Tidskriften Betong 5, 2011

2

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 2/09

POSTTIDNING BReturadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011

www.betong.se / 12 000 LÄSER NYHETSBREVET / MÅNADENS BLOGGARE: CATHERINA FORED / NÄSTAN 500 BESÖKARE PER DAG / BETONGPLAY: BETONGENS FEM SINNEN

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00

[email protected], www.sika.se

På Sika har vi lång erfarenhet av tunnelbyggen. Så lång att vi vågar påstå att det inte finns någon annan som kan erbjuda så många produkter och system för underjordsarbeten som vi. Eller kunskap för den delen.

Kontakta oss därför gärna på ett tidigt stadium, så ökar du chansen att så snabbt som möjligt se ljuset i slutet av tunnelprojektet.

Allt som behövs för ett lyckat tunnelprojekt.

Sprutbetongtillsatser. Fiber. Injektering. Impregnering. Membran. Förankring. Fogband. Brandskydd. Färgsystem.

5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011

MED TYNGD OCH KREATIVITET

GÖR VI BRANSCHEN STOLT

Be

ton

g



NR 5/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN




NR 5/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN /FRÅN BETONGFÖRENINGEN NR 5/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

Hotell PostGAMMALT MÖTER NYTTHotell PostGAMMALT MÖTER NYTTHotell PostGAMMALT MÖTER NYTT

Designat / Manligt och kvinnligtTeknik / På standardfronten nytt Mänskligt / Jazzig Catherina Fored

Rekord i Helsingborg

SPÄNNANDESPÄNNVIDD

Allt om BetonggalanVINNARNA OCH MINGLARNA



Rekord i HelsingborgRekord i HelsingborgRekord i Helsingborg

SPÄNNANDESPÄNNANDESPÄNNVIDDRekord i HelsingborgRekord i HelsingborgRekord i HelsingborgRekord i HelsingborgSPÄNNVIDDSPÄNNVIDD



BET0511_1__omslag.indd 1 11-10-06 14.07.50

PIERI DECOBIO C-13 och C-23 är klassade enl SYNAD som vegetabiliska formsläpp

Upptäck de många fördelarna för miljö och ekonomi

Formsläppmedel i koncentratPIERI® DECOBIO C-13 och C-23 släppmedelskoncentrat späds med vatteninför applicering på gjutformen, vilket ger en rad stora fördelar: bättre arbetsmiljö,minskad CO2-förbrukning, minskade transportkostnader, minskad lagerhållning,färre tomemballage, lägre lagerkostnader, enkelt att använda och synnerligenkostnadseffektivt. Produkterna, som tillverkas helt av vegetabiliska råvaror, uppfyller kraven för BASTA och är registrerade på bastaonline.se.

www.graceconstruction.com+46 (0)42 - 16 78 00

Formsläppkoncentrat levere-ras i behändiga enliterspåsarför platsgjutning eller i fat ochbulk för automatiska blandar-system.

BET0511_annons.indd 2 11-10-06 13.31.27

BETONG 3 | 2011 3

NR 5/2011

24

12 Projektet

Vi följer upp Vision 2030 med fokus på industri-alisering och partnering.

Lyxhotell med 500 rum byggs inslingrat i Göteborgs kulturminnesmärkta posthus.

11 Aktuellt Med hjälp av laserskanning får vi veta om det är tillräck-ligt med sprutbetong i våra tunnlar.

12 Projektet | Clarion Hotel PostMitt i Göteborg blir det gamla anrika posthuset ett förstaklasshotell signerat Petter Stordalen.

20 Inblick | SimarenaSpännvidder på 32 meter i två riktningar. Rekordvarning.

24 Granskat | Betongbranschen 2030Med industrialisering och partnering får vi ut det bästa av betongbranschen.

42 Återblick | Siri DerkertFör 50 år sen började Siri Derkert rista sina politiska budskap mitt i Östermalms hjärta.

28 Betonggalan!Se vinnarna och minglarna.

4 LedareBetonggalan summeras och värderas.

7 Mixat Formoljan tar steget mot miljömärkning.

9 DesignatRödögda hundar i Kanada och höstäpplen.

41 Hallå där! Förra årets betongarkitekt Anders Törnqvist berättar om prisets betydelse.

46 InspirationArkitekten Mia Hägg inspi-rerar från sitt Locarno.

48 BetongföreningPrismottagarna från Betongbyggnadsdagen.

49 AnslagstavlanExperterna svarar och bad-rum borde byggas i betong.

66 MänskligtSveriges arkitekters blivande förbundsdirektör Catherina Fored vill klippa betonghäckarna.

12 42

12 12 Siri Derkert

33 Höga ljudbe-tyg för betonghusAkustikern Christian Sim-mons deltar i en studie där trähus och betonghus jämförs. Här berättar han om skillnaderna.

37 Ny EN-stan-dard för betong-konstruktionerElisabeth Helsing på Tra� kverket skriver om vad de nya EN-standarderna kommer innebära för betongbranshcen.

I VARJE NUMMER! TEKNIK

Granskat

| INNEHÅLL |

BETONG 3 | 2011 3

betongbranshcen.

ARTIKLAR & REPORTAGE

Allt om Betonggalan på sidan 28!

BET0511_03_innehall.indd 3 11-10-07 12.01.19

Nu får vi bärga oss till nästa år

SÅ ÄR DEN ÖVER. Den andra Betonggalan i historien. Sju priser har fått sina mottagare, över 600 samhällsbyggare har varit på Grand Hotel och nästan 2 000 drinkbiljetter har delats ut. Som när en betagande solnedgång övergår i dovt mörker sitter jag här och kan bara i huvudet frammana känslor och färger.

Vad minns jag då? Med ett litet leende tänker jag på arkitektstudenten från KTH som undrade om hon inte kunde få min limegröna t-shirt som det stod Betonggalan 2011 på. Det fick hon inte, men däremot en annan i rätt storlek som hon genast satte på sig och for ut på dansgolvet. Färgstarkt.

Jag minns Jan Karlsson från Strängbetong som blev utsedd till Årets Montageledare. Han är en av dem som står där ute i vårt lands alla växlande väderlekar och planerar monteringen av elementen med millimeterprecision. Den här kvällen fick han stå i det varma rampljuset på Grand och symbolisera en viktig, men ofta bortglömd arbets-grupp inom betongsektorn. Känslosamt.

Ett pris jag känner extra starkt för är Årets Betongentreprenör. Efter att ha smekt betongytorna på Tadao Andos kyrka i Osaka och upplevt Peter Zumthors badhus i Vals drömmer jag om att få gå runt någonstans i Sverige och känna samma stolthet. Och jag vet att det den dagen inte kommer bero på arkitekten, konstruktören eller forskaren utan på entreprenören som känner sin betong så väl att det inte blir några överraskningar och bortförklaringar när formarna rivs.

Kai Simfors från HA Bygg är årets betongentreprenör och jag hoppas han blir flitigt anlitad av framtidens arkitekter.

Här i mörkret bland minnena tänker jag mig också en återupprepning, en ny Betong-gala. Nya färger och andra känslor. Jag vill satsa, höja ribban och ser så många möjlig-heter. Det går att göra ännu bättre. Lite mer, lite till. Men då måste hela betongsektorn hjälpa till. Lite mer. Men det vill ni väl? En solnedgång kan man aldrig se sig mätt på.

Med tyngd och kreativitetgör vi branschen stolt.

UTGES AVBETONGFÖRENINGEN

Tidskriften BetongStorgatan 19Box 55684102 15 StockholmTelefon: 08-762 62 14www.betong.se

REDAKTIONCHEFREDAKTÖR Roger Andersson [email protected] Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: [email protected]: 0707-26 40 05

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: [email protected] Telefon: 0739-55 04 51

REDAKTIONSRÅDKjell Wallin, Mats Emborg, Sten Forsström, Mikael Hallgren, Ulf Mangefors, Margareta Redlund, Lotta Niland och Hans Hedlund

ANNONSERANNONSHUSET ABLinnégatan 22, 114 47 Stockholm

Telefon: 08-662 75 00

Fax: 08-662 71 29

Patrik Swenzén [email protected]

Philip Otter [email protected]

Fredrik Johnsson [email protected]

PRENUMERATIONMARIE BRUNNBERG ABBox 55763 22 HallstavikTelefon: 0175-216 [email protected]

PRISLösnummerpris: 99 SEK.

Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

ISSN 1101-9190

OMSLAGSBILDav Boel Ferm

Klippt och skuret”SJÄLV FUNDERAR jag som bäst när det gäl-

ler de två klasserna: Årets betongarkitekt och Årets betongdesigner.” Claes Arvidsson

på SvD:s ledarblogg funderar över röst-ningen till Årets betongpriser.

Saxat”FÖR EN TYSTNAD mellan väggarna som skar genom cement, två ögonpar i tomhet från september till advent.” En hel roman sammanfattad i två versrader i Lars Winnerbäcks Elegi.

4 BETONG 5 | 2011

LEDARE ROGER ANDERSSON

CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG OCH BETONG.SE | STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

BET0511_04_ledare.indd 4 11-10-06 11.35.54

BET0511_annons.indd 5 11-10-06 13.31.30

BET0511_annons.indd 6 11-10-06 13.31.33

Betong 5 | 2011 7

Branschorganisationen för tillsatsmedel, Saca, diskuterar just nu hur en klassificering av form-släppmedel ska kunna användas gemensamt i Sverige. Drivande i frågan är grace som redan infört ett klassningssystem på formsläpp som används i Frankrike. Klass-ningssystemet är framtaget av den franska branschorganisationen, Synad, där ”oljedoppar” visar hur miljövänlig produkten är. Ju fler droppar desto miljövänligare. Syftet med klassningssystemet är att lättare förstå skillnader mellan olika formsläpp utifrån kemisk bas, arbetsmiljö och miljöpåverkan.

mixat Mixade nyheter från betongvärlden

Satsningar på forskning ökar satsningar på forskning och utveckling ökar i år jämfört med förra året, enligt SCB, Statis-tiska centralbyrån. SCB: s bedömningar visar på en ökning av satsningarna på forskning och ut-veckling (FoU) under 2010, både inom universitet och högskolor och offentlig sektor. Företagens satsningar på FoU minskade jämfört med 2009. Bedömningen, som bland annat bygger på skattningar och tidigare prognoser, visar att fö-retagen minskade sina satsningar på FoU i Sve-rige från 79,4 miljarder till 77,8 miljarder mellan år 2009 och 2010, mätt i 2010 års prisnivå. Inom universitets- och högskolesektorn ökade FoU-satsningarna enligt SCB:s skattning med 1,5 miljarder kronor mellan 2009 och 2010 i fasta priser, enligt 2010 års prisnivå. Satsningarna på FoU inom offentlig sektor upp-gick enligt prognosen till 5,5 miljarder år 2010. Med 2010 års prisnivå ökade FoU-satsningarna med 500 miljoner mellan åren 2009 och 2010.

Tillsatsmedel klassificeras

Femern Bält fyller ut För att Få plats med en sänktunnel som är en del av Femern Bält-projektet grävs en nästan 18 kilometer lång och 50 meter bred ränna på havsbottnen utanför Rödby. Resultatet blir cirka 15 miljoner kubikmeter havsbotten som man måste göra av med någonstans. Lösningen heter ett nytt naturområde utanför Rödbyhamn på tre kvadratkilometer som helt enkelt består av uppfyllt hav.

Bild finns

.

Bild finns

Byggcementet ersätts med miljövänligare produktcementas produkt Byggcement går i graven 2013 och ersätts av den nya produkten Basce-ment. I det nya cementet ersätts en del av kalk-stenen med flygaska från kolkraftverk i europa. Produkten innehåller 80 procent Portlandklinker, 15 procent flygaska och fem procent kalksten.

Den nya produkten ger dubbla miljöeffekter. Dels minskar koldioxidutsläppen vid framställ-ningen, dels löser man ett deponiproblem när flygaska tas till vara.– Det har funnits en oro för hur det nya cemen-tet ska fungera vid vintergjutning, men tester i februari visade att betong gjord av Bascement är lika effektiv som betong med Byggcement.Dessutom minskar behovet av tillsatsmedel i betongen med 25 – 30 procent. Betongen kräver även mindre vatten, säger Sten Hjelm, chef för teknisk service på Cementa.

Miljonprogram för miljarder Under tio år kommer det att kosta mellan 300 och 500 miljarder att fräscha till miljon-programmet vars tekniska livslängd har gått ut. Det skriver Industrifakta i en ny rapport. totalt finns det cirka 830 000 lägenheter från perioden 1961-1975. Hälften ägs av kommu-nala bostadsbolag, men övriga lägenheter ägs av bostadsrättsföreningar och privata ägare som ofta är små med begränsad ekonomi.

Botniabanan får IG BotniaBanan får skarp kritik av Riksrevisionen som kritiserar att kost-naderna blev 26 miljarder kronor istället för utlovade 11 miljarder kronor. Dessutom kritiseras de utlovade restiderna. Mellan Umeå och Sundsvall utlovades en restid på två timmar och 20 minuter som i verkligheten blir drygt tre timmar. Resan mellan Umeå och Stockholm kommer att ta 1,5 timmar längre än planerat.

BET0511_07_mixat.indd 7 11-10-06 11.48.59

TiOmix är ett tillsatsmaterial som ger betong fotokatalytisk funktion. TiOmix:s fotokatalytiska egenskaper kan tillsammans med solljus bryta ner ämnen som kväveoxider (NOx) och smuts (organiska föroreningar) till ofarliga produkter.

Kväveoxider bildas särskilt i gatutrafik och ökar risken för luftvägsinfektioner och skador på människors luftvägar. Betong med TiOmix kan alltså bidra till mer hälsosamm stadsmiljö.

TiOmix är ett nanokristallint fotokatalytiskt material som är speciellt modifierat för att effektivt kunna blandas och vara verksamt i betong och bruk.

Den rena fasaden på bilden är från Biltemas anläggning i Gävle.TiOmix tillverkas på Cementas specialfabrik i Skövde.

Produkter med detta certifieringsmärke har godkänd fotokatalytisk effekt.

TiOmix®

− för bättre luft och renare fasader

Betongtillsatsmaterial för reduktion av luftföroreningar och organiska ämnen

Cementa AB, Box 47210, 100 74 Stockholm

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement, som har cirka 57 000 anställda i 50 länder. Fo

togr

af: D

anie

l Her

tzel

l

BET0511_annons.indd 8 11-10-06 13.31.34

Betong 5 | 2011 9

designat

Jämställt och ljustManligt och kvinnligt. Ljuslampeterna från Former.nu är gjutna i två olika nyanser av betong och passar lika bra som väggprydnader fast som med ett värmeljus. Pris 359 kr/st. www.former.nu

Äpplen på väggenSå här till hösten kanske en

betongtavla med äppelmotiv kan passa. Betongramen är av ljus betong och motiven är i tyg.

Pris 725 kr.www.former.nu

Ask från Äppleboanna chriSitanS driver företaget epidemi form & produktion och arbetar mycket i betong. Här visar vi betongasken Äppelbo som kostar 875 kronor. www.epidemi.nu

Nu när hösten kommer bjuder vi på lite ljusstakar, äpplemotiv och utebord. Och en hund som inte behöver rastas.

Höstligt betongigt

Vit hund från KanadanorSke konStnären Inghild Karlsen har i Park-Rotary-Harricana i Amos i Kanada gjort en installation som kallas the Redeyed Dogs. Installationen är gjord i trä, men hundarna är gjutna i vit betong.www.inghildkarlsen.net

Betongbord ute eller inneFrån cattiS SteFFenSen och hennes företag Former.nu kom-mer en höstnyhet i form av ett betongbord med ihopfällbart metallunderrede. Lika användbart ute som inne. Betongskivan är gjuten i fiberbetong och finns som ett större cafébord eller ett mindre sidobord. Pris 1495 kr/1195 kr.

BET0511_09_designat.indd 9 11-10-06 11.53.26

Den goda lufttätheten ger förbättrad energi-effektivitet. Lagringen av värme och kyla i tung betongstomme ger lägre effektbehov. Väggarna är dessutom lättare att frakta och hantera på arbets-platsen än en skalvägg. Undersökningar visar även att väggarna tål fukt och kan stå emot brand.

För mer information besök: www.fardigbetong.se

Skyttevägen, Karlshamn

Fördelarna med VST Väggsystem är många.

BET0511_annons.indd 10 11-10-06 13.31.37

| MILJÖ |

BETONG 5 | 2011 11

Tra� kverket har ett krav på att lagret av sprutbetong ska vara mellan 30 och 300 millimeter beroende på bergkvalitet och spänn-

vidder. Men den enda kollen som görs är stickprov av operatören själv.

I samarbete med SP provar nu Tra-� kverket en ny metod där delar av en tun-nel som just nu byggs skannas av före och efter tunneln sprutats med betong.

– Det är en 20 meter lång sträcka som vi har undersökt. Resultatet visar att det inte var godkänt efter första sprutningen, säger Quanhong Feng, teknisk doktor med egna företaget MultiInfo 3D Laser Scan Solution och en av medlemmarna i forskningsprojektet.

Resultatet visas på en bild där tjockle-ken får olika färger. Det går även att få bilden tredimensionell och få exakta po-sitioneringar i tunneln.

– Det gör att data kan sparas och om det inträffar en olycka är det lättare att förstå vad som hänt, säger Quanhong Feng.

Den pågående tunneln sprutades en

gång till och sen � ck Quanhong Feng göra en ny skanning.

– Resultatet var bättre, men fortfaran-de inte godkänt.

Nu har tunneln sprutats en tredje gång och sen får laserskanningen utvisa om en-treprenörerna lyckats.

– Den här forskningen resulterar i en del frågor. Till exempel kunde vi se att vissa resultat berodde på operatören. När en ny tog vid blev resultatet sämre. Kan-ske utbildningen är otillräcklig? säger Quanhong Feng.

Även betydelsen av betongen och ar-meringen som ska fästa den har ifrå-gasatts. Det har resulterat i att ett nytt system kallat Rockdrain provas i delar av tunneln.

– Det är ett system med ett kanalnät i plast som sprutas med en ny produkt som kallas solbruk, säger Quanhong Feng.

Nu ska resultaten jämföras med traditionell sprutbetong för att se om det är någon skillnad.

Resultatet av laserskanningen talar för att Sveriges tunnlar har för tunt

skikt av sprutbetong. Men det är vi nog inte ensamma om i världen.

– Det � nns inga länder som kollar tjockleken noggrant, det här är första gången det görs med laserskanning, säger Quanhong Feng.

Det har också inträffat olyckor i Kina och England, men förutom säkerheten � nns ett annat viktigt argument att göra rätt från början, menar Quanghong Feng.

– Ekonomin. Det är dyrt göra fel. Och det är också dyrt att spruta för tjockt lager.

Quanghong Feng presenterar sin forsk-ning i en längre teknisk artikel i nästa nummer. .

Sveriges tunnlar uppfyller inte kraven för hur tjockt lagret med sprutbetong ska vara. Det visar ny unik forskning där laserskanning används. Det är första gången metoden används i ett pågående projekt.TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: JACOB LINDBERG

| AKTUELLT |

Tra� kverket har ett krav på gång till och sen � ck Quanhong Feng göra

laserskanninglaserskanningTunna tunnlar upptäcks med

Bild från laserskanning. Grönt har fullgod täckning, rött är underkänt.

BET0511_11_aktuellt.indd 11 11-10-06 11.54.45

12 BETONG 5 | 2011

| PROJEKTET |

lyx-lyx-lyxhotelllyxhotelllyxlyxFrån fattighus till

BET0511_12-19_projektet.indd 12 11-10-06 14.25.07

BETONG 5 | 2011 13 BETONG 3 | 2011 13

Från fattighus till

För 100 år sen låg ett fattighus precis utanför Göteborgs station. Nu blir det ett lyxhotell med 500

rum. Men det kulturminnesmärkta posthuset som byggts däremellan får naturligtvis inte rivas.

TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: INGMAR JERNBERG


14 BETONG 5 | 2011

| PROJEKTET |

ARKITEKTEN ERNST Torulf har en egen gata i Göteborg. Det kan han vara värd. Han har bidragit med � era pompösa bygg-nader som Hvitfeldtska gymnasiet och Naturhistoriska museet. Just nu är han trots sin bortgång redan år 1936 högak-tuell när hans Posthus på Drottningtorget i Göteborg ska byggas om till ett lyxhotell med namnet Clarion Hotel Post.

– Gå runt till andra sidan. Till Drott-ningtorget.

Att bygga mitt i Göteborg har sina si-dor. Allt är slimmat. Etableringarna är för-lagda där det � nns plats och att hitta rätt ingång är inte lätt. Den kvinnliga rösten i porttelefonen är inte otrevlig, bara så där van som man blir av att ha sagt samma sak hundra gånger.

Redan 1910 började dåvarande Gene-ralpoststyrelsen att leta tomt för ett nytt kontor i Göteborg. Till slut köptes den nuvarande tomten och det gamla fattig-huset Bracka � ck rivas. Fattighus på den tiden var en sorts arbetsinrättning och i göteborgsk folkmun � ck Bracka namnet kexfabriken. Arbetarna utfordrades näm-

ligen med bland annat hundkex. Kanske lika bra att det revs.

Rätt ingång, rätt byggbod och portte-lefonrösten är varmt göteborgsk i verklig-heten när den visar in till det � karum där arbetschef Håkan Sibbesson sitter vid en modell av ombyggnaden och väntar att få börja en kortare dragning av projektet. Han har också en längre variant.

– Det kommer ungefär en till två studie-besök per veckan, säger han och trycker igång första powerpointbilden.

1917 började Ernst Torulfs byggnad att uppföras och 1925 stod den klar. Bud-geten hade överskridits med 350 procent från ursprungliga 2,4 miljoner kronor till 8,4 miljoner. I gengäld � ck Posten det största posthuset i Norden. Och till på kö-pet det dittills dyraste husbygget i Sveriges historia.

– Byggnaden vilar på 6 200 träpålar med en cc på en meter. Pålarna är 16-18 meter långa, säger Håkan Sibbesson.

Älvstrandens lera kräver sin tribut.– Ovanpå pålarna vilar en 60-70 centi-

meter tjock bottenplatta som vi har gjort

noggranna undersökningar av, men det visar sig att den sätter sig jämnt så vi kan bygga vidare på den, säger Håkan Sibbes-son.

Om vi varit här på Drottningtorget 2006 hade vi fått se en av Norges rikaste män, Petter Stordalen, snedda över torget. Fast helt säkert är det kanske ändå inte, Petter Stordalen är bara 171 centimeter lång och det är inte alltid man väcker så stor uppmärksamhet då. Desto större uppmärksamhet väcker hans förmögenhet på 8,3 miljarder kronor. Norska givetvis. Och hans 172 hotell, de � esta kallade Cla-rion.

Då, 2006, jublar han när han får se det tomma gamla posthuset och tänker direkt att han ska göra ett lyxhotell av det. Sam-ma år köpte han huset av Postfastigheter.

– 2007 etablerade vi oss här och tog fram systemhandling på en tillbyggnad för att få 300 rum, säger Håkan Sibbesson.

Men det var inte raka vägen för det gamla posthuset. 2008 blev det bygg-stopp. Lågkonjunkturen slog till. I mars 2009 startade bygget igen med ett nytt al-

ternativ som innebar ett större hotell med 550 rum. Sen slog � nanskrisen till och först mot slutet av 2009 var det så dags för lite bygge igen. Då med ett något ban-tat alternativ med 500 rum.

– Den ombyggda delen är på 26 000 kvadratmeter och den nybyggda på 8 500 kvadratmeter, säger Håkan Sibbesson.

Den nya delen består av en 13 våning-ar hög byggnad som är förlagd där den gamla innergården var. Bland alla gamla träpålar har 160 betongpålar som är 65 meter långa slagits ner för att få stabilitet.

När Petter Stordalen var tolv år blev han utsedd till Norges bästa jordgubbs-säljare. När han 1992 fyllde 26 år blev han vd i varuhuskedjan Steen & Ström och så småningom delägare. Efter fyra år � ck han sparken. ”Medarbetarna är före-taget och det inser inte alla”, gav han som förklaring i en intervju med DN. Nu har han 9 250 medarbetare som gör hans fö-retag och ingen kan sparka honom längre. Han är nämligen ensam ägare till Skandi-naviens största hotellkedja via investment-bolaget Home Invest.

Mer om Clarion Hotel PostBYGGTID: 18 byggmånaderBYGGKOSTNAD: ca 600 MkrBESTÄLLARE: Home PropertiesARKITEKT: Semrén & MånssonKONSTRUKTÖR: VBKENTREPRENÖR: Peab SverigeBETONGLEVERANTÖR: Swerock och SträngbetongBETONGMÄNGD: ca 1100 kubikmeter

» Byggnaden vilar på 6 200 träpålar med en cc på en meter. Pålarna

är 16-18 meter långa... «


Den nya delen av hotellet skjuter upp där den gamla

lastgården låg.


16 BETONG 5 | 2011

Håkan Sibbesson sneglar på klockan och drar ut stolen. Hjälmarna är gröna och kliven raska när vi går in genom det som kommer vara huvudentrén. Vi kliver över slangar och kablar och väjer för ett stort fönster som bärs in och försvinner upp i trapporna.

– Fasaden, taket och trapphuset är byggnadsminnesmärkt. Det förs en konti-nuerlig diskussion om posthallen och nya punkter läggs till, då får vi anpassa oss. Det är förstås jobbigt med så sena beslut, säger Håkan Sibbesson.

Vi tittar runt i den pampiga posthallen där så många göteborgare väntat på sin tur att betala räkningar, hämta ut lönen eller kanske bara köpa frimärke. Där ena kassan varit � nns en avlång urgröpning efter skrapande, kanske otåliga fötter.

– Här utanför blir det en terrass med uteservering, säger Håkan Sibbesson.

Han pekar upp i taket som ser ut som ett utmejslat stentak.

– Det är betong. Det sägs att det tog två

man två år att knacka ur alla spåren, säger Håkan Sibbesson.

Vi väjer för nya fönster och tar bygg-hissen upp till översta våningen, nummer 13. Göteborg från ovan. Centralstationen med tågen, ett tomt Ullevi och så Drott-ningtorget där Petter Stordalen stått fem år tidigare.

– Det här gillar väl du? säger Håkan och pekar på den platsgjutna poolen där två man försöker böja ett stålrör som ska täcka ledningarna till belysningen.

Förutom pool blir det en svit häruppe. Jag tittar mot Ullevi igen och tänker på alla världsstjärnor som kommer spela där. Och bo här där jag står. Och bada i be-tongpoolen.

Hissen ruskar till och tar oss ner.Förutom Stordalens hotell kommer

byggnaden att få en restaurang som kock-en Marcus Samuelsson ska ansvara för. Tolv tusen av kvadratmetrarna kommer få en skönhetssalong, eller Skönhetsfabrik som det ska heta. Johan Elmanders fru,

Amanda, ska här fördriva tiden med att försköna göteborgarna medan maken spe-lar fotboll ute i Europa.

Utanför står en tysk lastbilschaufför och pratar i samma porttelefon som jag gjorde tidigare. Håkan Sibbesson förkla-rar:

– Alla transporter ska ringa grindvak-ten 15 minuter innan de kommer och få godkänt att köra fram. Är de för tidiga får de vänta vid någon av infarterna till stan. Vi försöker förlägga så många transporter som möjligt kvällstid, för det är så mycket tra� k här dagtid.

Håkan räknar upp biltra� ken, 23 000 bilar i timmen, bussarna, elva i timmen och så spårvagnarna, 90 spårvagnar i tim-men. Mycket tra� k blir det.

Håkan Sibbesson tar hjälmarna och försvinner in i baracken till ett byggled-ningsmöte. Drottningtorget fortsätter sitt vardagsliv medan den tyske chauffören knixar in långtradaren genom de öppna grindarna. En klocka på fasaden räknar ner dagarna till invigningen i januari 2012. 163 dagar kvar. Då kommer Pet-ter Stordalen tillbaka och drar igång ett fyrverkeri som ska få invigningen av ope-rahuset i Sydney att se ut som ett medel-stort födelsedagskalas. Det hade de gillat i kexfabriken.

| PROJEKTET |

Den gamla posthallen är byggnadsminnes-märkt. Betongtakets mönster har hamrats fram för hand.

» Det är betong. Det sägs att det tog två man två år att knacka

ur alla spåren... «

.


Full aktivitet råder på den gamla borggården där postbilarna tidigare lastades.


| Projektet |

18 Betong 5 | 2011

AV DAn JArlén, VBK

Hotel Post-en studie av ingrepp i gamla byggnadskonstruktioner

Det gamla Centralposthuset i Göte-borg är en mäktig byggnad. Byggnads-konstruktionerna är också mäktiga, näs-tan lika mäktiga som lerlagren huset vilar på. Originalkonstruktionsritningarna är upprättade av J. Lindbergs Ingenjörsbyrå och är daterade 1921. Originalen är jät-telakan och all text är sirligt handskri-ven. Det är ett nöje att bläddra i dessa ritningar, fast min omgång är snart helt utsliten. Allting är väl redovisat. Alla pe-larlaster och balkupplagsreaktioner finns tabellerade. Det har varit till ovärderlig hjälp vid dimensionerandet och kontroll-beräknandet.

Huset vilar på en skog av pålar. 6 000 träpålar, 15-18 meter långa står jämnt fördelade under den 60 centimeter tjocka bottenplattan. Lägsta delen av plattan lig-ger med uk +8,75, att jämföra med den reglerade Fattighusån alldeles invid, (vil-ken egentligen är en kanal) på +11,20. På bottenplattan är det gjutet ett raster

av uppåtbyggande betongbalkar, halvme-tern tjocka och i genomsnitt kanske 1,5 meter höga. Husets pelare landar på för-tjockningar i dessa balkar. Via balkarna sprids pelarlasterna till pålarna, samti-digt som de styvar upp plattan mot vat-tentrycket. Det finns ursprungliga hål i balkarna för kommunikation, främst för installationer.

Samtliga pelare i huset är av stål och består av 4 L-järn ihopnitade med platt-stål och med yttermåtten ca 500x500 mm. Balkupplagen på pelarna är av L-stål nitade till vertikalstålen. Pelarna har varit klädda både utvändigt och invän-digt av slaggtegel som brandskydd. I fi-nare rum har de också varit klädda med till exempel träpanel.

Bottenbjälklaget är utfört av dels oar-merade betongvalv, dels av armerade tunna betongplattor på tätt liggande se-kundärbalkar av armerad betong. Bjälk-lag 2-4 är gjorda av oarmerade betong-

valv med sekundärbalkar av ingjutna INP-profiler. Primärbalkarna är likaså betongbalkar med ingjutna INP-profiler och ofta med några klena armeringsstål i uk samt byglar. Husets stora balkar i de öppna ljusgårdarna är stora betong-balkar med till exempel två stycken INP 50 ingjutna. Bjälklag 5 och 6 är utförda som sparkroppsbjälklag av betong med tegelsparkroppar med primärbalkar lika de nedre våningarnas. Taket i den stora posthallen, det vill säga bjälklag 4, är ut-fört med betongkupor med profilhuggna betongbalkar, ett arbete som tog två man två år att utföra, liggandes på rygg. På samtliga bjälklag finns ca tolv centimeter golvuppbyggnad av olika material som trä, sten och betong. Skiffertaket är upp-byggt på sinnrika träkonstruktioner över ett vindsutrymme. Fasaderna utgörs av kraftiga stenmurar, 800 millimeter tjocka längst ned och i bottenvåningen klädda med natursten. Det finns även kraftiga

Ja, så här ska det se ut om några månader när det är invigningsdags. 13 våningar högt med ett litet spa högst upp.


hjärtmurar av sten i huset. Huset har ett högt bevarandevärde.

Bortsett från rivning av en hel hus-kropp inne på gården har ingreppen som gjorts i befintlig stomme mestadels varit håltagningar. I källarvåningen har nya fläktrum förlagts som krävt stora dragningar. Det har blivit mycket bor-rande i de kraftiga betongbalkarna. Ett problem vi stötte på var att överkants-armeringen i balkarna inte alltid låg i ök, de kunde ligga 20 centimeter ned från balkens ök. Så det har hänt att ar-mering har borrats av och förstärkning-ar fått utföras. 12ø36 i ök balk är inget ovanligt, så det är en kraftig armering. Kanalisationen i våningarna har fått passera genom de ingjutna stålbalkarna i de flesta fall, men det har gällt att träf-fa mitt i balklivet. Vid förstärkningsar-beten är det infästningar med gängande skruv till befintliga stålkonstruktioner som har gällt, så pass gammalt stål är

inte svetsbart. Vidare har det gjutits några nya bjälklag i den stora ljushal-len. Befintliga pelare klarar den ökade lasten med hjälp av kortare knäckläng-der. I andra fall har bjälklag rivits och där har det varit omvänt resonemang. Det har varit många igengjutningar av gamla öppningar. I samtliga fall har samverkansbjälklag, typ Plannja Com-bideck valts. På grund av det som är så vanligt idag, korta byggtider, har betong med lågt vct valts för att korta torktiden. Nackdelen med Combideck är att det inte blir någon uttorkning nedåt. Ett nytt hisspaket har byggts i det gamla huset.

En annan svår nöt att knäcka har va-rit hur man skulle klara intransporten av färdiga badrumsmoduler. De väger mel-lan ett och tre ton styck. När de väl står på plats blir det lastspridning via kilning runt ramen, men under transporten blir det punktlaster från vagnshjulen, om

än kortvariga. I de fall vi inte klarade att räkna hem de be� ntliga balkarna var försynen på vår sida. När vi kol-lade på plats vid ett utsatt ställe visade sig att det var en större balkdimension i verkligheten än vad som var angivet på ritning. Jag hoppas att det inte är tvärtom någonstans i huset. Vi gjorde även provbelastningar för att vara på den säkra sidan.

Sammantaget kan jag konstatera att det blir väldigt mycket ingrepp i en gam-mal husstomme för att bygga om till ett modernt fungerande hotell med med vår tids installationstäthet. Som jag har på-pekat för grabbarna med borrmaskiner-na. ”Även om det är så att jag bedömer att en håltagning är ok är alla ingrepp ändå försvagningar, tänk på det.” Som gammal konstruktör får jag väl hoppas att Hotel Post inte blir uthyrt till sista rum så att även jag kan sova lugnt om nätterna. .


20 BETONG 5 | 2011

Klor & betongbetongSvensk simidrott får ny nationalarenaEriksdalsbadet i Stockholm har fått konkurrens. Nu fi nns ännu en nationalarena för simidrott i Sverige, Filborna arena. Den är Sveriges näst största tävlingsarena för simning. Nyligen byggde man till med en helt ny simbassäng och spännvidderna luktar svenskt rekord. TEXT & BILD: BOEL FERM

BET0511_20-23_simarena.indd 20 11-10-06 14.41.37

BETONG 5 | 2011 21

| INBLICK |

Från fattighus till

– DET ÄR DEN största fria spännvidden vi har gjort med takplattor av betong, säger Christer Nilsson, säljare på Strängbetong som levererat stommen

Utmaningen var att göra en enda stor fri yta för en bas-säng med internationella tävlingsmått.

– Vi ville ha en arena med plats för 1 000 åskådare och en 25 meters bassäng med tio banor med 2,5 meters bredd, säger Per Kersmark, vd för Filborna arena.

I den anspråkslösa entrén på Filborna arena kommer och går träningssugna i en strid ström.

»Välkommen!« låter en inspelad röst varje gång någon drar sitt säsongskort.

Namnet Filborna har anläggningen fått av den gamla stadsdelen Filborna, strax utanför Helsingborg i Skåne. Från början var det en kommunal anläggning som Hel-singborgs simsällskap, HS, drev på entreprenad. Arkitekt Jack Lindgren på Ecoscape Architects använder själv gym och simhall.

– I princip har jag jobbat med utvecklingsprojekt för simklubben sedan slutet av 1900-talet, säger han.

Klubben är en av Sveriges största med runt 6 000 med-lemmar. Den har fostrat många duktiga och framgångs-rika tävlingssimmare.

– I år vann vi både junior SM och senior SM i tävlings-simning som bästa klubb, berättar Per Kersmark med stolthet.

Jack Lindgren ritade den första tillbyggnaden för åtta år sedan. Han påpekar att även om klubben i dag tack vare en stor gymavdelning har god ekonomi, så fanns det en begränsad budget för vad klubben kunde satsa på i den senaste tillbyggnaden.

– Jag har lagt mycket ideell tid och genom åren lagt fram � era skisser till om- och tillbyggnad, säger Jack Lindgren.

En så stor förening som Helsingborgs simsällskap krä-ver mycket vattenyta för all sin verksamhet. Att skicka tävlingssimmare runt om i landet och utomlands är också kostsamt.

– För att � nansiera en sådan underskottsverksamhet som simhallen är, behövs en inkomstkälla.

Lösningen blev att kombinera med ett modernt gym. Per Kersmark var en av de som grunnade på en planlös-ning och kom på att � ytta de gamla gymlokalerna från en plats under simhallsläktarna till en ombyggd sporthall.

En stor gymnastikhall byggdes om till ett stort gym med gruppträningssalar. Där � nns alla sorters träning och en lounge med juicebar. Nu kan man erbjuda både gym, simning och bastu på en och samma gång. Det har visat sig vara mycket framgångsrikt.

– Jag tyckte att Jack ville ha alldeles för mycket yta i bottenplanen, men i dag är jag glad att han stod på sig. Ibland är det runt 240 personer på samma gång som för-� yttar sig mellan salarna, säger Per Kersmark.

Strängbetong stod för ombyggnaden.– Vår del bestod i att lägga in golv av bjälklagsele-

ment, pelare och balkar, säger Christer Nilsson.

BETONG 5 | 2011 21

– Som motto har vi: » Hos oss hittar man ett nytt sätt att svettas på varje dag«, säger Per Kersmark, vd för Filborna arena.

Till vänster står Chris-ter Nilsson, säljare på Strängbetong som levererat all betong.


22 Betong 5 | 2011

Men den största utmaningen för Sträng-betong var den nya simarenan.

– Vi ville skapa en funktionell och vack-er byggnad med fria spännvidder utifrån en begränsad ekonomi.

Christer Nilsson säger att den här typen av projekt är ett av dem han är mest stolt över.

– Det är ingen konst att vara byggare i till exempel Dubai med obegränsad bud-get, men att bygga ändamålsenligt och få ihop funktion och estetik med liten bud-get, det är en utmaning.

När deN stora bassäNgeN är tom hörs bara suset av tropikfläktarna i taket och rinnande vatten. Fläktarna trycker ner luften. Temperaturen är behaglig och upplevs inte så fuktig som i många andra simhallar.

– Det råder ständigt 27 grader både i

luft och vatten. Vi har tropikfläktar i taket och utsug vid marken. 0 till 20 centimeter över vattenytan är luften oftast sämst, sä-ger Per Kersmark.

Det är många som påpekat att luften är ovanligt bra i Filborna arena.

– Skillnaden är enorm, det märker sim-marna. Har man till exempel problem med astma märker man en klar förbättring.

Christer Nilsson förklarar att det svåra med att bygga badhus är den varma och fuktiga luften.

– Man får ett ångtryck utåt och den fuktiga luften får inte komma ut i kon-struktionen. Betong är bra i de här förhål-landena.

Arkitekt Jack Lindgren håller med:– Vi valde mellan olika material men

betong vann överlägset.– Det är en enkel lösning med bara ett

skikt betong i taket. Det är okänsligt för fukt, diffussionstätt och håller mot klor. Det är en enkel och beprövad teknik, sä-ger Christer Nilsson

Han tror att inte att någon annan bygg-nad i Sverige har lika lång spännvidd med betongtak.

– Bassängen är lika lång som bred med läktare runt om, det gör att det blir långa, långa spännvidder. Det är 32 meter åt ena hållet och 32 meter fri bredd åt andra hållet.

Bassängen byggdes i en u-form och unikt för just Filborna arena är att sim-marna är vända mot åskådarläktarna. I vanlig fall är det tvärtom. Inför byg-gandet tillfrågades de aktiva simmarna om önskemål och man gjorde studiebe-sök.

– Simmarnas läktare är annorlunda än publikens. De har ofta stora trunkar med utrustning och rör sig mycket, sä-ger Per Kersmark.

På var sida om bassängen finns det åskådarläktare och fyra hörn med plats för sekretariat, filmteam och simmardel.

Runt fyratiden på eftermiddagen råder full aktivitet i samtliga simbassänger. Ljud-nivån i den nya delen är relativt hög.

FaKta FråN StomleverantörenPlanyta 2 000 m2

Totalt 2 500 ton betongelement av typ ytterväggar, pelare, balk, gradänger, bjälklag och tak.

Montagetid Simarena sex veckor

Montagetid bjälklag gym (inomhusmon-tage) två veckor.

Gradänger (betongläktare) för ca 1 000 åskådare.

Takplattor av betong bär på en fri spännvid om 32 meter. Takplattorna bärs i sin tur av takbalkar av betong med fri spännvid på likaledes 32 meter. Detta ger en pelarfri yta på över 1 000 m2.

Filborna arena är utbyggd i olika omgångar. Arkitekt Jack Lindgren har valt färger efter Helsingborgs Simsällskaps logga, rött, vitt och blått.

Det rymliga gymet var från början en enda stor gymnastiksal. Nu består den av stor entré med trä-ningslokaler runt om samt en övervåning med väl utrustat gym samt lokaler för till exempel spinning och yoga.

| InblIck |


Betong 5 | 2011 23

– Vi kommer efterhand utöka med ljudabsorbentsplattor, säger Per Kers-mark.

Det fanns ett investeringstak som inte fick överskridas och Jack Lindgren för-klarar att visa delar blev dyrare, andra billigare.

– Vi hade en deal mellan HS och Peab, att om vi lyckades göra det bil-ligare skulle de dela 50/50. Slutsumman blev 1,5 miljoner billigare.

Jack Lindgren tycker att man har fått väldigt mycket kvalitet för de pengar de köpte betong för.

– Alla känner att det här är ett riktigt bygge, inget fusk någonstans.

– Det har gått precis som planerat.

Vi gillar det här bygget, säger Christer Nilsson.

Några frågor till beställa-reN, Per KersmarK.Vilka var förutsättningarna?

– En arena på internationell tävlingsnivå.Vad krävde simmarna?

– Många pekade på atmosfären, det ska kännas som en riktigt tävlingsarena, och det gör det. Bra luft, startpallar mot publiken och vågdämpande linor.Vad är ni mest nöjda med?

– Helheten skulle jag vilja säga, alla komponenter. Vi har stor publikkapaci-tet, bra ventilation och vattenrening, det är byggt som vi ville ha det. .

mer omFilborna arenaBeställare: Simsällskapet i Helsingborg

totalentreprenör: Peab

arkitekt: Ecoscape Architects, Jack Lindgren med flera.

Budget: Totalt 85 miljoner.

kostnad: 83,5 miljoner

Betongleverantör: Strängbetong

Byggtid: 15 månader.

faKta Filborna Sim och Sporthall drivs sedan 1992 av Helsingborgs Simsällskap.

Helsingborgs Simsällskap består av huvud-föreningen samt ett helägt aktiebolag, Simsällskapet i Helsingborg AB.

Filborna arenas yta är totalt 8 000 kva-dratmeter.

Den består av fyra simbassänger med en helt nybyggd simarena vars bassäng är 25 meter med tio banor.

Arenan stod färdig i november 2010 och har en publikkapacitet på cirka 1 000 personer.

Utöver det finns ytterligare en 25 meters bassäng med åtta banor samt en under-visningsbassäng för icke simkunniga. Dessutom en multibassäng med höj och sänkbar botten som togs i bruk februari 2003.

Förutom simhallarna finns det ett 900 kvadratmeter nybyggt gym och sporthall med fem gruppträningssalar.

Det finns också utomhusaktiviteter som en utomhushinderbana.

Nästa steg är att bygga en 50 meters utomhusbassäng.åskådare.

För Strängbetong var det en utmaning att bygga med så mycket spännvid, det fick inte heller finnas några pelare i bassängen. Till höger syns en allmän läktare och rakt fram simmarnas avdelning med plats för stora trunkar och våta kläder.


24 BETONG 5 | 2011

| GRANSKAT |

I vår artikelserie Vision 2030 har turen kommit till frågor-na om partnering och indu-strialisering. Att förstå vad

vi egentligen menar med be-greppen och att gå från ord till handling är viktigt när branschfolket får säga sitt.

Men det är ingen tvekan om att samarbete och optimala byggprocesser hör ihop om vi ska ligga i framkant om

tjugo år. TEXT: CARINA TYSKBO BILD: CECILIA LUNDGREN

SÅ BLIR BETONGSEKTORN

I FRAMKANT ÅR 2030!

1. Höj statusen internt och externt

(Betong nr 2)

2. Hållbar produktion (Betong nr 3)

3. Utbilda och förbättra arbetsmiljön

och säkerheten (Betong nr 4)

4. Industrialisera och kom in tidigt i

byggprocessen

(i detta nr av Betong)

5. Rekrytera rätt (Betong nr 6)

Granskat special del 5

Vision 2030

TÄNKA efter FÖRE TÄNKA efter FÖRE

BET0511_24_27_granskat.indd 24 11-10-06 14.51.44

FÖR ÅTTA ÅR sedan började NCC med partne-ring som etable-rad arbetsform. Partneringchefen Thomas Berg-feldt berättar om en process som kräver mycket, men ger mas-sor när man är

dedikerad. Grundidén är att tidigt samla all kompetens och bilda ett lag. Som i allt lagarbete krävs att gruppen lär känna var-andra och blir ett -det kräver mycket fokus där alla kompetenser bidrar. Roller och ansvarsfördelningar måste bli tydliga och organisationen är viktig.

Hos NCC har partneringgruppen alltid en styrgrupp med projektledning som tar tag i de gemensamma besluten. Kunden i sin tur måste fundera över vilken utväxling man vill ha, vilken effekt det ska ge och om är det värt att satsa. Partnering ska visa ef-fekt ut i praktiken och det kräver engage-mang. Allt för projektets bästa.

– Man kan inte kräva förtroende från andra, det måste förtjänas. Därför har somliga svårare än andra för partnering, man förstår inte hur man tar gemensamma beslut och har svårt att lyssna på andras

förhållningssätt och idéer. Sker misstag bär man dem tillsammans, ingen måste ensam agera syndabock eller bära runt på surde-gar. Och det är fantastiskt att se en tradi-tionell ”Macho-byggubbe” släppa efter och inse vad det handlar om, säger Thomas Bergfeldt.

I ett partneringprojekt har man enkelt uttryckt en påse pengar att bygga för som redovisas öppet - hur slutprodukten ser ut vet man ännu inte. Den skapas gemensamt utifrån allas kompetenser och de förut-sättningar som � nns att ta hänsyn till. Ris-kerna är desamma som i traditionella pro-jekt, men där betalar kunden med påslag baserat på ett visst antal antagna risker. I partneringsamarbete � nns ett forum där riskerna görs synliga. Många av dem faller bort eftersom de hanteras gemensamt.

– Fastprisförfarande passar inte så bra, partneringtanken stöttas bättre med lö-pande räkning mot ett gemensamt framta-get riktpris och incitament. Kunden betalar för verklig kostnad, det kräver tillit och en seriöst hanterad process. Vinsten ska vara skälig och då måste man arbeta öppet och transperent. Partneringledaren, som hos oss kan vara en utbildad beteendevetare, är en viktig person som leder gruppen och låter alla komma till tals. Det är personer som står en bit ifrån själva processen. Ibland får vi kritik när ledarna kommer från NCC,

men vårt eget folk är aldrig inne i besluten utan fungerar mer som moderatorer, säger Thomas Bergfeldt.

Somliga tror felaktigt att det blir billi-gare med partnering, men den långsiktiga produkten blir istället rätt, med rätt drifts-underhåll och livscykeltänkande. En annan missuppfattning är att det ska gå snabbt att starta ett partneringteam när man har kort om tid i projektet. Det stämmer sällan, men man håller tidplanen i betydligt högre grad, menar Thomas Bergfeldt.

– Nu använder vi oss av partneringmo-dellen även till mindre projekt, hos många kunder är det så populärt att jag ibland får övertyga dem om att arbeta på traditionellt sätt istället. Men det här är ändå en nöd-vändig resa för byggbranschen. Vi måste rekrytera, rekordmånga inom byggbran-schen går i pension nu. De nyutbildade kommer inte att acceptera en byggbransch så uppdelad i skrån, där man fackmässigt är kopplad till en uppgift. De unga vill samarbeta och är vana att göra det.

För NCC är partnering är en strukturerad samarbetsform i byggbranschen, där bygg-herren, konsulterna, entreprenörerna och andra nyckelaktörer gemensamt löser en bygguppgift. De tre nyckelfaktorerna är att mål, aktiviteter och ekonomi är gemen-samma. Läs mer på www.ncc.se.

BETONG 5 | 2011 25

KRÄVANDE LAGARBETE

Thomas Bergfeldt., NCC

TÄNKA efter FÖRE TÄNKA efter FÖRE


| granskat |

26 Betong 5 | 2011

Ingvar Nohlin, Advansia AB

När SteeN & Ström bygger Skandinaviens största köpcen-trum Emporia i Malmö är Ad-vansia AB pro-jektledare med Ingvar Nohlin i spetsen. Sträng-betong knöts

tidigt till Advansias projektorganisation och projektet drivs som delad entrepre-nad.

– I augusti 2007 bad vi om en kalkyl från Strängbetong, sedan satte vi oss kring samma bord. Där var också representan-ter från Wingårdhs arkitekter, teknik-konsultbolaget Cowi, konstruktörer och projektörer. Då fanns inga tveksamheter kring vad i byggnaden som skulle vara betong och vad som skulle vara stål, sä-ger Ingvar Nohlin.

Projektet delades in i fyra delar: Pro-jekteringsfas, fabriksfas, montagefas och efterarbetsfas. Avsiktsförklaring skrevs i december 2007, därefter hade man mö-ten var fjortonde dag och i mars 2008 skrevs kontrakt. Ett öppet och rakt sam-arbete, men Ingvar Nohlin värjer sig mot etiketter.

–Jag gillar inte ordet partnering, jag kallar det sunt förnuft. Som ett exempel krävde de dubbelkrökta glasfasaderna

i Emporia att vi tidigt kom i kontakt med en kompetent entreprenör. Jag vände mig till en skicklig firma i Barce-lona som räknade på det och ville ha 50 miljoner kronor för arbetet. Vi hade ett öppet incitamentsavtal där man under alla omständigheter skulle få en fastlagd procentsumma i vinst på sista raden. Alla kostnader redovisades öppet, vi har ge-nerellt inget emot att en entreprenör går med vinst i ett projekt. Så rakt har vi samarbetat med alla entreprenörer, säger Ingvar Nohlin.

I ett traditionellt förfarande ritar arki-tekt och konstruktör och skickar ut till marknaden. Men i projektet Emporia har det i flera delentreprenader krävts att man ”kryper i säng” med någon, menar Ingvar Nohlin. En av entreprenörerna får inte suboptimera sin del utan ta hänsyn till vad som är bäst för helheten, det vill säga totalprojektet.

Strängbetong har haft ansvar för sin egen projektering och skrivit avtal med flera olika konstruktörer på grund av projektets storlek. De har också kon-trakterat flera stålentreprenörer som underentreprenörer. Ingvar Nohlin me-nar att det är viktigt att förstå vad som händer innan kontraktsskrivningen. I deras fall skedde justeringar efterhand, den ursprungliga budgeten växte och Strängbetong fick i positiv anda ändra hela montageordningen.

– Ett så här stort och omfattande projekt kräver god kommunikation. Ibland blev det lite trögjobbat med fyra personer för de olika projektde-larna. Men man måste värdera risken – det är inte alltid det billigaste som är det bästa. Och vad finns det för kapacitet om något går snett när man handlat upp på traditionellt sätt? sä-ger Ingvar Nohlin.

Hösten 2012 invigs Emporia, som blir Skandinaviens största köpcentrum med en total butiksyta på 80 000 kvm. Tid-skriften Betong skrev om projektet i nr 4, 2010.

För helhetens bästa

INför nästa år ska Skanska S t o m s y s t e m omorganiseras och knytas mer intimt ihop med Skanska Sverige. Hur fortlever de industriella ambitionerna, i

skuggan av byggkris och förändringar?Joakim Gullmark är inköpschef och

var en nyckelperson då Skanska 2007 startade fabrik i Strängnäs för tillverk-ning av bostadsprojektet ModernaHus. Efter krisen 2008 blev det så gott som stopp i fabriken för alla bostadsprojekt, där både Skanska Exchange och Mo-dernaHus ingår. Först under det senaste ett och ett halvt åren har produktionen

kommit igång ordentligt, men nu produ-ceras både kommersiella projekt och bo-stadsprojekt. I pipeline ligger Skanskas störstas order någonsin, Nya Karolinska Sjukhuset, men även kontorskomplexet Lustgården på Kungsholmen i Stockholm blir mycket omfattande.

– Praktiskt har de tekniska stödsyste-men utvecklats så att vi blir bättre på att planera innan, under och efter tillverk-ningen. Det handlar om hur vi granskar och släpper färdiga ritningar till produk-tion, att inte behöva backa och göra om utan kan göra rätt från början. På det sät-tet får vi optimerade ritningar att arbeta efter, säger Joakim Gullmark.

Det industriella tänkande är inte för-ändrat, man fortsätter på samma linje med mindre justeringar. Eldragningarna har utvecklats och färdiga förtillverkade

armeringsdelar ger ökad produktivitet. Trots att bostadsproduktionen bromsades upp finns konceptet med Skanskas stom-lösningar kvar - industrialiseringen ligger i allt mer utvecklade fasader. Generellt märks en positiv trend mot betydligt mer förädlade ytor än för tio år sedan.

– Fler fastighetsägare vill sticka ut, ef-terfrågan på grafisk betong, slipade och infärgade ytor ökar. Man vågar mer och jag tror att framtiden kommer att ha fler helt infärgade betonghus. Just nu investe-rar vi i en ädelbetongstation som kan in-färga elementen helt och hållet. Idag går det att göra så mycket, slipningar och fräs-ningar ger slutprodukten en högre slutfi-nish. Bevakar vi vår position och håller oss i framkant konkurrerar vi effektivare – men utan rätt utrustning blir man inte efterfrågad, säger Joakim Gullmark.

IndustrIalIserIng I FörvandlIng

Joakim Gullmark, Skanska

mer omPartnering, även kallat Public Private Partnership

Partnering är i vid bemärkelse ett arrangemang där beställare, leverantö-rer, arkitekter, finansiärer, byggherrar eller konsulter söker en gemensam och effektiv form av samarbete. Parterna bidrar med erfarenheter, kompetens och finansiering för att nå det gemensamma målet. Samarbetsformen är framförallt avsedd att användas vid stora komplicera-de entreprenader och syftet är att skapa en effektivare byggprocess och minimera projekttid, fördela risker, sänka kostnader och höja kvaliteten.

Källa: Konkurrensverket


BETONG 5 | 2011 27

ENKÄTGLENN LARSSON, platschef, PEABPå Peab var man först att använda en ny valvform vid bygget av bo-stadskvarteret Åparken i Eskilstuna. Hur upplevs skillnaden jämfört med andra byggnadssätt?-I Eskilstuna byggde vi på � era sätt, till exempel sjuvåningshus där sex våning-ar har varit helprefab med håldäck och installationsgolv och där nästa etapp

haft skalväggar och plattbjälklag. Vi testade allt och upptäckte för många fel för att bli nöjda.

–Under resans gång provade vi en stolform och valv med dåva-rande Hünnebäck, nu Harsco. Vi satt i möten, ritade och testade oss fram. Bordsplaceringen speci� cerades och tajtades ihop med väggen. Resultatet blev väldigt bra. Tiden utnyttjas effektivt: riv-ning och � yttning av valvform tar en halv dag och att täta bjälk-lagen ytterligare en halv dag. Tack vare det har vi nu ett 20 x 20 meters punkthus med sju bostadsvåningar.

–Harscos valvformar blir förstås lite dyrare än traditionella bord, men eftersom de fungerar så bra balanseras kostnadsbilden. Idag lyfte vi 400 kvadratmeter på plats som jag nu ska ut och inspek-tera.

Valvbordet från Harsco består av ett bord, fyra stämpfästen och fyra stämp. Komponenterna monteras ihop snabbt och den fär-diga ramen kräver inte samma noggrannhet vid montering för att kontrollera skevhet.

JONAS CARLSSON, projektchef, SkanskaSkanska bygger sedan 2002 med den så kallade VST-formen. Varför?– I passivhusprojektet Blå Jungfrun beslu-tade vi att använda VST främst på grund av de höga lufttäthetskraven. De kvarsit-tande formarna som gjuts på plats ger en skarvfri och lufttät fasad. Stommen får höga toleranser med släta och � na

ytor som är enkla att isolera och putsa. Ekonomin bedöms från projekt till projekt men vår uppfattning är att VST är mest eko-nomiskt i projekt med komplicerad geometri och i projekt med höga energi- och täthetskrav. Produktionstiden blir kortare med VST- systemet jämfört med traditionellt platsgjutet byggande.

–Vi har med VST som alternativ i de � esta nya projekt. Men vårt slutliga val styrs alltid av projektets speci� ka förutsättningar. VST kräver precis som andra prefabricerade stomsystem en noggrann planering och projektering i förväg. Men det är snarare en fördel – vi måste alla skärpa till oss i processen och lägga mer krut på arbetet innan byggstart.

VST-Systemet är ett system av kvarsittande formelement som prefabriceras för både mellanväggar och fasad. Formelementen monteras på bjälklaget och fylls med självkompakterande be-tong. Metoden innebär bland annat en hög prefabriceringsgrad för den platsgjutna stommen.

MARCUS GARDEHALL, Affärsområdeschef Bostäder och Komponenter, SträngbetongHur ser du på begreppet partnering?–Strängbetong har ingen renodlad partneringmodell men vi hjälper till förutsättningslöst med kalkyler och kompetens i projekt. Egentligen har vi under många år arbetat på ett partneringliknande sätt där vi i ett tidigt skede gärna kommer in och påverkar utformningen av byggnaden. Om rätt kompetens kommer in i rätt tid kan man optimera systemlösningar och spara pengar och sä-

kerställa kvalitet. Det är viktigt att sitta på samma sida och hjälpas åt med fokus på byggherrens mål.

–Arbetsformen kräver visst mod och kompetens från byggherren, de som är ak-tiva har mycket att vinna. Det gäller att undvika att rita fast sig i lösningar som sedan blir dyra att utföra. Vi behöver tidigt diskutera till exempel vad som är viktiga arkitektoniska kvaliteter och vad som kanske är mindre viktigt. För oss handlar det om att tidigt identi� era risker och eliminera dem.

…och industrialisering?–Vad menar vi med industrialisering? Vi gör det för lätt för oss om vi bara tror att det handlar om att � ytta in traditionell produktion i fabrik. För oss handlar det om att verkligen planera projekten och tänka igenom alla detaljer på ritbordet, baserat på våra olika systemstandarder som vi utvecklat för olika typer av byggnader. Vår standard består inte bara av olika elementlösningar, den utgör vår samlade kun-skapsplattform. Den plattformen för� nar vi kontinuerligt – för att få kunskaperna att sitta i vår organisation och inte stanna i genomförda projekt.

TRE SAKER VI GJORT BRA:

• Tack vare utvecklad industrialisering har betongelementens möjligheter

till uttryck utvecklats starkt under senare år. Vi ser en mindre explosion när

det gäller grafisk, slipad och infärgad betong.

• En ökad industrialisering har sänkt kostnaderna på ett sätt som är

bra för bostadskonsumenterna och ökar näringslivets konkurrenskraft.

Exempel på bra och billiga bostäder med ekonomiskt utnyttjade ytor är

kvarteret Gästvåningen i Hässelby, ett samarbetsprojekt mellan Strängbe-

tong, Besqab, Familjebostäder och Svenska Bostäder.

• Exempel på framgångsrika partneringsamarbeten är bland andra Nya

Skövde Arena, elektrifieringen av Blekinge Kustbana, Söderleden i Norr-

köping och bygget av gång- och cykelpassagen Wilhelmina i Bollnäs, den

sistnämnda med Peab som entreprenör i intimt samarbete med Bollnäs

kommun.

TRE SAKER VI BEHÖVER GÖRA:

• Knyta arkitekter ännu mer till den industriella utvecklingen för att höja

de estetiska nivåerna på prefabbyggnationer.

• Bli bättre på samverkan med leverantörerna i materialindustrin. Efter-

sträva samma öppna och nära relation som med beställarna. På cement-

och betongsidan kan dålig samverkan göra att resultatet av utfört arbete

kan skilja sig åt väldigt mycket.

• Oavsett benämning på samarbetet uppmuntra till intimare samarbets-

former som attraherar unga, nyutbildade och på sikt kan förändra en

bitvis alltför stelbent arbetsmiljö präglad av machokultur.


| VIMMEL |

Med 630 biljetter sålda blev Betonggalan ett av de

största eventen i samhällsbyggnadssektorn. Vin-

terträdgården på Grand Hotel i Stockholm blev

välfylld när de många gästerna vällde in. Sju priser

delades ut och när bandet Upstairs spelade upp till

dans som varade långt förbi midnatt hade publiken även fått se den

för kvällen specialgjorda � lmen Betongens fem sinnen. För er som

inte kunde vara med eller vill se den igen så � nns den på hemsidan

www.betong.se.

28 BETONG 5 | 2011

STÖRSTA SAMHÄLLS-BYGGAREN

BET0511_28-32_festen.indd 28 11-10-06 19.42.16

BETONG 5 | 2011 29

Monica Darnell och Lennart

Bergström på Betongindustri

tar sig en svängom till bandet

Upstairs.

Niklas Kihlén, Tekla och kvällens värd Roger Andersson, chef-redaktör Tidskriften Betong.

San hendrem zzriurerilit do commy niat digna com-modionse feu faccum do odo dolore duis dolore et wis nostrud modionsed tetum velent

Karin Pettersson, Weber, Tomas Finn, Lujabetong och Hans Orre, Sydsten.

Lise Langseth, Svensk Betong och Ulrika Nelfelt, Weber.

Lennart Wetterlind Yara Anders

Svensson, Betongkemi och

Carl-Fredrik Söderberg, Modern

Betong.

STÖRSTA SAMHÄLLS-BYGGAREN

Karin Pettersson, Weber, Tomas Finn,

Niklas Kihlén, Tekla och kvällens värd Roger Andersson, chef-redaktör Tidskriften Betong.

Lennart Wetterlind Yara Anders

Svensson, Betongkemi och

Tre skäl att läsa Tidskriften Betong:På Betonggalan presenterades tre skäl till att läsa Tidskriften Betong och eftersom de var så bra kan vi väl ta med dem här…

1. Projektet. Ingen annan tidning skriver så utförligt om ett projekt, ofta på elva sidor, med fotograf på plats. Dessutom kompletterad med en teknisk artikel.

2. Johan Silfwerbrand. Vår teknikredaktör, som är både professor på KTH och chef för CBI Betonginstitutet, är en av de kunnigaste på betongområdet i Norden. Han gran-skar alla tekniska artiklar och förtydligar vilket gör att vi har Sveriges bästa tekniska artiklar inom byggsektorn.

3. Granskat. Varje nummer har vi ägnat åt grävande journalistik. I senaste numret avslöjade vi att svenske ar-kitekten Pontus Lomar ritat Tiger Woods nya villa, något som han själv av sekretesskäl aldrig kan kommentera. Hur vi gjorde? Det vill vi inte kommentera…

BET0511_28-32_festen.indd 29 11-10-07 10.48.17

30 BETONG 5 | 2011

| VIMMEL |

Idel vinnare. Mat-

tias Svedell, NCC tog

emot Årets miljöpris

som representant för

Ytskiktsrenoveringen

av Gamla Årstabron och

Peter Utgennant, vice

vd CBI Betonginstitutet,

tog emot priset Årets

betongforskare åt sin

kollega Kamyab Zandi

Hanjari, som inte kunde

närvara. Sen följer Kai

Simfors, HA Bygg, Årets

betongentreprenör, Jan

Karlsson, Strängbetong,

Årets montageledare,

Per Kettil, Skanska, Årets

betongkonstruktör och

Helena Tallius Myhrman,

Tallius Myhrman arkitek-

ter, Årets betongarkitekt.

Middagen efter Betongbyggnads-dagen som hölls tidigare på dagen

ägde rum i Spegelsalen, också på Grand Hotel i Stockholm.

| VIMMEL |

Idel vinnare. Mat-

tias Svedell, NCC tog Vinnarna:Årets Betongdesigner:

STINA LINDHOLM, Skulpturfabriken

Årets Betongkonstruktör:

PER KETTIL, Skanska

Årets Betongarkitekt:

HELENA TALLIUS MYHRMAN, Tallius Myhrman Arkitekter

Årets Betongforskare:

KAMYAB ZANDI HANJARI, CBI Betonginstitutet

Årets Betongentreprenör:

KAI SIMFORS, HA-Bygg

Årets Miljöpris:

Ytskiktsrenoveringen av gamla Årstabron

Årets Montageledare:

JAN KARLSSON, Strängbetong

BET0511_28-32_festen.indd 30 11-10-06 19.45.15

BETONG 5 | 2011 31

Marie Bergman, Strängbetong, Gudni Johannesson, Energimyndig-

heten på Island och mottagare av Swedish Concrete Award, med

fru Bryndis Sverrisdóttir och Gösta Lindström, Strängbetong.

Fredrik Winberg, tidigare vd på Cementa och no-

minerad till Årets miljöpris och Kajsa Byfors, Svensk

Betong.

Staffan Hjerström, Rescon Mapei, Karin Glad, Otto During och

Ann-Therese Söderquist, alla tre från CBI Betonginstitutet. Fredrik Holst, Abetong, Jan Lindén, Finja Prefab (snart Peikko) och An-ders Lind, Strängbetong.

Tove Adman, nominerad till Årets betong-designer och

Helena von Zweigbergk som

tog emot just det priset till

vinnaren Stina Lindholm.

Bibbi Schultze, Katarina

Andrén, Elvefors Marketing och Tage Hertzell.

Johan Silfwer-

brand, chef CBI

Betonginstitu-

tet, Hans Da-

vidsson, tidigare

vd Abetong och

Leif Holmstrand, Strusoft.

Fredrik Winberg, tidigare vd på Cementa och no-

minerad till Årets miljöpris och Kajsa Byfors, Svensk

brand, chef CBI

Betonginstitu-

vidsson, tidigare

vd Abetong och

Leif Holmstrand,

Johan Silfwer-

brand, chef CBI

Betonginstitu-

tet, Hans Da-

vidsson, tidigare

vd Abetong och

Leif Holmstrand, Strusoft.

Staffan Hjerström, Rescon Mapei, Karin Glad, Otto During och

Ann-Therese Söderquist, alla tre från CBI Betonginstitutet. Fredrik Holst, Abetong, Jan Lindén, Finja Prefab (snart Peikko) och An-ders Lind, Strängbetong.

Tove Adman, nominerad till Årets betong-designer och

Helena von Zweigbergk som

tog emot just det priset till

vinnaren Stina Lindholm.

Bibbi Schultze, Katarina

Andrén, Elvefors Marketing och Tage Hertzell.

Marie Bergman, Strängbetong, Gudni Johannesson, Energimyndig-

heten på Island och mottagare av Swedish Concrete Award, med

fru Bryndis Sverrisdóttir och Gösta Lindström, Strängbetong.

Ann-Therese Söderquist, alla tre från CBI Betonginstitutet.

BET0511_28-32_festen.indd 31 11-10-07 10.32.22

32 BETONG 5 | 2011

| VIMMEL |

Ett hjärtligt tack till alla er för en

i mitt tycke mycket intressant och

trevlig dag./Arne Hellström

Tack för igår! Det blev en fantastisk

kväll och Stina tjoar »Hurra« från

Färöarna!

/Charlotta von Zweigbergk (som tog emot priset

Årets Betongdesigner åt Stina Lindholm som

installerade en betongträdgård på Färöarna)

Vinterträdgården är ett rum för en gala, bra val,

fi nemang!/Dan Johansson, arkitekt, lab71

Tusen tack, festen

var god!

/Alla på G-ByggserviceTack!

/Per Kettil, Årets

Betongkonstruktör,

Skanska,

Tack för en underbar kväll!

/Lise Langseth, Svensk Betong

Det var mycket trevligt att träffa

gamla bekanta. Jag tycker att du skötte dig bra på scenen!/Mats Björs, Byggherrarna

Det var kul att se hur det funkar och

fi nt arrangerat! Johanna Bjuhr, Four of a Kind

Tack för fest och gala igår. Det var riktigt roligt att få gå hem från Årets Betonggala med en betonghund, med fi nt halsband och metallbricka med inskription Årets

Betongarkitekt i väskan ./Helena Tallius Myhrman

Tack för en mycket trevlig tillställning!

/Janina, Lovisas Trädgårdar

Tack för en givande dag och en kul gala, särskilt kul så klart att Ytskiktsrenovering

gamla Årstabron uppmärksammades med

miljöpriset./Mattias Svedell, NCC

Tyckte att galan var riktigt bra, bättre än ifjol. Bra idé att ge några förtjänta personer uppmärksamhet./Johan Silfwerbrand, chef CBI Betonginstitutet

Det var ett trevligt arrangemang./Martin Östlind, Bio-energy plants

Tack för en trevlig kväll på Grand.

/Staffan Hjertström, Rescon Mapei

TACK FÖR FESTEN

BET0511_28-32_festen.indd 32 11-10-06 19.47.01

Betong 5 | 2011 33

Betonghusen får höga ljudbetyg

KansKe har du som jag svurit över hem-sidor där man får lägga ned stor tid för att finna var webbredaktören lagt kon-taktinformationen och e-postadresserna till medarbetarna. Kanske har du ilsknat till då du förgäves sökt ladda mobilen med fel laddare eller rest till London eller New York utan adapter. Här saknar vi standarder.

Men inom byggområdet var svenskarna tidigt ute. Vi som varit med litet längre minns byggnormen SBN 80 och modul-systemet som vi fortfarande har stor gläd-je av då vi till exempel renoverar kök, de nya luckorna passar de gamla skåpstom-marna. Standardisering är bra, men kos-tar pengar. Märkligt nog har vi kommit

till ett läge då det är få som vill betala. Staten har successivt dragit ned sitt stöd mot noll och många företag passar.

Ändå vet vi att ett aktivt standardise-ringsarbete kan ge konkurrensfördelar. Det land som åtar sig ordförandeskap och sekretariat får chansen att föreslå lös-ningar och texter som självfallet blir före-mål för ändringar och kompromisser, men slutprodukten blir ändå oftast till minst 80 procent identisk med det ursprungliga förslaget. Jag minns ett kommittéarbete kring avjämningsmassor där italienaren förespråkade fyrkantiga provkroppar för bestämning av vidhäftning eftersom hans laboratorium hade ett stort upplag av fyr-

kantiga ”pepparkaksformar”. De svenska företagsrepresentanterna var aktiva och pålästa och stoppade detta förslag så vi kan fortsätta att använda cylindriska prov-kroppar som ger mycket säkrare resultat.

Vi borde starta ett upprop för satsning på ett starkare svenskt standardiserings-arbete till gagn för det svenska näringsli-vet. Lyckligtvis finns det många svenskar som är beredda att arbeta med standardi-seringsfrågor, men är det rimligt att det är just deras arbetsgivare som ensamma skall stå för fiolerna? Elisabeth Helsing är en galjonsfigur för denna grupp och hon berättar i detta nummer av Betong om en ny utförandestandard för betong.

Standarder bra för Sverige

teknik redaktör Johan Silfwerbrand [email protected]

Christian simmons,

SimmonS akuStik och utveckling, forSkare och konSult i byggakuStik

det har gjorts flera rikstäckande en-kätundersökningar som visat hur folk upplever ljudet i hus byggda på 1900-talet. Men det har saknats enkäter från nyare hus och det finns ingen återkopp-ling till huskonstruktionerna. Därför är det svårt att veta vilka krav man ska sätta i BBR och andra regelverk.

Med hjälp av SBUF, Formas och Vinnova har det nu gjorts en studie som grundar sig på enkäter för nyare hus, där de boende har satt betyg på sin ljudmiljö. Studien omfat-tade fem hus med betongstomme och fem hus med trästomme. Vi har även gjort mät-ningar och beräkningar av ljudisoleringen i husen och jämfört dem med de subjek-tiva betygen. Jämförelserna leder till flera intressanta slutsatser. Det visar sig, att hus byggda med stommar av betong respektive trä har såväl starka som svaga sidor, men

även att det finns stora skillnader mellan byggsystemen.

Enkäterna visar såsom i tidigare studier, att de flesta som bor i hus av betong är nöj-da eller ganska nöjda med ljudisoleringen. Men en femtedel var ändå inte helt nöjda. Kommentarer och besiktningar i husen pekar på ett antal detaljer som kan göras bättre. Väggar av 20 cm betong och bjälk-lag av 24 cm betong isolerar tydligen bra mot luftburet ljud (TV, röster m.m.), men stegljuden skulle behöva dämpas lite till. Detta kan göras på flera sätt, antingen med 2-3 cm tjockare bjälklag eller med bättre golvunderlag.

Trafikbuller stör mer än förväntat, vilket kan bero på att man inte projekterat rätt, att fönstren inte är täta, eller att omgivning-en är bullrig. Intressant nog är det ofta in-stallationer som stör, som borde vara enkla

och billiga att rätta till. Här kan nämnas buller från ventilationen, kyl och frys samt stomljud från hiss, wc med mera.

Hus med betongstomme ger bra förut-sättningar att uppfylla både BBR:s mini-mikrav på luft- och stegljudsisolering med marginal. Men för att få ett optimalt resul-tat måste man jobba mera med ett antal detaljer. Den svaga länken begränsar den upplevda ljudmiljön i huset och då hjälper det föga att man bekostat tjocka bjälklag och väggar.

I de trähus som studerats tycker de bo-ende att luftljudsisoleringen är bra. Instal-lations- och trafikbuller kan avskärmas effektivt i hus med dubbla väggar och bjälklag. Vibrationer i lätta bjälklag från till exempel trappor, tvättmaskiner, fläktag-gregat och liknande kan vara begränsande för vilka maskiner som kan placeras intill rum med ljudkrav.

Ett överraskande resultat är att stegljud uppfattas som störande, till och med mycket störande. Mer än hälften av de sva-rande känner sig störda och många mar-kerade att de känner sig mycket störda av stegljud. Svaren skiljer sig åt beroende på

en ny enkätstudie visar att stegljud uppfattas som mer störande i trähus än betonghus. Men små detaljer kan förstöra upplevelsen. dessutom visar studien att uppmätta värden och de boendes upplevelse inte alltid stämmer överens

BET0511_33-35_teknik1.indd 33 11-10-06 12.42.32

34 BETONG 5 | 2011

byggsystem och man bör vara försiktig med att generalisera resultaten från denna relativt begränsade studie.

En försiktighetsprincip kan därför vara att tills vidare upphandla trähus med krav på enkätstudier eller liknande som visar vad de boende i hus med det aktuella byggsystemet tycker om ljudförhållande-na. Det har även visat sig att ljudisoler-ingen i trähus varierar mer än i betonghus och man bör därför låta kontrollmäta stegljudsnivån i samtliga lägenheter vid besiktningen.

Självklart ska ljudklassens krav uppfyl-las oavsett stomsystem och man borde kunna förvänta sig att kraven är satta så att man får lika stor andel nöjda boende i båda fallen. Tyvärr är det inte så. I � gur 1 och 2 visar x-axeln hur stor andel av de boende som gett betyget fem eller högre på hur störda de känner sig av stegljud i sina hus av betong respektive av trä. Ska-lan går från 0 till 10, där 0 innebär att man inte alls är störd och 10 att man är oer-hört störd. Enkätmallen är utvecklad inom ett europeiskt nätverk av akustikforskare (COST TU 0901) och ska provas vidare i � era länder under 2011-2012.

Om man jämför � gur 1 och 2 ser man att andelen störda är större i trähusen, prickarna ligger längre ut till höger. Men

mätvärdena längs y-axeln är ganska lika i de båda stomtyperna. Därmed bekräf-tar studien något som indikerats tidigare, att man kan få ganska bra mätvärden på stegljudsisoleringen i trähus och ändå ha en stor andel boende som är missnöjda jämfört med betonghus med samma mät-värden.

För oss akustiker medför obalansen mellan objektiva krav och subjektiva upp-levelser ett praktiskt problem. Vi vill gärna ha en enkel kravformulering för att veta vad vi ska dimensionera mot, som även ”stämmer” med vad de boende anser. Denna obalans i de mättekniska måtten ska förhoppningsvis kunna rättas till med hjälp av pågående forskning inom AkuLi-te-projektet.

Även inom den internationella standar-diseringen (ISO) har problemet uppmärk-sammats och arbete pågår med att revidera de mått som används för att ställa krav i byggnormer och ljudklassningsstandarder. Då ska vi förhoppningsvis även klara att förenkla skrivsättet. Av någon anledning uppskattar inte alla sammanfattningsvär-det ”vägd normaliserad stegljudsnivå med spektrumanpassningsterm L’n,w + Ci,50-2500”. Kanske vi kan skriva L50 istället?

Många beställare sätter ljudklass B som ”mål” för luft- och stegljudsisoleringen, men undantar buller från tra� k och instal-lationer från målet. Ljudklass C ska alltid uppfyllas, det är ju minimikravet.

Enkäterna tyder på att det här inte är en bra princip, man borde ha följt ljudklass B för alla typer av ljud. En orsak till att man velat ha lite ”gummiband” i kravet är att man inte velat riskera en överdi-mensionering. I 1999 års utgåva av ljud-klassningsstandarden gällde alla krav fullt

ut, minsta övertramp ledde till underkänt resultat. Det här var inte praktiskt, vilket branschen korrigerade för genom nämnda målskrivning.

Problemet är dock, att genom att bara sätta ett mål får man inte tillräcklig styr-ning av byggprocessen. I 2004 års utgåva infördes ett nytt krav för att få en mer praktisk skrivning. Nu är det medelvärdet av mätningar inom bostäderna som ska uppfylla respektive krav och man godtar upp till 2 dB avvikelse i den enskilda mät-ningen. Det gör, att det räcker att hänvisa till ljudklass B utan tillägg av olika slag, avvikelsehanteringen är redan inbyggd.

Uppföljningarna i byggnaderna har vi-sat att det ofta är ganska små saker som behöver ändras för att nå ljudklass B is-tället för C och att ett bra resultat beror mycket av att detaljer utförs noggrant. ”Visselljud” i ett tilluftsdon kan bero på att luften strömmar turbulent, vilket beror på en vass plåtkant som sticker ut.

Det � nns nu ett ganska omfattande un-derlag för att uppdatera ljudklassnings-standarden, där olika tillägg och undantag som blivit praxis inarbetas. Då blir det be-kvämt att bara hänvisa till standarden och byggentreprenörerna slipper anpassa sig till en � ora av särkrav som försvårar och fördyrar byggprocessen. Det kan också bli så att BBR kommer att föra in en komplett föreskrift utan hänvisningar till ljudklass-ningsstandarder, vilket gör ljudkraven ännu tydligare och mer tillgängliga.

Konkurrensen från de allt bättre trähu-sen skärper konkurrensen både nationellt och internationellt. Det går inte att slå sig till ro bara för att man valt en betong-stomme, utan arbetet med förbättringar av såväl projekteringsarbetet och det kon-

| TEKNIK |

KORT & GOTTBESTÄLLARE: Artikeln redovisar hur bo-ende uppfattar sin ljudmiljö. Den ger stöd för att ställa rätt avvägda ljudkrav på byggnader av trä resp. av stål. Se även Konstruktör.

KONSTRUKTÖRER: Enkäten redovisas i ett SBUF-projekt. Flera delrapporter pekar på en rad konstruktionsdetaljer och installationer som kan förbättras för att få bättre ljudmiljö och boendebetyg när det gäller ljud. Det kan t.ex. gälla stomljud från hiss och WC i betonghu-sen, stegljud i trähusen. Se www.sbuf.se, projektregister, sök 12311.

ARKITEKTER: De ljudproblem som tas upp i enkäten beror ofta på samordnings-problem, som i många fall skulle kunna hanteras bättre med hjälp av avsnitt 2 och 3 i Boverkets handbok »Bullerskydd i bostäder och lokaler«, finns på på www.boverket.se. På Svensk Betongs hemsida finns handböcker under avsnitten Bygga med prefab respektive Betongbanken. För trähusen finns en ny handbok som ges ut av SP Trätek med stöd av AkuLite-projektet.

ENTREPRENÖRER: Se arkitekt. Ett särskilt avsnitt (5) vänder sig direkt till entrepre-nörer, med förklaringar och riskfaktorer som träffats på i vanliga projekt. I avsnitt (4) finns detaljanvisning för akustiker som minskar osäkerheten i hur olika ljudkrav ska tolkas. Avsnitt (6) pekar på risker vid kontrollmätningar som kan ge säkrare mätresultat.

Figur1: Uppmätt ljudisolering i hus av betong på y-axeln och andel störda av stegljud (betyg större

än eller lika med 5) på x-axeln. Kvadrater utan markering avser nya hus, med markeringar avser hus byggda före 1998. I nyare hus är det färre som störs

av stegljud än i de äldre husen.

BET0511_33-35_teknik1.indd 34 11-10-06 12.42.36

kreta detaljutförandet måste drivas vidare för att få helt nöjda kunder.

Under projekteringsarbetet måste man kunna beräkna byggnadens ljudisolering mellan lägenheter och skydd mot tra� kbul-ler, samt installationsbuller från olika ma-skiner. När det gäller betongstommar � nns

det omfattande jämförelser mellan fältmät-ningar och beräkningar enligt de interna-tionella standarderna EN 12354 som visar att 1 dB marginal vid dimensioneringen räcker för att med rimlig säkerhet uppfylla kraven i SS 25267:2004 i färdig byggnad.

I standarden godtas 2 dB slumpmäs-

siga variationer. Men mot andra ljudkrav som gäller utan avsteg bör man hålla 3 dB marginal. Kända marginaler gör att det är tryggt att dimensionera betongkonstruktio-ner mot olika ljudkrav. Se vidare i doktors-avhandlingen vid Luleå tekniska universitet (Simmons 2009, www.ltu.se).

När det gäller lätta bjälklag i trä eller stål är metoderna i EN 12354 inte tillför-litliga, där saknas formler för de vanligaste knutpunkterna vilket ofta leder till att � anktransmissionen ned i väggarna under-skattas. Arbete pågår inom ett nätverk av akustikforskare som också stöds av EU (FP 0702) och förhoppningen är att man ska ge ut förslag till nya metoder mot slutet av 2011.

Men det kommer att ta � era år innan des-sa metoder har provats mot fältmätningar så att tillförlitligheten är känd. Till dess får man förlita sig på husleverantörens erfaren-heter eller egna mätningar. Det är dock inte självklart att mätresultat i ett hus kan över-sättas till ett annat, det kan skilja i detaljer som påverkar ljudisoleringen mer än man kan tro. Man bör därför hålla god marginal till kravet och utföra täta kontroller. .

Figur 2: Uppmätt ljudisolering i hus med trästomme på y-axeln och andel störda av stegljud (betyg större än eller lika med 5) på x-axeln. Cirklar utan markering avser nya hus, med markeringar avser hus byggda före 1998. Mätningar med stegljudsnivå lägre än 50 dB avser hori-sontella mätningar. I nyare hus är det färre som störs av stegljud än i de äldre husen, men andelen är hög, trots att uppmätt stegljudsisolering ligger omkring ljudklass B.

Vi spårar alltid upp nya vägarVi levererar betong till platser var de än ligger. Kan vi inte köra dit på landsväg, växlar vi transportsätt till bland annat järnväg.

Som rikstäckande tillverkare och leverantör av fabriks-tillverkad betong är vi vägledande på att ta oss fram överallt.

BET0511_33-35_teknik1.indd 35 11-10-06 12.42.41

www.steriks.se

Med sitt diskreta utseende, plana yta och användbara form har Klassik en självklar topplacering inom markbeläggning av offentliga miljöer. I systemet ingår många format och tjocklekar som gör det möjligt att tillgodose varje önskemål på t ex hållfasthetskrav eller mönstervariation.

Sveriges ledande leverantör av Mark, Tak och VA system

Den släta betongplattan Klassik är ett suveränt system- En klassiker inom svensk stadsbyggnad

Vi kan leverera produkter inom fš ljande:

Tillsatsmedel Formoljor

Rengš ringprodukter Luftporbildare

Pigment Fiber

Reperationsbruk Mekaniska tillbehš r

!"#$%&'"()*+$,)-*.!*/,01$*2%345#,)67&*8-**9***::;*:<*/=>!?*****

@@@A1"#$%&'"()A5"***9***B"CD*<;EF;GH*G<*8<**9***)%I$J1"#$%&'"()A5"*

Vi kan tillsatsmedel

/"%$(*60,#**&$3K*5K((K,1"#"*("3*I,K%5'K*LM,N5$*MK,*6)*OCC&0%&*OCC*3"*5"K%5#"*P,$34'#",%K*103"*P0*P,"IK1*$-M*

IK1,)'51"#$%&5)3K%A**

Q)*MR7CP",*S)&*KT*M)TK*3"%*175#K*CU5%)%&"%*IU,*R45#*S)&*$-M*S)%*1"#$%&A*

BET0511_annons.indd 36 11-10-06 13.31.42

| teknik |

Betong 5 | 2011 37

Snart kommer en ny EN-standard som gäller för utförande av betong-konstruktioner. I följande artikel presenterar Elisabeth Hellsing, ord-förande i den svenska kommitté som översatt den, vad den innehåller

och vilka nyheter som gäller. Bland annat jämställs kraven vid användning av självkompakterande betong med vanlig betong och

fyra olika härdningsklasser införs.

ElisabEth hElsing, TrafikverkeT, Ordförande i SiS-Tk190/aG4 UTförande av beTOnG-kOnSTrUkTiOner

SKARPT LÄGEför ny EN-standard

UNdEr HöStEN kommEr SS EN 13670 - Utförande av betongkonstruktioner att ges ut i svensk översättning. Den engelska versionen har varit publicerad som svensk standard sedan 2009. Ungefär samtidigt ges en svensk tillämpningsstandard ut (SS 137006) som ger kompletterande informa-tion som kan vara av nytta för användaren av standarden.

SS EN 13670 har redan införts eller kommer att införas i myndigheternas re-gelverk och nya AMA Anläggning 10 är anpassad till den. Det är alltså nu hög tid för dem som ska använda den att sätta sig in i vad den innehåller och de förändringar den innebär.

Standarden gäller både för utförande av platsbyggd betong och för användningen av förtillverkade betongelement. Den om-fattar däremot inte tillverkning av förtill-verkade element för vilka det finns harmo-niserade EN-standarder och inte för till-verkning av färsk betong som ju behandlas i SS EN 206 1.

Standarden är utarbetad för normal be-tong och om man använder lättballastbe-tong, annorlunda delmaterial (till exempel fibrer), speciella tillverkningsmetoder eller innovativa konstruktionslösningar så kan reglerna i standarden behöva kompletteras eller ändras.

Det första egentliga kapitlet (4) handlar om ledningen av utförandet. Utöver regler när det gäller kvalitetsledning, kvalitets-plan, åtgärder vid icke-överensstämmelse,

dokumentation av utförandet och dylikt innebär detta kapitel två nyheter: framta-gande av en utförandespecifikation och ny betydelse av begreppet utförandeklasser för oss i Sverige. I den informativa bilagan B ges ytterligare vägledning kopplad till detta kapitel.

Utförandespecifikationen är ett centralt begrepp i denna standard. På många ställen i standarden sägs att något ska anges i ut-förandespecifikationen. Den definieras som ett dokument som innefattar alla ritningar och tekniska data och krav som erfordras för utförandet av ett specifikt projekt.

Utförandespecifikationen är inte ett do-kument utan innefattar den totala summan av samtliga dokument som tillhandahålls av konstruktören till byggaren för utföran-de av byggnadsverket. Den omfattar bygg-handlingar som framtagits för att komplet-tera och specificera kraven i SS EN 13670. Den ska hänvisa till relevanta europas-tandarder eller ETA, European Technical Approval, och nationella regler som gäller där byggnadsverket uppförs.

Som hjälp finns i den informativa bila-gan A en checklista för vad som bör ingå i utförande¬specifikationen.

I SS EN 13670 används begreppet utfö-randeklasser (execution classes), men det är här fråga om något annat än utförande-klasser enligt BBK (Boverkets handbok om betongkonstruktioner) som ju främst hade att göra med vilken kompetens den som le-

der arbetet skulle ha. I SS EN 13670 är det ett sätt att ange nivån på kontrollen. I stan-dardens föregångare, SS ENV 13670 1, an-vändes termen kontrollklasser (inspection classes) för samma sak.

Tre utförandeklasser specificeras där utförandeklass 1 är den lägsta nivån och utförandeklass 3 är den mest noggranna. I tabeller anges sedan vad som ska kon-trolleras i de olika klasserna, på vilket sätt kontrollen ska ske (från besiktning till noggrann detaljkontroll) och om det är fråga om egenkontroll eller extern kon-troll. Däremot går standarden inte in på vilken grad av oberoende den som utför kontroller ska ha. Enligt de nationella va-len till betongeurokoden EN 1992 så för-utsätts att lägst utförandeklass 2 tillämpas i Sverige.

Det femte kapitlet i standarden handlar om formar och ställningar. Utöver materi-alkrav på formar och ställningar och till-fälliga ingjutningsdetaljer behandlas även hur formar och ställningar ska projekteras, byggas och rivas samt hur hål ska åtgärdas. Även här ges ytterligare vägledning i en in-formativ bilaga, Bilaga C.

Kapitel 6 ägnas åt armering och där be-handlas krav på material, bockning, klipp-ning, transport och lagring av armering samt svetsning och skarvning. I kapitlet om förspänning (7) ingår arbete med så-väl förespänd och efterspänd betong med vidhäftande spännarmering som utförande av icke-vidhäftande utanpåliggande och

BET0511_37-39_teknik2.indd 37 11-10-06 18.34.52

| teknik |

38 Betong 5 | 2011

inre spännarmering. Där ges materialkrav på förspänningssystem, foderrör, förspän-ningsenheter, förankringar, injekterings-bruk, fett, vax etc. Därefter behandlas trans-port och lagring av material, montering av spännkablar, uppspänning samt skyddsåt-gärder som injektering, infettning och för-segling. Ytterligare informativ vägledning när det gäller armering ges i bilaga D och när det gäller spännarmering i Bilaga E.

Kapitel 8 som behandlar betongarbeten tar upp hela kedjan från åtgärder före gjut-ning, via utläggning och kompaktering till vad som händer därefter som till exempel härdning och skydd. Huvudtexten om ut-läggning och kompaktering är anpassad för vanlig betong, men lättballastbetong, självkompakterande betong, sprutbetong, glidformsgjutning och undervattensgjut-ning har fått egna underavsnitt.

Nytt i detta sammanhang är införandet av härdningsklasser med hjälp av vilka man ska ange vilka härdningskrav som gäller. Fyra härdningsklasser specificeras. I den lägsta, härdningsklass 1, anges bara att minsta härdningstid ska vara tolv tim-mar. I härdningsklasserna 2, 3 och 4 anges att härdningsåtgärder ska vidtas tills 35, 50 respektive 70 procent av 28-dygnshållfast-heten uppnåtts. Härdningsklassen ska ang-es i utförandespecifikationen. I bilagan F

återfinns tabeller där hållfasthetskraven för härdningsklasserna 2, 3 och 4 omvandlats till härdningstider som gäller under vissa angivna förutsättningar. Denna bilaga är informativ så det är upp till användaren att acceptera användning av dessa tabeller.

I denna bilaga presenteras även de fem olika härdningsmetoderna för att förhin-dra uttorkninga ) att låta formen sitta kvarb) att täcka betongytan med ångtäta skikt c) att lägga ut fuktigt täckmaterial på ytan och skydda täckningen mot uttorkningd) hålla ytan våt så att det syns med lämp-lig bevattninge) lägga på membranhärdare med påvisad lämplighet

Om avdunstningshastigheten från ytan ändå är låg, till exempel i fuktig väderlek, behöver inga speciella åtgärder vidtas för att minska avdunstningen.

När det gäller temperatur så får den inte gå under 0º C förrän hållfastheten nått 5 MPa. Den får heller inte gå över 70º C un-der härdningsperioden.

Standarden behandlar över huvud taget inte värmebehandling av betong.

Utförande med förtillverkade betong-element, både byggplatstillverkade och fabrikstillverkade sådana är ämnet för ka-pitel 9. Det som tas upp är hantering, lag-

ring, injustering, montering, fogning och kompletterande arbeten.

Det tionDe kapitlet i standarden ägnas åt geometriska toleranser. Även här talar man om klasser. Toleransklass 1 är normala toleranser för byggnader. Dessa kan ändras för andra typer av byggnads-verk. Att denna toleransklass uppfylls är en förutsättning för dimensionering enligt eurokod, till exempel för de partialkoeffi-cienter som anges i huvudtexten av SS EN 1992 - Betongkonstruktioner.

Toleransklass 2 ger strängare toleranser. Utöver extra krav på kontroll ska denna toleransklass vara uppfylld om man vill använda reducerade partialkoefficienter enligt bilaga A i SS EN 1992 1 1.

I huvudtexten i standarden ges toleran-ser för sådant som påverkar bärförmåga, stadga och beständighet: Det rör sig om excentriciteter, krokigheter, snedställning av väggar och pelare; upplagslängder, tvär-snittsmått, läge för armering, täckande be-tongskikt och skarvlängder för armering.

Toleranser som bara har betydelse bruk-barheten eller byggandet ges som rekom-menderade värden i en informativ bilaga G, som det står användaren fritt att använda eller ersätta med alternativa toleranser.

I SS EN 13670 anges på ett antal ställen

Bild: Boel Ferm

kort & gott Beställare: Krav på utförandet, bland annat beställarens ska anges i en utföran-despecifikation. Begreppet utförandeklass har ny betydelse.

KonstruKtörer: BBKs utförande- och tillverkningsklasser ersätts med kompe-tensklasser. Begreppet utförandeklass har ny betydelse.

arKiteKter: Estetiska krav på betong, till exempel ytfinish ska anges i en utförande-specifikation.

entreprenörer: Två standarder som styr utförandet och hur de införts i Sverige. Nya begrepp; härdningsklasser, toleransklasser, kompetensklasser. Begrep-pet utförandeklass har ny betydelse.

Viktig nyhet i SS eN 13670 är att kraven vid användning av SKB jämställs med vanlig betong.

Kort & Gott

BET0511_37-39_teknik2.indd 38 11-10-06 18.34.56

BILD: BOEL FERM.

Let’s connect

Solbräckegatan 15442 45 KungälvSwedenTel +46 303 24 30 80E-mail [email protected]

Du hittar oss även i Norge:Pretec ASTlf +47 69 10 24 60

Ingjutningsgods till betongindustrin

att man kan ge ut en nationell bilaga till standarden, och det � nns även en informa-tiv bilaga H som talar om vad den borde innehålla.

SIS/TK190/AG4 Betongutförande som för svensk del bevakat arbetet med stan-darden och ansvarat för översättning och publicering har dock beslutat att istället ge ut vägledningen när det gäller användning-en av den i form av en egen svensk stan-dard, SS 137006.

Det mesta av innehållet i SS 137006 är informativt i den mening att den talar om vad som gäller enligt andra regelverk och ger ytterligare vägledning på områden där information saknas eller där den inte an-setts vara tillräcklig i SS EN 13670.

Begreppet kompetensklasser införs! I och med att begreppet utförandeklasser fått ny betydelse i SS EN 13670 (se ovan) och BBK blivit inaktuell i och med införandet av eu-rokoderna så behöver de krav som regle-rades genom BBK:s utförandeklasser anges i något annat dokument. BBK:s utföran-deklasser relaterades ju främst till vilken kompetens den som leder och övervakar betongarbeten skulle ha.

Denna typ av information regleras inte alls av SS EN 13670. För detta ändamål har Kompetensklasser för tillverkning av färsk betong, betongutförande och betong-

elementtillverkning och vid vilka tillämp-ningar de ska användas beskrivits i bilaga J till SS 137006. Kraven överensstämmer med dem som fanns i BBK, förutom en liten förändring. Vid användning av själv-kompakterande betong skulle man tidigare alltid ha klass 1- kompetens. Detta har modi� erats så att klass II-kompetens ac-cepteras vid utförande av betongbärverk i säkerhetsklass I eller om man för bärverk i säkerhetsklass II utnyttjar högst 70 pro-cent av den tillåtna betonghållfastheten.

EN-standarden för spännstål är inte fär-dig, utan där gäller fortfarande nationella regler. Produktkrav på spännstål gavs i BBK, men då BBK blivit inaktuell har des-sa krav införts dels i avsnitt 7.2.4 tillämp-ningsstandardens huvudtext, dels i bilaga K. Bilagan anger kraven på provningar. De innebär inga förändringar gentemot BBK.

Då SS EN 13670 inte behandlar an-vändning av speciella tillämpningar och gjutmetoder särskilt ingående eller inte alls ger SS 137006 hänvisningar till svenska dokument där mer information kan hämtas, bland annat till Betonghand-boken - Utförande och Betongförening-ens rapporter. Det gäller vintergjutning, värmehärdning, åtgärder för att undvika temperatursprickor, självkompakterande betong, undervattensgjutning, yt� nish

samt hantering och lagring av förtillver-kade betongelement.

SS ENV13670 1, som var föregång-are SS EN 13670, var införd i Boverkets konstruktionsregler, BKR, har ju numera ersatts av Boverkets föreskrifter och all-männa råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) (BFS 2011:10-EKS) och i den senaste versionen av denna hänvisar man till SS EN 13670.

Arbete med att göra om Vägverkets föreskrifter som behandlar bärförmåga (VVFS 2004:43 och VVFS 2004:3) till Tra� kverksföreskrifter och anpassa dem helt till eurokoderna och även SS-EN 13670 pågår. I praktiken är dock SS-EN 13670 införd inom Tra� kverket genom verkets tekniska kravdokument på egna väg- järnvägs- samt gång- och cykelbroar, TK Bro, där man hänvisar till AMA när det gäller utförande. AMA Anläggning 10 i sin tur åberopar och har anpassats till SS EN 13670.

Då SS 137006 ännu inte är publicerad hänvisas ännu inte till denna. Den är dock inte absolut nödvändig för att kunna an-vända SS EN 13670.

Utförandestandarden SS EN 13670 är alltså redan formellt införd på bred front i Sverige - nu gäller det att tillämpa den i praktiken också.

BET0511_37-39_teknik2.indd 39 11-10-06 18.35.00

Investera i en framtida bristvara – tystnad

Läs mer och se fi lmen om våra

hållbara bostadshus på strangbetong.se

I takt med att våra städer växer och förtätas kommer vi att ha mer och mer ljud omkring oss.

De betong element vi bygger våra hus av har en fantastisk förmåga att stänga ute störande

oljud som kan göra dig trött, ge dig huvudvärk och på sikt till och med höja ditt blodtryck.

Betongens tyngd och tjocklek gör att ett minimum av irriterande buller tränger igenom från

utsidan eller mellan våningsplanen och du får en sund och ljud isolerad miljö att bo eller

arbeta i. Det tycker vi är smartare byggande.

BET0511_annons.indd 40 11-10-06 13.31.45

| HALLÅ DÄR |

Vad har du haft för dig det senaste året?Det har varit fullt med projekt och många beställare har haft frågor om betong. Det har varit mycket positiv uppmärksamhet. Jag har också försökt jobba mer i nätverk för att kunna konkurrera med de stora företagen. Du vann ditt pris mycket tack vare Mörrums konferenscenter, vad har hänt med det?Det har varit mycket besök. Dels nationellt, dels från de nordiska län-derna och även Holland, Tyskland och Storbritannien. Har en sån här utmärkelse som Årets betongarkitekt något värde?Absolut. På många olika sätt. Först att bli utsedd av en jury, sen att så mångas faktiskt röstar. Det � nns ett motstånd mot att göra nya saker och därför tar det mycket kraft. Då är respons viktigt. Vad händer för dig i framtiden?Kommer precis från en presskonferens som handlade om att vi fått uppdraget att forma och projektera ett nytt forskningscenter på 12 000 kvadratmeter för 100 forskare i Karlshamn. Där vann vi upp-handlingen mot � era större företag och idag presenterade vi hur vi kommer att arbeta med vår kreativa process genom hela projektet. Vår metod är att forma miljöer, brukar vi säga. Inte att bygga hus. Vilken är din favoritbetong?Jag gillar hela spännvidden med betong. Jag har använt vit, prefabrice-rad betong med glimmersten och svart betong. I Mörrum använde vi slät betong som ger en bra karaktär, bättre än gjuten mot brädform.

Hallå där!ANDERS TÖRNQVIST, ÅRETS BETONGARKITEKT 2010

Glimmersten och svart betong

Anders Törnqvist, utsedd till Årets Betongarkitekt 2010 och prisutdelare vid årets Betonggala.

TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: KENT JOHANSSON

BET0511_41_hello.indd 41 11-10-06 18.49.36

NÄR SIRI DERKERT var 27 blev det plötsligt bråttom. Djupt förälskad i den � nske konstnären Valle Rosenberg, som hon träffat i konstnärskretsen hon umgicks med i Montparnasse i Paris, drar hon iväg till Italien för att hinna se så mycket som möjligt av Europa innan deras barn ska fö-das. Därför föds första barnet, Carl Valde-mar, Carlo kallad, i Neapel 1915.

Hennes första offentliga gestaltning i be-tong är en pelare vid T-centralen i Stock-holm där hon ristar i våt betong och får fram Kvinnopelaren där hon skildrar kvin-nors vardag med lekande barn, tegelbärer-skor och konduktriser.

För Siri Derkert var vardagen allt annat än idealisk. Förhållandet med Rosenberg tog slut, sonen Carl Valdemar hade fått sällskap av två systrar som Siri fått med danske konstnären Lybeck, och alla barnen

var växelvis hos fosterfamiljer och hos hen-nes systrar och föräldrar.

Själv hade Siri Derkert en anständig upp-växt i en sjubarnsfamilj med en mamma som var sömmerska och en pappa som lyckats lämna bokhandlaryrket och blivit affärsman och kunde låta familjen bo i stor våning i Stockholm.

På 1920-talet återvänder hon till Paris och blir modetecknare bland annat åt Bonniers veckotidning och kåserar i Dagens Nyheter under signaturen Den blonda frun.

Något större namn inom konsten får hon inte förrän 1944 i samband med ut-ställningen på galleri Gösta Stenman och � lialen Stenmans dotter på Storgatan i Stockholm. Precis som Pablo Picasso till-talas hon av den abstrakta konststilen ku-bism som tog fart precis under de år hon själv studerade konst i Paris.

Från 50-talet och framåt är Siri Derkert en brinnande själ för miljö- och fredsfrågor och även jämställdhet. Hon är � itig i debat-ten och när hon 1961 börjar rista i betong-en på Östermalms tunnelbanestation, mitt i hjärtat av överklassens Stockholm, är det förstås oerhört kontroversiellt. Figurteck-ningar, porträtt av Elin Wägner och Alva Myrdal, textrader och notskrifter ur Inter-nationalen och Marseljäsen får kritik för att vara klotter, vänstervriden propaganda och intetsägande modernistisk konst. .

För 50 år sen började konstnären Siri Derkert sin gestalt-ning Naturristningar i betong vid Östermalms Tunnelba-nestation i Stockholm. Med en 145 meter lång komposition, lyckas hon få in både Marseljäsen och Internationalen i Stockholms överklasskvarter. I somras fi ck hon en egen retrospektiv utställning på Moderna museet i Stockholm. TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: ROGER ANDERSSON OCH MODERNA MUSEET

| ÅTERBLICK |

Betongkonst fyller 50 år

MER OMSiri Derkert1888 Siri Karin Johansson föds den 30 augusti. Familjen tar senare namnet Derkert.

1904-1913 Studier vid Caleb Althins målarskola, Konstakademien i Stockholm och på Colarossi och Chaumière i Paris.

1915, 1918 och 1920 Barnen Carlo, Liv och Sara föds.

1944 Utställning på Stenmans i Stock-holm och på Konsthallen i Göteborg.

1956-58 Utförde Kvinnopelaren i T-Centralen i Stockholm

1960 Utställning på Moderna Museet i Stockholm och Louisiana i Humlebæk.

1961-65 Utsmyckning av Öster-malmstorgs tunnelbanestation.

1962 Representerade Sverige på Bien-nalen i Venedig.

1965 Utsmyckning i Södertälje Rådhus.

1967-69 Utförde Sverigeväggen på Sveri-gehuset i Stockholm.

1973 Avlider den 28 april

42 BETONG 5 | 2011

BET0511_42_siri.indd 42 11-10-06 18.37.20

Om hundra år kommer allt vara sig liktFörutsatt att du har ett bostadshus från Strängbetong förstås. En viktig faktor när du investerar i ett flerbostadshus är att det är av hög kvalitet. Det ska stå emot tidens tand och vara många människors hem i flera generationer. Det ska vara tyst, energisnålt och kräva minimalt med underhåll. Helst ska det gå snabbt att bygga också. Ett hus i prefab-ricerad betong har alla dessa egenskaper, och några till.

Vem vet, om hundra år kanske din elbil laddas av solnedgången och kvällsbrisen. Och kanske har vi byggt det första astronautålderdoms-hemmet på Mars. En sak är vi dock säkra på: De bostadshus vi bygger idag kommer då vara pigga hundraåringar. Gå gärna in på strangbetong.se – där kan du se filmer om våra hållbara bostadshus och om vårt sätt att bygga.

BET0511_annons.indd 43 11-10-06 13.31.47

MARKNADSTORGET

Vattenfall Research & Development ABwww.vattenfall.se/foretag/anlaggning_och_materialteknik

Ackrediterat laboratorium för betong och sprutbetong

Certifieringsorgan för fabriksbetong och ballast

VATTENFALL RESEARCH & DEVELOPMENT AB

Betongprovning/Certifiering

EgcoBox - Isolerad balkonginfästning

040-947070 www.rolf-dickman.se

EgcoBox sparar energi!

EgcoBox minskarköldbryggan vid

balkonger och loftgångar

80, 100 & 120mm stenull

SynkoFlex - för täta gjutfogar

040-947070 www.rolf-dickman.se

SynkoFlex tätar gjutfogarutan svällning!

SynkoFlex tätar motvatten, saltvatten & radon

Fullständig svensk doku-mentation och provningar!

BET0511_58_59_marknadstorg.indd 58 11-10-06 13.47.26

Prenumerera

på Tidskriften Betong! NAMN:__________________________________________________

FÖRETAG:_______________________________________________

ADRESS:________________________________________________

TELEFON:________________________________________________

MEJL:__________________________________________________________SKICKA NAMN OCH ADRESS TILL Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B

Returadress: Tidskriften Betong,

Box 55684, 102 15 Stockholm

TEKNIKMed tillsatsmaterial kan

betongen lagra mer energi

DESIGNAnn-Charlott Fornheds räv

lägger betongägg i Sumpan


5

MÄNSKLIGTSträngbetongs vd Charlotte

Bergman vill helst vara läkare

www.betong.se / SE FILMEN FRÅN 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA VÅRA EXPERTER

/EN KUNSKAPSBANK I VÄRLDSKLASS/ALLT BETONGSEKTORN BEHÖVER/ BETONGTV LIVE

CitytunnelMALMÖS NYA

ÖPPNAR VÄRLDEN

MAXXI I Rom ZAHA HADID

TÄNJER FORMERNA

20år fyller Vasamuseet

BETONG MÖTER MÄNNISKORNA BAKOM

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B








5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA


BETONG MÖTER MÄNNISKORNA BAKOMBETONG MÖTER MÄNNISKORNA



CitytunnelMAL

20XXX

xxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B








5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



20BETONG MÖTER MÄNNISKORNA



CitytunnelMAL


XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B








5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



BETONG MÖTER MÄNNISKORNA



CitytunnelMAL


XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B








5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



Prenumerera

NR 5/2010 PRIS: 99 SEK

NR 5/2010




CitytunnelMAL

20

6 NUMMER

595 kr/år!

BET0511_58_59_marknadstorg.indd 59 11-10-06 13.47.34

46 Betong 5 | 2011

På vägen till mitt kontor i Lo-carno väljer jag ibland att köra en liten omväg för att stanna till vid en sporthall ritad av den schweiziske arkitekten Livio Vacchini (1933-2007). Sporthall låter för-resten trivialt och tidsbundet i samman-hanget; byggnaden som ligger i den lilla orten Losone, liknar mest ett tidlöst tem-pel, en Palestra. Projektet upptog Vacchini mellan 1990 och 1997 då byggnaden stod färdig och tilldelades betongpriset Premio Beton.

En rektangulär plan, symmetrisk som ofta hos Vacchini. De fyra fasaderna be-står av prefabricerade betongpelare, breda i basen (43x70 cm)och avsmalnande mot toppen (43x43 cm).

Mellanrummen är glasade från bas till topp. Vacchini ville inte ge intrycket av att

taket, ett 140 centimeter tjockt, förspänt bjälklag, vilar på pelarna och låter därför pelarna gå upp ända till takkrönet. Bär-ningen löser han genom gjuta samman pelarna med bjälklaget till ett strukturellt element.

De rytmiskt komponerade fasaderna är likadana och ändå – eller kanske just där-för - ändras byggnaden under dygnets oli-ka timmar och när man rör sig runt den; ömsom tycks den ogenomtränglig, ömsom transparent. Visuell rikedom genom tekto-nisk sparsamhet. Vacchinis var en arkitekt som skydde överflödigt tjafs. Han sökte essensen i varje projekt och kanske är det aldrig så tydligt som just här. Två bygg-nadselement: pelare, bjälklag. Det är allt.

www.studiovacchini.ch/opere/27

.

Den svenska arkitekten mia Hägg, driver det egna kon-toret Habiter Autrement i

Paris. Hon har även ett kon-tor i locarno där hon för

tidskriften Betong kör en liten omväg för att visa nå-

got som verkligen inspirerar henne, en sporthall ritad av

livio vacchini. TEXT och bild: Mia hägg

| inspiration |

lovsång till ett tempel i ticino

den schweiziske arkitekten livio

Vacchini har i lo-sone i Schweiz ritat

en sporthall med en rymd på 26 500

kubikmeter.

BET0511_46_inspiration.indd 46 11-10-07 10.52.56

Framtidens byggandePrefabricerade element bygger framtidens hus.

Prefabricerade element sparar tid.

Industrialiserat byggande är Ditt val.

Så enkelt är det!

Kontakta oss nu.

www.byggelement.se

BET0511_annons.indd 47 11-10-06 13.31.50

48 BETONG 5 | 2011

| BETONGFÖRENINGEN |

100 44 Stockholm

Vi välkomnar våra nya medlemmar!

XXXXXXXX HAR ORDET

Swedish Concrete Award till Guðni A JóhannessonI SAMBAND MED Betongbyggnadsdagen 2011 på Grand Hotel i Stockholm den 29 oktober delades Swedish Concrete Award ut. Denna gång var det den isländske pro-fessorn Guðni A. Jóhannesson som � ck pri-set. Guðni A. Jóhannesson är sedan 2008 generaldirektör på Energimyndigheten på Island efter att under 17 år ha varit profes-sor inom byggnadsteknik vid KTH. Han är fortfarande verksam inom forskning och ut-veckling inom energiområdet eftersom han fortfarande innehar en tjänst som af� lierad professor vid KTH.

Juryns motivering lyder så här: ”Professor Gudni A. Jóhannesson har utsetts till 2011 års Swedish Concrete Award-mottagare för det betydelsefulla arbete han utfört inom byggnadstekniken med särskild betoning på miljö och energifrågor. Under många år har han i olika sammanhang pedagogiskt för-klarat och belyst fördelarna med den tunga byggnadsstommen och betydelsen av dess termiska tröghet för ekonomi och kvalitet på det invändiga klimatet.”

Under Betongbyggnadsdagen utdelades även pris till bästa examensarbete. Vinnare blev Pernilla Petersén, KTH, numera an-ställd på Sika, för hennes examensarbete Undersökning av gjutmetodens inverkan på vidhäftning och sprickrisk vid reparation av en betongbro.

Juryns motivering lyder: ”Ett väl ge-nomfört arbete innehållande en fältstudie där två olika metoder för pågjutningar på betongbroar jämförts. Traditionell betong ställs mot injekteringsbetong och reparation av såväl kantbalk som brobaneplattans un-dersida ingår. Examensarbetets disposition, språk och illustrationer är bra och gör det lätt för läsaren att ta till sig rapporten som avslutas med en sammanställning av de båda alternativens för- och nackdelar.”

TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: KENT JOHANSSON

Alexander Alcovero, Sweco Infrastructure, Joakim Goncalves, Cowi, David Johansson, Sweco Infrastructure, Ulf Johansson, uJo Byggprojektering, Björn Johnsson, Mälarvarvet Konsult, David Johnsson, Cowi, Katrin Kowalik, Sweco, Harry Nee, Foby, Urban Nilsson, Berggren & Bergman, Kristofer Svensson, Peab PGS, Kristian Tammo, CBI Betonginstitutet och Erik Löb, Byggnadstek-niska Byrån i Sthlm

De fem senaste vinnarna av Swedish Concrete Award2009 Prof. Jürg Conzett (CH)

2007 Prof. Peter Schießl (D)

2005 Prof. Fritz Scheublin (NL)

2003 Prof. Hajime Okamura (JPN)

2001 MR. Peter Märkli, architect (CH)

Guðni A. Jóhannesson

Pernilla Petersén

BET0511_48-49_foreningen.indd 48 11-10-06 14.46.42

Betong 5 | 2011 49

| anslagstavlan |

| signerat |

Tänk om våra badrum var gjorda i betong. Då hade vi kunnat minska våra kostnader för fuktskador. För betong möglar inte. enligt Vat-tenskadecentrum kostar vattenskador för när-varande fastighetsägare mer än sex miljarder kronor per år. tänk om våra byggnader hade byggts med material som inte möglar – tänk om de hade byggts med betong.

tänk om vi – när vi bygger – ser konstruk-

tionen som helhet – som ett system där vi utnyttjar smarta arkitektoniska och tekniska lösningar som skapar klimatsmarta helheter. Helheter som under hela livstiden minimerar klimatpåverkan. Helheter som tål de klimatför-ändringar vi står inför med varmare temperatu-rer, fuktigare miljöer och häftigare stormar.

tänk om vi – när vi åkte till Italien, Spanien och turkiet och blev förtjusta i de vackra bad-

rummen med kakel och klinker – även hade bytt ut de svenska badrummens organiska stommaterial – och icke bara våra våtrumsmat-tor i plast. Då hade vi inte behövt skydda stom-materialet med fuktspärrar som inte fungerar. tänk om vi hade sett badrummen som ett system och byggt dem i robust och brukarvänlig betong och klätt dem med kakel och klinker. Då hade vi sluppit många fukt- och mögelproblem.

skriv Till Tidskriften Betong| Box 55 684 |102 15 Stockholm |[email protected]

2534Rättare sagt! Carina TyskBo skrev förra

numrets granskat, precis som hon

gjort med de tidigare artiklarna i

serien Vision 2030.

Tips! DeT är inTe bara på be-tong.se du kan läsa bloggar om betong. Bloggen Betong och trädgård med adress be-tongochtradgard.blogspot.com är läsvärd och så också Lise Langseths betongblogg på svenskbetong.se.

Swedish Concrete Award till Guðni A Jóhannesson

Bygg badrummen i betong!Utvald person tycker tilltext: Lise Langseth, vd, SvenSk Betong

Nyheter varje dagwww.betong.se

Jag har ärvt ett gammalt hus. På baksidan finns en gjuten mur på ett berg. muren har en ganska stor spricka och ena delen lutar också ner mot vägen. Hur gör man för att förankra muren så att det inte finns nån rasrisk. /Carina

svar: Svårt att bedöma lämpliga åtgärder utan tillstånd-bedömning på plats. Jag gissar att bästa alternativet är att riva och bygga upp en ny mur. tänk på att du som fastighetsägare är ansvarig om muren rasar och skadar person och egendom./Oskar Esping

en betong/glasstoftmix innehåller sockerarter. kan man kontra retarderingen av härdningstiden på något sätt? rekommenderades att hälla i kalcium-klorid alternativt kalciumkarbonat?/Pierre

svar:Kalciumklorid är en mycket effektiv accelera-tor för cementbundna material, men har också starkt korroderande egenskaper på vanlig järnarmering eller järnytor. om detta inte är ett problem i din applikation kan du med fördel använda dosering runt 0,4 - 0,8% av cementvikten. Har du armering av järn, använd istället ni-tratbaserade acceleratorer som finns i byggvaruhandeln. Kalciumkarbonat är vanlig kalksten och vissa brända eller släckta kalkprodukter kan generera en accelerande effekt, men blir frätande vid kontakt med vatten./Martin Hansson

Så många röster kom in till Årets betongpriser

Månadens bloggare CaTHerina ForeD, blivande förbundsdirektör på Sveriges arkitekter, är oktobers gästbloggare på betong.se. I november är det dags för Finjas vd gull-Britt Jonasson och i december tar Färdig Betongs vd, Carina edblad vid.

»Fråga Experten« på Betong.se!

BET0511_48-49_foreningen.indd 49 11-10-06 13.40.12

50 BETONG 5 | 2011

1) Vilket är ditt favoritord? Jazz.

2) Vad skulle du helst för-ändra med dig själv om det var möjligt? Nöjd och glad som jag är.

3) Om du dog och blev pånytt-född, som vem eller vad skulle du återkomma? Catherina Fored.

4) Vad är det roligaste en män-niska kan vara med om? Allt det där jag inte får uttrycka.

5) Vad måste betongsektorn förändra för att vara i framkant i samhällsbyggnadssektorn om 20 år? Betonghäckarna. Klipp dom.

6) Har du någon förebild, i så fall vem? Gunnar Nordström, Grundare av Sweco och N:et i FFNS.

7) Händer det att du drar en vit lögn, i vilket sammanhang då? Ja, när jag inte vill skada människor.

8) Vad tycker du mest om med ditt utseende? Mitt leende.

9) Vad tycker du mest om att göra på fritiden? Sjunga.

10) Vad tror du folk mest kom-mer ihåg dig för? Att jag ser dom.

11) Tycker du att du är lik nå-

gon person, i så fall vilken? Min mormor Elsa.

12) Känner du dig obekväm någon gång, i vilka samman-hang då? När chefer behandlar sina medar-betare som skit.

13) Finns det något du önskar ogjort? Nej! Misslyckanden är erfaren-hetens och kreativitetens mor. Som min vän, Margot Wallström brukar säga: den som inte går vilse hittar inga nya stigar.

14) Vilken är den största utma-ningen för att få ett hållbart byggande i framtiden? Människors insikt om behovet.

15) Vilken byggnad eller kon-struktion beundrar du mest? Vals Spa av Peter Zumthor.

16) Vilken slogan lever du efter? Behandla alla som du vill att de ska behandla dig.

17) Vad gör dig lycklig? Att upptäcka.

18) När gråter du?Jag gråter inte så ofta. Men ibland av ilska! .

| MÄNSKLIGT |

1) Vilket är ditt favoritord? 6) Har du någon förebild, i så gon person, i så fall vilken?

Catherinas18 svar

NAMN: Catherina Fored

JOBB: Arkitekt, delägare Folkhem ansvarat för Sven-Harrys Konstmuseum och bostadsprojekt i Stock-holm. Tillträder årsskiftet 2011/2012 som Förbundsdi-rektör, Sveriges Arkitekter.

ÅLDER: 46

CIVILSTÅND: Sambo/särbo

BOR: Södermalm och Duvholmen

FAVORITBETONG: Plats-gjuten

BET0511_50_manskligt.indd 50 11-10-06 14.48.58

Superplasticerare för fabriksbetongFör betong som behåller gjutbarheten över lång tid.

Superplasticerare för prefabFör betong med stora krav på tidig hållfasthet.

Superplasticerare för SKB betongFör självkomprimerande betong utan separation.

Superplasticerare för golvbetongFör betong med god gjutbarhet och förutsägbar avbindning.

Dynamon-systemet består av speciellt utvecklade produkter för fabriksbetong, prefab och infrastrukturbyggande.

Polymerteknologi i betongens tjänst

ADHESIVES • SEALANTS • CHEMICAL PRODUCTS FOR BUILDING

www.mapei.com

Dynamon System

Rescon Mapei ABGelbgjutarevägen 6, 171 48 Solna

Tel: 08-525 090 80 • Fax: 08-525 090 86 [email protected]

BET0511_annons.indd 51 11-10-06 13.31.54

2

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 2/09

POSTTIDNING BReturadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011

www.betong.se / 12 000 LÄSER NYHETSBREVET / MÅNADENS BLOGGARE: CATHERINA FORED / NÄSTAN 500 BESÖKARE PER DAG / BETONGPLAY: BETONGENS FEM SINNEN

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00

[email protected], www.sika.se

På Sika har vi lång erfarenhet av tunnelbyggen. Så lång att vi vågar påstå att det inte finns någon annan som kan erbjuda så många produkter och system för underjordsarbeten som vi. Eller kunskap för den delen.

Kontakta oss därför gärna på ett tidigt stadium, så ökar du chansen att så snabbt som möjligt se ljuset i slutet av tunnelprojektet.

Allt som behövs för ett lyckat tunnelprojekt.

Sprutbetongtillsatser. Fiber. Injektering. Impregnering. Membran. Förankring. Fogband. Brandskydd. Färgsystem.

5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2011



Be

ton

g







NR 5/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN /FRÅN BETONGFÖRENINGEN NR 5/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

Hotell PostGAMMALT MÖTER NYTTHotell PostGAMMALT MÖTER NYTTHotell PostGAMMALT MÖTER NYTT


Rekord i Helsingborg

SPÄNNANDESPÄNNVIDD




Rekord i HelsingborgRekord i HelsingborgRekord i Helsingborg

SPÄNNANDESPÄNNANDESPÄNNVIDDRekord i HelsingborgRekord i HelsingborgRekord i HelsingborgRekord i HelsingborgSPÄNNVIDDSPÄNNVIDD



BET0511_1__omslag.indd 1 11-10-06 14.07.50

Documents

Tidskriften Betong 5, 2011