Torsby NU 3/2010

NR 3 - 2010 TORSBY NU 1

Nr 3 okt2010

Information från Torsby kommun

torsby - eN kommuN med framtidsplaNer

välkomNa flyktiNguNgdomarNa

radoNmätNiNgskampaNj i höst

2 TORSBY NU NR 3 - 2010

ledare ........................................................... 2 projekt destiNatioNsutveckliNg ....... 3välkomNa de eNsamkommaNde flyktiNgbarNeN/uNgdomarNa .............. 4Nystartade företag ................................. 6företagsamma utveckliNgeN ............... 7detalj och översiktsplaNeN ................ 8miljö- och byggordlista ......................... 9radoNkampaNj ........................................... 10Nyheter fråN reNhållNiNgeN ............. 11eNkät i barNomsorg och skola......... 12yrkessärskolaN på älgjakt .............. 14torsbybadet fyller 10 år .................... 16 simskola ...................................................... 16tobaksfritt kort ..................................... 18uNgdomsrådet uppmärksammar uNgdomar fråN östmark ...................... 19boka idrottshallarNa .......................... 20skidtuNNelN ................................................ 21välkommeN till 11:a caféet ................. 22aNhörigvårdarkort ............................... 23arkiveNs dag .............................................. 23tillgäNgligheteN iNveNteras ............ 24krocksäkerhet och körsäkerhet .. 25eNkät låNtagare på bibliotekeN ...... 26kaN du klara ett elavbrott? ............. 27iNvigNiNg omlastNiNgstermiNaleN ... 28utökad lokal liNjetrafik .................... 29kommuNalrådet kommeNterar.......... 29NyaNställda ............................................... 30ge&hör musikföreNiNg preseNterar sig ....................................... 32

Torsby kommuns informationstidning TORSBY NU.besöksadress: Nya Torget 8, Torsbypostadress: Torsby kommun, 1. Kommunkansliet,685 80 Torsbytelefon: 0560-160 00 (växel) telefax: 0560-160 25e-post: [email protected]: www.torsby.seansvarig utgivare och redaktör: Annette Lauritzen Karlsson, 0560-160 04 [email protected] och illustrationer: Birgitta Brorson, 070-236 20 54, [email protected] www.birgittabrorson.sefoto omslag: Annette Lauritzen Karlsson.motiv omslag: Karin Åslund, Kilåsen har mycket ”gröna fingrar”. Här pysslar hon om sina höstvackra dahlior.utgivning: Fyra nummer 2010 upplaga: 8400 ex. tryckeri: Tryckeri Knappen, Karlstad. Miljömärkt trycksak, licensnummer 341 144. FSC-märkt Mixed SourcesTorsby Nu finns även som taltidning och på www.torsby.se

HÅKAN LAACK (S)

kommunstyrelsens ordförande 0560-160 17

[email protected]

arbetet med att utveckla kommunen fortsätterVi har haft val i Sverige, till riksdag landsting och kommun. Detta har påverkat oss på lokalplanet genom att kommunens personal och politiker deltagit på olika sätt. Våra tjänstemän genom att rent praktiskt ordna med valorganisationen och vi politiker genom vårt valarbete.

Nu är det mesta överstökat och det nya fullmäktige har sitt första sammanträde den 2 november. Då väljs ordförande i fullmäktige, kommunstyrelse och kommunalråd samt en ny valberedning. Alla övriga nämnder och styrelser väljs senare vid decembersammanträdet.

Vi står nu inför en ny mandatperiod med de löften och utmaningar som politiken har gått till val med. Jag räknar med att första tiden härefter kommer att präglas av arbete med att lägga långsiktiga planer för de kommande åren. Närmast tänker jag på översiktsplanearbetet som nu går ut på utställning, där vi plane-rar för hur all mark i hela kommunen bäst ska användas. Kolla in utställningen, vi behöver era synpunkter. Vidare så sträcker sig nuvarande mål och visionsdokument fram till 2012. Det innebär att dessa behöver revideras under nästkommande år och för att vi ska kunna ha en bred och god förankring i det arbetet behöver det komma i gång under vintern.

För egen del känns det väldigt bra och jag känner starkt för att hugga i med nya arbetsuppgifter, det finns massor att göra när det gäller att utveckla vår kommun.

innehåll


I slutet av juni i år kom sista pussel-biten på plats, då EU:s strukturfond; Mål 2, Regionala utvecklingsfonden för Norra Mellansverige beviljade medel till Torsby kommuns nya satsning på besöksnäringen.

värmland roar och berörProjektet bygger på den nya Värm-ländska turiststrategin som Region Värmland har tagit fram tillsammans med över 250 personer från 110 olika företag och organisationer kopplade till turism- och besöksnäringen.

– Besöksnäringen är en viktig del för områdets utveckling. Målet med projektet är att skapa en komplett och attraktiv ”året-runt-destination” för besökaren. Attraktionerna inom området och budskapet i marknads-

föringen kommer att spegla den värmländska turiststrategin, säger Thomas Stjerndorff, kommunchef i Torsby.

Stärka befintliga turismföretag och hitta nya Förutom EU-medel via Tillväxtver-ket finansieras projektet av Torsby kommun, Region Värmland, näringslivsbolaget TUAB, Sunne Turism AB samt områdets större turismentreprenörer; Branäs, Hovfjället, Långbergets Sporthotell, Vildmark i Värmland, Ski Sunne, Sahlströmsgården och Quality Hotel Selma Lagerlöf.

– Sommarens gästenkät ”Vad öns-kar du dig” sammanställs i dagarna och resultatet kommer att ge oss en

vägledning om vad vi bör utveckla för att möta våra turisters önskemål. Just nu arbetar vi med planeringen av de kommande projektaktivite-terna. Projektets huvudsyfte är att genom bland annat kompetensut-veckling och produktutveckling stärka de redan befintliga turism- entreprenörerna och hitta nya i projektområdet. Tillsammans ska de erbjuda ett brett och attraktivt ut-bud av aktiviteter och boenden året runt, för att fler turister ska välja att komma hit på semester, säger Ulrika Andersson, projektledare.

vill du veta mer om projektet?Kontakta projektledare Ulrika Andersson, 070-659 60 06, [email protected]

Från vänster: Projektgrupp med Annika Jonsson Långbergets Sporthotell, Reine Flodin Sunne Turism AB, Karl-Eric Westerberg Hovfjället, Mats Olsson Torsby kommun och Linda Danielsson Torsby Ski Tunnel. Foto: Ulrika Andersson.

Nysatsning på besöksnäringen torsby kommun är projektägare till det treåriga projektet ”destinationsutveckling och entreprenör-skap i norra klarälvdalen och fryksdalen”. syftet med projektet är att skapa en året-runt-destination.

� TORSBY NU NR 3 - 2010

Solrosen ligger i Stjerneskolans fd elevhem i Torsby tätort. I byggnaden finns också annan kommunal verk-samhet. Ungdomarna som kommit är asylsökande och kom till Sverige i juni-juli och de har vistas på tillfälligt boende i Stockholm, Malmö och Norrköping. Tio av dem har dari som modersmål, en har tigrinja och en sorani (sydkurdiska).

Alla söker permanent uppehållstillstånd och Migra-tionsverket utreder deras fall. Hur lång tid det tar för att få uppehållstillstånd, permanent eller annat, vet man inte i dagsläget. En har i början av oktober fått permanent uppehållstillstånd.

behöver en trygg boendemiljö– Det vi ska göra på Solrosen är att ge dem en trygg boendemiljö där det finns personal dygnet runt. De ska gå i skola, ha fritidsaktiviteter osv samtidigt som deras ärende om PUT, permanent uppehållstillstånd, utreds av Migrationsverket, berättar socialchef Ulf Johansson.

Ungdomarna har eget rum och tillgång till toalet-ter och duschar i korridoren. Toan och duschen delar man med 5-6 andra. Det finns två likadana korridorer och i varje korridor finns även två ”datahörnor” för ungdomarna. Vi har några gemensamma salar; mat, egen enklare matlagning och kylskåp för ungdomarna,

större TV-rum, ett kök för tillagning av huvudmål, biljardrum, tvättmaskin.

– Vi har en positiv och spännande grupp med en samordnare och åtta behand-lingsassistenter med olika bak-grund, socionomer, lärare, fritidsledare, kock, sociolog, varav tre män och fem kvinnor. Några har arbe-tat med medlevarskap (Hasselapedagogik), några har arbetat interna-tionellt. Åldrar på personalen är 22-60 år.

behöver aktiv fritid– Det är viktigt att vi kan erbjuda barnen meningsfulla fritidsaktiviteter som ger nya kontakter och nätverk och vi har ett rikt föreningsliv som möjliggör detta, säger fritidschef Kicki Velander.

Vi har haft möte med några föreningar som ligger i nära anslutning till elevhemmet även personal vid elevboendet är inbjudna för att diskutera hur vi på bästa sätt tar hand om och slussar in barnen i fören-ingslivet. Ungdomarna har redan kommit igång med

den 3 september var det invigning av boendet solrosen, då allmänheten var inbjuden, och dagarna därefter flyttade de första ungdomarna in. Nu är alla här, de första 12 ensamkommande flyktingbarnen/ungdomarna som bor på Sol-rosen. de är i åldern 13-17 år och tio av dem kommer från afghanistan, en från eritrea och en från kurdiska delen av iran. de är alla pojkar.


Fritidsavdelningen uppmanar alla föreningar i Torsby att hjälpa till att ta emot ungdomarna och slussa in dem i olika verksamheter, sporter och aktiviteter!

skola och lära sig svenskaUngdomarna går nu i en gemensam undervisnings-grupp, med lokaler både på Stjerneskolan och i Ekeby på Frykenskolan. Successivt är det meningen att de skall komma med i ”vanliga” klasser. Redan nu är en del av ungdomarna med i praktiska ämnen som idrott och slöjd, vilket är mycket uppskattat.

– Vi är två personer som arbetar med ungdomarna i skolan berättar Åke Gustavsson. Det är Eva-Lena Ele-sand som är lärare i ”svenska som andraspråk” och jag som är resursassistent och kontaktlänk ut i klasserna.

Ungdomarna har väldigt olika skolbakgrund, några har gått flera år i skola i sitt hemland, andra mycket kortare. 10 av dem har dari som modersmål, en har sorani (sydkurdiska) och en tigrinja. Pojkarna har nu samlats i en egen undervisningsgrupp där de ska lära sig tala, läsa, skriva och förstå det svenska språket. Se-nare kommer de att gå ut i klasser för att även ha matte och engelska. Några av pojkarna kan lite engelska sen tidigare. De kommer också att vara ute i samhället och lära känna det på olika sätt.

När språkkunskaperna har blivit tillräckliga kommer de att slussas in i vanlig klass. Pojkarna är mycket sugna på att lära sig svenska och lära känna andra ungdomar och få möjlighet till fritidssysselsättningar efter skolan.

gode män sökesÖverförmyndarnämnden söker gode män till de ensam-kommande barnen och ungdomarna. En god man att bevaka deras personliga och ekonomiska angelägenheter

I uppdraget ingår bl.a. att ansöka om uppehållstill-stånd för barnet, om inte det offentliga biträdet har gjort det. Biträda barnet vid utredning hos Migrationsverket, polisen och socialtjänsten. Företräda barnet i hälso- och sjukvård, skola m.m. Ansöka om bistånd. Se till att bar-net blir folkbokfört, ansöka om pass, visum m.m.

Uppdraget är arvoderat med minst 2000 kr/månad plus kostnadsersättning och rese- och bilersättning. Uppdraget är tidsbegränsat dock längst tills barnet fyllt 18 år. Läs mer på www.torsby.se/godman.

särskilt förordnad vårdnadshavare sökesOmsorgsnämnden söker Särskild förordnad vårdnads-havare (SFV) för de ensamkommande barnen/ungdo-marna som har fått permanent uppehållstillstånd.

SFV har som uppdrag att bl.a. stötta ungdomen/ barnet i kontakter med myndigheter, stötta ungdomen/barnet i ekonomiska frågor, delta i utvecklingssamtal

i skolan, stötta ungdomen i att söka anhöriga i hem-landet, förbereda ungdomen för att efter 18 års-dagen klara sig själv.

Uppdraget är arvoderat med ca 2000 kr/månad plus kostnadsersättning och rese- och bilersättning. Upp-draget är tidsbegränsat fram till dess att ungdomen är 18 år. Läs mer om SFV på www.torsby.se/SFV.

vill du veta mer?Om boendet Solrosen: Cecilia Strömblad, 0560-125 63Om fritid: Kicki Velander, 0560-166 90Om skolan: Eva-Lena Elesand, 070-190 35 18Om god man: Jennie Över 0560-160 64Om särskilt förordnad förmyndare: Veronica Öwer och Joel Wide 0560-162 00.Övergripande: socialchef Ulf Johansson, 0560-161 76

Personalen på Solrosen, från vänster Camilla Larsson, Maria Jillskog, Cecilia Strömblad, Peter Wright, Kristoffer Sunna, Linda Gunnarsdotter, Mats Gustafsson. På bilden saknas Iréne Andersson och Marie Johansson Svelander.

Solrosen ligger i Stjerneskolans fd. elevhem.

Foto: Annette Lauritzen Karlsson


andersson, maria therése, östmarkProvisionsdetaljhandel bengtsson, lars göran, torsbyStugbyverksamhet m.mbengtsson, per anders, torsbySkogsförvaltningbig and the 50’s, torsbyButik och handel av kläderbillskog, bo göran gunnar, stölletByggnadssnickeriarbetenbjälvestrand, erik göran, stölletByggnadssnickeriarbetenbograngen fastighets ab, bograngenÄga och förvalta fastigheter bostadsrättsföreningen mejeristen, torsbybrodin fallbäcken, lena, sysslebäckTillverkning av mjukt matbröd och färska bakverkbygg benny, sysslebäckByggverksamhetbönström, christofer tommy, stölletDrivningbönström, peter mikael jerry, stölletDrivningd:eriksson investment ab, torsbyKonsultverksamhet inom etablering av företag, företagsutveckling samt rådgivningelarbeten i torsby ab, torsbyElinstallationer, försäljning av el- material, uthyrning av arbetskraftelba, torsbyIdrottsverksamhet, skidskytteem torsby bygg ab, torsbyByggtjänsterfiebig, tobias, stölletSkogsskötselforsman, oskar hannes,torsbyÖvrig detaljhandel ej i butikfurudahl Nilsson, r ester vivi-ann, torsbyProvisionsdetaljhandel

gj bokföringsbyrå, östmarkRedovisning och bokföring

gm ambulans, likenäsSjukvårdsberedskap vid publika arrangemang

groot, robin joannes adrianus, sysslebäckSpecialiserad butikshandel med cyklar

gsb group aktiebolag, torsbyImport och försäljning av köttprodukter, trävaror, möbler, metallprodukter, textil, byggvarar, fordon.

hole alltjänst ab, sysslebäckMaskintjänster, uthyrning av entreprenadmaskiner

holmvik, karl magnus, torsbySkötsel och underhåll av grönytor

jakobsson, ann elisabet, torsbyDiverse övrig utbildning

jakobsson, lars johan, sysslebäckByggande av bostadshus och andra byggnader

johansson, leif mathias, torsbyMark- och grundarbetenjonsson, Nils erik bertil, torsbyUthyrning och förvaltning av egna eller arrenderade, andra lokalerklarälven stugby och aktiviteter i värmland ab, ambjörbyCamping och turistverksamhet, aktiviteter och konferenskonst och kanot handelsbolag, lekvattnetHandel med egenproducerade och importerade konstföremål

Kristensson, Emelie Sofia, LikenäsHårvård

larsson, Nils karl magnus, torsbyDrift av gymanläggningar

larssons Webb, torsbyDesign av hemsidor samt datasupportliljemark, erik martin, torsbyDrivning

Nilsson, hans johan peter, östmarkByggande av bostadshus och andra byggnaderNilsson, sone elving, likenäsVärme- och sanitetsarbetenNorra Ny fastighetsförvaltning ab, stölletSkogsvård, byggverksamhet, fastighets-förvaltningolofsson all-teknik, stölletImport av hemelektronik, data och kring-utrustning, larm. Försäljning, handel, installationer, konsult och support inom ovan nämnda områden.per berglund bil och motor event, torsbyBilreparationer, test av bildelar, tillverkning av div. bildelar, arrangerar företagsrace.persson, jan yong jin, torsbyDatakonsultverksamhetpetteråsen cafeteria, torsbyCafeteria, snackbarphi arabians, torsbyStuterirörelse, uppfödning, tränings- verksamhet, försäljning av hästarraaviggen, torsbyTillverkning, marknadsföring och försäljning av utrustning/tillbehör för båt- och friluftslivreock, marie, östmarkUppfödning av sällskapsdjurresetjänst värmland, torsbyPaketerade resor för grupper, guidning, upplevelser, arrangemang, konsult- verksamhetrestaurang Nian torsby ekonomisk förening, torsbyRestaurangverksamhetskoglund Nilsson, linda, torsbyPress- och övrig fotografverksamhetstyffe, rigmor, sysslebäckÖvriga konsumenttjänstertellfors, veronica, torsbySport- och fritidsutbildning


tiny’s hårdesign, torsbyFrisörverksamhettomas gertling i torsby ab, torsbySkogstransporter, skogsavverkning, godstransporter, reparation av skogs- och anläggningsmaskiner och bilar torsby bilskrot, torsbyPartihandel med uttjänta fordon samt handel med begagnade fordontorsby datorbutik ab, torsbyHandel och reparationer av datorer, IT-lösningar och hemelektronikvadje vattenvård, torsbyProvtagning, planering, djuplodning, provfiskeWoodlooks, torsbyHundpensionat, hunduppfödning, försäljning av foder och tillbehör. Kursverksamhet.

Med utgångspunkt från detta har Torsby kommun under snart tre års tid tillsammans med Arvika, Eda, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjäng arbetat i projektet Den före-tagssamma utvecklingen, DFU, med syfte att förbättra företagsklimatet lokalt i de deltagande kommunerna.

Projektets mål är att skapa lång-siktig tillväxt som bygger på ett bra entreprenörs- och företagsklimat, utveckla befintligt näringsliv och skapa bättre förutsättningar för nyföretagande. Målgruppen för projektets aktiviteter är det lokala näringslivet, entreprenörer, potenti-ella företagare, kommuntjänstemän och kommunpolitiker. Under pro-jekttiden som har gått har många olika aktiviteter gjorts, både internt inom den kommunala förvaltningen och riktade insatser till både befint-liga företag och blivande företagare i kommunen. Seminarieserier med olika teman, informationsinsatser, företagsenkäter, finansieringsdagar och inspirationskvällar för entrepre-nörer är ett axplock av de aktiviteter som har gjorts hittills i projektet.

Nu närmar sig projekttiden sitt

slut, men arbetet fortgår in i det sista med många spännande aktivi-teter under hösten fram till och med december 2010. Bland annat plane-ras ett besök på en kompetensmässa i Stockholm i början av oktober där några av våra arbetsgivare får möj-lighet att matchas med kompetens som de har svårt att hitta på hem-maorten.

Kommunen och företagen, är arbetsnamnet på det kommande heldagseminarium som vänder sig till de deltagande kommunernas tjänstemän och politiker i projek-tet. Dagen kommer bland annat att handla om företagskontakter, ser-vice och myndighetsutövning samt samarbete mellan förvaltningar. Dagen arrangeras tillsammans med SKL, Sveriges kommuner och lands-ting den 2 november i Sunne.

Nöjda kunder kommer alltid till-baka! Så heter den seminarieserie i tre delar som riktar sig till handlare i Torsby under hösten. Kundfokus, säljteknik och ledarskap är några te-man som kommer att tas upp under träffarna som leds av föreläsaren och butikschefen Douglas Lipkin.

Vad gör vår kommun till morgon-dagens vinnare? Den frågan hoppas vi att de deltagande företagarna, tjänstemännen och politikerna får svar på under den planerade Fram-tidsdagen som arrangeras den 16 december i Charlottenberg. Med fokus på situationen i våra delar av Värmland diskuterar vi vilka fak-torer vi måste ta hänsyn till för att bygga en framgångsrik kommun. Deltar gör Thomas Furth, Gunnar Wetterberg och Christina Lugnet med flera.

Håll även utkik efter våra åter-kommande frukostträffar och öv-riga aktiviteter under hösten inom ramen för projektet!

Nya företag startar runt om i hela kommunen, från Klarälvdalen i norr till Fryksdalen i söder. Lena Brodin, Slättnebergs bageri är ett av dem. Hon tillverkar matbröd och bakverk.


funderar du också på att starta eget? kontakt närings-livsbolaget torsby utveckling ab, tuab, så guidar vi dig.telefon 0560-160 18, 160 12, e-post: [email protected]

ANNA ÖHGREN BODéN

näringslivsutvecklare Torsby Utveckling AB0560-160 18

[email protected]

Den företags-samma utvecklingeni slutspurtbetydelsen av entreprenörskap och företagsklimat har uppmärk-sammats allt mer på senare år. att arbeta aktivt med företagskli-matet har visat sig ha betydelse för hur en kommun och dess företag lyckas utvecklas i en positiv riktning. Näringsliv och kommun måste därför arbeta i ett nära samarbete för att skapa rätt förutsättningar för att stärka befintliga företag och inspirera och stödja potentiella företagare.

� TORSBY NU NR 3 - 2010

Exempel på viktiga satsningar för framtiden är de detaljplaner som togs fram för skidtunneln, bostäder-na på Mejeritomten och Sjöplatån, omlastningscentralen, polishuset och hotellet vid Sahlströmsgården.

detaljplanerNär man genomför olika projekt skall många olika intressen vägas samman. Trafik, vatten och avlopp måste fungera, marken måste un-dersökas så att det verkligen går att bygga det man vill. Kultur- och na-turvärden undersöks. Det är plan- och bygglagen (PBL) som reglerar hur planarbetet skall gå till. Kom-munerna har ensamrätt att besluta om detaljplaner, att ”upprätta de-taljplaner”. I Torsby kommun finns det flera hundra detaljplaner. De senaste sex årens planer kan du läsa om på kommunens webbsida www.torsby.se. Nya planprojekt kan du också följa på webben allt eftersom de växer fram. Flera äldre planer finns också på webben och på sikt kommer ännu fler att läggas ut där.

Nya planer för utveckling av han-del är t.ex. vid Toriarondellen, änd-rad plan för ICA/Helmia och en ny

plan för Konsum. Även i Långflon pågår planering för utökad handel. Konsum- och Långflonplanerna var i september 2010 färdiga att lämnas till fullmäktige för beslut.

Statistik för antal gästnätter (över-nattande turister) visar på en klar ökning. Intresset för att anordna nya platser för uppställning av husbi-lar, husvagnar och stugor ökar med efterfrågan. Nya anläggningar för camping kan bli aktuella längs Klaräl-ven men planering pågår också för utveckling av några av de campingar som redan finns. Ett exempel på ny camping är ombyggnad av gamla idrottsplanen i Sörmark. Exempel på befintliga campingar som behöver utvecklas med detaljplan är fiskecam-pen norr om Sysslebäck och Torsby camping i Svenneby.

översiktlig planering, öpFör att hålla samman alla planer och behålla helhetssyn i planeringen finns en övergripande plan som täcker hela Torsby kommun, en översiktsplan. Den brukar förkortas ”ÖP”. Översiktsplanen ger rekom-mendationer för hur all mark i kom-munen skall användas.

Den ÖP som gäller nu är från 1990. Det har hänt mycket sedan dess! Det är därför angeläget att vi nu ser över den översiktliga planeringen! Det arbetet har pågått under en tid och ett samråd om ett förslag till ÖP har hållits med kommuninvånare, myndigheter och grannkommuner i både Sverige och Norge.

Ett färdigt förslag finns nu som resultat av samrådet. Synpunkterna från samrådet sammanställdes i en samrådsredogörelse och arbetades in i förslaget till ny översiktsplan. Den ställs ut på kommunbiblioteket i Torsby från och med 16 oktober till och med 16 december 2010.

De som vill yttra sig över ÖP-för-slaget kan göra detta, skriftligen, under utställningstiden. Utöver ut-ställningen visas också handlingar-na på samverkanskontoret i Syssle-bäck och på kommunens webbplats, torsby.se/op. Där får du också veta mer om hur man kan yttra sig om översiktsplanen.

Torsby, en kommun med många framtidsplanertorsby kommun ligger i framkant i värmland när det gäller detaljplanering. detaljplaner är något kommunerna måste ta fram för att göra det möjligt att genomföra projekt som riktar in sig mot framti-den, att skapa förutsättningar för en god ekonomisk utveckling, fler jobb och bra, attraktiva bostäder.

TORBJÖRN ALMROTH

stadsarkitekt/miljö- och byggchef0560-160 20

[email protected]

NR 3 - 2010 TORSBY NU �

bdt-vattenSå kallas det vatten som kommer från Bad Disk och Tvätt. Vattnet ska sedan renas i någon efterföljande anläggning.

byggherreDen som för egen räkning utför eller låter utföra mark- byggnads-, installations-, rivnings-, eller anläggningsarbeten kallas för byggherre. Byggherren har alltid huvudansvaret för det som händer på byggarbetsplatsen, även om han/hon inte ens är närvarande eller är med och bygger själv.

friggebodKomplementbyggnad med bygg-nadsarea som inte är större än 15,0 kvadratmeter och taknockshöjden inte överstiger 3,0 meter, den ska placeras minst 4,5 m från närmaste fastighetsgräns. Denna får bara byg-gas utan bygglov om de uppfyller de ovan nämnda kraven och om du har ett en- eller tvåbostadshus.

förhandsbeskedOm du är osäker om du kommer att få bygga på en speciell plats kan du ansöka om förhandsbesked. Det är ett skriftligt besked från byggnads-nämnden om huruvida en åtgärd som kräver bygglov kan tillåtas på den avsedda platsen. Fördelen med att söka förhandsbesked är att man inte behöver ta fram alla handlingar som krävs för bygglov. Bygglov söks sedan inom två år.

komplementbyggnadSå kallas det/de fristående uthus, garage eller annan mindre byggnad som tillhör ett en- eller tvåbostads-hus, en komplementbyggnad ska även vara placerad i närheten av bostadshuset.

konsultMed konsult menas sakkunnig råd-givare som utför tjänster på uppdrag åt en beställare: en konsult kan bland annat vara arkitekt, geotekniker, byggnadskonstruktör, vvs-projek-tör, el-projektör, kvalitetsansvarig, sakkunnig eller besiktningsman. En konsult kan även hjälpa dig som privatperson att ta fram handlingar eller utredningar som man inte själv kan klara.

markbäddI vissa fall kanske inte marken på din fastighet är lämplig för infiltra-tion och då kan markbädd vara ett alternativ. En markbädd fungerar som en infiltrationsanläggning, men med den skillnaden att reningen sker i ett uppbyggt sandlager istället för i markens naturliga jordlager. I botten på sandlagret samlas vattnet upp och leds ut, oftast till ett dike.

situationsplanHandling som anger fastighetsgrän-ser, läge för befintliga och planerade byggnader och andra anläggningar, markdispositioner mm. En sådan ska finnas till din bygglovsansökan tillsammans med övriga ritningar.

föreläggandeEtt föreläggande är ett beslut av en domstol eller av en annan myn-dighet att någon ska vidta en viss angiven åtgärd, exempelvis att riva ett svartbygge eller att städa upp en nedskräpad tomt. Miljö- och bygg-nämnden är en myndighetsnämnd som, där det behövs, utfärdar före-lägganden.

viteOm man inte följer ett föreläggande kan miljö- och byggnämnden ut-döma ett vite. Det är ett penning-

belopp som ska betalas om inte åtgärden utförts innan ett angivet datum.

stenkistaMycket enkel infiltrationsanlägg-ning där infiltration sker okontrol-lerat vilket leder till otillräcklig rening. En stenkista uppfyller inte dagens lagkrav på efterföljande rening och bör därför endast använ-das för dagvatten.

InfiltrationI en infiltrationsanläggning renas vattnet genom att det rinner genom naturliga jordlager och sprids via marken till grundvattnet. Vattnet filtreras genom sand och jordla-ger där biologiska, fysikaliska och kemiska processer står för reningen. Infiltration kan användas för de flesta hushåll där marken är lämp-lig. Infiltration av avloppsvatten är inte alltid önskvärt om det finns många dricksvattentäkter i området.

slamavskiljareBrunn som finns före markbädd eller infiltrationsanläggning. I denna samlas slam upp som sedan hämtas med slambil. Endast vatten går vidare från brunnen för vidare rening.

sluten tankSluten tank innebär att du endast samlar upp avloppsvattnet för att sedan med hjälp av slambil trans-portera innehållet till en behand-lingsanläggning, exempelvis till ett kommunalt reningsverk.

fråga ossOm du har frågor eller funderingar om byggande, miljö- eller hälsa kontakta gärna oss på kontoret. E-post: [email protected] eller telefon: 0560-160 60 (exp)

Miljö- och byggordlistaDet finns en hel del olika ord inom våra områden på miljö- och byggkontoret som du kan komma att stöta på, några av de vanligaste är:

Foto: Per-Arne Persson


vad är radon?Radon är en gas som frigörs från mark, vatten eller byggnadsmate-rial som innehåller de radioaktiva ämnena uran och radium. När radongasen, som är osynlig och luktfri, sönderfaller bildas partiklar som kan orsaka lungcancer vid in-andning. Den vanligaste källan för radon i inomhusluften är i Torsby förekomst av byggnadsmaterialet – sk. blåbetong.

Vi har ingen berggrund (mark-radon) med särskilt höga radium-halter i vår kommun. Men ett hus som står på en luftgenomsläpplig grusås kan ha ett högt värde p.g.a. att den luft som finns i jorden alltid innehåller radongas. Socialstyrelsen sänkte 2004 sitt riktvärdet för ra-dongas i bostäder till 200 Bq/m³ luft. Efter denna halvering av riktvärdet kan även ett hus som inte innehåller någon blåbetong ha en radongas-halt som överskrider riktvärdet. Det kan också finnas radon i dricks-vatten och då oftast i djupborrade brunnar. Radongasen kan avgå från vattnet till inomhusluften.

vilka är hälsoriskerna?Statens strålskyddsinstitut (SSI) be-dömer att omkring 500 lungcancer-fall per år orsakas av radon i bostä-der. Det finns en samverkanseffekt mellan tobaksrökning och radon vilket innebär att de flesta fallen av lungcancer från radon inträffar bland rökare. Av de 500 lungcancer-fallen är 90 % rökare varför risken för icke-rökare att drabbas av lung-cancer från radon är liten.

bidrag för åtgärder mot radonOm årsmedelvärdet i en permanent-bostad överstiger 200 Bq/m³ kan man ansöka om ett statligt bidrag för att åtgärda detta. Bidragsansök-ningar handläggs av länsstyrelsen och bidraget är på 50 % av kostna-derna för åtgärder eller högst 15 000 kr. Förutsättningen är bl.a. att en radonmätning har utförts enligt SSI:s metodbeskrivning och att mätrap-porten inte är äldre än fem år. Mät-ningen måste ske under minst två månader under den sk. eldnings-säsongen dvs. fr.o.m. oktober t.o.m. april. Bostaden måste dessutom

vara bebodd under mättiden. Till ansökan skall även en re-

dovisning bifogas som visar hur radongasen tar sig in i huset samt hur det skall reduceras. Detta intyg skall skrivas av någon med doku-menterad radonkunskap och erfa-renhet av radonsanering. Miljö- och byggkontorets personal kan, efter en besiktning, skriva ut ett sådant intyg.

mer informationBoverket genomför just nu en kam-panj om radon i bostäder för att uppmärksamma radonets verkning-ar och få hälsosammare bostäder. Den som är mer intresserad av radon kan gå in på Boverkets webb-plats om radon på www.radongui-den.se. Om du vill ha informations-broschyrer hemskickade kan du ringa Boverkets publikationsservice 045-535 30 50.

radonmätnings- kampanj i höstunder hösten/vintern kommer alla egnahemsägare i kommunen att få ett erbjudande från independia control ab att mäta radonhalten i sin bostad. priset för mätningen blir lägre än normalt för dig som fastighetsägare. kampanjen genomförs i samarbete med miljö- och byggkontoret.

NILS G SÖDERqVIST

miljö- och hälsoskyddsinspektör0560-160 07

[email protected]

Foto: Nils G Söderqvist


måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördagtorsby 7.00-15.30 7.00-15.30 7.00-15.30 7.00-19.00 7.00-15.30 maj-okt alla helgfria lörd 9.00-12.45

nov-april 2:a lörd i mån 9.00-12.45

sysslebäck 8.00-15.30 - 14.00-19.00 - 8.00-15.30 2:a lördagen i månaden 9.00-12.45

stöllet - 14.00-19.00 - 8.00-15.30 - 2:a lördagen i månaden 9.00-12.45

torsby återvinningscentral 0560-162 31 sysslebäck och stöllet 073-049 67 70

Torsby kommun har tillsammans med Sunne, Hagfors och Munk-fors kommuner ingått ett avtal med RenoNorden som är ny entreprenör på hushållssophämtningen fr o m 2011-01-01.

Nuvarande system behålls så det ska inte bli några större ändringar för abonnenten utom möjligen att sopbilen kommer en annan dag.

Från nyår kommer hushållsavfal-let från vårt område att förbrännas vid Hedenpannan i Karlstad.

förslag på ny renhållningsord-ning och avfallsplan i sutohamuUnder året har vi tagit fram förslag till en ny renhållningsordning (lokala föreskrifter om avfallshanteringen) samt en avfallsplan gemensamt med Sunne, Hagfors och Munkfors kom-muner. Renhållningsordningen som inte medför någon direkt förändring har varit utställd under perioden 20/9 – 18/10 och kommer senare i höst att behandlas politiskt och förhopp-ningsvis beslutas av kommunfull-mäktige i december och gäller då från och med 1 januari 2011.

När vi nu närmar oss vintern, tänk på att skotta snö och sanda vid öppettider på återvingscentralerna

soptunnan för att hjälpa och und-vika problem för sopkörarna.

Vi vill passa på att tacka våra abonnenter och återvinningscentra-lernas besökare för ett gott humör och ett bra arbete med att sortera avfallet väl. En bra sortering under-lättar för personalen samt sänker

kostnaden för avfallet vilket på sikt sänker soptaxan.

Soptaxan för 2011 är i skrivande stund inte klar men föreslås bli något sänkt.

Info från renhållningenRenoNorden blir ny renhållningsentreprenör och förslag finns på ny renhållningsordning.

Fd. tekn. chef Åke Hedin studerar förslaget till ny renhållningsordning och avfallsplan. I bakgrunden Sune Eriksson. Foto: Annette Lauritzen Karlsson

SUNE ERIKSSON

renhållningsingenjör0560-160 02

[email protected]


Enkäter har genomförts under många år men från och med vår-terminen 2010 har enkäterna gjorts mera likformiga och vi har gjort en plan för när och i vilka grupper de skall genomföras. På så sätt blir det lättare att jämföra resultat från år till år och utvärdera resultat av de åtgärder som har vidtagits. Utifrån enkätresultaten beslutar också varje verksamhet om vilka frågor som ska prioriteras under det komman-de året för att ständigt förbättra kvaliteten.

barnen tycker om att vara på fritidsEnligt enkätresultaten tycker de flesta barnen om att gå till fritids och föräldrarna känner sig lugna och trygga när barnen är där. Flertalet föräldrar säger sig kunna rekommendera fritidshemmet till andra föräldrar och man tycker att samarbetet med hemmet fungerar bra. Samtliga dessa frågor får betyg över 5 på den 6-gradiga skalan. Medelvärdet på samtliga frågor i enkäten är 4,6. Sämst värde får kopplingen mellan skolans utveck-lingssamtal och fritidsverksamhe-ten samt möjligheten att påverka verksamheten på fritids. Båda dessa har värden under 4.

Svarsfrekvensen är tyvärr låg. Endast ca 25 % av föräldrarna har

besvarat enkäten, något som vi mås-te arbeta med inför nästa enkätom-gång för att öka tillförlitligheten i undersökningen.

förskolan får också bra betygFöräldrarna till barnen i försko-lan har liknande uppfattning som fritidsföräldrarna när det gäller barnens trivsel och känner sig lugna och trygga när barnen är i verksam-heten. Något som emellertid kan förbättras är föräldrarnas möjlighet att påverka verksamheten i försko-lan. Enligt enkätsvaren uppger så många som 28 % att de inte är nöjda med detta och ger ett värde mellan 1-3 på den 6-gradiga skalan – med-elvärde 4,2. Samtliga andra frågor får ett värde på 5 eller däröver. Över 96 % av föräldrarna svarar att deras barn tycker om att gå till förskolan – medelvärdet är 5,6.

Även i denna föräldragrupp var svarsfrekvensen låg, ca 30 %.

grundskolans föräldrar är mer kritiskaFöräldrar till elever i år 3, 6 och 8 fick besvara liknande frågor som föräldrarna till barn på fritids och förskola. Resultatet från grundsko-lan är något sämre än för de yngre barnen. Här ligger medelvärdet på 4,6 med en tydlig bottennotering även här för möjligheten att påverka

sitt barns skolgång (3,7). Mest nöjd var man med utvecklingssamtalen som man tyckte hade ett bra inne-håll och att hänsyn togs till både elevens och föräldrarnas synpunk-ter – båda dessa frågor fick medel-värdet 5,0.

Även föräldrar till barn på grund-skolan kände sig trygga med bar-nens skolgång och eleverna tyckte enligt sina föräldrar om att gå till skolan (4,8). Sämre var resultatet på frågan om föräldern upplevde att barnet fick det stöd som behövdes. Här svarade så många som 21 % att de upplevde stödet som otillräckligt och att de trodde att de vanligaste orsakerna till detta var ekonomi el-ler brister i personalens kompetens.

Sammanfattningsvis kan konsta-teras att grundskolans föräldrar i stort sett är nöjda. Enkätens medel-värde är 4,6 vilket är ett relativt gott resultat. Åtgärder behövs dock för att förbättra några av de områden som beskrivits ovan.

Svarsfrekvensen var här något högre än för de yngre åldrarna – knappt 40 %.

och vad tyckte eleverna?Enkäten besvarades av eleverna i år 2, 5, 7 och 9. Enkäten genom-fördes på lektionstid vilket gav en svarsfrekvens på nästan 80 % och därmed en hög tillförlitlighet.

flertalet elever och föräldrar är nöjda eller mycket nöjda med verksamheten som bedrivs inom för-skola, fritidshem och skola i torsby kommun. det visar de enkäter som genomförts under våren och som är en del av det kvalitetsarbete som ständigt bedrivs inom verksamheterna.


Eleverna bekräftar föräldrarnas uppfattning om att de trivs i sin skola (5,0), sin klass (5,3) och med sina lärare (4,9). Eleverna gav också värden över 5 på den upplevda tryggheten i skolans olika miljöer.

Även eleverna ger sina sämsta omdömen (4,0) kring möjligheten att vara med och påverka planeringen av sitt eget arbete. Föräldrarnas upp-fattning att stöd inte ges i tillräcklig omfattning bekräftas till viss del av elevernas egna svar. Visserligen svarar 85 % att de får det stöd de behöver, men resterande 15 % är inte nöjda.

Oroande är att så många som 16 % uppger att de har känt sig kränkta det senaste halvåret. I de allra flesta fall är det andra elever som har svarat för kränkningen men även upplevd kränkning av personal har förekommit. Det finns all anled-ning att ta upp förbättringsåtgärder i den årliga översynen av planen mot kränkande behandling. Planen är dessutom dåligt känd bland eleverna (3,8).

sammanfattningElever och föräldrar är i stort sett nöjda eller mycket nöjda med verk-samheten inom skola, förskola och fritidshem. Viss kritik riktas dock mot föräldrars och elevers möjlig-heter att påverka verksamheten och mot det stöd som ges i skolan. Arbetet med att förebygga och motverka kränkningar måste också förbättras. Det blir spännande att se hur det utvecklingsarbete som startats utifrån enkätens resultat avspeglar sig i nästa års enkät- undersökning.

BO ARNE NILSSON

utvecklingsledare0560-162 99

[email protected]

Enkätresultaten finns att läsa i sin helhet på www.torsby.se/barnoutbildning klicka på skolinformation och välj brukarenkäter.

Foto: Helena Westh

1� TORSBY NU NR 3 - 2010

tema älgjaktJust nu är temat älgjakt. Då gäller det för att få tag på råvara till vår familjemiddag senare i år. Om inte jaktgudinnan står på vår sida just denna dag så har vi några ess i bak-fickan. Vi har planerat att besöka ett jaktlag i oktober och bjuda på ärtsoppa och nybakat bröd som vi fixat i vårt kök tillsammans med vår hushållslärare. Som tack för detta räknar vi med att få älgkött som vi kan tillreda till vår familje-middag. Dessa middagar brukar

vara mycket uppskattade av våra besökare. Varje elev deltar i för-beredelserna till middagen, det är viktigt att alla känner sig delaktiga. Vi har även varit ute och plockat bär och svamp som ska ingå i denna trerättersmiddag.

Andra saker som vi håller på med är till exempel bowling där vi har en seger i tvåmannalag att försvara i serien. Vi kommer även nästa år att delta i SM i bowling där vi skördat medaljer av ädlaste valörer genom åren. Lite kuriosa: För några år se-

dan var vi till Grekland och spelade bowling. Vi åkte hem med segern och en fin ”buckla” till Torsby.

I vår yrkesträning ingår också till-verkning/snickeri. I våras tillverkade vi bord och bänkar till föreningar i kommunen. Vi har även en frigge-bod under tillverkning. Dessutom har eleverna tillverkat ”lekbåtar” till Östmarks skola och Stöllets förskola. Tillverkning av älgtorn både till jakt-lag och intresserade föräldrar, alla be-höver vi ett älgtorn. Vi kommer också att börja med viss form av vedhante-ring under detta läsår.

Mycket roligt och nyttigt på Stjerneskolans yrkesträningyrkesträningen är ett individuellt program på gymnasiesärskolan. studietiden är 4 år. förutom allmänna och valbara kurser ingår yrkesträning och praktik på schemat. under gymnasietiden ska eleverna få pröva på olika sysselsättningar för att så småningom hitta det arbete/sysselsättning som passar efter skolans slut. detta läsår är det nio elever som går yrkesträningens program.

Foto: Kjell Åke Axelsson

Älgjaktstruppen från vänster: Fredrik Säther, Christina Ranström (lärare), Joel Berg, Leif Heinrich, Göran Olsson (rektor), Tobias Säther, Jonas Wictorin (lärare), Julia Haglund, Robin Nilsson, Gustav Hagberg.


”learning by doing”När det gäller de teoretiska ämne-na, är dessa individuellt anpassade till varje elev. Vi försöker också väva in teori i de praktiska göromålen. Att använda metoden ”learning by doing” är uppskattat och har givit ett positivt resultat för våra elever. Vi i arbetslaget tycker också att metoden fungerar mycket bra. Att sedan få ha den fina kontakten och stödet från våra elevers föräldrar är också otroligt viktigt i vårt arbete med våra ungdomar.

Att ha en ledning som är lyhörd och står bakom varje beslut man tar i arbetslaget gör att man får en trygghet i det man gör. Detta är ock-så en viktig sak för våra ungdomar att de känner samma trygghet hos. Denna trygghet leder till utveckling och nya utmaningar.

Vi i arbetslaget försöker att vara lyhörda för nya förslag och utma-ningar som gagnar våra elever. Att arbeta i projekt och att ha en röd tråd i det vi gör, hjälper eleverna att se helheten med sitt arbete.

Den 27/11 är det dags för ”öppet hus” på Stjerneskolan. Kom gärna in till oss så får ni se lite mera av vår verksamhet och det vi gör. Hälsningar från oss på Yrkesträningen i Torsby.

vill du veta mer om oss, hör gärna av dig! Kontakta Kjell Åke Axelsson programledare för YTR0560-163 [email protected] eller Göran Olsson, rektor0560 -163 40 [email protected]

Vid frågan var har du lärt dig vända kolbullen så? svarar Gustav: - Jag tittade på Kjell-Åke hur han gjorde ett par gånger och sen gjorde jag det själv (learning by doing).

Foto: Kjell Åke Axelsson

Foto: Kjell Åke AxelssonTräning med kikarsikte. Från vänster Robin Nilsson, Gustav Hagberg och Tobias Sätherström.


Torsbybadets

10 års-Jubileum firades med öppet hus!det fanns ponnyridning, hoppborg, fiskdamm och pirater för de yngre och gratis fika för de äldre. Flera företag passade på att visa upp sina produkter och östmarks mo-torförening hade en uppvis-ning med både folkrace- och crosscartbilar på grusplanen.

Ca 400 besökare passade på att prova anläggningen, äta tårta och titta på vad utställarna hade att erbjuda. Ett mycket lyckat 10-års-jubileum som gav mersmak. Nu planeras det för flera sådana här familjedagar och ett program kommer att finnas på kommu-nens webbplats torsby.se

de som är gamla nog minns när man skulle våga sig i det kalla vattnet vid kollsbergs badplats i torsby. eller vassjön, eller pägertjärn i lekvattnet, eller nå-gon annanstans i torsby kom-mun. Nu är det andra tider och simundervisning i kommunen sker i antingen sysslebäcks-badet eller tioårsjubilerande torsbybadet.

Sista året som simundervisningen bedrevs i en 12,5 meter kort bassäng vid Frykenskolan var sommaren

1999. Bussar gick från olika kom-mundelar och det fanns ledare på varje buss. Under ett par veckor före midsommar var alltid simunder-visningen förlagd till Frykensko-lans bassäng, men möjligheten att ta simmärken förlades av utrym-messkäl utomhus, till Kollsberg i Torsby, Nötön i Vitsand, Pankland i Rådom och Kläggen i Östmark.

I samband med TorsbyBadets öppnande lades all denna verksam-het ned och simundervisningen i badhuset har nu hållit på i ett de-cennium.

Foto: Peter Jonsson


målenTitti Norling har varit med sedan starten 2000 och sett simskoleele-verna avlösa varandra.

Antalet simkunniga var lägre än idag, faktum är att 98 procent av alla elever i Torsby kommun nu upp-fyller målen fastställda av Svenska livräddningssällskapet, SLS.

Det är bland annat genom ett bra samarbete med skolorna som sim-kunnigheten ökat och är så hög.

Hundratals elever har simunder-visning på skoltid och till och med skolornas egna lärare deltar som

handledare. SLS har satt upp kun-skapsmål för skolans olika år och som exempel nämner Titti Norling:

– När man går i årskurs 5 ska man kunna simma 200 meter, varav 50 meter ska vara ryggsim. Vårt första simsätt är bröstsim.

säkerhetUndervisningen baseras på säkerhet och livräddning med boj praktise-ras. Vidare tränar man islivräddning med ispikar och man lär ut mun-till-mun-andning, stabilt sidoläge och fria luftvägar, för att nämna något.

Till simskolan kommer man när man går i förskoleklass och det finns såväl vattenvanegrupper, som nybörjar-grupper och fortsättningsgrupper.

– Det är en väldigt bra miljö för oss och barnen att ha simskola och det är riktigt roligt också. Visst kunde man väl önska sig flera simbanor ibland och kanske en svikt (trampolin), men barnen trivs och de lär allra flesta lär sig simma, säger Titti Norling.

Albin Persson ångar på i rutschbanan. Foto: Morgan Bäckvall

MORGAN BÄCKVALL

informatör fritidsförvaltningen070-670 13 50

[email protected]


Alla vet vi väl att tobak inte är nyttigt, men det är lätt-tare att aldrig börja, än att sluta med tobak. Just detta att aldrig börja sätts i fokus under Tobaksfri Duo som pågår i Torsby kommuns grundskolor. Det är från års-kurs 6 och uppåt som elevernas målsmän fått skriftlig information hemskickad. Dessutom har erbjudanden gått ut till kommunens företag.

bli sponsorDu som företagare kan göra en insats genom att gå in som sponsor. Elever som deltar i Tobaksfri Duo får ett

medlemskort. Kortet kan ge rabatt på inköp i affärer, billigare entréer till arrangemang och även till utlottning av priser. Det är du som företagare som bestämmer hur mycket du vill gå in med, eftersom det finns flera nivåer, brons, silver och guld, samt även eget förslag.

Tobaksfri Duo är inget litet projekt. Det handlar om närmare 600 elever på Frykenskolan, Kvistbergsskolan och Stölletskolan. Det är dessutom riksomfattande, så medlemskortet kan användas i andra kommuner i Sverige.

Vill ditt företag på något sätt delta i satsningen, kontakta då någon av projektledarna [email protected] 073-275 63 01 eller [email protected] 070-316 60 77

Så här ser medlemskortet ut i Tobaksfri Duo. Baksidan har dessutom ett fotolegitimation.

Foto: Morgan Bäckvall

är du förälder och vill sluta röka eller snusa? då ska du anta en utmaning med dina barn. tobaksfri duo, som nu startat på skolorna innebär att man bildar par och garanterar varandra tobaksfrihet. det här projektet är riksomfattande och är du företagare eller förälder, har du redan fått brev med information.

MORGAN BÄCKVALL

informatör fritidsförvaltningen070-670 13 50

[email protected]

NR 3 - 2010 TORSBY NU 1�

ÖsTmarks unga hittar på roliga sakerlåt er inspireras och imponeras av östmarks unga. en framåtanda som ungdomsrådet hoppas fler vill ta efter. Att det sker en febril aktivitet med olika saker i östmark har nog inte undgått någon, men att även bygdens unga bidrar till många roliga saker kanske inte alla känner till!

Jag har åkt ut till Östmark för att träffa några av eld-själarna, nämligen Emelie Dunger och Markus Nils-son. De har valt att bo kvar i bygden. De tycker att det är viktigt att man som ung i Östmark ska trivas och att det även där finns ett utbud av aktiviteter som ger meningsfull fritid.

Man har fått lov att vara i lokalerna vid motorbanan och driver där Fritidsgård när det finns möjlighet.

– Ja, vi kommer att ha olika tema kvällar efter önskemål säger Emelie och även spela spel, bara umgås, kanske ordna mini-disco för de yngre. Att spela paintball, bränn-boll och fiske tillhör sånt vi gör och kommer att göra. Vi vill vara en aktiv fritidsgård och då vara både inomhus och utomhus. Markus instämmer och säger:

– Vad som är så bra här är att alla får vara med, alla umgås med alla i olika åldrar.

Det är förstås inte bara Emelie och Markus som en-gagerar sig utan det finns fler eldsjälar. Hittills så har man ställt upp med privata grejer till de olika aktivi-teterna eftersom man inte har haft några pengar. Men efter att ha sökt pengar ur ungdomspotten och fått beviljat tänker man nu köpa in möbler och spel mm.

här kan du läsa om olika aktiviteter de unga i östmark har hittat på:•En fullträff i sommar var Nostalgifesten. Ett heldags arrangemang i Östmarksparken med 400 betalande be-sökare. Med allt från veteranbilstipsrunda från Torsby till Östmarksparken, skyttesimulator att testa skytte på tex. älg, björn, vildsvin, modevisning à la 50-tal till musik och rockabillyband på kvällen.• Volleyboll – med ända upp till 30 deltagare som hål-ler till under vinterhalvåret i skolans gympahall och vid badplatsen sommartid, där det nu finns en iordningställd volleybollplan som ungdomar mfl har fixat i ordning.

• Paintball – En aktivitet som växer och verkar bli allt-mer populär.• Fritidsgården – klubblokalen vid motorbanan. Där håller man öppet regelbundet, även det på ideell basis. Ungdomarna har i år sökt bidrag ur ungdomspotten och fått beviljat 18 000 kr för inköp av soffor, spel och aktivitetsmaterial.

Ungdomsrådet i Torsby hoppas att fler runt om i Torsby kommun hittar på bra och roliga saker för ung-domar, och passar på att söka pengar från Ungdoms-potten. Hör av dig till ungdomssekreterare Elin Pedersen på tfn 070-226 66 90 eller läs mer på vår hemsida www.torsby.se/torsbyurad.

ANN-SOPHIE ROGNE

fd ungdomssekreterare 070-82 84 735

Emelie Dunger och Markus Nilsson, två av eldsjälarna.

Paintball är ett spännande spel där man skjuter med färg- patroner, därför är det bra med skyddskläder.

Foto: Ann-Sophie Rogne


Just nu pågår en ”ansiktslyftning” i Frykenhallen som ska få ett nytt fräscht golv, detta innebär att förenings-livet kunde starta sina verksamheter för hösten i denna hall först från början av oktober.

Efterfrågan på halltider är stor och i Stjernehallen och Frykenhallen är det i princip fullbokat. Men i de andra hallarna finns möjlighet att boka tider för olika aktiviteter.

Fördelning av halltider sker terminsvis och ansök-ningarna tas in i maj inför höstterminen och i novem-ber inför vårterminen. Ansökningsblanketter kan du hämta i blankettarkivet på webben www.torsby.se, eller på fritidskontoret.

Under pågående terminer kan det också finnas möjlig-het att boka enstaka ”strötider”. Detta gör du hos oss på fritidskontoret. Ring eller sänd e-post till mig om detta.Våra hallar är mycket använda och fördelning av halltider sker efter denna prioriteringsordning: 1. Föreningsdriven barn- och ungdomsverksamhet2. Föreningsdriven seniorverksamhet3. Företagsklubbar 4. Privata

Idrottshallarna är populära aktivitetsytorhos oss på fritidskontoret kan du boka tid i kommunens olika sport- och gymnastikhallar. de hallar som vi hyr ut är stjernehallen, frykenhallen, holmeshallen, östmarkshallen, olebyhallen, stölletsko-lans hall, ga-hallen och motionslokalen i torsbybadet.

Hanna Holm, Wilma Nilsson och Lisa Jonsson går i klass 6D och har haft idrott utomhus under Frykenhallens ombyggnation.

Foto: Morgan Bäckvall

KRISTINA SVENSSON

fritidskonsulent0560-166 93

[email protected]


Nytt ljud i skidtunnelnLagom till starten av den femte skidtunnelsäsongen skruvade vi upp volymen till en av årets nyheter. Bokstavligt talat. Den nya ljudanläggningen har mot-tagits med mycket positiv respons från våra besökare. Atmosfären blir lite mjukare och de flesta tycker att det är trevligt med musik medan de åker.

unik arenaI Torsby är det möjligt att cykla, simma, löpa och åka skidor oavsett årstid. Alla dessa moment ingår i en ”klassiker”. Fjorton kompisar sökte en utmaning och ville testa sina egna gränser så de genomförde de delar ingår i en Tjejklassikern – på en och samma dag.

Att kunna erbjuda en kombination av snö och bar-marksträning är unikt och klassikern är ett av exemp- len på hur man kan utnyttja skidtunnelns möjligheter. Skidtunneln är också en arena för produktester och flera sportbutikskedjor utbildar sin personal hos oss. De kommer hit och lär sig om de produkter de säljer teoretiskt samtidigt som de prövar hur produkterna fungerar i praktiken. Detta leder till bättre försäljning och fler nöjda kunder – och förhoppningsvis fler nöjda skidåkare i skidtunneln!

missa inte några av höstens höjdpunkter:Vasaloppsläger med Staffan Larsson 21-24/10 och 4-7/11Skidträffar (dagsläger): 11 november, ”för dig som vill lite mer” 12 november och ”för tjejer” 19 novemberFri skidåkning för barn och ungdom 1/11, 8/11 samt 15/11 efter kl. 16.00Längdträff hos Allsport 9/10 med specialpriser och erbjudanden

skidtunnelns öppettider under högsäsong:Måndag – fredag 8.30 - 20.00* Lördag – söndag 8.30 - 18.00 *Extra kvällsöppet i skidtunneln. Torsdagarna 7/10, 14/10, 21/10, 28/10, 4/11, 11/11, 18/11 och 25/11 håller vi öppet till kl. 21.00.

Skidtunneln - en arena full av möjligheter

Foto: Fredrik Stodne Foto: Linda Danielsson

sedan starten vid midsommar har många nya besökare hittat hit. en del kommer bara för att titta på anläggningen men de flesta tar en tur på antingen egen eller hyrd utrustning. Träningsexperten blossom tainton kom på besök, åkte några varv och lät sig inspireras av det svenska längdlands- laget – eller var det tvärt om?

LINDA DANIELSSON

Torsby Ski Tunnel 0560-270 04


är du ledig på dagarna och vill ha lite sällskap, gott fika och några glada skratt?då är du välkommen till 11:a caféet som håller till i missionskyrkan, tingshusgatan 2 i torsby. vi har öppet onsdagar mellan kl. 11 och 13.Vi fikar smörgås, kakor och kaffe till ett självkostnadspris av 20 kr. Vi har olika teman på samlingarna, där vi har haft sång, dikter, föreläsningar, film, dans m.m. Vi har också gjort utflykter med buss och haft påskfest och julbord.

Vi som arrangerar caféet är: Missionskyrkan, Röda korset SPF/kontakt, Pingstkyrkan, Föreningen Norden, NBV och Svenska kyrkan. Men man behöver inte vara med i någon av dessa föreningar eller kyrkor för att komma med i vår verksamhet.

Den 14 januari 2009 var vi fem föreningar som startade 11:a Caféet. På vår första samling kom det ca 30 st. 2009 hade vi ca 567 besökare så vi beslöt att fortsätta ett år till och då blev vi sex föreningar. Halvåret 2010 har vi redan haft 1256 besökare. I september gjorde vi en resa till Memphiscaféet i Östmark och till jul har vi tänkt ställa till med en julfest.

hur det hela börjadeUnder hösten 2008 hade anhörigsamordnaren ordnat med ett program i Fryksände församlingshem där an-höriga kunde komma in och vara med på flera föreläs-ningar. I samband med denna dag var frivilliga som gått en kurs under vintern till volontärer med och de skulle ordna med fikat. Nästan inga anhöriga kom denne da-gen men det föddes en tanke om att de frivilliga kunde tänka sig att göra något tillsammans. Lokal skulle till- fälligt ordnas och det föll sig naturligt att det skulle bli Missionskyrkans lokaler därför att det låg centralt till och lätt att ta sig in för gamla personer med både rull- stolar och rollatorer.

Välkommen till

11:a Caféet i Torsby!

Bente Rönningen

anhörigsamordnare0560-166 66

[email protected]

Beatrice Holmgren

Missionsförsamlingen

Svea Fernström vid 11:a Caféet

Foto: Sonja Amneteg


En anhörigvårdare är en som vårdar och tar hand om en släkting eller närstående som på grund av sjukdom, ålder eller funktionshinder behöver hjälp för att klara vardagen.

Anhörigvårdarkortet behövs ifall den som är anhö-rigvårdare själv blir sjuk eller råkar ut för en olycka. Då behövs ju någon annan som hjälper den närstående som anhörigvårdaren normalt sett tar hand om.

syftet med kortet är att;• Skapa trygghet för anhörigvårdaren och för den närstående• Ge viktig information till berörd personal• Säkerställa omhändertagande av den som är kvar i bostaden• Underlätta för personal på akuten• Ha eventuella telefonnummer till kontaktpersoner

På kortet fyller anhörigvårdaren i sitt namn, upp- gifter på den som vårdas och namn på personer som

kan kontaktas om anhörigvårdaren råkar ut för sjuk-dom eller en olyckshändelse. Dessa kontaktpersoner är informerade om vad de ska göra om de blir kontak-tade.

Kortet är i visitkortsstorlek som bärs av anhörigvårda-ren. Lämpligt ställe att förvara kortet på är i plånboken.

Anhörigvårdarna utför ett arbete som kan vara om-fattande och ofta sker i det tysta. Många ser det som självklart att ställa upp och hjälpa, men är inte alltid medvetna om vilka följder uppgiften kan medföra. Anhörigvården borde på alla sätt erkännas, stödjas och uppmuntras.

Hur får man ett anhörigvårdarkort? Kortet finns hos anhörigsamordnaren och lämnas ut till anhöriga vid hembesök av anhörigsamordnaren. Vill du veta mer om kortet, hör gärna av dig!

Arkivens Daglördagen den 13 november är det öppet hus i arkiven runt om i sverige. årets nationella tema är ”klimat”.I hela landet bjuder man på fullmatade program med utställningar, visningar, föreläsningar och andra akti-

Anhörigvårdarkort skapar tryggheti kommuner runt om i sverige har man infört ett så kallat anhörigvårdarkort och nu finns det även ett sådant här i Torsby kommun.

viteter. Ofta samverkar man med bibliotek, hembygds-föreningar och släktforskare.

I Torsby kommun är det öppet på Torsby Finnkultur-centrum och på samverkanskontoret i Sysslebäck.

Se kommande annons i TorsbyBladet och på kommunens webbplats www.torsby.se/kommunarkiv.

Bente Rönningen

anhörigsamordnare0560-166 66

[email protected]

Anh

örig

vård

arko

rtIn

neha

vare

n av

det

ta

kort

är

anhö

rigv

ård

are

och

ansv

arar

för

en p

er-

son

som

är

bero

end

e av

hj

älp.

Var

vän

lig lä

s d

en h

är

info

rmat

ione

n oc

h ko

n-ta

kta

vid

beh

ov n

ågon

av

kon

takt

pers

oner

na.

AnhörigvårdarkortEn anhörigvårdare är en person som vårdar, sköter om eller ger stöd till en närstående som på grund av sjukdom, ålder eller funktionshinder inte klarar av vardagen på egen hand. Kontakta därför omgående vid behov någon av kontaktpersonerna på omstå-ende sida.

AnhörigvårdarkortJag är anhörigvårdare och ansvarar för en person som är beroende av min hjälp.

Jag heter:

..........................................................................Annan information:

..........................................................................

Anhörigvårdarkort

Den jag tar hand om heter:

..........................................................................Relation:

..........................................................................

Anhörigvårdarkort.indd 1 2009-05-27 16:49:50


tillgänglighetsguide hjälperDe insamlade uppgifterna kommer att redovisas i en guide. Syftet med denna guide är att ge personer med funktionsnedsättning en möjlighet, att i förväg kunna se hur tillgäng-liga lokaler är. Det kan vara av stor vikt när man planerar sitt besök. Om brister finns i tillgängligheten som att t.ex. rampen är för brant eller att dörröppnare saknas, kan man behöva ha med sig någon till hjälp. Att kunna planera sin dag är därför för många ett måste, för att det skall fungera i vardagen.

inte bara lokalerTillgänglighet kan också handla om tillgänglig information eller kom-munikation. Det kan också vara tillgängliga varor och tjänster.

Har man en synskada kan det vara svårt eller omöjligt att läsa text. Då behöver man kanske lite

större och svartare bokstäver för att kunna läsa. Man har också ett kor-tare läsavstånd, det är därför viktigt att t.ex. skyltar sitter i ögonhöjd så att man kan komma nära för att läsa dem.

Skyltar med symboler är lättare att förstå än textade för personer med t.ex. förståndshandikapp eller för personer med hjärnskada. Viktig information som vänder sig till all-mänheten måste också kunna läsas och förstås av alla.

Att de tjänster och varor som samhället erbjuder är anpassad till personer med olika typer av funk-tionsnedsättning är något att tänka

på redan vid t.ex. upphandlingar och inköp.inventeringen fortsätterKommunens verksamheters lokaler kommer nu också att inventeras. Entréer, handikapparkeringar, his-sar, samlingslokaler och handikapp-toaletter kommer att gås igenom. En första upplaga av guiden planeras att vara klar i slutet av detta år.

Intresserad av att veta mer? Kon-takta mig gärna!

Nu har tillgängligheten till och i ett 80-tal lokaler runt om i kommunen inventerats. det är mätningar av bl.a. lutning på ramper, bredd på dörrar och höjd på trösklar som har gjorts. fler lokaler kommer att inventeras under hösten.

Inventeringen av till-gängligheten fortsätter

GUNILLA MONTáN HALVARDSSON

assistent tillgänglighetsguiden0560-161 62

[email protected]


En del rörelsehindrade personer använder i dag vans med sidofälld ramp. Då behöver man en extra bred parkeringsruta. Om personbilar med parkeringstillstånd använder handikapparkeringen får två bilar plats. På bilden syns Lena Grankvist och Gunilla Montán Halvardsson.


Krocksäkerhet omfattar bilens skyddsutrustning som bälte, krock-kuddar och huvudstöd. Bilbältet ska ligga an mot axeln så nära halsen som möjligt. Höftbandet ska löpa över höften. Sträck bältet. Krockkudden är en del av bilens säkerhetssystem, men för att den ska vara effektiv måste bilbältet användas. Babyskydd, bakåtvänd bilbarnstol, barn eller kortvuxna ska inte sitta vid en aktiverad krock-kudde. Välj placering i baksätet eller koppla ur krockkudden.

Huvudstöden ska ställas in riktigt i höjdled om de är justerbara. Hu-vudet ska vara så nära huvudstödet som möjligt och stödets övre del ska vara i jämnhöjd med hjässan. Använd en upprätt sittställning.

Körsäkerhet är de egenskaper som hjälper till att minska risken för att olyckor inträffar. Exempelvis bilens väghållning, förarens sikt och bromssystemet. Störst betydelse för bilens körsäkerhet har:Belysning – Se till att lyktorna är hela, rena och rätt inställda.Sikt – Håll rutorna rena och byt slitna vindrutor. Se till att torkarbla-den är i bra skick.Bromsar – Kontrollera bromsarnas skick. Låsningsfria bromsar ger an-norlunda bromsegenskaper, bromsa så hårt du kan och släpp inte brom-sen förrän faran är över.Däck – kontrollera däckens möns-terdjup, bör vara minst 3 mm, och luftryck. Vinterdäck måste använ-das mellan 1 december och 31 mars om det är vinterväglag.

säkerhetskrav på bilEn säker personbil har en tjänste-vikt på mellan 1000 och 1500 kg samt bra skydd åt passagerarna vid frontal- och sidokollision och en bedömd acceptabel säkerhet mot pisksnärtskada. Vidare ska bilen vara utrustad med justerbara hu-vudstöd och trepunktsbälten på alla platser i bilen, bältespåminnare och antisladdsystem.

Säker trafikmiljöBilförarnas säkra agerande är viktigt, men en rad andra åtgär-der bidrar till att göra trafikmiljön säkrare. Mitträcken sätts upp för att förhindra frontalkrockar. Träd, stenar och andra hårda föremål tas bort från vägens sidoområden för att minska risken för svåra skador vid en avåkning. Hastighetskame-ror, cirkulationsplatser, anpassade hastighetsgränser och separata gång- och cykelbanor är andra ex-empel på trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Att bilar förses med ut-rustning som stärker ett säkert be-teende t.ex. alkolås och IT-baserad hastighetsanpassare (ISA) är också viktigt liksom att företag, myndig-heter och organisationer inför trafiksäkerhets-policys och ställer krav på trafiksäkerhet vid upp-handling av transporter.

Vid båda korsningarna löper separata gång- och cykelvägar under E45:an. Gående och cyklister är separerade från biltrafiken.

Cirkulationsplatser ersätter korsningar, dämpar trafik-rytmen och eventuella kollisioner får lindrigare konse-kvenser. Framkomligheten ökar också. (Toriakorset och cirkulationsplatsen vid Björnidet)

Vid Gräsmarkskorset kommer vägar från fyra riktningar. Hastighetsbegränsningen är 70 km/h på E45:an. Stundtals är det mycket trafik. Här är risken för att olyckor med svårare konsekvenser ska inträffa högre än i cirkulationsplatsen vid Toria.

så här blir din bilresa säkraresäkerheten i en bil kan delas in i två kategorier: krocksäkerhet och körsäkerhet.

MARIANNE BJÖRKEGREN

KUSTOM-samordnare Hagfors, Munkfors, Sunne och Torsby

070-624 30 [email protected]

Foto: Marianne Björkegren


224 personer svarade på enkäten. De flesta var i åldern 21 till 68 år. Andelen kvinnor uppgår till 71 procent.

Resultatet av enkäten visade att låntagarna uppskattar sina bibliotek och den service de får. Många låntagare har lämnat åsikter om verksamheten och värdefulla synpunkter på sådant som vi kan förbättra. Många kom-mentarer rörde tidskriftsbeståndet och öppettider.

Vi är tacksamma för responsen och fortsätter nu vårt arbete med att göra Torsby bibliotek och filialerna så attraktiva som möjligt för er som besöker oss. Enkäten

kommer att vara ett återkommande inslag i verksam-heten. Du som har synpunkter på ditt bibliotek är alltid välkommen att höra av dig till oss!

Ett stort TACK till alla som tog sig tid att svara på vår enkät.

Låntagare tyckte till om biblioteketbiblioteket genomförde under mars månad 2010 en enkätundersökning via bibliotekets webbsida. enkäten fanns också att få i pappersform på samtliga bibliotek i kommunen och på bokbussen.

AGNETA STRANDBERG

bibliotekarie0560-163 17

[email protected]

BODIL ESPING

säkerhetssamordnare0560-161 21

[email protected]

Foto: Annastina Kapla


Innan hushållen fick elförsörj-ning hade de elavbrott hela ti-den. under de senaste åren har vi vant oss vid att vi har säker elförsörjning. skillnaden mellan förr och nu är att de som levde i sverige för 150 år sedan kla-rade att få ljus och värme och laga mat utan el. det är krång-ligare nu ifall det är elavbrott. som tur är brukar elavbrott vara korta.Den som klarar sex timmars elav-brott har ett tillräckligt skydd, för sitt eget och samhällets bästa.

BODIL ESPING

säkerhetssamordnare0560-161 21

[email protected]

ha dessa saker hemma:• Det är viktigt att lyssna på radio, så köp en batteridriven radio.• Köp hem ett litet lager av hel- konserver så att du kan få mat. • Köp en vattendunk så att du kan hämta dricksvatten ifall det inte kommer ur kranen. • Ha varma kläder och några filtar hemma, ifall det blir kallt inne. • Köp en batteridriven laddare till mobilen.

Illustration: Birgitta Brorson


– Skogen är en basnäring för kom-munen och genom förverkligandet av omlastningsterminalen skapar vi en konkurrensfördel på ett miljö-mässigt bra sätt för företagen. Det är också väldigt bra att vi får bort omlastningshantering från Tors-by centrum, säger Håkan Laack, Torsby kommunalråd.– Torsby omlastningsterminal är en långsiktig, och ur miljöperspektiv en bra lösning för Moelvens verk-samhet. Det stärker vår konkur-renskraft, säger Thomas Persson, VD Moelven Notnäs AB.

många miljöfördelar med nybyggetAtt fortsätta omlasta gods från väg till järnväg, vid tåg- och bussta-tionen i centrala Torsby var inget långsiktigt hållbart alternativ på grund av dess placering, då tung lastbilstrafik och godståg passerade delar av Torsby centrum. Att om-lastningen nu har flyttats till Skalle- by betyder att Torsby centrum med närliggande bostadsområden inte längre störs av omlastningstrafi-ken. En annan fördel är att luft-miljön vid buss- och tågstationen i centrala Torsby förbättras.

fler typer av gods kan fraktasNybyggda Torsby omlast-ningsterminal är öppen för alla aktörer och ty-per av transporter utom miljöfarligt gods. Torsby kommun tar ansvar för ter-minalen de första fem åren och det innebär att terminalen är tillgänglig för alla, stora som små företag. Reguljärtrafiken vid Torsby omlastningstermi-nal beräknas starta vid årsskif-tet 2010/2011. Mer information om reguljärtrafiken kommer att finnas bland annat på Torsby kommuns webbsida www.torsby.se och i närområdets annonsblad.

för mer information, kontaktaThomas Stjerndorff, kommunchef och projektledare för Torsby om-lastningsterminal, tfn 070-344 45 67, e-post [email protected] Mikael Löfvenholm, områdeschef gator, vatten och avlopp, tekniska avdelningen, tfn 0560-160 53, e-post [email protected]

Invigningen gick som på rälsNybyggda torsby omlastningsterminal utgör en viktig grund- läggande faktor för fortsatt hållbarhet och utveckling av skogs-näringen i torsby med omnejd. torsby omlastningsterminal invigdes den 16 september då den första timmertransporten lastades och styrde kosan mot gruvön, i regi av stora enso.

Text: Ulrika Andersson Foto: Annette Lauritzen Karlsson

NR 3 - 2010 TORSBY NU 2�

De nya linjerna är:• Höviken - Utterbyn - Torsby tätort• Nedre Svenneby - Övre Svenneby - Kilåsen - Sundbergsåsen - Torsby tätort• Linje 210 Bada - Torsby tätort går via Oleby

Du använder samma slags biljetter som du använder på Värmlandstra-fiks övriga bussar och tåg, dvs. års-kort, månadskort, värdekort, SMS-biljett eller enkelbiljett betalad med bankkort. Från och med 1 januari i år kan man inte längre betala med kontanter på Värmlandstrafiks bus-sar. På de nya busslinjerna gäller också skolpass och gymnasiekort.

Tidtabellen är anpassad till sko-lans tider. Turlistan finns på www.varmlandstrafik.se där även alla andra buss- och tågförbindel-ser i Värmland finns och i pappers-form att hämta på Torsby resecen-trum (busstationen).

En enkelresa inom Torsby tätort kostar om du betalar med bank-kort: 24 kr för vuxen, 22 kr för ungdom 20-25 år och 14 kr för skolungdom. Har du värdekort blir det ungefär 1/3 lägre pris: 16 kr för vuxen, 14,40 kr för ungdom 20-25 år och 9,60 kr för skolungdom.

Värdekort köps t.ex. hos Torsby resecentrum eller på något av de andra försäljningsställena som finns i länet, dock inte på bussen.

Om du vill veta mer om tider, bil-jettpriser etc. ring Värmlandstrafiks trafikupplysning tfn 0771-32 32 00 (kostar 1 markering) öppet kl. 6-22 måndag-fredag och 8-18 lördag-söndag.

regionala busslinjerRedan idag finns regional linje-trafik som passerar in till Torsby tätort, en trafik som är möjlig att åka med kortare sträckor, dvs. även inom tätorten. Kommunen och Värmlandstrafik kommer att öka informationen om denna möjlighet. Kommunen har också ansökt om att utöka antalet hållplatser längs de regionala linjerna. Ärendet ligger nu hos myndigheten Trafikverket och vi väntar på besked därifrån.Frågor kan ställas till kommunal- rådet Håkan Laack på 070-332 03 02 eller biträdande kommunchef Anders Björck på 070-600 94 97.

Fler bussförbindelser från novemberfrån och med måndagen den 8 november till och med mitten av april kommer två nya lokala busslinjer att införas och befintlig linje 210 Bada-Torsby att utökas. Värmlandstrafik kör på upp-drag av torsby kommun. försöket kommer att utvärderas i vår.

Kommunalrådet kommenterarungefär en gång per månad, vanligen i samband med kom-munstyrelsens sammanträde, men kommer även att bli vid andra tillfällen, kan du se ”kommunalrådet kommente-rar”, en kort video på webben, torsby.se. håkan laack, vårt kommunalråd, talar då om några av de ärenden som varit på sammanträdet, ärenden som kan vara av allmänt intresse. I september kommenterade Håkan även ett fullmäktigesammanträde. De ärenden som togs upp på videon var detaljplanen för Lång-flon, översiktsplan för Torsby kom-mun, handikappdagen i Sysslebäck, motion om entreprenörsskap i sko-lorna, delårsbokslut och ekonomisk prognos samt ny organisation för näringslivsarbetet.

Du finner lättast till de hittills gjorda kommentarerna genom att skriva in ”www.torsby.se/kommu-nalradetkommenterar” i din webb-läsare. Videor har spelats in sedan i januari i år. De läggs också ut som nyhet på webbens förstasida. Håll utkik efter fler videor i höst!

ANNETTE LAURITzEN KARLSSON

utrednings/informationssekr.0560-160 04

[email protected]

ANNETTE LAURITzEN KARLSSON

utrednings/informationssekr.0560-160 04

[email protected]

Foto: Annette Lauritzen KarlssonFoto: Paul Iman


Nyamedarbetare

Jag heter Ulf Johansson och arbetar som socialchef sedan 1 juni i år. Jag har flyt-tat hit till Torsby från Falun i mitten av juli.

Jag trivs mycket bra i mitt nya arbete som socialchef och känner mig väl mot-tagen i Torsby och känner mig verkligen som fisken i vattnet i min nya bostad i Oleby. En fantastisk omgivning; natu-ren, Fryken och trevliga grannar. Möjli-gen skulle jag önska att kommunen höll efter björkarna som skymmer vattenspe-geln sommartid!

Jag har arbetat som socialchef i kom-munal verksamhet de senaste 11 åren, senast som socialdirektör i Sundsvalls kommun och dessförinnan som social-chef i Falu kommun. Jag har också ar-betat som egen företagare. Är utbildad socionom. Personliga egenskaper är rak, ärlig, analytisk, generalist, coachande, mer förnyare än förvaltare

Jag är särbo med Åsa i Falun, från-skild, har tre egna vuxna barn, som är mycket viktiga i mitt liv. Jag är intresse-rad av samhällsfrågor, kultur, friluftsliv, segling, skidåkning och lagsporter samt Italien.

Vill du nå mig finns jag på tfn 0560-161 76, 073-275 57 78 eller på e-post [email protected].

Ulf Johansson

ny socialchef

Jag heter Annalena Olsson och är Tors-

bybo allt sedan barnsben. Efter avslutad

gymnasieutbildning vid Vårdskolan i

Karlstad 1981 arbetade jag som vikarie-

rande barnskötare vid en deltidsförsko-

la i Torsby. Året därpå fick jag anställ-

ning vid den då nyöppnade förskolan

(daghemmet) Skogsbacken. Jag har

sedermera arbetat på andra förskolor,

skolor och fritidshem och har samman-

lagt arbetat inom barnomsorgen i 29 år

vilket gör att jag har stor erfarenhet av

arbete med barn och ungdom. Jag har

fyra egna barn varav tre är vuxna och

den yngsta dottern har precis börjat i

ettan.Våren 2007 påbörjade jag bibliotikarie-

utbildningen via Borås Högskola och

blev klar bibliotekarie i juni 2010. Så

efter alla år inom barnomsorgen så har

jag nu sadlat om och fått möjligheten att

arbeta som bibliotekarie här i Torsby.

Till min stora glädje så kommer jag att

utöver sedvanliga bibliotekarieupp-

gifter få arbeta mycket med barn även

på denna arbetsplats då jag kommer

att åka med i bokbussen till Oleby och

Aspeds skola. Dessutom kommer jag att

ansvara för sagostunderna samt hålla en

del bokprat med skolbarn i varierande

åldrar. På fritiden umgås jag helst med familj

och vänner. Jag tycker om att läsa, se på

film och lyssna på musik. Vardagsmo-

tion är mitt motto!Du når mig på 0560-161 06 och

[email protected]

Annalena Olsson

ny bibliotikarie


Liselotte Johansson tillträdde som rektor för Holmesskolan den 9 augusti.

Liselotte är i utbildad lågstadielärare och har arbetat på låg- och mellan- stadiet i Torsby kommun sedan 1989. På Asped skola, Fensbols skola, Svenneby skola och Holmesskolan, un-gefär hälften av tiden som lågstadie- lärare och hälften som mellanstadie-lärare. Från och med detta läsår är det endast en rektor på Holmesskolan och det är Liselotte.

– Jag har alltid varit intresserad av pedagogisk utveckling och organisa-tionsfrågor, säger Liselotte. Jag har dock en del att lära om bl.a. budget.

– Det viktigaste för mig är att elever, föräldrar och personal känner att det är tryggt och roligt att vara och verka här på Holmesskolan och att man som per-sonal känner sig stolt över att arbeta här. Det kommer jag att fokusera på.

Det är mycket som är nytt med jobbet som rektor, men hon kommer att priori-tera att göra verksamhetsbesök, hon vill vara nära verksamheten och ha en bra dialog och kunna stötta personalen.

Privat är hon sambo och har två barn och två bonusbarn. Barnen är en tjej 16 år och en kille 13 år. Bonusbarnen är en kille, en ung man på 21 år och en tjej 17 år.Liselottes fritidsintressen är idrott och eftersom barnen är aktiva inom både

fotboll och handboll deltar hon en hel del inom detta. Hon är också handbolls- tränare för Torsby IF:s pojkar födda 1997. När tillfälle bjuds reser hon också gärna en del, bl.a. för att besöka sin bror som bor i Spanien. Liselotte är född och bosatt i Torsby.

Vill du nå Liselotte, ring 0560-162 36 eller sänd e-post till [email protected].

Liselotte Johanssonny rektor

Jag heter Jens Löfgren och är nyan-

ställd miljö- och hälsoskyddsinspektör.

Jag är inflyttad från Norrland och har

studerat 4 år vid Umeå Universitet. Vid

miljö- och byggkontoret ansvarar jag

främst för hälsoskyddsfrågor (bostads-

hygien, luft, buller, olägenheter etc.)

och livsmedelstillsyn. Då jag är

uppväxt i Norrland med långa

avstånd till det mesta så upple-

ver jag Torsby som en kom-

mun med nära till mycket. Jag

har många av mina intressen

kopplade till naturen och

trivs därför väldigt bra. Just

nu ser jag fram emot en fin

höst med gott om svamp

samt en snörik vinter så jag

kan åka skidor och köra

skoter.Är det något du undrar

över så är du välkommen

att besöka mig på mitt

kontor i kommunhuset.

Du kan även ringa mig

på 0560-160 87 eller

mejla till mig på

[email protected]

Jens Löf

gren

hälsoskyddsinspektör

ny miljö- oc

h

Jag heter Maria Röjder och jag vikarie-rar som miljö- och hälsoskyddsinspek-tör. Jag kommer främst att arbeta med registrering och tillsyn av kommunens livsmedelsföretagare men även slutföra ett projekt där avlopp inventerats i om-rådet runt Åshagsbäcken som jag jobbat med under sommaren.Jag är född och uppvuxen i Torsby och flyttade under tre år till Norrköping för studier vid miljövetarprogrammet på Linköpings universitet. Att få en tjänst på kommunen och kunna flytta hem igen passade mig perfekt då jag gillar närheten till naturen samtidigt som det bara tar en timme till närmsta shoppingcenter. På fritiden tar jag hand om mina hästar och umgås med familj och vänner.Du är välkommen att kontakta mig på telefon 0560-160 76 eller [email protected]

hälsoskyddsinspektör

ny miljö- och

Maria Röjder


Föreningen bildades 1986 av en grupp musikentusiaster i Torsby med omnejd. Syftet med föreningen var att få tillgång till en replokal och ca tre år senare flyttade vi in i Smeja, vid Torsby herrgård, där många svettiga och även kylslagna repetitionstimmar lagts ner. Till vår nuvarande lokal, Stallet i herrgårdsparken, flyttade föreningen 1997 efter att byggnaden renoverats och helt anpassats till Ge&Hörs verksamhet.

Föreningen har under årens lopp anordnat ett betydan-de antal konserter med mer eller mindre kända band och spelat in och gett ut en hel del CD-skivor med artister av olika slag. Scensommarrock var under flera år på 90-ta-let ett återkommande arrangemang där band som Dublin Fair, Sky High, Vomitory, Monster, 59 Times The Pain och Träd Gräs och stenar deltog. På andra konserter kunde man exempelvis lyssna på Stefan Sundström, Enteli, Dia Psalma, Kroumata och Mindjive. De två senaste åren har Torsby Countryfestival varit det största arrangemanget föreningen jobbat med.

föreningen har i dag ca 75 medlemmar som ...- verkar för ett aktivt musikliv i Torsby- arrangerar konserter och festivaler - förfogar över två replokaler, en inspelningsstudio och en demostudio - hyr ut och sköter ljud- och ljusanläggningar - utbildar musikintresserade då tillfälle ges

Inom musikföreningen finns många aktiva musiker i olika konstellationer och åldrar. Några exempel på musik-stilar som finns representerade är bluegrass, rock a billy och hårdrock. Som föreningens namn antyder handlar dess verksamhet om att både ge och höra på musik och föreningen har därmed en hel del medlemmar som inte spelar själva.

Har du lust att börja spela musik, stödja vår förening eller fråga om något, så hör av dig. Vi har för avsikt att finnas kvar ett bra tag till!Hemsida (på gång): www.gehor.org E-post: [email protected] Telefon: 0560-144 30 (Stallet) Magnus Kärnqvist, ordförande, 0560-139 44 Ulrik Amneteg, kassör 0560-400 41, 070-280 68 66

ge&hör är en ideell musikförening som i snart 25 år har arrangerat, inspirerat, musicerat och verkat för ett aktivt musikliv i torsby kommun.

I Torsby kommun finns över 300 föreningar. En av dem är Ge&Hör som här presenterar sig.

back to reality Foto: Tomas Öijeberg

the grounds Foto: Anki Karlsson

the heevy jeevies Foto: Morgan Bäckvall

Documents

Torsby NU 3/2010