Tobak och operation ABC BOK Opererande specialitet NU-sjukvården 2012 Sammanställd av

Tobak och operation ABC 12 08 30

Tobak och operation ABC BOK

Opererande specialitetNU-sjukvården

2012

Sammanställd av Marianne Lång rökavvänjningssköterska och Kerstin Mattsson processledare för Hälsofrämjande sjukhus

inom NU-sjukvården i dialog med berörda verksamheter och med primärvården Fyrbodal. Godkänt av Områdeschef för opererande specialiteter Bengt Ekelund.

År 2012


Innehåll• Fakta• Inkluderade patienter• Flödesschema NU-sjukvården• Rökavvänjning vid sjukhusvård• Vårdcentral• Rökavvänjningssköterska i NU-sjukvården• Dokumentation• Nikotinberoende • Fagerströms beroendeskala• Läkemedel• Tobak och Vikt• Rökvanan• Nedtrappning• Råd och tips mot röksug• Mottagning• Läkare• Läkarsekreterare• Sjuksköterska• Operationsplaneringssköterska• Avdelning

• Filmen Att sluta röka http://www.nusjukvarden.se/sv/NU-sjukvarden/Aktuellt-fran-NU-sjukvarden/Att-sluta-roka---en-film-med-viktigt-budskap/


Fakta


Värdet av att slippa tobak

Rökare har större risk för komplikationer i sambandmed operationer, exempelvis:

• Sårinfektioner och försenad sårläkning.• Utebliven benläkning och livshotande försämring av

hjärt-lungfunktionen.

Källa: Fri från tobak i samband med operationInformation för personal HFS 2011


Rökavvänjning vid operation

Svensk studie • Rökavvänjning 4 veckor före ortopedisk operation

• 58 % slutade

• 33 % rökfria fortfarande efter 1 år

• Antalet operationskomplikationer halverades

Dansk studie • Sårinfektioner minskade från 31 till 5 %

• Hjärt-kärlkomplikationer minskade från 10 till 0 %

• Lunginflammationer minskade

• Blodproppar i ben och lungor minskade

• Risken för ny operation minskade från 15 till 4 %

• Den totala vårdtiden minskade med 2 dagar


Om rökavvänjning ingår som rutin i vårdprogrammet före en operation kan man räkna med betydligt färre komplikationer.

Möller et al. Lancet 2002;359(9301):114-117.

10,0%15,0%

52,0%

5,0 %0,0 %

4,0 %

18,0 %

31,0 %

0 %10 %20 %30 %40 %50 %60 %

Sårr

elat

erad

eko

mpl

ikat

ione

r

Hjä

rt-

kärl

-ko

mpl

ikat

ione

r

Ny

oper

atio

n

Tot

ala

kom

plik

atio

ner

RökareRökfria

Andel patienter (%)


Rökning ger kroppen syrebrist

• Kolmonoxid och nikotin orsakar syrebrist ikroppens vävnader.

• Kolmonoxid hindrar de röda blodkropparna attta upp syre i lungorna.

• Nikotinet drar ihop blodkärlen samt orsakarförtjockning av blodet.

• Risken för blodproppar ökar.

• En minskad bildning av kollagen försämrar sårläkningoch immunförsvaret vilket ger ökad infektionsrisk

Källa: Fri från tobak i samband med operationInformation för personal HFS 2011


Cigarettens innehåll – mer än 4000 kemiska föreningar.

• Nikotin• Skapar beroendet.• Höjer blodtryck och puls.• Gör att blodplättarna lättare klumpar ihop sig -> ökad risk för blodpropp• Kärlens töjbarhet och elasticitet minskar och kärlen drar ihop sig.

• Kolmonoxid• Blockerar de röda blodkropparna och minskar därmed kroppens förmåga att ta upp syre ->

svårare för hjärtat att arbeta.

• Andra ämnen • Irriterar det tunna ytskiktet på blodkärlsväggen -> påskyndar åderförkalkningsprocessen

Källa: Tobak. En temaskrift om tobak och hur man slutar röka.

Hjärt-Lungfomden


Inkluderade patienter


Inkluderade patienter

Patienter som skall genomgå en operation vid ortopedkliniken och kirurgkliniken inom NU-sjukvården.


FlödesschemaNU-sjukvården

exempel från opererande enheter och hjärtsjukvården


Flödesschema för

bedömning och tobaksavvänjning inför operation

PrimärvårdRemiss till specialistsjukvård för

bedömning av ev. operation

Tobaks status ifylls i remiss till sjukhuset samt

om tobaksavvänjning startats

Första mottagningsbesök

Beslut om operation tas • Rökfri minst 4 veckor ?

Kvalificerad rök avvänjningsstöd på sjukhuset

Klar för operation

Ja NejEj tobaks fri trots stödRiskbedömning OP ?

NU-sjukvården

Aktuell mottagning



Sjukhustid

Uppmaning av läkare /övrig personal att sluta röka.

Stöd och uppmuntran till rökstopp av sjuksköterskan.

Erbjudan om individanpassade nikotinläkemedel.

Sedvanlig skriftlig information delas ut.

Vill ej sluta röka trots erbjudande

om hjälp.

Vill klara sig själv

Uppmanas höra av sig om hjälp trots

allt behövs

Vill ha individuellt

stöd

Återbesökstid inbokas.

Informerar om annan hjälp

PrimärvårdenFöretagshälsovårdSluta-röka- linjen

Patienten kommer via remiss eller annan kontakt

Individuellt samtal med

Rökavvänjningssköterska

Får återkomma när de så önskar. Framställt av Marianne Lång

Rökavvänjning Kranskärlsmottagningen avd 43 – 44 Nu -sjukvården

Vill gå i rökslutargrupp

Hänvisas till primärvården,

företags-hälsovården

Vill ha stöd per telefon

Telefontid inbokas.


Rökavvänjning vid sjukhusvård


Hälsan i centrum Ökad motivation.

Stöd och uppmuntran från personalen.

Sjukhusmiljön - inte förknippad med att röka.

Möjlighet att prova nikotinläkemedelRecept vid utskrivning

Kontakt medRökavvänjningssköterskaKontakt under vårdtiden.Uppföljning efter utskrivningen.

Rökavvänjning vid sjukhusvård

Ofrivillig avgiftning -hälsotillståndet medger inte att mangår ut och röker.


Vårdcentral


Vårdcentralen

Rökavvänjningen skall helst ske på patientens vårdcentral.

Primärvårdsläkaren- Skickar remiss till aktuell opererande specialitet för ställningstagande till operation- Skriver remiss till rökavvänjningssköterskan på Vårdcentralen- Delar ut broschyren Tobak och operation till patienten.

Patienter som påbörjat rökavvänjningen på Vårdcentral innan operation fortsätter rökavvänjningen där även efter operationen.

Undantag: Patienter som påbörjar rökavvänjningen inom NU-sjukvården fortsätter uppföljningen där om inget annat blir överenskommit.



NU-sjukvården



Marianne LångHjärt- Rehab - Mottagningen

Avd 43 / 44

NU-sjukvården NÄL

Tel. 010-435 04 45

E-mail: [email protected]


Besök rökavvänjningssköterska

TidbokningPatienten kallas med Allmänremiss som skickas via internpost eller via bevakning i Melior för ett polikliniskt besök på rökavvänjningsmottagningen.

TidsåtgångNybesök 60 minuterUppföljningsbesök 30 minuter.

Avgift per besök100 kronor per polikliniskt besök. Högkostnadskort gäller.

Registrering i ElvisÖppenvårdsbesök.Inneliggande patientbesök registreras som konsult.Telefonkontakt registreras som telefon.Mottagningsbesök registreras som besök sjukvårdsbehandling.

KVÅ Åtgärdskod på alla besök och konsultationer.Vg se Dokumentation KVÅ rökavvänjningsmottagningen.

MeliorJournalföring på alla patientkontakter.Vg se Dokumentation Melior rökavvänjningssköterska.


Inskrivningssamtal hos rökavvänjningssköterskanVilken form av tobak använder du? ____________________________

Hur mycket tobak använder du varje dygn? ____________________________

Går du upp på natten för att röka/snusa? Ja Nej

Röker du inomhus? Ja Nej

Vilken är den vanligaste platsen du röker på? ____________________________

Är det någon i din närmaste omgivning som röker? ____________________________

Hur många år har du använt tobak? _______________________________

Har du försökt sluta med tobak tidigare? ____________________________

Hur länge var du i så fall tobaksfri? ____________________________

Varför började du åter använda tobak? ____________________________

Tidigare erfarenhet av nikotinläkemedel? Ja Nej

Om Ja: Vilka sorter har du använt? ____________________________

Tidigare gått på tobaksavvänjning? Ja Nej


Inskrivningssamtal hos rökavvänjningssköterskan forts

Upplever du att tobaksbruket påverkar din hälsa/livssituation? Ja Nej

Om svar ja: Vilka symtom? ____________________________

Vad är det som gjort att du nu tagit beslutet att bli tobaksfri? ____________________________

Hur viktigt är det för dig att bli tobaksfri? ____________________________Gradera från 0 = ingen motivation alls till 10 = mycket stark motivation

Hur beredd är du att sluta med tobak nu? ____________________________Gradera från 0 = ingen motivation alls till 10 = mycket stark motivation

Vilka hinder ser du att inte lyckas bli tobaksfri? ____________________________

I vilka situationer tror du det kommer att bli svårast att inte använda tobak?

____________________________

Vilka strategier kommer du att ha för att tackla ditt tobakssug? ____________________________

Hur vill du planera ditt rökstopp? Sluta abrupt?

Sluta med nedtrappning?


Skriftlig information till patienten.Mapp med information som delas ut till patienten vid besök hos rökavvänjningssköterskan.

Tobak

En temaskrift om tobak och hur man slutar röka. Utgiven av Hjärt-Lungfonden.

Läkemedel vid rökstopp.

Utgiven av Hans Gilljam och àsgeir R Helgason i samarbete med personal vid Centrum för folkhälsa – tobaksprevention.

Tobak & Vikt.

Utgiven av Lena Nederfeldt och Ann Post vid Centrum för Tobaksprevention, Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting.

Tips för att minska röksuget.

Sammanställt av Marianne Lång

Vinsthjulet Ett rökfritt liv fullt av vinster!

Sammanställt av Marianne Lång Norra Älvsborgs Länssjukhus i samarbete med GlaxoSmithConsumerHealthcare A/S.

Broschyren Tobak och operation

Till dig som använder tobak i NU-sjukvården.

Webbadresser till olika sajter om tobak

Namn och telefonnummer till rökavvänjningsmottagningen.


Dokumentation hos rökavvänjningsköterskan

I NU-sjukvården


MeliorRökavvänjningssköterska

Fria aktiviteter Anteckningen följer då patientjournalen oavsett när eller var i NU-sjukvården nästkommande kontakt sker.

Patientbakgrund = Tobak (här skrivs det aktuellt tobaksbruket in samt om patienten har/har haft kvalificerad rökavvänjning)

Ny aktivitet => Besök ssk => medicin sskKontaktsätt: Mottagning Remissbesök Avdelningsbesök Telefon Egen remiss

Kontaktorsak: Tobaksavvänjning Cigaretter Snus Vattenpipa

Aktuellt: Tobaksanamnes Tidigare rökstopp Tidigare haft rådgivning/kvalificerad rådgivning.

Bedömning: Motvationsnivå, ev. hinder i motivationgraden , nikotinberoende enligt Fagerströms beroendeskala.

Åtgärd: Sedvanlig muntlig och skriftlig information. Rekommenderad behandling.

Planering: Planerad uppföljning, mm

Huvuddiagnos: F17.1 eller F 17.2 (skadligt bruk av tobak)

Åtgärdskod: QX003 (hjälp att sluta använda tobak),

Bevakning av journal: Om patienten behöver recept på nikotinläkemedel/tablett CHAMPIX/ Zyban skickar rökavvänjningssköterskan ett meddelande om det till patientansvarig läkare .När recept är utfärdat skickar doktorn ett meddelande tillbaks. Rökavvänjningssköterskan meddelar sedan aktuell patient att recept finns att lösa ut.


KVÅKlassifikation av vårdåtgärder

Huvuddiagnos: Skadligt bruk av tobak F.17.2

Åtgärdskod:Hjälp att sluta använda tobak QX003


Nikotinberoende


Psykologiskt beroendeNikotin reglerar stämningsläget.

Låg dos: •uppiggande, •stimulerande

Hög dos:• lugnande , •avslappnande

Intag av nikotinGer en frisättning av signalsubstanser, som dopamin och noradrenalin, i hjärnans sk belönings- och vakenhetscentra.Receptorer och nervimpulser anpassas till ständig nikotintillförsel.

Fysiologiskt beroendeIntag av nikotin ökar antalet nikotinreceptorer i hjärnan.Mellan intagen av cigaretter sjunker nikotinnivån. Det blir då en obalans i signalsubstanserna och nervimpulserna. Därmed uppstår ett röksug och abstinenssymtom.

Källa: Skapa motivation – till ett rökffritt liv fullt av vinster. Utarbetad av Marianne Lång i samarbete med GlaxoSmithKline Consumer Healthcare A/S.

Nikotinberoende


Nikotinabstinens

• Sug efter nikotin

• Nedstämdhet

• Sömnsvårigheter

• Irritabilitet, frustration, ilska

• Koncentrationssvårigheter

• Ängslan, rastlöshet

• Långsammare puls

• Ökad aptit, viktökning


Definition av nikotinberoende

• I ICD-10, ett internationellt klassifikationssystem för sjukdomar, faller tobaksberoende och nikotinabstinens under rubriken psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av tobak, sjukdomskod F 17.

• DSM IV, ett internationellt klassifikationssystem för psykiska störningar, betecknar nikotinberoende som en sjukdom som orsakas av en psykoaktiv substans.

Minst tre av följande kriterier måste förekomma under en och samma tolvmånadersperiod.

Källa: Tobak och avvänjning.

En faktaskrift om tobakens skadeverkningar och behovet av tobaksavvänjning.

Utgivet av Statens folkhälsoinstitut. Reviderad upplaga 2009

• .

•


Nikotinberoende

Diagnos F17.2 ( = dagligrökare )

Minst tre av följande kriterier måste uppfyllas under loppet av en och samma 12-månadsperiod:

Tolerans,definierat som endera följandea. ett behov av påtagligt ökad mängd av substansen för att uppnå önskad effektb. påtagligt minskad effekt vid fortgående bruk av samma mängd av substansen.

Abstinens, vilket visar sig på något av följande sätt:a. abstinenssymtom som är karakteristiska för substansen.b. Samma substans (eller liknande) intas i syfte att lindra eller undvika abstinenssymtom.

Substansen används ofta i större mängd eller under en längre period än vad som avsågs.

Det finns en varaktig önskan om eller misslyckat försök att begränsa eller kontrollera substansbruket.

Mycket tid ägnas åt att försöka få tag på substansen, nyttja substansen eller hämta sig från substansbrukets effekter.

Viktiga sociala aktiviteter, yrkes- eller fritidsaktivitet överges eller minskas på grund av substansbruket.

Bruket av substansen fortgår trots vetskap om fysiska eller psykiska besvär som sannolikt orsakats av eller förvärrats av substansen.

Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården. En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007. Utgivare: Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen.:


Fagerströms

beroendeskala


Mätning av nikotinberoendet

Fagerströms beroendeskalaHur många cigaretter röker du per dag?

10 eller färre 0 poäng11 – 20 1 poäng21 – 30 2 poäng30 eller fler 3 poäng

Hur lång tid efter uppvaknandet röker du dagens första cigarett?Inom 5 min 3 poäng6 – 30 min 2 poäng31 – 60 min 1 poängEfter 60 min 0 poäng

Vilken cigarett är svårast att undvara?Morgonens första 1 poängEn av de övriga 2 poäng

Röker du mer på morgonen än under resten av dygnet?Ja 1 poängNej 0 poäng

Röker du även om du är så sjuk att du ligger till sängs större delen av dagen?Ja 1 poängNej 0 poäng

Har du svårt att låta bli att röka i situationer där rökning inte är tillåten, t ex på bio eller flyget?Ja 1 poängNej 0 poäng

Räkna ihop poängsumman:7 – 10 poäng: Högt nikotinberoende4 – 6 poäng: Medelhögt beroende0 – 3 poäng: Lågt beroende

Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården. En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007. Utgivare: Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen.:


Läkemedel


Nikotinläkemedel


Nikotinläkemedel

• Receptfria läkemedel. Undantag Nicorette nässpray som är receptbelagt.

• Säljes på apotek och i livsmedelshandel.

• För önskad effekt är det viktigt att välja tillräckligt hög dos under tillräckligt lång tid.

• Rekommenderad behandlingstid är 3 – 6 månader.

• För att bedöma nikotinberoendet kan man använda sig av Fagerströms beroendeskala.

• Genom att kombinera olika nikotinläkemedel täcker man olika nikotinsug.

• Läkemedlen kan ges på indikation rökreduktion förutom plåster som man börjar med

i samband med rökstoppet.

Obs! Endast plåster dygnet runt om man går upp på natten och röker annars dagplåster.


Recept nikotinläkemedel

Fördelar att skriva ett recept

• Mer ”allvar” för patienten – större chans att läkemedlet tas.

• Patienten får hjälp att välja rätt dos. Annars lätt att man tar för låg dos och inte får önskad effekt.


Plåster

Fabrikat och styrkor:• Nicorette: 16-timmarsplåster, 15 mg, 10 mg, 5 mg• Nicotinell: 24-timmarsplåster, 21 mg, 14 mg, 7 mg• NiQuitin Clear: 24-timmarsplåster, 21 mg, 14 mg, 7 mg

Rekommenderad tid:

Individuellt, normalt maximalt 3 månader inklusive nedtrappning. Olika för olika fabrikat.

Följ anvisningarna i förpackningen när det gäller nedtrappning.

Apoteket kan ge råd om typ och styrka.

Placera plåstret på ett nytt ställe varje dag för att undvika hudirritation.

Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården

En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007

Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen


Tuggummi

Styrkor: 2 respektive 4 mg, flera olika smaker.

Fabrikat: Nicorette, Nicotinell och Nikotugg.

Rekommenderad dos:2 mg tuggummi 8–12 gånger per dag vid lågt beroende4 mg tuggummi 8–12 gånger per dag vid högt beroende.

Rekommenderad tid:• Individuellt, normalt minst 3 månader, därefter nedtrappning. Inte längre än 1 år. Det är mycket viktigt att tugga enligt instruktionen.

• Tugga långsamt, långsamt tills du känner en stark smak, låt vila i munnen, tugga långsamt en stund, låt vila och så vidare. Om man tuggar som man gör med ett vanligt tuggummi frisätts nikotinet för snabbt, vilket både påverkar tuggummits effekt negativt och ökar risken för problem med hicka och halsbränna.

Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvårdenEn kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen


Microtab

Styrka: 2 mg/tablett.

Fabrikat: Nicorette.

Rekommenderad dos:

1 tabletter 8–12 gånger per dag vid lågt beroende.

2 tabletter 8–12 gånger per dag vid högt beroende.

Rekommenderad tid:• Individuellt, normalt minst 2–3 månader, därefter nedtrappning. Inte längre än 6 månader.• En liten, diskret resoriblett (liten tablett) som ska smälta under tungan.• En tablett ger samma effekt som ett 2-mg-tuggummi. • Man kan ta två tabletter samtidigt om det behövs. • Tabletten smälter på 20–30 minuter.

Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården




Sugtablett

Styrka: 1 mg, 2 mg, 4 mg/tablett.

Fabrikat: Nicotinell, NiQuitin.

Nicotinell:

Rekommenderad dos:

1 mg tablett 8–12 gånger per dag vid lågt beroende.

2 mg tablett 8–12 gånger per dag vid högt beroende.

Rekommenderad tid:

Individuellt, normalt minst 3 månader därefter nedtrappning. Inte längre än 6 månader.

NiQuitin:

Rekommenderad dos:

2 mg varje –varannan timme vid lågt beroende

4 mg varje –varannan timme vid högt beroende

Rekommenderad tid:

6 veckor, därefter nedtrappning. Totalt 12 veckor.

Sugtabletten är en större tablett som man suger på som en vanlig karamell.

Man suger tills smaken känns ordentligt, sedan ska tabletten vila en stund mellan kind och tandkött.

Tabletten räcker cirka 30 minuter.Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården




Inhalator

Styrka: 10 mg/nikotinplugg

Fabrikat: Nicorette

Rekommenderad dos:4–12 nikotinpluggar per dag. Genomsnittsdos: sex pluggar per dag.

Rekommenderad tid:• Individuellt, normalt minst 3 månader, därefter nedtrappning. Inte längre än 6 månader.• Inhalatorn kombinerar vanan att ha något mellan fingrarna med den att dra in nikotin i munnen. • Den består av ett cigarettliknande munstycke som laddas med en nikotinplugg.• En nikotinplugg räcker till 20 minuters puffande och kan i styrka jämföras med ett 2 mg-tuggummi.



Nässpray

Styrka: 0,5 mg/dos

Fabrikat: Nicorette

Rekommenderad dos:1–2, högst 3 doser i timmen i vardera näsborren.

Rekommenderad tid:• Individuellt, normalt 3 månader, därefter nedtrappning under 6–8 veckor. Inte längre än 6 månader.• Nässprayen är receptbelagd men inte rabatterad.• Den ger en ganska stark, snabb effekt och är lämplig för storrökare och snusare. Kan ge stark lokal irritation i

näsan.



Läkemedel utan nikotin


Läkemedel utan Nikotin

Det finns två olika preparat utan nikotin för att sluta röka.

Ett innehåller den verksamma substansen bupropion ( Zyban ).det andra innehåller den verksamma substansen vareniklin (Champix).

Dessa läkemedel minskar abstinensbesvär vid rökstopp och ökar chansen att bli rökfri..Det är andrahandsmedel för rökavvänjning efter att nikotinläkemedel prövats.

Läkemedlen är receptbelagda och ingår i systemet för läkemedelsförmåner.Förskrivning skall göras av läkare och ges tillsammans med motiverande stöd.



Tablett CHAMPIX• Peroral tillförsel.

• Behandlingen med vareniklin ska starta 1–2 veckor före datum för rökstopp och normalt pågå i 12 veckor.

• Vareniklin finns i två olika styrkor, en för den första veckans upptrappning och en starkare dos från dag åtta och framåt.

• Substansen binder sig till nikotinreceptorn och utövar där en måttligt egenstimulerande effekt samtidigt som den blockerar effekten av tillfört nikotin som vid rökning.

• De vanligaste biverkningarna är milt till måttligt illamående, huvudvärk, insomningssvårigheter,onormala drömmar, förstoppning och gasbildning. I övrigt finns inga kända kontraindikationer eller interaktioner med andra läkemedel, men erfarenheten är begränsad eftersom preparatet är så nytt. För övriga upplysningar se FASS



Recept tablett CHAMPIX

Total behandlingstid är 12 veckor med upptitrering enligt följande:

Tabletter 0,5 + 1 mg i 28 dagar

Dosering enligt instruktion på förpackningen.

(53 tabletter för upptrappning.)

Tabletter 1 mg i 8 veckor.

Dosering: 1 tablett morgon och kväll i 8 veckor.

(112 tabletter)

Obs! Glöm inte skriva ut recept på samtliga tabletter med en gång.


Tablett ZybanBupropion• Bupropion finns endast som depotabletter i en styrka.• Behandlingen inleds innan man slutar röka och pågår normalt i 7 veckor.• Datum för rökstopp bör ligga inom andra behandlingsveckan. • Bupropion är en selektiv återupptagshämmare av noradrenalin och dopamin med minimal effekt även på

återupptaget av serotonin.

De vanligaste biverkningarna Muntorrhet, sömnsvårigheter, hudutslag, huvudvärk och yrsel.Vid sömnsvårigheter kan det vara en fördel att tidigarelägga ”eftermiddagstabletten” – men bara under förutsättning att det är minst 8 timmar mellan doserna. De kliniskt viktigaste biverkningarna är kramper, men dessa kan lätt undvikas med en adekvat anamnes. För vidare upplysningar se FASS

Kontraindikationer epilepsi eller sänkt kramptröskel som kan ses efter större skalltrauma, anorexi, bulimi, hastig avvänjning från alkohol eller bensodiazepiner eller vid manodepressiv sjukdom. Man avråder definitivt från samtidig användning av MAO-hämmare. Läs mer i bilaga



Tobak och Vikt


Viktökning vid rökstopp

Ämnesomsättningen normaliseras • Nikotin ökar utsöndringen av stresshormoner, t ex adrenalin i kroppen. Stress leder till att

ämnesomsättningen ökar och kroppen förbränner mer energi. Vid ett rökstopp normaliseras förbränningen viktökning på 3- 5 kg.

Nikotin ger en ökad frisättning av glukos -hungersdämpande effekt• Vid rökstopp får man minskad frisättning av socker under en övergångsperiod .

Ett ”sug” kan då uppstå Risk att man börjar småäta.

Smak och luktsinne förbättras • Aptiten ökar

Vanan att föra handen till munnen • Reflexmässigt stoppar man något i munnen


Tips för att undvika onödig viktuppgång

• Regelbundna matvanor.

• Drick rikligt, gärna vatten, även mellan måltiderna

• ”Katastrofpåse” - ex blandning av morötter, russin, mandel, nötter, bitar av färsk frukt.

• Druvsocker

• Citrus, mentol och lakris – smaker som inte inbjuder till att röka.

• Nikotinläkemedel

• Regelbunden fysisk aktivitet.


Rökvanan


Rökvanan

Röker man 20 cigaretter per dag utför man rökritualen (håller cigarettenmellan fingrarna, för upp den till munnen och drar in rök)

På 1år har man förbrukat 7300 cigaretter.

På 20 år har man har man förbrukat 146 000 cigaretter

200 ggr – dag 1400 ggr – veckan

73 000 ggr – året


Rökvanan – en betingad reflexEtt och samma beteende upprepas gång på gång.

Speciella gester och rörelser har knutits till bestämda situationer.- efter maten, i samband med kaffet

- prata i telefon

- ensam

- fest

Cigaretterna har också knutits ihop med vissa känslotillstånd.- arg, irriterad

- ledsen

- glad

- trött

- stressad

Rökningen har till slut blivit i det närmaste reflexmässig.

Situationen eller sinnesstämningen gör mer att man tänder en cigarett än

behovet av att röka.


Hur bryter man vanor?

• Undvik, i möjligaste mån, situationer som är förknippade med att röka tills man känner sig säkrare på att kunna tackla röksuget,

• Förändra olika vanor genom att ex ändra ordningsföljden på olika rutiner som är förknippade med att röka.

• Använda nikotinläkemedel – minskar abstinensen och då är det lättare att fokusera på att bryta vanor.

• Se till att ha många saker på gång som inte är förknippade med att röka.


Nedtrappning


Nedtrappning av antalet cigaretter

• En lämplig början kan vara att halvera sin dygnsranson.

• Fortsätta nedtrappningen vecka för vecka.

• När 5 cigaretter återstår är det dags att fimpa!

• Endast ha det antalet cigaretter i paketen som är planerat att man ska röka den aktuella dagen.


Rökstoppsdag

Dag bestäms helst av rökaren själv.

Lämplig förberedelsetid är 2 – 6 veckor fram i tiden.

En rökslutarplan läggs därefter upp av rökare/ rökavvänjare tillsammans.

Antalet cigaretter som röks per dag spelar roll i planeringen.


Registrering och bokföring av den dagliga cigarettkonsumtionen

Ökar rökarens medvetande om sitt rökmönster, vilka cigaretter som är ”nödvändiga” och vilka som sker av ”gammal” vana.

Ett ökat medvetande om sitt rökmönster kan göra det lättare att börja ”plocka bort” alla ”onödiga” cigaretter.


Rökfria zoner

Skall vara på platser man brukar röka.

Utöka den rökfria zonen vecka för vecka.

Genom att skaffa dessa rökfria zoner vänjer man sig av med att inte röka här.

Underlättar när man fimpar för gott!


Nikotinläkemedel på indikationen rökreduktion

Var god se under rubriken Nikotinläkemedelför att kunna välja lämplig sort


Råd mot röksug


Djupandas• Själva röksuget går över på några minuter.

Dricka vatten ofta• Reglerar blodtrycket, minskar yrseln.

• Ger en mättnadskänsla, suget efter att stoppa sötsaker i munnen minskar.

• Hjälper till att hålla magen igång – mindre risk att bli förstoppad.


Distrahera• Planera strategier att ta till i förväg. Genom att ha många saker på gång som inte är förknippade med att röka kan Du ”glömma av” att röka.

• En promenad eller en cykeltur kan göra så att man ”går eller cyklar från ” röksuget.

• Borsta tänderna. Du går från platsen där röksuget dök upp. Tandborstning ger en fräsch smak i munnen som för många inte är förknippad med att röka samtidigt som Du gör något

med sina händer.

• Ändra ordningen på dina vanor och rutiner.

Dröj• När röksuget dyker upp: Tänk: ”jag väntar en stund till”. På så vis skjuter man hela tiden upp stunden tills man tänker ta en cigarett.


Sömnproblem

• Ta av ditt dygnetruntplåster på kvällen.

• Lyssna på avstressande musik innan sänggåendet.

• Läs gärna någon bok eller lös korsord innan du släcker för kvällen.

• Undvik att dricka kaffe för sent på kvällen.

• Drick ett glas varm mjölk med honung.

• Ta en promenad innan sänggåendet.

• Var inte rädd för att använda läkemedel mot nikotinberoendet.

Genom att hålla nikotinsuget borta är det lättare att bryta och förändra vanor som inte är förknippade med att röka. Det gör det lättare att tackla röksuget när det dyker upp.


Mottagning


Läkare på mottagning

• Rökare : Ja

• Dokumentation av tobaksvanor i journalanteckning

• Ange diagnosnummer F 17.2

• Vb skickas remiss till rökavvänjningssköterskan i NU-sjukvården Även om patienten ej är motiverad att gå på rökavvänjning kan remiss skickas för motivationshöjande samtal.

• Vid akutoperation kan patienten ha hjälp med rökavvänjning post operativt. Skicka då remiss antingen tillbaks till Vårdcentral eller till rökavvänjningssköterska.


Läkare forts

Recept Nikotinläkemedel/ tablett CHAMPIX, Zyban

• Utskrives i 1:a hand av patientansvarig läkare.

• Om behov av läkemedel efter kontakt med rökavvänjningssköterskan:

• Rökavvänjningssköterskan kontaktar då remitterande läkare

för receptförskrivning.


Läkarsekreterare

Melioranteckning vid tobaksbruk

• Fyll i diagnoskod F 17.2

• Under rubriken: Fria aktiviteter -> Patientbakgrund -> Tobak: fyll i att patienten är rökare

• Vb skicka remiss till rökavvänjningssköterskan på Näl med internpost.


Sjuksköterska på mottagning

• Till de patienter som på hälsodeklarationen eller annat sätt uppger sig vara rökare delar mottagningssköterskan ut broschyren Tobak och Operation

• Vb skicka remiss till rökavvänjningssköterskan på Näl med internpost.


Operationsplaneringssköterska

När patienten är rökfri kontaktar patienten själv

operationsplaneraren för tid till operation

Kontaktpersoner på ortopeden

Anna – Lena Wennerberg te l. 010-435 39 01

Sara Rosen tel. 010-435 39 04

Kontaktpersoner på kirurgen

Karin Ohlin urologen 010-435 32 84

Lisbet Härnesand bröst, gastro, kärl mottagningen 010-435 32 85


Vårdavdelning


Sjuksköterska på Vårdavdelning

• Uppmuntrar/uppmanar patienten till fortsatt rökstopp minst 6 veckor efter operationen.

• Ser till att aktuella tobaksvanor finns dokumenterade i patientbakgrunden under rubriken Fria aktiviteter samt i omvårdnadsepikrisen

• Vid behov av fortsatt rökavvänjningsstöd efter operation kontaktas rökavvänjningssköterskan på NÄL i samband med patientens hemgång. Kontakt genom allmänremiss eller telefonkontakt 010-435 04 45


Inneliggande patientNikotinläkemedel

Basförråd av nikotinläkemedel På avdelningen skall finnas: Nikotinplåster 21 mg/24 timmar, 14 mg/24 timmar, 7 mg/24 timmar.Obs! plåstret kan även användas som dagplåster för de patienter som inte går upp på

natten och rökerNicorette inhalator 10 mgNikotin tuggummi 2 mg, 4 mgNikotin sugtabletter 2 mg, 4 mg

Nikotinläkemedel och tablett CHAMPIX finns även i VNL ( Vård Nära Lagret)

LäkemedelsmodulenGenerella ordinationer finns inlagda för aktuella läkemedel

Documents

Tobak och operation ABC BOK Opererande specialitet NU-sjukvården 2012 Sammanställd av