................................................................................................................................................ 20
Åtalspunkten 1 (räkenskapsåret 2004) .............................................................................. 20
Åtalspunkten 2 (räkenskapsåren 2005 - 2010).................................................................. 21
DE TILLTALADES INSTÄLLNINGAR ............................................................................ 24
BORIS BENULIC ............................................................................................................................................. 24
PIERRE SJÖÖ ................................................................................................................................................... 24
JONAS LUNDBERG ........................................................................................................................................ 24
HELENA RIDDERSTRÅLE ............................................................................................................................ 25
DEN RÄTTSLIGA REGLERINGEN .................................................................................. 25
SVINDLERI ...................................................................................................................................................... 25
GROVT BOKFÖRINGSBROTT ...................................................................................................................... 27
BROTTSKONKURRENS ................................................................................................................................. 29
MEDHJÄLP ...................................................................................................................................................... 30
ÅKLAGARENS SAKFRAMSTÄLLNING ......................................................................... 31
NÅGRA BAKGRUNDSOMSTÄNDIGHETER............................................................................................... 31
NÄRMARE OM RÄKENSKAPSÅRET 2003 ................................................................................................. 34
NÄRMARE OM RÄKENSKAPSÅRET 2004 ................................................................................................. 37
NÄRMARE OM RÄKENSKAPSÅRET 2005 ................................................................................................. 38
NÄRMARE OM RÄKENSKAPSÅRET 2006 ................................................................................................. 38
NÄRMARE OM RÄKENSKAPSÅRET 2007 ................................................................................................. 39
NÄRMARE OM RÄKENSKAPSÅRET 2008 ................................................................................................. 41
NÄRMARE OM RÄKENSKAPSÅRET 2009 ................................................................................................. 42
NÄRMARE OM RÄKENSKAPSÅRET 2010 ................................................................................................. 44
8
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
DE TILLTALADES SAKFRAMSTÄLLNINGAR ............................................................ 45
BORIS BENULIC ............................................................................................................................................. 45
PIERRE SJÖÖ ................................................................................................................................................... 47
JONAS LUNDBERG ........................................................................................................................................ 48
HELENA RIDDERSTRÅLE ............................................................................................................................ 49
UTREDNINGEN I TINGSRÄTTEN ................................................................................... 50
SKRIFTLIG BEVISNING ................................................................................................................................ 50
FÖRHÖR MED DE TILLTALADE ................................................................................................................. 50
Boris Benulic .................................................................................................................... 50
Pierre Sjöö ......................................................................................................................... 54
Jonas Lundberg ................................................................................................................. 57
Helena Ridderstråle ........................................................................................................... 61
KORT OM VITTNESFÖRHÖREN .................................................................................................................. 62
TINGSRÄTTENS DOMSKÄL ............................................................................................. 64
FRÅGAN OM DE TILLTALADE HAR BETAGITS RÄTTEN TILL EN RÄTTVIS
RÄTTEGÅNG ................................................................................................................................................... 64
NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER FÖR PRÖVNINGEN ................................................................................... 66
FRÅGAN OM BORIS BENULIC HAR GJORT SIG SKYLDIG TILL BROTT ............................................ 68
Boris Benulics egna beräkningar av de upplupna intäkterna ............................................ 68
Bevisvärdet av Annicka Holmgrens rapporter .................................................................. 71
Något om storleken på de upplupna intäkterna ................................................................. 73
Boris Benulics gärningar................................................................................................... 74
Sammanfattning av frågan om Boris Benulics ansvar för brott ........................................ 76
FRÅGAN OM PIERRE SJÖÖS, JONAS LUNDBERGS OCH HELENA RIDDERSTRÅLES
MEDVERKAN .................................................................................................................................................. 77
Pierre Sjöö ......................................................................................................................... 77
Jonas Lundberg ................................................................................................................. 79
Helena Ridderstråle ........................................................................................................... 79
PÅFÖLJDER ..................................................................................................................................................... 80
Boris Benulic .................................................................................................................... 80
Pierre Sjöö ......................................................................................................................... 81
Jonas Lundberg ................................................................................................................. 81
ÖVRIGA FRÅGOR .......................................................................................................................................... 82
Näringsförbud ................................................................................................................... 82
Beslag ................................................................................................................................ 82
Ersättning till försvararna ................................................................................................. 82
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 4 (Dv 400) ............................................................. 91
SKILJAKTIG MENING ....................................................................................................... 92
9
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
BILAGOR TILL DOMEN
Bilaga – Avräkningsunderlag
Bilaga 1 – Referat av vittnesförhör
Bilaga 2 – Några mejlkonversationer
Bilaga 3 – Underrättelse enligt 14 § lagen om näringsförbud (DV 377)
Bilaga 4 – Anvisning för överklagande (DV 400)
10
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
SAMMANFATTNING AV DOMEN
INLEDNING
Tingsrätten prövar i denna dom åtal mot Boris Benulic avseende grovt svindleri och
grovt bokföringsbrott, åtal mot Pierre Sjöö och Jonas Lundberg avseende medhjälp
till samma brott samt åtal mot Helena Ridderstråle avseende medhjälp till grovt
bokföringsbrott. Tingsrätten prövar även frågor om näringsförbud, beslag m.m.
FRIHETSBERÖVANDEN
Boris Benulic, Pierre Sjöö och Helena Ridderstråle har varit frihetsberövade såsom
anhållna eller häktade med anledning av misstanke om brott som prövas genom
denna dom enligt med vad som antecknats i bifogade avräkningsunderlag till
domen.
TINGSRÄTTENS SLUTSATSER
Tingsrätten har genom denna dom funnit styrkt att Boris Benulic, som varit
verkställande direktör i Kraft & Kultur i Sverige AB (KKAB), under räkenskaps-
åren 2003-2010 uppsåtligen offentliggjort vilseledande uppgifter, som varit ägnade
att påverka bedömandet av bolaget i ekonomiskt hänseende och därigenom medföra
skada. De vilseledande uppgifterna har bestått i att Boris Benulic under de nämnda
räkenskapsåren låtit bokföra oriktiga uppgifter avseende balansposten Upplupna
intäkter genom att dessa intäkter har tagits upp med alltför höga värden. Brottslig-
heten har avsett betydande belopp och varit systematisk. Tingsrätten har därför
funnit honom skyldig till grovt svindleri. För åren 2005-2010 ska han också dömas
för grovt bokföringsbrott. Påföljden har bestämts till fängelse i tre år och sex
månader och Boris Benulic har också ålagts näringsförbud under fem år.
11
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Pierre Sjöö och Jonas Lundberg har befunnits skyldiga till att genom oaktsamhet ha
främjat Boris Benulics bokföringsbrott. Båda har därför dömts för medhjälp till
grovt bokföringsbrott till villkorlig dom och dagsböter. Åtalen mot dem avseende
medhjälp till grovt svindleri har däremot ogillats.
Åtalet mot Helena Ridderstråle för medhjälp till grovt bokföringsbrott har
tingsrätten ogillat, eftersom hon inte kan anses ha främjat Boris Benulics
brottslighet.
LÄSANVISNINGAR
Domen inleds med en redogörelse för bolaget och dess verksamhet och några andra
ostridiga omständigheter. Därefter redovisas åklagarens yrkanden och de tilltalades
inställning till åtalet mot dem. Sedan följer en sammanfattning av åklagarens
sakframställning och den av honom åberopade skriftliga bevisningen samt de
tilltalades sakframställningar och berättelser. Redogörelser för vittnenas berättelser
återfinns i en bilaga till domen (domsbilaga 1). Slutligen redovisas tingsrättens
överväganden och slutsatser i skuldfrågorna, påföljdsfrågorna, i frågorna om
näringsförbud och beslag samt beträffande ersättningen till försvararna.
Även om Ekobrottsmyndigheten i målet har företrätts av två åklagare, har
tingsrätten valt att använda begreppet åklagaren i domen.
BAKGRUND
PRESENTATION AV KRAFT OCH KULTUR I SVERIGE AB
(KKAB)
Troms Kraft AS (Troms Kraft) är moderbolag i en norsk koncern på elmarknaden,
som ägs av Tromsö kommun och landsting. Troms Kraft Handel AS (TK Handel) är
ett dotterbolag. I början av 2000-talet var Knut Einar Olsen VD i TK Handel.
12
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Kraft & Kultur i Sverige AB (KKAB) bildades år 2001 som ett dotterbolag till TK
Handel. Senare blev KKAB dotterbolag till Troms Kraft. Avsikten med bildandet
av KKAB var att försöka slå sig in på den svenska elmarknaden, som – med
undantag av elnätsverksamheten – hade avreglerats i mitten av 1990-talet. KKAB
var ett elhandelsbolag utan egen produktionskapacitet och utan eget elnät. Bolaget
skulle på affärsmässig basis köpa el på spotmarknaden Nord Pool Spot (Nord Pool)
och försälja denna till främst kommuner men även till företag och privatpersoner.
Bolaget erbjöd också sina kunder, förutom miljövänlig el, böcker och ett utbud av
andra varor inom kultursektorn.
Under åren 2000- 2006 bestod KKAB:s styrelse av främst personer från
moderbolaget med Knut Einar Olsen som ordförande. År 2007 blev Odd Halvorsen
ordförande, men han ersattes under slutet av 2008 av Hanne May Karde. I juli 2010
utsågs Oddbjörn Schei till ordförande i KKAB. Verksamheten i KKAB bedrivs
alltjämt men nu under firman Switch Nordic Green AB (SNG).
Från starten år 2001 var auktoriserade revisorn Inger Fjellner, Öhrlings Price
Waterhouse (PwC) i Enköping, KKAB:s revisor. Hon efterträddes i december 2003
av auktoriserade revisorn Elisabeth Simonsson, Lindeberg Grant Thornton (Grant
Thornton), biträdd bl.a. av auktoriserade revisorn Anna Persson på samma byrå.
DE TILLTALADES ROLLER I KKAB
Boris Benulic var från starten år 2001 KKAB:s verkställande direktör (VD). I den
egenskapen var han ytterst ansvarig för KKAB:s operativa verksamhet. Boris
Benulic kom också att ingå i KKAB:s styrelse under åren 2003-2004. Han hade
dessförinnan bl.a. varit journalist och marknadschef i Ordfront.
13
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Pierre Sjöö anlitades av KKAB som konsult i eget bolag med ansvar främst för
bolagets löpande bokföring under åren 2001-2008. Jonas Lundberg anställdes av
bolaget kring årsskiftet 2001/02 och har bl.a. haft ansvar för bolagets fakturering.
Han kom efterhand att tillhöra elhandelsavdelningen. Helena Ridderstråle anställdes
år 2008/09 av KKAB och fick snart rollen som ekonomichef. Samtliga tre var
underställda Boris Benulic.
NÅGOT OM ELHANDELN PÅ SPOTMARKNADEN
Elmarknaden i Sverige kan delas upp i två delar, dels en reglerad del som omfattar
verksamhet som bedrivs i elnätsföretagen (nätverksamhet), dels en konkurrentutsatt
del som omfattar produktion av och handel med el (elproduktion respektive
elhandel). Aktörerna på elmarknaden är alltså elnätsbolagen, elproducenterna,
elhandelsbolagen, till vilka KKAB hörde, samt elkonsumenterna/kunderna.
Marknadsplats för den avreglerade elhandeln i bl.a. Sverige, Finland och Norge är
Nord Pool, som fungerar som en elbörs. Huvuddelen av den el som elproducenterna
levererar säljs genom Nord Pools spotmarknad till elhandelsbolagen, som i sin tur
säljer elen till kunderna. Elkraft kan inte lagras. Den el som köps på Nord Pools
marknadsplats levereras alltså omgående till kund. Priset för elen kan vara fast,
fastprisavtal, eller rörligt, som motsvarar spotpriset med påslag.
På Nord Pools spotmarknad bestäms elpriset varje timme. Priset för leveransen
fastställs en timme före leveransen och ska betalas inom några dagar. Detta
förhållande påverkar elhandelsbolagens kassaflöde, eftersom fakturering av
elkunder vanligen sker i efterskott månadsvis, varannan månad eller var tredje
månad beroende på vad som avtalats.
Volymen köpt och levererad el mäts i kWh eller gWh. Uppgift om sådana volymer
erhålls från Svenska Kraftnät i den s.k. Kraftbalansen och från den s.k. Engros-
rapporten.
14
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Spotpriset på elmarknaden, som styrs av utbud och efterfrågan, kan från tid till
annan variera beroende på exempelvis väder och vind, vattenmagasin, kyla och
värme. Detta skapar en ekonomisk osäkerhet och risk för förluster. Om elpriserna
på spotmarknaden skulle stiga under kontraktstiden kan elhandelsbolaget, om det är
fast pris som gäller, få betala kundens el till den del som överstiger det med kunden
avtalade priset. Om elpriset på spotmarknaden å andra sidan sjunker kan
elhandelsbolaget göra en motsvarande vinst på kontrakt med fast elpris.
För att minska risken för att förluster på fastprisavtal ska uppstå på grund av
prisfluktuationer, finns det ett behov av s.k. prissäkring, som är en sorts försäkring
mot prishöjningar på spotmarknaden. Prissäkring innebär att man köper s.k.
terminer och prissäkring innebär därmed en kostnad för elhandelsbolaget. Prissäkrar
man inte när kunden köper el till fast pris utan ligger med s.k. öppna positioner, tar
man en risk, men om spotpriset under aktuell period är lägre än det med kunden
avtalade fasta priset kan man göra en vinst.
KORT OM KKAB:S ELHANDEL
Med varje kund hade KKAB ett elavtal. Avtalen var i regel standardiserade. I
avtalet angavs vanligen hur mycket el som kunden förväntades förbruka. Avtalet
reglerade vidare priset, som kunde vara fast eller rörligt. I avtalet reglerades även
hur faktureringen skulle ske. Fakturering skedde normalt i efterskott mellan en och
tre månader efter leverans. På grund av faktureringsperioderna kunde el som
levererats ett visst år komma att faktureras följande år.
Under de i åtalet aktuella åren hade KKAB ett faktureringssystem, en databas, som
först kallades Pomax och sedan CAB (CAB). Databasen innehöll rådata för bl.a.
fakturerade intäkter baserade på förbrukad volym jämte uppgifter om påslag, elskatt
och moms. En del data i CAB inflöt automatiskt, t.ex. vissa uppgifter om kundernas
15
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
förbrukning, och andra uppgifter matades in manuellt, t.ex. uppgifter från
kundavtalen. Inmatade data kunde inte ändras manuellt.
Framför allt under de första verksamhetsåren hade KKAB problem med
faktureringen av kunder. Dessa problem orsakades av olika omständigheter såsom
bristfälliga rutiner och underbemanning, svårigheter att få in avläsningsrapporter
från elnätbolagen m.m. Man upplevde också att man hade problem att hänföra
levererad el till rätt period i samband med årsskiften, dvs. med periodiseringen vid
fakturering.
För driften av CAB hade KKAB i maj 2002 ingått supportavtal med det norska
bolaget Enita AS i Trondheim (Enita). Av detta framgick bl.a. att Enita mot
ersättning åtog sig att bistå KKAB med rådgivande tjänster vid införande och drift
av CAB.
Troms Kraft och KKAB hade i juli 2002 ingått ett prissäkringsavtal. Enligt detta
avtal åtog sig TK Handel att mot ekonomisk gottgörelse säkra KKAB:s sålda
elvolymer till fast pris, som köpts på elspotmarknaden. Detta medförde att KKAB
till TK Handel enligt ett visst schema veckovis skulle rapportera sålda elvolymer
och samtidigt göra en prissäkringsbeställning på volymerna.
BALANSPOSTEN UPPLUPNA INTÄKTER I KKAB:S
RÄKENSKAPER
I KKAB:s balansräkning redovisades en post kallad Upplupna elintäkter. Den
utgjorde skillnaden mellan priset för den el som sålts och levererats till kunderna
och priset för den el som hade fakturerats, dvs. hade blivit en kundfordran eller en
intäkt. Fakturerad el kunde, som nämnts, även avse el som levererats tidigare år.
Uppgift om volymen från Nord Pool köpt och till kund levererad el fick KKAB från
Kraftbalansen och från Engros-rapporter, som levererades av TK Handel.
16
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
För att räkna fram till storleken av de upplupna intäkterna använde KKAB följande
formel: Årets ingående balans avseende volymen av levererad men inte fakturerad
el mätt i kWh + volymen av årets elinköp mätt i kWh – årets fakturerade el mätt i
kWh. Den på detta sätt erhållna volymen multiplicerades med ett genomsnittspris i
kr per kWh. Det belopp som då erhölls var den upplupna elintäkten. I bokföringen
redovisades denna under Konto 1701 Upplupna elintäkter.
Boris Benulic hade påtagit sig ansvaret för redovisningen av posten Upplupna
intäkter i KKAB:s räkenskaper. Som underlag för hans beräkningar togs det fram
excelfiler från rådatan i CAB. Om han ansåg att dessa var felaktiga på något sätt,
bad han någon medarbetare, t.ex. Jonas Lundberg, att göra justeringar i excelfilerna.
Pierre Sjöö och Helena Ridderstråle bokförde sedan de upplupna intäkterna som
Boris Benulic hade beräknat. Excelfilerna tillställdes bolagets revisorer vid
granskningen av bolagets årsredovisning.
I november 2011 uppkom en misstanke om att de upplupna intäkterna i KKAB:s
räkenskaper hade tagits upp till ett alldeles för högt belopp. Resultatet blev att ca
1,5 miljarder kr bokades bort ur balansräkningen. Samtidigt fick Boris Benulic
lämna VD-tjänsten.
FÖRUNDERSÖKNINGEN OCH MÅLETS FORTSATTA
HANDLÄGGNING
Den 22 november 2011 skickade KKAB och dess moderbolag Troms Kraft ut ett
pressmeddelande om att felaktigheter hade avslöjats i räkenskaperna, vars
ackumulerade negativa effekt beräknades uppgå till cirka 1,8 miljarder kr.
I november 2011 gjorde styrelsen i KKAB också en anmälan till Ekobrotts-
myndigheten (EBM) om misstanke om ekonomiskt brottslighet. I anmälan gjordes
följande gällande. Styrelsen hade upptäckt att räkenskaperna i KKAB för de senaste
17
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
räkenskapsåren innehöll oriktiga uppgifter, allvarliga felaktigheter och stora brister
och gjorde bedömningen att räkenskaperna medvetet hade manipulerats i en sådan
omfattning att bolagets resultat inte i huvudsak kunde bedömas med ledning av
bokföringen samt att årsredovisningen inte återspeglade bolagets finansiella
ställning på ett rättsvisande sätt. Styrelsen pekade ut Boris Benulic som ansvarig för
den påstådda brottsligheten.
Till följd av KKAB:s styrelses anmälan inledde EBM en förundersökning.
Förundersökningsledaren beställde en extern utredning om förhållandena i KKAB
av en auktoriserad revisor, Annicka Holmgren. Hon har härefter överlämnat till
EBM tre skriftliga rapporter, en den 11 april 2014 avseende räkenskapsåret 2003, en
den 19 maj 2014 avseende räkenskapsåren 2004-2010 och en den 9 oktober 2014
avseende efterföljande fakturering 2009.
I samband med händelserna i november 2011 inleddes på KKAB:s och Troms
Krafts initiativ ytterligare ett antal utredningar. Troms Kraft har härefter vid
Stockholms tingsrätt väckt skadeståndstalan mot Elisabeth Simonsson och Grant
Thornton och vid Oslo tingsrätt mot bl.a. förre koncernrevisorn i Troms Kraft Frode
Danielsen, PwC och några tidigare styrelseledamöter i KKAB.
I det inledande skedet av förundersökningen frihetsberövades bl.a. Boris Benulic
och Pierre Sjöö. Brottsmisstanken mot Boris Benulic avsåg inledningsvis grov
trolöshet mot huvudman och grovt bokföringsbrott, och mot Pierre Sjöö samt en
annan person medhjälp härtill. Sedermera uppkom misstankar om brott även
avseende Jonas Lundberg och ytterligare en person. Den 8 oktober 2012 beslutade
åklagaren dock att lägga ned förundersökningen med undantag för
brottsmisstankarna mot Boris Benulic och Pierre Sjöö.
I en stämningsansökan den 9 maj 2014 väckte åklagaren vid EBM åtal mot Boris
Benulic och Pierre Sjöö för brott under räkenskapsåret 2003. I en tilläggsstämning
18
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
den 20 februari 2015 väckte åklagaren dessutom åtal mot Boris Benulic för brott
under räkenskapsåren 2004-2010, mot Pierre Sjöö för brott under räkenskapsåren
2004-2008, mot Jonas Lundberg för brott under räkenskapsåren 2007-2009 och mot
Helena Ridderstråle för brott under räkenskapsåren 2009-2010.
Huvudförhandlingen i målet inleddes den 13 april 2015 och avslutades, efter 21
förhandlingsdagar, den 10 juni 2015.
ÅKLAGARENS YRKANDEN
ANSÖKAN OM STÄMNING DEN 9 MAJ 2014 (RÄKENSKAPSÅRET
2003)
Grovt svindleri (Boris Benulic)
Boris Benulic har som verkställande direktör varit ansvarig företrädare för Kraft &
Kultur i Sverige AB, 556567-4347, med säte i Stockholm - Globen. Bolaget har
under år 2012 namnändrat till Switch Nordic Green AB, men benämns nedan
Kraft & Kultur Sverige AB (KKAB).
Boris Benulic, som på grund av sin ställning som verkställande direktör i KKAB,
bort äga särskild kännedom om företaget, har för räkenskapsåret/kalenderåret
2003 uppsåtligen eller av grov oaktsamhet offentliggjort vilseledande uppgifter
ägnat att påverka bedömandet av företaget i ekonomiskt hänseende och därigenom
medföra skada.
De vilseledande uppgifterna har bestått i att Boris Benulic i för
räkenskapsåret/kalenderåret 2003 upprättad årsredovisning, undertecknad av
styrelsen och verkställande direktören med datering 8 juni 2004, låtit bokföra
oriktiga uppgifter avseende balansposten upplupna intäkter på så sätt att intäkterna
tagits upp med ett alltför högt värde om ca 113 000 000 kr eller ett mycket
betydande belopp, vilket inte motsvarar verkliga förhållanden.
Brottet är att bedöma som grovt eftersom åsidosättandet avsett mycket betydande
belopp och ingått som ett led i en systematiskt begången brottslighet.
Medhjälp till grovt svindleri (Pierre Sjöö)
Pierre Sjöö har främjat Boris Benulics grova svindleri med råd eller dåd genom att
upprätta bokföring med oriktiga uppgifter avseende upplupna intäkter.
Alternativt: Grovt bokföringsbrott (Boris Benulic)
Boris Benulic har som ansvarig företrädare för Kraft & Kultur i Sverige AB,
19
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
556567-4347, (KKAB) uppsåtligen åsidosatt bolaget åvilande
bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen genom att i för
räkenskapsåret/kalenderåret 2003 upprättad årsredovisning, undertecknad
av styrelsen och verkställande direktören med datering den 8 juni 2004, låtit
bokföra oriktiga uppgifter avseende balansposten upplupna intäkter på så sätt att
intäkterna tagits upp med alltför högt värde om ca 113 000 000 kr eller mycket
betydande belopp, vilket inte motsvarar verkliga förhållanden med följd att
rörelsens ekonomiska resultat eller ställning inte i huvudsak kan bedömas med
ledning av bokföringen.
Brottet är att bedöma som grovt eftersom åsidosättandet avsett mycket
betydandebelopp och ingått som ett led i en systematiskt begången brottslighet.
Alternativt: Medhjälp till grovt bokföringsbrott (Pierre Sjöö)
Pierre Sjöö har för räkenskapsåret/kalenderåret 2003 främjat Boris Benulics
grova bokföringsbrott med råd eller dåd genom att upprätta bokföring med
oriktiga uppgifter avseende upplupna intäkter.
Lagrum
9 kap. 9 § 2 st brottsbalken alternativt 11 kap. 5 § 1 st 2 meningen brottsbalken i
sin lydelse före 1 juli 2005 och 23 kap. 4 § brottsbalken.
ANSÖKAN OM TILLÄGGSSTÄMNING DEN 20 DEBRUARI 2015
(RÄKENSKAPSÅREN 2004-2010)
Åtalspunkten 1 (räkenskapsåret 2004)
Grovt svindleri (Boris Benulic)
Boris Benulic har som verkställande direktör varit ansvarig företrädare för Kraft &
Kultur i Sverige AB, 556567-4347, med säte i Stockholm - Globen. Bolaget har
under år 2012 namnändrat till Switch Nordic Green AB, men benämns under
denna åtalspunkt Kraft & Kultur i Sverige AB eller förkortat KKAB.
Boris Benulic, som på grund av sin ställning som verkställande direktör i KKAB,
bort äga särskild kännedom om företaget, har för räkenskapsåret/kalenderåret
2004 uppsåtligen eller av grov oaktsamhet offentliggjort vilseledande uppgifter
ägnat att påverka bedömandet av företaget i ekonomiskt hänseende och därigenom
medföra skada.
De vilseledande uppgifterna har bestått i att Boris Benulic i för räkenskapsåret/-
kalenderåret 2004 upprättad årsredovisning, undertecknad av styrelsen och
verkställande direktören med datering den 24 maj 2005, låtit bokföra oriktiga
uppgifter avseende balansposten upplupna intäkter på så sätt att intäkterna tagits
upp med ett alltför högt värde om ca 136 000 000 kr eller mycket betydande
belopp, som inte motsvarar verkliga förhållanden.
20
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Brottet är att bedöma som grovt eftersom gärningen avser mycket betydande
belopp och ingått som ett led i en systematiskt begången brottslighet.
Medhjälp till grovt svindleri (Pierre Sjöö)
Pierre Sjöö har för räkenskapsåret/kalenderåret främjat grovt svindleri med råd
eller dåd genom att upprätta bokföring med oriktiga uppgifter avseende upplupna
intäkter.
Alternativt: Grovt bokföringsbrott (Boris Benulic)
Boris Benulic har, som ansvarig företrädare för Kraft & Kultur i Sverige AB,
556567-4347, med säte i Stockholm - Globen, uppsåtligen åsidosatt bolaget
åvilande bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen genom att i för
räkenskapsåret/kalenderåret 2004 upprättad årsredovisning, undertecknad av
styrelsen och verkställande direktören med datering den 24 maj 2005, låtit bokföra
oriktiga uppgifter avseende balansposten upplupna intäkter på så sätt att intäkterna
tagits upp med alltför högt värde om ca 136 000 000 kr eller mycket
betydande belopp, som inte motsvarar verkliga förhållanden med följd att
rörelsens resultat eller ställning inte i huvudsak kan bedömas med ledning av
bokföringen.
Brottet är att bedöma som grovt eftersom åsidosättandet avsett mycket betydande
belopp och ingått som ett led i en systematiskt begången brottslighet.
Alternativt medhjälp till grovt bokföringsbrott (Pierre Sjöö)
Pierre Sjöö har för räkenskapsåret/kalenderåret 2004 främjat Benulics grova
bokföringsbrott med råd eller dåd genom att upprätta bokföring med
oriktigauppgifter avseende upplupna intäkter.
Lagrum
9 kap 9 § 2 st och 23 kap 4 § brottsbalken alternativt 11 kap 5 § 1 st 2
meningen brottsbalken i sin lydelse före 1 juli 2005 och 23 kap 4 §
brottsbalken.
Åtalspunkten 2 (räkenskapsåren 2005 - 2010)
Grovt svindleri (Boris Benulic)
Boris Benulic har som verkställande direktör varit ansvarig företrädare för
Kraft & Kultur i Sverige AB, 556567-4347, med säte i Stockholm - Globen.
Bolaget har under år 2012 namnändrat till Switch Nordic Green AB, men
benämns under denna åtalspunkt Kraft & Kultur i Sverige AB eller förkortat
KKAB.
Boris Benulic, som på grund av sin ställning som verkställande direktör i
KKAB, bort äga särskild kännedom om företaget, har för räkenskapsåren/-
kalenderåren 2005 – 2010 uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
offentliggjort vilseledande uppgifter ägnat att påverka bedömandet av
företaget i ekonomiskt hänseende och därigenom medföra skada.
21
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
De vilseledande uppgifterna har bestått i att Benulic i årsredovisningen för
räkenskapsåren/ kalenderåren 2005-2010 låtit bokföra oriktiga uppgifter
avseende balansposten upplupna intäkter på så sätt att intäkterna enligt vad
som anges i nedanstående tabell tagits upp med alltför höga värden, som inte
motsvarar verkliga förhållanden.
Bokföringsbrott (Boris Benulic)
Boris Benulic har som ansvarig företrädare för KKAB uppsåtligen åsidosatt
bolaget åvilande bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen genom att i
årsredovisningarna för räkenskapsåren/kalenderåren 2005-2010 låta bokföra
oriktiga uppgifter avseende balansposten upplupna intäkter på så sätt att
intäkterna enligt vad som anges i nedanstående tabell tagits upp med alltför
höga värden, som inte motsvarar verkliga förhållanden, med följd att
rörelsens ekonomiska resultat eller ställning för respektive räkenskapsår inte
i huvudsak kan bedömas med ledning av bokföringen.
Brotten är att bedöma som grova eftersom åsidosättandet avsett mycket
betydande belopp och ingått i ett led i en systematiskt begången brottslighet.
Medhjälp till grovt svindleri och grovt bokföringsbrott (Pierre Sjöö och
Jonas Lundberg) och medhjälp till grovt bokföringsbrott (Helena
Ridderstråle)
Pierre Sjöö har för räkenskapsåren/kalenderåren 2005-2008 främjat Benulics
grova svindleri och grova bokföringsbrott med råd eller dåd genom att
upprätta bokföring med oriktiga uppgifter avseende upplupna intäkter.
Helena Ridderstråle har för räkenskapsåren/kalenderåren 2009-2010 främjat
Benulics grova bokföringsbrott med råd eller dåd genom att upprätta
bokföring med oriktiga uppgifter avseende upplupna intäkter.
Jonas Lundberg har för räkenskapsåren/kalenderåren 2007-2009 främjat
Benulics grova svindleri och grova bokföringsbrott med råd eller dåd genom
att upprätta bokföring med oriktiga uppgifter avseende upplupna intäkter.
Tabell
Räkenskapsår=kalenderår Upplupna intäkter med alltför höga belopp
2005 ca 263 000 000 kr eller mycket betydande belopp
2006 ca 279 000 000 kr eller mycket betydande belopp
2007 ca 389 000 000 kr eller mycket betydande belopp
2008 ca 452 000 000 kr eller mycket betydande belopp
2009 ca 845 000 000 kr eller mycket betydande belopp
2010 ca 1 100 000 000 kr eller mycket betydande belopp
22
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Andrahandsyrkande: Grovt bokföringsbrott (Boris Benulic)
Boris Benulic har som ansvarig företrädare för KKAB uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet åsidosatt bolaget åvilande bokföringsskyldighet enligt
bokföringslagen genom att underlåta att i bolagets räkenskapsinformation på
betryggande sätt bevara erforderligt bokföringsunderlag med dokumen-
tation/specifikation till balansposten upplupna intäkter upptagna i årsredo-
visningarna för räkenskapsåren/kalenderåren 2005-2010 med följd att
rörelsens ekonomiska resultat eller ställning för respektive räkenskapsår inte
i huvudsak kan bedömas med ledning av bokföringen.
Brotten är att bedöma som grova eftersom åsidosättandet avsett mycket
betydande belopp och ingått som ett led i en systematiskt begången
brottslighet.
Lagrum
9 kap 9 § 2 st brottsbalken, 11 kap 5 § brottsbalken och 23 kap 4 §
brottsbalken
Åklagarens yrkande om näringsförbud
Boris Benulic har som verkställande direktör varit ansvarig företrädare för
Kraft & Kultur i Stockholm AB, 556567-4347, och i denna egenskap grovt
åsidosatt vad som ålegat honom i näringsverksamheten och därvid gjort sig
skyldig till brott som inte är ringa enligt åtalspunkterna 1-2 ovan (i
tilläggsstämningen, rättens anmärkning). Lägsta föreskrivna straffet för grovt
bokföringsbrott och grovt svindleri är fängelse sex månader.
Näringsförbudet bör gälla omedelbart utan hinder av att domen inte vunnit
laga kraft.
Åklagarens yrkande om beslag
1. Det yrkas att rätten måtte förordna att från Kraft & Kultur i Sverige AB med
ovan angiven adress i beslag taget material enligt beslagsprotokoll 2011-
90000-BG1136 p 1-11 (fup daterat 2013-03-22 sid 499-500) skall bestå till
dess domen vunnit laga kraft.
2. Det yrkas att rätten måtte förordna att från Boris Benulic i beslag taget
material enligt beslagsprotokoll 2011-9000-BG139 p 1-2 (fup daterat 2013-
03-22 sid 501) skall bestå till dess domen vunnit laga kraft.
23
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
DE TILLTALADES INSTÄLLNINGAR
BORIS BENULIC
Han har vitsordat att han har varit VD och ansvarig företrädare för KKAB under
aktuell tid. Han har emellertid förnekat brott. Han har förnekat och har heller inte
kunnat vitsorda att balansposten Upplupna intäkter redovisats felaktigt på sätt
åklagaren påstår. Han har under alla förhållanden varit av uppfattningen att
balansposten Upplupna intäkter har redovisats på ett korrekt sätt och han har också
haft skäl att förlita sig på att årsredovisningarna varit korrekta i dessa avseenden.
Han har inte haft påstått uppsåt och inte heller agerat grovt oaktsamt. I fråga om
åtalet under punkten 2 i tilläggsstämningen avseende det alternativa yrkandet om
grovt bokföringsbrott har han förnekat att erforderligt bokföringsmaterial inte har
bevarats under påstådd tid. Om materialet befinnes inte ha varit bevarat, har han
varit av uppfattningen att det har bevarats, varför han har saknat uppsåt. Under inga
förhållanden har han som VD agerat oaktsamt. Han har slutligen bestritt yrkandet
om näringsförbud och anfört att i vart fall bör ett sådant förbud först träda i kraft när
dom i målet slutligen vinner laga kraft.
PIERRE SJÖÖ
Han har förnekat brott och bestritt ansvar. Han har inte främjat brott begångna av
Boris Benulic. Han har inte upprättat bokföring med oriktiga uppgifter avseende
upplupna intäkter. Han har fram till den 30 juni 2008 såvitt gäller upplupna intäkter
bara stansat in uppgifter enligt instruktion från Boris Benulic.
JONAS LUNDBERG
Han har förnekat brott. Han har inte agerat på sätt som åklagaren påstår i
gärningsbeskrivningen och han har i vart fall saknat brottsligt uppsåt och inte heller
agerat oaktsamt. Han kan inte vitsorda några belopp.
24
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
HELENA RIDDERSTRÅLE
Hon har förnekat brott och bestritt ansvar. De beräkningar som enligt åklagaren
visar att bokföringen varit felaktig kan inte vitsordas och inte heller kan metoden
för beräkningarna vitsordas. Det är därmed inte visat att det föreligger ett
bokföringsbrott. Skulle det anses att bokföringen varit felaktig och att Boris Benulic
har ett ansvar för detta, har Helena Ridderstråle bestritt att hon främjat Boris
Benulics gärning med råd eller dåd. Hon har inte haft anledning att misstänka och
borde inte heller ha förstått att de underlag som Boris Benulic försåg henne med var
felaktiga och att de instruktioner som han gav henne stod i strid med regelverket.
Hon har inte heller varit oaktsam i något annat avseende.
DEN RÄTTSLIGA REGLERINGEN
Åtalet avser alltså grovt svindleri och grovt bokföringsbrott samt medhjälp till dessa
brott. Här följer en redogörelse för den rättsliga regleringen av respektive brott, för
bestämmelserna om brottskonkurrens på grund av en lagändring 2005 i
bestämmelsen om bokföringsbrott samt för medhjälpsbegreppet. Redogörelsen
grundas på kommentarerna till de berörda lagrummen såsom de redovisas i
rättsdatabasen Zeteo.
SVINDLERI
Bestämmelsen om svindleri återfinnes i 9 kap. 9 § brottsbalken och lyder som
följer.
Den som offentliggör eller eljest bland allmänheten sprider vilseledande
uppgift för att påverka priset på vara, värdepapper eller annan egendom,
döms för svindleri till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till
böter eller fängelse i högst sex månader.
Om någon, som medverkar vid bildande av aktiebolag eller annat företag
eller på grund av sin ställning bör äga särskild kännedom om ett företag,
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet offentliggör eller eljest bland
allmänheten eller företagets intressenter sprider vilseledande uppgift ägnad
25
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
att påverka bedömandet av företaget i ekonomiskt hänseende och därigenom
medföra skada, döms såsom i första stycket sägs.
Är brott, som i denna paragraf sägs, grovt, döms till fängelse, lägst sex
månader och högst sex år.
Boris Benulic har åtalats för att i egenskap av verkställande direktör ha gjort sig
skyldig till grovt svindleri. Den av åklagaren påstådda gärningen regleras därför i
lagtextens andra stycke, enligt vilket endast den som tillhör en viss personkrets och
därmed utgör ett s.k. specialsubjekt kan anses vara gärningsman. Till en sådan
personkrets hänförs personer som på grund av sin ställning bör ha särskild
kännedom om företaget, t.ex. verkställande direktörer. Det speciella med
regleringen i förhållande till just specialsubjekt är att dessa personer på grund av sin
ställning inom företaget inte kan ursäkta sig med okunnighet i förhållande till
företagets angelägenheter.
För att dömas för svindleri, och då även i egenskap av specialsubjekt, krävs att en
vilseledande uppgift offentliggjorts eller spritts bland allmänheten eller företagets
intressenter. När det är fråga om årsredovisningar i ett aktiebolag anses uppgiften ha
offentliggjorts i samband med att årsredovisningen inges till Bolagsverket (tidigare
Patent- och Registreringsverket).
Vidare krävs att uppgiften har varit ägnad att påverka bedömandet av företaget i
ekonomiskt hänseende och att offentliggörandet eller uppgiften medfört skada för
företaget. Skaderekvisitet innebär dock endast ett krav på abstrakt fara. Det krävs
därför inte att någon faktiskt lider en skada.
När det gäller just specialsubjekt krävs att uppgiften som offentliggörs eller sprids
är en sådan uppgift som gärningsmannen på grund av sin ställning bort äga särskild
kännedom om. Det fordras alltså att det kan konstateras ett samband mellan
uppgiften och gärningsmannens position i företaget. Detta innebär att om någon
lämnat en uppgift angående något som han eller hon inte på grund av sin ställning
26
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
ägt särskild kännedom om, är det alltså inte fråga om svindleri. Så är fallet även om
uppgiften varit ägnad att skada företaget i ekonomiskt hänseende.
Som framgår av lagtexten är svindleri ett brott som kan begås uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet. Uppsåtet ska kunna relateras till den vilseledande uppgiften samt
att uppgiften varit ägnad att påverka bedömandet av företaget. Det uppställs dock
inte ett krav på att gärningsmannen också haft ett skadeuppsåt, varför även den som
i välmening sprider oriktiga uppgifter om resultatet i vad han eller hon tror rör sig
om en övergående kris i ett företag kan hållas ansvarig för svindleri.
Vid bedömningen av om ett svindleribrott är grovt eller inte ska domstolen beakta
gärningarnas omfattning och gärningsmannens tillvägagångssätt (se RH 1990:102).
GROVT BOKFÖRINGSBROTT
Bokföringsbrott regleras i 11 kap. 5 § brottsbalken. Bestämmelsen ändrades den 1
juli 2005, varför lydelsen såväl före som efter ändringen återges i det följande.
Lydelsen före 2005 års ändring
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet
enligt bokföringslagen (1999:1078), genom att underlåta att bokföra
affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom att lämna
oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt, döms, om rörelsens
förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kan i
huvudsak bedömas med ledning av bokföringen, för bokföringsbrott till
fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter. Är brottet grovt
döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.
Första stycket gäller inte om bokföringsskyldigheten avser en juridisk person
som anges i 2 kap. 2 § bokföringslagen och som inte bedriver
näringsverksamhet.
Lydelsen efter 2005 års ändring
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet
enligt bokföringslagen (1999:1078) genom att underlåta att bokföra
affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom att lämna
oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt, döms, om rörelsens
förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kan i
27
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
huvudsak bedömas med ledning av bokföringen, för bokföringsbrott till
fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i
högst sex månader.
Om brottet är grovt, döms för grovt bokföringsbrott till fängelse i lägst sex
månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall
särskilt beaktas om åsidosättandet avsett mycket betydande belopp eller om
gärningsmannen använt falsk handling eller om gärningen ingått som ett led
i en brottslighet som utövats systematiskt eller om gärningen annars varit av
särskilt farlig art.
Första och andra styckena gäller inte om bokföringsskyldigheten avser en
juridisk person som anges i 2 kap. 2 § bokföringslagen och som inte bedriver
näringsverksamhet.
Personer som kan dömas såsom gärningsman för bokföringsbrott är i första hand
den som själv är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen. Detta gäller bl.a.
näringsidkare. I ett aktiebolag, som det här är fråga om, har styrelsen ansvaret för
kontrollen av bokföringen och den verkställande direktören för att bokföringen
utförs i enlighet med gällande lag (se 8 kap. 4 och 29 §§ aktiebolagslagen
2005:551). Även om varje person i styrelsen för ett aktiebolag har ett ansvar för
hans eller hennes egna åsidosättanden av bokföringsskyldigheten, gäller därför att
den verkställande direktören också kan hållas ansvarig för bokföringsbrott för att ha
brustit i sina instruktioner och sin övervakning av bokföringen i företaget. Styrelsen
har dessutom rätt att utgå från att de uppgifter som lämnas av den verkställande
direktören om bokföringen i företaget stämmer, i den mån det inte finns skäl att
misstänka att uppgifterna är felaktiga.
Själva gärningen i bokföringsbrottet är direkt relaterad till de skyldigheter som
åligger en bokföringsskyldig person. Skyldigheterna innefattar bl.a. att fullgöra
löpande kronologisk och systematisk bokföring med grund- och huvudbokföring
och verifikationer till samtliga bokföringsposter samt att upprätta årsbokslut. Det
krävs dessutom att bokföringsmaterial bevaras i Sverige i ordnat skick och på ett
betryggande sätt under minst tio år från utgången av kalenderåret då räkenskapsåret
avslutades (se 7 kap. 1 och 2 §§ bokföringslagen 1999:1078). Ett bokföringsbrott
kan således utgöras av positiva åtgärder såväl som underlåtenhet.
28
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Den bokföringsskyldighet som åvilar en juridisk person är mycket långtgående. Av
denna anledning har de straffbara gärningarna begränsats till att omfatta fall då
bokföringsfelet har resulterat i att företagets förlopp, ekonomiska resultat eller
ställning inte i huvudsak kan bedömas med ledning av bokföringen. Vidare krävs att
avvikelsen mellan bokföringen och verkliga förhållanden är av en viss omfattning.
Enstaka felaktigheter eller försummelser ska inte bedömas som bokföringsbrott.
Enligt lagtexten kan bokföringsbrott, liksom svindleribrott, begås uppsåtligen eller
av oaktsamhet. Oaktsamhet eller uppsåt ska minst föreligga i förhållande till att
bokföringsskyldighet förelåg, till att bokföringsskyldigheten åsidosattes och till att
detta ledde till att rörelsens ekonomiska resultat eller ställning och förlopp inte
kunde bedömas med utgångspunkt i bokföringen.
Som framgår av regleringen ska vid bedömningen av om ett bokföringsbrott är
grovt beaktas bl.a. om åsidosättandet avsett ett mycket betydande belopp, om
gärningen ingått i en brottslighet som utövats systematiskt och under flera år, och
om gärningen varit av särskild farlig art. Det sistnämnda kan vara fallet om rörelsen
har haft en stor omfattning och/eller om osanna uppgifter använts.
BROTTSKONKURRENS
Som redogjorts för ovan innebar ändringen i lagrummet om bokföringsbrott att
straffmaximum för grovt bokföringsbrott höjdes till fängelse i sex år. Straff-
höjningen som detta medförde gav förutsättningar att döma någon för grovt
bokföringsbrott i s.k. konkurrens med andra brott, dvs. särskilt för detta brott även
om det brott som den åtalade döms för även innefattar bokföringsbrott. Gällande det
nu aktuella åtalet innebär detta att tingsrätten, för den del av den åtalade perioden
som faller efter lagändringen, har möjlighet att döma för både grovt svindleri och
grovt bokföringsbrott; för gärningar som begåtts före lagändringen kan tingsrätten
däremot endast fälla till ansvar för ett av brotten. Om tingsrätten finner att åtalet för
29
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
grovt svindleri avseende räkenskapsåren 2003 och 2004 är styrkt, kan alltså den
som döms inte samtidigt dömas för grovt bokföringsbrott.
MEDHJÄLP
Medhjälp regleras i 23 kap. 4 § brottsbalken, som lyder:
Ansvar som i denna balk är föreskrivet för viss gärning skall ådömas inte
bara den som utfört gärningen utan även annan som främjat denna med råd
eller dåd. Detsamma skall gälla beträffande i annan lag eller författning
straffbelagd gärning, för vilken fängelse är föreskrivet.
Den som inte är att anse som gärningsman döms, om han har förmått annan
till utförandet, för anstiftan av brottet och annars för medhjälp till det.
Varje medverkande bedöms efter det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger
honom till last. Ansvar som är föreskrivet för gärning av syssloman,
gäldenär eller annan i särskild ställning skall ådömas även den som
tillsammans med honom medverkat till gärningen.
Vad som sägs i denna paragraf skall inte gälla, om något annat följer av vad
för särskilda fall är föreskrivet.
Utgångspunkten i lagstiftningen överlag är att samtliga personer som samverkat vid
brottslighet ska straffas för sitt eget deltagande. Medverkan förutsätter inte att de
andra inblandade personerna döms för brott, utan varje medverkande är alltså
självständigt ansvarig. Den person som inte är att anse som gärningsman kan dömas
för medhjälp eller anstiftan.
Anstiftan innebär att genom psykisk påverkan förmå en annan person att utföra en
gärning. Eftersom sådan medverkan inte har påståtts i målet, berörs inte det
begreppet ytterligare.
Eftersom det inte krävs att någon döms såsom gärningsman för att medhjälp ska
kunna aktualiseras, har man att bedöma om brottet rent objektivt kan anses ha skett
på så sätt att en otillåten gärning kommit till stånd. Medhjälp kan ske genom ett
30
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
fysiskt agerande eller genom uppmuntran. Det är alltså tillräckligt att en person kan
anses ha främjat ett brott och att gärningsmannen påverkats i sitt uppsåt av
främjandet, för att han eller hon ska kunna hållas ansvarig som medhjälpare.
Däremot krävs inte att främjandet faktiskt varit nödvändigt för att brottet kunde
begås.
Som framgår av bestämmelsen om medhjälp ska varje medhjälpare bedömas efter
det uppsåt eller den oaktsamhet som kan läggas honom eller henne till last.
Medhjälpsansvaret kräver alltså inte uppsåt utan det är tillräckligt att oaktsamhet
föreligger, men detta gäller endast i de fall huvudbrottet är straffbart i oaktsam
form. Såväl svindleri som bokföringsbrott är, som redogjorts för ovan, straffbara
även i oaktsam form. För bokföringsbrott ska dessutom noteras att området för
medverkan är stor. Även en person som bara har haft hand om bokföringen kan
dömas till ansvar såsom gärningsman för bokföringsbrott. En medhjälpare kan dock
dömas endast för den del av ett brott som omfattas av hans eller hennes uppsåt eller
oaktsamhet.
ÅKLAGARENS SAKFRAMSTÄLLNING
NÅGRA BAKGRUNDSOMSTÄNDIGHETER
Boris Benulic har i egenskap av verkställande direktör för KKAB varit ansvarig för
årsredovisningen i KKAB under perioden 2003 - 2010. Inför varje årsredovisning
har Boris Benulic till KKAB:s revisorer lämnat bokföringsunderlag avseende
posten Upplupna intäkter. De beräkningar som utförts av Boris Benulic och som
sedermera flutit in i årsredovisningarna för de aktuella räkenskapsåren har varit
felaktiga och saknat underlag. De av bolagsstämman fastställda balans- och
resultaträkningarna har offentliggjorts genom registrering hos Patent- och
Registreringsverket eller efter den 1 juli 2004 hos Bolagsverket.
31
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Affärssystemet CAB (liksom Pomax) används av många elhandelsbolag och det
saknas anledning att ifrågasätta den rådata som finns i systemet. Det har varit
möjligt att ta fram rättvisande rapporter om exempelvis fakturerad elvolym ur
systemet, låt vara att det då kanske behövdes hjälp av vissa verktyg som Business
Objects. KKAB hade dessutom ett supportavtal med Enita avseende CAB-frågor.
Sedan KKAB börjat använda Datavaruhusets faktureringssystem, som är en
utveckling av CAB, har nya fakturerings- och volymrapporter tagits ut från detta
system för tiden 2004-2010. Dessa rapporter utvisar bara en mindre och försumbar
differens jämfört med rapporter från CAB-systemet.
När Boris Benulic har beräknat de upplupna intäkterna i bolaget har han låtit Jonas
Lundberg eller någon annan i bolaget ta fram rapporter i excelfiler om fakturerad
volym och fakturerad intäkt för de tre kundkategorierna – kommuner, företag och
privatpersoner – från CAB. Boris Benulic har för att få fram ett önskat resultat
emellertid begärt vissa ändringar i filerna, oftast att de fakturerade volymerna eller
de fakturerade beloppen ska minskas. Härigenom ökar storleken på de upplupna
intäkterna och detta ger också till resultat att genomsnittspriset på fakturerad el
ökar, vilket i sin tur påverkar bolagets resultat. Filerna kunde komma att ändras
flera gånger för att uppnå önskat resultat. Resultatet av Boris Benulic beräkningar
av de upplupna intäkterna har sedan Pierre Sjöö och Helena Ridderstråle bokfört
utan att det har funnits ett korrekt och tillräckligt underlag för bokföringen annat än
Boris Benulic egna uppgifter.
Om posten Upplupna intäkter inte ”blåsts upp” på det sätt som görs gällande, skulle
KKAB:s eget kapital blivit negativt och bolaget hade varit skyldigt att ta fram en
kontrollbalansräkning. Rätteligen borde KKAB för räkenskapsåren 2003-2010
redovisat förluster.
Boris Benulic har ensam hanterat posten Upplupna intäkter och vilselett såväl
styrelsen som revisorerna i KKAB. Vid de tillfällen då någon ifrågasatt hans
32
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
hantering av de upplupna intäkterna har Boris Benulic gett felaktiga förklaringar till
posten eller hanterat situationen på annat sätt. Ett talande exempel för detta är när
KKAB:s första revisor, Inger Fjellner från PwC, i skrivelser till styrelsen reagerade
på bl.a. redovisningen av bolagets upplupna intäkter, som ökat påtagligt under år
2003, och gjorde gällande att något måste vara fel. För att förhindra en fördjupad
kontroll av de upplupna intäkterna entledigades, på Boris Benulics initiativ, Inger
Fjellner under pågående räkenskapsår och inför revisionen av årsbokslutet och
ersattes av Elisabeth Simonsson från Grant Thornton.
Räkenskapsåret 2010 uppgick de upplupna intäkterna enligt årsredovisningen till ett
belopp överstigande 1 miljard kr. KKAB.s styrelse kände oro för detta och ville
vidta kontrollåtgärder och försöka se till att eftersläpningen av utfaktureringen
åtgärdades. Av mejlkonversationer den 21 juni 2011 framgår emellertid att Boris
Benulic försökte förhindra en av styrelseledamoten Tobias Langseth initierad
kvalitetskontroll av uppgifterna i CAB-systemet avseende upplupna intäkter. Boris
Benulic utlovade i stället att en ”monumental” utfakturering skulle ske, närmare
bestämt av ca 570 miljoner kr.
När auktoriserade revisorn Lars Jonsson från Pro Executive Consultants AB (PEC),
som utsetts till CFO (närmast finansdirektör) i KKAB, hösten 2011 skulle göra en
likviditetsprognos på uppdrag av styrelsen, frågade han Jonas Lundberg om den av
Boris Benulic påstådda utfaktureringen. Därvid framkom att det inte fanns ett så
omfattande belopp kvar att fakturera bolagets kunder, som Boris Benulic uppgett.
KKAB inledde därefter en internutredning som snart gav vid handen att de
upplupna elintäkterna, som redovisats i bokföringen under åren 2003-2010, till stor
del saknade substans i verkligheten.
I samband med årsredovisningen för 2011 minskades följaktligen de upplupna
intäkterna i räkenskaperna per den 31 december 2010 med ca 1,5 miljarder kr,
varefter de upplupna intäkterna avseende leveranser i Sverige beräknades uppgå till
33
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
ca 54,4 miljoner kr vid årsskiftet 2010/11. Åtgärden resulterade i en förlust
räkenskapsåret 2010 om ca 783 miljoner kr och för räkenskapsåret 2011 om ca 113
miljoner kr. Den 31 december 2011 redovisade KKAB således en förlust och
negativt eget kapital. Vid en extra bolagsstämma den 21 februari 2012 beslutades
dock att driva KKAB vidare. Troms Kraft tvingades genom försäljning av tillgångar
skaffa fram nytt kapital, varefter KKAB:s skulder hos kreditinstitut till största delen
reglerades av Troms Kraft i dess egenskap av borgensman.
Resultatet av KKAB:s internutredning har senare väsentligen bekräftats av andra
utredningar vidtagna av revisionsbyråerna Deloitte och PwC.
NÄRMARE OM RÄKENSKAPSÅRET 2003
Den 13 maj 2003 mejlade Pierre Sjöö över rapporten för första kvartalet 2003 till
Inger Fjellner. I denna utvisade kontot Upplupna intäkter en ingående balans på ca
78 miljoner kr och ett utgående saldo den 31 mars 2003 på drygt 193 miljoner kr.
Den 20 augusti 2003 mejlade Pierre Sjöö över balansrapporten för första halvåret
2003 till Boris Benulic. Den utgående balansen såvitt avsåg upplupna intäkter hade
den 30 juni 2003 ökat till drygt 204 miljoner kr.
Inger Fjellner reagerade på dessa uppgifter och ansåg att något måste vara fel. Hon
begärde hjälp av en medbedömande revisor för att kvalitetssäkra sin revision. Hon
underrättade också Pierre Sjöö om att det saknades bokföringsunderlag för det
bokförda saldot på 204 Mkr.
Den 19 augusti 2003 lämnade Inger Fjellner en skrivelse till KKAB:s styrelse som
innehöll ”Väsentliga iakttagelser vid granskningsåret 2002”. Skrivelsen, som rymde
kritik mot bolagets bokföring i olika avseenden, borde enligt Inger Fjellner
behandlas av styrelsen enligt 10 kap. 35 § aktiebolagslagen.
34
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
I ytterligare en skrivelse av den 14 december 2003, ställd till KKAB och benämnd
”Iakttagelser vid granskning av förvaltning och intern kontroll under räkenskapsåret
2003” anförde Inger Fjellner bl.a. följande.
Ekonomiansvarig saknar dokumentation i bokföringen och i sin
avstämningspärm hur upplupna intäkter avs. levererad kraft som ej
fakturerats har beräknats. Således finns ej heller hos ekonomiansvarig någon
avstämning dokumenterad av denna balanspost i huvudboken. Posten uppgår
per 2003-09-30 till 189 Mkr.
-----
Varje anläggning finns inlagd i systemet med information om bl.a.
preliminär förbrukning på anläggningen och senaste avläsning. Det torde
därför inte föreligga några större svårigheter att ur Pomax-systemet generera
rapporter över ofakturerade/ej avlästa anläggningar med uppskattad
förbrukning som ekonomiansvarig kan använda för avstämning att upplupna
intäkter avs. levererad ofakturerad el är rimliga.
Den 17 februari 2004 anmälde Inger Fjellner i ett mejl till koncernrevisorn Frode
Danielsen att hon inte längre var KKAB:s revisor, att hon entledigats i förtid och att
det därför ålåg henne att göra en avrapportering. Därvid anförde hon bl.a.:
Med anledning av de problem som förelåg vid förra årets bokslutsrevision
avs. sena underlag och brister i dokumentation från bolaget främst avs.
upplupna intäkter samt de noteringar vi gjort vid granskning 2:a halvåret
2003 så bedömer jag att revisionsuppdraget har förhöjd risk. Därav mitt
beslut att tillsätta en CRP inför årets bokslutsrevision.
Jag känner en oro inför årets bokslutsrevision. Främst avs. fastställande av
posten upplupna intäkter avs. levererad elkraft – ännu ej fakturerad. Enligt
periodbokslut 2003-09-30 uppgick denna balanspost till 189 Mkr.
Omsättningen uppgick i januari – september 2003 till 397 Mkr. Postens
storlek är enligt min uppfattning inte heller tillfredställande ur
förvaltningssynpunkt med hänsyn till bolagets likviditet. Vad som också
framkommit vid vår revision före bokslutsdagen så har inte all
överförbrukning avs. 2002, som i bokslutet 2002-12-31, var upptagen som
upplupen intäkt till ca 35 Mkr, ännu ej fakturerats kund. Risk föreligger att
delar av denna post är osäker. Differens föreligger också mellan
kundreskontran i Pomax och kundfordringssaldot i huvudboken på 4,1 Mkr
per 2003-10-31. Vad denna differens i huvudbok består av är ej
dokumenterat.
35
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
I ett mejl den 22 februari 2004 till KKAB:s styrelseordförande Knut Einar Olsen
förklarade Frode Danielsen att han kände behov av att göra ett besök hos KKAB:s
revisorer för att få ett underlag för sina slutsatser när det gällde koncernen. Knut
Einar Olsen vidarebefordrade Frode Danielsens mejl till Boris Benulic med frågan
hur styrelsen skulle ställa sig till Frode Danielsens avsikter. Den 23 februari 2004
ställde sig Boris Benulic i ett mejl avvisande till Frode Danielsens önskan att träffa
KKAB:s revisor och kritiserade även Inger Fjellner.
Den 27 februari 2004 anmälde Inger Fjellner till Patent- och Registreringsverket att
hennes uppdrag som revisor i KKAB upphört i förtid och att hon i strid med
aktiebolagslagens regler inte beretts tillfälle att fullgöra sitt uppdrag och utföra
granskning i enlighet med god redovisningssed av bolagets årsredovisning,
bokföring och förvaltning.
KKAB:s årsredovisning för år 2003, undertecknades av bland andra Boris Benulic,
fastställdes av bolagsstämman den 25 juni 2004 och registrerades härefter i slutligen
i vederbörlig ordning hos Bolagsverket. Till redovisningen var fogad en s.k. ren
revisionsberättelse av Elisabeth Simonsson.
Åklagaren har i denna del vidare i stor utsträckning hänfört sig till Annicka
Holmgrens rapport avseende räkenskapsåret 2003. I rapporten har Annicka
Holmgren bl.a. gjort en jämförelse mellan uppgifterna om den upplupna intäkten
baserad på revisionsdokumentationen, som revisorn fått av bolaget, å ena sidan, och
uppgifter från KKAB:s faktureringssystem CAB. Enligt revisionsdokumentationen
fann hon att de upplupna elintäkterna uppgick till drygt 182 miljoner kr, mot-
svarande ca 30 procent av totala årsomsättningen, medan uppgifterna från CAB gav
en upplupen intäkt på drygt 68 miljoner kr, motsvarande ca 16 procent av års-
omsättningen. Skillnaden, drygt 113 miljoner kr, är det belopp som åklagaren har
gjort gällande i sin gärningsbeskrivning avseende 2003.
36
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Åklagaren har för detta räkenskapsår åberopat bl.a. ett meil mellan Boris Benulic
och Pierre Sjöö av den 18 februari 2004 och benämnt ”sista justeringarna” för att
visa att Boris Benulic utan bokföringsunderlag instruerat Pierre Sjöö att skriva upp
elintäkterna med ytterligare cirka 20 miljoner kr, att Pierre Sjöö följt instruktionen
och bokfört ytterligare intäkter.
NÄRMARE OM RÄKENSKAPSÅRET 2004
Även i rapporten avseende räkenskapsåret 2004 har Annicka Holmgren bl.a. gjort
en analys av de excelfiler och andra uppgifter om fakturerade volymer och
elintäkter som Boris Benulic enligt uppgift har gett till Elisabeth Simonsson som
underlag för revisionen. I rapporten gör Annicka Holmgren en jämförelse mellan
uppgiften om den upplupna intäkten enligt revisionsdokumentationen, å ena sidan,
och uppgifter från CAB, å andra sidan. Enligt Annica Holmgren uppvisar
revisionsdokumentationen en betydligt lägre total faktureringsvolym i kWh än den
som framgår av CAB. Den upplupna fakturerade volymen uttryckt i procent av
bolagets totala elleverans för år 2004 uppgår enligt Annicka Holmgren till 33
procent, att jämföras med 14 procent beräknat på uppgifterna i CAB. Enligt hennes
beräkningar upptar revisionsdokumentationen en upplupen intäkt 2004 som är 136
miljoner kr högre än den som kan räknas fram med stöd av uppgifterna i CAB,
vilket är det belopp som åklagaren har lagt till grund för sitt gärningspåstående i
denna del.
Annicka Holmgren redovisar i rapporten också en kvalitetskontroll, som hon gjort
av revisionsfilerna avseende volymer och elintäkter på kundnivå. Därvid har hon
funnit följande: 42 kundnamn hade en uppgiftsvolym men saknade intäktsuppgift,
109 kundnamn hade en intäktsuppgift men saknade volymuppgift, sju kundnamn
hade ett snittpris understigande 0 kr/kWh och 15 kundnamn hade ett snittpris, som
översteg 2 kr/kWh.
37
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Åklagaren har beträffande detta räkenskapsår som skriftlig bevisning bl.a. åberopat
en mejlkonversation den 2 och 4 mars 2005 mellan Pierre Sjöö och Boris Benulic
och ett mejl den 15 mars 2005 från Pierre Sjöö till Boris Benulic för att styrka att
Pierre Sjöö bokfört enligt Boris Benulics instruktioner utan underlag.
NÄRMARE OM RÄKENSKAPSÅRET 2005
Av Annicka Holmgrens rapport avseende räkenskapsåret 2005 framgår bl.a. att den
upplupna intäkten enligt revisionsfilerna är drygt 263 miljoner kr högre än den som
kan räknas fram med hjälp av data i CAB. Detta belopp har åklagaren lagt till grund
för sitt gärningspåstående i denna del. Den upplupna volymen uppgår enligt
revisionen till 49 procent av årets totala omsättningen medan CAB-data ger en
upplupen volym om 12 procent av omsättningen.
Hennes analys visar vidare på inkonsekventa data i revisionsfilerna: 2 997 kund-
namn hade en angiven volym men saknade intäktsuppgift, 238 kundnamn hade en
angiven intäkt men saknade volymuppgift, 540 kundnamn hade ett snittpris under-
stigande 0 kr/kWh, 234 kundnamn hade ett snittpris som översteg 2 kr/kWh och 281
kundnamn hade ett snittpris mellan 1 - 2 kr/kWh.
Åklagaren har som skriftlig bevisning bl.a. åberopat tre mejl den 13 december 2005,
den 1 och den 13 februari 2006 från Boris Benulic till Pierre Sjöö samt två mail av
den 9 mars 2006 från revisorn Anna Persson till Pierre Sjöö för att visa att Pierre
Sjöö agerat enligt Boris Benulics instruktioner och bokfört elintäkter som
väsentligen överensstämmer med uppgifterna i bolagets årsredovisning för 2005.
NÄRMARE OM RÄKENSKAPSÅRET 2006
Av Annicka Holmgrens rapport för räkenskapsåret 2006 framgår bl.a. att den
upplupna volymen enligt revisionen uppgick till 942 120 871 kWh, eller 44 procent
av den totala förbrukningen, och den upplupna intäkten till 356 858 732 kr.
38
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Motsvarande uppgifter baserade på CAB-data uppges vara en upplupen volym
uppgående till 216 424 853 kWh, motsvarande 10 procent, och upplupen intäkt
uppgående till 77 714 518 kr. Skillnaden beträffande upplupen intäkt är därmed
drygt 279 miljoner kr, vilket belopp har åberopats i åklagarens gärningsbeskrivning.
I rapporten tillägger hon följande. Eftersom revisionsfiler avseende fakturerade
volymer under första halvåret 2006 och avseende fakturerade elintäkter under andra
halvåret 2006 saknas, så är det inte ”möjligt att exemplifiera kundnamn med
avvikelse mellan revisionsfil och CAB på helårsbasis avseende differenser”. Av
samma anledning är det inte heller möjligt att genomföra kvalitetssäkring på sätt
som skett tidigare år.
Åklagaren har, utom annat, åberopat ett antal mejl och mejlkonversationer bl.a.
mellan Boris Benulic och Pierre Sjöö samt ett mail mellan Pierre Sjöö och Anna
Persson, allt under tiden den 20 april 2006 – 28 februari 2007. Med denna bevisning
avser åklagaren att visa bl.a. att Pierre Sjöö enligt Boris Benulics instruktioner i
bokföringen för räkenskapsåret 2006 ändrat elintäkterna, inklusive de upplupna
intäkterna, med olika belopp till dess Boris Benulic uppnått ett önskvärt resultat,
vilket fått till resultat att de bokförda elintäkterna väsentligen överensstämde med
uppgifterna i KKAB:s årsredovisning för räkenskapsåret. Åklagaren har också
åberopat mejl den 23 oktober och den 15 december 2006 från Boris Benulic till
Pierre Sjöö som ska visa att Boris Benulic gett Pierre Sjöö förslag till åtgärder och
förklaringar till det förhållandet att de upplupna elintäkterna var för höga och
förslag på hur beloppen på ett omärkbart sätt skulle kunna sänkas under kommande
år och att bokföringen skulle manipuleras och revisorerna vilseledas.
NÄRMARE OM RÄKENSKAPSÅRET 2007
Enligt Annicka Holmgrens rapport för detta räkenskapsår utvisar revisions-
dokumentationen bl.a. på en upplupen volym om 1 002 318 284 kWh för året, eller
39
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
50 procent av den totala årsförbrukningen. Den upplupna intäkten skulle därmed
uppgå till 474 602 505 kr. Motsvarande siffror grundade på CAB-data utvisar enligt
henne en upplupen volym om 196 927 465 kWh, eller 10 procent av den totala
årsförbrukningen, och en upplupen intäkt uppgående till 84 908 950 kr. Skillnaden
mellan revisionens och CAB:s uppgifter om upplupen intäkt, ca 398 miljoner kr, har
åklagaren grundat sitt ansvarspåstående på i denna del.
Hon har också låtit genomföra en kvalitetskontroll genom att analysera tillgängliga
revisionsfiler avseende volymer och elintäkter på kundnivå och därvid funnit att
270 kundnamn hade en angiven volym men saknade intäktsuppgift, att 2 868
kundnamn hade en intäktsuppgift men saknade volymuppgift, att 193 kundnamn
hade ett snittpris på el som understeg 0 kr/kWh samt att 95 kundnamn hade ett
snittpris, som översteg 2 kr/kWh (de högsta tio snittpriserna låg mellan 120 kr/kWh
och 12 kr/kWh).
Åklagaren har under denna åtalspunkt åberopat ett stort antal mejl, bl.a. en
mejlkonversation mellan Boris Benulic och Jonas Lundberg under tiden 18-23
februari 2008 till styrkande att Boris Benulic uppdragit åt Jonas Lundberg att ta
fram faktureringsrapporter från CAB för hushåll, företag och kommuner avseende
andra halvåret 2007, att Boris Benulic instruerat Jonas Lundberg om hur data i
faktureringsfilerna skulle ändras med bl.a. nedjusterade volymer, att Boris Benulic
ansett sig verbalt kunna vilseleda revisorerna samt att de ändrade uppgifterna i
faktureringsfilerna överensstämde med uppgifterna i revisorernas revisions-
dokument. Åklagaren har också åberopat tre mejl, den 3 april, 24 april och den 25
april 2007, från Boris Benulic till Pierre Sjöö för att visa att Pierre Sjöö medverkat
till upprättande av bolagets bokföring och att Boris Benulic utan att tillhandahålla
erforderligt bokföringsunderlag instruerat Pierre Sjöö att ändra elintäkterna till dess
att Boris Benulic uppnått ett önskvärt resultat för första kvartalet 2007.
40
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
NÄRMARE OM RÄKENSKAPSÅRET 2008
I Annicka Holmgrens rapport för detta räkenskapsår har hon med stöd av revisions-
dokumentationen bl.a. räknat fram en upplupen volym på 889 712 296 kWh, eller
42 procent av den totala årsförbrukningen under året, och en upplupen intäkt på
519 638 044 kr. Mot detta ställer hon uppgifter som grundas på CAB-data, som
resulterar i en upplupen elvolym på 141 033 131 kWh, eller 7 procent av den totala
årsförbrukningen, och en upplupen intäkt uppgående till 66 699 009 kr. Skillnaden
mellan de upplupna intäkterna enligt revisionsdokumentationen och CAB-data
uppgår till ca 452 miljoner kr, vilket belopp åklagaren gjort gällande i
gärningsbeskrivningen för detta räkenskapsår.
Vid sin kvalitetskontroll av tillgängliga revisionsfiler har hon funnit att 215
kundnamn hade en angiven volym men saknade intäktsuppgift, att 30 kundnamn
hade intäktsuppgift men saknade volymuppgift och att 93 kundnamn uppvisade ett
snittpris överstigande 2 kr/kWh.
Åklagaren har även här åberopat ett stort antal mejl, bl.a. en mejlkonversation
mellan Boris Benulic och Jonas Lundberg den 11 och den 22 februari 2009, som
avser att visa att Boris Benulic instruerat Jonas Lundberg att ta fram rapporter för
företag och kommuner avseende 2008, att Boris Benulic låtit Jonas Lundberg
justera volymuppgifterna i rapporterna och att Boris Benulic tillhandahållit
revisorerna justerade volymuppgifter avseende företag och kommuner för andra
halvåret 2008. Vidare har åberopats ett mejl den 28 februari 2009 från Boris
Benulic till Jonas Lundberg, som avses visa att Boris Benulic bestämt och
tillhandahållit revisorerna uppgifter om vilka belopp som var fakturerade intäkter
andra halvåret 2008 avseende kommuner och företag. Åklagaren har också åberopat
mejl den 9-10 och den 14 april 2008 från Boris Benulic till Pierre Sjöö som ska visa
att Pierre Sjöö på Boris Benulics instruktion men utan erforderligt bokförings-
underlag justerat upp elintäkterna med 3 miljoner kr samt mejlkonversationer 2008
mellan flera personer som ska visa att Boris Benulic utan tillhandahållande av
41
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
erforderligt bokföringsunderlag instruerat Pierre Sjöö att ändra elintäkterna till dess
Boris Benulic uppnått ett önskvärt resultat för första halvåret 2008.
NÄRMARE OM RÄKENSKAPSÅRET 2009
Åklagaren har i denna del gjort gällande att av den redovisade posten Upplupna
intäkter motsvarades 845 000 000 kr inte av verkliga förhållanden. Av detta belopp
avsåg 411 miljoner kr själva leveransåret 2009, 360 miljoner kr leveransåret 2008
och 74 miljoner kr leveransåret 2007.
I Annicka Holmgrens rapport för räkenskapsåret 2009 konstateras bl.a. att det av en
revisions-PM framgick att de upplupna intäkterna för KKAB:s elverksamhet i
Sverige uppgick till sammanlagt 987,8 miljoner kr (i årsredovisningen dock 990,3
miljoner kr). Av dessa hänförde sig 481,7 miljoner kr till år 2009 (exkl. Finland),
375,2 miljoner kr till år 2008 och 114,3 miljoner kr till år 2007. De upplupna
elintäkterna Finland uppgick enligt samma revisions-PM till 16,6 miljoner kr. Den
upplupna intäkten för el levererad i Sverige, 481 715 893 kr, motsvarade en
upplupen elvolym om 797 221 658 kWh, eller 34 procent av den totala
årsförbrukningen. Utgick man i stället från uppgifterna i CAB blev enligt Annicka
Holmgren den totala upplupna elvolymen 137 160 756 kWh, eller 6 procent av den
totala årsförbrukningen, vilket skulle motsvara en upplupen intäkt uppgående till
69 960 288 Mkr. Skillnaden mellan de upplupna intäkterna blev därmed ca 411
miljoner kr, vilket belopp åklagaren tagit upp i sitt gärningspåstående.
Beträffande påståendet om kvarstående upplupna intäkter från leveransåren 2007
och 2008 har åklagaren hänfört sig till den tredje rapporten av Annicka Holmgren
benämnd ”Analys av volym- och intäktsfiler avseende efterföljande fakturering
räkenskapsår 2009 för leveransåren 2007 och 2008”. Såvitt avser fakturering 2009
av el levererad 2007 fann Annicka Holmgren att revisionsdokumentationen upptog
en upplupen intäkt hänförlig till leveransåret 2007 som var nästan 74 miljoner högre
42
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
än den som kunde tas fram från rådata i CAB. Motsvarande belopp avseende el
levererad 2008 var nästan 360 miljoner kr högre än uppgifterna ur CAB.
Åklagaren har också för detta räkenskapsår åberopat ett stort antal mejl. Här kan
t.ex. nämnas en mejlkonversation mellan Boris Benulic och Jonas Lundberg den 5
november 2009, som enligt åklagaren visar att Boris Benulic har instruerat Jonas
Lundberg att ta fram volymrapporter för företag, kommuner och privatpersoner med
viss bestämd fakturerad volym för första halvåret 2009, att Jonas Lundberg sedan
tagit fram rapporter för företag och kommuner med fakturerad volym om
320 056 588 kWh och för privatpersoner med fakturerad volym om 216 999 938
kWh enligt instruktion och att Boris Benulic tillhandahållit revisorerna nämnda
volymuppgifter för beräkning av upplupna elintäkter. Även en liknande
mejlkonversation mellan Boris Benulic och Jonas Lundberg under tiden den 29-30
januari 2010 visar enligt åklagaren att Boris Benulic hade instruerat Jonas Lundberg
att ta fram volymrapporter för privatpersoner med viss bestämd fakturerad volym
avseende månaderna juli – december 2009 och att Jonas Lundberg sedan har tagit
fram sådana rapporter, som Boris Benulic därefter har tillhandahållit revisorerna.
Det finns vidare mejlkonversationer från tiden den 31 januari-den 12 mars 2010
som ska visa att Boris Benulic har instruerat Jonas Lundberg att ta fram tre
volymrapporter för företag och kommuner för andra halvåret 2009 med ett
sammanlagt volymvärde om 860 000 000 kWh, att Boris Benulic har tillhandahållit
revisorerna dessa och att han, när revisorerna tyckt att filerna sett konstiga ut och
bett om förklaringar, har vidgått att filerna innehöll fel och uppgett att han skulle
åtgärda felen med tillgänglig personal. Åklagaren har också åberopat mejl från
Boris Benulic till Helena Ridderstråle under tiden februari – december 2009, som
ska visa att Helena Ridderstråle medverkat till att upprätta löpande bokföring och
årsredovisning för 2009 utan erforderligt bokföringsunderlag för balansposten
upplupna intäkter.
43
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
NÄRMARE OM RÄKENSKAPSÅRET 2010
Åklagaren har i denna del gjort gällande att av upplupna intäkterna på drygt 1,5
miljarder kr motsvarades 1,1 miljarder kr inte av verkliga förhållanden.
Annicka Holmgrens rapport i denna del anger bl.a. att den upplupna elvolymen
enligt revisionsfilerna uppgick till 1 783 271 006 kWh, eller 55 procent av den
totala årsförbrukningen, och den upplupna intäkten till 1 207 142 215 kr.
Uppgifterna i CAB utvisar enligt Annicka Holmgren en upplupen elvolym på
142 449 882 kWh, eller 4 procent av den totala årsförbrukningen, och en upplupen
intäkt uppgående till 72 742 719 kr. Skillnaderna mellan uppgifterna om upplupen
intäkt uppgår sålunda till ungefär det belopp som åklagaren gör gällande saknar
substans, nämligen 1,1 miljarder kr.
Annicka Holmgren har vidare ur revisionsdokumentationen låtit ta fram tio
kundnamn, varav sex kommuner, ett sågverk och ett fastighetsförvaltningsbolag.
Dessa tio kunder hade enligt revisionsdokumentationen erhållit fakturor med
genomsnittligt mer än femtio procent lägre belopp än motsvarande fakturerings-
uppgifter i CAB. Slutligen har Annicka Holmgren låtit göra en kvalitetskontroll av
sina slutsatser genom att analysera tillgängliga revisionsfiler avseende volymer och
intäkter på kundnivå. Denna analys visar att 21 kundnamn har en angiven volym
men saknar intäktsuppgift, 21 kundnamn har en angiven intäkt men saknar volym-
uppgift, 817 kundnamn har ett snittpris understigande 0 kr/kWh, 407 kundnamn har
ett snittpris som översteg 2 kr/kWh och 9 253 kundnamn har ett snittpris mellan 1 -
2 kr/kWh. Hon har i det sammanhanget pekat på att snittpriset för år 2010 uppgick
till 0,5107 kr/kWh utifrån CAB-data och 0,6769 kr/kWh enligt revisionen.
När det gällde fakturering det efterföljande året för leveransåret 2010 utvisar både
revision-PM och tillgängliga revisionsfiler enligt Annicka Holmgren en fakturerad
elintäkt på 734 miljoner kr första kvartalet 2011. En CAB-rapport för motsvarande
period, som Annicka Holmgren tagit fram, utvisar däremot en elintäkt på 49
44
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
miljoner kr, d.v.s. en skillnad på 685 miljoner kr. Enligt Annicka Holmgren utvisar
revisionsdokumentationen alltså en högre fakturerad elintäkt än vad som faktiskt
har varit fakturerat avseende leveransåret 2010 under efterföljande år.
DE TILLTALADES SAKFRAMSTÄLLNINGAR
BORIS BENULIC
Elhandel är en komplex verksamhet, som under de aktuella åren var under stark
utveckling efter avregleringen. Åklagarens påståenden bygger på felaktiga
antaganden och bristfällig utredning. Bl.a. har man inte tagit hänsyn till att det
förekommit flera olika sorters elavtal och inte heller har man tagit hänsyn till
ingående balans i fråga om upplupna intäkter. Dessutom kan Annicka Holmgrens
utredning inte anses objektiv; hon har också samarbetat med Troms Kraft, som
dessutom har betalat kostnaden för den utredning som åklagaren åberopar. Hennes
beräkningar håller inte om man jämför med uppgifter som finns i andra delar av
utredningen. Han har inte heller fått möjlighet att yttra sig över åklagarens val av
Annicka Holmgren som sakkunnig.
Han gör gällande att han inte har fått en rättvis rättegång och att hans rättigheter
enligt artikel 6 i Europakonventionen (Europeiska konventionen den 4 november
1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna) har
kränkts. Förutom att han inte har fått yttra sig över valet av Annicka Holmgren som
sakkunnig, menar han att trovärdigheten hos och tilltron till flertalet vittnens utsagor
starkt kan ifrågasättas på grund av avtal med tidigare arbetsgivare inom Troms
Kraft-koncernen eller till följd av skadeståndsanspråk som riktats mot dem. Vidare
gör han gällande att han inte, trots framställningar till åklagaren, har fått del av
underliggande material till gjorda utredningar och att förundersökningen felaktigt
har begränsats. Han har sålunda inte fått tillgång till samtliga avtal om elleveranser
som KKAB ingick under berörda år eller till samtliga fakturor som varit av
45
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
betydelse för att beräkna posten Upplupna intäkter. Inte ens material som kunnat
granskas stickprovsvis har han fått.
Genom en fullmakt i juli 2002 har Boris Benulic delegerat ansvaret för KKAB:s
prissäkring till anställda hos TK Handel. Skulle det ha förekommit någon
spekulation med öppna positioner, har han således inget ansvar för detta. Under
utredningen har det vidare framkommit att TK Handel har tagit betalt av KKAB för
profilkostnader, dvs. kostnader som uppkommer genom prisdifferenser som uppstår
när det inte går att prissäkra vissa fastprisavtal omedelbart, utan att det funnits
grund för det i Troms Krafts krafthandelspolicy och prissäkringspolicy för
koncernen.
En genomgång av fakturor som utfärdats av KKAB utvisar att fakturorna inte sällan
innehåller helt felaktiga uppgifter. Det innebär att även uppgifterna i CAB måste
vara felaktiga och att det därför med stöd av dessa inte går att periodisera elvolymer
och fakturabelopp på ett korrekt sätt. En kontroll av uppgifterna i Annicka
Holmgrens rapport avseende el som levererats år 2006 till kund uppvisar många
märkliga avvikelser, som bl.a. kan tyda på felaktig periodisering. Det kan också
tyda på att en del grunddata i CAB är felaktiga.
Boris Benulic har inte försökt dölja några förluster; KKAB har uppvisat korrekta
vinster under de aktuella åren. Det har inte varit fråga om att KKAB tecknat
förlustkontrakt med sina kunder. De fastprisavtal som ingåtts har dessutom varit
prissäkrade. Inte sällan har det varit fråga om avtal som stipulerade kvartalsvis
fakturering i efterskott. Eftersom det har varit problem att få rätt mätvärden –
kunderna har vid självavläsning inte rapporterat elförbrukningen i tid – har
faktureringen dragit ut på tiden, ibland i flera år. CAD-systemet klarade vidare inte
av att periodisera uppgifter som behövdes för att göra en rättvisande årsredovisning
i fråga om upplupna intäkter och kundfordringar. Inte heller med konsulters hjälp –
från t.ex. Enita – har det gått att få fram rättvisande uppgifter ur systemet. Han har
46
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
därför ändrat i underliggande data så att posten Upplupna intäkter i
årsredovisningen ska bli så riktig som möjligt. Han har informerat styrelsen och
revisorerna om sina åtgärder.
Vid Oslo tingsrätt pågår en skadeståndsprocess mellan å ena sidan Troms Kraft och
å andra sidan bl.a. PwC och den tidigare koncernrevisorn Frode Danielsen. I det
målet förs även regresstalan mot bl.a. Oddbjörn Schei, Kjell Ole Straumsnes och
Tobias Langseth. Ernst & Young AS (EY) har avgett ett sakkunnigutlåtande
avseende Deloittes skadeberäkning i målet, som uppgår till 1 786 000 000 kr. EY
anger att skadebeloppet bör justeras ned med mellan 1, 25 och 1, 45 miljarder kr
och menar bl.a. att Deloitte inte har kontrollerat den information som skade-
beräkningen bygger på.
PIERRE SJÖÖ
Han har varit konsult och drivit egen bokföringsbyrå. Han har således inte varit
ekonomichef eller på annat sätt varit anställd i KKAB och han har inte heller haft
något bestämmande inflytande i verksamheten. Om posten Upplupna intäkter i
årsredovisningarna har varit oriktig, har han inte haft någon kännedom därom. Inte
heller har han bort äga kännedom därom; han har inte kunnat eller bort upptäcka
eventuella felaktigheter. Till årsredovisningen tog han fram alla poster utom
Upplupna intäkter; underlaget och beräkningen av den posten ankom endast på
Boris Benulic. Han har inte heller varit skyldig att ta hand om underlaget för den
posten i bokföringen.
Han kan inte vitsorda uppgifterna i den av åklagaren åberopade utredningen. CAB-
systemet var behäftat med uppenbara brister. Han menar att Annicka Holmgrens
utredning inte är objektiv och innehåller felaktigheter, bl.a. när det gäller
periodiseringen av upplupen volym och fakturerad el. Minst 25 procent av
47
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
omsättningen vid årsskiftet borde utgöras av upplupen intäkt med hänsyn till hur
bolaget kunde fakturera sina kunder.
Någon redovisning av kundernas olika elavtal finns inte i utredningen. Den
omständigheten att Annicka Holmgren inte har tagit hänsyn till ingående balans är
också en felkälla. Om inte tidigare upplupen intäkt beaktas i senare årsredovisningar
uppstår ett följdfel. En jämförelse mellan levererad el och deklarerad volym ger
också vid handen att Annicka Holmgrens uträkningar är behäftade med fel.
Oavsett hur fördelningen av kassa, upplupen intäkt, kundfordringar och lager har
gjorts har tillgångsmassan varit densamma i balansräkningen. Fråga är om ett
nollsummespel på tillgångssidan. Prissättningen kan dock påverkas av förändringar
av förhållandet mellan kundfordringar och upplupen intäkt.
JONAS LUNDBERG
Arbetet på KKAB:s elavdelning var hans första arbete. Till hans arbetsuppgifter
hörde att skicka ut fakturor och hantera felfaktureringar samt att sköta vissa
administrativa uppgifter. Han hade inget att göra med bolagets ekonomi och dess
balans- och resultatrapporter och han hade inte någon kontakt med bolagets
revisorer.
Elfakturorna skapades med hjälp av den information som fanns i CAD-systemet.
Systemet hade emellertid svårigheter att skapa volymrapporter. Då använde man sig
i stället av ett system som hette Business Objects. Detta system hade dock problem
med periodiseringen av förbrukningen av el. Även om det gick att få viss hjälp av
bolagets it-konsulter hos Enita, blev man tvungen att manuellt justera vissa felaktiga
uppgifter. Ett fel som uppstod var att genomsnittspriset per kWh kunde bli för högt,
vilket var uppenbart för dem som arbetade med fakturering. Även volymerna som
kom från CAB-systemet var felaktiga och behövde justeras.
48
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Han har på uppdrag av Boris Benulic skapat justerade rapporter, men han har inte
vetat hur dessa rapporter skulle användas. Han har inte känt till att de uppgifter som
han tog fram skulle användas för att beräkna posten Upplupna intäkter i
årsredovisningarna.
Han har inte manipulerat några uppgifter utan bara justerat vissa felaktiga uppgifter
utifrån sin kunskap om elhandeln. Han har trott att allt gått rätt till. Ledningen för
Troms Kraft hade också fortsatt förtroende för honom efter det att utredningarna
inleddes och han har hjälpt till att ta fram underlag till dessa. Först när åtal väcktes
mot honom har han permitterats.
Den omständigheten att Boris Benulic i mejlen ofta hade en speciell jargong utgör
inte grund för att påstå att Jonas Lundberg haft anledning att misstänka att Boris
Benulic avsåg att manipulera rapporterna.
HELENA RIDDERSTRÅLE
Hon knöts till KKAB som redovisningsekonom under 2008. Hennes uppdrag var
huvudsakligen att sköta den löpande bokföringen. Liksom Pierre Sjöö, som hon
ersatte, har hon bara stansat in siffror. Hon hade inga möjligheter att komma in i
CAB-systemet. Hon fick uppgifter från elhandelsavdelningen. Instruktioner för
bokföringen av upplupna intäkter fick hon dock enbart från Boris Benulic.
Underlaget bestod av uppgifter från honom i e-postmeddelanden/mejl. Hon
upprättade verifikat i enlighet med de instruktioner hon fick och fogade mejlen till
verifikaten som underlag för bokföringsåtgärderna. Hon reagerade inte på de
uppgifter som Boris Benulic lämnade främst på grund av den stora omsättnings-
ökningen i bolaget under de aktuella åren. Revisorerna har aldrig återkopplat till
henne såvitt gäller posten Upplupna intäkter.
49
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
UTREDNINGEN I TINGSRÄTTEN
SKRIFTLIG BEVISNING
Åklagaren har åberopat och gått igenom omfattande skriftlig bevisning vid huvud-
förhandlingen i tingsrätten. Bevisningen består bl.a. av årsredovisningar, revisions-
dokumentation, bokföringsmaterial, diverse avtal, mejlkorrespondens, elavtal och
fakturor. Även de tilltalade har hänfört sig till viss skriftlig utredning.
Några exempel på mejlkorrespondens mellan Boris Benulic, Pierre Sjöö och Jonas
Lundberg finns i domsbilaga 2.
FÖRHÖR MED DE TILLTALADE
Boris Benulic
Han har ingen ekonomisk utbildning och kan inte mycket om redovisning och
bokföring. Han har varit journalist, arbetat på Nordea och Arbetsmarknadsstyrelsen
och blev sedan marknadschef på Ordfront. År 2001 blev han kontaktad av Troms
Kraft, som uppgav att man ville in på den svenska elhandelsmarknaden och erbjöd
honom att bli VD i ett svenskt dotterbolag, som skulle bildas för det ändamålet. Den
svenska elmarknaden hade just avreglerats och många företag ville etablera sig på
elmarknaden. Troms Kraft ville sälja s.k. grön el till lågt pris och vända sig till
kunder som var intresserade av miljö- och kulturfrågor. Boris Benulic, som tyckte
det lät som en utmärkt idé som passade hans politiska uppfattningar och intressen,
accepterade erbjudandet.
Inledningsvis fanns det ca tio anställda i KKAB. Boris Benulic skulle främst ägna
sig åt marknadsföringen. Administrationen skulle huvudsakligen skötas från Norge.
Pierre Sjöö anlitades som konsult för att sköta redovisningen och den löpande
50
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
bokföringen. Helena Ridderstråle hade samma uppgifter från 2008/09. Det var dock
Boris Benulic som redovisade bolagets ställning och resultat till styrelsen.
KKAB träffade redan under hösten 2001 elavtal med nästan 90 kommuner och fick
ca 12 000 anläggningar i sitt system. De avtalade priserna för levererad el var
inledningsvis egentligen för låga. Det konstaterades dock att priserna var hanterliga,
om de administrativa kostnaderna hölls nere. Elen inköptes från spotmarknaden hos
Nord Pool av TK Handel, som också svarade för prissäkringen av fastprisavtalen.
Boris Benulic visste inget om elmarknaden när han anställdes men mycket
kompetenta personer i KKAB:s styrelse gav honom en gedigen utbildning i hur
aktiviteterna på elmarknaden skulle bedömas och beräknas. Inledningsvis, fram till
2007, sysslade han mycket med prissäkring. Elpriserna på spotmarknaden varierade
kraftigt och oförutsägbart. Att säkra priset var därför en extremt viktig åtgärd,
annars kan det ”gå åt skogen”. Om han hade fått reda på att prissäkring inte skett
när en kund ville ha fastprisavtal, hade han blivit mycket arg. Alla på bolaget kände
till prissäkringspolicyn. Den gällde också vid s.k. successiva prislåsningsmodeller.
Årsredovisningen 2002 visade först på en förlust om ca 50 miljoner kr, men när han
kom underfund med att kunderna förbrukat mer el än vad som avtalats utan att ha
betalat för denna, kunde han genom att ”räkna hem en upplupen intäkt om nästan 41
miljoner” minska förlusten till nio miljoner kr.
Affärssystemet Pomax/CAB var hjärtat i verksamheten. Där skulle finnas uppgifter
från nätägare avseende avläsningar samt kunddata, avtalade priser,
faktureringsintervall m.m. Uppgifterna i CAB var nödvändiga för att kunna
fakturera kunderna. Redan 2003 blev KKAB emellertid på det klara med att
uppgifterna i CAB inte stämde och detta medförde att det blev stora problem med
faktureringen. Bristerna i CAB berodde främst på att kundernas förbrukning inte
lästes av som den skulle och att byte av anläggningar inte rapporterades. De
51
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
rapporter som togs fram från CAB var alltså missvisande eller felaktiga. Värdet av
fakturerade volymer och fakturerat belopp stämde oftast inte, bl.a. beroende på
överförbrukning som inte hade fakturerats. Han uppmärksammade också att
snittpriserna ibland var missvisande. Personalen tvingades på grund av
felaktigheterna lägga in uppgifter manuellt i systemet.
Volymrapporterna var det stora problemet. Alla rådata fanns inte i databasen. Bl.a.
klarade systemet inte att periodisera kundernas volymer på ett rättvisande sätt. Han
fick därför förhålla sig till det som verkade vara de faktiska och sanna
förhållandena. Det fanns inget alternativ till CAB.
KKAB försökte få hjälp att rätta till bristerna i CAB-systemet av supportföretaget
Enita, som man hade avtal med. Enita klarade emellertid inte att fullgöra sitt
åtagande, trots återkommande kontakter med anställda hos KKAB. Även Boris
Benulic och hans vice VD Ewa Helmenius försökte, utan framgång, få Enita att
utföra vad som hade avtalats, och KKAB:s styrelse var informerad om problemen.
Senare avtalade KKAB om support från Tieto-Enator men det hjälpte inte heller.
När Fortum gick över till CAB-systemet, hann Tieto-Enator nämligen inte ge hjälp
och stöd åt KKAB. Även Dala Kraft gick senare över till CAB.
Boris Benulic tvingades på grund av felaktigheterna i CAB-rapporterna och
bristerna i faktureringen att göra en beräkning av de upplupna intäkterna ”på
grundval av de faktorer som han med objektiva mätpunkter” kunde hitta. En
utgångspunkt var därvid Engros-rapportens uppgifter om köpt och levererad el.
Vidare utgick han från avtalen med kunderna, faktureringsrapporterna och de
belopp som kunderna hade betalat in. För att få fram ett korrekt snittpris jämförde
han snittpriset vid utfaktureringen med vad som avtalats och bedömde sedan vad
som var rimligt. Vid en jämförelse med levererad volym konstaterade han ofta att
fakturerat belopp inte stämde. Både i fråga om värde och volym tvingades han alltså
göra en rimlighetsbedömning för att sedan göra manuella justeringar för att få fram
52
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
rättvisande uppgifter. Den beräkningsformel han använde utgick sålunda från vad
som var levererat och vad värdet av leveransen skulle vara. Skillnaden däremellan
ger en upplupen intäkt. De justerade uppgifterna lades in i datafiler som skickades
till revisorerna.
Visserligen bör en VD delegera så mycket som möjligt till den anställda personalen.
Han har emellertid under hela den åtalade tiden tagit hand om bokslutsposten
Upplupna intäkter och i samband med såväl månadsrapporteringen som revisionen
av bolagets årsbokslut själv tagit fram uppgifterna om den posten. Grundläggande
uppgifter för sina beräkningar, volymrapporter, har han främst fått av Jonas
Lundberg. När han sett att värdena har varit felaktiga, har han gett Jonas Lundberg
eller någon annan uppgift om vad som borde vara rätt volym. Han har därefter fått
justerade rapporter, som sannolikt varit justerade ner på kundnivå. Pierre Sjöö och
Helena Ridderstråle har av honom sedan fått uppgift om hur de upplupna intäkterna
skulle bokföras och underlag för detta. Revisorerna har dock fått ett mer omfattande
underlag avseende hans beräkningar av upplupen intäkt. Han har varit helt öppen
gentemot revisorerna, som gjort stickprovskontroller, och tydligt redovisat sina
beräkningar för styrelsen.
Boris Benulic har aldrig velat anpassa sig till den gängse uppfattningen om hur en
VD ska uppträda. Det är mot den bakgrunden man ska bedöma den jargong som
han använder i åberopade mejlkonversationer.
KKAB hade en enormt snabb tillväxt på den komplexa elhandelsmarknaden.
Likviditeten var därför ofta ansträngd. Det berodde bl.a. på de långa
faktureringsintervallerna. Flertalet kommuner hade tremånadersfakturering.
Eftersom minst 30 procent av elförbrukningen normalt hänför sig till sista kvartalet,
kan det som ska fakturerats följande år inte utgöra en så låg andel av omsättningen
som den s.k. internutredningen påstår. Han är övertygad om att hans beräkning av
de upplupna intäkterna är korrekt. De justeringar som han gjorde i fråga om
53
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
storleken av upplupna intäkter påverkade inte snittpriset nämnvärt. Han har inte
använt posten upplupna intäkter för att dölja ev. förluster i bolaget.
Bolagets ekonomiavdelning förstärktes efter hand. Helena Ridderstråle blev
ekonomichef och rekryterade flera medarbetare. Han var angelägen om att
kompetensen på de nyanställda skulle vara hög. I slutet av den åtalade perioden
gjordes dessutom stora ansträngningar för att komma ikapp med faktureringen.
Efterhand fick han själv möjlighet att lägga mer kraft på kulturdelen, bl.a. startade
bolaget en nätbokhandel och ett magasin för kultur och samhällsdebatt. Samtidigt
föreföll KKAB:s styrelse från år 2007 mindre och mindre intresserad av KKAB:s
verksamhet; den brydde sig bara om resultatrapporterna och stod inte längre bakom
de värderingar som funnits vid starten.
Han har diskuterat storleken på olika konton med Pierre Sjöö och Helena
Ridderstråle men har inte varit involverad i det rent tekniska med bokföringen. Han
finner det märkligt att bokföringen för 2005-2007 inte återfunnits.
Pierre Sjöö
Han har drivit en egen bokföringsbyrå sedan 1996 och började arbeta som konsult
åt KKAB under hösten 2001. Han var således med redan när KKAB startade sin
verksamhet. Han fick reda på att KKAB sökte en konsult genom dåvarande revisorn
Inger Fjellner, som han hade arbetat med vid ett antal andra uppdrag. Inger Fjellner
satte honom i kontakt med Boris Benulic och Ewa Helmenius. Under tiden han
arbetade med KKAB hade han cirka tjugo andra klienter.
KKAB började som en liten verksamhet men redan till hösten 2002 var KKAB ett
mellanstort företag. Han var inte under sin tid på KKAB delaktig i elhandels-
verksamheten utan skötte endast bokföringen. Till slut växte KKAB till en sådan
storlek att han inte längre hann med arbetet med bokföringen på egen hand. När han
54
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
kom till sin plats på bolaget låg det högar med uppgifter som skulle stansas in i
bokföringen. Arbetet var så omfattande att KKAB, på hans begäran, såg till att
ordna en person som kunde hjälpa honom att stansa in uppgifter.
Under år 2003 var han på KKAB:s kontor cirka två till tre eftermiddagar per vecka.
Det var inledningsvis tillräckligt, men under åren 2006 och 2007 var han på
kontoret nästan varje eftermiddag och ibland hela dagar. Det blev till slut för
mycket för honom. Det kom på tal att han skulle anställas av KKAB, vilket han
tackade nej till. Han valde istället att avsluta uppdraget, eftersom det var alltför
omfattande och då han inte hann med sina andra kunder. Det var bättre för honom
att behålla tjugo små kunder än att behålla en stor.
Han var kvar i KKAB när Helena Ridderstråle anställdes och deltog i
uppbyggnaden av ekonomiavdelningen under år 2008. Han har aldrig haft någon
formell titel på KKAB och han har inte varit ekonomichef. Hans arbete på KKAB
har enbart skett på konsultbasis. Han slutade på KKAB år 2009.
I sitt arbete på KKAB bokförde han attesterade fakturor. Han kunde inte själv hämta
uppgifter från CAB-systemet och fakturajournaler låg på hans plats när han kom till
bolaget. Han tror att de togs fram åt honom av Jonas Lundberg. Efter att han hade
stansat in uppgifterna från fakturajournalerna i bokföringen, satte han in journalerna
i bokföringspärmar.
Han kände till att det fanns problem med CAB-systemet. Bolaget hade, som han
uppfattade det, gigantiska problem med att få ut fakturor beroende på bl.a.
leverantörsbyten och problem med mätarställningar. När han först började arbeta
med KKAB kryllade det av ungdomar som försökte rätta det som kallades fellistor.
Fellistor skapades när det inte gick att få fram rätt uppgifter ur faktureringssystemet
för att kunna skapa en faktura.
55
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Han och Jonas Lundberg upptäckte tidigt, 2003 eller 2004, att de var tvungna att ta
fram rapporter ur CAB-systemet den sista varje månad, eftersom det annars blev fel
i rapporterna. Han fick sedan räkna ut volymen. Detta gjorde han genom att han
visste vad som fakturerats och vad varje kWh kostat. Uppgiften om vad varje kWh
kostat fick han genom att dra av momsen och elskatten, som var fasta kostnader,
från det fakturerade priset.
Han har inte lagt sig i hur KKAB har skötts. Hans uppgift var att sköta bokföringen,
och då var han tvungen att se till att få de uppgifter som behövdes för att
bokföringen skulle bli rätt.
Boris Benulic svarade för posten Upplupna intäkter. Pierre Sjöö stansade in
uppgifter från honom avseende upplupna intäkter i bokföringen på konto 1701. Det
underlag han hade för att bokföra upplupna intäkter var den information som han
fick från Boris Benulic per mejl. Han vet inte var underlaget till Boris Benulics
uträkningar fanns eller hur Boris Benulic gjorde uträkningarna. Han fick dock
ibland även annat underlag för bokföringen av upplupna intäkter i form av enkla
uträkningar av vilka det framgick vad som totalt hade fakturerats och levererats och
den mellanskillnad som kvarstod. Även volym kan ha angetts i beräkningarna.
Enligt hans uppfattning var underlaget tillräckligt och även tillfyllest enligt god
revisionsed. Han satte in uträkningarna i bokföringspärmarna. När han lämnade
KKAB fanns ett helt rum med bokföringspärmar. Han vet inte varför åklagaren inte
har återfunnit pärmarna. När han lämnade KKAB fanns alla pärmar där.
Om de upplupna intäkterna minskade, använde han ett motkonto. Motkontot var
intäktskontot. De upplupna intäkterna minskade när kundfordringarna ökade. I
resultatet sker alltså inga förändringar om de upplupna intäkterna faktureras ut, utan
vad som händer är att det sker en ombokning från upplupna intäkter till
kundfordringar eller till intäkter, vilket påverkar resultatet bara på så vis att
sammanställningen av tillgångarna förändras. Det egna kapitalet påverkas inte.
56
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Det arbete han utförde hos KKAB gick i stort sett till på samma sätt som i andra
bolag. Om han får en färdig affärshändelse utgår han således från att den är korrekt
och bokför den. Han visste att elhandeln skedde genom TK Handel och att
ekonomicontrollers kontrollerade elhandeln där, och han utgick därför från att
uppgifterna som han fick var kontrollerade uppgifter. Han är av uppfattningen att
han inte hade något ansvar för underlagen, utan hans ansvar som konsult var att se
till att skatterna betalades och redovisades och att bokföringen gjordes i enlighet
med gällande regler. Sedan granskar revisorerna hans arbete. Under sin tid på
KKAB var han aldrig involverad i bokslutsarbetet avseende de upplupna intäkterna.
Detta skötte Boris Benulic tillsammans med revisorerna. Han bedömde emellertid
att de bokförda upplupna intäkterna var rimliga.
Han anser att Annicka Holmgrens uträkningar är felaktiga, eftersom hon missat att
ta med den ingående balansen för varje år. Hon menar att allt som levererats också
har fakturerats, men verkligheten är att en del av det som fakturerats ett år har
levererats föregående år. Hennes beräkningar av hur stor andel som den upplupna
intäkten är av den totala omsättningen är inte heller rimlig med beaktande av vilka
faktureringstider som förekom i bolaget.
Jonas Lundberg
När han började på KKAB var förhållandena ganska kaotiska. Verksamheten gick
ut på att skaffa kunder och att sköta administrativa uppgifter som att fakturera
kunder. De hade dock svårt att fakturera kunderna. Problemet var främst att få reda
på kundernas mätarställningar. Flera av de kommuner som var kunder hade
dessutom många anläggningar inom olika nätbolag, vilket gjorde det ännu svårare
att få fram uppgifter om mätarställning. De hade också problem med att kunder
bytte mätare, vilket gjorde att de behövde få in uppgift om start- och
slutmätarställning. För att komma igång med faktureringen nollställdes
mätarställningarna i CAB-systemet. Detta ledde emellertid till att de senare fick
57
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
problem med faktureringen. De fick då gå in i systemet och justera angiven
mätarställning manuellt.
Problemen orsakades inte bara av CAB-systemet utan de berodde också på
bristande kompetens hos dem som arbetade med det. Han och hans kollegor hade
begränsad kunskap om KKAB:s avtal med kunderna och visste inte vilka data som
de skulle föra in i systemet för att kunna fakturera kunderna. I början fakturerade de
därför manuellt. S.k. fellistor skapades. Vid ett tillfälle låg cirka 5 000 kunder som
inte fakturerats i fellistorna. De kom tillrätta med problemen först 2010 – 2011.
Han arbetade med fakturarapporter ganska tidigt under sin anställning.
Fakturajournalerna innehöll uppgift om fakturerat belopp, mervärdesskatt och
energiskatt och var uppdelade på privatpersoner, kommuner och företag. De litade
på rapporterna som de tog fram och de hade inte problem med innehållet i
rapporterna. Vid kontroller han har gjort i efterhand har det visat sig att rapporterna
stämmer.
Problemen med CAB-systemet gällde främst svårigheten att få fram korrekta
uppgifter om volym, eftersom de var tvungna att välja ut vilka fakturalinjer som
skulle tas med i rapporten. Om alla fakturalinjer togs med blev uppgiften om
volymen för hög. Periodiseringen av levererad el var också ett problem. Problemen
med CAB felanmäldes av KKAB till Enita. Där rekommenderades KKAB att
manuellt gå in i rapporterna och ta bort de felaktiga fakturalinjerna för att lösa
problemet med periodisering och kategorisering. Enita lyckades emellertid inte lösa
alla problem med CAB. Ewa Helmenius från KKAB tog upp frågan med Enitas
ledning. Det är en felaktig bild att KKAB inte försökte göra något åt problemen.
Bolaget försökte även anställa folk med bättre it-kompetens.
Han gjorde manuella justeringar av uppgifterna i de excelrapporter som han
skapade utifrån data han tog fram ur CAB-systemet. När Boris Benulic per mejl
58
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
instruerade honom att ta fram nya rapporter, eftersom tidigare rapporter inte stämde,
följde han instruktionerna. När han genomförde justeringarna som Boris Benulic
efterfrågade, försökte han hitta de fakturalinjer som var felaktiga, varpå han
korrigerade eller tog bort dessa. Han bedömer att rapporterna därigenom blev
korrekta, men att underlagen inte var perfekta. Han var övertygad om att Boris
Benulic hade rätt i att rapporterna var felaktiga.
Den data som förekommer i den nu aktuella utredningen periodiserades av Deloitte
först 2012. Han tog fram rapporter ur det gamla CAB-systemet, men Deloitte ur det
nya. Numera finns dessutom en tredje version av CAB-systemet i form av
Datavaruhuset, som är en databas som började användas under hösten 2012, dit all
data från CAB överförs och samtidigt periodiseras och kategoriseras.
Den vanligaste formen av avtal inom KKAB var årsavtal, som gav kunden rätt att
bestämma pris genom att själv välja när priset mot Nord Pool skulle låsas. KKAB:s
policy var visserligen att säkra el ”back-to-back”. KKAB låg dock de senaste
räkenskapsåren i målet med s.k. öppna positioner. Det handlade aldrig om att ”spela
med öppna positioner” eller att handla till spotpris, utan om att säkra el till ett pris
som gav rimliga marginaler. Att så var fallet var allmänt känt för alla som arbetade
på KKAB, så även av bolagets ledning. Boris Benulic kände till att de låg med
öppna positioner och gav direktiv muntligen och via mejl om hur de skulle ligga
med sådana positioner. Direktiven härom gavs till Hendrik Ekholm och Daniel
Chrigström, som arbetade på elhandelsavdelningen och som hade elhandelsmöten
med Boris Benulic. Han deltog inte alltid själv i dessa möten, men han fick ta del av
mötesprotokollen. Vad han vet kände Troms Kraft inte till att KKAB låg med öppna
positioner. Eftersom han fick direktiven om öppna positioner från Boris Benulic
informerade han inte Troms Kraft om detta.
Det är en felaktig bild att Annika Holmgren och Lars Jonsson var inblandade i att
de påstådda felen i bokföringen uppdagades. Annika Holmgren kom in i bilden först
59
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
senare och Lars Jonsson sökte upp honom, eftersom denne skulle göra en
likviditetsprognos. Den 9 november 2011 visade Lars Jonsson honom ett protokoll
från ett styrelsemöte i vilket det angavs att cirka 570 miljoner kr skulle faktureras ut
för el som levererats under tidigare år. Han reagerade, eftersom KKAB enligt hans
bedömning inte hade något kvar att fakturera. Han kontrollerade detta gentemot
CAB-systemet och berättade därefter för Lars Jonsson att det inte fanns något
belopp i den storleksordningen att fakturera. Lars Jonsson trodde först inte på
honom, men när de tillsammans undersökte saken hittade de inget att fakturera som
sträckte sig bakåt i tiden. Boris Benulic konfronterades med uppgiften och lovade
att återkomma. På kvällen den 10 november 2011 fick han dock ett mejl från Boris
Benulic med en förklaring, som han bedömde inte var en riktig förklaring. Han,
Boris Benulic och Lars Jonsson bestämde sig därför för att ha ett möte dagen efter,
men Boris Benulic kom inte till mötet. Till slut skrev han ett mejl till koncernchefen
och vice koncernchefen i Troms Kraft i vilket han berättade vad som uppdagats och
sa att något inte stämde.
Han har själv inte varit insatt i beräkningen av de upplupna intäkterna. Han frågade
aldrig Boris Benulic om detta. Han har aldrig under sin tid på KKAB varit med i
revisionsarbetet på KKAB eller träffat någon av revisorerna. Han vet inte hur
revisionsarbete rent praktiskt går till. Han förstod inte vad uppgifterna som han gav
till Boris Benulic och som skulle vidare till revisorerna skulle användas till. Han
blev aldrig kontaktad av revisorerna angående rapporterna.
År 2008 blev han administrativ chef i KKAB och tog också hand om kundtjänsten i
företaget. När Ewa Helmenius slutade som vice verkställande direktör i mitten av
2010, fick han efterträda henne. Han fick även efter händelserna i november 2011
arbeta med sina vanliga arbetsuppgifter, men han blev senare omplacerad till
produktchef. Hans arbetsgivare ansåg inledningsvis inte att det fanns skäl att
avskeda honom. Han blev dock nyligen varslad om avsked.
60
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Helena Ridderstråle
Hon gick ett program med ekonomisk inriktning på gymnasiet och flyttade därefter
till Frankrike, där hon läste redovisning. När hon flyttade tillbaka till Sverige
började hon arbeta som ekonomiassistent. Hon började arbeta på KKAB i mars
2008 via sin anställning på bemanningsföretaget Adecco. Hon hade då ingen
kunskap om elhandel. Till en början var det inte tänkt att hon skulle anställas på
KKAB, utan endast att hon skulle arbeta som konsult. Till slut accepterade hon
dock ett erbjudande om anställning i bolaget. Hon slutade arbeta på KKAB i januari
2012.
Hon tog över efter Pierre Sjöö, som fasade ut sig själv ur arbetet allt eftersom.
Pierre Sjöö hjälpte henne med månadsboksluten under 2008 och 2009 och det var
först under 2009 som hon gjorde verifikaten även för posten Upplupna intäkter.
Hon bokförde till en början leverantörsfakturor och var Pierre Sjöö behjälplig med
bokslutet för 2008. Under 2009 blev det för mycket jobb för henne att hantera
ensam, varför man anställde fler personer. Hon blev efter hand kallad ekonomichef,
men hon fick inget papper på det.
För bokföringen av posten Upplupna intäkter fick hon uppgifter från Boris Benulic
per mejl, vilka hon sedan bokförde. Hon fick ingen beräkning av sifforna eller
annat underlag till det som skulle bokföras. Hon frågade Pierre Sjöö om
arbetsmetoden, när hon skolades in i arbetet, och undrade varför de inte fick några
rapporter. Hon tyckte att man borde ha haft mer underlag än ett mejl om vad som
skulle bokföras. Hon bad flera gånger Boris Benulic om underlag. Oftast fick hon
svaret att hon skulle få underlaget senare, men så skedde aldrig. Till slut tröttnade
hon på att fråga. När hon förberedde bokslutspärmarna fick hon besked om att Boris
Benulic själv skulle ta hand om kontot för Upplupna intäkter. Hon fick ingen
förklaring till varför så skulle ske.
61
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Hon hade inte själv någon kontakt med revisorerna gällande beräkningen av posten
Upplupna intäkter, men revisorerna frågade henne om underlaget. Hon hänvisade
dem till Boris Benulic och informerade dem om att Boris Benulic tog hand om den
posten. Vad hon kan minnas hade revisorerna ingen kommentar till det. Hon deltog
inte heller vid några avstämningsmöten med revisorerna.
Under 2011 förändrades hennes arbetssituation på så sätt att Boris Benulic under
sen vår eller början av sommaren meddelade att KKAB behövde en ny ekonomichef
med större kompetens. Lars Jonsson kom då in i bilden. Han hade redan arbetat med
KKAB som konsult och rådgivare. Hon fortsatte att arbeta på ekonomiavdelningen
fram till hösten 2011, då hon över en eftermiddag fick andra arbetsuppgifter.
Enligt hennes bedömning borde underlag för posten Upplupna intäkter ha funnits i
form av en rapport eller en beräkning som hänvisar till en rapport av vilken det
framgår vad beräkningen grundas på.
Under hennes tid på KKAB fanns det ett arkiv för bokföringsmaterialet. Pärmarna
flyttades under 2009 och det material man inte längre arbetade med arkiverades.
KORT OM VITTNESFÖRHÖREN
22 personer har på åklagarens begäran hörts som vittnen i målet. Flertalet har
arbetat eller varit styrelseledamöter i KKAB, TK Handel eller Troms Kraft eller
deltagit i de utredningar som följt på händelserna i november 2011. Två av vittnena
har också åberopats av Jonas Lundberg. I övrigt har de tilltalade inte åberopat någon
muntlig bevisning utöver deras egna berättelser.
Referat av vittnesutsagorna finns samlade i domsbilaga 2.
62
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Eftersom vittnesberättelserna bara finns redovisade i en bilaga till domen och det i
det följande i huvudsak bara kommer att hänvisas till några av vittnenas uppgifter
vid den fortsatta prövningen, lämnas här en kort sammanfattning av vad de främst
har uttalat sig om.
Jakob Jönsson, Marcus Flood och Hendrik Ekholm har berättat om bl.a. CAB,
faktureringen och annat rörande elhandel i KKAB. Inger Fjellner, Elisabeth
Simonsson och Anna Persson har berättat om revisionen av KKAB:s räkenskaper
och om deras kontakter i det sammanhanget med bl.a. Boris Benulic. Frode
Danielsen har utifrån sin roll som koncernrevisor kompletterat den bilden. Om
arbetet i KKAB:s styrelse under de aktuella åren har Knut Einar Knutsen, Kjell Ole
Straumsnes, Tobias Langseth, Hanne May Karde och Oddbjörn Schei berättat,
framför allt om diskussionerna om de upplupna intäkterna och bolagets fakturering.
Tore Brynjulfsen, jämte Tobias Langseth och Hendrik Ekholm, har bl.a. yttrat sig
om prissäkringen i koncernen. Bergsvein Wang och Jon Ivar Straume, som arbetat i
Enita, har lämnat uppgifter om den support som lämnats KKAB beträffande CAB-
systemet. Händelserna i bolaget hösten 2011 har redovisats av Lars Jonsson och
Hanne May Grönli. Annicka Holmgren har under förhöret med henne bl.a. berättat
hur hon gått till väga när hon gjort de tre utredningarna åt EBM. Anders Hult och
Daniel de Paula från revisionsbyrån Deloitte samt Mats Anderson från PwC har
berättat om hur de har genomfört de utredningar som KKAB och Troms Kraft har
beställt av dem. Synnöve Öiseth, och även Tobias Langseth, har slutligen uttalat sig
om bankernas krediter och kraven vid kreditprövningen.
63
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
TINGSRÄTTENS DOMSKÄL
FRÅGAN OM DE TILLTALADE HAR BETAGITS RÄTTEN TILL
EN RÄTTVIS RÄTTEGÅNG
Boris Benulic har – först under sista dagens slutplädering och efter två månaders
huvudförhandling – gjort gällande att han inte fått en rättvis rättegång och att åtalet
redan på grund härav ska ogillas.
Till stöd för sitt påstående har Boris Benulics anfört att hans rättigheter enligt
artikel 6 i Europakonventionen har kränkts, eftersom han inte har fått möjlighet att
yttra sig över valet av Annicka Holmgren som sakkunnig i målet. EBM:s utredning
är vidare inte opartisk, eftersom Annicka Holmgrens utredning bekostats av Troms
Kraft, som på grund av pågående skadeståndsprocesser haft intresse i saken. Ett par
andra åklagarvittnen har dessutom fått ersättningar från Troms Kraft och vissa
vittnen är också motparter i de skadeståndsprocesser, som Troms Kraft driver i Oslo
och i Stockholm. Han har även invänt mot att han inte har fått ta del av allt
processmateriel som legat till grund för åklagarens ansvarspåstående, bl.a. alla avtal
om elleveranser som ingåtts av KKAB under berörda år samt alla fakturor som haft
betydelse för bedömningen av posten Upplupna intäkter. Han har inte ens fått
materiel, som kunnat granskas stickprovsvis. Åklagaren har slutligen inte redovisat
underlaget för andra utredningar som åklagaren hänfört sig till.
Tingsrätten gör avseende dessa invändningar följande bedömning.
Åklagaren har aldrig gjort gällande att Annicka Holmgrens tre rapporter skulle
utgöra sakkunnigutlåtanden. Rapporterna har inte heller åberopats som skriftlig
bevisning. Åklagaren har däremot i sin sakframställning hänfört sig till rapporterna,
varefter Annicka Holmgren hörts som vittne. Åklagaren har alltså inte utnyttjat de
möjligheter om inhämtande av sakkunnigutredning som erbjuds i 23 kap. 14 §
64
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
rättegångsbalken. Med hänsyn härtill kan Boris Benulic invändning i denna del
lämnas utan avseende.
Vad sedan gäller invändningen om partiska vittnen ska det först och främst
understrykas att i svensk rätt gäller principerna om fri bevisföring och fri bevis-
prövning (35 kap. 1 § rättegångsbalken). Det ankommer med andra ord på
domstolen att avgöra värdet av den åberopade bevisningen. Följaktligen innebär det
inte att åtalet med automatik ska ogillas redan på den grunden att vissa vittnen har
eller har haft kopplingar till Troms Kraft och till de pågående tvistemålen i Oslo och
Stockholm, i vilka Troms Kraft för skadeståndstalan mot bl.a. vissa styrelse-
ledamöter och revisorer. Vittnenas trovärdighet och tillförlitlighet prövas i samband
med att rätten avgör vad som är bevisat i målet. Även denna invändning lämnas
därför utan avseende.
Vad slutligen beträffar frågan om att försvaret förvägrats tillgång till behövligt
underlag till olika utredningar bör det först konstateras att det saknas utredning om
det underlag, som åklagaren kan ha haft tillgång till, utöver det som under rätte-
gången har redovisats från den mycket omfattande förundersökningen. Det har
likväl framkommit att försvaret ändå har fått tillgång till den s.k. slasken och även
haft tillgång till omfattande utredningsmaterial från Norge.
Det har inte visats att åklagaren har avslagit någon begäran från Boris Benulic om
komplettering av förundersökning eller liknande enligt 23 kap. 18 § andra stycket
rättegångsbalken. Inte heller har Boris Benulic begagnat sig av möjligheten enligt
23 kap. 19 § rättegångsbalken att till rätten anmäla att det föreligger brister i
förundersökningen. Invändningen avseende förundersökningen saknar därmed
också relevans.
65
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
På grund av det anförda finner tingsrätten att Boris Benulic saknar grund för sitt
påstående om att hans rättigheter har kränkts enligt artikel 6 i Europakonventionen.
Med detta sagt övergår tingsrätten till att pröva målet i sak.
NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER FÖR PRÖVNINGEN
Boris Benulic har medgett att han under de aktuella åren haft ansvaret för
redovisningen av de upplupna intäkterna i bokslutet och har också vidgått att han
ansett sig tvungen att göra justeringar i underlagen till de upplupna intäkterna. Jonas
Lundberg har för sin del vitsordat att han på Boris Benulic uppdrag har gjort
justeringar i excelfiler, som tagits fram ur CAB som rapporter om till kunderna
levererad och fakturerad el avseende volymer och intäkter. Pierre Sjöö och Helena
Ridderstråle har var och en uppgett att de på Boris Benulic uppdrag bokfört
uppgifter hänförliga till posten Upplupna intäkter.
En del av den skriftliga bevisning som åklagaren har åberopat till stöd för sina
ansvarspåståenden avser ostridiga förhållanden, såsom innehållet i KKAB:s
årsredovisningar, revisorernas redovisningsdokumentation och diverse avtal. Den
skriftliga bevisning som särskilt har tilldragit sig tingsrättens intresse är innehållet i
de e-postmeddelanden – mejlkorrespondens – som åklagaren åberopat och som får
anses som exempel på hur Boris Benulic har agerat, när han instruerat Pierre Sjöö,
Jonas Lundberg och Helena Ridderstråle att utföra uppgifter som har att göra med
bolagets ekonomiska redovisning. Mejlen ger inte bara exempel på det förfarande
som förekommit. De har också betydelse för bedömningen av de tilltalades
eventuella uppsåt eller oaktsamhet.
Det är klarlagt att vissa vittnen på olika sätt har varit knutna till parter som
förekommer i civilprocesserna i Oslo och Stockholm och i vissa fall också själva
skulle kunna drabbas av skadestånd i dessa processer. Det har emellertid inte
kommit fram sådana omständigheter att det finns skäl att ifrågasätta trovärdigheten
66
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
och tillförlitligheten av den berättelse som dessa vittnen har lämnat. Det finns skäl
att i detta sammanhang peka på att olika vittnen, som hörts om samma saker, i allt
väsentligt har lämnat samstämmiga uppgifter. Samtliga vittnen har dessutom avlagt
vittnesed. Vittnesutsagorna ska därför beaktas vid rättens fortsatta prövning av
målet.
Som en avstamp till den fortsatta prövningen finns det också skäl att redovisa den
resultatutveckling som KKAB enligt årsboksluten redovisade fram t.o.m.
räkenskapsåret 2010 samt hur posten Upplupna intäkter utvecklades fram till år
2011.
Enligt årsbokslutet för 2001 redovisade bolaget en förlust på 3,7 miljoner kr.
Följande år redovisades en förlust på ca 9,3 miljoner kr. Räkenskapsåret 2003
uppgavs resultatet emellertid vara positivt med en vinst på drygt 23 miljoner kr.
Även därefter redovisades bara vinster, räkenskapsåret 2004 på 29 miljoner kr,
2005 på 34,6 miljoner kr, 2006 på 22,3 miljoner kr, 2007 på 21, 5 miljoner kr, 2008
på 22 miljoner kr, 2009 på 35 miljoner kr och slutligen 2010 på drygt 107 miljoner
kr. De upplupna intäkterna uppgick enligt årsbokslutet för år 2003 till ca 224
miljoner kr för att fram t.o.m. 2010 öka till drygt 1,5 miljarder kr.
Som ett resultat av den internutredning som KKAB påbörjade i november 2011
skrev bolaget per den 31 december 2010 ned balansposten Upplupna intäkter till ca
54 miljoner kr. Detta ledde till att bolaget för räkenskapsåret 2010, i stället för vinst,
uppvisade en förlust på drygt 780 miljoner kr. Denna åtgärd har granskats av
bolagets nya revisorer från PwC utan erinran och inte heller annars har det kommit
fram att det var fel att vidta denna bokslutsåtgärd; beloppet 1,5 miljarder kr har inte
återfunnits.
67
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Det är alltså utrett att ett mycket stort belopp har saknat substans i verkligheten.
Frågan är då vad som orsakat detta, om Boris Benulic och övriga tilltalade har ett
straffrättsligt ansvar för det som inträffat och i så fall vad det är fråga om för brott.
FRÅGAN OM BORIS BENULIC HAR GJORT SIG SKYLDIG TILL
BROTT
Boris Benulics egna beräkningar av de upplupna intäkterna
Boris Benulic har medgett att han gjort egna beräkningar för att komma fram till
storleken av de upplupna intäkterna. Han har uppgett att skälet till detta var dels att
det fanns brister i CAB-systemet, dels att bolagets fakturering släpade efter, vilket
gjorde att de rapporter som togs fram från data i CAB var missvisande när det
gällde fakturerade volymer, fakturerade belopp och snittpriser. Han tvingades därför
att göra rimlighetsbedömningar och sedan låta göra manuella justeringar i
underlaget för att få fram rättvisande belopp. Beräkningarna skedde enligt Boris
Benulic ”på grundval av de faktorer som han med objektiva mätpunkter” kunde
hitta.
Det kan börja med att konstateras att Boris Benulic inte närmare har kunnat
redovisa vad han menar med objektiva mätpunkter. Han har inte heller kunnat ange
exakt vilka faktorer som varit av betydelse för hans beräkningar och vilken formel
som han använt vid beräkningarna. Utifrån det som framkommit vid förhöret med
honom och vad som framgår av den av åklagaren åberopade mejlkorrespondensen
förefaller det mest vara fråga om att uppnå ett visst resultat grundat på antaganden
och gissningar.
Det finns emellertid ändå anledning att här också närmare se på de omständigheter
som Boris Benulic redovisat som skäl för att han låtit göra egna beräkningar av de
upplupna intäkterna i bolaget.
68
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
När det gäller Boris Benulics invändning avseende CAB-systemets otillförlitlighet
konstaterar tingsrätten att det är ostridigt att CAB – i vart fall inledningsvis – inte
fungerade tillfredsställande i bolaget och att det därför kunde uppstå fel i samband
med faktureringen. Av utredningen framgår emellertid att CAB-systemet var ett väl
etablerat affärssystem, som användes av stora bolag som Fortum, Dala Kraft och
Gullspångs Kraft. Detta talar med tyngd för att systemet i sig måste bedömas som
pålitligt. Av flera vittnesmål framgår det också att CAB fungerade tekniskt bra och
att det gick att ta fram standardrapporter från CAB bl.a. med hjälp av verktygen
Business Objects och SQL. Om det fanns brister i rådatan torde det ha berott på den
mänskliga faktorn, felaktiga inmatningar av uppgifter, eller brister när det gäller
uppgifter som skulle levereras med automatik. Om så varit fallet borde Boris
Benulic som VD rimligen i första hand försökt komma till rätta med dessa problem
i stället för att på egen hand försöka lösa dessa genom att göra justeringar i
underlaget för bolagets bokföring.
Ett särskilt problem som Boris Benulic har framhållit var problemet att rätt
periodisera el som levererades kring årsskiftet, eftersom CAB inte klarade detta,
och att denna brist var allvarlig, eftersom de flesta kunderna var kommuner med s.k.
tremånadersavtal, dvs. fakturering i efterskott var tredje månad. Genom
vittnesbevisningen framgår att Boris Benulic har överdrivit problemet. Hendrik
Ekholm har sålunda uppgett att av KKAB:s kunder hade 50-60 procent
enmånadsavtal, ca 10 procent tvåmånadersavtal och ca 35 procent tremånadersavtal.
Jonas Lundberg har vidare berättat hur de gjorde för att hantera periodiserings-
problemen på ett sätt som kanske inte gav helt rättvisande men ett acceptabelt
resultat. För övrigt kan detta problem knappast ha varit unikt för KKAB, vilket talar
för att andra elhandelsbolag som använde CAB klarade av frågan med
periodiseringar.
69
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Det är vidare ostridigt att KKAB hade ett avtal med it-bolaget Enita, som just avsåg
support avseende CAB. Av Bergsvein Wangs och Jon Ivar Straumes uppgifter
framgår att man inledningsvis gav råd och annan hjälp till KKAB när det gällde
CAB:s funktion men att det därefter inte tycktes finnas samma behov av support.
Slutsatsen blir att Boris Benulic inte gjort sannolikt att problemen med CAB-
systemet och faktureringen har varit så stora som han påstått.
Boris Benulic har till sitt försvar också gjort gällande att KKAB, såvitt han känt till,
under hela den åtalade tiden följt koncernpolicyn att prissäkra alla fastprisavtal
back-to-back. Han har i det sammanhanget emellertid också gjort gällande att
KKAB i strid med denna policy har tvingats att betala s.k. profilkostnader till TK
Handel. Man kan fråga sig vilken betydelse dessa förhållanden har för bedömningen
av frågan om de upplupna intäkterna tagits upp till rättvisande belopp i årsredo-
visningarna. Följande kan emellertid särskilt framhållas.
Av bl.a. Jonas Lundbergs och Hendrik Ekholms uppgifter framgår att KKAB i vart
fall under åren 2008 och 2009 låg med s.k. öppna positioner för att uppnå en
marginal på minst 2 procent på fastprisavtalen och att detta var väl känt av Boris
Benulic. Boris Benulics påstående att han inte känt till detta är därmed vederlagt.
När det gäller profilkostnaderna har såväl Tore Brynjulfsen och Tobias Langseth
omvittnat att det var väl känt i branschen och även i koncernen att dessa kostnader
inte kunde prissäkras, att praxis var att elhandelsbolagen fick räkna in dessa i sina
marginaler och att detta inte har ansetts stå i strid med koncernens
prissäkringspolicy. Det förefaller märkligt att Boris Benulic, som själv uppgett att
han sysslat mycket med prissäkring i vart fall fram till 2007, inte känt till detta.
Bolagets revisorer Elisabeth Simonsson och Anna Persson har hörda som vittnen
uppgett att posten Upplupna intäkter var en stor och riskfylld post, som löpande
diskuterades. Underlag för denna post, som Anna Persson fick av Boris Benulic,
70
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
bestod av beräkningar och bedömningar av hur stora de upplupna intäkterna skulle
vara och det presenterade underlaget bedömdes enligt Anna Persson som
tillräckligt. Fanns det ”något i filerna” som inte verkade stämma eller annars
verkade konstigt, kontaktade hon Boris Benulic, som då brukade svara att det kunde
ha blivit fel ”på parameterinställningarna”, varefter de fick en eller flera nyversioner
av filen. Anna Persson har uppgett att hon, om de fått information om att filerna var
justerade manuellt, hade fördjupat revisionen. Elisabeth Simonsson har för sin del
förklarat att hon inte vid något tillfälle fått uppfattningen att det hade ändrats något i
underliggande datafiler. Om hon fått information härom, hade hon ställt frågor och
sedan - beroende på svaren - gått vidare med frågan.
Genom bolagsrevisorernas vittnesmål är det styrkt att Boris Benulic aldrig till dem
har redovisat sina manuella justeringar av underlaget till posten Upplupna intäkter.
Ingen av de hörda ledamöterna i KKAB:s styrelse har, såvitt framkommit, heller
förstått att den posten byggde på beräkningar som Boris Benulic själv gjort.
Bevisvärdet av Annicka Holmgrens rapporter
Boris Benulic har gjort gällande att Annicka Holmgrens rapporter, som åklagaren
har lagt till grund för sitt ansvarspåstående, inte är opartiska och att de innehåller en
hel del felaktigheter, bl.a. har hänsyn inte tagits till ingående balans såvitt gäller
posten Upplupna intäkter och till att CAB-data innehåller fel.
Annicka Holmgrens tre rapporter kan enkelt uttryckt sägas redovisa resultatet av en
jämförelse mellan, å ena sidan, rapporter avseende fakturerade elvolymer, fram-
tagna ur det datoriserade affärssystemet CAB med hjälp av verktyget Data-
varuhuset, samt, å den andra sidan, de revisionsfiler och den revisions-
dokumentation som inhämtats från bolagets revisorer.
I alla sina rapporter har Annica Holmgren inledningsvis konstaterat att uppgifterna i
revisionsfiler och revisionsdokumentation i allt väsentligt överensstämmer med
71
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
motsvarande uppgifter i respektive bokslut för räkenskapsåren 2003-2010 när det
gäller storleken på de upplupna intäkterna. Annicka Holmgren har sedan för varje
räkenskapsår tagit fram två sammanställningar avseende fakturerade volymer och
elintäkter, nämligen dels en sammanställning av data i CAB, dels en samman-
ställning grundad på revisorsmaterielet. Enligt Annicka Holmgren ger en jämförelse
vid handen att sammanställningen av revisorsmaterielet genomgående utvisar för
varje aktuellt räkenskapsår mycket högre upplupna elvolymer och upplupna
elintäkter än vad sammanställningen grundad på data från CAB utvisar. Slutligen
har Annicka Holmgren jämfört revisorsmaterielet och data i CAB, såvitt avser varje
aktuellt räkenskapsårs totala elintäkter och elvolymer. Av jämförelsen framgår att
revisorsmaterielet uppvisar mycket lägre fakturerade volymer och elintäkter än
CAB. Annicka Holmgrens slutsats är att uppgifterna i revisorsmaterielet
manipulerats, eftersom en lägre fakturerad elintäkt och volym har angetts än vad
som faktiskt fakturerats under hela det aktuella räkenskapsåret.
Annicka Holmgren har hörts som vittne i målet och därvid bekräftat innehållet i
sina rapporter och, trots ingående motförhör, vidhållit sina slutsatser.
Det har inte framkommit något som tyder på att Annicka Holmgren brustit i
objektivitet när hon tagit fram underlagen för sina rapporter och gjort sina
jämförelser. Det förhållandet att hon vid sitt arbete med rapporterna har samarbetat
med anställda hos både KKAB och Troms Kraft, bl.a. för att få fram data ur CAB,
ändrar inte den bedömningen.
Annicka Holmgrens rapporter stöds dessutom i allt väsentligt av andra utredningar
som gjorts, inte bara av den inledande internutredningen utan även av utredningar
och rapporter från externa utredare som Anders Huldt och Daniel de Paula, båda
från Deloitte, samt Mats Andersson från PwC.
72
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Härtill kan tilläggas beträffande invändningen om att de ingående balanserna inte
har beaktats, att Annicka Holmgren i sina rapporter som sin första utgångspunkt har
tagit bolagets bokslut för varje räkenskapsår och att hon har konstaterat att
respektive bokslut överensstämer med de underlag som bolagets revisorer har fått
av Boris Benulic. Härav följer att Annicka Holmgren i sina uppställningar och
tabeller, såvitt avser respektive räkenskapsår, kunnat bortse från själva bokföringen
och istället bara redovisa den totala faktureringsvolymen för varje år. Det
föregående årets upplupna faktureringsvolymer torde därmed ha blivit en del av den
totala fakturerade elvolymen det aktuella räkenskapsåret. På grund av härav lämnas
Boris Benulic invändning i denna del utan avseende.
Såvitt avser Boris Benulic invändning om att det har funnits fel i data från CAB
noteras att varken Anders Hult, Daniel de Paula eller Mats Andersson, som alla haft
erfarenhet av CAB och som arbetat med systemet i sina utredningar, har flaggat upp
för att det funnits tekniska brister i CAB. På grund härav och då CAB varit det
affärssystem som KKAB har använt under aktuell tid har Annicka Holmgren har
haft fog för att utgå från uppgifterna i CAB i sina rapporter. I övrigt har tingsrätten i
föregående avsnitt redan behandlat Boris Benulics synpunkter på CAB-systemet.
Inte heller annars har det framkommit något som tyder på att Annicka Holmgren
brustit i objektivitet eller att hennes rapporter skulle vara otillförlitliga.
Något om storleken på de upplupna intäkterna
Boris Benulic har också invänt mot påståendena om att de upplupna intäkterna
rimligen bara bör uppgå till omkring tio procent av omsättningen. Han har gjort
gällande för sin del att en så låg andel är orimlig med beaktande av att KKAB:s
största kunder, nämligen kommunerna som motsvarade ca 80 procent av
omsättningen, hade tremånaders-avtal och att de upplupna intäkterna därför måste
uppgå till minst 30-35 procent av omsättningen.
73
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Som nyss angetts uppskattade dock Hendrik Ekholm att bara ca 35 procent av
KKAB:s kunder hade tremånadersavtal. Av bl.a. Hanne May Kardes vittnesmål
framgår dessutom att en del kommuner efter hand också frivilligt accepterat att gå
över till enmånadersfakturering. Flera har vidare omvittnat att kassaflödet och
likviditeten utgör stora problem för elhandelsbolag. KKAB:s styrelse har, som
framgått av vittesmålen, haft fokus på dessa frågor och på bolagets fakturering. Mot
denna bakgrund är det anmärkningsvärt att de upplupna intäkterna i KKAB:s
årsredovisningar i vart fall för de sista aktuella räkenskapsåren har uppgått till
mellan 40 och 55 procent av omsättningen.
Olika uppgifter har lämnats i målet om vad som kan anses som rimligt och naturligt
när det gäller de upplupna intäkternas andel av ett elhandelsbolags hela omsättning.
Särskild vikt bör emellertid fästas vid vad Mats Andersson, som är revisor hos PwC
och som har arbetat med elhandelsbolag, uppgett, nämligen att det i dessa bolag är
rimligt och normalt med upplupna intäkter som uppgår till mellan 9 och 11 procent
av den årliga omsättningen.
Boris Benulics gärningar
Det är styrkt genom den redovisade utredningen, och då inte minst genom de
åberopade mejlkonversationerna, att Boris Benulic, som haft särskild kännedom om
företaget i sin egenskap av VD, inför boksluten 2003 – 2010 efter eget gottfinnande
låtit göra manuella justeringar av uppgifter i olika excelfiler för att sedan låta
uppgifterna i dessa ändrade filer ligga till grund för bokföringen. Därigenom har
balansposten Upplupna intäkter påverkats på så sätt att den i respektive bokslut
tagits upp med alltför höga belopp. Genom Annicka Holmgrens uppgifter, som
stöds av annan muntlig bevisning, är det vidare styrkt att beloppen under
balansposten Upplupna intäkter i årsredovisningarna för räkenskapsåren 2003-2010,
vilka saknat motsvarighet i verkligheten, uppgått till i vart fall de belopp som
åklagaren har angett i sina gärningsbeskrivningar.
74
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Frågan är sedan om Boris Benulic har haft uppsåt att härigenom offentliggöra
vilseledande uppgifter, som varit ägnade att påverka bedömandet av företaget eller
om han av grov oaktsamhet har gjort detta.
Av bl.a. Lars Jonssons och Hanne May Grönlis uppgifter framgår att KKAB för
räkenskapsåren 2003-2010 i stället för vinst hade fått redovisa förluster, om posten
Upplupna intäkter hade redovisats korrekt. Enligt Hanne May Grönli var orsaken
till förlusterna främst ”underprissättning under hela perioden och undersäkring
under den senare delen av perioden”. Det finns inte skäl att ifrågasätta Hanne May
Grönlis bedömning.
Boris Benulic har naturligtvis som VD hela den aktuella tiden haft ett intresse att
uppvisa vinst i rörelsen. Han lyckades, enligt vad han själv har uppgett, redan för
räkenskapsåret 2002 minska en avsevärd förväntad förlust genom att öka de
upplupna intäkterna. Med sina erfarenheter från bokslutsarbetet för 2002 visste han
alltså hur han rent redovisningstekniskt kunde gå till väga för att minska eller
eliminera en rörelseförlust.
För prövningen i denna del är Inger Fjellners uppgifter om sin tid som KKAB:s
revisor och hennes entledigande också av intresse. Hennes uppgifter vinner stöd av
de uppgifter som Frode Danielsen lämnat och den skriftliga bevisning avseende
detta händelseförlopp som åklagaren åberopat. Det samlade intrycket som
utredningen i denna del ger är att Boris Benulic ville bli av med Inger Fjellner för
att förhindra att hon gick vidare med sin utredning om posten Upplupna intäkter.
Av betydelse i uppsåtsfrågan är också Boris Benulics agerande under 2011, såsom
det har beskrivits av bl.a. Lars Jonsson och Oddbjörn Schei.
På grund av det anförda och med hänsyn även tagen till den åberopade omfattande
mejlkorrespondensen mellan Boris Benulic och andra är det ställt bortom allt
75
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
rimligt tvivel att Boris Benulic med avsikt ändrade uppgifterna i bokförings-
underlaget för att nå sitt syfte att uppvisa ett positivt resultat.
Sammanfattning av frågan om Boris Benulics ansvar för brott
Tingsrätten finner det sammanfattningsvis styrkt att Boris Benulic i egenskap av
VD för räkenskapsåren 2003-2010 uppsåtligen låtit bokföra oriktiga uppgifter
avseende balansposten Upplupna intäkter i den omfattning som åklagaren påstått.
Posten Upplupna intäkter har influtit i årsredovisningarna för dessa räkenskapsår.
Årsredovisningarna, som offentliggjorts genom registrering hos Patent- och
Registreringsverket respektive Bolagsverket, har därmed innehållit oriktiga och
vilseledande uppgifter. Dessa har varit ägnade att påverka bedömandet av KKAB i
ekonomiskt hänseende och därigenom kunnat medföra skada. Det är följaktligen
styrkt att Boris Benulic genom sitt agerande uppsåtligen har gjort sig skyldig till
svindleri i åtta fall, brott som på grund av att gärningarna avsett betydande belopp
och att brottsligheten skett systematiskt, är att anse som grova.
Genom att uppsåtligen i bokföringen och årsredovisningarna låta redovisa uppgifter,
som inte motsvarat de verkliga förhållandena, vilket har fått till följd att rörelsen
ekonomiska resultat och ställning inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av
bokföringen, har Boris Benulic också gjort sig skyldig till bokföringsbrott, som på
samma skäl som svindleribrotten är att bedöma som grova brott. För åren 2003 och
2004 konsumeras emellertid denna brottslighet av de grova svindlerierna. Men som
åklagaren har gjort gällande ska Boris Benulic avseende räkenskapsåren 2005-2010
emellertid med hänsyn till det anförda i brottskonkurrens även dömas för grovt
bokföringsbrott i sex fall.
76
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
FRÅGAN OM PIERRE SJÖÖS, JONAS LUNDBERGS OCH HELENA
RIDDERSTRÅLES MEDVERKAN
Pierre Sjöö
Pierre Sjöö har bl.a. uppgett följande: Under den tid som åtalet avser har han på
konsultbasis skött den löpande bokföringen i KKAB. Han har också tagit fram
underlaget till årsredovisningen, dock inte såvitt gäller posten Upplupna intäkter. I
början var han några eftermiddagar i veckan på KKAB:s kontor men omfattningen
på hans arbetsuppgifter ökade efter hand, så de sista åren tvingades han vara nästan
varje vardagseftermiddag på KKAB:s kontor och ibland hela dagar. Hans uppgift
har huvudsakligen varit att stansa in uppgifter från attesterade fakturor och sätta in
underlaget i bokföringspärmarna. Han har emellertid också bl.a. bokfört uppgifter
avseende posten Upplupna intäkter. Uppgifterna och underlaget fick han från Boris
Benulic. Även detta underlag sattes in i bokföringspärmarna och så länge som han
utförde uppgifter åt KKAB fanns bolagets bokföring i behåll.
Det har inte åberopats någon bevisning som visar att Pierre Sjöö i dessa delar har
farit med osanning. Pierre Sjöö har sålunda oemotsagd uppgett att posten Upplupna
intäkter har hanterats uteslutande av Boris Benulic och revisorerna. Han har, såvitt
framkommit, vidare aldrig deltagit i några av KKAB:s styrelsemöten. Även om det
av de av åklagaren åberopade mejlkonversationerna framgår att Pierre Sjöö på Boris
Benulics uppmaning gjort ändringar i bokföringen, finner tingsrätten att det mot
denna bakgrund inte är styrkt att Pierre Sjöö uppsåtligen eller av vårdslöshet på sätt
som avses i 23 kap. 4 § brottsbalen främjat Boris Benulics svindleri.
Frågan är härefter om han ändå främjat dennes bokföringsbrott. Något bokförings-
material har enligt åklagaren inte återfunnits men Pierre Sjöös påstående om att det
har funnits visst underlag till bokföringen av posten Upplupna intäkter är inte
motbevisat. För övrigt har det inte från åklagarens sida åberopats någon utredning
77
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
som närmare visar vilket underlag till posten Upplupna intäkter som ska finnas för
att bokföringslagens krav ska anses vara uppfyllda.
Åklagaren har emellertid, genom den åberopade utredningen, visat att posten
Upplupna intäkter i KKAB:s bokföring inte har motsvarat de verkliga förhållandena
och att KKAB:s ekonomiska resultat och ställning för aktuella räkenskapsår
följaktligen inte i huvudsak har kunnat bedömas med ledning av bokföringen. I
objektiv mening har alltså Pierre Sjöö gjort sig skyldig i vart fall till medhjälp till
bokföringsbrott.
Det är visserligen omvittnat att Boris Benulic var en stark och krävande chef. De av
åklagaren åberopade mejlkonversationerna mellan Boris Benulic och Pierre Sjöö
tyder emellertid på att Pierre Sjöö godtagit att på Boris Benulic instruktioner göra
förändringar i KKAB:s bokföring utan att det samtidigt redovisats något närmare
underlag för förändringarna. Pierre Sjöö måste i vart fall haft anledning att ställa sig
undrande beträffande Boris Benulics önskemål att han skulle vidta dessa
justeringar, även om det inom bolaget cirkulerat uppgifter om att CAB hade brister,
att faktureringen släpade efter och att det funnits godtagbara skäl att manuellt göra
beräkningar av denna balanspost. Såsom bokföringskunnig och ansvarig för den
löpande bokföringen och underlaget för denna bör han ha förstått att det krävdes
mer än vad som framgår av mejlkonversationerna mellan Boris Benulic och honom
för att han skulle vidta de bokföringsåtgärder som Boris Benulic begärde av honom.
Härtill kommer att Inger Fjellner redan år 2003 ifrågasatte uppgifterna om de
upplupna intäkternas storlek och att hon då även påpekade för Pierre Sjöö att det
saknades tillräckligt bokföringsunderlag och dokumentation i övrigt till den
balansposten.
Pierre Sjöö har därför i vart fall av oaktsamhet främjat det grova bokföringsbrott
som Boris Benulic gjort sig skyldig till, låt vara att denna Boris Benulics brottlighet
under räkenskapsåren 2003 och 2004 har konsumerats av det grova svindleri han
78
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
samtidigt gjort sig skyldig till. Detta förhållande hindrar dock inte att Pierre Sjöö
kan fällas till ansvar för sin medverkan till bokföringsbrott även avseende dessa år.
Det saknas skäl att i hans fall frångå bedömningen att medverkansbrotten avsett
grova bokföringsbrott.
Följaktligen ska åtalen mot Pierre Sjöö för grovt svindleri ogillas. Han ska
emellertid fällas till ansvar för medhjälp till grovt bokföringsbrott under
räkenskapsåren 2003-2008.
Jonas Lundberg
Jonas Lundberg har, som framgår av såväl hans egna uppgifter som av åberopade
mejlkonversationer, ändrat i de excelfiler avseende fakturerade volymer och belopp,
som han på Boris Benulic begäran har tagit fram till denne. De ändringar som han
gjort i filerna har haft till syfte att uppnå de resultat som Boris Benulic önskat och
har vidtagits på ett sätt som gjort det svårt att upptäcka ändringarna. Det ligger nära
till hands att anse Jonas Lundbergs handlande som tämligen förslaget.
Annat har inte kommit fram än att Jonas Lundberg inte har haft att göra med vare
sig den löpande bokföringen eller årsredovisningen. Emellertid måste han med den
kunskap och erfarenhet som han uppnått under tiden i KKAB i vart fall ha förstått
att innehållet i de justerade excelfilerna skulle ligga till grund för bokföringen i
bolaget och därmed påverka årsboksluten. Med hänsyn härtill har han med råd och
dåd främjat Boris Benulics brottslighet. Det bär enligt tingsrättens mening
emellertid för långt att göra gällande att Jonas Lundbergs agerande har utgjort
medhjälp till grovt svindleri men han kan inte undandra sig ansvar enligt åtalet för
medhjälp till grovt bokföringsbrott räkenskapsåren 2007-2009.
Helena Ridderstråle
Åtalet mot Helena Ridderstråle avser bara räkenskapsåren 2009 och 2010. Till
skillnad mot Pierre Sjöö och Jonas Lundberg har hon uppenbarligen reagerat mot
79
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Boris Benulics hantering av posten Upplupna intäkter och har begärt ett bättre
underlag för bokföringen och, när hon inte fått det, gjort egna anteckningar på
verifikationerna för att öka förståelsen för det som hon på Boris Benulics
instruktioner har bokfört under den balansposten.
Även om Helena Ridderstråle har bokfört uppgifter grundade på underlag som hon
insåg var bristfälligt med avseende på bl.a. erforderliga verifikationer, är det enligt
tingsrätten inte styrkt att det i sig varit ägnat att underlätta gärningarna eller på
annat sätt inneburit att gärningarna främjats i den mening som avses i 23 kap. 4 §
brottsbalken. Åtalet mot henne ska därför ogillas redan på denna grund (se NJA
2008 s. 697).
PÅFÖLJDER
Boris Benulic
Genom denna dom har Boris Benulic befunnits skyldig till grovt svindleri under
tiden 2003-2010, dvs. i åtta fall. Dessutom har han gjort sig skyldig till grovt
bokföringsbrott under åren 2005-2010, dvs. i sex fall. Svindleribrotten har avsett
mycket betydande belopp. Den samlade brottsligheten har varit systematisk,
svårupptäkt och svårutredd. Boris Benulic har i samband med att brotten begåtts
utnyttjat sin ställning i bolaget, även om det inte kommit fram något som visar att
han själv har gjort någon vinning i sammanhanget. Effekterna av brottsligheten har
ändå varit påtaglig. Risken för att KKAB skulle komma att försättas i konkurs har
varit överhängande och för Troms Kraft som koncern har det inträffade medfört
t.o.m. konkret skada.
Boris Benulic har sålunda gjort sig skyldig till allvarlig och omfattande brottslighet
av ekonomisk natur. Annan påföljd än fängelse kommer inte i fråga. Den samlade
brottsligheten som ligger honom till last har i vart fall ett straffvärde om ca fyra år.
80
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Vid bestämmandet av straffets längd ska bl.a. beaktas vad som anges i 29 kap. 5 §
brottsbalken. I det sammanhanget kan beaktas att lång tid, mer än tio år, har förflutit
sedan brottsligheten påbörjades. Samtidigt kan det anmärkas att själva brotts-
utredningen och domstolsprocessen inte har dragit ut mer på tiden än vad som får
anses godtagbart vid brottsmisstankar av denna art. Beaktas kan också att hänsyn
vid straffmätningen ska tas till följd av att Boris Benulic, som framgår nedan,
åläggs näringsförbud under viss tid.
Vid en samlad bedömning av angivna omständigheter finner tingsrätten att Boris
Benulic ska dömas till fängelse i tre år och sex månader.
Pierre Sjöö
Pierre Sjöö har gjort sig skyldig till medhjälp till grovt bokföringsbrott under
räkenskapsåren 2003-2008. Med beaktande av att endast oaktsamhet har lagts
honom till last kan påföljden för hans del stanna vid villkorlig dom och dagsböter.
Antalet dagsböter bör dock sättas relativt högt på grund av brottslighetens
omfattning.
Jonas Lundberg
Jonas Lundberg har befunnits skyldig till medhjälp till grovt bokföringsbrott
räkenskapsåren 2007-2009. Även han har dock bara lagts oaktsamhet till last. På
grund härav kan påföljden också för hans del stanna vid villkorlig dom och
dagsböter. Eftersom den brottslighet som han döms för avser kortare tid än den som
gäller i Pierre Sjöös fall och han inte heller haft ett direkt ansvar för bolagets
bokföring kan han ådömas ett lägre antal dagsböter än Pierre Sjöö.
81
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
ÖVRIGA FRÅGOR
Näringsförbud
Åklagaren har med hänvisning till åtalet i tilläggsstämningen den 20 februari 2015
yrkat på näringsförbud för Boris Benulic. Därvid har åklagaren åberopat 1 och 4 §§
lagen (1986:436) om näringsförbud. Den 2 augusti 2014 ersattes 1986 års lag
emellertid av lagen (2014:836) om näringsförbud. Enligt punkten 2 i övergångs-
bestämmelserna till den nya lagen får näringsförbud inte grundas på åsidosättanden
som skett före ikraftträdandet och som inte kunde läggas till grund för närings-
förbud enligt äldre bestämmelser. Så är dock inte fallet i detta mål.
Boris Benulic har genom de brott som han har gjort sig skyldig till grovt åsidosatt
vad som ålegat honom i näringsverksamheten och därmed gjort sig skyldig till
brottslighet som inte är ringa. Åsidosättandet har varit systematiskt och varit ägnat
att orsaka betydande skada. Lindrigare straff än fängelse sex månader är inte
föreskrivet för aktuella brott. På grund härav är det påkallat från allmän synpunkt att
ålägga Boris Benulic näringsförbud. Tiden för näringsförbudet bestäms till fem år.
Förutsättningar föreligger för att näringsförbudet ska gälla omedelbart utan hinder
av att domen inte vunnit laga kraft.
Beslag
Boris Benulic eller Grant Thornton har inte gjort invändningar mot att hos dem
gjorda beslag ska bestå till dess domen vinner laga kraft. Förutsättningar för
fortsatta beslag föreligger.
Ersättning till försvararna
Bakgrund
Förundersökningen i målet påbörjades i början av år 2012. I april samma år ingav
åklagaren bl.a. häktningsframställningar mot Boris Benulic och Pierre Sjöö.
82
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Förundersökningsprotokoll har löpande färdigställts. Totalt har dessa enligt uppgift
kommit att omfatta omkring 15 000 sidor. Som tidigare nämnts ingavs stämnings-
ansökan avseende räkenskapsåret 2003 i maj 2014 och ansökan om tilläggsstämning
avseende räkenskapsåren 2004-2010 i februari 2015. Tingsrätten höll planerings-
sammanträde den 1 april 2015. Huvudförhandlingen pågick därefter i 21 dagar
mellan den 13 april och den 10 juni 2015. Den sammanlagda huvudförhandlings-
tiden är knappt 100 timmar.
Hans Strandberg har yrkat ersättning med sammanlagt 2 479 599 kr, varav
1 900 920 kr för arbete i 1 245 timmar – inkl. 645 timmar avseende förhöjt arvode
med 434 kr – 75 285 kr för tidsspillan, 7 474 kr för utlägg och 495 920 kr för
mervärdesskatt.
Olle Kullinger har yrkat ersättning med sammanlagt 1 526 295 kr, varav
1 163 554 kr för arbete i 683 timmar – inkl. 645 timmar avseende förhöjt arvode
med 434 kr – 52 580 kr för tidsspillan, 4 902 kr för utlägg och 305 259 kr för
mervärdesskatt.
Christina Bergenstein har yrkat ersättning med sammanlagt 2 522 429 kr, varav
1 942 733 kr för arbete i 1 253 timmar – inkl. 719 timmar avseende förhöjt arvode
med 433 kr – 66 920 kr för tidsspillan, 8 290 kr för utlägg och 504 486 kr för
mervärdesskatt.
Henrik Olsson Lilja har yrkat ersättning med sammanlagt 2 621 350 kr, varav
2 024 610 kr för arbete i 895 timmar – inkl. 660 timmar avseende förhöjt arvode
med 1 302 kr – 64 530 kr för tidsspillan, 7 940 kr för utlägg och
524 270 kr för mervärdesskatt.
Kent Sooaru har yrkat ersättning med sammanlagt 2 022 905 kr, varav 1 565 744 kr
för arbete i 1113 timmar – inkl. 291,5 timmar avseende förhöjt arvode med 392 kr –
52 580 kr för tidsspillan och 404 581 kr för mervärdesskatt.
Åklagaren har beretts tillfälle att yttra sig över kostnadsanspråken och har inte haft
några erinringar.
83
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Något om regelverket
En offentlig försvarare har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för bl.a. det
arbete som uppdraget krävt (21 kap. 10 § rättegångsbalken). Ersättning för arbete
ska bestämmas med utgångspunkt i den tidsåtgång som är rimlig med hänsyn till
uppdraget art och omfattning och med tillämpning av den s.k. timkostnadsnormen.
Timersättningen får dock avvika från timkostnadsnormen, om den skicklighet och
den omsorg som uppdraget utförts med eller andra omständigheter av betydelse ger
anledning till det.
När ersättningen, som i detta fall, inte kan bestämmas enligt taxa ska kostnads-
räkningen innehålla en arbetsredogörelse. Denna redogörelse ska vara så utförlig att
ersättningsanspråkets skälighet kan bedömas. Arbetsredogörelsen ska innefatta
uppgift om tidsåtgången för varje åtgärd som inte är rutinmässig. Eftersom det
förutsätts att den domstol som ska bestämma ersättningen gör en noggrann prövning
av kostnadsanspråket, ställs kraven på kostnadsräkningen, och den däri ingående
arbetsredogörelsen, relativt högt. Om domstolen inte anser sig ha tillräckligt
underlag för att bedöma om den yrkade kostnaden är skälig, går bristerna i
kostnadsräkningen ut över försvararen (se NJA 2008 s. 223). Generellt ställs det
högre krav på utformningen av arbetsredogörelsen när målet är omfattande och det
begärda arvodet högt, men även målets karaktär kan ha betydelse för det underlag
som den beslutande domstolen kan behöva för att kunna ta ställning till yrkandet
om ersättning (se prop. 1981/82:28 s. 18 och NJA 2010 s. 19).
Som nämnts kan brottmålstaxans timkostnadsnorm frångås i vissa, relativt speciella,
fall. Exempel härpå är fall när målet rört speciella ämnesområden som aktualiserat
ovanliga rättsfrågor eller svårbedömda problem eller när huvudförhandlingen i
målet pågått under avsevärd tid och ägt rum på stort avstånd från advokatens
hemort. I NJA 1993 s. 237 tillerkändes en advokat, som hade utfört sitt uppdrag
84
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
med skicklighet och omsorg, förhöjd ersättning med en tredjedel av timkostnads-
normen, eftersom målet gällt komplicerad ekonomisk brottslighet, varit mycket
omfattande och krävt genomgång av ett synnerligen stort material och huvud-
förhandlingen tagit ca ett halvår och i princip tagit försvararens hela arbetstid i
anspråk.
Tingsrättens allmänna synpunkter
Tingsrätten godtar försvararnas anspråk i fråga om tidsspillan och utlägg. Det finns
emellertid anledning att närmare granska ersättningsanspråken för utfört arbete.
Samtliga försvarares arvodesanspråk för utfört arbete är anmärkningsvärt höga. Av
det nyss nämnda rättsfallet NJA 1993 s. 237 framgår nämligen att enighet torde råda
om att ca 1 200 timmar per år är debiterbara i normal advokatverksamhet.
En av domstolarna inte sällan tillämpad tumregel är att rimlig tidsåtgång avseende
arbete i ett mål om ekonomisk brottslighet i tingsrätt motsvarar ca fyra gånger
huvudförhandlingstiden. Som nyss nämnts uppgår huvudförhandlingstiden i detta
mål knappt till 100 timmar. Huvudförhandlingen i tingsrätten har dessutom bara
pågått i omkring två månader och ianspråktagit mellan en och tre arbetsdagar i
veckan. Själva förhandlingen kan därför inte ha förhindrat försvararna att utföra
visst arbete vid sidan av arbetet på detta mål.
Kostnadsyrkandena ska emellertid prövas mot samtliga omständigheter i det
enskilda målet. Även om åklagarens brottsrubriceringar borde ha varit välkänd
materia för varje offentlig försvarare, är de bakomliggande frågorna, som bl.a. rör
speciella förhållanden inom elhandeln och redovisningstekniska spörsmål, inte helt
okomplicerade. Förundersökningsmaterialet har också varit extremt omfattande och
inte alls lättillgängligt. Dessa omständigheter talar för att det varit rimligt för
försvararna att lägga ned mer förberedelsetid än vad som är normalt i ekobrottmål.
85
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Åklagaren har dessutom åberopat omfattande muntlig och skriftlig bevisning i
målet. Bl.a. har förhör ägt rum med 22 vittnen. Detta har givetvis krävt en hel del
förberedelser av försvararna. De tilltalade har å andra sidan inte själva åberopat
särskilt omfattande bevisning och endast Jonas Lundberg har åberopat muntlig
bevisning, förhör med två av åklagarens vittnen.
Av betydelse vid prövningen av kostnadsanspråken är naturligtvis också de
tilltalades roll i den brottsliga verksamheten. Centralpersonen i verksamheten har
utan tvivel varit Boris Benulic och utredningen avser i första hand hans agerande
under hela den tid som åtalet avser. Övriga tilltalade har endast åtalats för medhjälp
i olika delar och under mer begränsade tider. Huvudmannens roll i sammanhanget
har inte endast betydelse när rätten prövar vad som motsvarar rimlig tidsåtgång utan
även när det gäller skälen för förhöjt timarvode. Tingsrätten återkommer till detta
vid prövningen av de enskilda kostnadsanspråken men vill redan nu framhålla att en
försvarare självfallet måste anpassa sin arbetsinsats till det som motsvarar
åklagarens brottspåstående avseende huvudmannen.
En annan faktor att ta hänsyn till är tidpunkten för försvararens förordnande. I detta
fall har Hans Strandberg, Christina Bergenstein och Kent Sooaru varit involverade i
målet mycket längre än Henrik Olsson Lilja och Olle Kullinger.
Samtliga försvarare har till kostnadsräkningen fogat relativt utförliga arbets-
redogörelser och lämnat särskilda förklaringar till den höga tidsåtgången och
begäran om förhöjt timarvode. Emellertid ger redogörelserna, enligt tingsrättens
mening, inte tillräckligt underlag för bedömningen att hela det begärda anspråket är
skäligt; endast Kent Sooarus redogörelse innehåller mer preciserade uppgifter om
tidsåtgången för varje åtgärd även om inte heller den ger någon tydlig vägledning
för bedömningen av om det nedlagda arbetet har varit befogat.
86
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Skälig ersättning för utfört arbete
Hans Strandberg har varit förordnad som offentlig försvarare ända från
förundersökningens inledande skede och han har deltagit i – förutom tingsrättens
planeringsmöte och huvudförhandlingen – två häktningsförhandlingar våren 2012
och ett antal polisförhör med Boris Benulic. Sedan den 6 mars i år har han
emellertid på egen begäran biträtts av Olle Kullinger som offentlig försvarare. Vid
rimlighetsbedömningen av ersättningsanspråket för arbete måste hänsyn därför tas
till deras sammanlagda uppgivna arbetstid. Den uppgår till nästan 2 000 timmar.
Även om visst dubbelarbete förvisso kan anses motiverat när en tilltalad har två
förvarare, kan det med fog förutsättas att försvararna på lämpligt sätt delar upp
arbetet mellan sig, inte minst när försvararna arbetar på samma byrå.
Med beaktande av de brister som vidlåder Hans Strandbergs kostnadsräkning och
vad som har anförts om målets art och omfattning finner tingsrätten att Hans
Strandberg är berättigad till ersättning för arbete motsvarande 1 100 timmar.
Vad härefter gäller frågan om Hans Strandberg, såsom han har begärt, har rätt till
förhöjd timersättning för viss del av den nedlagda arbetstiden kan följande
framhållas. Hans Strandberg har stor erfarenhet av ekobrottmål och har försvarat
den huvudtilltalade i målet och i den egenskapen visat omdöme och skicklighet.
Han har utan tvivel varit den av försvararna som haft huvudrollen i målet. Själva de
rättsliga frågorna kan visserligen inte ha varit särskilt svåra för honom, men som
nämnts var de bakomliggande förhållandena inte okomplicerade. Förundersöknings-
materialet har dessutom varit synnerligen omfattande. Det bör dock samtidigt
anmärkas att det vid planeringsmötet framkom att Hans Strandberg under den två
månader långa huvudförhandlingen i målet även hade andra åtaganden.
87
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Vid en samlad bedömning finner tingsrätten att Hans Strandberg är berättigad till en
med en tredjedel förhöjd timersättning avseende 500 timmar av den godtagna
arbetstiden.
Olle Kullinger skulle enligt begäran om att han skulle förordnas som offentlig
försvarare redan vara ”väl bekant med målet”. Han förordnades av tingsrätten den 6
mars 2015 och har sålunda vid huvudförhandlingens slut bara varit engagerad som
offentlig försvarare i målet i drygt tre månader. Som tingsrätten också konstaterat
har det dessutom kunnat förutsättas att han samordnat sitt arbete med det arbete som
Hans Strandberg utfört och utförde i målet. Hänsyn måste emellertid å andra sidan
tas till att materialet i målet varit mycket omfattande.
I kostnadsräkningen begär Olle Kullinger ersättning för arbete i 51 timmar som
biträdande jurister har utfört. Någon särskild motivering till detta förhållande har
inte angetts och något samråd med tingsrätten har inte skett i denna fråga.
Tingsrätten finner med hänsyn härtill att arbetet i den delen inte är ersättningsgillt.
Med beaktande av dessa omständigheter och mot bakgrund av vad som nämnts om
bristerna i arbetsredogörelsen finner tingsrätten att Olle Kullinger är berättigad till
en ersättning för arbete i 500 timmar.
Med den roll som Olle Kullinger har haft som biträde till Hans Strandberg skulle
det kunna ligga nära till hands att inte tillerkänna honom någon förhöjd tim-
ersättning. Med hänsyn till förundersökningsmaterialets stora omfattning finner
tingsrätten emellertid att han rimligen bör tillerkännas förhöjd ersättning med en
tredjedels timkostnadsnorm under 300 timmar av arbetstiden.
Christina Bergenstein har begärt ersättning för arbete som motsvarar omkring ett års
normalt debiterbar advokatverksamhet. Vad Pierre Sjöö har misstänkts och åtalats
för är då av en helt annan omfattning än vad åklagarna lagt Boris Benulic till last.
88
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Även om hon visat skicklighet och omdöme under huvudförhandlingen, har hennes
roll varit betydligt mindre framträdande än Boris Benulics försvarares. Av
försvararnas kostnadsräkningar är hennes dessutom den minst innehållsrika.
Med beaktande av att Christina Bergenstein har varit förordnad i målet sedan april
2012 och bl.a. haft att också hantera häktningsfrågor finner tingsrätten att skälig
ersättning för hennes arbete ändå motsvarar 1 000 timmar.
Skälen för att tillerkänna Christina Bergenstein förhöjd timersättning är inte så
tunga som när det gäller Hans Strandberg. Med hänsyn till förundersöknings-
materialets omfattning bör hon dock, liksom Olle Kullinger, få en förhöjd ersättning
med en tredjedel av timkostnadsnormen under 300 timmar.
Henrik Olsson Lilja förordnades som offentlig försvarare först i november 2014.
Det låter sig inte göra att utifrån hans arbetsredogörelse bedöma vilka
arbetsåtgärder som varit särskilt arbetskrävande; arbetstiden per månad anges
endast avrundat. Hans huvudmans roll i den påstådda brottsligheten kan dock
jämföras med Pierre Sjöös. Inläsning av förundersökningsmaterial och närvaro vid
huvudförhandlingen torde ha varit de mest tidskrävande åtgärderna. Sammantaget
kan ersättningen för arbete för hans del skäligen bestämmas till ett belopp
motsvarande 800 timmar.
Henrik Olsson Lilja har under tiden för huvudförhandlingen haft andra försvarar-
uppdrag. När det gäller tiden för vilken förhöjt arvode kan vara motiverad för
honom gör tingsrätten emellertid samma bedömning som när det gäller Olle
Kullinger och Christina Bergenstein, dvs. förhöjd timersättning bör utgå för 300
timmar. Henrik Olsson Lilja har begärt förhöjt timarvode med dubbla timkostnads-
normen. Det finns emellertid inte skäl att medge mer än en höjning med en
tredjedel.
89
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
Kent Sooaru har varit förordnad som offentlig försvarare i ungefär lika lång tid som
Hans Strandberg och Christina Bergenstein. Han uppger sig ha arbetat i nästan lika
många timmar som dessa, trots att Helena Ridderstråles roll i den påstådda
brottsligheten måste ha bedömts som klart mer begränsad. Annat har inte
framkommit än att brottsmisstankarna mot henne knappast var preciserade förrän i
tiden närmast före tilläggsansökan om stämning i februari 2015. Det kan därför med
fog ifrågasättas om det varit rimligt att lägga ner så mycket tid på hennes försvar
dessförinnan som han gjort. Under huvudförhandlingen har heller inte mycket av
resultatet av hans förberedelsearbete varit märkbart.
Vid en samlad bedömning får Kent Sooaru anses väl tillgodosedd med en ersättning
för arbete motsvarande 800 timmar. I likhet med Olle Kullinger, Christina
Bergenstein och Henrik Olsson Lilja bör han ha rätt till viss förhöjd timersättning.
Den kan bestämmas enligt hans begäran.
Ersättningen till Hans Strandberg och Olle Kullinger ska på grund av påföljdens
längd och Boris Benulic ekonomiska förhållanden stanna på staten.
Pierre Sjöö och Jonas Lundberg, som också fälls till ansvar enligt åtalet, får anses
ha viss möjlighet återbetala en del av kostnaden för deras försvar.
På grund av utgången i målet såvitt avser Helena Ridderstråle ska kostnaden för
hennes försvar stanna på staten.
90
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 4 (Dv 400)
Överklagande senast den 29 juli 2015
Richard Ljungqvist Hans Cederberg
I avgörandet har deltagit f.d. chefsrådmannen Richard Ljungqvist, f.d. rådmannen
Hans Cederberg samt nämndemännen Kerstin Gustafsson, Güzen Güzen, Jonas
Haak (skiljaktig) och Kjell Larsson.
91
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Avdelning 5
DOM
2015-07-08
B 5582-12
SKILJAKTIG MENING
Nämndemannen Jonas Haak är skiljaktig såvitt avser åtalet mot Pierre Sjöö och
anför: Jag ogillar åtalet mot denne i dess helhet, eftersom Pierre Sjöö endast haft till
uppgift att på konsultbasis sköta bolagets löpande bokföring och därvid enbart
bokfört det som ålagts honom av Boris Benulic. Härtill kommer att revisorerna
under den aktuella tiden inte har framfört några anmärkningar mot bokföringen i
bolaget. Överröstad i den frågan är jag i övrigt ense med majoriteten.
92
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTTAvdelning 5
AVRÄKNINGSUNDERLAG2015-07-08Huddinge
Mål nr: B 5582-12
Postadress141 84 Huddinge
BesöksadressBjörnkullavägen 5 A
Telefon08-561 660 00E-post: sodertorns.tingsratt.avdelning5@dom.sewww.sodertornstingsratt.domstol.se
Telefax08-711 05 80
Expeditionstidmåndag - fredag08:30-16:00
Underlaget avser
Person-/samordningsnummer/födelsetid 19550621-2439
Datum för dom/beslut 2015-07-08
Efternamn Benulic
Förnamn Boris
Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad somanhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a § lagen (1974:202) om beräkning avstrafftid m.m. eller 10 a § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård under nedanangivna tider.
Frihetsberövad Frihetsberövandet hävt/upphört/avbrutet
2012-04-24 2012-05-30
Särskild anteckning
£Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos Kriminalvårdensom är av betydelse för avräkning (8 § förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid m.m.).
Särskild upplysning till Kriminalvården m.fl. myndigheter
£Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a §strafföreläggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som harbetydelse för avräkning (3 § 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål,m.m.).
Underskrift
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTTAvdelning 5
AVRÄKNINGSUNDERLAG2015-07-08Huddinge
Mål nr: B 5582-12
Underlaget avser
Person-/samordningsnummer/födelsetid 19590829-0017
Datum för dom/beslut 2015-07-08
Efternamn Sjöö
Förnamn PIERRE Mikael Philippe
Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad somanhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a § lagen (1974:202) om beräkning avstrafftid m.m. eller 10 a § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård under nedanangivna tider.
Frihetsberövad Frihetsberövandet hävt/upphört/avbrutet
2012-04-24 2012-05-08
Särskild anteckning
£Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos Kriminalvårdensom är av betydelse för avräkning (8 § förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid m.m.).
Särskild upplysning till Kriminalvården m.fl. myndigheter
£Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a §strafföreläggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som harbetydelse för avräkning (3 § 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål,m.m.).
Underskrift
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTTAvdelning 5
AVRÄKNINGSUNDERLAG2015-07-08Huddinge
Mål nr: B 5582-12
Underlaget avser
Person-/samordningsnummer/födelsetid 19680422-7905
Datum för dom/beslut 2015-07-08
Efternamn Ridderstråle
Förnamn HELENA Elisabeth
Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad somanhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a § lagen (1974:202) om beräkning avstrafftid m.m. eller 10 a § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård under nedanangivna tider.
Frihetsberövad Frihetsberövandet hävt/upphört/avbrutet
2012-04-24 2012-04-25
Särskild anteckning
£Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos Kriminalvårdensom är av betydelse för avräkning (8 § förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid m.m.).
Särskild upplysning till Kriminalvården m.fl. myndigheter
£Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a §strafföreläggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som harbetydelse för avräkning (3 § 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål,m.m.).
Underskrift
1
Innehåll
BILAGA MED VITTNESFÖRHÖR ................................................................................................... 2
Inger Fjellner ....................................................................................................................................... 2
Annicka Holmgren .............................................................................................................................. 4
Anna Persson ....................................................................................................................................... 6
Elisabeth Simonsson............................................................................................................................ 8
Knut Einar Olsen ............................................................................................................................... 10
Bergsvein Wang ................................................................................................................................ 12
Frode Danielsen ................................................................................................................................. 12
Jakob Jönsson .................................................................................................................................... 14
Jon Ivar Straume ................................................................................................................................ 15
Anders Huldt ..................................................................................................................................... 16
Daniel de Paula .................................................................................................................................. 17
Mats Andersson ................................................................................................................................. 18
Marcus Flood ..................................................................................................................................... 19
Hendrik Ekholm ................................................................................................................................ 20
Lars Jonsson ...................................................................................................................................... 22
Hanne May Grönli ............................................................................................................................. 26
Tore Brynjulfsen................................................................................................................................ 29
Kjell Ole Straumsnes ......................................................................................................................... 31
Tobias Langseth ................................................................................................................................ 32
Hanne May Karde ............................................................................................................................. 34
Oddbjörn Schei .................................................................................................................................. 35
Synnöve Öiseth.................................................................................................................................. 37
Bilaga 1
2
BILAGA MED VITTNESFÖRHÖR
De i målet hörda vittnena har uppgett i huvudsak följande.
Inger Fjellner
Hon började som auktoriserad revisor hos PwC år 1983. Hon var en ”all round-revisor”. Hon
slutade 2014 och arbetar numera som managementkonsult. Hon fick uppdraget att vara
KKAB:s revisor 2001. Hon ledde det team som genomförde revisionsarbetet. Under sitt
uppdrag hade hon kontakt med Boris Benulic, Ewa Helmenius, Pierre Sjöö och Jonas
Lundberg.
Hon avlämnade en ren revisionsberättelse avseende årsredovisningen 2002 men på grund av
bristerna i bolagets redovisning skickade hon i enlighet med aktiebolagslagens bestämmelser
en erinran till styrelsen, vilket är en skarp markering, och pekade bl.a. på det bristfälliga
underlaget. Det var en besvärlig revision, svåra frågeställningar, svårt att få information och
mycket problem. Bristerna avsåg främst posten upplupna intäkter.
Eftersom 2002 i princip var bolagets första verksamhetsår fanns det knappast någon ingående
balans. Det var inte svårt att veta hur mycket el som sålts och levererats till kunder. Det svåra
var att prissätta och värdera den el som sålts. Det var problem med Pomax-systemet och
mätaravläsningen. Det var därför svårt att se vad kommunerna, som var den absolut största
kundgruppen, hade förbrukat och hur mycket som hänförde sig till s.k. överförbrukning. Hade
det verkligen förekommit överförbrukning? Det går bl.a. att verifiera om de upplupna
intäkterna senare faktureras till kunderna. Bolaget hade också problem med faktureringen,
vilket ledde till likviditets- och kassaflödesproblem.
Vid revisionen ska revisorn bl.a. granska och bedöma bolagets redovisade balansposter.
Posten upplupen intäkt är inte exakt men man ska vara rimligt säker på att dessa intäkter
kommer att faktureras och betalas av kunden. Det är svårt att få betalt för gamla leveranser
liksom för gamla kundfordringar, vilket kan leda till ett nedskrivningsbehov. Vid en
granskning av elavtalen fann hon att det kunde vara tveksamt om bolaget kunde få betalt för
3
överförbrukningen till spotpris och hon rekommenderade därför Boris Benulic att skaffa en
”legal opinion”, vilket han gjorde.
Hon tyckte inte om de excelfiler som hon fick från Boris Benulic, de var svåra att förstå. Hon
ville ha rapporter från systemet. Hon förstod hur Boris Benulic resonerade men beräkningarna
stämde inte och underlaget var bristfälligt. Hon fick därför göra en rimlighetsbedömning mot
bakgrund av kundavtalen, förbrukningskurvor, faktureringsperioder m.m. Hon konstaterade
också att det hos Pierre Sjöö inte fanns det underlag som krävs enligt god revisionssed. Han
hade bara mejl från Boris Benulic. Bokföringslagens krav var inte uppfyllda. I boksluts-
pärmen fanns inte heller dokumentation avseende upplupna intäkter, underlaget fanns hos
Boris Benulic.
När hon planerade för revisionen för räkenskapsåret 2003 trodde hon att KKAB var på rätt
väg och att problemen skulle lösa sig. Hon insåg dock att uppdraget var ett högriskprojekt och
att Boris Benulic var en stark person. Inför revisionen ville hon bl.a. granska hur mycket som
var fakturerat av de upplupna intäkterna från 2002. Hon ville också se om det gick att
verifiera om det fanns ett systemfel, it-problem, och få klarhet i varför faktureringen inte
fungerade. När hon fick kvartalsrapporten för tredje kvartalet 2003 kände hon att något var
fel. Nästan halva omsättningen var upptagen som upplupen intäkt. Det kändes orimligt.
Därför begärde och fick hon en CRP, kvalitetsansvarig, från PwC, Bo Strömqvist, som
bollplank.
I slutet av året kände hon att det var svårt att få respons från bolaget. Hon tror att det var en
jobbig tid för bolaget. Hon var kritisk, ifrågasättande och krävande. Men ansvaret för 2003 års
revision var hennes. Boris Benulic lät dock förstå att man fortsättningsvis ville ha en revisor
med större erfarenhet av elhandel. Hon hade förståelse för det och underrättade
koncernrevisorn Frode Danielsen om detta.
När hon i februari skulle samla in bolagsinformation avseende KKAB blev hon varse att hon
inte längre var bolagets revisor utan hade bytts ut vid en extra bolagsstämma. Hon blev helt
ställd och upprörd och tog kontakt med Frode Danielsen, som blev lika överraskad. Man byter
inte ut en revisor under pågående revision efter räkenskapsårets utgång. Eftersom det var
fråga om en förtida avgång som revisor gjorde hon en anmälan härom till Patent- och
registeringsverket på sätt som stadgas.
4
Höga upplupna intäkter är inte sunt och önskvärt. Hon anser att det inte är rimligt med
upplupna intäkter som överstiger 25 procent av omsättningen. Hon har gjort jämförelser med
hur det ser ut hos andra elhandelsbolag. Även om det är fråga om tremånadersfakturering sker
inte all fakturering bara vid kvartalsskiften. Hon har inget minne av att hon diskuterat
nätförluster med bolaget. Sådana kan förekomma men utgör bara någon försumbar procent av
den levererade elen och förekommer bara hos nätbolag.
Annicka Holmgren
Hon är civilekonom och har en magisterexamen i ekonomi. Hon arbetade i början av 2000-
talet som revisor hos Deloitte. Därefter arbetade hon på ett elhandelsbolag med bl.a.
rapportering och skatter. Sedan fem år tillbaka är hon anställd av Pro Executive Consultants
AB som managementkonsult.
Hon har aldrig varit anställd av KKAB eller Troms Kraft. Som konsult har hon emellertid
varit anlitad av KKAB en kort tid år 2010 för en valutafråga. År 2011 kom hon i kontakt med
bolaget i en liknande fråga och i samband med en försäljning av ett dotterbolag. När KKAB
hösten 2011 skulle förstärka ekonomifunktionen blev hennes chef, Lars Jonsson, CFO och
hon blev redovisningschef på konsultbasis. Hennes lön betalades av Pro Executive
Consultants, som i sin tur debiterade Troms Kraft. Sedan har hon som konsult åt Troms Kraft
deltagit i bolagets internutredning.
Årsboksluten för KKAB fanns på ekonomiavdelningen, möjligen med undantag för år 2002.
Däremot saknades Grant Thorntons revisions-PM, vilka hon begärde in från revisionsbyrån.
I samband med att hon arbetade med månadsbokslutet för oktober 2011 konstaterade hon att
tidigare bokslut varit undermåliga och att det saknades dokumentation och avstämningar för
vissa balansposter, bl.a. för posten upplupna intäkter som helt saknade dokumentation för hur
dessa hade beräknats; det fanns bara mejl från Boris Benulic som angav vilka belopp som
skulle bokas. Hennes bedömning var att denna balanspost i räkenskaperna var helt orimlig.
Trots att uppfattningen bland bolagets anställda på elavdelningen var att man då låg i fas med
faktureringen, hade direktiv utgått om att omedelbar fakturering skulle ske till ett belopp om
5
1,5 miljarder kr. Efter att ha försökt göra en riktig värdering korrigerades emellertid i oktober
2011 posten upplupna intäkter i stället med 1,5 miljarder kr. Styrelsen beslutade samtidigt att
låta påbörja en internutredning och att göra en brottsanmälan.
I den s.k. internutredningen sammanställde hon data från såväl Sverige som Finland avseende
förbrukning, förbrukningsperioder och faktureringsperioder. Från uppgifterna om
förbrukning, som kom från Engros och som bekräftats av Troms Kraft, drog hon sedan av
fakturerade volymer enligt CAB och för kommunerna Karlskoga och Laholm. Uppgifterna
förde hon in i matriser. Hon beräknade sedan respektive års genomsnittspris per kWh, som är
ett resultat av fakturerad intäkt dividerad med fakturerad volym i kWh. Upplupen intäkt är
sedan ett resultat av upplupen volym multiplicerad med årets genomsnittspris. Hon
konstaterade därefter att det fanns differenser mellan de uppgifter som hon fått fram och
uppgifterna i bokföringen. För exempelvis räkenskapsåret 2010 hade under leveransåret
betydligt mer fakturerats enligt CAB än vad som framgår av revisionsfilerna. Revisionsfilerna
utvisade också generellt lägre utfakturering efterföljande år än vad CAB utvisar.
De uppgifter som hon har fått avseende faktureringen bygger på uppgifter från Datavaruhuset,
som kan betraktas som ett verktyg till CAB. Det är alltså uppgifter från CAB som finns i
matriserna. Dessa uppgifter skiljer sig bara marginellt från de uppgifter som Deloitte tagit
fram.
Den s.k. pivotering som hon har gjort utgör en jämförelse på kundnivå mellan CAB-data och
uppgifter ur revisionsfilerna, vilken har redovisats i sammanställningar i Excel. Det har
således varit nödvändigt att ha tillgång till kundnamn. Hon har funnit att det i revisionsfilerna
finns kunder som har en fakturerad volym men att intäkt saknas. Detta är inte rimligt såvida
det inte rör sig om en straffavgift eller liknande. Det finns också kundnamn med enbart intäkt
och ingen volym, vilket även det ter sig orimligt. En sammanställning utvisar kundnamn som
enligt revisionsfilerna har haft ett snittpris understigande noll kr. En annan sammanställning
finns med kundnamn med ett snittpris överstigande två kr och det finns också en samman-
ställning med snittpriser mellan en och två kr. Självfallet är sådana snittpriser orimliga; det
måste finnas fel i revisionsfilerna. Sammantaget indikerar dessa sammanställningar att
revisionsfilerna måste ha manipulerats. En kontroll på fakturanivå visar dessutom att
fakturering som angetts för ett år avser ett senare år.
6
Den PM som hon upprättade avseende räkenskapsåret 2010 gjordes på uppdrag av Troms
Kraft. Den skickades till Ekobrottsmyndigheten, som sedan gjorde en förfrågan hos Troms
Kraft om en rapport som skulle innehålla en jämförelse mellan uppgifterna i CAB, den interna
utredningen och revisionsfilerna. De rapporter som hon skrivit till Ekobrottsmyndigheten på
Troms Krafts uppdrag grundas bl.a. på de revisionsfiler som utgjort underlag till års-
redovisningarna. När det gäller underlaget har hon samarbetat med Troms Kraft men hon har
inte fått några direktiv för arbetet från det bolaget. Rapporterna är en sammanställning som
påvisar felaktigheter i årsredovisningarna. Man får inte glömma att 1,5 miljoner kr har bokas
bort från posten upplupna intäkter och att ingen, såvitt hon vet, har hittat dessa pengar.
Bolaget har begärt rättelse av erlagd skatt och Skatteverket har bifallit ansökan och återbetalat
ett belopp.
CAB är ett affärssystem. KKAB har fortsatt att nyttja systemet även efter den åtalade
perioden. Rapporterna från CAB och Datavaruhuset är snarlika, vilket talar för att rapporterna
är rättvisande. Den interna utredningen för respektive år utvisar att merparten av den
levererade elvolymen har blivit utfakturerad under året, vilket ger stöd åt antagandet att
upplupna volymer i påstådd storlek inte har funnits. Sett över åren har utfaktureringsgraden
varit förhållandevis god. En upplupen volym motsvarande årets sista månad kan vara rimlig
och sedan kan det finnas anledning att beakta viss avläsningsproblematik och normal
eftersläpning av faktureringen.
Hon har inte granskat underliggande fakturor och avtal utan utgått från faktura-
sammanställningsrapporter. Hon medger att hon inte känt till att Ekerö Säljstöd AB är en
leverantör av kurslitteratur, som inte haft något elavtal med KKAB. Den omständigheten
påverkar dock knappast hennes beräkningar och saknar betydelse för hennes slutsatser.
Anna Persson
Hon är auktoriserad revisor och har arbetat på Grant Thornton hela sitt yrkesverksamma liv.
Hon har mest sysslat med stora företag. KKAB var dock det första elhandelsbolag som hon
fått kontakt med.
7
Elisabeth Simonsson valdes i slutet av 2003 till påskrivande revisor i KKAB, alltså ansvarig
för hela revisionsarbetet. Hon planerade hur revisionen skulle gå till och fördelade uppgifterna
i revisionsteamet. Hon svarade också för rapporteringen till KKAB:s styrelse. Anna Persson
var ansvarig för själva granskningsarbetet avseende räkenskapsåren 2003-2009 och var den i
teamet som hade tätast kontakt med bolaget. Hon hade dock löpande kontakt med Elisabeth
Simonsson. Det gjordes två revisioner per år, en avseende helårsbokslutet och en avseende
halvårsbokslutet. Revisionerna pågick under ca två veckor.
Inför revisionerna hade hon och Elisabeth Simonsson kontakt med KKAB:s koncernrevisor
Frode Danielsen. De diskuterade bl.a. risker men hon minns inte närmare vad som
avhandlades. De träffade inte Inger Fjellner när de fick uppdraget men de tog del av hennes
revisions-PM. Hon kände dock inte till att Inger Fjellner hade skrivit en erinran till styrelsen;
en erinran väger tungt.
Under en revision granskas revisionsbevis, dvs. dokument och andra underlag som verifierar
balans- och revisionsposterna. Revisionen av KKAB:s räkenskaper följde gängse rutiner.
Posten upplupna intäkter var en stor och riskfylld post och blev därför föremål för mycket
diskussion. Hon fick allt underlag avseende den posten från Boris Benulic. Underlaget bestod
av beräkningar och bedömningar av hur stora de upplupna intäkterna skulle vara. Det
underlag som presenterades var tillräckligt. Den metod för beräkningen som bolaget använde
var att utgå från den levererade elvolymen i kWh enligt Kraftbalansen minskad med vad som
beloppsmässigt och volymmässigt hade utfakturerats under året enligt faktureringsfiler.
Revisorerna hade inte tillgång till Pomax/CAB, filerna togs fram av anställda på KKAB. Hon
trodde att hon fick direkta utskrifter från systemet. Man gjorde också en analytisk granskning
av filerna och jämförde priser mot avtal och gjorde stickprov. Fann de något i filerna som inte
verkade stämma eller som annars föreföll konstigt tog de upp det med Boris Benulic. Denne
brukade då svara att det kunde ha blivit fel med ”parameterinställningarna” och sedan fick de
en ny version av filen. De kunde få flera versioner av filerna.
KKAB var ett bolag under stark expansion och hon upplevde att organisationen inte hängde
med, vilket är typiskt för expansiva bolag. Hon har haft kontakt med såväl Jonas Lundberg
som Pierre Sjöö under revisionsarbetet. Hon blev väl mottagen av bolaget och har inte
förvägrats någon information. Hon fick dock veta att det var komplicerat att få ut data från
8
CAB-systemet och att man var tvungen att göra manuella inställningar för att få ut önskade
rapporter.
Hennes uppfattning är än idag att revisionen var bra och välgrundad och motsvarade god
revisionssed. Slutsatsen var att balansposten upplupna intäkter i allt väsentligt var riktigt
verifierad. På Frode Danielsens uppdrag kvalitetsgranskade Annie Fuhr från PwC
revisionsarbetet och hennes bedömning var att revisionen var tillförlitlig och utförd enligt god
revisionssed.
Om de hade fått information om att filerna var justerade manuellt hade de vidtagit ytterligare
åtgärder och utökat sin granskning, t.ex. genom att göra fler stickprov eller låta någon från
revisionsbyrån ta fram filerna samt rapportera detta till styrelsen.
Elisabeth Simonsson
Hon är auktoriserad revisor sedan år 1994 och har främst ägnat sig åt stora bolag, dock inte
elhandelsbolag. Hon valdes i december 2003 till revisor i KKAB. Skälet till bytet av revisor
uppgavs vara att bolaget var missnöjt med Inger Fjellner. Hon försökte, utan att lyckas, få
kontakt med Inger Fjellner i början av år 2004. Hon har dock tagit del av Inger Fjellners
revisions-PM och hennes erinran till styrelsen. I februari hade hon också ett möte med
koncernrevisorn Frode Danielsen om revisionsarbetet, men hon minns inte vad de närmare
diskuterade.
En revision är en opartisk bedömning av ett bolags räkenskaper. Det är inte en fullständig
kontroll av alla bolagets transaktioner och allt räkenskapsmaterial utan bygger på analyser och
stickprov. Revisionen kan delas upp i substansgranskning, som innebär att man tittar på avtal,
fakturor m.m., och analytisk granskning, som innebär att man jämför med tidigare perioder
och bedömer bruttovinster, snittpriser m.m. Hon anser att de under alla år gjorde en revision
av KKAB:s räkenskaper enligt god revisionssed. Revisionsarbetet avseende räkenskapsåren
2009 och 2010 har granskats av Annie Fuhr från PwC, som inte haft några anmärkningar.
9
Som ansvarig revisor ägnade hon främst tid åt själva planeringen av uppdraget,
riskbedömningen och resultatet av granskningen samt rapporteringen till styrelsen. Den
närmare granskningen sköttes av granskningsteamet. Hon har dock besökt bolaget då och då
och också haft avstämningar med Boris Benulic, men hon har inte tittat på bokförings-
materialet. Likviditeten var ett återkommande problem i bolaget, men det är ofta fallet hos
bolag under stark expansion.
Upplupna intäkter var en väsentlig post i balansräkningen och det framgår av
revisionsplanerna att stort fokus lades vid den posten. Hon har emellertid inte själv varit
delaktig när faktureringsfilerna har begärts fram och inte heller granskat dem i detalj. Hon var
noga med att få uppgifter om vad som efterföljande räkenskapsår hade fakturerats ut av de
upplupna intäkterna, innan hon skrev under revisionsberättelsen. Hon tycker inte att upplupna
intäkter uppgående till 30-40 procent av omsättningen är anmärkningsvärt. Många
kommunkunder hade kvartalsvis fakturering i efterskott och bolagets fakturering släpade
efter.
Hennes uppfattning är att de faktureringsfiler man fick från bolaget hade tagits direkt ur
Pomax/CAB-systemet. Innehållet i dessa filer och uppgifter från Engros-systemet låg till
grund för beräkningen av de upplupna intäkterna. Vid granskningen tog revisorerna fram ett
snittpris från uppgifterna i filerna för att bedöma bolagets beräkningar av posten. Om man inte
fann beräkningarna rimliga, ställdes frågor till bolaget, som då tog fram nya filer. Boris
Benulic förklarade att den tidigare filen hade tagits fram med ”felaktiga parametrar”. Hon har
inte vid något tillfälle fått uppfattningen att man ändrat i underliggande data i filerna. Om hon
fått information om detta, hade hon ställt frågor om varför man ändrat och vad det innebar och
sedan, beroende på svaren, gått vidare med frågan.
Hon kände inte till att det fanns problem med CAB, t.ex. när det gällde periodiseringen av
volymer och belopp. Hon ser inte att det var några problem med att filerna erhölls i Excel;
sådana filer är inte ovanliga och det finns både för- och nackdelar med sådana. Hennes
bedömning var att de slutliga faktureringsfilerna man fått var tillförlitliga och korrekta.
Minst en gång om året lämnade hon vid ett styrelsesammanträde en rapport till styrelsen i
KKAB. Granskningsledaren var därvid också närvarande. Posten upplupna intäkter blev då
regelmässigt föremål för diskussion. Dessförinnan hade styrelseledamöterna i regel fått del av
10
hennes skriftliga revisions-PM. Såvitt hon minns har det inte ifrågasatts om hon verifierat de
upplupna intäkterna rätt, men man har ställt frågor om varför man inte kunnat fakturera
kunderna i högre grad. Svaret som gavs var att den eftersläpade faktureringen berodde på att
man var beroende av nätägarnas avläsning, hade inkörningsproblem med fjärravläsningen och
var underbemannade.
Knut Einar Olsen
Han har en bakgrund i databranschen och har arbetat med marknadsföring och ekonomi. När
han kom till Troms Kraft i mitten av 1990-talet hade han ingen kunskap om elhandel. Han
blev senare VD i TK Handel. Från årsskiftet 2001/02 till april 2006 var han också
styrelseordförande i KKAB.
Troms Kraft ville öka omsättningen genom att börja sälja ”grön el”, som var lite dyrare än
vanlig el, på den svenska marknaden och undersökte hur man skulle gå tillväga. Han kom då i
kontakt med några personer på Ordfront. Tanken var att Ordfronts kunder skulle köpa el från
Troms Kraft och att Ordfront skulle få fler medlemmar, när bolaget sålde grön el i Sverige.
När han först träffade Boris Benulic arbetade denne med Hällefors Kraft och
Kulturdistribution. När det bolaget försattes i konkurs bildades KKAB och Knut Einar Olsen
blev styrelseordförande i KKAB. Boris Benulic, som blev VD, visste då inget om elhandel
och han tror att denne alltjämt inte vet något om detta. KKAB och Boris Benulic skulle
emellertid bara träffa avtal med elkunder om försäljning av el. Han skulle representera bolaget
och också öppna dörrarna till kultursektorn. Handeln av el på Nord Pool skulle skötas av TK
Handel; eftersom krafthandel är mycket volatil krävs hög kompetens när man köper el på
Nord Pool. Krafthandel kan delas in i två delar, den fysiska leveransen av el och den
finansiella delen, dvs. hanteringen av kraftportföljen.
KKAB fick en snabb ökning av antalet kommunkunder. Genom Comentus upphandling fick
man mellan 80 och 90 kunder i den första upphandlingen och snart var antalet kommunkunder
uppe i ca 150. Oftast var det fråga om fastprisavtal till mycket förmånligt pris och
tremånadersfakturering i efterskott. Detta innebar att bolagets likviditet blev ansträngd och att
bolaget kunde förlora pengar på avtalen. Under hela hans tid i styrelsen var likviditeten ett
problem. Man försökte omförhandla avtalen och lyckades få några kommuner att gå med på
11
kortare faktureringstid; i Norge är 30 dagarsfakturering standard. Den el som köps på elbörsen
måste betalas inom 14 dagar. Genom att höja aktiekapitalet från 9 till 100 miljoner kr och
genom att banken fick panträtt i fakturorna hoppades man också få en högre kreditram hos
banken.
Det var inledningsvis problem med nätägarnas mätaravläsning. År 2003 bytte KKAB
faktureringssystem från det norska Evas till Pomax/CAB, som fungerade i Sverige. CAB-
systemet fungerade inte optimalt inledningsvis men som han uppfattade det skedde det en
förbättring. Det norska företaget Enita skulle bistå KKAB med support av CAB. Som han
minns det fungerade samarbetet mellan KKAB och Enita. Styrelsen i KKAB fick information
om vad Enita gjorde men det nämndes aldrig att avtalet med Enita inte fungerade.
Det var Boris Benulic som föredrog posten Upplupna intäkter på styrelsemötena. Han
upplevde att det skedde en klar förbättring när det gällde faktureringen. År 2005 hade bolaget
nått en sådan omsättning att bolaget skulle använda följande år för att konsolidera sig.
På Boris Benulics initiativ började styrelsen våren 2003 diskutera byte av revisor.
Diskussionerna härom fortsatte på hösten samma år. Man var missnöjd dels eftersom Inger
Fjellner inte kom till det styrelsemöte som skulle behandla halvårsbokslutet – enligt Boris
Benulic på grund av att hon spelade golf – dels för att hennes räkenskapsrapporter hade
kommit bolaget till del för sent, vilket försvårade redovisningen. Man tyckte också att
revisionskostnaderna var för höga. Man ville även ha en revisor från Stockholm.
På förslag av Boris Benulic utsågs Elisabeth Simonsson till ny revisor. Koncernrevisorn
Frode Danielsen, som kommer från PwC, blev ”milt sagt förbannad” när han fick kännedom
om bytet. Frode Danielsen skrev ett mejl till koncernchefen i frågan. Mejlet fick Boris
Benulic för kännedom och denne skrev ett ”dåligt” mejl i frågan till koncernchefen, som han
senare fick be om ursäkt för. Knut Einar Olsen har numera förstått att det inte var så smart att
byta till en annan revisionsbyrå. Elisabeth Simonsson deltog sedan på 2-3 styrelsemöten under
Knut Einar Olsens ordförandetid.
Inger Fjellners erinran till styrelsen avseende revisionen 2002 fick han del av först 2011.
12
Bergsvein Wang
Dataavdelningen hos Trondheim Energi knoppades av och bildade Enita AS, som arbetade
inte bara mot Trondheim Energi utan även mot externa kunder. Bolaget hade en
verksamhetsdel för fakturering och en för tekniska leveranser. Förutom Trondheim Energi
hade bolaget en del mindre energibolag som kunder.
Bergsvein Wang hade en bakgrund som bl.a. IT-chef och blev administrativ chef (VD) för
Enita. Han slutade på bolaget 2007. Han kommer ihåg det omfattande avtalet med KKAB.
Detta avtal var lite speciellt eftersom tjänsten bara avsåg systemuppföljning och rådgivning;
normalt skötte Enita bolagens hela fakturering. Man kan uttrycka det som att Enita bara hade
en supportfunktion gentemot KKAB.
Pomax/CAB var ett nytt faktureringssystem, som användes av bl.a. Trondheim Energi men i
Sverige även av Gullspångs Kraft. Rent tekniskt fungerade CAB bra. Det gick att ta fram
volymrapporter ur CAB. Det fanns en standardrapport. Önskades mer komplicerade rapporter
krävdes inledningsvis hjälp från Enita. Ett problem var emellertid att stämma av tillförd och
levererad el, dvs. att få in korrekta mätvärden. Dessa problem minskade med tiden. Systemet
utvecklades också kontinuerligt. Kollegan Jon-Ivar Straume känner bättre till detaljerna.
Det ankom på KKAB:s personal att lägga in data i CAB-systemet. I starten hade man problem
med det. Han hade tre-fyra möten med personer från KKAB åren 2003/04, då problemen med
CAB diskuterades. Av minnesanteckningar från mötena framgår att man lyckades lösa dessa.
Möjligen hade KKAB för höga förväntningar på Enita och CAB. Det förekom viss fortsatt
mejlkontakt mellan KKAB och Enita under åren. Fr.o.m. 2007 tog Tieto mer och mer över
supportuppdraget.
Frode Danielsen
Han var koncernrevisor i Troms Kraft åren 2001-2011; sista räkenskapsåret han reviderade
var 2010. Han hade då han fick uppdraget erfarenhet från andra energibolag, dock inte
svenska. En partner i PwC övertog uppdraget efter honom.
13
En koncernrevisor ska uttala sig om koncernräkenskaperna. En sådan har inget direkt ansvar
för revisionen i dotterbolagen, där finns företagsrevisorer. Koncernrevisorns uppgift är bara
att bedöma om dotterbolagen reviderade räkenskaper kan ligga till grund för moderbolagets
årsredovisning. Han tog endast del av revisionsrapporterna men år 2009/10 gick han djupare i
revisionsdokumentationen.
Redan från dag 1 fanns det risker knutna till KKAB:s verksamhet och då speciellt beträffande
posten Upplupna intäkter. Han fick information om att det fanns problem med faktureringen i
KKAB och att revisorn kontrollerade vissa brister i intäktsrutinerna. Han tyckte också att den
redovisade posten Upplupna intäkter var stor, men han fick bra förklaringar till detta
förhållande. Han hade gett skriftliga instruktioner till Inger Fjellner avseende granskningen.
Den 17 februari 2004 fick han kännedom om revisorsbytet i KKAB genom ett mejl från Inger
Fjellner. Han tyckte det var olyckligt att man då bytte revisor, när revisionen av bokslutet för
år 2003 redan påbörjats och tiden var knapp. Han tog omedelbart kontakt med ledningen för
Troms Kraft och fick veta att styrelsen i KKAB hade ifrågasatt Inger Fjellners kompetens.
Vid telefonsamtal med koncernchefen och med Knut Einar Olsen begärde han att få besöka
den nya revisorn Elisabeth Simonsson. Den 24 februari skedde mötet i vilket även bl.a. Boris
Benulic deltog. Elisabeth Simonsson och hennes medarbetare hade då startat gransknings-
arbetet. Han gav instruktioner för revisionens genomförande till Elisabeth Simonsson, särskilt
beträffande granskningen av posten Upplupna intäkter, vilka skärptes i förhållande till de
instruktioner han gett Inger Fjellner. Han har sedan fått rapporter från Grant Thornton om hur
hans instruktioner har följts och han har litat på rapporterna. Han fick ett bra intryck av
Elisabeth Simonsson och samarbetet mellan dem fungerade väl.
Han har aldrig fått kännedom om att Boris Benulic har justerat faktureringsdata innan dessa
har lämnats till revisorerna i excelfiler. Han anser att man inte kan göra en ordentlig revision
utan att jämföra lämnade uppgifter med CAB och han var av uppfattningen att revisorerna
stämde av uppgifterna om fakturerad volym. Han ansåg dock att det fanns skäl till fördjupad
granskning och tog upp frågan om att låta en annan revisionsfirma göra en kontroll av posten
upplupna intäkter men det fanns inget intresse i KKAB:s styrelse för en sådan åtgärd.
Han fick inte del av den erinran som Inger Fjellner lämnat till KKAB:s styrelse med
anledning av revisionen avseende 2002 års bokslut. Han hade emellertid kontakt med henne
14
när hon väckte frågan om en fördjupad revision och en förstärkning av revisionsteamet med
en extra revisor. Han hade också fortsatt kontakt med henne under år 2004 beträffande de
iakttagelser som hon gjort.
I april 2006 tog han upp med styrelsen i Troms Kraft att KKAB:s post Upplupna intäkter var
stor och riskfylld och bestod av gamla leveranser som inte hade fakturerats. Knut Einar Olsen
lämnade dock en utförlig och trovärdig förklaring till detta. Posten Upplupna intäkter bygger
på en bedömning. Risken för kundförluster minskar när en fordran fakturerats.
Jakob Jönsson
Han har studerat industriell ekonomi på KTH. År 2006 blev han genom ett bemanningsföretag
anlitad av KKAB för att reda ut faktureringssystemet. Han fick intrycket att ledningen för
bolaget ville komma till rätta med eftersläpning i faktureringen. Han skapade fakturor i CAB
på detaljnivå. Han utgick från fellistor, dvs. excelfiler som tog upp det som var fel, t.ex. att det
saknades mätardata eller att en anläggning bytts ut. Han arbetade med detta till mitten av
2010, då han flyttade utomlands. År 2012 fick han åter anställning på bolaget och arbetar
alltjämt på NSG.
Numera är bolagets faktureringsgrad nästan 100 procent efter en månad. I december 2013 låg
faktureringsgraden kanske på 85 procent, den senaste månaden var då inte fakturerad och så
fanns det några kunder med tremånadersfakturering som inte hade fakturerats. År 2007 torde
faktureringsgraden ha varit lägre eftersom faktureringen då fungerade sämre.
Det gick att ta fram standardrapporter ur CAB. Det stora problemet var emellertid att
fakturaraderna i CAB inte var periodiserade. Dessutom fanns inte begreppet kWh i systemet.
Det var också svårt att veta vilka fakturarader som man skulle räkna volym på. Han hade inte
någon kontakt med Enita. Han hade sporadisk kontakt med Tieto men inte angående
rapporter.
När man byggde Datavaruhuset införde de begreppet volymbärare. De valde ut de volymer
som man skulle räkna på. Enklast var att utgå från faktureringen av energiskatt i CAB. När de
gjort det var det enkelt att beräkna volymer. Han har tagit ut alla fakturarader (fakturalinjer)
15
från CAB som Deloitte sedan tagit över och periodiserat. Det var ett omfattande arbete som
innebär att man kategoriserar uppgifterna i databasen så att volymen inte räknas flera gånger.
Deloitte transformerade sedan de uppgifter han tagit fram. Han har inte varit inblandad i
Deloittes arbete.
Datavaruhuset, som blev klart 2012 men som kunde ha tagits fram tidigare, är ett datalager i
vilket man kategoriserat och periodiserat fakturalinjer, som sedan kan användas för att ta ut
rapporter. Genom att ställa s.k. SQL-frågor till databasen kunde man få fram volymer för
bestämda perioder, vilket tidigare hade varit det stora problemet. För att få fram korrekta
rapporter ställde han egna SQL-frågor; Enitas program EZSQL var inte tillräckligt bra. Den
data som finns i CAB påverkas inte genom dessa åtgärder.
Bolaget gjorde 2012 en volymvärdering tillsammans med PwC. Resultatet överensstämmer
med det som Deloitte kom fram till.
Fram till år 2009 var det vanligt att man räknade med uppskattad förbrukning och sedan
korrigerade faktureringen en gång om året när avläsning skett. Saknades uppgifter om
mätarställning från nätbolagen var det ganska snabbt och enkelt att få fram korrekta uppgifter
genom ett telefonsamtal. År 2009 kom krav på månadsvis avläsning av elmätare.
Jon Ivar Straume
Han är dataingenjör och har också en tvåårig ekonomexamen. Han började arbeta i
datastödbolaget Enita AS år 1990. Bolaget var inriktat på konsult- och stödverksamhet, främst
vad avser fakturering via databaser. Han var åren 2003-2011 leverans-och systemansvarig och
ledde en avdelning på fem personer, som bl.a. ägnade sig åt rådgivning i faktureringsfrågor.
År 2003 kom han i kontakt med KKAB och då främst med Boris Benulic, Ewa Helmenius
och Jonas Lundberg. Han var med när konsultavtalet mellan KKAB och Enita skrevs. Avtalet
med KKAB skiljde sig från andra kundavtal. Med exempelvis Trondheim Energi hade
nämligen ENITA ett mera långtgående ansvar än gentemot KKAB. För Trondheim Energi
skötte Enita även faktureringen. Till KKAB levererade de teknisk driftsupport och rådgivning
mot betalning, när KKAB så önskade.
16
KKAB använde sig av redovisningssystemet Pomax/CAB, som han hade goda kunskaper om.
De anställda i KKAB saknade inledningsvis däremot ingående kunskaper om CAB men de
kunde själva ta ut de rapporter som de önskade med hjälp av verktyget SQL. I CAB lagrades
alla fakturalinjer såsom mängd, pris, belopp och litet annat. CAB hade dock problem med
periodiseringar men problemen minskade med tiden. Han kommer inte ihåg om Enita biträdde
KKAB i detta hänseende men han vet att andra kunder hos Enita fick hjälp. Enita hjälpte dock
KKAB när det gällde vissa problem ned fakturaraderna. I Sverige hade man då också problem
med nätvärdena, vilket inte förekom i Norge.
KKAB hade alltså vissa problem med tidsperiodiseringen av rapporterna. Om man tog ut en
rapport för januari månad blev det problem, eftersom man då var tvungen att använda sig av
estimerade värden. Hos Enita fanns det emellertid kompetens att ta fram sådana
volymrapporter från CAB.
Han minns inte om han förde någon diskussion med Boris Benulic om rapporter. När han
träffade Boris Benulic diskuterades huvudsakligen KKAB:s missnöje med leveranser och inte
med CAB. Han kommer inte ihåg om man lyckades lösa KKAB:s problem. Som leverans-
och systemansvarig hade han fram till år 2005/2006 emellertid fått information om KKAB
varit missnöjt i något hänseende.
Anders Huldt
Han är universitetsekonom och har arbetat med intern och extern revision mellan åren 1979-
2013, de sista elva åren på Deloitte.
Omkring den 20 november 2011 kontaktades han av KKAB, som behövde konsulter för att ta
fram bolagets bokföring, eftersom man hade problem med boksluten. Hans uppdrag var att
kategorisera och systematisera vad KKAB:s CAB-system innehöll. KKAB frågade efter
sifferrelationen mellan CAB-fakturerad elförbrukning i kWh och försåld el samt
faktureringstid. Det var alltså fråga om att ta fram periodiserade och kategoriserade rapporter
om kundleveranser, CAB-fakturerad elförbrukning i kWh och intäkter i SEK. Han hade gjort
liknande arbeten tidigare och uppdraget var inte särskilt komplicerat och tidskrävande. Hans
17
arbete bestod bl.a. av selekteringar, uppdelning av data per år, eftersom det var det som
kunden frågade efter.
Till sin hjälp hade han två personer som bl.a. tog fram rådata från CAB. En datafil innehöll
uppgifterna. Det var inte han som tog fram data från CAB, men han försäkrade sig om att
framtagna uppgifter från CAB stämde överens med vad som bolaget faktiskt tillhandahöll
dem. Hans medarbetare analyserade uppgifterna med hjälp av verktyget ACL (Audit
Command Language). ACL har inte någon uppdateringsfunktion så det går inte att justera
mottagna data. Däremot kan data från CAB justeras om de blivit överförda till exempelvis
excel-ark. ACL är väl testat och används av stora revisionsbyråer i världen.
Han och hans medhjälpare fick ett antal månadsfiler och skapade två rapporter, en
intäktsrapport och en volymrapport på årsbasis. Hans uppgift var alltså inte att revidera utan
bara att sammanställa uppgifter från CAB utan någon egen bedömning eller egna slutsatser.
De utförde uppdraget enligt god sed. Hans kontroller visade inte några avvikelser. Det var
frågan om rena data som klassificerades efter det år som de kunde hänföras till.
Resultatet var tillförlitligt. Det sammanställda materialet lämnades till Annicka Holmgren.
Daniel de Paula
Han är civilekonom och auktoriserad revisor på Deloitte med 17 års erfarenhet.
Deloitte fick av Troms Kraft uppdraget att kvalitetssäkra den internutredning som gjorts
avseende KKAB:s räkenskaper. Avsikten var att säkerställa att den utredning som åberopades
av Troms Kraft i civilmålet var korrekt. Han har träffat Annicka Holmgren.
Uppgiften, som utfördes 2013 av honom som ansvarig, ytterligare två auktoriserade revisorer
och en it-revisor, innebar att man tittade på de data som använts och kontrollerade om det
skett en korrekt värdering. De fick det grundläggande materialet från bolaget och
kompletterade detta med externt material, bl.a. från Svenska Kraftnät. Det fanns
faktureringsserier men vissa fakturarader saknades, 102 000 rader av totalt 32, 6 miljoner
rader.
18
Man tittade bl.a. på genomsnittspriserna på avtalsnivå. Validering skedde på två sätt: a) man
granskade ett femtontal kontrakt med stor volym från 2005, 2007 och 2009 och b) it-revisorn
gjorde en egen omräkning av rådatan för att jämföra med det bolaget räknat fram. Det var
ganska god överensstämmelse mellan bolagets priser och det som togs fram vid granskning.
Även vid en marknadsjämförelse framstod resultatet som rimligt. Han har god erfarenhet av
CAB; en av hans största klienter har använt systemet under flera år.
Om man tittar på hela perioden 2001-09 är slutsatsen att 97 procent av den levererade
volymen har fakturerats ut år 2013.
Internutredningen bygger på tre antaganden: 1) Redovisade intäkter i CAB motsvarar
fakturerad el, 2) Tillägg ska göras för fakturerad el avseende Karlskoga och Laholm med
samma uppskattade belopp, som bara har marginell effekt på den totala faktureringen, och 3)
Upplupna intäkter som är äldre än två år på den svenska marknaden och ett år på den finska
marknaden kan man bortse ifrån; denna osäkra kreditpost uppgick till ca 17 miljoner kr och
hade under alla förhållanden liten effekt på resultatet. Den använda metodiken bedöms rimlig
och ge ett i princip rättvisade resultat.
Han har utgått från de periodiseringar som skett i databasen. I denna periodisering har
kollegorna på Deloittes it-avdelning medverkat. Där har man varit oberoende gentemot
bolaget. Han har därför inte haft anledning att ifrågasätta denna.
Han vet inte hur stor del av den upplupna volymen som avsåg spotpriser och som avsåg
fastprisavtal och han känner inte till skillnaderna mellan dessa priser. Han vet inte heller
fördelningen mellan kommunkunder, företagskunder och privatkunder. Han har inte fått
någon information om att det inte går att lita på rådata från CAB.
Mats Andersson
Han har en magisterexamen i ekonomi, som han kompletterat med studier i ADB, och har
bl.a. arbetat som skatterevisor. Sedan 1998 arbetar han som revisor på PwC med processer
och internkontroll, bl.a. mot energimarknaden.
19
Från räkenskapsåret 2011 fick PwC åter uppdraget att revidera KKAB:s räkenskaper och
auktoriserade revisorn Sten Håkansson blev påskrivande revisor i bolaget. Mats Andersson
kom att ingå i revisionsteamet med uppdrag att granska posten Upplupen intäkt, något som
han sysslat med sedan 1990-talet. Uppgiften var att kontrollera posten Upplupen intäkt i 2010
års räkenskaper och granska bolagets beräkningar av samma intäkt i 2011 års räkenskaper.
I det arbetet utgick han från varje anläggning, dvs. varje elmästare, för att få fram ett saldo
avseende levererad men inte fakturerad el. Uppgifter avseende anläggningarna hämtades från
CAB, som han känner väl till. Medarbetare på KKAB tog fram den rådata ur systemet som
han efterfrågade, t.ex. kundnamn, anläggningsnummer, elcertifikat, elskatt, priser och
förbrukad volym. All data lästes in i programmet ACL, som sedan programmerades. Sedan
validerade han informationen han fick, så att den inte var korrumperad eller felaktig. I den
analysen ingick att se om materialet var fördelat över året och helt normalt eller om det fanns
konstigheter eller orimliga avvikelser. När han fann något orimligt eller konstigt fick bolaget
komma med en förklaring. Processen att minimera felaktiga data var rigorös. Han
periodiserade också uppgifterna om upplupen volym i den mån det var behövligt genom att
titta på tidigare fakturering och uppskattad volym.
När han validerat rådatan gick han vidare i processen och räknade fram upplupen intäkt. För
år 2010 kom han fram till att den uppgick till 54 miljoner kr i Sverige. Motsvarande belopp
2011 var 202 miljoner kr i Sverige. Det han kom fram till var en del av revisionsarbetet för att
få fram revisionsbevis. Det har inte kommit fram något som visar att resultat av hans
utredning om upplupna intäkter 2010 och 2011 varit felaktig. Han har lagt ner åtskilliga
hundra timmar på uppdraget.
Han anser att det i elhandelsbolag är rimligt och normalt med upplupna intäkter som uppgår
till mellan nio och elva procent av omsättningen.
Marcus Flood
Han har en utbildning i bl.a. dataprogrammering från Linköpings universitet. Sommaren 2010
började han arbeta på KKAB och blev fast anställd 2011. Han uppgifter inledningsvis var att
arbeta med faktureringen och fellistor. Fellistorna avsåg diverse problem, bl.a. krångel med
20
nätbolagen. År 2011 tog han över faktureringsansvaret från Hendrik Ekholm. Sedan 2013 är
han ansvarig för it-frågor på KKAB.
Han jobbade med CAB. Själva faktureringen i sig fungerade bra men han hade vissa problem
med att få fram underliggande data. När rutinerna blev bättre kom man i takt med
faktureringen. Han har inte arbetat med Datavaruhuset.
Han deltog i internutredning genom att ta fram faktureringsdata från CAB:s databas och
överlämna dessa till Deloitte. Till sin hjälp hade han SQL-systemet. Det var Deloitte som
bestämde vilka uppgifter som var av intresse, vilket var dels fakturanummer och datum, dels
fakturaraderna. Det var en stor mängd data som skulle tas fram, så arbetet var omfattande.
Rad för rad tog han fram uppgifter för ett år i taget. Han gjorde en grov periodisering på
överslagsbasis.
Hendrik Ekholm
Han hade tidigare under åtta år arbetat på Vattenfall. År 2007 började han på KKAB och han
arbetar alltjämt på NSG. Inledningsvis var hans arbetsuppgifter att arbeta med fakturering,
fellistor och kundkontakter. Jonas Lundberg var hans närmaste chef.
All data för faktureringen kom från CAB. Arbetet med fellistorna var vid den tiden
omfattande och tidskrävande. Det krävde manuella åtgärder och bolaget tvingades ibland ta in
extra personal. Kunderna hade olika faktureringstid, mellan 50 och 60 procent hade
enmånadsavtal, ca 10 procent tvåmånadersavtal och ca 35 procent tremånadersavtal. Det var
huvudsakligen större kunder som kommuner som hade tremånadersavtal. Fram till den 1 juli
2009 var det normala att mätaravläsning skedde en gång per år men på grund av en lagändring
infördes då automatisk avläsning en gång i månaden. Fakturering skedde normalt månaden
efter faktureringstidens utgång och vid kvartalsfakturering var utgångspunkten årets kvartal.
Fram till sommaren 2009 förekom det att man hade förskottsfakturering och
preliminärdebiteringar av el. Det förekom också att man antedaterade fakturor. Det var Jonas
Lundberg som bestämde fakturadatum.
21
Påslagskunder var kunder som själva bestämde när priset skulle låsas. De var ofta stora
kunder som kommuner. På det låsta priset gjordes ett påslag. Han har förstått att de påslag
som gjordes inte sällan var för låga för att täcka KKAB:s kostnader.
Han arbetade tätt med Enita. Men Enita kunde inte lösa alla KKAB:s problem med
fakturering och rapportering ur CAB. Från införandet av månadsavläsning av elförbrukningen
minskade problemen med periodiseringen men alltjämt kan det uppkomma problem med
kategoriseringen av uppgifterna i CAB. Men en stor del av problemen försvann när
Datavaruhuset kom till.
I hans arbetsuppgifter låg också att ta fram olika typer av rapporter, t.ex. volymrapporter och
elskatterapporter. Sådana rapporter efterfrågades såväl internt i bolaget som av kunderna.
Rapporterna togs fram med hjälp av verktygen EZSQL och Business Objects. Det senare
systemet, som han använt redan på Vattenfall, gjorde det enkelt att få fram rapporter. I
EZSQL, som han lärde sig använda på KKAB, fanns färdiga rapporter. Man kunde också
bygga manuella rapporter om man hade kunskap om systemet. Rapporterna togs fram i
excelfiler.
Boris Benulic begärde ibland fram volymrapporter – det kan också kallas statistik – som
skulle landa på ett bestämt belopp eller en bestämd volym. Det förekom oftast i mars, april
och maj. Han fick uppgifterna i mejl från Boris Benulic. Han tog fram sådana rapporter från
2009; tidigare hade Jonas Lundberg tagit fram rapporterna. Han fick då ändra vissa data i
excelfilen; det kunde bli fråga om justeringar både uppåt och nedåt av levererad volym till
vissa kunder. Ibland ändrade han i stället beloppen. Det kunde också förekomma att han lade
till eller tog bort fakturarader. Han visste inte vad Boris Benulic skulle använda rapporterna
till, han tog snabbt fram dem för att visa sig duktig. Han tyckte inte det var konstigt att han
fick göra ändringar i rapporterna, eftersom han lärt sig att det var problem med periodisering
och katalogisering. Ändringarna har han alltså gjort i filerna; CAB-systemet var låst.
Han har inte haft någon kontakt med revisorerna beträffande excelfilerna. En gång träffade
han en revisor, som ville ha data till en stickprovskontroll.
Han känner till begreppet säkring ”back-to-back”, som innebär att när man låser volymen till
en kund låser man samtidigt mot handelsbordet TK Handel, som alltså får en indikation att
säkra en viss volym mot marknaden. Inom KKAB fanns en rutin att säkra vid en marginal på
två öre. Det innebar att man inte alltid genast säkrade priset utan först när den marginalen
22
uppnåddes. Back-to-back-principen efterlevdes alltså inte fullt ut i praktiken. Vad som
menades med prisprofil och intravek fick han kännedom om först efter kraschen.
Information om hur säkring skulle ske fick han av Boris Benulic och Jonas Lundberg. Han ser
det som självklart att Boris Benulic kände till att bolaget hade s.k. öppna positioner. Jonas
Lundberg hade en datafil, som alla hade tillgång till, som utvisade hur stora volymer som var
öppna och hur mycket som var låst, marginalerna på kundkontrakten m.m. Under 2010, då
priset på el steg, deltog han dessutom vid möten nästan varje vecka med Boris Benulic vid
vilka prissäkringsrutinerna diskuterades. Själva försäljningen av el var han inte inblandad i.
Lars Jonsson
Han är civilekonom. Efter sina studier arbetade han som auktoriserad revisor i 15 år och har
därefter arbetat som konsult. Han fick kontakt med KKAB via Elisabeth Simonsson under
hösten 2007. Han fick genom Boris Benulic, som han uppfattade som en intelligent person, i
uppdrag att sammanställa och producera en årsredovisning för år 2007. Han gjorde detta i
egenskap av konsult och genom sitt företag Pro Executive Consultants. Hans företag gjorde
därefter på konsultbasis även årsredovisningarna i KKAB fram t.o.m. 2013. Han har alltså
aldrig varit anställd i KKAB.
I sitt arbete har han sammanställt och presenterat årsredovisningarna utifrån ett färdigt bokslut
och information som tillhandahållits honom av ekonomichefen och VD:n i KKAB. Det
färdiga bokslutet har då varit under pågående revision. Vare sig han eller hans kollegor har
granskat bokföringen och de har inte heller värderat olika balansposter. När han tog fram
årsredovisningen för KKAB stack posten Upplupna intäkter ut. Han fick av Boris Benulic
förklaringen till posten att bolaget hade ett stort antal kunder från den offentliga sektorn som
hade långa kredittider på tre månader samt att viss problematik förelåg avseende
mätaravläsning. Han kunde inte själv gå in i CAB-systemet, som var en väsentlig del av
KKAB:s affärssystem, utan fick uppgifter därifrån från andra.
Under våren 2010 framförde han till styrelsen att KKAB var i behov av en starkare
ekonomifunktion, eftersom det var stora problem att göra effektiva årsbokslut. Boris Benulic
undrade om han ville gå in som CFO. Eftersom det fanns planer på tillväxt tackade han ja till
23
detta. Från första veckan i september 2011 var han på heltid, i egenskap av konsult, CFO i
KKAB. Han begärde att Annicka Holmgren skulle gå in i rollen som redovisningschef, men
det blev fallet först något senare.
Initialt i sitt uppdrag som CFO frågade han om KKAB:s ekonomiska ställning och kassaflöde.
Bolaget hade likviditetsproblem. Han blev informerad om att de upplupna intäkterna berodde
på faktureringsproblem. Boris Benulic uppgav att man skulle ta faktureringen senare och att
man hade kontroll på den långsiktiga finansieringen, men att man hade problem med den
kortsiktiga finansieringen. KKAB hade just bytt bank. Lars Jonsson började med
strategimöten om budgeten och införde nya månadsrutiner. Redan i september såg han att
bolaget var väldigt sent ute med att betala skatter och avgifter för 2011. Det var allvarligt,
framför allt eftersom KKAB hade en stor andel kunder inom den offentliga sektorn, som är
oerhört känslig för betalningsanmärkningar. När han påpekade detta viftades det bort. KKAB
antedaterade dessutom fakturor. Detta insåg han i oktober. Genom antedateringen tog KKAB
betalt innan elen hade levererats. De felaktiga fakturadatumen kan dock ha berott på ett fel i
systemet.
I början av oktober förstod han att även styrelsens agenda hade fokus på kassaflöde och
fakturering. Han hade inte tidigare varit medveten om att så var fallet. Han blev ombedd av
styrelsen att upprätta en likviditetsprognos/likviditetsrapport.
Den 24 oktober 2011 var det ett styrelsemöte vid vilket Boris Benulic presenterade ett bokslut
för tredje kvartalet med ett väldigt fint resultat. Styrelsen tyckte det var bra men fortsatte att
trycka på faktureringsfrågan. Ca 1 miljard kr redovisades som upplupna intäkter, varav cirka
570 miljoner kr ansågs vara en ”onaturlig del” enligt Boris Benulic
Den 2 november var han klar med ett utkast till sin likviditetsprognos och han skickade
utkastet till Troms Kraft. Han blev samma kväll uppringd av styrelsen och man konstaterade
att det fanns en eftersläpning från 2010 och även dessförinnan. Den 3 november skrev Boris
Benulic ett mail och förklarade att den ”onaturliga delen” var hänförlig till 2011.
I sin likviditetsrapport fick han fram konstiga marginaler. Bl.a. hade Boris Benulic berättat för
honom att de i Finland hade marginaler på 10 öre men när han pratade med den person som
var ansvarig för Finland berättade hon att de i bästa fall tjänade 5 öre per kWh. Liksom senare
24
Annicka Holmgren insåg han att årsboksluten var ”spegelvända”. KKAB hade nämligen en
jättestor förlust innan de bokade upp upplupna intäkter. Han insåg härigenom att något var fel,
att månadsboksluten inte hade periodiserats korrekt och att uppgifter i CAB-systemet inte
stämde med uppgifter i huvudboken. Han upptäckte även att det som tidigare bokats om till
kundfordringar bokats tillbaka till upplupna intäkter i bokföringen. Det var mycket som var
fel på en nivå som kan ske inom ett entreprenadstyrt bolag, men som inte ska ske inom bolag
av en sådan storlek som KKAB då var.
I de akter som skulle innehålla fullständiga presentationer av posten Upplupna intäkter
saknades dokumentation helt. När han frågade Helena Ridderstråle om detta hänvisade hon
till Boris Benulic, eftersom det var han som sammanställde materialet och hon bara bokförde
det. Han vet inte om hon förstod varför det var så. Helena Ridderstråle var sjukskriven när det
hela upptäcktes.
Han försökte utan framgång få tag på Boris Benulic för att få svar på en del frågor. Den 10
november 2011 hade man planerat att hålla ett styrelsemöte vid vilken likviditetsprognosen
skulle presenteras, men Boris Benulic gjorde sig otillgänglig. Han gick därför och pratade
med Jonas Lundberg och sa till denne att de skulle fakturera ut den ”onaturliga delen” om 570
miljoner kr, men Jonas Lundberg var oförstående och kunde inte förstå hur detta skulle gå till
eftersom cirka 97 procent hade fakturerats ut. Han sa att det inte kunde finnas så mycket kvar.
De kontrollerade detta i CAB och såg att det stämde.
Han insåg då att något var fel och visade styrelseprotokollen för Jonas Lundberg, som blev
chockad över att det angetts att så mycket skulle faktureras ut. Han uppfattade det som att
Jonas Lundberg inte kände till situationen. Jonas Lundberg bad honom vänta med att prata
med styrelsen eftersom han först ville konfrontera Boris Benulic. På torsdagen den 10
november gick det inte att nå vare sig Jonas Lundberg eller Boris Benulic. Senare på
eftermiddagen samma dag var avsikten att han skulle han presentera likviditetsplanen men
han saknade tillräckligt underlag. Han gav styrelsen en kassaflödesrapport men inte
likviditetsrapporten. Styrelsen gick hårt åt KKAB angående fakturering och Boris Benulic
svarade åter att man skulle fakturera ut. Han visste att det Boris Benulic sa var lögn men han
upplevde att han inte hade tillräckligt med underlag för att framföra det till styrelsen.
25
När mötet avslutades frågade han Boris Benulic om det var ”någon skit” med de upplupna
intäkterna. Boris Benulic svarade inte honom utan pratade om annat. Sedan bekräftade Boris
Benulic att det kunde vara något konstigt med posten och gav honom och Annicka Holmgren
i uppdrag att titta på det.
När Boris Benulic inte kom till mötet med Jonas Lundberg bestämde sig han och Jonas
Lundberg sig för att mejla styrelsen. I sitt mejl sa de att bokslutet inte var rättvisande, att det
rörde sig om en allvarlig situation och att de ville ha ett telefonmöte snarast. Senare samma
dag hade han och Jonas Lundberg ett telefonmöte med styrelsen. För styrelsen såg det ut som
att cirka 1,2 miljarder kr skulle komma in på bolagets konto, men enligt systemet rörde det sig
om cirka 400 miljoner kr. Han är av uppfattningen att styrelsen var helt ovetande om
problemet. Han rekommenderade dem att ta in Deloitte som rådgivare och på lördagen samma
vecka skickade han allt material till Troms Kraft. Materialet visade att det fattades 800
miljoner kr. Pengarna fanns bara på papper i form av bokföringsorder.
Den 22 november 2011 gick Troms Kraft ut med ett pressmeddelande angående vad som
inträffat. Han hade samma dag ett möte med banken om hur det inträffade skulle påverka den
norska koncernen. De borgensåtaganden som Troms Kraft gjort för KKAB ledde till att de
fick infria sina åtaganden gentemot banken och ta full täckning för vad som skett i KKAB.
I december 2011 avslutades hans uppdrag som CFO i KKAB. Det förelåg då en enorm
likviditetspress på bolaget. Han har därefter arbetat med KKAB som sedvanlig konsult med
frågeställningar om ansvarsfrihet, företagets fortsatta drift, redovisning m.m. Han deltog även
i ett antal möten med banker. Han har också något varit involverad i bl.a. likviditetsanalyser
m.m. som var en följd av händelserna i november 2011. Han lämnade dock i huvudsak över
stafettpinnen till den norska internutredningen, Annicka Holmgren och de andra revisorerna.
Hans företag, Pro Executive Consultants, har inte fakturerat Ekobrottsmyndigheten för det
arbete som bl.a. han och Annicka Holmgren har utfört. Troms Kraft och KKAB har betalat
alla konsultarvoden, Troms Kraft ca 1,5 miljoner kr och KKAB drygt 10 miljoner kr.
26
I samband med den s.k. upptäckten i slutet av 2011 fick han i uppdrag av styrelsen att ge sin
syn på frågan om ansvarsfrihet i en promemoria. Han kom fram till att Boris Benulic inte
borde beviljas ansvarsfrihet. Han upplevde det dock som att han och Boris Benulic hade haft
ett gott samarbete men att Boris Benulic hade vilselett styrelsen i fråga om bolagets upplupna
intäkter.
Hanne May Grönli
Hon blev civilekonom 1993. Efter studierna arbetade hon två år på Norges Bank och därefter
på KPMG. Hon arbetade då med revision och rådgivning. Hon arbetade sedan på Nordea i ett
år innan hon den 1 oktober 2008 började som controller på Troms Kraft. De senaste tre åren
har hon framförallt arbetat med KKAB och den upptäckt som gjordes i november 2011.
Efter den s.k. upptäckten i november 2011 blev hon placerad i den oberoende arbetsgrupp
som skickades till KKAB av Troms Kraft den 17 november 2011. Gruppen hade till uppgift
att ta reda på vilka felen i räkenskaperna var, felens omfattning och hur felen uppstått. Syftet
med arbetet var således att ta reda på storleken på manipulationen och redovisa detta till
koncernen, så att den i sin tur kunde redovisa detta till media.
Att det förekommit upplupna intäkter var inget konstigt i sig, utan frågan var om storleken på
de upplupna intäkterna. Arbetsgruppen skulle leta efter volymer som kunde faktureras ut och
detta arbete inleddes med en gång. Den 18 november 2011 fick gruppen tillgång till CAB-
systemet genom personer på KKAB:s it-avdelning. Gruppen tog ut rapporter genom att ställa
SQL-frågor om faktiska fakturarader och volymbärande fakturarader. Det var en person som
har mycket erfarenhet av arbete med systemet som hjälpte dem att ta fram rapporterna. Hon
hade inte själv tillgång till systemet och har inte någon it-utbildning utan fick förlita sig på det
underlag som överlämnades till henne. Hon kan inte uttala som om pålitligheten av systemet.
Hon litade på uppgifterna i underlaget, eftersom de stämde överens med bl.a. Engros-
rapporterna.
Hon visste om att volymen förekom på flera fakturalinjer i systemet. Hon tog därför fram de
volymbärande fakturalinjerna och stämde av dessa mot vad som levererats enligt engros-
rapporten. På så sätt kunde de se hur stora de upplupna intäkterna skulle ha varit vid
årsskiftena. Med utgångspunkt i revisionsrapporterna och de däri hörande volymrapporterna
27
kunde hon och hennes kollegor se vad som skulle fakturerats ut under en viss period. De
tittade på en liten period under räkenskapsåret 2006 och upptäckte vid jämförelse med CAB-
systemet att beloppet 114 miljoner kr som angavs som utfakturerat inte hade någon
motsvarighet i CAB-systemet, enligt vilket endast cirka 20 miljoner kr hade utfakturerats.
Metoden var ett enkelt och konkret sätt att kontrollera om revisionen och de upplupna
intäkterna stämde. När de tittade på saken över en period om flera år förstod de att något var
mycket fel. För räkenskapsåret 2010 var differensen 1,2 miljarder. Hon har i efterhand sett att
hennes beräkningar stämmer mycket väl med vad som konstaterades i den interna utredningen
som gjordes av Annicka Holmgren.
I sitt arbete undersökte hon de tio största kunderna inom varje kundsegment för respektive år.
De tog fram kontrakten och säkringspriset för varje kund, varefter de kunde se om kontraktet
gett ett positivt eller negativt täckningsbidrag. De kunde konstatera att kontrakten gav
negativa täckningsbidrag och svaga marginaler under hela perioden 2003 – 2010, och då
särskilt 2003 samt 2008-2010. De kundkontrakt de tittade på stämde mycket väl överens med
data i CAB och de upptäckte inte några felaktiga uppgifter om priset som fakturerats kunder.
Periodideringen kring årsskiftena löste de genom att periodisera förbrukningen per dag för
den period de undersökte. Eftersom de då använde sig av ett genomsnitt, blev det inte några
väsentliga fel i förhållande till det fel på 1,5 miljarder som konstaterats.
Hon vet att det har pratats mycket om att det förelåg problem med CAB-systemet men de
använde sig av rådata i sin granskning. Enligt hennes uppfattning kan de problem med
mätarställningarna som Boris Benulic pekat på inte ha förhindrat KKAB från att fakturera.
Tvärtom var KKAB förhållandevis à jour med sin fakturering. Hon anser att Boris Benulic
kommit med vilseledande uppgifter.
Efter det inledande arbetet i KKAB har hon arbetat med att ta reda på hur manipulationen har
gått till. Hon anser att hon fått god kännedom om beräkningsmodellerna som använts för att
manipulera siffrorna och omgivningen, inklusive revisorerna. Hon har kommit fram till att
skälen till manipulationerna framförallt varit underprissättning under hela perioden samt
undersäkring under en del av perioden, och då särskilt de senare åren.
28
Hon fick tillgång till revisionsfilerna först i mars 2012. Vid kontroll av revisionsfilerna mot
CAB-systemet är det viktigt att ha information om framförallt fakturadatum och
leveransperiod, men också fakturanummer och kundnummer, eftersom detta förenklar
identifikationen av fakturalinjer. Sådan information hade tagits bort i revisionsfilerna som hon
fick från Boris Benulic. Bristen på information om detta i revisionsfilerna gjorde det svårt att
ta fram vilken faktura en uppgift motsvarades av i CAB. När hon tittade på revisionsfilerna
för 2010 såg hon att snittpriset per kWh var förhållandemässigt högt jämfört med uppgifter i
CAB-systemet. Hon känner till att priserna hos KKAB bestämdes med utgångspunkt i priset
från Elvis-systemet, som användes av TK Handel. De uppgifter om priser hon själv hade
tillgång till kvalitetssäkrades av hennes kollegor.
Annicka Holmgren, som genomförde en enkel pivotering i Excel, fick fram orimliga utfall
med märkliga priser som bl.a. låg på över 2 kr per kWh. Enligt henne är detta ett omöjligt
pris att få på elmarknaden och tyder på att siffrorna i revisionsfilerna som Boris Benulic gav
till revisorerna är felaktiga och att en manipulation skett. Även ett stort antal kunder med ett
snittpris på mellan 1 och 2 kr per kWh upptäcktes, vilket hon också anser orimligt högt. Det är
hennes uppfattning att upptäckten om snittpriserna visar hur manipulationen skett, d.v.s.
genom att volymen reducerats i revisionsfilerna.
I sin utredning drog hon slutsatsen att underprissättning och undersäkring var de främsta
skälen till att manipulationerna gjordes. Hon angav även ett tredje, mindre väsentligt, skäl,
nämligen att KKAB fakturerat el som ännu inte köpts. Hon har senare konstaterat att detta fel,
som uppgår till ca 5 – 20 miljoner kr, i förhållande till det totala felet, 1,5 miljarder, inte är av
väsentlig betydelse. Det är hennes uppfattning att ett kontrakt ska täcka alla kostnader i driften
och inte bara det pris el köps in för. Hon anser att det går lita på uppgifterna i CAB gällande
pris och att de priser som användes för att prissätta de upplupna intäkterna var helt fel.
Den korrigering om 1,5 miljarder kr, som gjordes i samband med 2011 års bokslut för KKAB,
granskades av revisorer från PwC och Deloitte och även av interna revisorer. PwC, som åter
fått ansvar för revisionen av KKAB:s räkenskaper, skrev en ren revisionsberättelse och det
kräver naturligtvis mycket noggrann dokumentation.
29
Hon arbetade visserligen nära Annicka Holmgren som utsetts till redovisningschef i KKAB
men hon har inte deltagit i Annicka Holmgrens och Deloittes utredningar. Hon visste om att
Annicka Holmgren hade fått i uppdrag av Ekobrottsmyndigheten att göra en utredning.
Syftet med hennes eget arbete har varit att ta fram faktaunderlag och bevis. Det var emellertid
först långt efter att hon inlett sitt arbete som stämning väcktes i tvisterna mot Grant Thornton
och PwC. Under hösten 2013 blev det dock klart att det arbete hon gjorde med de
underprissatta kontrakten skulle komma att användas i tvisterna.
Hon har träffat Boris Benulic, Helena Ridderstråle och Jonas Lundberg i sitt arbete men inte
Pierre Sjöö. I egenskap av controller på Troms Kraft hade hon dock främst kontakt med Boris
Benulic. Under 2009 försökte hon inleda ett samarbete med Helena Ridderstråle, men Boris
Benulic ville att all kontakt skulle ske genom honom.
Tore Brynjulfsen
Han arbetar sedan flera år på TK Handel med energirapportering och kontroll.
Energirapporter är en sammanställning som görs varje månad avseende omsättningen i
koncernen Troms Kraft. Detta gjordes även för KKAB. Med just KKAB fanns det ett avtal
som reglerade vad TK Handel skulle göra för KKAB, som att sköta den fysiska handeln med
el på Nord Pool och prissäkringen för KKAB. För detta tar TK Handel betalt av KKAB.
I handeln av el agerade därför TK Handel och KKAB som motparter. TK Handel skötte
balansansvaret och den fysiska handeln av el i KKAB:s namn och på KKAB:s risk. TK
Handel visste vad de skulle köpa in på Nord Pool åt KKAB genom att de dagligen gjorde en
prognos baserad på siffor om KKAB:s förbrukning per nät och per geografiskt område enligt
uppgifter från Svenska Kraftnät och nätägarna i Sverige. KKAB hade också att informera TK
Handel om de ingick avtal med en större kund.
När KKAB sålde el till fastpris gjorde de en beställning om prissäkring med TK Handel, som
då tog fram ett prissatt kontrakt, varigenom bl.a. valuta och geografiska områden som elen
skulle levereras till beaktades med utgångspunkt i rådande marknadspris. Kontraktet
30
skickades därefter till KKAB för signering. Prissäkringen skedde när kontraktet signerades
och skickades åter till TK Handel.
Förhållandet mellan KKAB och TK Handel reglerades i en riskmanual och ett tjänsteavtal. I
riskmanualen angavs att fastpriskontrakt skulle säkras av KKAB back-to-back mot TK
Handel. Han har inte hört talas om att KKAB inte säkrade kontrakt back-to-back med
undantag för tiden efter 2008. Boris Benulic hanterade inledningsvis prissäkringen, år 2003
tog Jonas Lundberg över ansvaret för denna och i slutet av 2008 tog slutligen Hendrik Ekholm
över detta arbete. TK Handel hade inte någon insyn i KKAB eller i CAB-systemet och hade
därför inte möjlighet att se om en kund hade ett fastprisavtal eller inte.
Eftersom risken i stort övergick till TK Handel i och med att prissäkringskontraktet ingicks
och då TK Handel hade mandat att inom vissa ramar spekulera på marknaden, behövde
säkring mot NASDAQ inte ske back-to-back. Det innebar dock inte en risk för KKAB om TK
Handel spekulerade på marknaden; det var TK Handel som fick ta en förlust om spotpriset
ökade efter att KKAB säkrat priset.
De risker som KKAB svarade för efter att avtal om prissäkring ingåtts var tillbudsrisken och
volymrisken. Tillbudsrisken avser risken för att priset på spotmarknaden för el förändras från
det att KKAB ger ett erbjudande om ett visst pris till en kund fram till att avtalet om
prissäkring signeras av TK Handel. Volymrisken avser risken för att kunden förbrukar mer el
än vad som avtalats, så att ”överförbruket” inte omfattas av den prissäkring som tidigare
gjorts. Eftersom TK Handel säkrade el avseende mindre kunder på veckobasis fick dock
KKAB även stå risken för den eventuella prishöjning som kunde ske veckovis, den så kallade
profilrisken. Profilrisken kunde avse mellan åtta och tio kr per mWh. Profilrisken var således
en kostnad som KKAB var tvunget att räkna in i priset i kundavtalen för att inte KKAB skulle
behöva svara för den kostnaden. KKAB har vetat om att profilrisken tillkom och att TK
Handel inte stod för den kostnaden. Det är hans uppfattning att det fanns ett utrymme inom
ramen för riskmanualen att göra så. KKAB fick årliga rapporter om profilkostnaderna och det
ålåg KKAB att själv räkna ut veckopriset.
31
Kjell Ole Straumsnes
Han arbetade som auktoriserad revisor mellan åren 1985 och 2008, då han utsågs till vice
koncernchef i Troms Kraft. Med det följde att han också blev styrelseledamot i KKAB. Hans
första styrelsemöte i bolaget var i september 2008. Det var Boris Benulic som för styrelsen
rapporterade om bolagets ekonomiska ställning och om posten Upplupna intäkter. I styrelsen
talades det om att dessa ökade stadigt och det diskuterades om orsaken var mätarproblem,
ökad omsättning eller faktureringsproblem. Boris Benulic hade alltid adekvata svar på frågor
om de upplupna intäkterna. KKAB, som inte var nätägare, hade svårt att få fram nätdata. Vid
denna tidpunkt befann sig bolaget dessutom i en mycket stark tillväxtperiod. Han ville minnas
att besvär med CAB-hanteringen också angavs som orsak till faktureringsproblemen men han
har knappast mött någon som inte klagar på it-systemen. De upplupna intäkterna ledde till
likviditetsproblem. Dessa problem finansierades med blockkrediter eller kassakrediter i bank,
som beviljades med borgen av Troms Kraft som säkerhet. Till slut uppgick borgensåtagandet
till nästan en miljard kr.
År 2010 blev årsredovisningen försenad. Styrelsen ansåg att ekonomifunktionen måste
förstärkas och föreslogs att det skulle anställas en ny finanschef. Valet föll på Lars Jonsson
från Pro Executive Consultants.
Problemen med den hela tiden dåliga likviditeten diskuterades löpande. Boris Benulic kom
med förslag på en lösning på utfaktureringsproblemen och uppgav att det bara var att ”trycka
på knappen och fakturera ut”. Men ingenting hände. Vid ett styrelsemöte runt den 10
september 2011 fick slutligen Lars Jonsson i uppdrag av styrelsen att sammanställa en
likviditetsrapport. Lars Jonsson rapporterade sedan att inte fick uppgifterna om
utfaktureringen att stämma med kontantinströmningen. Styrelsen satte samman en
arbetsgrupp, som fick tillgång till CAB och som gick igenom fakturafiler från 2002 med CAB
som utgångspunkt. Det upptäcktes därefter att bolaget inte låg efter med faktureringen så
mycket som påståtts och att årsredovisningarna därmed var felaktiga och att posten Upplupna
intäkter hade övervärderats kraftigt.
Han pratade härefter med Boris Benulic och frågade vad som hänt. Bolaget befann sig ju i en
mycket kritisk situation. Boris Benulic svarade bara – om han svarade på frågan – att det
skulle gå ut över andra. Några dagar senare sammanträffade han och Oddbjörn Schei också
32
med Boris Benulic på ett hotell i Stockholm men mötet ledde ingen vart. Hans uppfattning var
att de stod långt från sanningen. Det svåra var att utifrån årsredovisningarna definiera felen i
posten om de upplupna intäkterna. Han upplystes också om att det inte fanns några
verifikationer för upplupna intäkter.
Hans uppgift blev att säkerställa redovisningen för 2011. Den 29 november 2011
offentliggjordes en preliminär analys av de upplupna intäkterna för föregående år. Deloitte var
inte inblandat i det arbetet; det bolaget kom senare in med två rapporter. På grund av det
inträffade var bolaget tvunget att göra stora korrigeringar i både årsredovisningen 2011 och
årsredovisningen 2010.
Från den november 2011 och framåt var bolaget väldigt pressat likviditetsmässigt och bolaget
var tvunget att hålla löpande kontakt med bankerna. KKAB riskerade konkurs. Bolaget
arbetade samtidigt med en problematik kring underprissättning till kunder. För hela koncernen
var situationen kritisk. Men genom att bl.a. sälja tillgångar om ca 1,1 miljarder norska kr och
infria borgensåtagandet till DnB löstes den akuta situationen.
Det fanns en riskmanual för hela koncernen. Styrelsen diskuterade ofta frågor kring
risksäkring. Denna gick ut på att det vid elförsäljning inte skulle tas någon risk utan i stället
skulle försäljningen säkras. Han var av den uppfattningen att KKAB blev fullt säkrade back-
to-back. Han fick inga signaler om att en back to back-säkring skulle vara otillräcklig. Han
känner inte till om TK Handel säkrat sig i sin tur men det var det som gällde enligt
riskpolicyn.
Tobias Langseth
Han är civilekonom och har tidigare arbetat som auktoriserad revisor och finansanalytiker.
Han har också arbetat i ett transport- och turistföretag. Han kom till Troms Kraft 2005 och har
där arbetat som finans- och ekonomidirektör. Han hade då bl.a. till uppgift att bevaka att det
bolaget kunde finansiera ”sina aktiviteter” inom koncernen i vilken KKAB var en del.
Under åren 2008–2012 var han styrelseledamot i KKAB. Ursprungligen hade KKAB en
checkkredit och s.k. blockbelåning i Handelsbanken. Senare kom Nordea in i bilden med en
kreditram på cirka 1,5 miljarder kr. Vid en refinansiering kom slutligen DnB in i bilden med
33
en kreditram på 1,6 miljarder kr. I samband med beviljandet av krediter tittade bankerna på
KKAB:s intjäningsförmåga och likviditet. Självklart var det också viktigt med säkerheter.
KKAB hade svårt att få egna krediter utan borgen från Troms Kraft. Årsredovisningarna och
periodbokslut var viktiga för bankerna, när de beviljade krediter.
I KKAB:s styrelse pågick hela tiden en diskussion om de upplupna intäkterna i bolaget. Dessa
ansågs som en mycket stor utmaning och uppfattades – på basis av redovisnings-
upplysningarna – som ett arbetskapital. Bolagsledningens förklaringar till de höga upplupna
intäkterna var långa kredittider – kvartalsvis i efterskott – till svenska kommunkunder,
problem med mätavläsningen samt problem med att ställa ut fakturor. På grund av bolagets
svårigheter med faktureringen och de långa kredittiderna uppfattades de upplupna intäkterna
dock inte som ett problem. Informationen om de upplupna intäkterna fick styrelsen genom
bl.a. årsredovisningarna och av Boris Benulic. Styrelsen ställde krav på Boris Benulic att få
ner de upplupna intäkterna. De upplupna intäkterna blev ändå större och större. Det bedömdes
som otillfredsställande och missnöjet inom styrelsen växte. Under åren 2008-2011 godtog
ändå styrelsen de avgivna förklaringarna till de höga upplupna intäkterna. Man hade ingen
anledning att misstänka att redovisningen var fel.
I november 2011 åkte han dock med ett team från Troms Kraft till KKAB. Syftet var att
hjälpa KKAB med att analysera data från CAB för att få fram underlag. Arbetet gick inte som
planerat, eftersom Boris Benulic hade vissa reservationer. Han minns inte detaljerna eller
innebörden av reservationerna. Han försökte också i ett mejl till Boris Benulic redogöra för
fördelarna med den genomgång som Tromsteamet planerade. Efter en vecka var teamet
tvunget att konstatera att posten Upplupna intäkter var övervärderad.
Riskpolicyn inom KKAB var att kundavtalen skulle säkras back-to-back när de träffades.
Denna prissäkring, som sköttes av TK Handel, eliminerade emellertid inte alla risker, bara
största delen. De risker som KKAB hade att svara för var endast tillbudsrisk och volymrisk.
Den största kvarstående risken var den som var knuten till kundförbrukningen, d.v.s.
volymrisken. Sedan finns också en profilrisk, som uppstår genom att säkring bara kan ske på
veckobasis. Den risken var något man måste kalkylera med; det vet alla i elbranschen.
Storleken på profilrisken var beroende av vilken kundgrupp och vilket land det gällde. Man
fick analysera kundens förbrukning och jämföra den med den historiska förbrukningen. TK
Handel ställde säkerhet ned till veckopris som lägsta nivå. Profiltillägget var något som
34
tillkom utöver det fasta priset. Det var omöjligt att säkra sig mot den kostnaden. Den fick
beaktas när KKAB bestämde påslagets storlek. Han utgår från att kompetens för detta fanns i
KKAB.
KKAB:s årsredovisningar tydde på att det fanns bra marginaler på bolagets elförsäljning. Det
fanns därför inte anledning för styrelsen att kontrollera om bolaget hade tagit höjd för
profiltillägg.
KKAB:s risksäkring har inget att göra med hur TK Handel fick agera. TK Handel hade
emellertid inte ett fritt riskmandat.
Det finns ett avtal mellan honom och Troms Kraft som upprättades när han slutade i
koncernen. Avtalet, som innehåller en reglering av eventuella skadeståndsanspråk, har en
föreskrift om sekretess.
Hanne May Karde
Hon har en ekonomexamen och har också studerat juridik. Därefter arbetade hon 16 år i olika
befattningar i Sparbanken Nordnorge. Sedan kom hon till Troms Kraft och var först
kommunikationsdirektör, innan hon 2007 blev administrativ direktör (VD) i TK Handel. Hon
blev sedan styrelseledamot i KKAB och deltog i ett styrelsemöte första gången i augusti 2007.
År 2008 blev hon styrelseordförande i KKAB och kvarstod i den rollen tills årsbokslutet för år
2009 blev klart i maj/juni 2010. Det var en väl sammansatt styrelse med många kompetenta
personer.
När hon kom till Troms Kraft fick hon veta att KKAB var ett mycket framgångsrikt företag,
innovativt och med goda intäkter och god utvecklingspotential. Det hade en ledning som varit
med från starten och som hade gott renommé och stor erfarenhet. Hon har sällan träffat någon
VD som hade så stora kunskaper om verksamheten som Boris Benulic hade. Han var väl
ansedd och man hade stort förtroende för honom i koncernen. Eftersom bolaget var
framgångsrikt och hade en så karismatisk ledare som Boris Benulic funderade hon inte
särskilt på om det fanns några risker i verksamheten.
35
Styrelsen träffade revisorerna från Grant Thornton två gånger om året, i samband med
halvårsbokslutet och när årsbokslutet skulle skrivas under. De uppgifter som Boris Benulic
lämnade verifierades av revisorerna.
Det var ett styrelsemöte i månaden och vid dessa rapporterade Boris Benulic om KKAB:s
ekonomiska ställning. Regelmässigt var de upplupna intäkterna och bolagets likviditet uppe
till diskussion. Likvidationsbelastningen var stor på grund av de stora upplupna intäkterna.
Boris Benulic förklarade likviditetsproblemen med att 75 procent av bolagets kunder tillhörde
offentliga sektorn med lång faktureringstid. Styrelsen ville att bolagets ledning skulle försöka
få kunderna att övergå från tremånadersfakturering till månadsfakturering men Boris Benulic
påstod att det skulle bli svårt. När revisorerna lämnade en oren revisionsberättelse för
räkenskapsåret 2008 på grund av att skatter inte hade betalats i tid, påpekade styrelsen för
Boris Benulic att detta var helt oacceptabelt.
Styrelsen reagerade alltså på storleken på de redovisade upplupna intäkterna. Redan 2006
hade det gjorts en koncernintern kontroll av dessa och slutsatsen var att dessa var som de
skulle vara och att de principer som tillämpades för att ta fram den balansposten var riktiga.
Styrelsen ville emellertid 2009 få posten Upplupna intäkter verifierad av någon utomstående
och få veta om det fanns risker som Grant Thornton inte upptäckt. Efter samråd med
koncernrevisorn i Troms Kraft gick uppdraget avseende denna granskning till PwC:s
Stockholmskontor. I en rapport i april 2010 uppgav PwC att man inte hade något att tillföra
till Grand Thorntons revision.
När hon lämnade koncernen år 2012 ingicks ett avtal där Troms Kraft garanterar henne
ansvarsfrihet. Hon minns inte om avtalet är villkorat på något sätt men hennes minnesbild är
att det inte finns någon sådan klausul.
Oddbjörn Schei
Han har en masterutbildning i fysik och har varit direktör i Telenor. I oktober 2007 blev han
koncernchef i Troms Kraft. Han blev styrelseordförande i KKAB sommaren 2010 och
kvarstod som sådan till sommaren 2012. Det var en mycket kompetent styrelse. Styrelsemöte
ägde rum varje månad. Vid dessa lämnade Boris Benulic muntliga rapporter. Revisorerna
36
deltog i styrelsemötena två gånger om året, vid halvårsrapporten och vid årsbokslutet. Vid
halvårsbokslutet fokuserades på den interna kontrollen och vid årsredovisningen på
årsresultatet. Styrelsearbetet byggde främst på vad VD och revisorerna uppgav.
Inom styrelsen var det stort fokus på de upplupna intäkterna, som var höga och som borde
minskas. Man upplevde att faktureringsprocessen var dålig. Boris Benulics förklaring var bl.a.
att det var problem med mätaravläsningen hos nätbolagen, att företaget hade hög tillväxt och
att det var svårt att få ut fakturorna snabbt.
Upplupna intäkter är normalt i elhandelsbolag. Även i Telenor förekom sådana. I KKAB
uppgick de dock till mellan 50 och 60 procent av omsättningen, ca sex månaders fakturering
var alltså utestående. Med de förklaringar han fick bedömde han emellertid inledningsvis att
de upplupna intäkterna var rimliga. Revisorerna hade ju också godtagit dessa och kontroller
av bokföringsposten hade ägt rum 2006 och 2009. Styrelsen, som dock var bekymrad över
postens storlek, hade fokus på denna.
Styrelsen och Boris Benulic träffade en överenskommelse om att faktureringseftersläpningen
skulle vara avklarad till sommaren 2011. Posten Upplupna intäkter uppgick då till över en
miljard kr. Detta lyckades inte och Boris Benulic lovade då att allt skulle vara utfakturerat i
vart fall efter sommaren. Det var enligt Boris Benulic bara ”att trycka på knappen”.
Utan att Boris Benulic visste om det började styrelsen kartlägga hur mycket som kom in på
KKAB:s bankkonto. I rapporten för tredje kvartalet 20011 uppgav Boris Benulic att man hade
fakturerat ut en miljard kr men vid kontroll med bankkontot några dagar in i november fick
man inte detta att stämma, några sådana belopp kom inte in på kontot. Han begärde den 10
november en förklaring till detta av Boris Benulic och han kallade samtidigt till ett extra
styrelsemöte den 12 november. Han fick sedan den 11 november ett e-postmeddelande från
Jonas Lundberg om att allt inte stod rätt till. Vid styrelsemötet beslutades om en
internutredning med personal från Troms Kraft, bl.a. Hanne May Grönli, som skulle ge
besked om hur det stod till med faktureringen. Redan efter några dagar fick han en rapport
som sa att det fattades ca 1,5 miljarder kr i bolaget. Han hade sedan ett möte i Stockholm med
Boris Benulic på torsdagen eller fredagen, men denne kunde inte ge honom något godtagbart
svar på vad som inträffat. Styrelsen beslöt därefter att avskeda Boris Benulic.
37
Det inträffade utgjorde en krissituation för Troms Kraft. Veckan efter gick Troms Kraft till
media och berättade om det inträffade. Hade KKAB försatts i konkurs kunde situationen
ytterligare ha förvärrats. DnB gav koncernen ett utmärkt stöd och Troms Kraft löste KKAB:s
kreditåtaganden efter att kraftverk försålts för 1,1 miljarder kr för att få in nytt kapital, vilket
bedömdes som nödvändigt.
Det var klart i bolaget att fastprisavtal skulle säkras back-to-back genom TK Handel. KKAB
fick inte spekulera med priserna. Prissäkringen innebar dock inte hundraprocentig säkerhet
men han är inte expert på prissäkring. När man i efterhand tittade på räkenskaperna framkom
det att förlusterna i KKAB börjat redan 2002 och att det redan då förekommit öppna
positioner. Boris Benulic, som hade en central roll i bolaget, bör ha känt till detta. Denne är
en stark och kraftfull ledare som styrde verksamheten.
Han känner inte till att fakturor antedaterades i KKAB. Han lämnade Troms Kraft 2012 och
ingick då ett konfidentiellt avtal med Troms Kraft som innehåller en ansvarsfrihetsklausul.
Synnöve Öiseth
Hon har tidigare arbetat 16 år på Nordea. År 2007 blev hon företagsansvarig på DnB i
Sverige.
I september 2011 blev KKAB s.k. helkund i DnB med en kreditram om 1,6 miljarder kr.
Avtalet, som undertecknades av två behöriga firmatecknare i KKAB, innehöll en checkkredit
och en blockbelåning. Beslutet togs av DnB i Norge och bekräftades av DnB Stockholm. Som
grund för avtalet låg uppgifter som lämnades av Boris Benulic vid möten med banken samt
årsredovisningar och delårsrapporter. Vid mötena med Boris Benulic diskuterades de
upplupna intäkterna och det förutsattes att dessa fakturerades kort tid efter årsskiftet. Boris
Benulic lämnade olika förklaringar till de upplupna intäkterna, bl.a. att det rörde sig om gamla
fordringar på kommuner som inte kommit in.
Banken kan följa helkundens kassaflöde. Hon reagerade på att det inte kom in så mycket
betalningar på KKAB:s konto som hon hade förutsatt, men hon utgick från att en del pengar
hade kommit in före den 8 september, då Handelsbanken var KKAB:s bank.
38
Månatligen gör banken avstämningar för att kontrollera att utnyttjad kredit överensstämmer
med värdet på bolaget. Hon blev överraskad när det framkom att det inte fanns så mycket att
fakturera ut som posten Upplupna intäkter hade gett sken av.
BILAGA MED MEJLKONVERSATIONER
Bilaga 2
Sida 1 av 2
Subject: Sista justeringarna From: Böris Benulic " '' Paté; 2QQ4-Q2-1813:11:44 ?
^ To: piejiTei^låäftkulftit fcofli ... . . . ' . . . . . MessagejSody """
Tjéha
Följande små justeringar sedan kör vi (vi gör så att vi tar hänsyn till certen under 2003)
Blkösthådei- skrivs upp med: 13.528.049 SEK. Beräknat på leverans av 1.044.637.000 kWh. Det är detsamma som 1.044.637 MWh. Av dessa är 7,4% kvotpliktiga. £>et innebär 77.303.138 certifikat å 175 SEK = 13.528.049 SEK.
Élintäkter skrivs upp med 20.725.442 SEK
KulturintSktér skrivs upp med 546.000 SEK. (Annonsintäkter 13x42.000)
. .. .... .. OutlookHcader Information ; ... . ... Gonversation Topic: Sista justeringarna SenderName: Boris Benulic Received By: Pierre Sjöö Délivery Time: 2004-02-18 13:11:44 Creation Time: 2004-02-18 13:30:33 ModificiStiön Time: 2004-02-18 13:30:33 SubmitTime: 2004-02-18 13:11:45 Iniportäncé: Normal PriQrity: Normal Sensitivity: Normal . Piggs: 1 = Read Sizé: 2883
Standard Header Information , |
Return-Path: <boris,[email protected]> äeceived: from [192.168.0.17] ([80.252.165.106]) by basilisk.host4u.net (8.11.6/8.11.6) with ESMTP id ilICBis06414 for <[email protected]>; Wed, 18 Feb 2004 06:11:44 -0600
IVlinié-Version: 1.0 X-Sender: [email protected] 3.3 8 Messägerld: <a05200f00bc59050da33b@[192.168.0.17]> JÖate: Wed, 18 Feb 2004 12:11:45 +0000 Tö: [email protected] From: Boris Benulic <[email protected]> Subject: Sista justeringarna öontent-Type: text/plain; charset="iso-8859-l"; format="flowed"
' OMterit-Transfer-Encoding: 8bit X-MiME^-Autoconvcrted: from quoted-printable to 8bit by basilisk.host4u.net id
8 7 4
file://D:\report del l\Export\Message0530[7740],html 2014-06-23
Sida lav 2
Message2226 Subject: VB: Ny Balansrapport 0511 - Iång.xls;Ny Resultatrapport 0511
kort.xls;Ny Resultat .. . From: Boris Benulic Date: 2005-12-13 19:52:55
To:||Pierre Sjöö Message Body
Lysande, tack!
Här kommer de som Jonas putsas med avseend epå decimaler och annatMärk väl ~ för att inte stöka till det alltför mycket. Vi har ju legat lågt i beräkningen på intäktssidan på kraft så de sju miljonerna du ökar certkostnaden med kan du också lägga som intäkt på elkraftsidan (och det finns litet till att ta där men de tänkte jag trolla fram i december.) Justerar du kortvarianterna också?
Vi hörs Boris
—Ursprungligt meddelande Från: Jonas Lundberg Skickat: ti 2005-12-13 17:10 Till: Boris Benulic Ämne: Ny Balansrapport 0511 - lång.xls;Ny Resultatrapport 0511 - kort.xls;Ny Resultat
Ny Balansrapport 0511 - lång.x!s;Ny Resultatrapport 0511 - kort.xls;Ny Resultatrapport 0511 - lång.xls;Ny Balansrapport 0511 - kort.xls . ....
Attachment fly Balansrapport 0511 - jj|ng,xls
Attachment Ny Resultätrapport 0511 - kort.xls
Attachment Ny Résult̂ tjréippQrt 0511 - lång.xls
Attachment Sfy BalansrappQft 0511 - kort.xls
Outlook Header Information
Gonyérsätion Topic: Ny Balansrapport 0511 - lång.xls;Ny Resultatrapport 0511 - kort.xls;Ny
Subject: VB: Ny Balansrapport 0511 - lång.xls;Ny Resultatrapport 0511 - kort.xls;Ny Resultat From: Boris Benulic Sender Name: Boris Benulic To: Pierre Sjöö Received By: Pierre Sjöö belivety Time: 2005-12-13 19:52:55 Greatiori Time: 2005-12-13 19:50:28
1616
file://D:\report del 1 \Export\Message2226[31740] .html 2014-06-24
Sida 1 av 1 HEMLIG
. . Outlook Header Information Subject: From: Boris Benulic Sender Name: Boris Benulic To: Pierre Sjöö RédWeä By: Pierre Sjöö Déllvery Time: 2006-04-20 11:52:18 Creation Time: 2006-04-20 11:52:18 Modification Time: 2006-04-20 11:52:18 SubmitTime: 2006-04-20 11:52:18 Importance: Normal Ptiörity: Normal Sensitivity: Normal Flags: 1 = Read Size: 2834
•fiW//rv\ror\r>»-t 1 1 \Pvnnrf\A/TpCQaop1 591F3D1
1 7 1 3
2014-06-24
Sida 1 av t I HEMLIG
Messagel441
From: |Bpris Benulic Date: -05-24 16:40:39
To: |Piéffé Sjöö
Högst preliminärt - är rätt osäker på elintäkter, är nog större men jag tror det "räcker" med det; bfe
Blintäktet: 269.885.000 Kultur&tjMnsteintäkter: 13.800.000 TENK-intäkter: 4.300.000
Kulturköisthader: 12.400.000 (beräknat så här ligger kostnader som du också bokfört) TENKkostnader: 3.300.000 (beräknat så här ligger kostnader som du också bokfört)
. Outlook Header Information Subject: From: Boris Benulic SendprName: Boris Benulic To: Pierre Sjöö Etee§ived By: Pierre Sjöö bélivery Time: 2006-05-24 16:40:39 dreation Time: 2006-05-24 16:40:39 Modiiication Time: 2006-05-24 16:40:40 Submit Time: 2006-05-24 16:40:39 Impoitance: Normal Priority: Normal Sensitivity: Normal Flägs: 1 = Read Size: 3262 ....
1 .o. • / /T* A A al 1 \P-vmr»f+MV/fp.<!cofTP«1 A A l T9Q7AQ1 html
1 7 2 1
9014-06-94
s M M l i g
FrointfiPoris Beniuji.c " 11:15:46
ifvfan-"vilken gissningslek det här blir, med tanken på att vi har en dÖF pl,l60 miljoner kilowatttimmar första kvartalet,
BÉfär bli litet trial and error!
$f'ad händer om du sätter in 276 millar på elintakter.
Öutiopfc^Biadejr ISafonnatipn pohveteatibn Töpic: <inget ämne> ender Name: Boris Benulic
RéceiVed By: Pierre Sjöö Delivery Time: 2007-04-25 11:15:46 preätipnTime: 2007-04-25 11:15:46 Modification Time: 2007-04-25 11:15:46 Siibmit Time: 2007-04-25 11:16:15 Impoitance: Normal Sensitiyity: Normal Flags: 1 = Read Size;, 5480. . . . .
Standard ÖeadéOnfÖmation
) I
Received: from 172.23.40.21 ([172.23.40.21]) by KKEXCH.kraftkultur.se ([172.23,40.240]) with Microsoft Exchange Server HTTP-DAV; Wed, 25 Apr 2007 09:15:46 +0000 Jser-Agént: Microsoft-Entourage/11.2.4.060510
Date: Wed, 25 Apr 2007 11:16:15 +0200 äubject: <Lnget = 7ISO-8859-1 ?B?5A™?~mne> From: Soris <boris.benutie(ffikraftkultur.com>
file://D:\renort del 2\Export\Message2306fl0761J.html
2 0 5 7
2014-06-24
I
<inget ämne> Pagelofl hemlig 1 F r o m t Bor i s Benulic <KRAFTKULTUR/FIRST ADMINISTRATIVE GROUP/RECIPIENTS/KKBBE> S e n t i . 2 0 0 7 - 0 4 * 2 5 1 2 : 4 6 ; 2 1 . + 0 0 : 0 0 To* Pierre Sjöö tKRAFTKULWHRST ADMINISTRATIVE GRDUP/REaPlENTS/KKPSJ> Subjeeti clnget Bmne> . • Attachmentsi Korr.xts . Hej ' Har lagt An några emåjusteringar i resultatet kan du putsa till. deto» dessutom du-'har int alagt in adminkoat TKH .
Äx räntan-på lånet inlagt När allt ät justerat dea ner elintökterna aå resultatet Blir 9 NSBK.
272
M e s e e g e H e e d e r # Received: from 172.23,40,21 ((112.23.40.21)) by KKBXCH.kraftkultur.Vse {[172 Wed, 26 Apr 2001 l2i;4.e?SB *0000 . * tteer-Agenfct Hlcro8o£t-Entouråge/ll.2,4,0605i0 Datei Hed, 25 Apr 2007 14:46:21 +0200 subject? <inget amiie> .. * . Frenr Borie <batieAbenuli<:9kiraft_kultur.com> ' Tö: "pierJreGk'raitkuitur»gW <pi'eireG toattkulfcvr.com> Meseage-JDi <c2351&3E-. CB83fcbori's i benultöökite ftkultur.com> Thread-lndex t flcaHKTmX+BoWfcPK^EduwqwARJK/RGÄ"» Hima-versiom .1,0 ' Content-typei roultipart/rolxed; bOUndary»"B_32'6035724 8̂368801" . h t l p i / / g c h e m a . s . m l c r o e o f t , c o m / e n t o u r e g e / e n t o u r a g e s e n t i t e m i 1
fiIe:///C:AJsersAJser/AppData/Local/Temp/adtemp/ad_tmp_9d91ea62-4b85-4992-a75... 2013-08-13
Sida I av 1
Subject: Fromä Kate; jjg-06-05 10:28:00 " J p :
BSser till att det blir som du vill... "
pSlyngsta bebis fyller 17 idag, så indianerna får vänta tyvärr
Ursprungligt meddelande—
Skickat; den 5 juni 2008 10:24 ljj$3 Pierre Sjöö
Sfågra små saker om räkenskaperna: .
L Da lägger väl in det där jävla koncernbidraget, alltså 5/12-delar av 4 MN0K,..pust.,. t.
I».. Och när det gäller kultur - kan du manipulera siffrorna så vi landar med ett plus där på 1,5 SEK - till exempel genom att lägga på lager eller lägga hela summan på upplupna intäkter.
3. Prissäkringen blir så här enligt Tore för maj: SEK 9.522.374
Ii Elintäkterna - ta en summa där som gör att vi landar på 16,1 MSEK i resultat efter skatt.
Jäg landar I Sverige 16.3 0 så jag är på kontoret cä 17*15* Kan du inte vara kvar då kan vi titta pJLdet hela pch så smutta på whiskyn i mitt skåp ^den är gjord på indianmajs.
OutlookJJe^der Information Subject: SV: firom: Pierre Sjöö SenderName: Pierre Sjöö
| To: Boris Benulic ÉÄ^-Time£2008-06-05 10:28$00 Gteatioii Time: 2008-06-05 10:26:33
: 2008-06-05 10:28:05 ime: 2008-06-05 10:28:04
Normal
- Read $ fe5320
2 7 9 6
om-i.n6-?s
Sida 1 av 1
' ' irom: S f i s Benulic DateS |®p^t i0g;55:Q9.
Godmorgon!
Éä&du göra så här med resultatet -balans och allt anat kan vi som sagt få fixa i augusti':
intäkterna så att slutresultat efter skatt blir 880,000 kronor större äni raäj.
a så att kulturintäkterna ger en plussida på ca 1 miljon, tex genom att justera lager %|t premier
löfcatt prissäkringen på ca + 10 MESK är inlagd samt den där koncernpremien.
ÖiitigpkHgader Information feil^Boris Benuiic *
Bi: Pierre Sjöö |§3efved By: Pierre Sjöö l Ä i f Time: 2008-07-10 09:55:09 Créätion Time? 2008-07*10 09:54:14
i;Time;2008-07-10 09:55:09 Submit Time: 2008-07-10 09:54:14
jglBSW'1 Noimal Sensitivity: Normal BägsS 1 = Read
• u rrt rt v •»
2 8 8 4
2014-06-25
Ré; S V; <inget ämhe>
127 *
Re: SV: <lnget ämne> From: Boris Benulic <borls@kraftku|tur.com> Sent: 2008-08-22 08:20:42 +00:00 To: Pierre Sjöö <KRAFTKULTUR/FIRST ADMINISTRATIVE GROUP/RECIPIENTS/KKPSJ> . Subject: Re: SV; <lnget ä m n e >
Hm. . .vi får prata mer...,.
Den 08-08-22 10.04, skrev "Pierre Sjöö" <pierre.sjoo6kraftkultur.com>:
> Jag Sr rädd att trovärdigheten minskar, kan leda t i l l större kontroll av > övriga poster. > > > > Ursprungligt meddelande > Från: Boris Benulic [mailto:borisSkraftkultur.com] > Skickat: den 22 augusti 2008 10:16 > Till: Pierre Sjöö > Ämne: <inget ämne> > > När det gäller pågående arbeten (TENK) så låter vi dem ligga så länge. > Vi löser dem under hösten, Har de revisorerna i ett och ett halvt år nöjt > sig med förklaringen att arbetena inte kunnat påbörjas pga andras lOzdxöjda > underentreprenader.... och det är ju nästan sant... > > Vad tror du? > >
Message Headérs: Received: from maill.arete.se ([80.252.169.22]) by KKEXCH.kraf
Fri, 22 Aug 2008 10:06:1-5 +0200 X-IronPort-Anti-Spam-Filtered: true X-IronPort-Anti-Spam-Result: AosAAKASrkhTjLAzmmdsb2JhbAGQbYElA X-IronPort-AV: E=Sophos;i="4.32, 250,1217800800",•
d="scan'208a="4519673" Received: from relay2-cust,srv.q.p80.net ([83.140.176,51])
by maill.arete.se with ESMTP; 22 Aug 2008 10:16:29 +0200 X-Virus-Scanned: by amavisd-new-2.4.5 (20070130) (Debian) at r Received: from [10.0.1.197] (unknown [80.252.169.90])
by relay2-cust.srv,g.p80.net (Postfix) with ESMTP id 1 for <pierre.sjoodkraftkultur,com>; Fri, 22 Aug 2008 10
Oser-Agent: Micr os o f t-Ent ourage / I l .4.0.08012-2 Date: Fri, 22 Aug 2008 10:20:42 +0200 Subject: Re: SV: <inget ämne> From: Boris Benulic <boris6kraftkultur.com> To i Pierre Sjöö <[email protected]> Message-IDi <C4D4 437A.4530%boris8kraftkultur.com> Thread-Topic: SV; cinget ämne> Thread-Index: ÄckELltjmaafNnAiEd2qggAewrcPXAAÄdM8 gAABNxJc= In-Reply-To: <707AAFFACAlD9445Ä[email protected] Mime-version: 1.0 Content-type: text/plain;
•i charset="ISO-8859-l"
t Sida 1 av 2
file://D:\Kraft och kultur_ver5\f!les\Re_ SV_ Jrnget ämne_.html 2013-03-14
SV.; Sida 1 av 2 43
SV: Fromi- Boris Benulic <KRAFTKULTUR/FIRST ADMINISTRATIVE
GROUP/RECIPIENTS/KKBBE> Sent: 2008-02-23 12:38:54 +00;Q0 To: ' Jonas Lundberg <KRAFTKULTUR/FIRST ADMINISTRATIVE
GROUP/RECIPIENTS/KKJLU> Subject: SV:
Ja, justera ner t i l l 701 - men i det här fal let vore det bra om du kunde trolla lät beloppet fortfarande våra 319 MSEK - borde vara lättare att trixa eftersom o är atörre enheter här... .
—:—Ursprungligt meddelande Från: Jonas Lundberg • Skickat: lö.2008-02-23 13:34 Till: Boris Benulic Ämne: SV,: '
Skall jag jxjstera ner företagen t i l l 701 GWh på samma sätt?
—-»-Ursprungligt meddelande — Från: Boris Benulic Skickat: den 23 februari 2008 13:26 Till:. Jonas Lundberg ' Ämne: SV:
OK! Men då kör vi på 76,4 - men då gäller det att jag verkligen är silvertungad rest av revisionen. Det kommer att funka!
-Ursprungligt meddelande . Från: Jonas Lundberg Skickat: lö 2008-02-23 13:19 Till: Boris Benulic . Ämne: SV: ' .
Momsen och totalen stämmer med underlaget på 122 GWh, men beloppet blir 76,4 MSE Det är först om jag behöver justera ner beloppet t i l l 67 MSEK som jag måste rota underlagen och de sanna moms och totalbeloppet.
Ursprungligt meddelande Från: Boris Benulic Skickat: den 23 februari 2008 13:12 -Till $ Jonas Lundberg Ämne: SV:
Men du - då kör vi på 122 GWh:aren, det innebär ju att skatten blir 9 MSEK lägre det är 1,5 MSEK i månaden och det kan jag ju lätt motivera med att det är andra volymer här - 5 GWh i månaden är ju ingenting, Men du måste väl justera moms och total också.
Ursprungligt meddelande
file://D:\Kraft och kultuy^yer5\files\SV_ [94933] J M 2013-03-12
SV: Sida lav 2 45
SV *
From: Boris Benulic <KRAFTKULTUR/FIRST ADMINISTRATIVE GR0UP/RECIPIENTS/KKB8E>
Sent: 2008-02-23 12:44:07 +00:00 To: Jonas Lundberg <KRAFTKULTUR/FIRST ADMINISTRATIVE .
GROUP/RECIPIENTS/KKJLU> Subject: SV:
0% trixa med dem också, snart kan vi uppträda i Las vegaa med den här akten!
Ursprungligt meddelande Från: Jonas Lundberg Skickat: lö 2008-02-23 13:40 Till: Boris Benulic . Ämne: SV:
Jag kan trixa, men då måste jag.justera med totalbeloppet och momsen.
Ursprungligt meddelande—-— Från: Boris Benulic Skickat: den 23 februari 2008 13:39 Till: Jonas Lundberg Ämnei SVi
Ja, justera ner t i l l 701 - men i det här fallet vore det tora om du kunde trolla lät beloppet fortfarande vara 319 MSEK - borde vara lättare att trixa eftersom ti är större enheter här...
Ursprungligt meddelande Från: Jonas Lundberg Skickat: lö 2008-02-23 13:34 Till: Boris Benulic Ämne: SV:
Skall jag justera ner företagen t i l l 701 GWh på samma sätt?
— Ursprungligt meddelande Från: Boris Benulic Skickat: den 23 februari 2008 13:26 Till: Jonas Lundberg -Ämne: SV:
OK! Men då kör vi på 76,4 - men då gäller det att jag verkligen är silvertungad rest av revisionen. Det kommer att funkai
Ursprungligt meddelande Från: Jonas Lundberg Skickat,i; lö 2008-02-23 13:19 Till: Boris Benulic Ämne: SV:
Momsen och totalen stämmer med underlaget på 122 GWh, men beloppet blir 76,4 MSE
file://D:\Kraft och kultur^ver5\files\SV_ [94932],html 2013-03-12
Bilaga, sid 1 (av 2)
Obs! Fortsättning på nästa sida… _________________________________________________________________________________________________
www.domstol.se
Underrättelse med information om
Näringsförbud (Underrättelse enligt 3 § förordningen (2014:936) om näringsförbud)
Näringsförbud innebär att man inte får driva näringsverksamhet eller faktiskt utöva ledningen av en verksamhet. Man kan alltså bryta mot ett näringsförbud även om man inte har formell beslutanderätt men ändå är den som fattar avgörande beslut om ledningen. Förbudet att faktiskt utöva ledningen gäller oavsett företagsform. Den som har näringsförbud får inte heller vara exempelvis bolagsman i ett handelsbolag, styrelse-ledamot i ett aktiebolag eller teckna firma i ett bolag. Man får inte heller arbeta i en när-ståendes verksamhet. På sidan 2 av detta dokument finns beskrivet mer i detalj vad som inte är tillåtet.
I domen eller beslutet står det under hur lång tid näringsförbudet gäller. Det är Bolagsverket som för register över näringsförbud, medan det är Kronofogden som övervakar att den som har näringsförbud inte bryter mot det. Kronofogden ska anmäla till åklagare om det finns anledning att misstänka att ett förbud inte följts.
Vad händer om förbudet överträds?
Vid överträdelse kan man dömas till fängelse i högst två år eller, vid mindre allvarligt brott, till böter eller fängelse i högst sex månader. Det gäller om man:
bryter mot ett näringsförbud eller ett tillfälligt näringsförbud eller
bryter mot ett villkor som har meddelats i samband med att domstol medgett undantag från näringsförbud.
Om man döms för överträdelse av näringsförbud ska förbudet samtidigt förlängas med högst fem år, om det inte finns särskilda skäl att inte förlänga förbudet. Överträdelse kan också medföra att domstol återkallar ett undantag från näringsförbud.
Finns det undantag från förbudet?
Den som har fått näringsförbud kan ha beviljats undantag på visst sätt som framgår av domen eller ett annat beslut. Den som har näringsförbud får, som enskild näringsidkare, utöva sådan rättighet som är skyddad av grundlag, t.ex. utövning av yttrandefriheten, mötesfriheten eller tryckfriheten. Därför får även en person med näringsförbud exempelvis driva ett tryckeri, sälja tidningar och böcker eller anordna teaterföreställningar. Man får också arbeta som t.ex. författare. Grundlagsskyddet ger däremot inte rätt att vara ställföreträdare för en juridisk person som driver sådan verksamhet.
Mer information
Om du har frågor om näringsförbud kan du vända dig till Kronofogden, se www.kronofogden.se, eller till domstolen.
Un
derr
ätt
els
e m
ed
in
form
ati
on
om
näri
ng
sfö
rbu
d (
DV
377)
• P
rod
uce
rat
av D
om
sto
lsver
ket
• 2
014-0
9
Bilaga 3
Sid 2 (av 2)
__________________________________________________________________________________________________
www.domstol.se
Vad innebär förbudet i detalj?
Den som har näringsförbud får inte:
1. driva näringsverksamhet,
2. faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan juridisk person som är bokföringspliktig även om den inte driver näring,
3. vara bolagsman i ett annat handelsbolag än ett kommanditbolag eller komplementär i ett kommanditbolag eller medlem i en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige,
4. vara stiftare av ett aktiebolag eller en sparbank,
5. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en sparbank, ett ömsesidigt försäkringsbolag, en försäkringsförening, en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige, en pensionsstiftelse eller en sådan ideell förening eller stiftelse som driver näringsverksamhet,
6. vara ledamot eller suppleant i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet för ett europabolag eller ett europakooperativ med säte i Sverige,
7. vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i ett aktiebolag, en ekonomisk förening, ett ömsesidigt försäkringsbolag, ett europabolag eller ett europakooperativ med säte i Sverige, en sparbank, en medlemsbank, eller en filial enligt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,
8. vara företagsledare i en europeisk ekon-omisk intressegruppering med säte i Sverige eller föreståndare enligt 2 § andra stycket lagen om utländska filialer m.m.,
9. vara firmatecknare eller i annan egenskap vara ställföreträdare för en sådan juridisk person som anges i 3-5 eller vara firmatecknare för ett utländskt bankföretags filial,
10. äga så många aktier i ett aktiebolag eller ett europabolag med säte i Sverige att hans eller hennes andel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget överstiger femtio procent,
11. inneha fullmakt att företräda en enskild näringsidkare i dennes näringsverksamhet eller en juridisk person som anges i 3-5.
Den som har näringsförbud får inte heller vara anställd eller återkommande ta emot uppdrag i den näringsverksamhet där han eller hon har åsidosatt sina skyldigheter.
Den som har näringsförbud får inte heller vara anställd eller återkommande ta emot uppdrag i en näringsverksamhet som drivs av en närstående till honom eller henne, eller där en närstående har ställning som
komplementär i ett kommanditbolag,
bolagsman i ett annat handelsbolag,
ledamot eller suppleant i styrelsen för, eller verkställande direktör eller vice verkställande direktör i, ett aktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsbolag,
ledamot eller suppleant i styrelsen för, eller verkställande direktör eller vice verkställande direktör i, en sparbank, en ekonomisk förening eller en försäkringsförening,
företagsledare i en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige,
ledamot eller suppleant i förvaltnings-, lednings-, eller tillsynsorgan, eller verkställande direktör eller vice verkställande direktör, i ett europabolag eller europakooperativ med säte i Sverige,
verkställande direktör eller vice verkställande direktör i utländska filialer som omfattas av lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. eller
ledamot och suppleant i styrelsen för stiftelser som omfattas av 2 kap 3 § bokföringslagen (1999:1078) samt när stiftelsen har anknuten förvaltning, sådana befattningshavare hos förvaltaren.
Till närstående räknas den som är gift eller sambo med, förälder, barn eller syskon till den som har näringsförbud samt släktingar i rätt upp- eller nedstigande led och syskon till den som är gift med en person som har näringsförbud (såsom makes föräldrar, makes barn och makes syskon). Även den som är gift med syskon till den som har näringsförbud räknas som närstående.
Un
derr
ätt
els
e m
ed
in
form
ati
on
om
näri
ng
sfö
rbu
d (
DV
377)
• P
rod
uce
rat
av D
om
sto
lsver
ket
• 2
014-0
9
www.domstol.se
DV
400 •
2014-0
1 •
Pro
duce
rat
av D
om
sto
lsver
ket
ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL
Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skrift-ligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen.
Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista da-gen för överklagande finns angiven på sista si-dan i domen.
Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. an-slutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överkla-gandet ska också i detta fall skickas eller läm-nas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i do-men angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller för-faller kan inte heller anslutningsöverklag-andet prövas.
Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som an-går honom eller henne. I fråga om sådant be-slut finns dock inte någon möjlighet till anslut-ningsöverklagande.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstill-stånd meddelas. Hovrätten lämnar prövnings-tillstånd om
1. det finns anledning att betvivla riktig-heten av det slut som tingsrätten har kommit till,
2. det inte utan att sådant tillstånd medde-las går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstill-lämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller
4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstill-stånd krävs, klart och tydligt framgår av över-klagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas.
I vilka fall krävs prövningstillstånd?
Brottmålsdelen
Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade
1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller
2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan.
Enskilt anspråk (skadeståndstalan)
För att hovrätten ska pröva en skadeståndstal-an krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag:
Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall
1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, el-ler
2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten.
Bilaga 4
www.domstol.se
Beslut i övriga frågor
Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om
1. den dom som överklagas med angiv-ande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen,
2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, per-sonnummer och telefonnummer, var-vid parterna benämns klagande respek-tive motpart,
3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd,
4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga,
5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt
6. om prövningstillstånd behövs, de om-ständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas.
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klag- anden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsägan-den eller den tilltalade ska infinna sig person-ligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud.
Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första si-dan av domen.
Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre in-stanser om någon överklagar avgörandet dit.
Bilaga C Sida 1 (1)
SVEA HOVRÄTT
Avdelning 01
Rotel 0113
AVRÄKNINGSUNDERLAG
2017-11-29
Stockholm
Aktbilaga 222
Mål nr. B 7243-15
Dok.Id 1383647
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 2290
103 17 Stockholm
Birger Jarls Torg 16 08-561 670 00
08-561 670 10
08-561 670 19 måndag–fredag
09:00–15:00
E-post: [email protected]
Webb: www.svea.se
Underlaget avser
Person-/samordningsnummer/födelsetid
19550621-2439
Datum för dom/beslut
2017-11-29
Efternamn
Benulic
Förnamn
Boris
Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad
som anhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a § lagen (1974:202) om
beräkning av strafftid m.m. eller 10 a § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten
ungdomsvård under nedan angivna tider.
Frihetsberövad Frihetsberövandet hävt/upphört/avbrutet
Datum
2012-04-24
Datum
2012-05-30
Särskild anteckning
Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos
Kriminalvården som är av betydelse för avräkning (8 § förordningen (1974:286) om
beräkning av strafftid m.m.).
Särskild upplysning till Kriminalvården m.fl. myndigheter
Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a § strafföre-
läggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som har
betydelse för avräkning (3 § 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa
brottmål, m.m.).
……………………………………………………
Hanna Carysdotter
Bilaga C
Bilaga D Sida 1 (1)
SVEA HOVRÄTT
Avdelning 01
Rotel 0113
AVRÄKNINGSUNDERLAG
2017-11-29
Stockholm
Aktbilaga 223
Mål nr. B 7243-15
Dok.Id 1383649
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 2290
103 17 Stockholm
Birger Jarls Torg 16 08-561 670 00
08-561 670 10
08-561 670 19 måndag–fredag
09:00–15:00
E-post: [email protected]
Webb: www.svea.se
Underlaget avser
Person-/samordningsnummer/födelsetid
19590829-0017
Datum för dom/beslut
2017-11-29
Efternamn
Sjöö
Förnamn
PIERRE Mikael Philippe
Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad
som anhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a § lagen (1974:202) om
beräkning av strafftid m.m. eller 10 a § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten
ungdomsvård under nedan angivna tider.
Frihetsberövad Frihetsberövandet hävt/upphört/avbrutet
Datum
2012-04-24
Datum
2012-05-08
Särskild anteckning
Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos
Kriminalvården som är av betydelse för avräkning (8 § förordningen (1974:286) om
beräkning av strafftid m.m.).
Särskild upplysning till Kriminalvården m.fl. myndigheter
Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a § strafföre-
läggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som har
betydelse för avräkning (3 § 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa
brottmål, m.m.).
……………………………………………………
Hanna Carysdotter
Bilaga D
www.domstol.se Bilaga
www.domstol.se
An
vis
nin
g f
ör
överk
lag
an
de H
R,
avg
öra
nd
e,
med
pt
• P
roduce
rat
av D
om
sto
lsver
ket
• 2
017-0
7
Hur man överklagar hovrättens avgörande
______________________________________________________
Den som vill överklaga hovrättens avgör-ande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till hovrätten.
Senaste tid för att överklaga
Överklagandet ska ha kommit in till hov-rätten senast den dag som anges i slutet av hovrättens avgörande. Beslut om häktning, restriktioner enligt 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller rese-förbud får överklagas utan tidsbegränsning. Om överklagandet har kommit in i rätt tid, skickar hovrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta dom-stolen.
Prövningstillstånd i Högsta domstolen
Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska pröva ett överklagande. Högsta domstolen får meddela prövnings-tillstånd endast om
1. det är av vikt för ledning av rätts-tillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om
2. det finns synnerliga skäl till sådan prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.
Överklagandets innehåll
Överklagandet ska innehålla uppgifter om
1. klagandens namn, adress och telefonnummer,
2. det avgörande som överklagas (hovrättens namn och avdelning samt dag för avgörandet och målnummer),
3. den ändring i avgörandet som klaganden begär,
4. de skäl som klaganden vill ange för att avgörandet ska ändras,
5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt
6. de bevis som klaganden åberopar och vad som ska bevisas med varje bevis.
Förenklad delgivning
Om målet överklagas kan Högsta dom-stolen använda förenklad delgivning vid utskick av handlingar i målet, under förutsättning att mottagaren där eller i någon tidigare instans har fått information om sådan delgivning.
Mer information
För information om rättegången i Högsta domstolen, se www.hogstadomstolen.se
Bilaga B