KOLLA IN VÅR

NYA HEMSIDA!

NR 5/November 2014 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

Betong.se/ KOLLA IN VÅR NYA HEMSIDA/ EXPERTERNA SVARAR/ RÖSTA PÅ ÅRETS BETONGPRISTAGARE/ ANMÄL DIG TILL NYHETSBREVET/ KÖP BILJETT TILL BETONGGALAN

TRÄFFPUNKT BETONG 14

Fullträff för branschen

ARKITEKTUR

Betong i Venedig

RIO MOT OS

Strejker och betong

BETONG-KVINNOR

Möt våra stolta

| INNEHÅLL |NR 5/Oktober 2014

BETONG 5 | 2014 3

I VARJE NUMMER TEKNIK

ARTIKLAR & REPORTAGE 12Mellan VM och OS. Följ med bland strejker och betong.

Rio de Janeiro12 Rio de Janeiro Efter fotbolls-VM är det nu dags för Rio att sadla om till Olympiastad. Tidskriften Betong är på plats.

23 Träffpunkt Betong 14 Så har då betongbranschens nya träffpunkt ägt rum. Paneldiskussioner och kortföreläsningar var nya inslag. Se bilderna och läs referatet.

31 Granskat: Hur mår kvinnorna i branschen? Betongbranschen domineras av män, men det finns en hel del kvinnor som trivs utmärkt. Tidskriften Betong har träffat några av dem.

37 Arkitekturbiennalen i Venedig Biennalen i Venedig letar efter kärnan i arkitekturen, det fundamentala. Tidskriften Betong letade efter detsamma och hittade massor av betong.

46 Fuktinträngning vid prefabbygge granskas Linn Sundberg vann tävlingen ByggOpus för bästa examensarbete där hon försökt lösa problemet med fuktinträngning under byggtiden vid elementbygge.

50 Betongens framtida utamningar Nu har vi tagit reda på var trenderna pekar för betongen i framtiden. Genom tre olika intervjuer har Margareta Redlund-Laninge gjort en sammanställning exklusivt för Tidskriften Betong.

58 Teknikmix Pyramiderna byggdes av betong och vibrationer tas bort med nytt verktyg.

4 Ledare Koldioxidfrågan har varit som en sovande björn. Dags att väcka den.

6 Mixat Svensk segrare i WAF och ny markstensfabrik i Strängnäs.

43 Betongföreningen Nu startas en ny kommitté om ASR.

54 Fråga Experten! Läckande pool lagas och undervattensgjutning löses.

57 Signerat Slagg i betongen är inte en självklar miljövinst, menar Henrik Vinell från Strängbetong, som tycker synsättet måste vidgas lite.

31 Granskat

Väck björnen!VÄCK INTE DEN björn som sover. Så resonerade betongbranschen för drygt tio år sen. Björnen var koldioxidfrågan och gjorde sig bäst i slumrande tillvaro.

Men en dåsig björn uträttar inte mycket. Det gör dock en pigg och vaken. Vilket har visat sig. Betongbranschen har uträttat mycket nu när de har en nafsande björn i hasorna. Nya cementsorter har kommit där koldioxidutsläppen minskat med 15 procent och betongsorter som minskar utsläppen med upp till 50 procent har profilerats.

Men jag måste ändå säga att den efterlängtade björnen är lite yrvaken. Väldigt mycket fokus ligger på tillverkningsfasen, alltför lite på bukarskedet. Men allting har en början och en björn som nyligen kommer från idet börjar väl leta mat där det är enklast och just produk-tionsfasen är enklast att bedöma. Alltid en början.

Men jag längtar efter den tid då blickarna höjs och koldioxidfrågorna är klarvakna och bedöms utifrån ett nyktert livscykelperspektiv. Där det bestäms hur lång livslängd en byggnad eller konstruktion ska ha och där materialet väljs utifrån det.

Jag minns när jag var i Japan med några arkitektstudenter och vi skulle besöka ett hus helt byggt i papper. Det skulle ligga precis bakom nästa gathörn och spänningen steg. Vi möttes av ett hus i betong. När vi frågade visade det sig att pappershuset brunnit ner för något år sen och nu ersatts av något mer bestående.

Katastrof? Nja. Hade huset varit tänkt att stå i endast några år var papper ett bra val. Då hade betong varit ett dåligt val. Men skulle det stått längre var pappersvalet ett fiasko.

På Luleå tekniska universitet håller forskare på att försöka trycka sönder en uttjänt betong-bro som blev över när järnvägen drogs om. De fick trycka mycket hårdare än någon någonsin trott. Våra betongbroar beräknas ha en livslängd på 120 år, men sanningen är den att vi inte vet hur länge de står. Vi har inte så gamla betongbroar ännu och de vi har är starkare än vi trott.

Vi har skrivit en del om brand i trähus och jämfört det med betonghus. Naturligtvis har vi fått en del kritik för det. Men konsekvenser av brand är ett av de fakta som har sin plats i bedömning av byggmaterial. Det tycker försäkringsbolagen. Det tycker byggherrar. Men där-med inte sagt att trä är ett dåligt val. Det beror på hur länge huset eller bron ska leva.

Ska det stå i 20 år? Eller 40 år? Eller 140 år? Betong klarar alla funktionskrav som ställs när det gäller ljud, brand, fukt och hållfasthet. Fast det klarar även mycket mer än så. Bygger du med betong får du en överkapacitet, en hållbarare hållbarhet än vad som föreskrivs. Det måste björnen ha klart för sig när han jagar sina offer.

» Men jag längtar efter den tid då blickarna höjs och koldioxidfrågorna är klarvakna och bedöms utifrån ett nyktert livscykelperspektiv. «

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

UTGES AV BETONG MEDIA AB

Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 www.betong.se

REDAKTION CHEFREDAKTÖR Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/ TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

KREATIV REDAKTÖR Carina Tyskbo: carinatyskbo@yahoo.com

WEBBREDAKTÖR Maria Marteleur: maria.marteleur@gmail.com

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: info@formkult.se

REDAKTIONSRÅD Philip Bergerhoff, Sten Forsström, Hans Hedlund, Arne Hellström, Margareta Redlund Laninge, Henrik Vinell, Kjell Wallin, Sigrid Zenger och Lena Åhl.

ANNONSER ANNONSHUSET AB

Linnégatan 22, 114 47 Stockholm

Telefon: 08-662 75 00

Fax: 08-662 71 29Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se

Hans Flygare hans@annonshuset.se

Albin Flygare albin@annonshuset.se

PRENUMERATION MARIE BRUNNBERG AB Telefon: 073-656 09 03 pren@betong.se

PRIS Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

ISSN 1101-9190

TRYCKERI ÅTTA.45

Karlsrogatan 2, 170 56 Solna

OMSLAGSBILD Betongarbetare Therese Hellman Foto av Audrey Erath

4 BETONG 5 | 2014

Roger Andersson, chefredaktör

Saxat”SMUGGLADE SPRIT under betong. Under

betongblocken i lastbilssläpet fanns tusen-tals liter öl och sprit”. /Skånska Dagbladet

Klippt & skuret”BARN SOM får en uppväxt inramad av asfalt och betong, födda att gå till spillo.” /Aftonbladet

LEDARE ROGER ANDERSSON

CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG & BETONG.SE | STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

Roger Andersson, chefredaktör

6 BETONG 5 | 2014

MIXAT Mixade nyheter från betongvärlden

Ture No8 vann BetongprisDET BLEV Ture No8 på Grev Turegatan i Stock-holm som vann Svensk Betongs Arkitekturpris Prefab. Priset mottogs av Tobias Nissen på Vera Arkitekter vid prisutdelningen på Kulturhuset i Stockholm den 8 oktober. Ur motiveringen läser vi bland annat: ”Med ett sinnrikt utformat betong-element, som varierats och placerats i olika liv, har gatufasaden getts en uttrycksfull gestalt som väl balanserar mellan enkelhet och rikedom.”

Tobias Nissen är även nominerad till Årets Betongarkitekt, ett pris som delas ut på Betong-galan på Berns i Stockholm den 13 november.

Ny studie: MINDRE KOL-DIOXIDUTSLÄPP I BETONG ENLIGT EN forskningsstudie som Lunds Tekniska högskola och företaget Cementa har gjort om byggsektorns materi-altransporter framkommer det att vilket material som hus byggs i har betydelse för miljön.

För betong är utsläppen, enligt den nya forskningen, 613 kilo koldioxid per undersökt lägenhet, medan motsvarande siffra är mellan 920-1131 kilo koldioxidutsläpp per lägen-het som byggs med träprodukter. Det innebär att betong är koldioxidsmartare än trä – eller i alla fall används mindre koldioxid i framställning och transport av betong än av trä.

Det är flerbostadshus från 2012 som har undersökts. I studien framkommer det att det totala transportavståndet beräknades vara 439 kilometer per lägenhet, något som mot-svarar 613 kilo koldioxid. Detta enligt ett pressmeddelande från Cementa.

För att undersöka hur transportavståndet påverkas då produkter som till största delen färdigställs i fabrik används, beräknades även transportavstånd för fabrikstillverkade plan- och volymelement av trä.

I detta fall blev det totala genomsnittliga avståndet 920-1131 kilometer per lägenhet vilket motsvarar utsläpp av 920-1131 kilo koldioxid.

– Transporter på vägar påverkar samtidigt människor och miljö och det är därför angeläget att effektivisera transporter så att de minimerar inverkan på människor och miljö sam-tidigt som behovet av transporter tillgodoses, säger Robert Larsson, Industridoktorand i konstruktionsteknik vid Lunds Tekniska Högskola.

Skatepark i Sundsvall göts helt i betong 200 KUBIKMETER betong. Så mycket levererade Skanska när det var dags att bygga en helt ny skatepark i Sundsvall. Thomas Eriksson är områdeschef på Skanska för området asfalt och betong. Han säger att den stora utmaningen var att få betongen i precis rätt konsistens. Den har nämligen gjutits över speciella former som har tillverkats av ett kana-densiskt bolag, Beaver Concrete, som är specialiserade på just skateparker.

– Det är sprutbetong. En så bra betong som var möjlig att skapa för det här ändamålet, men kravet var att den samtidigt skulle vara hanter-bar att forma. Vi provade oss fram tills vi hittade rätt konsistens, säger

Thomas Eriksson på Skanska.Parken har tagit fyra år att bygga från

planering till färdigställande. – Det är en trend bland kommuner i

hela landet att de här anläggningarna läggs centralt. Skateboard och BMX är ingen tillfällig fluga, de har båda kom-mit för att stanna, säger säger Lars-Ove Johansson till ungisundsvall.se.

Och för Skanska har projektet i Sunds-vall genererat fler uppdrag i form av skateparker.

– Vi gjorde ett liknande projekt i Luleå och ett som vi ska påbörja snart i Härnösand. De var imponerade av det arbete som vi hade gjort här i Sundsvall, säger Thomas Eriksson.

BETONG 5 | 2014 7

| MIXAT |

3D-skrivare byggde betongslott

| MIXAT |

METRO ARKITEKTER, en del av Sweco-koncernen, och Rundquist Arkitekter var en av vinnarna när priserna i World Architecture Festival i Singapore delades ut i början av oktober. Det var i kategorin Future Projects Infrastructure som Sweco fick första pris med Linköping Centralstation. Sverige fick en halvseger till när det Colosseuminspirerade Dalarna Mediabibliotek vann i kategorin Higher Eduacation Research. Dock gick priset till de danska arkitek-terna på Adept.

Betongarbetare eftersökta i Stockholm

Starka i Strängnäs I AUGUSTI i år öppnade Starka sin nya anläggning i Sträng-näs. Den kommer tillverka marksten, plattor och kantsten i betong.

– Nu kommer vi närmare våra kunder och kan minska påverkan på miljön tack vare ett optimerat distributionsled, säger Lars-Henrik Persson, vd på Starka.

Etableringen innebär en investering på närmare 40 miljoner kronor och när fabriken tas i full drift kommer den att ha ett tiotal anställda.

SVENSK VINNARE I WAF

Betong i Växjös nya landmärkeNÄR VÄXJÖ bygger på höjden väljer man betong. Det är Skanska med Tengboms som arkitekter som precis startat bygget av det nio våningar höga World Trade Center. Två våningar blir garage, resten kontor.

– Byggnaden kommer ha HDF-bjälklag med skifferfasad med bakomliggande utfackningsvägg med stålstomme, säger Hanna Lindbladh på Skanska.

Målet är att fastigheten ska certifieras enligt Leed Platinum.

EN BYGGBOOM väntas under nästa år i Stockholm. En av de mest attraktiva kompetenserna är betongarbetare. De många stora byggprojekten i regionen som väntas starta under nästa år skapar nya jobb på den lo-kala byggarbetsmarknaden, enligt ny prognos från Arbetsförmedlingen.

Uppsving väntas för byggnadsingen-jörer, betongarbetare, glasmästare, VVS-montörer och anläggnings-arbetare. Det är framför allt unga som väntas vara de som har chans på de nya jobben som skapas i och med det ökande antalet byggen i huvudstaden.

DEN AMERIKANSKE entreprenören Andrej Rudenko har gjort det. Byggt ett slott i betong med hjälp av en 3D-skrivare. Det var för två är sedan han började använda 3d-skrivare. Hans första testmaterial var plast och då bör-jade idén om ett slott växa fram. Efter ett tag testade han att använda olika sorters cementblandningar. Och nu står slottet klart. Det är en replika av en

europeisk medeltidsbord, men saknar än så länge ett heltäckande tack. I övrigt är det komplett med tinnar, torn och tillhörande trappa. Men den som väntar på att slottet ska stå helt färdigt behöver inte vänta länge. Rudenko har kommit fram till ett sätt att skriva ut ett stabilt tak och väntar nu på köpare som skulle kunna tänka sig att äga ett betongslott i miniatyr.

| MIXAT |

Finja blir helgrönt NU ÄR det klart. Finja köper vind-kraftverk – och blir därmed helt självförsörjande på grön el.

I dagarna var avtalet påskrivet och därmed är Finja nu ägare till två nyckelfärdiga vindkraftverk efter köpet av vindkraftsbolaget OX2.

– Det här ligger helt i linje med våra värderingar som familje-företag, där investeringar för framtiden alltid är i fokus, säger Gull-Britt Jonasson vd på Finja.

Vindkraftverken ligger I Sol-lefteå på Rödstahöjden, åtta

kilometer från staden. Där är vindförhållandena mycket bra eftersom högtsa punkten över havet är 400 meter.

Medelvinden är sju meter per sekund där. Det innebär att ver-ken förväntas producera 19 GWH per sekund, vilket motsvarar hushållsel för 4 000 hushåll, som dessutom är betydligt mer än den mängd energi som Finja själva behöver för att kunna driva sin verksamhet.

Vindkraftverken ska stå helt klara hösten 2015.

| ANSLAGSTAVLAN |

Tung tack! MYCKET SKÄRPT ledare i senaste numret. Tack för din klarsyn i invandrar-frågan!

/Petter

Tråkigt och dåligt! VILKEN TRÅKIG artikel ni publicerade om bränder, osaklig och dåligt researchad. Trist.

/SusanneDen kanske kan tyckas tråkig, vi har gjort betyd-ligt bättre och roligare artiklar. Men däremot är researchen inte dålig, den är riktigt grundlig.

/Roger

Jättebra nummer!SPECIELLT Gran-skat, Varberg och teknik-artiklarna.

/Alf

BETONG 5 | 2014 13

Sportbyggen har varit många i Brasilien de senaste åren. Inför fotbolls-VM byggdes

stora arenor och nu växer den olympiska parken fram inför sommar-OS 2016. Med två

år kvar till OS i Rio de Janeiro besöker vi den gigantiska byggarbetsplatsen, där 305 000

kubikmeter betong behövs, där arenor byggs så att de kan förvandlas till skolor och där

2 700 arbetare strejkat för bättre förhållanden.TEXT: MARIA HAGSTRÖM FOTO: MARTINA HOLMBERG

| UTBLICK |

Rio motOS-2016

UNDER FOTBOLLS-VM riktades världens blickar mot Brasi-lien. Landet hade spänt sina muskler och tolv VM-arenor

byggdes eller renoverades på olika håll i landet. Nu väntar nästa stora sporteve-nemang. Om två år ska Rio de Janeiro ta emot atleter från hela välden när som-mar-OS arrangeras i staden.

Brasilien vill visa sig från sin bästa sida, men där finns baksidor. Kåkstä-der har rustats upp, men landets stora arenabyggen har också tvingat nära 30 000 familjer att lämna sina hem, enligt en studie av Folkkommittén för VM och OS. Och få av familjerna har fått an-ständiga ersättningsbostäder.

Själva bygget och renoveringen av arenorna inför VM och OS har även de kantats av problem, konflikter och för-seningar. I våras stannade OS-bygget av när mer än 2 500 arbetare gick ut i strejk.

Allt det här gör att det som journalist kan vara svårt att bli insläppt på byg-get av den olympiska parken, menar fackförbundet Sintraconst-Rio. Om det beror på det, eller något annat, får vi inte något svar på, men det krävs över en månads ständigt återkommande förfråg-ningar innan vi får komma in i parken, om så bara för en kort stund och utan att få prata med byggarbetarna där.

Bakom stängsel i västra Rio de Janei-ro breder en gigantisk byggarbetsplats ut sig - 1,18 miljoner kvadratmeter stor.

I utkanten av Rio de Janeiro pågår stadens största bygg-projekt. Här ska världens främsta atleter tävla i ett flertal arenor och sporthal-lar, men just nu är det en 1,18 miljoner kvadratmeter stor byggar-betsplats.

14 BETONG 5 | 2014

Det är vad som kallas för ”Hjärtat av Olympic och Paralympic Games 2016”.

Här har den gamla Jacarepagua Au-todrome, som tidigare låg på platsen, tagits bort; läktarna, tävlingsbanan, as-falten, skyddande räcken, betongväggar och staket. Istället syns nu början till framtida arenor. Betongfundament, stå-larmering och grävskopor på den leriga marken som blänker i solen som tittat fram efter höstregnet.

Olympic Park är ett massivt bygge som pågått i två år.

– I Olympic park kan vi dela upp arenorna i mer eller mindre komplexa arenor, berättar Roberto Ainbinder, project director på Municipal Olympic Company, när vi träffar honom på hu-vudkontoret.

»Betong används nästan alltid vid vanliga byggen.

Det är både tids- och kost-nadseffektivt och det är en del av vår byggkultur, det

är tradition.«

Den olympiska parken sysselsätter 2 500 arbetare. Tre stora företag har gått sam-man för att tillsammans utföra de mest omfattande byggena på området.

BETONG 5 | 2014 15

| UTBLICK |

Han pekar på en karta över parken som sitter på en vägg i byggnaden där kontorsarbetet i samband med OS sam-lats under ett och samma tak.

– De mer komplexa arenorna började vi bygga först, som press-centret IBC, som är nästan 100 000 kvadratmeter stort och tar nästan två år att bygga. De andra som inte är lika komplicerade har fått vänta. Vi följer en plan och vi måste leverera till ett visst datum.

Datumet är den 5 augusti 2016. Då måste allt vara klart och testat och OS drar igång. Flera medier har dock rap-porterat om förseningar, men Roberto Ainbinder är inte orolig.

– Allt är totalt under kontroll. Var 15:e dag får vi rapporter om utvecklingen av arbetet. Vi är totalt trygga.

Det mesta i parken byggs av PPP, public-private partnership, som består av tre företag som gått samman under OS-bygget. Men det finns ytterligare fyra företag som bygger en sporthall var: Develodrome, Handball Arena, Aquativ center och Tenniscenter.

– I PPP har vi tre stora företag som har kunskaper som kompletterar varan-dra. Det blir mer bekvämt för oss. Det är vanligt i Brasilien att företag går ihop på det sättet vid stora byggen, säger Ro-berto Ainbinder.

Något annat som är mycket vanligt i Brasilien är användandningen av be-tong.

– Betong används nästan alltid vid vanliga byggen. Det är både tids- och kostnadseffektivt och det är en del av vår

Mer om Rio 2016 Olympic ParkAREA: 1,18 miljoner kvadratmeter

Arbetet med Olympic Park inleddes 6 juli 2012

Parken byggs i Barra da Tijuca, i Rio de Janeiro.

Här kommer tävlingar i 15 olympiska och tio paralympiska sporter genomföras.

Bygget består av flera arenor/sporthallar, samt ett presscenter och hotell. I närheten av parken byggs också ”Athletes Village”, som består av 31 byggnader med 17 våningar vardera, där elitidrottarna kom-mer att bo.

Byggandet av de permanenta idrottsan-läggningarna ska miljöcertifieras enligt LEED.

Municipal Olympic Company, EOM, är ett kommunalt olympiskt bolag som grunda-des i augusti 2011, för att samordna och genomföra projektet och andra projekt som har anknytning till OS 2016.

PPP, private-public partnership – är ett partnerskap som skapats för byggandet av Olympic Park och därefter underhållsar-betet i över 15 år. PPP bygger det mesta i parken: infrastruktur, tre arenor, presscen-ter, hotell och Athletes Village

Andra anläggningar - Aquatic Center, Tennis Center, Velodrome och Handball Arena – byggs av fyra andra företag.

Mer om Kanalhusen på KockumsgatanBESTÄLLARE: HSB

ARKITEKT: Mats Svensson, Sesam Arkitektkontor

ENTREPRENÖR: NCC

KONSTRUKTÖR: WSP Byggprojektering

BYGGTID: 2005

BYGGKOSTNAD: 58 miljoner kronor

STOMENTREPRENÖR: Starka Betongelement

BETONG 5 | 2014 17

byggkultur, det är tradition, säger han.I Olympic Park har det nu installerats

en betongfabrik för att öka produktivi-teten och förbättra logistiken – de behö-ver inte längre förlita sig på externa leve-rantörer. Anläggningen kan producera 65 kubikmeter betong per timme, vilket motsvarar åtta betongbilar. Fabriken kommer att kunna ge all den betong som krävs i Olympic Park, mer än 305 000 kubikmeter betong under byggtiden.

– Betongen används framförallt i de permanenta byggnaderna i parken och i bostadsområdet ”Athletic village” där atleterna ska bo. Huvudarenan är per-manent och i betong, men det finns flera arenor och byggnader som är temporära och då är det lämpligt att använda mer stål, säger Roberto Ainbinder.

Till exempel är Handball Arena and Aquatic Sports Center temporära och byggda enligt nomadisk arkitektur.

– Det betyder att vi förvandlar byg-

Under två veckor i våras stannade bygget av OS-parken av på grund av strejk. Men bygget är ändå inte försenat, intygar ansvariga för projektet.

305 000 kubik-meter betong

behövs i parken och används främst till de

arenor som blir permanenta.

| UTBLICK |

| UTBLICK |

18 BETONG 5 | 2014

gena efter olympiska spelen till något annat, återanvänder dem. Handbolls-arenan blir till fyra skolor. Allt är noga planerat - vi vet exakt vilka delar av handbollsarenan som ska användas till vilken skola, säger Roberto Ainbinder.

Aquatic Center kommer bland annat att byggas med hjälp av metallkonstruk-tioner som skruvas ihop för att under-lätta demontering och återanvändning. Poolerna i arenan byggs med modulära metallplåtar, vilket betyder att en pool efter OS kan monteras på annan plats i samhället.

Vilka är de största utmaningarna vid bygget av OS-parken?

– Att göra allt färdigt i tid till OS och att följa budget.

Har den två veckor långa strejken i parken skapat problem för er?

– Det är en del av vår verklighet. På alla håll i världen har man strejker. Vi har nu en återhämtningsplan för att få arbetet klart i tid trots den fördröjning som blev i och med strejken.

Strejken, där över 2 500 arbetare pro-testerade mot arbetsvillkoren, är över men förhandlingar med facket pågår fortfarande. På fackförbundet Sintra-const-Rio råder det ständig aktivitet. I små bås sitter personal och skriver, an-dra står upp och pratar i telefon, samt-liga med knalligt orangea tröjor på sig med fackförbundets namn. På väggar finns det idolliknande bilder på för-bundets ordförande Carlos Antonio Figueiredo Souza och i ett väntrum sit-ter människor som blivit avskedade och väntar på att få träffa fackets jurister.

Vaguiner Dos Santos Moura är chef för säkerhetsavdelningen och en av dem som haft kontakt med företagen i OS-parken och förhandlat om arbetsvillkoren.

– I början av strejken ville de inte pra-ta med oss, men när den fortsatte och blev värre, när varenda arbetare gick i strejk, och vi tog frågan till rätten – då satte de sig ner med oss.

I samband med strejken blev det också skottlossning när arbetare och vakter drabbade samman.

– Företaget har privata säkerhetsvak-ter, de försökte skrämma arbetarna med vapen för att få dem att avsluta strejken. Vi var där och ropade i mikrofonerna att vi inte tillåter beväpnade människor där inne, de är arbetare, inte brottslingar. Nu har företaget inga beväpnade vakter längre.

Vaguiner Dos Santos Moura säger att strejken fick ett bra slut.

– Arbetarna hade kommit till en gräns, de hade jobbat för mycket. Det var mycket övertid eftersom bygget var försenat. Vi ville ha bättre villkor och löner. 90 procent av det arbetarna kräv-

de fick de igenom och det är fantastiskt!Bland annat gick företagen med på

att öka övertidsersättningen och erbjuda bättre hälsoprogram.

Utgången av strejken i den olympiska parken kan ses som en framgång för byggarbetare i dubbel bemärkelse. I och med att OS-bygget har världens ögon på sig, smittar det som sker där av sig på resten av branschen.

Hur ser situationen ut för byggar-betare generellt i Brasilien?

– Byggbranschen är en het bransch. Det finns många jobb och förhållandena har förbättrats mycket. För ungefär 20

Olympiska parken har omgärdats av protester.

I våras fick arbe-tarna nog och krävde

bättre arbetsvillkor. En stundtals våldsam strejk fick ett bra slut

för arbetarna - de fick igenom 90 procent av

sina krav, vilket ses som en seger.

BETONG 5 | 2014 19

»Arbetarna hade kommit till en gräns, de hade jobbat för mycket. Det var mycket övertid eftersom bygget var försenat.«

år sedan gick arbetarna klädda i shorts, saknade handskar, säkerhetstänket var inte så prioriterat. Nu är det bättre. Ett stort bygge som Olympic park har en bra säkerhetspolicy. Men det finns fort-farande företag som inte respekterar de säkerhetsregler som man måste följa en-ligt lagen.

De stora sportevenemangen i staden har inte bara fått byggarbetare att protes-tera, de har också skapat protester bland andra brasilianare. VM-byggena fick mycket kritik, där kritikerna menade att kostnader skjutit i höjden och att pengar använts på bekostnad av välfärden.

| UTBLICK |

20 BETONG 5 | 2014

– När det gäller OS-parken så försö-ker vi använda så lite offentliga medel som möjligt, säger Roberto Ainbinder på Municipal Olympic Company. OS ska förbättra staden, utveckla infra-strukturen och göra livet bättre för medborgarna. Den filosofin finns med i alla delar av projektet, i alla beslut som tas. Vi jobbar enligt uppdraget: ”OS måste tjäna staden”.

»OS ska förbättra staden, utveckla infrastrukturen

och göra livet bättre för medborgarna.«

| TRÄFFPUNKT BETONG |

BETONG 5 | 2014 23

Den 25 september var det premiär för betongbranschens nya event Träffpunkt Betong 14 på Clarion Hotel Sign i Stockholm. 230 deltagare var anmälda och flera nya grepp provades. Bland annat presenterades flera ämnen i panelform vilket var mycket uppskattat, om man ska tro dem som Tidskriften Betong intervjuat. TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: KENT JOHANSSON

Fullträff när betongbranschen träffades!

Linda Wegdell, Färdig Betong, Lars Åberg, Nordcert,

Sara Mendoza, Manofactory (nominerad till Årets

Betongarkitekt). Elisabetta Gabrielli, Manofactory och

Anita Lundberg, Färdig Betong.

Ingvar Börtemark, Inbocon, Lennart Wetterling, Yara, Arne Hellström, Flexpartner, Tage Hertzell, och Ulf Redtzer.

Christopher Mörtsell, Färdig Betong, Tomas Bengtsson, Färdig Betong, Ola Mårtensson, Mapei, Maria Blom, chefredaktör Arkitekten och Christoffer Bäckman, Mapei.

Catharina Arehög, KTH, Louise Bergström, KTH, Emma Giesen KTH, Anita Stenler och Gerdt Lundeberg, Betonggalleriet. I bakgrunden Stefan Sandelin, Cementa.

Rikard Larsson från Kabona, vars huvudkontor i Borås är

nominerat till Årets Miljöpris.FÖRMIDDAGENS tre paneler tog upp ämnena forskning till nytta för branschen, fram-tidens tillsatsmedel för hållbart byggande och tillsatsmaterialens påverkan av EN 206. Kunnig panel, kunniga moderatorer som

väckte tankar kring viktiga ämnen. De stora svaren hade nog ingen räknat med och de kom heller inte.

Bo Eriksson-Vanke från Trafikverket fick 25 minuter att presentera tekniska lösningar i samband med Cityba-nan i Stockholm. Den tiden utnyttjade han väl och varje bild hade kunnat vara en föreläsning i sig.

Under 15 minuter fick så utställarna någon minut på sig att berätta vad de gjorde där och vad man kunde för-vänta i deras montrar. Färdig Betong använde tiden till tysta sekunder av eftertanke till sina bilder medan Be-tongindustri fyllde sekunderna till bristningsgränsen.

Hur vi vinner slaget om ungdomarna, var första panel-diskussionen efter lunch. Susan Westberg, HR-direktör på Skanska, som tidigare varit i finansbranschen, tyckte att samhällsbyggnadsbranschen är en doldis. Det finns så

Kollegor från Kabona (nominerade till Årets Miljöpris): Magnus Östman, Stefan Johansson, Timothy Andreasson och Peter Skoglund.

| TRÄFFPUNKT BETONG |

Erik Mild, Sika, Lars Hultgren, Karin Fernström, KTH och Frida Esselin, KTH.

Lena Frick, Svensk Betong, Mikael Holm, Vera Arkitekter, Tobias Nissen, Vera Arkitekter (nomi-

nerad till Årets Betongarkitekt), Kristian Stoltz, Vera Arkitekter och Karin Matz, Vera Arkitekter.

Gösta Pehrsson, Peikko, Bodil Hökfors, Cementa (nominerad till Årets Betongforskare), Lena Åhl, Betongindustri, Pernilla Skog, Peikko, Jan Lindén, Peikko och Orlando Lopez, Peikko.många roliga jobb och så många som trivs på jobbet, men

för få som vet det. Så slaget om ungdomarna handlar om väl paketerad information. Tydligt svar på frågan.

Arkitekten Henrik Rundquist bjöd sen på exempel där arkitekturen fått en framträdande roll inom infrastruktu-ren. Vackra bilder och intressanta utläggningar om hur han tänkt var en trevlig inspirationskälla under dagen.

Därefter följde inspelade intervjuer om vilka utmaning-ar och visioner våra konkurrenter har. Asfaltsbranschen jobbar hårt med sin gröna asfalt och har fördelen att den är billigare att anlägga än betongen, stålbranschen har produktutveckling som sitt främsta kort och träindustrin satsar stora resurser på kommunikation och möten med rätt personer. ”Vi är en kommunikationsorganisation”, sa Susanne Rudenstam på Sveriges Träbyggnadskansli.

Som hållbara betongexempel tog moderator Mats Öberg, NCC, fram Strängbetongs fabrik i Kungsör som fick Leanpriset i år och NCC:s projekt med att renovera miljonprogrammet.

Stålbyggnadsinstitutets vd Johan Söderquist hade en paneldiskussion om armering. Utlovat var koll på rostfritt och fiber, men av det märktes inget. Istället fick vi veta mer om galvaniserad armering. Och vanlig armering. Eller kan-ske inte riktigt. Magnus Lundgren på Celsa Steel Service, berättade att det i stort sett inte förekommer någon pro-duktutveckling alls inom armering. Det som finns fungerar tydligen bra. Tekniken med utrullande armering, Bamtec, har nått sin maxkapacitet, trodde han. Det används där det går idag.

Så var det dags för årets prisutdelningar. Betongfören-ingens pris för Bästa examensarbete inom betongområdet 2014 gick till Jenny Axelsson och Anna Werner, Chalmers Betongbyggnad, för ”FE-modelling of a typical trough bridge with regard to distribution of load effects”.

Betongföreningens Guldmedalj gick i år till Johan Silf-werbrand, professor på KTH. Få har förtjänat Betongför-eningens Guldmedalj så väl som just han. Stora insatser inom forskning och undervisning på KTH och CBI Be-tonginstitutet har varvats med många ideella timmar för Betongföreningens väl. Dessutom har Johan Silfwerbrand starkt bidragit till Tidskriften Betongs utveckling. Hade han varit äldre hade han fått medaljen tidigare, men det har stått andra på tur. Så även om ingen sa det högt, kunde man höra det suckas: Äntligen!

Som en liten förfest till Betonggalan den 13 november avslutades dagen med en rad Pecha Kucha-föreläsningar med de nominerade till Årets Miljöpris, Årets Betongar-kitekt och Årets Betongkonstruktör. Sex minuter fick var och en och de utnyttjade tiden väl och publiken fick en bra exposé av många intressanta projekt.

Mats Emborg Betongindustri, Sven Olsson, Sto Scandinavia och Stefan Alstermark, Cementa.

BETONG 5 | 2014 27

| TRÄFFPUNKT BETONG |

TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: KENT JOHANSSON

1. Hur var Träffpunkt Betong tycker du?2. Vad gav mest intryck av det du hört eller sett? 3. Varför behöver branschen träffas så här?4. Hur ska branschen träffa rätt när det gäller de unga? 5. Kommer du tillbaka till Träffpunkt Betong igen?

Per Davoust, Grace1. Kul och givande. Paneldis-kussioner-na med branschexperter var bra och mer person-liga. Paneler med personer utanför branschen är dock viktiga för att få fler syn-vinklar och åsikter om det vi sysslar med. En balans behövs och denna gång kändes det bra. 2. Presentationen av Citybanan. Projektet är både imponerande och inspirerande i storlek och komplexitet. 3. För att träffa bransch-kollegor och få inspira-tionsboost. Det ÄR en kul bransch vi arbetar i!4. Som vi fick höra vill yng-re idag ha en djupare inne-börd i arbetet än ”bara” ett jobb. Betongbranschen behöver kommunicera en tydligare värdegrund och det inspirerande faktum att det vi gör består under lång tid. Att kunna säga till vänner och bekanta ”Jag byggde det” är en bekräf-telse i klass med många ”likes” på Facebook.5. Givet!

Erik Mild, Sika 1. Träff-punkt Betong var gi-vande både när det gällde information och nätverkande. 2. Det som gav mest intryck på mig var alla de goda projektexempel som är nominerade till Betonggalans priser. De var helt klart inspire-rande och visar att allt är möjligt.3. För att informera och informeras kring aktu-ella ämnen och utbyta erfarenheter med var-andra. Det skadar inte att nätverka med andra intresserade i bygg- och betongbranschen. 4. De unga behöver se att det finns många olika möjligheter med betong. Från stor infrastruktur till små designprojekt. 5. Absolut, för infor-mationsspridningen och nätverkandet.

Inge An-dersson, Skandi-naviska Byggele-ment1. Jät-tetrevlig. De här träffarna behövs så att man får möta branschkollegor. Dagen hade en trevlig form med moderator och panel-samtal. Jag saknade dock djupet i vissa frågor.2. Punkten om hur vi lockar ungdomar. Oerhört viktigt.3. I vardagen sysslar man mest med det egna före-taget och personalen. Vi behöver samtala om själva produkten betong. Lyfta vad som är på gång, och få höra om nya revolutio-nerande produktnyheter.4. Jag tror att skolorna behöver börja med teknik riktigt tidigt för att få bort den tråkiga stämpeln. Dessutom väljer gymna-sieungdomar så tidigt en förfinad inriktning numer. På min tid valde man grovt och förfinade efterhand. Hur ska en 16-åring veta exakt vilken NA-inriktning man passar för i framti-den?5. Absolut, bara det är intressanta program!

Katja Fridh, Lunds Tekniska Högskola1. Intressant och rolig.2. Viktigast tycker jag naturligtvis är att överbrygga mellan industri och högskola. Det framkom tydligt att det behövs och vi måste hitta mötesplatser för det. Det är också väldigt intressant med informa-tion om olika komplexa byggprojekt och att höra om hur arkitekter arbetat med betongens estetiska fördelar.3. Mötesplatser är viktigt! Jag tycker att atmosfären på Träffpunkt Betong tillät många frågor, vilket är bra. Detta kan kanske utvecklas så att publiken blir ännu mer delaktig.4. Det här är en framtids-bransch! Rejäla föränd-ringar sker nu med stora pensionsavgångar. Vi måste vara lite mer stolta över vad vi åstadkommit och vara bra ambassadörer för bran-schen. Och vi måste nå ut i grundskolan, som senast i högstadiet men ännu hellre i mellanstadiet.5. Det gör jag nog. Det är alltid en fråga om tid och pengar.

Lena Åhl, Betongin-dustri1. Dagen har varit mycket bra och givande. Det är alltid trev-ligt att ha ett forum där branschen kan träffas.2. Föredraget om Cityba-nan med Bo Eriksson-Vanke från Trafikverket. Att få en presentation över delarna i projektet och se vilken komplexitet och vilka utma-ningar det har och är. 3. Att vi behöver träffas då och då är nödvändigt. Allt från att informera oss om vad som händer och byta erfarenheter, till att prata med varandra i lugn och ro.4. Det är ingen enkel fråga. Idag ser många unga på byggbranschen, och fram-för allt området betong, mer som skitig än som attraktiv. Man anser oss inte moderna och vi utsätts för hård konkurrens av andra branscher som bedöms ha kommit längre. Program-punkten om de unga som hölls av Fredrik Holst var därför bra.5. Ja, det kommer jag göra. Återigen, ett gemen-samt forum är viktigt.

Vad tyckte du om Träffpunkt Betong?

| TRÄFFPUNKT BETONG |

28 BETONG 5 | 2014

Guldmedalj till Johan Silfwerbrand

Johan Silfwerbrand, professor på KTH, fick motta Betongföreningens Guldmedalj på Träffpunkt Betong den 25 september. Han är välkänd i hela betongbranschen och motiveringen berättar mycket om hans yrkesliv. Men Tidskriften Betong valde att ställa tolv mer personliga frågor. TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: KENT JOHANSSON

1. Vilket är ditt favoritord? Förgätmigej.2. Vad skulle du helst förändra med dig själv om det var möjligt? Det kanske låter förmätet, men jag är ganska nöjd med den jag är. 3. Vilket är ditt bästa jobbminne? När jag tog hela CBI Betonginstitutet till försommarfagra Öland för det årliga internatet.4. Vad gör du helst på fritiden? Den tillbringar jag helst på mitt sommarställe på Öland.5. Vilken byggnad eller konstruktion beundrar du mest? Pantheon i Rom.6. Vad är din favoritbetong? Infärgad betong.7. Vad har du för oväntad talang? Julklappsrimmarens.8. Vilken plats i världen skulle du helst vilja åka tillbaka till? New York.9. Vad står på din lista över saker du måste göra innan du dör? Måste är kanske fel verb men jag skulle vilja skriva en novellsam-ling, vara med om en fullständig solförmörkelse och få Skansen-publiken att sjunga ”Betongen i mitt hjärta”.10. Vilken forskare beundrar du mest? Sven Sahlin i vårt land och Mete A Sozen internationellt.11. Om du fick resa tillbaka i tiden och återuppleva en hän-delse, vilken skulle det vara? Bröllopet i Kana.12. Varför ska unga välja samhällsbyggnadsbranschen? För att sätta avtryck i en sektor som kommer att erbjuda arbete i Skandinavien till nästa istid.

Motivering PROFESSOR Johan Silfwerbrand disputerade 1987 vid institutionen för byggnadsstatik, KTH, på avhandlingen ”Theoretical and experi-mental study of strength and behaviour of repaired concrete bridge decks”. Under åren 1988-93 var han assisterande professor vid samma institution och åren 1991-95 forskare vid CBI Betonginstitutet. Under perioden 1993-2000 var han universitetslektor på KTH. Från 2002 till 2007 var Johan chef och forskningsansvarig vid CBI Betonginstitutet och därefter vd och forskningschef åren 2008-2013. Under dessa år på CBI Betonginstitutet innehade Johan även en deltidsprofessur vid KTH, Brobyggnad.

Johan Silfwerbrand har under hela sin yrkeskarriär verkat inom svensk betongforskning som forskare, lärare, forskarhandledare och forskningsansvarig i olika befattningar vid KTH och CBI. Johan har ock-så aktivt deltagit i det internationella forskningssamarbete som sker fortlöpande och redovisat egna och andras forskningsresultat i rappor-ter och presentationer. Johan Silfwerbrand är ”ACI Fellow” (American Concrete Institute) och han deltar regelmässigt i ACI:s kongresser och symposier. Johan har också varit mycket engagerad inom Svenska Betongföreningen och dess verksamhet nationellt och internationellt.

Grattis Johan! Det är sällsynt att

en person förtjä-nat en medalj på

ett så utomordentligt

bra sätt som du!

/Lars Andersson

Grattis Johan! Byggbranschen behöver flera personer som du med ett brin-

nande intresse för nytänkande i alla avseenden, till exempel material,

användningsområden, samhällekonomi, miljö, med mera. Betongföreningen

har gjort ett bra val. Lycka till även i fortsättningen.

/Ghassem Hassanzadeh

Gratulationer på Betongföreningens hemsida:

BETONG 5 | 2014 31

Utan överdrift är betong-arbetare ett mansdominerat yrke. När Tidskriften Betong bestämde sig för att ta reda på varför fann vi inte bara myten om det svagare könet och en tyst jargong som får vissa att lämna branschen. Vi fann också fem stolta yrkeskvinnor. TEXT OCH FOTO: AUDREY ERATH

| GRANSKAT |

kvinnori branschen

Med både en betong-arbetande pappa och farfar var Therese Hellman väl insatt i vad yrket innebar.

Stolta

32 BETONG 5 | 2014

HIMLEN ÄR gråtjock och vår-vintern kylig. Nere från ”gro-pen”, som är full av rutmönst-rat armeringsjärn, strömmar

Journeys bombastiska rockballad Don’t stop believin ur en bandspelare. En gi-gantisk lyftkran skjuter upp från marken och sträcker sig upp mot himlen som bör-jar släppa ifrån sig ett snöblandat regn. 19-åriga Therese Hellman armerar vida-re efter lunchrasten. I fjol tog hon studen-ten från byggprogrammet med inriktning mot betong och arbetar sedan ett halvår tillbaka som lärling på Skanska. Just nu jobbar hon och kollegorna med att bygga upp den nya stadsdelen Järvastaden i nor-ra Stockholm.

– Betongarbetare är ett intressant och varierande yrke. Jag är ingen plugghäst, utan händig, så det här passar mig väl-digt bra, motiverar hon yrkesvalet.

I Sverige jobbar cirka 30 kvinnor som betongarbetare. Det är i alla fall så många som är medlemmar i fackförbun-det Byggnads. I proportion till de 6 911 män som är betongarbetande medlem-mar utgör kvinnorna inte ens en procent. Therese Hellman har hittills inte haft en enda kvinnlig kollega.

– Jag tror att det beror på att det finns en föreställning om att yrket är för tungt för tjejer. Men så är det ju inte och dess-utom finns det hjälpmedel. Där skulle byggprogrammen kunna göra mer genom att marknadsföra yrket bättre och slå hål på att det här inte är något för tjejer, sä-

ger Therese Hellman som själv blev av-rådd av några yrkeslärare på gymnasiet att jobba som betongarbetare.

Tidskriften Betong har pratat med fem kvinnor och alla tar upp myten om att yrket är för tungt för tjejer som den främsta orsaken till att de inte är fler. Men Christer Carlsson, ombudsman på Byggnads, ser även andra orsaker till den sneda könsfördelningen.

– De kvinnor som ingår i Byggnads kvinnliga nätverk har berättat att de har svårigheter att få praktikplatser och an-ställningar. Får de en anställning så hand-lar det ofta om en provanställning. Det innebär att om det uppstår något problem under provanställningen så är det lätt för arbetsgivaren att göra sig av med tjejerna efter sex månader, säger Christer Carlsson.

Det hände 20-åriga Rebecca Baak. Hon gick ut byggprogrammet med betongin-riktning för ett år sedan och hade under gymnasietiden en lärlingstjänst på ett av Sveriges största byggföretag. Det innebar att hon var i skolan två dagar i veckan och tre dagar på bygget, men jobbade även där så mycket hon kunde när hon inte hade lektioner. Hon trivdes och kom bra över-ens med kollegorna. Efter studenten skulle Rebecca Baak ut på en längre resa, men företaget såg inget problem i det, utan var berett att anställa henne när hon kom tillbaka igen. Men när hon under ett skol-lov på våren genomgick en bröstoperation och därefter blev sjukskriven i två veckor så förändrades allt.

Mer om Jämställdhet i siffrorAV BYGGNADS 6 941 medlemmar som jobbar som betongarbetare är endast 30 kvinnor, knappt en procent.

Av IF Metalls 2 508 medlemmar som jobbar med tillverkning av betongva-ror för byggändamål är 93 kvinnor, knappt fyra procent.

Läsåret 2013-2014 pluggade 7 024 ungdomar på svenska byggprogram med inriktning husbyggnad, mark och anläggning. Av dem var 235 tjejer, cirka tre procent.

Therese Hellman har jobbat i ett år som lärling på Skanska. Hon trivs med gubbarna, men tror att även de skulle tycka att det var roligare med fler kvinnliga kollegor.

| GRANSKAT |

BETONG 5 | 2014 33

– Jag hade kanske inte behövt berätta vad det handlade om för en operationen, men jag gjorde det för min närmsta chef eftersom jag ville vara ärlig, berättar Re-becca Baak.

Av en slump ska företagets personal-chef fått nys om operationen och ilsknat till. Under sjukskrivningen fick Rebecca Baak ett samtal från yrkesvägledaren på hennes skola som berättade att företaget hört av sig och beslutat att hon inte fick fortsätta.

– Den enda förklaringen jag fick var att de inte ville ha kvar mig på grund av de val jag gjort. Jag tror att personalchefen blev orolig för vad min bröstoperation kunde ställa till med på en arbetsplats

med bara killar, säger Rebecca Baak. Flera av kvinnorna som Tidskriften

Betong pratat med tar upp jargongen som råder på byggena. Den handlar inte bara om grabbiga snuskskämt, utan även om ett ifrågasättande av kvinnor-nas kompetens. Det kan gå så långt som att vissa män varken hälsar eller pratar med sina kvinnliga kollegor.

– Ofta handlar jargonen inte om saker killarna säger utan om kroppspråk och blickar. Man kan se i deras ögon vad de tycker. Eller i bristen på ögonkontakt. Är vi fem personer som står och snackar så kan jag märka det genom att den som pratar inte tittar på mig utan bara har ögonkontakt med de andra killarna, sä-

ger Rebecka Edlund som jobbat fem år som betongarbetare på NCC i Göteborg.

Hur många kvinnor som slutat på grund av en kvinnofientlig jargong är svårt att veta. Men att det sker, bekräftar både Byggnads och några av de kvinnor som Tidskriften Betong har pratat med. Alla kvinnorna är överrens om att det skulle bli en trevligare stämning på ar-betsplatserna om det kom in fler kvinnor i yrket.

– Studier visar att alla branscher som dominerats av ett kön både blir trevli-gare arbetsplatser och mer produktiva när det blir jämnare fördelning av kvin-nor och män, säger Christer Carlsson på Byggnads.

| GRANSKAT |

34 BETONG 5 | 2014

– Det finns en uppfostringskultur i byggbranschen där äldre arbetare är duk-tiga på att föra arvet vidare till de yngre. Vi måste aktivt jobba med att öka jäm-ställdheten i byggbranschen, annars kom-mer det inte hända mycket. Själv är jag inte rädd för kvotering för att råda bot på problemet. Byggbranschen har redan sär-behandlat männen i alla år, säger Christer Carlsson.

Men några radikala åtgärder är i dags-läget en omöjlighet eftersom det saknas kvinnor att rekrytera, menar Maria Zim-dahl, vice vd på NCC Construction Sve-rige. Det är helt enkelt alltför få tjejer som väljer att gå byggprogrammen.

– Det måste hända saker redan på högstadiet när tjejerna ska välja gymna-sielinje. Det vi kan göra är att påtala för gymnasieskolorna att rekryteringsun-derlaget är för ensidigt och att de måste

göra mer för att förändra det, säger hon. NCC satsar istället på ledarskapsut-

veckling och ett återkommande värde-ringsarbete för att skapa mångfald och trivsamma arbetsplatser. Alla nyanställda introduceras i företagets värderingar och återkommande genomförs workshops för hela personalstyrkan. Men vid sidan av värderingsarbeten ser Rebecka Edlund, betongarbetare på NCC Göteborg, saker i sin arbetsvardag som skulle göra viss skillnad.

– Det kan vara en sådan enkel sak som att ordna ett omklädningsrum åt oss. Det känns inte kul att byta om i ett förråd, medan gubbarna har dusch och omkläd-ningsrum. Nu har jag tjatat mig till ett och det är ju toppen för mig och de två prakti-kanter som är här just nu. Men det borde inte behöva vara så svårt att ordna utan tjat, det är faktiskt 2014.

»Det finns en uppfostringskultur i byggbranschen där äldre arbetare är duktiga på att föra arvet vidare till de

yngre. Vi måste aktivt jobba med att öka jämställdheten i byggbranschen, annars kommer det inte hända mycket.«

Christer Carlsson, Byggnads

Varför ökar inte antalet betongarbe-tande tjejer då?

– Att stå för att det är viktigt att få in fler tjejer är en obekväm fråga i byggbran-schen. På central nivå säger företagen ofta att de vill öka jämställdheten, men de har problem att få ut det här på byggena. Det är enklare att ha en åsikt ju längre ifrån arbetsgolvet man är, men ju närmare man kommer desto fler strider får man ta. Det finns gubbar där ute som definitivt inte vill att byggnadsarbetarens machostämpel ryker, säger Christer Carlsson.

Jämför man statistiken mellan be-tongarbetare på byggen och fabriker så är det något fler kvinnor som jobbar i de sistnämnda. Enligt IF Metalls medlems-statistik är nästan fyra procent kvinnor. Gull-Britt Jonasson, vd på Finja, tror att skillnaden helt enkelt beror på att kvinnor traditionellt sett har jobbat längre i fabri-ker än ute på byggen. Några speciella sats-ningar för att rekrytera fler kvinnor har Finja inte gjort.

– Vi har istället valt att rikta in oss på att rekrytera ungdomar. Då får vi auto-matiskt en mångfald som inkluderar fler kvinnor. Jag tycker att det är fel att bara

fokusera på kvinnor och män.Varför då? – Jag upplever det som en självklarhet

med kvinnor och därför känns frågan omodern. Jag pratar hellre om framtiden och då handlar det om att fokusera på ungdomar. Det är dem vi konkurrerar om med andra branscher. Ungdomar är dess-utom uppväxta med ett naturligt tänk som inte gör skillnad på tjejer och killar.

Men rekryteringsbasen av ungdomar som pluggar på svenska byggprogram är ingen jämställd historia. Läsåret 2013-2014 pluggade 7 024 ungdomar på svens-ka byggprogram med inriktning mot husbyggnad, mark och anläggning. Av dem var 235 tjejer, det vill säga cirka tre procent. Christer Carlsson på Byggnads tror dessutom att varken jargong eller statistik kommer att förändras genom ett generationsskifte.

Arkitektur och betong i

Venedig

BETONG 5 | 2014 37

Arkitektur och betong i

Venedig

| ARKITEKTUR |

Just nu pågår Arkitekturbiennalen i Venedig, en inspirationsgryta där arkitektur och konst rörs ihop och väcker känslor och tankar.

Hela 65 länder bidrar, däribland Sverige, och mitt ibland svårsmälta installationer och berättande utställningar finns betongen. Stolt,

grundläggande och med en egen historia att berätta.TEXT OCH FOTO: ROGER ANDERSSON

Chiles starka bidrag till arkitekturbiennalen i Venedig.

38 BETONG 5 | 2014

| ARKITEKTUR |

NÄR DEN 14:e arkitekturbien-nalen tog form redan för fyra år sen var det under arkitek-ten Rem Koolhaas överin-

seende det skulle ske. ”Fundamentals” blev den utsedde kuratorns övergripande tema som delades upp i tre underkate-gorier. ”Monditalia” är en av nyheterna där en av de nerlagda militärhallarna på mässområdet Arsenale får försöka mixa arkitektur med dans, musik, teater och film.

”Elements of Architecture” är den andra delen där en exposé över arki-tekturens olika element har samlats i huvudbyggnaden i utställningsparken Giardini. Rem Koolhaas har engagerat Harvard Graduate School of Design under två år som tillsammans med ett antal tillfrågade experter inom industrin och på högskolor letat fram bland annat fönster, väggar, tak, dörrar, balkonger, korridorer och fasader och ställt ut dem i så kallade mock-ups i skala 1:1. Förut-om en hel del samtida exempel kan man också vandra bakåt genom seklen och se utvecklingen.

Här står till exempel fasadelementet med det fantastiska namnet ”Sin and redemption”. Arkitekterna Umberto Na-politano och Benoit Jallon beskriver fa-sadelementen som schizofrena där de, å ena sidan, stått för effektivitet och indu-striellt byggande de senaste 50 åren med stark påverkan på den sociala tillvaron, men å andra sidan även stått för artis-teri och ornamentala utsmyckningar. För att illustrera det har de framställt ett betongelement med ingjutna runda plattor av rostfritt stål i ett oregelbundet mönster. Uppmaningen till besökarna är att det är dags att kombinera betongele-mentens tekniska utveckling, som varit enorm de senaste åren med det vackra. Effektivitet och uttryck ska mötas.

Den tredje delen är också den mest ut-manande. Koolhaas har fått samtliga 65 länder att samlas under temat ”Absor-bing Modernity 1914-2014”. Länderna berättar sina olika historier om materia-lens utveckling i deras olika kulturer och politiska klimat.

Som ni förstår krävs det rätt mycket tid att ge alla 65 länder rättvisa. Mo-cambique vill visa att deras arkitektur har precis samma moderna former som de industriella ländernas, även fast ma-terialen och skalan skiljer sig åt rätt markant. Det är ändå charmigt att jäm-föra stora byggnader i betong och glas med hyddor i bambu och vass.

1

2

1. En exposé över möjliga

fasaduttryck i betong.

2. Den danska paviljongen är fylld med be-

tongblock som en symbol av det grundläg-

gande inom arkitekturen.

3. ”Sin and redemption”,

betongelemen-ten kan och ska

var snygga.

4. Betong i olika nyanser

bildar mönster.

5. Petra Gipp bjuder på en

dialog mellan arkitektur och

textil membran.

6. Gröna fasader kan bli

möjliga med ny teknik.

BETONG 5 | 2014 39

3

4

5

6

| ARKITEKTUR |

40 BETONG 5 | 2014

Belgiska paviljongen var helt vit utan några andra inslag, Israel bjöd på en ro-bot som ritade i sanden och Danmark hade hela sin paviljong fylld av staplade block i betong. Det var intressanta tolk-ningar av ”Modernity”, men knappast värt resan.

Starkast intryck stod Chile för som i sin avdelning hade ställt ett stort be-tongelement som var ett av de första som kom ut ur den fabrik som Sov-jetunionen hade skänkt till Salvador Allendes regering 1972. Genom föns-terinfästningen kan man se en film som visar den motsatta, tänkta sidan i bo-

stadsområdet där gardineran fladdrar i fönstren. Rummet skriker rött och kommunism och berättar hur den indi-viduelle arkitekten kom att ersättas av de massproducerade betongelementen. Lika rättigheter, lika bostäder. Kopp-lingen mellan arkitektur och politik är stark och klar.

Lite utanför Rem Koolhaas inflytande, men som en del av Biennalen, hålls ut-ställningen Time, Space, Existence. För att se den får man också ta sig till mer centrala delar av Venedig, till Palazzo Bembo nära Rialtobron. Här deltar flera svenska arkitekter, men ur betongsyn-

punkt är ETAT:s utställning ”Material Presence” det enda nämnvärda.

I ett litet rum ut mot kanalen Rio Grande har olika prototyper av betong-element ställts ut, tillverkade av Sträng-betong. De ska sitta i fasaden på Kvarte-ret Trehörningen i Norrköping och ska stå färdigt 2015. Men det har redan fått Architectural Review Future Project Awards 2013. Prototyperna visar olika alternativa lösningar avseende ballast, ytbehandling och sinuskurva och ETAT har ännu inte själva bestämt vad som blir det slutliga resultat i Trehörningens fasad.

Mer om Arkitektur- biennalen i VenedigBIENNALEN började 1980 och äger rum för den 14:e gången i år mellan den 7 juni och 23 november. 65 länder deltar bland annat Sve-rige. Detta år har arkitekten Rem Koolhaas varit kurator och under temat Fundamentals har tre olika utställningar tagits fram: Absorbing Modernity 1914-2014, Monditalia och Elements of Architecture. I en separat utställning med temat Time, Space, Existence deltar de svenska kontoren White, General Architec-ture, In Praise of Shadows, ETAT och Petra Gipp, utsedd till Årets Betong-arkitekt 2012.

Svenske arkitek-ten Erik Törnkvist

bjuder på ett betongexperi-

ment med olika fasadmöjligheter.

| BETONGFÖRENINGEN |

BETONG 5 | 2014 43

ASR, ALKALISILIKAREAKTIONER, är en skadeprocess i betong som leder till allvar-liga skador och kostsamma reparationer. I Sverige är fall av ASR ganska begränsade på grund av användningen av lågalkaliska cement för de flesta stora konstruktio-nerna. Men en ökad användning av reak-tiva tillsatsmaterial och kompositcement i världen väcker frågor om hur de påverkar ASR. Därför har två nya RILEM-kom-mittéer startats, den ena med fokus på materialet (“Avoiding Alkali Aggregate Reaction in Concrete – Performance Ba-sed Concepts”) och den andra med fokus på konstruktioners bärighet och livslängd (”Prognosis of Deterioration and Loss of Service Ability in Structures Affected by ASR”). Den materialinriktade kommittén har representanter från bland annat CBI Betonginstitutet. Den fokuserar mindre på metoder för bestämning av alkalisen-sitivitet av ballast och mer på risken för ASR i givna betongblandningar med olika kombinationer av bindemedel och ballast.

Det finns i huvudsak tre arbetsgrupper inom kommittén.

• Accelererad funktionsprovning i la-boratorium. • ASR i laboratorie- och fältmiljö. • Bedömning av alkaliinnehållet i be-tong.Kommittén kommer att utarbeta en

state-of-the-art inom området och rikt-linjer för en funktionsbaserad provnings-metod för betong samt genomföra fälttes-ter för att validera metodiken.

Motsvarande arbete behöver göras på hemmaplan. Därför har Svenska Be-tongföreningen, efter initiativ från bland annat CBI Betonginstitutet, beslutat att starta en kommitté nästa år med syfte att ta fram svenska riktlinjer inom ASR-om-rådet. Just nu är ASR-problematiken be-skriven i SS137003 Betong - Användning av EN 206-1 i Sverige. SS137003 belyser miljöförhållanden och provningsmetoder för ballast, men standarden täcker inte alla frågeställningar som finns på områ-

det. Det huvudsakliga målet för kommit-tén är att utarbeta nya svenska riktlinjer som definierar all relevant teknisk kun-skap rörande ASR i Sverige, inklusive:

• miljöförhållanden och exponerings-klasser. • metoder för ballast- och funktions-provningar; regelbundna uppdatering-ar från forskningsområdet. • utarbetande av modifierade prov-ningsmetoder som är anpassade till svenska förhållanden. • anvisningar när reaktiv ballast kan användas. • accepterat alkaliinnehåll i betong med andra bindemedel än CEM I. Betongföreningens ASR-kommitté kom-

mer att arbeta parallellt med standardise-ringskommittén för SS137003. En koppling kommer att finnas mellan Betongförening-ens kommitté och RILEM-kommittéerna. Ett framtida mål är att de utarbetade rikt-linjerna blir ett komplement till SS137003 och juridiskt bindande.

Ny kommitté om alkalisilikareaktioner i betong Problemen med alkalisilikareaktioner i betong kommer troligen öka med användningen av reaktiva tillsatsmaterial och kompositcement. Därför startar Betongföreningen ett arbete med en ny kommitté som kopplas till befintliga RILEM-kommittéer. TEXT: URS MUELLER, ORDFÖRANDE I BETONGFÖRENINGENS ASR-KOMMITTÉ OCH RICHARD MCCARTHY, VD BETONGFÖRENINGEN

Vi välkomnar våra nya medlemmar!Alf Aggring, APJ Betong & anläggningsteknik, Maja Björnberg, Integra Engineering, Per Claesson, Per Claesson i Gävle, Edmund Davis, Konkret Rådgivande Ingenjörer i Stockholm, Holger Ecke, Vattenfall Research and Development, Petter Engblom, Giraff bygger och konstruerar, Hadeel Sawasa, Fredrik Hernborg, WSP, Anders Kristiansson, NCC Construction, Anton Löw, Richard Malm, KTH, Amaris Montesx, Golsang Naseri, Renja Oscarsson, Adi Pilavdzija, Saidom Shahgiriev, Anders Thorsén, Stockholm Betongkonsult och David Tönseth, Integra Engineering. Korporativa medlemmar: GTAB och Göteborgs stads parkering.

BETONG 5 | 2014 45

Betongvägens kamp mot traditionen

» Orsaken till att Trafikverket fastnat för betong är att en trafikerad betong-väg anses alstra färre partiklar än en trafikerad asfaltväg. «

Johan Silfwerbrand

ARBETET MED Förbifart Stockholm har lagts på is un-der ett halvår. Utredningar, planering och projektering av Förbifarten har pågått under många år och kostat stora pengar. Ett resultat är att Trafikverket redan beslutat att beläggningen genom den totalt 18 kilometer långa tun-neln skall vara betong. Betongen har en rad fördelar gent-emot asfalt: längre livslängd, mindre spårbildning, ljushet som sparar belysningsenergi och litet lägre rullmotstånd som leder till lägre bränsleförbrukning till glädje för både miljö och bilförare. I tunneln blir betongen ännu mer kon-kurrenskraftig; den långa livslängden blir ännu viktigare och belysningen måste vara tänd 24 timmar per dygn.

Det som bekymrar mig är att Trafikverkets beslut inte är baserat på dessa fördelar. I flera länder – Spanien och Slovenien är två exempel – ställer myndigheterna krav på betong i längre tunnlar utifrån det faktum att betong är obrännbart och därför inte bidrar till en tunnelbrands ut-veckling. Men brandfrågan är heller inte avgörande för Trafikverket. Orsaken till att Trafikverket fastnat för be-tong är att en trafikerad betongväg anses alstra färre par-tiklar än en trafikerad asfaltväg. Det finns mätningar som visar att betong är bättre än asfalt vad gäller partiklar, men mätningarna är få och hittills finns ingen teoretisk förklaringsmodell att använda som stöd för mätningarna. Som jag ser det har Trafikverket kommit till rätt beslut, men beslutet är fattat på ett osäkert förhållande i stället för på flera säkra förhållanden.

I slutet av september var jag på en stor internationell betongvägskonferens – den tolfte i ordningen – i Prag med över 350 deltagare. Av dem var fem svenskar. Tra-fikverket och forskarna var representerade, men var fanns materialtillverkarna, entreprenörerna och städernas be-ställare? Det intressantaste bidraget kom ifrån Polen. Vi fick höra om ett nyss slutfört PPP-projekt (public private partnership). Projektet utgörs av en 120 kilometer lång, ny motorväg där entreprenören svarar för drift och un-derhåll under 30 år. Man valde betong på betongens egna meriter. Ytterligare 1 200 kilometer står på tur och man

tror att betong kommer att läggas på merparten av dessa. Vi som arbetar med betongvägar har länge kämpat för att beställaren skall basera sitt materialval på gedigna livscykelkostnadsanalyser (LCCA) och livscykelanalyser (LCA). 30 år är en lång tid för en entreprenad, men egent-ligen fortfarande för kort för att fullt ut ge rättvisa åt be-tongens beständighet och slitstyrka.

Det finns ytterligare en aspekt som leder till snedvri-den konkurrens mellan betong och asfalt. Dagens svenska forskning inom vägteknik bedrivs till en mycket stor del på KTH. Det finns ett starkt och framgångsrikt samar-bete mellan Trafikverket, de stora entreprenörerna, VTI och KTH. Jag har haft skolchefens uppdrag att studera organisationen inom avdelningen för väg- och banteknik vid KTH. Här finns ett drygt dussintal projekt som alla handlar om olika aspekter av asfaltöverbyggnaden. Det är inget fel på projekten; de kommer att leda till intres-santa resultat och utbildning av nya doktorer. Men för att vidareutveckla betongvägarna behöver vi en kontinu-erlig forskning även inom det delområdet och vi behö-ver dessutom utbilda betongvägsspecialister för alla led i byggprocessen; beställare, projektör, materialtillverkare och entreprenör. Antalet forskarutbildade inom betong-vägar kan i vårt land räknas på den ena handens fingrar och ingen av dem arbetar idag med betongvägar. Asfalt-forskarna är mångdubbelt fler. Dessutom har tre mycket erfarna betongvägtekniker gått i pension. Det finns unga ersättare men de behöver stöd. Vi måste ta fram en ny strategi för betongvägar. På dagens lingua franca skulle man kalla den Roadmap for Concrete Roads.

TEKNIK REDAKTÖR JOHAN SILFWERBRAND info@betong.se

46 BETONG 5 | 2014

I våras vann Linn Sundberg, Luleå Tekniska Universitet, Tidningen Byggindustrins tävling för bästa examensarbete, ByggOpus. Upp-satsen handlar om hur vanligt förekommande fuktinträngning är under byggtiden och hur detta kan undvikas till begränsade mer-kostnader. Här gör hon en sammanfattning för Tidskriften Betong.TEXT OCH BILD: LINN SUNDBERG.

I ETT FLERTAL flerbostadshusprojekt med sandwichelement har regnvatten som tränger in i elementen under byggskedet orsakat förseningar och ökade kostnader. Dessa läckage sker i huvudsak innan ele-mentskarvarna är fogade och taket monte-rat och kan härledas till brister i konstruk-tionslösningarna och bristande fuktskydd under byggskedet. Vatteninträngning i produktionsskedet medför bland annat ökade kostnader för byggtorkning, extra tidsåtgång för att lokalisera läckage och försening av fogningsarbetet.

Det är särskilt viktigt att undvika vat-teninträngning i lågenergihus där det ofta saknas konventionellt värmesystem och dyra provisorier krävs för att nå tillräcklig effekt för uttorkning [1]. Låga transmis-sionsförluster under brukstiden gör att förutsättningarna för uttorkning är ogynn-samma samtidigt som klimatskalets isole-rande egenskaper försämras av en högre fukthalt i materialen [2]. För att undvika konsekvenserna av vatteninträngning ef-

terfrågas nu bättre konstruktionslösningar och metoder som skyddar anslutningarna redan vid montage av betongstommen.

För att ta fram underlag för förbättring av anslutningar mellan prefabricerade be-tongelement för lågenergiproduktion av flerbostadshus analyserades ett antal ex-isterande konstruktionslösningar och nya förbättringsförslag genererades för att se-dan utvärderas teoretiskt. De utvärderan-de intervjuerna ämnade omfatta ett brett spektrum av kompetenser inom inköp, montage, produktion, tillverkning och konstruktion.

Arbetets inledning visade att några pro-blematiska detaljer är:• Vertikala skarvar mellan element.• Anslutning mellan yttervägg och bjälklag.• Anslutning mellan väggelement och grund/sockel.

Detaljernas placering visas i figur 1.Vid vertikala skarvar är det önskvärt att

hindra att nederbörd passerar längre in i väggen än den yttre betongskivan. Bakom regnspärren ska det finnas en dränerande luftspalt och dränering av ytterskivans insi-da för kondenserad byggfukt ska säkerstäl-las. Utredningen av tre befintliga lösningar för vertikala skarvar visar på nackdelar som bland annat brist på regnskydd i tidigt skede, risk för förhöjt fukttillstånd i mate-rial och risk för att fukt från ytterskivans insida inte kan dräneras ut.

En tandad ytterskiva, se figur 2, är ett förslag där inträngande vatten hindras av ytterskivans geometriska utformning. Denna lösning är praktiskt genomförbar, men det är tveksamt om tätheten uppnås endast genom förändringen i geometri. För att säkra tätheten mot slagregn bör slag-regnstest utföras med och utan rännor i

betongen och svällband. Konsekvenser av denna lösning är troligtvis en marginell kostnadsökning för tillverkning och mon-tage, samt eventuell kostnad för tillkom-mande material i form av svällband. För att minimera köldbryggorna bör tandens bredd och förtjockningens längd hållas ned. När tandens storlek ökar marginellt flerdubblas köldbryggans absoluta värde, dock utgör värmeförlusten på grund av tandningen en mycket liten del av den to-tala transmissionsförlusten i en byggnad. Köldbryggan är så pass liten att denna lös-ning anses lämplig att använda även i låg-energihus.

Ett fastskjutet P-format fogband, se figur 3, är en enkel och relativt billig lösning. Materialkostnaden för det extra fogband i ett projekt kan uppgå till tiotals tusen kronor men detta är endast en liten kost-nadsökning för elementen, under en pro-cent. I förhållande till svällband, som i A, är kostnaden för P-list i EPDM väldigt låg. Under studien lyftes ett förslag att P-listen eventuellt skulle kunna ersätta bottnings-listen i fasadfogen. I sådana fall bör annat material än EPDM väljas eftersom mate-rialet är dyrt i förhållande till bottningslist och inte fungerar med alla fogmassor. Det kan också krävas snävare toleranser och en tydlig gränsdragning mellan aktörer om vem som tar ansvar för fogens funktion. Ett fullskaletest är att rekommendera för att säkerställa täthet med P-list samt att avgöra om det är genomförbart att ersätta bottningslisten. Förutsatt tillräcklig tät-ning, kan denna lösning anses uppfylla samtliga funktionskrav och även vara lämplig för lågenergihus.

Vid anslutning mellan yttervägg och bjälklag bör vatten hindras att rinna från

Så undviks vatteninträngning i sandwichelement

Figur 1. Några anslutningsdetaljer som visat sig vara problematiska under produktionstiden.

Anslutning yttervägg/bjälklag

Vertikala skarvar mellan väggele-ment

Anslutning yttervägg/sockel

| TEKNIK |

BETONG 5 | 2014 47

Figur 2. Illustration av tandad ytterskiva med förtjockning i ytterskivan för att klara minsta täckskikt för armeringen.

Figur 4. Illustration av inflyttad installationsränna. Sandwich-väggen är illustrerad med en överhängande ytterskiva.

Figur 6. Illustration av nedflyttad skarv (a) och täckning av element (b).

Figur 5. Illustration av installationsränna med uppstickande innerskiva i kombination med massivbjälklag.

Figur 3. Illustration av fastskjuten P-list i EPDM.

bjälklag och eventuella ursparningar in i väggen. Köldbryggor ska undvikas och brandavskiljande funktion uppnås. Den horisontella skarven i ytterväggen bör skyddas från nederbörd innan nästa ele-ment ställs på plats. Jämförelsen av befint-liga lösningar för bjälklagsanslutningen visade att täckning eller skydd av elemen-tens ovansida och hinder för vattenavrin-ning från bjälklag in i väggen ofta saknas.

Överhängande ytterskiva (C) är en vanlig lösning som har fungerat bra under mon-tage och skyddat den horisontella skarven mot regn innan fogning kunnat utföras.

Inflyttning av installationsränna, se fi-gur 4, är ett enkelt sätt att samla vatten från bjälklaget så att det kan tas om hand istället för att ledas ned i väggen. För att säkra lufttätheten är det lämpligt att den inre klacken är något lägre än bjälklaget

så att pågjutningen täcker skarven. Instal-lationsrännor är endast aktuella för mas-sivbjälklag, vilket begränsar användning-en av resultatet.

En uppstickande innerskiva, se figur 5, är redan vanligt förekommande vid an-vändning av HD/F-bjälklag. Denna lösning skulle med fördel även kunna användas för massivbjälklag förutsatt att upplagsläng-den för bjälklaget är tillräcklig. Täckning

INSIDA

UTSIDA UTSIDA

UTS

IDA

UTS

IDA

UTSIDAINSI

DA

UTS

IDA

INSIDA

INSIDA

INSIDAa. b.

| TEKNIK |

48 BETONG 5 | 2014

av elementets överkant efterfrågas av de flesta intervjuade och täckning från fabrik är önskvärt (se figur 6 b). Någon form av täckning eller väderskydd är nödvändig, det är tveksamt om fuktkraven enligt BBR [3] uppfylls om elementen tillåts stå otäckta under lagring och montage. Självhäftande vattentäta membran och täckningsmaterial är generellt väldigt dyra och det är upp till varje projekt att göra en bedömning om tillfällig täckning av till exempel plast el-ler kvarvarande täckning är att föredra. För att få ned kostnaden krävs att projek-ten efterfrågar en billigare produkt som är slitstark, vattentät och som fäster bra, samt att täckning eller skydd av elementen tas upp vid köp av betongstommen.

Nedflyttning av skarv mellan yttervägg och bjälklag (se figur 6a och 6b) är en lös-ning som kan möjliggöra avledning från bjälklag till dess att undergjutning för det övre väggelementet utförs. Denna lösning lämpar sig dock inte för användning av HD/F eftersom det saknas skiva för mot-gjutning. En kortare innerskiva kräver ett specialstöd för transport och lagring, vilket är genomförbart men det är osäkert hur kostnaden för elementet påverkas. Att flyt-ta skarven innebär att köldbryggan flyttas från bjälklagskant/golv till överkant vägg/tak, vilket kan vara fördelaktigt ur kom-fortsynpunkt.

Vid anslutningen mellan yttervägg och sockel är det önskvärt att säkerställa avrin-

ning av vatten på fasad, insida ytterskiva och insida vägg. Köldbryggor och hålighe-ter där insekter och skadedjur kan leta sig in ska undvikas. Överhängd ytterskiva kan hindra vatteninträngning vid regn och snö-smältning. Nedsänkning innanför sock-elelement ska undvikas så att vatten inte ansamlas där och läcker in vid golvvinkeln.

Utredningen av existerande lösningar visar att avledning av både fasadvatten och eventuellt vatten inuti väggen saknas i många fall. Att vatten rinner vidare ner i sockelisoleringen anses generellt inte vara ett problem vid anslutning mot mark. Det kan dock få konsekvenser som uppfukt-ning av bottenplattan och ökade energiför-luster, beroende på detaljutformning.

Avledning från insidan av ytterskivan bör specificeras i handling åtminstone för snittet med den vertikala skarven efter-som luftspalten i den vertikala skarven är tänkt att fungera dränerande. En ned-sänkning i bottenplattan är att föredra för att ge förutsättningar för en lufttät undergjutning. Detta hindrar även i viss mån vatten från att läcka inåt om det blir vatten stående i väggen.

En ingjuten papp eller ett membran kan säkra avledning av både fasadvatten och vatten som rinner inuti väggen, se figur 7 a-c. Hanteringen av elementet underlättas om ytterskivan inte är överhängd, efter-som inner- och ytterskiva då avslutas sam-tidigt. Papp är billigt men kan vara svårt att hantera, medan gummiduk är dyrare men mer lätthanterligt. Denna lösning kan vara användbar vid anslutning mot terras-ser, p-däck eller källarkonstruktioner, där det är motiverat med en extra kostnad för att garantera att vatten inte kan föras ned i underliggande konstruktion. Det finns dock flera svårigheter att överkomma, till exem-pel tätning av skarvar mellan element och praktiskt genomförande vid gjutningen av elementet.

En täckning av sockelelementet med membran eller tätskikt är ett relativt enkelt sätt leda ut vatten. Tester av tätheten inåt

vid infästning i undergjutningen bör utfö-ras. Om avledningen av vatten fungerar bra så att inget vatten blir stående i väggen är sannolikheten att undergjutningen suger vatten mycket liten. Tätskiktet utgör en försumbar köldbrygga och kan användas för lågenergihus. Kostnaden för täckning är hög, men för denna detalj rör det sig endast om en våning.

För att undvika utförandefel och otydlig-het bör anslutningsdetaljer redovisas tydli-gare i handlingarna från konstruktörer och prefabkonstruktörer samt att det är tydligt vem som ansvarar för vilka detaljer. Det är viktigt att ta hänsyn till byggbarheten så att konstruktionsdetaljerna inte bara är teoretiska lösningar. För att bedöma kost-nadseffektiva åtgärder för att undvika vat-teninträngning krävs en riskbedömning för varje enskilt projekt, där risken för extra torkinsatser, väntetid och garantikostna-der vägs in. Utifrån riskbedömningen bör sedan krav på leverantören, till exempel i form av täckning av element eller tekniska lösningar ställas.

Sammanfattningsvis finns det stora möj-ligheter att förhindra vatteninträngning i lågenergihus av betongsandwich och där-med minska risken för kostnader, fördröj-ning och framtida inomhusproblem. Detta kan bidra till att utveckla fuktsäkra stan-dardlösningar anpassat för ett byggsystem med hög industrialiseringsgrad som redan visat stor potential vad gäller kostnadsef-fektivitet och energiprestanda.

Studien presenteras i sin helhet i exa-mensarbetet Energieffektiva flerbostads-hus av prefabricerad betong - Utformning av anslutningsdetaljer för en fuktsäker pro-duktion skrivet vid Luleå tekniska univer-sitet under 2013.

REFERENSER:

[1] Brander, P. (2009). Verktyg för optimering av byggtorkning. Rapport TVBM-3148. Byggnadsma-terial, Lunds tekniska högskola, Lund.[2] Nevander & Elmarsson (1994). Fukthandbok – Praktik och teori. Stockholm: Svensk Byggtjänst.[3] BFS 2011:26

Figur 7. Illustration av ingjuten duk vid anslutning mot sockel från fabrik (a), efter montage (b) samt med utanpåliggande dränskiva (c).

KORT & GOTTBESTÄLLARE och entreprenörer kan använ-da resultatet av studien för riskbedömning i projekt och för att ställa frågor till och krav på leverantörer av prefabricerade betong-stommar. För leverantörer och projektörer beskrivs utsatta detaljer som kräver extra uppmärksamhet i projektets tidiga skeden och viktiga aspekter att ta hänsyn till under projekteringen. På sikt kan detta ligga till grund för standardisering av detaljlösningar som är fuktsäkra och produktionsvänliga.

a. b. c.

UTS

IDA UTSIDA UTSIDA

INSIDA

50 BETONG 5 | 2014

Det är stora framtida utmaningar betongbranschen står inför. Koldioxidutsläppet vid tillverkning av cement måste reduceras, nya bindemedel krävs för att minska cement-användningen och ny teknik behövs för att bättre kunna utnyttja betongens förmåga att lagra värme. Läs Tidskriften Betongs trendspaning. TEXT: MARGARETA REDLUND-LANINGE

BETONG MED andra bindemedel än ce-ment är att vänta i framtiden. Orsaken är de stora koldioxidutsläpp som uppstår vid cementtillverkningen. För att minska koldioxidutsläppen har betongforskning-en över hela världen fokus på att finna alternativa bindemedel som till exempel slagg, flygaska och silika för att den vägen minska behovet av cement och därmed ce-mentproduktionen.

Ett steg på vägen är att Trafikverket har lättat på regelverket för broar och kom-mer inte längre att kräva att betongen ska innehålla 100 procent portlandcement. Verket har tänkt om och kommer att ac-ceptera blandcement, där delar av cemen-tet ersätts av andra bindemedel. Förutom slagg, flygaska och silika är metakaolin och leror möjliga ersättningsmaterial.

Trenden går mot att bygga med hög kvalitet och lågt koldioxidavtryck med fortsatt fokus på korta byggtider. Vilken livslängd är lämplig för konstruktionen? Det är en fråga beställaren måste ställa sig. Det kanske räcker med 50 år?

– Det skulle ge lägre investeringskost-nader. Stora beställare börjar mer och mer titta på kostnader och hur en konstruk-tion påverkar miljön för att ställa det i re-lation till beständigheten. Man måste bli bättre på att nyansera. Ibland kan 50 år vara rätt livslängd, i andra fall 120 år eller kanske 300 år, säger Richard Mc Carthy, affärsutvecklare på CBI Betonginstitutet, och vd för Svenska Betongföreningen.

Fredrik Holst, nytillträdd vd för Sträng-

betong, menar att betongstommar ofta har en längre livslängd än den dimensio-nerats för och säkerhetsmarginalerna är större jämfört med andra material.

– Den ”överkvalitet” som betongen ger kan medföra att nya kvalitetsklasser ska-pas avseende brandmotstånd, ljudisolering, värmelagring och bärförmåga, säger han.

Det är inte realistiskt att tillverka be-tong utan att blanda in en viss halt cement eftersom flygaska eller silika behöver ce-ment för att ingredienserna ska fungera kemiskt. Och betong med hundra procent slagg är heller inte möjlig att tillverka i da-gens läge av den enkla anledningen att det inte produceras tillräckligt med slagg.

– I det stora hela kommer framtidens betong att se ut som den gör idag. Skill-naden är att olika sorter av blandcement har utvecklats liksom tillsatsmedel som ger betongen andra egenskaper än dagens, tror professor Johan Silfwerbrand, KTH.

Däremot kommer nya tillsatsmedel att utvecklas. Till exempel kan härdningsti-den styras mer reglerat än i dag och till-satsmedel utvecklas som tar hänsyn till om betongtransporten tar en timme eller flera. Ett önskescenario är ett tillsatsme-del som aktiverar härdningsprocessen när man själv vill. Möjligheterna finns efter-som kunskaperna om betongens kemi är stora och branschen ser att det finns ett stort behov. Kanske vi också får andra ty-per av krympreducerande tillsatsmedel än dagens, som har vissa begränsningar.

Efterfrågan på robusta betongsorter

och betong som kan gjutas året runt obe-roende av väder och vind kommer att öka. Kunderna kommer också att begära en mer förutsägbar kvalitet jämfört med vad som sker i dag.

– Kunden vill veta, inte gissa, vad be-tongen innehåller. Tillsatsmedel och de-ras effekter, emissioner och alla relevanta fakta måste redovisas. Detta innebär att framtidens betongfabriker behöver bli duktigare på information och dokumen-tation och de måste veta exakt vad de le-vererar, säger Fredrik Holst.

Den självkompakterande betongen, SKB, kommer att utvecklas mer för att kunna användas i fler typer av konstruk-tioner. Idag används SKB nästan uteslu-tande inom prefabindustrin där man har full kontroll över hela tillverkningsproces-sen av fasadelement, bjälklagselement och liknande. För platsgjutna konstruktioner har SKB sina begränsningar, beroende bland annat på att betongen riskerar att separera under transporten från betongfa-briken till arbetsplatsen. Därmed kan inte kvaliteten säkerställas.

– Detta kan lösas med tillsatsmedel som ändrar betongens viskositet. Men kombi-nationen av olika tillsatsmedel kräver mer forskning, ungefär som när doktorn ordi-nerar mediciner för olika krämpor måste man kolla att inte medicinerna motverkar varandra eller ger negativa bieffekter, sä-ger Richard Mc Carthy.

– SKB har sina klara fördelar inte minst ur arbetsmiljösynvinkel. Den ger en bra

Framtida utmaningarför betongbranschen

Olympiastadion i London byggdes med en betong

som innehöll stora delar slagg. Det kommer fler

byggnader att göra i framtiden enligt

Tidskriften Betongs trendspaning.

Tidskriften Betong på trendspaning

BETONG 5 | 2014 51

| TEKNIK |

| TEKNIK |

52 BETONG 5 | 2014

arbetsmiljö vid gjutning eftersom vibre-ringen minimeras. Denna fördel kommer branschen att ta fasta på och därmed arbeta för att SKB ökar i användning. I framtiden kommer provnings- och kon-trollmetoder att utvecklas och kompe-tensen i branschen blir bättre, fortsätter Richard Mc Carthy.

Högpresterande betong var på ropet för 10-15 år sedan och användes för pe-lare och slanka konstruktioner. Men ut-vecklingen gick i stå. Nu har det vänt och intresset för högpresterande betong har sakta börjat öka. Orsaken är att det finns ett intresse för tunnare, lättare och mer beständiga betongprodukter med lägre cementhalt. Två stora EU-projekt, SESBE och H-Haus, har startats i ämnet och CBI Betonginstitutet har inlett ett forsknings-projekt för att se hur småhus kan tillver-kas med högpresterande betong med syfte att ta fram lätta betongmoduler lämpade för fattiga länder. En annan tillämpning är oljeplattformar byggda med högpreste-rande betong.

Även för kommande renovering av miljonprogrammet blir högpresterande betong ett intressant alternativ i fasader för att kunna göra dessa tunnare och i gengäld förse dem med kraftigare värme-isolering.

Betongens värmelagrande förmåga kommer att utnyttjas mer i framtiden både vid renoveringar och i nyproduk-tion. Man tittar på olika metoder att yt-

terligare förstärka denna förmåga till exempel genom att grafit eller järnmalms-ballast blandas i betongen. Olika tekniker har utvecklats och kommer att utvecklas än mer där värmen lagras växelvis mel-lan betongstomme och grund. I stället för att skapa en jämn energitillförsel under hela dygnet för att värma en byggnad så anpassas effektuttaget under dygnets tim-mar och energitopparna kapas. Enkelt ut-tryckt: dra ner på energitillförseln under vissa perioder under dygnet och låt be-tongstommen avge lagrad värme i stället.

En trend är att nya datorprogram ut-vecklas, som beräknar en betongbyggnads värmelagrande förmåga likasom allt fler kompontenter och metoder som gör det lätt att utnyttja värmen i en betongstomme.

Nanotekniken är ett spännande områ-de och hör framtiden till. En applikation i dag av nanotekniken är att använda titan-dioxid i ytskiktet på en betongfasad. När ytan träffas av solens UV-strålar renas luften från koldioxider. Även fasaderna renas från smuts när det regnar. För att inte de nanostora titandioxidpartiklarna ska komma in i lungorna i samband med tillverkningen av betongfasaderna läggs de i plastpåsar som vid gjutningen löses upp i betongen.

Ett nytt EU-projekt har just inletts och syftar till att utveckla tekniken så att det räcker med vanligt ljus för att reningspro-cessen av smuts och koldioxid ska fung-era. Detta är intressant för vägtunnlar dit inte solens UV-strålar når.

En tydlig trend är att drift och under-håll i byggandet ökar liksom renoveringar av miljonprogrammets fastigheter. I USA och Europa ligger fokus på renovering, reparation och underhåll medan man i Asien helst bygger nytt. Detta innebär att fler metoder och material lämpade för renoveringar utvecklas. I samband med renoveringarna är det en trend att även titta på estetiken. Detta gäller även vid nyproduktion där det arkitektoniska vä-

ger tungt. Det började med infärgning och mönsterstämpling av i första hand mark-betong. Fokus ligger nu på snygga fasader med grafiska mönster och är en nisch som kommer mer och mer.

En annan trend är att transporterna av betongelement blir mer effektiva. Trans-portföretagen blir allt större och arbetar över större geografiska områden vilket gör att bilarna kan köra fullastade i båda riktningarna.

Vattengenomsläpplig betong används flitigt utomlands men har ännu inte sla-git igenom i Sverige. Men den börjar så sakteligen användas även i vårt land. Ge-nomsläpplig betong används främst på gångytor, torg, p-platser och andra stora ytor. Normalt leds regnvattnet bort via ga-tubrunnar och ledningssystem.

– Med genomsläpplig betong försvin-ner vattnet direkt ner i grundvattnet, be-lastningen på dagvattensystemet minskar och vattnet renas på ett naturligt sätt på sin långsamma väg ner till grundvattnet, säger Johan Silfwerbrand just återkom-men från Nordiska Betongforskningsda-garna som i år arrangerades i Reykjavik och där genomsläpplig betong var ett av många ämnen.

Återvinning blir en viktig faktor för framtiden och som de stora byggbolagen kommer att utnyttja i sin marknadsföring för att ge en image att vara ett företag med miljötänk. Krossad betong används som ballast i ny betong, där det är lämpligt, el-ler som fyllnadsmaterial i vägbankar och är ett sätt att slippa använda naturgrus, säger Fredrik Holst.

Ytterligare en trend är att använda an-dra typer av armering som textila sådana eller inblandning av polymerer. Även an-vändningen av rostfritt stål kommer att öka i särskilt utsatta miljöer. Här finns en stor potential eftersom textilier, polymerer och rostfritt stål klarar salt. Detta i sin tur gör att konstruktionerna kan ges mindre täckskikt.

Mer om Trender i korthet • MINSKADE utsläpp av koldioxid vid tillverkning av cement.

• OMFATTANDE forskning pågår världen över för att vidareutveckla alternativa bindemedel till cement, till exempel slagg, silika, flygaska.

• FOKUS ligger på att bygga med hög kvalitet, lågt koldioxidavtryck och korta byggtider.

• BETONGENS värmelagrande för-måga kommer att utnyttjas mer.

• MER dokumentation krävs av betongleverantörer om innehållet i betong.

• ESTETIKEN blir allt viktigare.

Textil armering kommer få sitt genombrott i framtiden, speciellt när miljonprogrammets fasader ska renoveras eftersom täckskiktet kan göras tunnare.

54 BETONG 5 | 2014

EXPERTEN

LÄCKANDE POOL?Vi har precis invigt vår nya helgjutna betongpool på ca 5x5 m. Ingen mosaik utan enbart slipad. Tyvärr läcker den ca 10 cm per dygn vilket indikerar konstruktions-läckage. (Anslutningar mm är kontrollerade). Vår bygga-re rekommenderar då att han ska tillföra ett självtätande medel som blandas i vattnet och sedan står i ca 3 dagar. Sedan tappas nytt vatten i och ev läckage ska vara tä-tade. Är detta görbart och i så fall vad är det man tillför?/Johan

Hej Johan, vad sprickorna beror på är svårt för mig att bedöma. Ett medel som själv söker sig fram till sprickan låter som en dröm. Det har jag inte personligen hört talas om. Vi vet genom forskningen att betong i kraftdammar har en förmåga att över tid kunna självläka och fylla sprickor med till exempel kalciumhydroxid och cementgel. Detta har påvisats i labbförsök där cementet i betongen bidrar med beståndsdelarna kalk, kisel och hydroxid som fyller sprick-orna. Du kanske inte har tid att vänta flera månader för att det ska självläka och behöver något som kan direkt reagera med betongen för att skapa mer kalciumhydroxid och ce-mentgel. Jag kan bara gissa, men teoretiskt kan en tillsats av vattenglas eller cementgel fungera, men det är oklart hur det fungerar i praktiken så du får kolla med byggaren vad det kan vara för produkter.

/Erik Viggh, senior kemist, Cementas Utvecklingsavdelning.

Jag är väldigt sugen på att gjuta ett ganska rejält matbord i betong. Måtten jag hade tänkte mig är 2100x1000x80 mm vilket i mitt huvud borde bli en vikt på ca 390 kg. Det är ju en ansenlig vikt och jag undrar om det finns några smarta sätt att reducera vikten?/Andreas

Hej Andreas, ett sätt att reducera denna kan vara att gju-ta i två etapper. Etapp 1 görs med 40 mm höjd och med full höjd 80 mm utefter de synliga kanterna så att ingen gjutskarv uppstår där. Bredden på fullhöjdsgjutningen bör vara mindre än 80 mm. Betongen trycks, pressas då manu-ellt snett mot kanterna med exempelvis en brädbit.

Sedan sätter du in en innerform såsom en ram av ex-empelvis trä, vars yttermått är 1940 x 840 x 40 mm och färdiggjuter bredden 80 mm runt om. Då fås en rambalk runt hela bordet med bredden 80 mm. Bordets vikt reduce-ras då med cirka 120 kg. Eventuellt kan rambalken göras smalare exempelvis med bredden 60 mm för ytterligare viktreducering.

/Arne Hellström

UNDERVATTENSGJUTNING?Håller på att göra en stenkista i sötvatten. Vad ska jag använda för betong, ska man ha i det som kallas UV-medel?/Roger

Hej Roger, undergjutningsbruk finns att tillgå i en välsor-terad byggvaruhandel där endast vatten tillsätts, men UV, undervattensmedel och UAV, antiurvaskningsmedel, finns oftast inte i den kommersiella byggvaruhandeln. Då måste du kontakta någon tillsatsmedeltillverkare. Tänk dock på att tillsats av UV och AUV påverkar frostbeständigheten mycket negativt på grund av deras kemiska sammansätt-ning. Även om du köper frostbeständigt bruk i butik är jag skeptisk. Tycker nog du ska beställa betongen från en be-tongfabrik som är van att hantera sådana betongkvaliteter.Vid gjutning i vatten är det viktigt att betongen inte «faller» fritt för lång sträcka då det finns risk för urvaskning även med AUV. Ett fall på mer än 0,3 meter är inte att rekom-mendera.

Undervattensbetong brukar i regel ha mycket utflytande egenskaper, den kryper ut i formen med hjälp av gravitatio-nens hjälp och kräver därför inte någon vibrering, men det är viktigt att göra formen tät och stabil. Undervattensbe-tong skapar också ett högt formtryck.Lycka till med gjutningen av stenkistan ./Oskar Esping, tekn. Dr, Färdig Betong, Thomas Concrete Group och Martin Hansson,FoU-chef för betongtillsatser,

Sika, Norden & Baltikum.

Reducera vikt i betongskiva?

EXPERTENMARKNADSTORGET

Reducera vikt i betongskiva?

MARKNADSTORGET

Formmax_marknadstorget_90x40.indd 1 2014-10-10 10:00

FÖRRA NUMRETS i sig utmärkta artikel om slaggce-ment fick mig att tänka på hur lätt det är att anamma något som sant. Sant är i alla fall att det vid produk-tion av råjärn bildas biprodukten slagg. Jag tror mig också ha fog för att säga att tillverkning av ett kilo slagg släpper ut betydligt mer koldioxid än ett kilo cement. Åtminstone enligt uppgifter från Jernkonto-ret. Sant.

Därför känns det märkligt att säga att vi gör miljö-vinster genom att byta ut cement mot masugnsslagg, det vill säga genom att tillföra ett ämne med högre koldioxidutsläpp, reducerar vi detsamma. Sant.

Slaggcementets miljömässiga förträfflighet är inte baserad på att det är miljövänligt. Den miljömäs-siga fördelen är att man kan undvika produktion av cement och därmed ytterligare koldioxidutsläpp i för-ädlingskedjan. Så förlåt mig metallurger, imperfektio-nen i en produktionsprocess är plötsligt en miljövinst genom att inte dra igång en till. I likhet med tillag-ning av Pekinganka är det förvisso tilltalande att allt kommer till användning, däremot har jag svårare att acceptera att en produkt de facto trängs ut för något sämre, bara för att det redan råkar finnas.

Per definition är en biprodukt något som i förhål-lande till huvudprodukten är litet till mängd och/eller kommersiellt värde. Därför bär råjärnet allt koldiox-idutsläpp från tillverkningsprocessen, medan slaggen inte bär någoting alls.

Så det är inte tillverkningens koldioxidutsläpp i sig, högt eller lågt, utan vår värdering av vilken produkt som ska bära utsläppet som styr vad som är bra eller dåligt. Ändras det synsättet, är plötsligt slaggcemen-tet en miljöbov. Sant.

Slaggcement är enligt min mening bättre för miljön, så länge totalt utsläpp av koldioxid kan hållas nere. Däremot är det en dellösning, eller kortsiktig lösning för betongindustrin. Jag vill gärna tro att vår forskning kommer finna hållbara bindemedel med noll eller låga koldioxidemissioner. Då kan betongen bli grön, på riktigt.

UTVALD PERSON TYCKER TILLHENRIK VINELL, STRÄNGBETONG

| SIGNERAT |

MILJÖVINSTER MED SLAGG -SANNING MED MODIFIKATION

| TEKNIKMIX |

Pyramiderna byggdes I BETONGNYA FORSKNINGSRÖN presenterade av professor Michel Barsoum på Depart-ment of Materials Science and Engineering på Drexel Uni-versity i Philadelphia visar att pyramiderna i Giza inte enbart består av limestensblock. Han och hans kollegor anser sig ha hittat delar som är gjutna av en tidig form av betong.www.materials.drexel.edu/features/pyramids

Svavelvätefälla ska rädda avloppsbetong

Supereffektiv maskin ska minska vibrationsskadorINNAN JUL SKA den prototyp som ett forskningsinstitut tagit fram för att minska vibrationsskador testas igen. Och den nya maskinen be-räknas minska risken för vibrations-skador kraftigt.

Med pengar från försäkringsbo-laget Afa och tre stenföretag har forskare på industriforskningsinsti-tutet Swerea IVF arbetat med att få bort den dåliga ergonomin, bullret och dammet.

– Vi har en prototyp och vi håller på att bygga en bättre version, säger Hans Lindell på Swerea IVF.

Enligt Afa försäkring kommer en femtedel av alla fall med medicinsk invaliditet från vibrationsskador. Helt onödigt, enligt experter, som menar att det enkelt går att bygga maskiner som inte skapar dessa skador, skriver tidningen Arbetar-skydd.

Och den nya maskinen beräknas ha lika stor effekt som de tidigare varianterna som har funnits på marknaden.

– Tidigare var gängse standard 20 meter per sekund. Nu är vi nere på vibrationsskador på 2,7 meter per sekund. Det betyder att man tidigare kunde jobba med vibrationsverktyg åtta minuter per dag och att du nu istället kan ar-beta med detta i åtta timmar utan att få skador, säger Hans Lindell.

Prototypen har redan testats hos bland annat betongföretaget, Bohusläns kooperativa stenindustri, som numera ingår i Bender.

– De som har testat maskinen har kommit med förbättringsför-slag på den prototypen. Nu testar vi en ny variant, den nya testpe-rioden startar innan jul i år, säger Hans Lindell.

EN NY PRODUKT finns ute på marknaden. Det är en svavelvä-tefälla som räddar betong och elektronik från att förstöras. Tillverkaren har nu sökt patent för den.

Svavelvätefällan heter Flygt Odimin och är tänkt att instal-leras i slutet av avloppssystemet, uppströms från lyftstationen.

Den fungerar så att avlopps-vattnet syresätts, vilket gör att svavelvätet ombildas till lågkon-centrerad och ofarlig svavelsyra.

Svavelgasen, som ofta luktar

riktigt inne, ofta som ruttna ägg skadar också betong och elektro-nik och orsakar korrosion.

Det är pumpföretaget Xylem som presenterade svavelfällan på VA-mässan Elmia Avfall & Återvin-ning och Fjärrvärmemässan som pågick mellan 30 september och 2 oktober.

– Intresset har varit mycket stort här på mässan, säger Stefan Gustafsson på Xylem.

Företaget kommer också att utöka sin säljorganisation under hösten.

POSTTIDNING BReturadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm