till konferensen Dags för årets konferensutveckling de närmaste åren (SKL cirkulär 10:12). Den senaste prognosen publicerades den 26 april. Jämfört med februariprognosen innebär

Nyhetsbrev för Sveriges kyrkokamerala förening | 2010‐05‐28

Dags för årets konferens

Innehåll Torbjörn Zygmunt 2

Helén Källholm 3

Dystra prognoser 4

Strukturutredningen 5

Begravningsutredningen 6

Arbetsformer i förändring 7

Annelie Westmalm 7

Verksamhetsberättelse 8

S‐et Nyhetsbrev för 440

medlemmar inom Sveriges

kyrkokamerala förening.

Nyhetsbrevet skickas via e‐

post till medlemmarna och

finns publicerad på

föreningens hemsida :

www.kyrkokamerala.se

Medlemsavgift Medlemsavgiften är 100

kronor och betalas till

plusgiro 69 32 72 ‐ 7. Länk

till faktura:

http://www.kyrkokamerala.

se/media/Uddevallafiler/me

dlfaktura.pdf

Faktura för

Hjärtligt välkommen till årets konferens med Kyrkokamerala föreningen. Konferensen äger rum 8‐10 juni på hotell Bohusgården i Uddevalla. Huvudföreläsare första dagen är etnologen Gillis Herlitz som föreläser på temat ”kommunikation i förändringstider”. Andra teman för konferensen är två kyrkliga utredningar ”Strukturutredningen” med Lars Johnsson samt i seminarieform ”Arbetsformer i förändring” om kyrkliga bolag med Per Eckerdal. Vidare bjuds på ekonomiföredrag av Maria Lundqvist Marti, Swedbank, aktualitetsinformation från Kyrkokansliet och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation samt ett antal intressanta seminarier. Inte att förglömma trevliga kvällsaktiviteter med bl.a. båtrundtur i Byfjorden med skaldjursbuffé på den anrika badorten Gustafsberg. Konferensanläggningen är delvis nybyggd med bl.a. stort auditorium och stor utställningshall för våra sponsorer. Det finns också SPA‐anläggning med pool på hotellet.

VÄLKOMMEN TILL UDDEVALLA, konferensen kan börja.

Set

Bohusgårdens hotell och konferens med utsikt över Byfjorden och Uddevallabron.

140 anmälningar till konferensen


Torbjörn Zygmunt tackar för sig. Foto: Magnus Evenseth

En gång kyrkokamrer – alltid kyrkokamrer

38 år har gått sedan min första konferens i Kristianstad då Paul Stenqwist lämnade över ordförandeklubban till min kanslichef i Huddinge kyrkliga samfällighet Hjalmar Söderström. Jag har nog deltagit i 36 eller 37 av alla dessa konferenser.

Kyrkokamerala konferensen blev omedelbart ett viktigt forum för att knyta kollegiala kontakter, utbyta erfarenheter och lyssna på intressanta föreläsare. Kommer just nu inte ihåg alla men minns t ex Klas Eklund och Bengt Dennis. Till dessa rikskonferenser kommer ett antal regionala konferenser som jag bevistat dels i Stockholmsregionen dels som inbjuden talare vid ett par tillfällen ute i landet. Dessa blev för min del viktiga mötesplatser då tid för frågor och samtal lyfte viktiga frågeställningar. Under alla dessa 38 år har ju hela världen förändrats på ett dramatiskt sätt. Nämner bara några enorma händelser eller företeelser. Berlinmurens och Sovjetunionens fall 1989‐90. Internet etableras. Tillsammans med mobiltelefoni – och numer de sk sociala medierna ‐ blir dessa tekniker en naturlig och viktig del av vår vardag. Genmodifiering och miljöteknik är numer en del av vår vardag. Snart kommer nanoteknik med stormsteg. Sveriges kanske största privatisering dvs kyrkans skiljande (nya relationer) från staten när kyrkan lämnar den offentliga sfären och går över till den ideella sektorn. Själv hade jag förmånen att, som expert, medverka i två av de 10‐12 statliga och inomkyrkliga utredningarna. Egendomsutredningen, som Kammarkollegiet gjorde samt den inomkyrkliga Ekonomiutredningen. Den kamerala yrkeskåren har förändrats under senare år. Dels har en tydlig – och naturlig ‐ föryngring skett dels har de yngre kamrerarna, som jag uppfattar det, bättre och modernare utbildning som höjer kompetensen generellt sett. Jag har aldrig varit ledamot av föreningens styrelse men har istället haft förmånen att bekläda det mycket viktiga och – mycket roliga ‐ uppdraget som klubbmästare. Kommer just nu inte ihåg exakt vilka årtal men minns att vi haft ett flertal konferensmiddagar i synnerligen pampiga slottssalar. Örebro slott, Åbo slott, Västerås slott (Westra Aros pijpare underhöll) och Uppsala slott är några minnesvärda middagslokaler. 50‐årsjubileet i Halmstad Tylösand blev något alldeles extra, dels för det påkostade fyrverkeriet dels för det mycket proffsiga rock´n roll numret då bandet (2 artister vill jag minnas) hela tiden stegrade stämningen genom låtvalen dels genom ständiga klädbyten – utan att ta paus. Ruskigt professionellt. Själv njöt jag mest av

Sid 2


Stoneslåtarna som kördes snabbt och proffsigt. Roligaste minnet denna gång var nog ändå alla förvånade miner när kamrerare, gäster, utställare och sponsorer sneglade på varandra för att se om det var ok att delta i de applåder och dansmoment som orkestern beordrade fram. Kyrkokamrerarens och kanslichefens yrkesroll har varit relativt oförändrad under alla dessa år. Nya kompetenser har tillkommit som fastighetschefer och personalchefer. Den stora frågan har under alla år varit hur kamrerarna och framförallt kanslicheferna (i samfälligheterna) ska relatera till kyrkoherdarna. Ett par beslut från överklagandenämnden klargjorde hur kyrkoordningen borde tillämpas, dvs var gränssnittet går till kyrkoherden. Men den stora förändringen är just nu på väg att införas. Utredningen som presenterade sina förslag i betänkandet Styra och leda ska under 2010 slå igenom och kyrkoherden ska generellt sett alltid vara högste chef. Föreningen har tillsammans med Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer – FSK motsatt sig denna förändring. Församlingsförbundets starkaste invändning gällde det faktum att denna nyordning inte är genomtänkt då den inte omfattar en lösning som gäller flerpastoratssamfälligheterna. En kyrka med två system känns inte genomtänkt. Att nu lämna yrkeslivet, arbetskamrater och kollegor runt om i landet känns både naturligt och vemodigt. Nu väntar annat som t ex golf, barnbarn, trädgård, resor, böcker mm mm, Med dessa ord tackar jag för mig och önskar er alla framgångsrika och roliga år framöver. Torbjörn Zygmunt

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, nytt namn och ny direktör.

I sommar går Torbjörn Zygmunt i pension från tjänsten som förbundsdirektör och styrelsen har anställt Helén Källholm, 52 år, till ny direktör och chef för Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Hon tillträder tjänsten i mitten av augusti. Helen kommer närmast från en tjänst som ekonomichef på Ersta diakoni.

I samband med årsskiftet bytte Svenska kyrkans Församlingsförbund namn till Svenska kyrkans arbetsgivar‐organisation. Under åren 2010‐2011 förändras organisationen då de nuvarande stiftsförbunden avskaffas och istället bildas arbetsgivarkonferenser med väsentligt färre förtroendevalda än idag. Av stiftsförbundens 11 st handläggare anställs 9 st av arbetsgivarorganisationen som regionala arbetsgivarkonsulter.

Utöver personalfrågor och avtalsfrågor arbetar arbetsgivarorganisationen med service, rådgivning och utbildning inom begravnings‐ och fastighetsfrågor.

Namn: Helén Källholm Ålder: 52 år Familj: sonen Jacob 20 år Intressen: Resor , vänner, golf, litteratur Vision: Inför mitt tillträde 15 augusti läser jag in, analyserar och ska i dialog med styrelsen ta fram en handlingsplan. Medlem i kyrkokamerala ?:Jag har aldrig ‐ som Torbjörn ‐ varit kyrkokamrer men jag har erfarenhet som ekonomichef så… – vi får se !

Sid 3


Dystra ekonomiska prognoser för åren 2011‐2012 Lågkonjunkturen slår hårt mot kyrkans ekonomi åren 2011‐2012. Det handlar om en minskning av nivån på kyrkoavgiftsintäkten om nästan en miljard kronor över en tvåårsperiod. Fem gånger per år publicerar Sveriges kommuner och landsting (SKL) en prognos över skatteunderlagets utveckling de närmaste åren (SKL cirkulär 10:12). Den senaste prognosen publicerades den 26 april. Jämfört med februariprognosen innebär den en försämring för inkomståret 2010 och en förbättring för 2011 och 2012. Effekten av det höjda grundavdraget för pensionärer bedöms motsvara 0,94% av skatteunderlaget, men har inte beaktats i SKL:s prognos. I diagrammet nedan har dock denna effekt räknats in. Nästa prognos från Sveriges kommuner och landsting publiceras 17 augusti 2010. Om vi tillämpar prognosen från Sveriges kommuner och landsting på vår egen verklighet och gör en prognos över hur församlingarnas intäkter från kyrkoavgiften utvecklas år från år får vi följande bild:

Årlig förändring av kyrkoavgiftsintäkten(exkl begravningsavgift, inkl slutavräkning)

2,1%

0,6%

5,4%

-0,5%

5,5%6,3% 6,3%

5,0%

-4,9%

-0,2%

2,4%

3,5%

-3,9%

-6,0%

-4,0%

-2,0%

0,0%

2,0%

4,0%

6,0%

8,0%

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Aprilprognosen Februariprognosen

Prognosen baseras på SKL:s bedömning plus effekten av höjt grundavdrag. Till det har lagts en justering för effekten från fortsatt medlemsminskning i nuvarande takt och med hänsyn till att utträdarna har förhållandevis höga inkomster. Kyrkoavgiftssatserna har antagits ligga kvar på 2010 års nivå. Räknat i absoluta tal motsvarar intäktsminskningen år 2011 cirka 470 mnkr jämfört med 2010 och ytterligare cirka 580 mnkr 2012 jämfört med 2011. Det handlar alltså om en minskning av nivån på kyrkoavgiftsintäkten om nästan en miljard kronor över en tvåårsperiod. Dessutom fördröjs återhämtningen ett år till 2014 på grund av det höjda grundavdraget. I framtiden är det tänkt att ovanstående prognoser kommer att publiceras på Svenska kyrkans intranät.

Ansvarig för prognoserna är Jan Östlund, ekonom på kyrkokansliet, e‐post: [email protected]

Sid 4


Bohusgården ligger naturskönt på en klippa invid Byfjorden med utsikt över inloppet till Uddevalla.

Strukturutredningens diskussionsbetänkande

Utredningen har Kyrkostyrelsens uppdrag att med ett brett angreppssätt inför 2011 komma med förslag till förenklingar i organisationen på lokal nivå inom Svenska kyrkan. Även stiften och nationell nivå berörs i vissa av förslagen. I det diskussionsbetänkande som skickats ut presenteras sju modeller till framtida organisation. Vissa av modellerna är väldigt genomgripande, bl.a. föreslås att stiften eller nationella nivån kan komma att ta över ansvaret för resurstilldelning samt viss administration från församlingar, samfälligheter och stiften. I utredningen finns även förslag till andra organisatoriska lösningar för nuvarande flerpastoratssamfälligheter. Av diskussionsbetänkandet framgår att det bl.a. föreslås en ny typ av samfälligheter som skall kunna samarbeta omkring församlingsverksamhet på initiativ från församlingarna. I den utsträckning en samfällighet får ansvaret för visst församlingsarbete ska det finnas en pastoral ledning för detta arbete även om det är fråga om en flerpastoratssamfällighet. Antingen kan det vara en av samfällighetens kyrkoherdar som får ledningsansvaret eller också kan en särskild befattning för en präst inrättas för detta. Utredningen kommer att överlämna sitt förslag till Kyrkostyrelsen i april 2011.

Gunnar Nygren går i pension Gunnar Nygren, chefscontroller på Kyrkokansliet går i pension under våren 2010 och ersätts av Magnus Kald. Magnus har en bakgrund som revisor, har doktorerat i företagsekonomi och har arbetat som redovisningschef och chefscontroller inom kraftindustrin och tranportsektorn. Progno‐serna kommer fortsättningsvis att handläggas av Jan Östlund, som även administrerar utjämnings‐systemet.

Lars Johnsson (S)

Sju modeller för framtidens kyrka

Den pågående Strukturutredningen har under våren skickat ut ett diskussionsbetänkande på remiss till församlingar, samfälligheter och stift. Kyrkokamerala föreningen har för avsikt att besvara remissen som skall vara inlämnad den 30 juni. Strukturutredningens ordförande Lars Johnsson (S) deltar som föreläsare på kyrkokamerala föreningens årskonferens i Uddevalla.

Sid 5


Den statliga begravningsutredningen

En begravningsutredning tillsatt av Kulturdepartementet med hovrättspresident Kathrin Flossing som ordförande har haft i uppdrag att utreda vissa begravningsfrågor. Den 1 oktober 2009 presenterades betänkandet ”Några begravningsfrågor” (SOU 2009:79).

För att minska skillnaderna i begravningsavgift föreslås i betänkandet att alla inom en kommun ska betala begravningsavgift enligt samma avgiftssats och att begravningsverksamheten på sikt ska bedrivas i större enheter. Ett antal åtgärder föreslås också för att höja begravningsombudens kompetens och förbättra kvaliteten på deras arbete.

I betänkandet föreslås även att regeringen ska kunna meddela tillstånd för andra metoder än kremering för omhändertagande av stoft efter avlidna. En sådan metod skulle kunna vara den s.k. frystorkningsmetoden. Vidare föreslås att den längsta tillåtna tiden mellan dödsfall och begravning ska sänkas från två månader till en månad.

‐ Att begravningsverksamheten sköts ändamålsenligt är av stor betydelse. Det är bra att vi nu har fått en ordentlig genomlysning av området. Utredningen behandlar ett antal olika frågor och kommer att vara ett värdefullt underlag för det fortsatta arbetet, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth i en kommentar.

Kyrkokamerala föreningens sammanfattande remissvar: Det är en god ordning att staten föreslår att begravningsavgifter fr.o.m. 2011 ska utjämnas för en kommun samt fr.o.m. 2018 bilda en huvudman per kommun för utförande av begravningsverksamheten. Det är genom‐gående bra förslag som lämnas men i några avseenden hade utredningen kunnat gå ännu längre. Vi föreslår utredningen att en huvudman bör omfatta mer än bara en kommun om invånarantalet i kommunen understiger 10 000 invånare. Vårt förslag innebär att Svenska kyrkan genom Kyrkomötet måste fatta beslut om att tillåta skapande av sk. partiella samfälligheter för begravningsverksamheten. Vi föreslår även att ett begravningsombud ska genomgå en obligatorisk utbildning. Avslutningsvis bör Begravningsutredningen rikta statens uppmärksamhet på att klarlägga Svenska kyrkans skattesituation, för ökad samverkan och minskade kostnader inom begravningsverksamheten.

Begravningsutredningens resultat kan bli riktgivande för den pågående Strukturutredningen.

Nikolai kyrkogård, Örebro kyrkogårdsförvaltning

Utredningen föreslår en huvudman per kommun 2018.

Begravningsutredningen föreslår att begravningsavgifterna inom en kommun fr.o.m. 2011 ska utjämnas samt att det från 2018 endast skall finnas en huvudman per kommun. Kyrkokamerala föreningens styrelse är positiva till förslagen.

Kathrin Flossing, ordförande

Sid 6


Arbetsformer i förändring – församlingens uppgift och förutsättningar

Är det lämpligt att Svenska kyrkan driver begravningsbyråer? Att kyrkan driver verksamheter i andra former än församlingar är inget nytt. I början av 1900‐talet bildades stiftelser som byggde församlingshem och diakoniföreningar som både drev verksamhet och anställde personal. Direktiven till denna utredning, som är ett uppdrag från 2007 års kyrkomöte, fastställdes av kyrkostyrelsen den 22 april 2008. Kyrkomötets uppdrag till kyrkostyrelsen var ”att utreda församlingarnas förhållningssätt och arbetssätt när det gäller olika former av verksamheter som inte självklart ligger inom församlingens grund‐läggande uppgift, till exempel begravningsbyråer”. Utredningen tog sig namnet Arbetsformer i förändring ‐ församlingens uppgift och förutsättningar. Utredningens ordförande Per Eckerdal finns med vid konferensen och redovisar utredningsarbetet och remis‐svaren till utredningen i ett av fem seminarier.

Presentation av Annelie Westmalm Jag heter Annelie Westmalm och arbetar sedan år 2000 som kanslichef i Farsta församling i Stockholm. Innan dess tjänstgjorde jag många år i Tyresö som också är min hemförsamling.

När jag fick min första tjänst i kyrkan tänkte jag att det kunde vara ett intressant arbetsområde några år – men som så många andra administra‐törer blev jag kvar i kyrkans värld. Det har varit många roliga och intressanta år och arbetsfältet var betydligt vidare än jag föreställt mig innan jag började arbeta inom vår organisation. Omväxlingen är både tjusningen och ibland dilemmat i jobbet, tycker jag. Det jag ibland kan sakna är att möjligheten till fördjupning blir begränsad.

Farsta församling är en relativt stor församling med närmare 50 000 invånare, varav knappt 57 % tillhör Svenska kyrkan. Framtidsfrågor och frågor om medlemsvård behöver ha hög prioritet i Farsta församling. Det är en stor utmaning att försöka öka känslan av samhörighet för de människor som väljer att kvarstå som kyrkotillhöriga eller som begär inträde. Arbetet med barn och unga, inte minst genom skolkontakter, är och kommer att vara högprioriterade områden för oss i Farsta. Församlingens arbete behöver se olika ut i olika tider och det är viktigt att med tillförsikt söka nya vägar i denna uppgift. För mig har Kyrkokamerala föreningen haft stor betydelse under alla år jag arbetat i kyrkan. Den har inneburit många fina kontakter och ett viktigt erfarenhetsutbyte. När det gäller min uppgift i Kyrkokamerala föreningen blev jag invald som ersättare i föreningens styrelse vid årsmöte i Umeå i fjol. Är också sedan flera år en av kontaktpersonerna för de regionala träffarna i Stockholmsområdet. Vi träffas en gång per termin i någon av församlingarna. Vårens träff hade vi så sent som igår i Skärholmens församling och hade då besök av Stockholms biskop Eva Brunne och personal från kyrkokansliet i Uppsala som informerade om kyrkans intranät.

Per Eckerdal ordförande i utredningen.

Sid 7


Verksamhetsberättelse 2009 för Sveriges kyrkokamerala förening

Hemsidan innehåller uppgifter om föreningen, stadgar, styrelse, nyhetsbrevet S‐et, information om årets konferens, årsmötesprotokoll samt övrig information om styrelsens arbete. Ordförande Magnus Evenseth har varit webbansvarig under året. Hemsidan återfinns på www.kyrkokamerala.se.

S:et, föreningens nyhetsbrev, har utkommit med ett nummer under 2009. Styrelsens ambition är att komma ut med några nummer per år för att ha en kontinuerlig kontakt med medlemmarna. S‐et har distribuerats via e‐post till medlemmarna. Under 2009 har sekreteraren Hans Persson varit redaktör för S‐et. Ingen redaktions‐kommitté har varit utsedd.

Matrikeln för kyrkokamerala föreningen har uppdaterats via ett automatiskt genererat utskick via e‐post till medlemmar med aktuella e‐postadresser. Ett hundratal ändringar har anmälts.

Enkät till medlemmarna. I samband med remissen för ”Styra och leda” fick föreningen möjlighet att skicka ut en enkät till medlemmarna där frågor ställdes hur medlemmarna uppfattade styrelsens/föreningens arbete.

Rikskonferensen 2009 i Umeå har upptagit en stor del av den gamla styrelsens arbete. Den nya styrelsen har ansvarat för planeringen av rikskonferensen 2010 i Uddevalla.

2009 års rikskonferens var förlagd till Umeå (Folkets Hus). Till konferensen var 94 medlemmar anmälda. Dessutom en rad sponsorer och utställare. Bertil Burén, personalchef i Umeå kyrkliga samfällighet, var platsvärd för konferensen. Han hade, tillsammans med sina närmaste medarbetare, gjort ett bra förarbete. Detta tillsammans med fint väder bidrog till en lyckad konferens. Särskilt minns vi utflykten till Norrbyskär.

Uppskattat besök på Norrbyskär. Foto: Magnus Evenseth

Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson får oväntat besök

och blir ganska ”buffligt” ifrågasatt av en gammal statsminister.

Sid 8


Årsmötet 2009 i Umeå från vänster Bertil Burén, Torbjörn Zygmunt

och Ann‐Britt Sparre.

2010 års rikskonferens är förlagd till Uddevalla. Styrelsen har varit på plats och tittat på lokaler samt i övrigt förberett konferensen. Pether Axelsson, kanslichef i Uddevalla kyrkliga samfällighet kommer att vara platsvärd.

Pether Axelsson, kanslichef i Uddevalla kyrkliga samfällighet.

Representation Ordförande Ann‐Britt Sparre representerade föreningen på SKKF:s konferens 2009‐05‐11 ‐ 12. Styrelsen finns inte representerad i KRED (Svenska kyrkans redovisningskommitté).

Remisser Under 2009 har styrelsen avlämnat remissvar på den kyrkliga utredningen ”Styra och leda”. Kyrkokameralas styrelse har motsatt sig utredningens förslag om att kyrkoherden skall leda all verksamhet i församlingar och pastoratssamfälligheter. Förslaget om kyrkoherdens nya ställning har antagits av kyrkomötet under hösten 2009. Styrelsen har redovisat remissvaret vid årskonferensen i Umeå.

Regionträffar ‐ Regionansvariga Regionträffar hålls över hela landet. Utöver dessa värdefulla kontakter samråder många medlemmar med varandra i förenings‐ och förvaltningsangelägenheter. Regionerna har möjlighet att erhålla bidrag till föreläsare. Bidrag beviljas efter ansökan av styrelsen. Under år 2010 planerar styrelsen att utse regionansvariga för att samordna arbetet i regionerna.

Sid 9


Medlemsutveckling Under verksamhetsåret har 20 befattningshavare antagits som nya medlemmar efter sedvanlig prövning i enlighet med föreningens stadgar. 9 medlemmar har lämnat föreningen genom att de övergått till annan tjänst, ej betalt medlemsavgift eller begärt utträde. Föreningen hade 2009‐12‐31 ‐ ca 440 medlemmar.

Styrelsen för Kyrkokamerala på hotell Bohusgården, bakre raden från vänster Hans Persson, sekreterare, Annelie Westmalm, ersättare, Magnus Evenseth, ordförande, Bengt Ersson, ersättare, Främre raden Gunilla Sandgren, vice ordförande, Ann‐Christin Hansson, sponsoransvarig/ledamot och Lennart Johansson, kassör.

Stockholm 2010‐05‐20 Magnus Evenseth, ordförande Gunilla Sandgren, vice ordf. Lennart Johansson, kassör Hans Persson, sekreterare Ann‐Christin Hansson, ledamot

Konferenslokalen heter Skagerack och är nybyggd. Spa avdelningen innehåller bland annat pool.

Sid 10 Skagerack – vår konferenslokal


Pilotprojekt i Västerås stift

Servicebyrån i Falun – Administrativa tjänster till salu.

Västerås stift driver 2007 t.o.m. 2010, inom ramen för sin främjandeuppgift, ett pilotprojekt omkring en Servicebyrå för administrativa tjänster åt församlingar och samfälligheter. Mats Lindell är initiativtagare och projektledare för Servicebyrån.

Varför Servicebyrå? Det finns efterfrågan på dessa tjänster från församlingar och samfälligheter som idag kan ha svårt att finansiera eller rekrytera kompetent personal. Hur många kunder har ni idag? Servicebyrån hanterar nu redovisning och personaladministration för 10 församlingar, 27 stiftelser, 1 stiftsgård/stiftelse och 1 ekonomisk förening. Totalt upprättas 39 bokslut per år. Förhandlingar förs f.n. med flera försam‐ lingar/ samfälligheter om framtida samverkan. Hur hanterar ni momsen? Vi fakturerar moms för våra tjänster. Har ni hunnit utvärdera verksamheten? Vi har genomfört en enkät till våra kunder och det visar sig att de är väldigt nöjda med den service man får från Servicebyrån. Vad är dina erfarenheter? Att det mycket väl går att rationalisera den ekonomi‐ och personaladm‐ inistrativa verksamheten så att det trots momspålägg blir billigare att sam‐ verka med servicebyrå än att driva egen administration. Är detta en lösning du vill rekommendera andra? Absolut! Jag är 100 % säker på att detta är ett koncept som håller långt i framtiden. Strukturutredningen är ju också inne på denna linje. På vilket sätt bidrar Västerås stift ekonomiskt till verksamheten? På Servicebyrån är en personalsekreterare och 50 % ekonomikonsult Placerade, vilka finansieras inom främjandeuppgiften. Går Servicebyrån med vinst? Servicebyrån har intäkter som täcker kostnaderna för de samverkansuppdrag som avtalats. Avsikten är inte att stiftet skall tjäna pengar på verksamheten. Det skall gå ”runt” men inte mer. Under projekttiden erhölls bidrag från nationell nivå. Dessa har nu utgått och servicebyrån står på egna ben.

Sid 11

Mats Lindell, projektledare

Fakta Stiftsfullmäktige i Västerås stift har beslutat att göra Servicebyrån permanent efter projekttidens slut från 1 januari 2011.

Servicebyrån har följande kunder S:t Tuna och Tors‐ångs kyrkliga samfällighet (Borlänge), Falu KS, Sund‐borns församling, Åls för‐samling samt ett antal stiftelser och föreningar. Totalt har dessa försam‐lingar 75.000 medlemmar vilket utgör 20 % av stiftet.

Servicebyråns personal 2 redovisningskamrerer 2 lönekamrerer 2 ekonomiassistenter 1 personalsekreterare 1 projektledare Totalt 8,0 tjänster Servicebyrån hanterar 13.000 leverantörsfakturor 10.000 kundfakturor 18.000 bokföringsverifikat. 10.000 inbetalningar 5.800 löner/arvoden 1.400 inkomstuppgifter Bidrag från nationell nivå 2007 650 tkr 2008 1 300 tkr 2009 1 300 tkr

Mats Lindell, projektledare


Sid 12

Nyhetsbrev för Sveriges kyrkokamerala förening

Redaktör: Hans Persson Ansvarig utgivare: Magnus Evenseth Lundby församling Box 48007 418 21 Göteborg tel. 031 ‐ 731 85 02 hemsida: www.kyrkokamerala.se e‐post: [email protected]

Få betalade medlemsavgiften år 2009

Det är dålig disciplin vad beträffar betalning av medlemsavgifter. Förra året betalade endast 216 personer medlemsavgiften. Styrelsen uppmanar nu de medlemmar som inte betalt avgiften för år 2009 att göra detta. Är du osäker om du har betalt medlemsavgiften kan du kontakta vår kassör [email protected]

Styrelsen har utsett Regionansvariga

För att utveckla föreningens regionala arbeta så har styrelsen utsett region‐ansvariga. De regionansvariga skall rekrytera nya medlemmar, hålla kontakten och förmedla kontakter mellan medlemmar, vara med och arrangera regionala samlingar samt förmedla frågeställningar till styrelsen. En idé som finns i styrelsen är att regionavdelningarna skall få tid till samling på årskonferensen. Region Regionansvarig Gävle‐Dala Hans Persson / Ann‐Christin Hansson Mälardalen Anneli Westmalm / Christina Jansson Linköping Eva Andersson, Nyköping Norra ‐ Härnösands stift Kerstin Burén, Sundsvall ‐ Luleå stift Bengt Ersson, Nederluleå Södra (Lunds stift) Ingvar Blomqvist, Helsingborg Värmland/Dalsland Vakant Västra (Göteborgs stift) Vakant Växjö Ann‐Britt Sparre, Nybro‐Bäckebo Gotland Hans Nilsson, Visby stift Styrelsen saknar regionansvariga för Värmland/Dalsland och Västra. Är du intresserad av uppdraget kontakta då vår ordförande [email protected]

Konferens måndag‐onsdag i framtiden

Styrelsen föreslår att föreningen skall byta dagar för kommande konferenser. Motivet är att slippa kollision med skolavslutning/ examen. Förslaget är att konferensen skall äga rum samma vecka fast måndag till onsdag i framtiden.

Documents

till konferensen Dags för årets konferensutveckling de närmaste åren (SKL cirkulär 10:12). Den senaste prognosen publicerades den 26 april. Jämfört med februariprognosen innebär