������������������������ ������������� ����� ����� ��������

������������������������������������������� ��������! ���"��������� �������� #����$�� %����&��'������(��)�*��")�� ��+� ��#�����

Sveriges Modellflygförbund

2

Sedan flera år tillbaka har jetmotorer använts imodellflyget. Från början var de extremt dyra,svårstartade och med rätt kort livslängd. Nu (år2004) har priserna blivit någorlunda vettiga,motorerna lättstartade och livslängden har ökat.Det betyder att nya grupper av modellflygarekommer att köpa dem - modellflygare som kan-ske inte vet om de speciella förutsättningar jet-flyget i modellskala fungerar under.

Jetflyg behöver inte vara förenat med extrema skala-modeller, infällbara ställ, asfaltbanor mm. TomasLeijon flyger denna enkla balsa/foam modell som lättstartar från gräs.

• Brandfaran. Ett jetmotordriven modell somstörtar eller nödlandar i torr granskog eller i torrtgräs har dels den mycket heta jetmotorn, delsdet medhavda bränslet som incitament till brand.• Gasanvändningen (t ex gasol) vid uppstart avmotorn kan innebära en explosionsrisk.• Många jetmodeller uppnår mycket höga has-

tigheter - upp till 400 kmh är möjligtför närvarande.• Stora, tunga jetmodeller, som tilloch med kan vara försedda meddubbla turbinaggregat, medförhögre risk vid krascher.• Om ett blad lossnar från turbin-axeln finns risk för att turbinenhavererar och delar från motornkan slungas ut.• Tomgångsvarvet på en jetmotorär relativt högt. Om man inte kanbromsa modellen på lämpligt sätt

kan den rulla iväg. Detta problem förvärras av attman oftast flyger från asfalt.

������������������ �������������������

3

Pilotsäkerhet - omdöme och kunskaperNär det gäller modellflyg och säker flygning såvisar både gjorda undersökningar och allmänerfarenhet att grundproblemet heter pilotenshandlande, erfarenhet och omdöme. ”Pilotfel” ärden stora olycksorsaken inom RC-flyget.

Naturligtvis ska du vara en erfaren RC-pilot,innan du skaffar en jetmotordriven modell. Dubör ha haft flera modeller med aerobatic-egen-skaper och vara väl inflygen på modeller medskevroderstyrning innan du flyger med jetdrift.

En annan förutsättning är att du har upprätt-hållit dina kunskaper med regelbunden träningså att du är i god form för att lyfta med dinjetmotordrivna modell.

Om din jetmodell beräknas kunna uppnå högahastigheter bör du förstås också har tränat på ensnabbgående, propellerdriven modell först - sålik din jetmodell som möjligt.

Inga leksaker!RC-modeller i allmänhet och turbindrivna model-ler i synnerhet är verkligen inga leksaker ochdet är förmodligen helt klart för dig, som läser

��� ����� ������������������������������������������������ � ��

denna broschyr! Men låt inte heller prestigen tabefälet så att du försöker flyga din jetdrivnamodell, fastän du inte riktigt är mogen för det.Det är istället ett moget och klokt beslut att låtaen skicklig modellflygare ta upp din modell ettpar gånger så att du får ett begrepp om hur denmanövreras, innan du själv flyger.

Välj dag, fält och väderlek med omsorgDin turbindrivna modell representerar en storekonomisk investering. Gör inte misstaget attflyga den på fel plats, vid fel väderlek och en dagnär du inte själv är i toppform! Låt aldrig kamra-ter pressa dig till att flyga när du inte själv vill -de ”kamraterna” har inte betalat modellen.

Olämplig kombinationFlyg inte jet tillsammans med propellerflyg. Debåda typerna av flygplan rör sig i helt olika banoroch risken finns att de interfererar på olämplligtsätt och kollisionsrisk kan uppstå. Flyger du påklubbfältet - prata med kamraterna. Är du påuppvisning - tala med flygledaren.

4

Dränera!När du tankar, kan det inträffa att ventilen somska stoppa bränslematning till motorn när deninte körs, fallerar. Du kan också ha en läckanågonstans som avslöjar sig när bränsletrycketökar. Då samlas bränsle på modellens botteneller i motorn. Borra dräneringshål som skvallrarför sådant läckage. En del jetflygare håller ocksåför säkerhets skull upp modellen lodrätt eftertankningen, så att läckage avslöjas genom attbränsle då rinner ut baktill.

FältvalRC-fältets utseende har stor betydelse vidjetmotorflyg. Vissa modeller kan faktiskt startasfrån gräs, men vanligare är att de behöver enasfaltbana. Planlägg noga var du kan flyga. Detfinns kanske någon klubb i närheten som hartillgång till asfalt - vare sig det nu finns en banapå RC-fältet eller att klubben under vissa förhål-landen kan få utnyttja en riktig flygplats.

Ta reda på om luftrummet är tillräckligt för dinmodell. Finns det tillräckligt utrymme att startaoch göra inflygning på?

Här är några klubbar som har tillgång tillasfaltbanor:

Sigtuna mfkAlbatross i Söderhamn (f d F15)Visby mfk (Bungefältet)Tullinge mfk söder om Stockholm (f d F18)Karlsborgs mfk (F6)Valbo flygklubb (Gävle-Sandvikens flygplats)Stockholms Radioflygklubb (Barkarby)Kumla mfk, Laxå flygfältHudiksvalls mfk (Hudiksvalls flygfält)Mfk Jupiter, Luleå

ChecklistorNoggrann skötsel av både modell, elektronik ochjetmotorn är naturligtvis av största vikt. Det är avmånga skäl nödvändigt att föra en loggbok ochatt med jämna intervall efter ett visst schemainspektera både motor, elektronik, modell ochRC-installationen.

Rätt modellVälj rätt modell när du börjar med turbinflyg.Kangaroo, Harpoon, Eurosport är lämpliga typer.Det är bra om jetmotorn sitter ”utomhus” - detunderlättar vid skötseln av motorn och elimineraren del brandrisker.

5

Optimal räckviddDin RC-anläggning ska ha optimal räckvidd! Köpmodern RC-anläggning, undvik minimottagare,sköt underhållet av antenner och kontakter rätt.Använd aldrig en mottagare eller mottagarkristallsom suttit i en modell som kraschat. Användheller aldrig sk kortantenn på sändaren!!

Säkerhetsdetaljer i installation i en stormodell, användbart vid jetdrift:1. Dubbla batterier till mottagaren ochextra batteri till bränslepump och annanmotorelektronik.2. Elektronikenhet som kopplar in reserv-batteriet.3 och 4. Enheter som isolerar mottaga-ren fysiskt från servona och förhindrar attservoströmmarna går genom mottaga-ren.5. Ackvarnare.6. Mottagaren.

Dubbla brandsläckareAnvänd om möjligt dubbla brandsläckare. Dethar hänt att modeller brunnit på grund av att denenda brandsläckaren inte fungerat!

Stäng av mobilen!!Det är osäkert om mobilen verkligen kan störa

RC-anläggningen, men det finns en psyko-logisk påfrestning med en mobil som plöts-ligt ringer, som kan medföra stora problem.

6

Första erfarenheten av turbinen skaffar man sigförstås med motorn monterad på en motorbänkav lämpligt slag. Turbinen kan helt enkelt sättaspå en stor träplatta, där alla tillbehör ocksåskruvas fast. Tänk på följande:• Håller fästena? Turbinen kan ha många kilosdragkraft.• Vart är utblåset riktat?• Är motorbädden också säkrad, så att inte helautrustningen flyttar sig vid fullt pådrag?• Har du skaffat hörselskydd?

������������������������� Giftiga avgaserStarta aldrig turbinen i slutna utrymmen. Avga-serna är giftiga och avsevärt rikligare än från englödstiftmotor. Metanol ger ganska rena avgaser,medan flygfotogenen är släkt med bensin ochger helt andra förbränningsprodukter.

BrandsläckareDetta är ett tillbehör som är absolut nödvändigtnär man sysslar mmed jetmotorer. En pulver-släckare är helt olämplig. Pulvret bränner fast påalla heta delar. Kolsyresläckare är bäst. Men duska ha satt dig in i hur den fungerar i förväg ochallra bäst är att ha en medhjälpare som är be-redd att rycka in med eldsläckaren vid behov.

BränsleOm du skulle ha förväxlat bränsledunkarna ochkör utan oljeinblandning kommer turbinen attvara skrotfärdig redan efter några minuter!

ÅskådareStarta inte turbinen när åskådare finns i närhe-ten, förrän du är helt förtrogen med hur denfungerar. Räkna med att det samlas mycket folk

7

�����������������������������

Liksom fullskalaflygarna använder checklistorföre start och speciellt noga kontrollerar att allainstrument fugerar, så kan du förstås göra enegen checklista, som får utformas efter denjetmotor som du använder. Klistra listan t ex påfältboxen.

Övervakningselektroniken är till för att skyddaturbinen mot överskridande av kritiska värden,främst temperaturen. Ta reda på från handbokenhur du kan kontrollera att den fungerar på rättsätt.

������������������Eldfaran ligger alltid på lur när du flyger medjetmotor. En slang eller tank som läcker kaninnebära katastrof eftersom den heta jetmotorneller en sticklåga bakom utblåset t ex i sambandmed start kan antända läckande bränsle.

Kontrollera regelbundet att slangarna inte fåttveck eller förhårdnader och att de sluter tätt vidanslutningarna. Det finns också ventiler som intefår läcka.

Tänk också på att bränslesystemet måste varaabsolut tätt även då modellen flyger upp och ner.

när du startar en jetmotor och att åskådrna gärnatränger sig på. Upplys dem om att säkrasteplatsen är rakt framför flygplanet eller test-bänken, men att alldeles i närheten av insugetkan det bli kraftigt sug.

Låt aldrig några lösa delar som kan sugas in imotorn ligga i närheten av turbinen - se till attalla tillbehör är fastsatta på testbänken t ex.

RC-anläggningenEn tabbe, som man möjligen kan klara med ennormal modell, kan medföra stora konsekvenservid starten av en jetmotor och måste undvikas:Har du rätt modellminne aktivt??!!!

8

��� ����������

Den RC-flygare, som flyger med jetmotor, haroftast en avancerad RC-anläggning. Det germöjligheter till speciella funktioner.

MottagareantennenHär är det standard att man inte drar antennenpå vanligt sätt jäms med eller inne i kroppen utanman använder en sprötantenn, som står rätt uppfrån kroppen. Detta beror på tre orsaker:1. I modellerna finns ofta delar av metall ellerkolfiber, som isolerar antennen från signalerna.2. Jetplan börjar ofta starten relativt långt bortfrån pilotplatsen och då har man sämsta räckvid-den på sin RC-anläggning. Modellen kan ”skena”på startbanan om man har otur.

Det finns en säkerhetsrisk med antennen somman kanske inte förstår förrän det är för sent.Man kan sticka ut ett öga med den vassaantennspetsen om man böjer sig ner hastigt övermodellen. Gör en ögla eller utmärk antenn-spetsen på annat sätt! (se bilden t v).

FailsafePå alla PCM-anläggningar och vissa PPM-an-läggningar finns möjlighet att ställa in ett roder-läge som aktiveras om mottagaren förlorar signalfrån sändaren, eller är störd. Lämpligaste lägetär lätt höjdroder, i övrigt neutrala roder ochnödstopp på turbinen.

9

AckvaktOm detta inte redan finns inbyggt i RC-anlägg-ningen eller du redan har en, som du kan an-vända, är det idé att skaffa en!

Glitchräknareär också en bra finess på mottagaren och detfinns speciella lösa sådana också. De räknarantalet gånger som mottagaren fått dålig signaleller störts på annat sätt.

Kablar och kabelstammarDet är mycket viktigt att alla servokontakter ochandra förbindningar - t ex inkopplingen avmottagarackumulatorn - är perfekt gjorda och harstabila sammankopplingar. Tejp runt de samman-kopplade servokontakterna kan vara en bra idésom en extra säkring.

Ett sätt är att göra som i militära flygplan, drakablar i kabelstammar och samla dem med eltejpeller straps. Ser det snyggt ut, så är det förmodli-gen bra installerat.

Det finns speciella kablar av silicon och medstörre tjocklek som tål värme och större ström-mar bra.

MottagareackumulatornVälj ackumulator med stor kapacitet, så du harreservkraft! Med stora roderkrafter kommer dusnart upp i tillfälliga belastningar på fleraampère.

Ett annat sätt att ha batterireserv är att ha tvåackar, där den ena kopplas in om den första tarslut. Elektronik för detta finns i hobbyhandeln.

Om du har en modell som kräver stora roder-krafter är det nödvändigt att mata servona via Y-kabel, där strömmen inte passerar genom motta-garens kretskort. Även detta finns det anord-ningar (power switch) för i hobbyhandeln.

Exempel på väl utförd installation.

10

����������

RoderkrafterPå grund av de höga hastigheterna ökar roder-krafterna avsevärt på jetmodellerna, även omroderytorna är små. Krafterna ökar med kvadra-ten på hastigheten. En ökning av hastighetenfrån 100 kmh till 200 kmh fyrdubblar alltså roder-krafterna.

Helst bara du självDet finns all anledning att du försöker få luftrum-met för dig själv. Prata med flygledaren vid upp-visningar, prata med klubbkamraterna i förvägom du är på hemmafältet.

G-stallDe snabba modellerna med liten vingarea, tunnvingprofil och hög vingbelastning kan råka ut förs k G-stall. Om man svänger mycket brant kanhela vingen plötsligt ”tappa luften” och modellenflippar över åt motsatt håll och går oftast i spinn.

HinderGranska omgivningarna innan du startar. Finnsdet hinder som du ska akta dig för? Är start-banan tillräckligt lång för att du ska kunna

bromsa vid landningen eller om du avbryterstarten på grund av för låg effekt?

Hinder, som normalt inte ger problem för enssnabba propellerflygplan, kan bli bekymmer förjetplanet, som oftast har en lång, flack inflygning.

Torrt väder?Det kan vara en bra idé att ta en flygpaus omväderleken medfört långvarig torka. En nödland-ning i ett sädesfält eller i en uttorkad tallskog kanbli inledningen till en katastrof.

Se alltid till att ha nödstoppat turbinen i god tidföre en eventuell krasch.

Försäkring?Är du med i en modellflygklubb med SMFF-anslutning och flyger på ett av klubben godkäntRC-fält är du automatiskt försäkrad. Annars bördu verkligen ta dig en funderare på hur du skalösa den detaljen!

PublikenEn jetmodell går oftast rakt fram om man fårtekniska problem, visar erfarenheten. Du flygernaturligtvis aldrig mot publiken och lägger flyg-banorna så säkert du kan inför en eventuellproblemsituation.

11

En sk GSU(GroundSupport Unit)ger viktiginformationom vad somhänder vidstarten imotorn ochunder flyg-ningen. TvGSU av tvåolika fabrikat.

Säkerhetsdetaljer vid instal-lation:

Gul pil. Här är målat medkeramisk skyddsfärg.Blå pil. Inga värmekänsligadetaljer i närheten avjetmotorns heta del.Gröna pilar: Servokontakterav speciell typ som tål högaströmmar, ej de vanliga somföljer med servona.

Tv en power boxsom förhindrar attservoströmmarnagår genom motta-garen.Ovan servook avmetall. Vanliga avplast kan vara enmycket svag länk.

Håll turbinsäkerheten på hög nivå- både för dig, modellens och åskådarnas skull!