Framtida förvärv Underlag för en uppdaterad förvärvspolicy för KB:s utländska samling

Ylva Sommerland , Kungliga biblioteket

Framtida Förvärv – underlag för en uppdaterad förvärvspolicy för KB:s utländska samling

För mer information: Kungliga biblioteket, Enheten för nationell bibliotekssamverkan www.kb.se Datum: 2018-03-08 Dnr: 2016-803 Författare: Ylva Sommerland

Framtida förvärv Underlag för en uppdaterad förvärvspolicy för KB:s utländska samling

Ylva Sommerland , Kungliga biblioteket

2

Sammanfattning och sammanhang

Hur hittar forskarna fram till Kungliga bibliotekets utländska samling? Vad ska denna samling innehålla? Det unika med samlingen är att den består av forskningslitteratur på originalspråk. Men detta måste kommuniceras tydligare så att samlingen blir relevant för fler forskare. Utredningen, Framtida förvärv, föreslår en större satsning på e-medier, något som kräver en stabil budget och öronmärkta medel för förvärv. Det behövs också ett närmare samarbete med specialbiblioteken för att öka KB:s kunskap om innehållet i andra samlingar.

KB:s roll i ett nytt medielandskap Under perioden 2016-2017 gjordes fyra utredningar av centrala uppdrag i KB:s verksamhet. Den första, Behövs nationalbibliografin? ledd av Christine Wallén, blev klar 2016. Under 2017 genomförde Göran Konstenius, på uppdrag av regeringen, en studie av pliktlagstiftningen: Plikten under lupp. Samma år studerade Eva-Maria Häusner uppdraget att samla in utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning. Studien redovisades i rapporten Suecana 2.0. Föreliggande utredning, Framtida förvärv, som handlar om KB:s utländska samling, skrevs av Ylva Sommerland och blev klar i slutet av 2017.

Det främsta skälet till att de fyra utredningarna skrevs är medielandskapets utveckling och dess påverkan på KB. I Plikten under lupp slår utredaren fast att det medielandskap som tidigare varit avgränsat och tydligt, idag är diffust och svårfångat. Begreppet publicera, i betydelsen att tillgängliggöra för en allmänhet, blir allt mer problematiskt. Utvecklingen mot ett i allt högre grad länkat och globalt medielandskap, har medfört att det blir allt svårare att fastställa vad som utgör det nationella mediematerialet.

KB:s samling av utländsk litteratur Utredningen Framtida förvärv belyser hur arbetet med att skapa en representativ samling av utländsk litteratur har gjorts tidigare på KB och hur det görs idag, samt ger förslag på hur det skulle kunna se ut i en nära framtid. Utredaren gör en omvärldsanalys som pekar på vilken inriktning andra forskningsbibliotek har när det gäller samlingsuppbyggnad och gör även en internationell jämförelse. En viktig del i utredningen är forskarens väg till KB:s utländska samling.

Placera svensk forskning i ett globalt sammanhang Utredaren menar att den utländska samlingens syfte är att fungera som en resurs i forskningsprocessen för forskare inom humaniora och samhällsvetenskap på svenska universitet. Samlingen ska ge en historisk inblick i den internationella forskningens utveckling. Samlingen ska representera ett internationellt forskningsläge och fler språkområden än det engelska. Det unika med samlingen är att den innehåller forskningslitteratur på originalspråk. Men detta måste kommuniceras tydligare så att samlingen blir relevant för fler forskare.

En större satsning på e-resurser Utredaren föreslår att KB ska ha två förvärvsplaner; en för e-media, och en annan för tryckt media. Utredningen menar också att det är nödvändigt att göra en större satsning på elektroniska resurser. En satsning på det elektroniska förvärvet förutsätter en stabil budget och öronmärkta pengar till förvärv.

3

Fler samarbeten med specialbiblioteken KB behöver kunskap om utvecklingen inom forskningsbiblioteken i allmänhet och specialbiblioteken i synnerhet, för att säkra den utländska samlingens representativitet. Utredaren föreslår därför samarbeten med specialbibliotek i form av förvärvsmöten, workshoppar och konferenser. KB och specialbiblioteken skulle även kunna göra en gemensam kartläggning av forskarens process.

Vad händer efter utredningarna? I mars 2018, efter det att alla fyra utredningarna blev klara, fick KB en ny instruktion. Den nya instruktionen bygger på tillitsprincipen, vilket innebär att den är mindre detaljerad. Uppdragen för nationalbibliografin, Suecana och utländsk litteratur finns inte med i den nya instruktionen.

I ljuset av resultaten från utredningarna och den nya instruktionen har KB bestämt sig för att bara ha två huvudspår när det gäller insamling och förvärv. Det ena är insamling med utgångpunkt i pliktlagstiftningen. Det andra spåret är insamling och förvärv som inte omfattas av lagen. Det senare spåret kallar KB för kompletterande insamling och här skulle alltså den utländska samlingen ingå. Under 2018 kommer KB att ta fram en gemensam förvärvsplan för hela den kompletterande insamlingen och det återstår att se hur det påverkar den utländska samlingen.

Kungliga biblioteket i mars 2018, Christine Wallén, verksamhetsutredare

Utdrag ur minnesanteckningarna från styrgruppens för utredningen om utländsk litteratur och Suecana, möte, den 11 januari 2018:

3. Rekommendationer till ledningsgruppen Styrgruppen enades om följande rekommendationer:

1) En helhetsbild behövs när det gäller nuläget för den kompletterande insamlingen. Kartläggningen ska gälla kompetenser, ekonomi och årsarbetskrafter. […] Kartläggningen ska göras under våren 2018.

2) Det behövs ett gemensamt beslut för förvärv på KB. Ansvarig för pliktprogrammet ska lägga fram ett underlag till gemensam förvärvsplan med utgångspunkt i Spectrum-modellen och baserad på konkreta exempel och diskussioner i Arbetsgruppen för samlingsförkovran, som består av enhetschefer med kompletterande insamling på KB. Underlaget ska vara klart tidig höst 2018 och ska ligga till grund för ett beslut i oktober om gemensam förvärvsplan inför 2019.

3) KB ska avsluta arbetet med bibliografin Suecana extranea men tills vidare fortsätta med förvärvet i väntan på en gemensam förvärvsplan, se ovan. Möjligheterna och konsekvenserna av att hantera översättningar inom nationalbibliografin ska undersökas.

4) En förutsättning för fortsatt utvecklingsarbete är att nya Libris blir klart. Utan att ha en samlad lösning för KB:s informationssystem kan t.ex. inte den antagna målbilden för nationalbibliografin bli verklighet.

4

Innehållsförteckning 1 INLEDNING .............................................................. 7

1.1 Utredningens uppdrag ............................................................. 7

1.2 Utredningsmodell .................................................................. 10

1.3 Genomförande ........................................................................11

1.3.1 Intervjuer .............................................................................11

1.3.2 Fokusgrupper ..................................................................... 12

1.3.3 Workshop ........................................................................... 13

1.3.4 Tidigare utredningar ......................................................... 14

1.3.5 Statistik ............................................................................... 14

1.3.6 Kvalitetssäkring ................................................................. 14

1.4 Avgränsningar ........................................................................ 15

1.5 Disposition.............................................................................. 16

1.5.1 Utländska samlingen och digitaliseringen ....................... 16

1.5.2 Resultat intervjuer och workshop ..................................... 16

1.5.3 Centrala slutsatser och förslag .......................................... 16

2 UTLÄNDSKA SAMLINGEN OCH DIGITALISERINGEN 16

2.1 Inledande sammanfattning ................................................... 16

2. 2 Centrala begrepp och formuleringar ................................... 17

2.2.1 Digitaliseringen och digital humaniora............................ 17

2.2.2 Internationell diskurs – British Library och Library of Congress ................................................................................ 19

2.2.2.1 Framtiden för vetenskaplig publicering – digitalisering och samarbete ............................................................ 21

2.3 Tidigare utredningar – detaljerad förvärvsplan, specialbibliotek om Sverige och KB:s komplementära roll ...................24

2.3.1 Ny förvärvsplan 1990 – RLG Conspectus ........................24

2.3.2 Påbörjad uppdatering av förvärvspolicy 2011 ................. 25

2.3.3 KB:s komplementära roll – tolkningen av uppdraget 2014-2015 ............................................................................... 26

2.3.4 KB:s roll som forskningsbibliotek - två externa utredningar 27

5

3 AKTUELL PROBLEMATIK - FÖRVÄRV .................. 30

3.1 Inledande sammanfattning .................................................. 30

3.2 Ny uppdaterad förvärvspolicy behövs................................. 30

3.3 Samordning med andra forskningsbibliotek ....................... 31

3.4 KB:s dubbla roll som forskningsbibliotek och nationalbibliotek 32

3.5 E-resurser och KB:s referensbibliotek .................................33

4 FÖRVÄRVSIDEOLOGISK KARTLÄGGNING ........... 33

4.1 Inledande sammanfattning ...................................................33

4.2 Resultat workshop med UH-bibliotek ................................. 35

4.2.2 Förvärvsidologisk karta UH-bibliotek november 2016 .. 35

4.3 Resultat workshop med specialbibliotek ............................. 37

4.3.1 Förvärvsideologisk karta specialbibliotek maj 2017 ....... 37

4.4 Sammanfattning resultat ......................................................39

4.4.1 De tryckta resurserna är fortfarande viktiga för forskarna – det digitala ökar ........................................................................39

4.4.2 Samlingsuppbyggnad ........................................................39

4.4.3 Användare ......................................................................... 40

4.4.4 Samordning av forskningsbibliotekens förvärv ............. 40

5 ANVÄNDAREN - FORSKARENS VÄG ...................... 41

6 ANVÄNDNING - STATISTIK ................................... 42

6.1 Budget för utländskt förvärv .................................................42

6.2 Användning av den utländska samlingen ............................43

7 ANALYS - FRAMTIDA FÖRVÄRV ............................ 48

7.1 Den utländska samlingens huvudsyfte är att vara representativ och inte heltäckande ............................................................ 48

7.2 En förvärvspolicy för elektroniska medier och en för tryckt material ................................................................................. 49

7.3 Samordning för ökad kunskap om forskningsbibliotekens samlingar ................................................................................. 50

7.4 Suecana är väl också utländsk litteratur? ............................ 52

8 TRE FÖRSLAG - vägval och inriktning 2018–2021 .. 54

6

8.1 Forskningslitteratur på originalspråk som placerar in svensk forskning i ett globalt sammanhang. ........................................ 54

8.2 En uppdaterad förvärvsprofil bör tas fram i samarbete med andra forskningsbibliotek och i samråd med KB:s forskarråd 55

8.3 KB ska utifrån sitt uppdrag främja forskarens väg i samarbete med övriga forskningsbibliotek i ett internationellt perspektiv, men prioritera det lokala samarbetet. ........................... 56

7

Förvärv är inget någon bok- eller filmälskare gör. Institutionen skall ha en välformulerad och tydlig förvärvspolicy som möjliggör för förvärvaren att utföra

KB:s uppdrag (Citat från fokusgruppsintervju med forskare på Enheten för kunskapsuppbyggnad 2017-04-06).

1 INLEDNING 1.1 Utredningens uppdrag Kungliga bibliotekets (KB) utredningsgrupp fick den 30 juni 2016 uppdraget av biträdande riksbibliotekarien att kartlägga de olika syften samlingen av utländsk litteratur bör fylla för att säkerställa att KB förblir relevant för forskning i rollen som humanistiskt och samhällsvetenskapligt forskningsbibliotek.1 Utredningens huvudmål har varit att ta fram förslag som ska fungera som underlag för KB:s ledningsgrupp att använda för framtida beslut när det gäller vägval och inriktning för framtida förvärv.2

Utgångspunkten för arbetet med att skapa en representativ samling utländsk litteratur är följande formulering § 2:3 i Förordning (2008:1421) med instruktion för Kungl. Biblioteket där uppdraget lyder att KB ska: ”samla, förvara, beskriva och tillhandahålla en representativ samling utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora.”3

I utredningen kopplas formuleringen i instruktionen till KB:s uppdrag i sin helhet. Förutom den formulering i instruktionen ovan som explicit anger uppdraget för den utländska samlingen måste även följande två formuleringar i instruktionen beaktas i en diskussion om den utländska samlingens syfte, nämligen att KB ska ”inom sitt verksamhetsområde vara en resurs för forskning i rollen som främst humanistiskt och samhällsvetenskapligt

1 Utredningen har bedrivits med bas på Enheten för kunskapsuppbyggnad på KB. Ylva Sommerland har varit projektledare och författare av rapport och under ett års tid arbetat 50 procent med utredningen på Enheten för kunskapsuppbyggnad. Eva-Maria Häusner, Enheten för kunskapsuppbyggnad, har tagit ansvar för den del av materialinsamlingen som bestått av genomförande av workshoppar och fokusgruppsintervjuer. Christine Wallén, verksamhetsutredare i KB:s ledningsstöd har fungerat som metodstöd, vilket framför allt har inneburit stöd vid metodval, handledning i författandet av rapporten och textgranskning. Kontinuerliga avstämningar har gjorts med Johannes Rudberg, chef för Enheten för kunskapsuppbyggnad. Ett antal externa referenspersoner har också involverats som rådgivare i arbetet med utredningen. Detta redogörs mer utförligt under rubriken ”Kvalitetssäkring”. 2 Utredningens direktiv, se bilaga 1 3 Förordning (2008:1421) med instruktion för Kungl. Biblioteket, http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-20081421-med-ins_sfs-2008-1421/ (Hämtad 2017-08-31) Från den 1 mars 2018 har KB en ny instruktion. Se bilaga 2 för såväl den instruktion som utredningen hänvisar till som den nuvarande.

8

forskningsbibliotek” och att KB ska ”främja den svenska forskningens kvalitet genom att tillhandahålla en effektiv forskningsinfrastruktur.”4

Betydelsefullt för arbetet med den utländska samlingen är även formuleringen att KB ska ”analysera utvecklingen inom forskningsbiblioteken i landet” 5 där KB behöver förtydliga sin samordnande roll som nationalbibliotek när det gäller det utländska förvärvet. En viktig aspekt i samordningen med andra forskningsbibliotek är behovet av att kunna garantera ett långsiktigt bevarande och en framtida tillgänglighet till den utländska samling som förvärvas idag.

När tillgängligheten för användarna av utländsk litteratur ökar genom digitalisering, hur påverkar det innehållet i den framtida utländska samlingen på KB? Förändrar det innebörden i vad som ska läggas i begreppet ”representativ”? För att skapa tydlighet behövs ett klargörande av hur olika begrepp har använts fram till idag, hur de används idag och hur dagens omvärldsförändringar påverkar begreppens funktion och användbarhet. Det behövs ett klargörande av och en samsyn kring de begrepp som används för att formulera det utländska förvärvets syfte för att kunna ta ställning till om de behöver anpassas till en mer aktuell diskurs. Vid förnyelsearbete är det viktigt att veta sina styrkor.

Utredningen undersöker den roll KB:s utländska samling har i en omvärldskontext och vilka behov som existerar för framtida samarbeten när det gäller förvärv på svenska forskningsbibliotek. Ett betydelsefullt område har därför varit att undersöka när och om KB:s utländska samlingar är en destination i forskarens väg i forskningsinfrastrukturen. Forskningsbibliotekens betydelse utifrån forskarens perspektiv är ett relativt outforskat område, framför allt i relation till dagens förändrade forskningsinfrastruktur där både formen för vetenskaplig publicering och vägarna fram till forskningslitteraturen är under förändring.

År 2014 startade ett omfattande arbete med interna utredningar avseende olika delar av KB:s uppdrag där utredningen av det utländska förvärvet utgjorde en del. Ett resultat från utredningen av KB:s uppdrag i sin helhet som pågick 2014–2015 var att en utredning om utländska samlingen initierades.6

4 Förordning (2008:1421) med instruktion för Kungl. Biblioteket, http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-20081421-med-ins_sfs-2008-1421/ (Hämtad 2017-08-31) 5 Ibid. 6 Underlag för tolkning av KB:s uppdrag: samtal med avdelningsledningar och enheter våren 2014, Kungliga biblioteket, 2014; Göran Konstenius, Mats Niklasson & Christine Wallén, Underlag för tolkning av KB:s uppdrag. Del 2: Omvärlden: samtal med externa

9

KB:s utländska förvärv har utretts flera gånger de senaste 25 åren. Den senaste utredningen med fokus på utländskt förvärv gjordes 2011, som en konsekvens av ett behov av en uppdaterad förvärvspolicy, anpassad till en halvering av budgeten år 2010. Utredningen från 2010 resulterade i de riktlinjer som finns idag. I samband med detta påbörjades även utarbetandet av en övergripande policy för KB:s samlingsuppbyggnad daterad 2011-10-12.7 Den har emellertid inte färdigställts och har inte uppdaterats sedan dess. Det finns ett stort behov av detta samt att komplettera med en rad underdokument för KB:s samlingar.

Budgeten spelar även en stor roll för att den här utredningen har efterfrågats. Senaste årens förändringar i forskningsinfrastrukturen har gjort det alltmer angeläget för KB att formulera en tydlig inriktning avseende hur budgeten ska fördelas mellan tryckta och elektroniska resurser. Idag finns dessutom inga öronmärkta pengar i budgeten avseende förvärv.

I problematiken kring vilka framtida vägval som ska göras när det gäller elektronisk utländsk forskningslitteratur spelar även osäkerheten när det gäller bevarandeaspekten en central roll. I det ingår även att KB behöver ta ställning framöver angående hur mycket resurser som ska läggas från KB:s sida på att tillgängliggöra fria resurser. KB:s framtida vägval och inriktning när det gäller vilka resurser som förvärvas till referensbiblioteket påverkas också i högsta grad av den ökade tillgängligheten av forskningslitteratur elektroniskt. I nuvarande nämnda övergripande samlingspolicy finns redan formulerat att KB ska prioritera elektroniska resurser vid förvärv till den öppna referenssamlingen.

Problematiken med elektroniska resurser i förhållande till förvärv av tryckt material har varit aktuell i närmare tio år. Den fråga som aktualiserats tydligare på senare år däremot har varit just hur Öppen tillgång (ÖT) specifikt ska integreras i det utländska förvärvet. I den senaste utredningen från 2011, då en början till samlingspolicy formulerades, finns utskrivet att digitala resurser ska prioriteras, däremot inte ÖT, eftersom det är ett fenomen som har utvecklats markant de senaste åren. De områden vad gäller elektroniska resurser som uppmärksammas i ovan nämnda påbörjade samlingspolicy från 2011 är referensresurser av encyklopedisk karaktär och elektroniska tidskrifter och inte e-böcker.

Det är i dagsläget nödvändigt att se över hur tolkningen av uppdraget att tillhandahålla en representativ samling utländsk litteratur bör uppdateras för

grupper hösten 2014, Kungliga biblioteket, 2015; Mats Niklasson, Underlag för tolkning av KB:s uppdrag. Del 3: rättslig analys av KB:s instruktion, Kungliga biblioteket, 2015. 7 Övergripande policy för samlingsuppbyggnad vid Kungliga biblioteket, (hämtad 2017-08-31), http://www.kb.se/Dokument/Aktuellt/PolicySamlingsuppbyggnadVersion1.pdf.

10

att anpassas till förändrade förutsättningar när det gäller förvärv av forskningslitteratur. Utredningen kommer att undersöka vilken funktion KB:s representativa samling utländsk litteratur har i den nationella forskningsinfrastrukturen utifrån forskarens väg.

1.2 Utredningsmodell8 Parallellt med utredningen av utländsk litteratur har det pågått ett antal utredningar på KB vilka alla berör betydelsefulla delar i detta arbete. Utredningarna har därför delvis samordnats utifrån den utredningsmodell KB använder för att möjliggöra jämförelser mellan utredningar samt ta del av varandras datainsamling och delresultat. För det första har en gemensam arbetsprocess fungerat vägledande där det har varit möjligt att jämföra de olika utredningarnas status med varandra under arbetets gång. De faser som ingår i denna process är:

För det andra har metoder för utredningarna även samordnats i den mån det har varit möjligt. Grundstrukturen för arbetet vilken alla utredningarna i uppstarten har förhållit sig till har varit att följande delar bör beaktas för genomförande och disposition av rapporten:

8 KB:s utredningsmodell är framtagen av Christine Wallén, verksamhetsutredare i KB:s ledningsstöd.

Förberedande fas Insamlingsfas Analys- och

textproduktion

Överlämnande till strygrupp Slutfas

Utvärdering och

uppföljning

11

I den här utredningen är huvudfokus riktat på omvärldsanalysen och användarperspektivet.

1.3 Genomförande Det undersökta materialet i utredningen har tagits fram utifrån enskilda intervjuer, fokusgruppintervjuer, workshoppar, studier av tidigare utredningar och dokumentation om det utländska förvärvet på KB, samt dokumentation från andra forskningsbibliotek nationellt och internationellt. En litteraturgenomgång har även gjorts när det gäller forskares användning av utländsk litteratur inom humaniora och samhällsvetenskap och vetenskaplig publicering. Här undersöks hur förändrade förutsättningar när det gäller forskningspublicering kan tänkas påverka forskningsprocessen och hur detta förändrar biblioteksresursernas framtida utformning.

1.3.1 Intervjuer För att kartlägga vilka problem som identifierats som mest angelägna i det praktiska arbetet med utländskt förvärv har intervjuer utförts med tio medarbetare på Enheten för kunskapsuppbyggnad på KB som arbetar med förvärv av utländsk litteratur.9 Internt på KB har även utöver dessa intervjuer samtal utförts med en person på Användarservice som arbetar specifikt med KB:s referenssamlingar. Ansvarig handläggare för KB:s arbete med

9 Intervjuerna pågick under en timme och strukturerades runt de teman och frågeställningar som finns formulerade i utredningens direktiv. Direktivet och en kortare problemformulering skickades ut till respondenterna i förväg.

KB:s uppdrag

Diskurs

Nuläge på KB

Användarna

Läget i andra länder

Statistik

Omvärld

12

samordning av öppen tillgång till vetenskapliga publikationer har även intervjuats.10

Utanför KB har intervjuer utförts med två bibliotekarier på specialbibliotek. En bibliotekarie på Arkitektur- och Designmuseets (ArkDes) bibliotek har intervjuats, samt en bibliotekarie som arbetar på Kungl. Konsthögskolans bibliotek och Konstakademiens bibliotek.11 Utöver det har även en intervju med Enhetschefen för Avdelningen för Arkiv och Bibliotek på Riksantikvarieämbetet utförts. Dessutom har två referenspersoner från KB:s forskarråd intervjuats.12

Sammanlagt har 17 enskilda intervjuer genomförts. Intervjuerna har varit kvalitativa semi-strukturerade djupintervjuer och pågått under en timma. Alla intervjuer har haft som utgångspunkt de fyra teman för frågeställningarna som återfinns i utredningens direktiv; förändrat medielandskap, samlingsuppbyggnad, användning, samarbeten. De enskilda frågorna från direktivet har diskuterats och respondenterna har fått peka ut de områden de har funnit extra viktiga att diskutera.

1.3.2 Fokusgrupper Fokusgruppsintervjuer valdes som kompletterande metod till enskilda intervjuer och utfördes med syftet att utforska nya infallsvinklar som kunde uppstå i samtal med forskare när de fritt fick samtala om vilken roll KB:s utländska samling spelar för forskningsprocessen, för att se om det t.ex. skulle dyka upp nya perspektiv som hade missats i utredningsprocessen. Därför genomfördes fokusgrupperna i slutskedet av utredningen. Den huvudsakliga ambitionen med fokusgrupperna var att använda en metod som möjliggjorde direkt input från forskare som använder KB:s utländska samlingar.

Två olika fokusgruppsintervjuer utfördes, en med de forskarutbildade medarbetarna på Enheten för kunskapsuppbyggnad (Kub) på KB och en med en grupp forskare som är knutna till Göteborgs universitet. Till var och en av de två fokusgrupperna formulerades ett tema anpassat till gruppen. I fokusgruppen med Kub:s forskarutbildade medarbetare var startpunkten

10 Från Enheten för användarservice intervjuades Britt Nordström Sahba och angående KB:s arbete med frågor rörande ÖT intervjuades Beate Eellend. 11 Lena Wranne intervjuades från Arkitektur- och Designmuseets bibliotek (ArkDes) och Annakarin Lindberg från Kung. Konsthögskolans bibliotek och Konstakademiens bibliotek. 12 Från Riksantikvarieämbetets avdelning för arkiv och bibliotek intervjuades enhetschef Annika Peurell, som också var tillgänglig som referensperson och kom med råd för materialinsamling när det gäller specialbibliotek, t.ex. förslag på personer att intervjua och råd för utformning av workshop med specialbibliotek. Från KB:s forskarråd genomfördes två enskilda djupintervjuer med professor Elisabeth Elgán vid historiska institutionen på Stockholms universitet och docent Maria Lennersand, sektionschef vid Sektionen för arkiv och samlingar på Riksarkivet.

13

temat: Hur ska man koppla det utländska förvärvet till KB:s dubbla roll som nationalbibliotek och forskningsbibliotek?

En andra fokusgrupp med forskare knutna till Göteborgs universitet motiverades av ett behov att undersöka vad KB:s utländska samlingar spelar för roll för forskare som är verksamma utanför Stockholm och Mälardalen. Här valdes forskare från Göteborgs universitet som ett case för att få en inblick i medvetenheten om KB:s utländska samlingar och vilka förväntningar som finns eller inte finns där. Temat som deltagarna fick utgå ifrån var: Forskningsprocessen i förhållande till biblioteksresurser – lokalt, nationellt, internationellt.

En fokusgrupp bör bestå av en samtalsledare och en observatör. Samtalsledaren ser till att samtalet flyter på och är uppmärksam på att alla deltagare får komma till tals. Samtalsledaren ska i minsta möjliga mån själv delta i diskussionen. Observatören har rollen att dokumentera fokusgruppens diskussion och dynamik.13 Båda fokusgrupperna utfördes med en samtalsledare och en observatör. I fokusgruppen med Göteborgsforskarna gjordes även en ljudinspelning.

1.3.3 Workshop I utredningens omvärldsanalys har ingått att undersöka förutsättningar för samordning med andra bibliotek. Därför utfördes två workshoppar med forskningsbiblioteken med syfte att kartlägga var de olika forskningsbiblioteken befinner sig i förhållande till varandra idag när det gäller förvärvsideologiska frågor. Kartläggningen skulle tydliggöra vad som utmärker arbetet med förvärv på forskningsbiblioteken. En workshop genomfördes för universitets- och högskolebiblioteken (UH-biblioteken) och en för specialbibliotek.14

Ambitionen var att få input angående frågan om KB:s komplementära roll genom att skapa ett underlag för att rita upp en karta över forskningsbibliotekens förvärvsideologi, inom humaniora och samhällsvetenskap.

13 Morgan, David L., Focus groups as qualitative research, SAGE, Thousand Oaks, Calif., 1997. 14 Deltagande bibliotek på workshoppen för UH-biblioteken var Karlstads UB, Umeå UB, Linnéuniversitetets UB, Stockholms UB, Uppsala UB, Lunds UB, Örebro UB, Göteborgs UB, Linköpings UB, samt Mittuniversitetets UB. Deltagande bibliotek i workshoppen för specialbibliotek var Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek, Riksdagsbiblioteket, Nordiska Afrikainstitutets bibliotek, Nordiska museets bibliotek, Musikverkets bibliotek, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Skolverkets bibliotek, Arkitektur- och Designmuseets (ArkDes) bibliotek, Vitterhetsakademiens bibliotek, Svenska Filminstitutets bibliotek, Riksarkivets bibliotek och Kungliga Konsthögskolans bibliotek.

14

1.3.4 Tidigare utredningar I litteraturgenomgången har tidigare utredningar på KB och externa utredningar med relevans för KB:s utländska samling utgjort underlag för en bakgrund och begreppsdiskussion. Här undersöks hur förändrade förutsättningar när det gäller forskningspublicering kan tänkas påverka forskningsprocessen och hur detta förändrar biblioteksresursernas framtida utformning.

1.3.5 Statistik Utredningen har haft tillgång till förvärvsstatistik, lånestatistik och fjärrlånestatistik över KB:s utländska förvärv, samt budgetunderlag. Statistiken har framför allt studerats för att svara på hur de utländska samlingarna används, i vilken omfattning och vad det är som lånas. Här fanns även möjlighet att undersöka om det finns skillnader när det gäller det som används i KB:s lokaler och det som fjärrlånas från KB:s samlingar. Utifrån förvärvsstatistiken har fördelningen över vad som köps in, vilka språk och vilken form studerats.

1.3.6 Kvalitetssäkring Internt på KB har utredningens styrgrupp följt arbetet genom att regelbundna presentationer av utredningens status har rapporterats och diskuterats. Viktigt för informationsinsamling av relevant befintlig dokumentation för utredningen, faktakoll och den historiska kopplingen till utvecklingen av den utländska samlingens roll på KB, samt tidigare utredningar har varit kontinuerliga avstämningar med Johannes Rudberg, chef för Enheten för kunskapsuppbyggnad (Kub) på KB. Utredaren har även deltagit på två storgruppsmöten för ämnesgrupperna för KB:s referensresurser och fått en inblick i de diskussioner som är mest aktuella där. Christine Wallén, verksamhetsutredare i KB:s ledningsstöd har fungerat som metodstöd, vilket framför allt har inneburit stöd vid metodval, handledning i författandet av rapporten och textgranskning. Utredningen har även fått vägledning och stöd från övriga pågående utredningar.

Utredningens frågeställningar och delresultat presenterades av Eva-Maria Häusner som en punkt på ett möte med KB:s forskarråd 2017-02-22. Diskussionen finns dokumenterad i protokollet från detta möte. Forskarrådet har fungerat som en expertgrupp för utredningen och utredningens förslag kommer även att diskuteras på ett framtida möte. Två forskare från forskarrådet djupintervjuades enskilt för utredningen och fanns även med som referenspersoner vid behov av stöd i vissa frågeställningar. Till utredningen har även en referensperson från Riksantikvarieämbetet och en person från Göteborgs universitet varit knutna. Dessa har främst fungerat som stöd vid val av metoder och genomförande av workshop och fokusgrupp, samt för att förmedla kontakt och förslag på personer att intervjua. Utredningens

15

syfte och status presenterades även på Forum för specialbibliotekschefers årsmöte 2017-05-05.

1.4 Avgränsningar I utredningen behandlas KB:s utländska samling som till största delen är tillgänglig för hemlån och fjärrlån. Utredningen behandlar inte konkreta förvärvsfrågor vad gäller urval och metoder för förvärv, utan fokus är på att arbeta fram alternativa förslag på hur uppdraget kan tydliggöras för användarna när det gäller de syften som samlingen av utländsk litteratur bör fylla utifrån formuleringen i direktivet ”att säkerställa att KB förblir relevant för forskning i rollen som humanistiskt och samhällsvetenskapligt forskningsbibliotek”.

På KB finns även ett antal specialsamlingar som innehåller en del utländsk litteratur. 15 Inom dessa särskilda samlingar finns äldre utländsk litteratur som inte är en del av den utländska samling som är tillgänglig för hemlån och fjärrlån och följaktligen inte heller föremål för denna utredning. Den audiovisuella samlingen är inte heller integrerad i det som idag förvärvas inom ramen för en representativ samling utländsk litteratur. Den utländska samlingen som utreds här är tillgänglig för hemlån och avgränsad till textbaserat material.

Utredningen har i omvärldsanalysen valt att lägga fokus på att samla in ett rikt jämförande material utifrån en kontext med svenska forskningsbibliotek och forskare verksamma i Sverige. Bedömningen har gjorts att det i första hand krävdes en ordentlig undersökning av förhållandena som gäller i den svenska forskningsinfrastrukturen utifrån forskarens väg.

Den internationella utblicken begränsas därför till litteraturstudier från dokument som finns tillgängliga på webben samt dokumentation från tidigare studiebesök och intervjuer och relevant forskning om vetenskaplig publicering internationellt.

För att klargöra den internationella diskurs utredningen tar sin utgångspunkt i används exempel från Library of Congress och British Library, samt två utredningar om vetenskaplig publicering från juni 2017 publicerade av Research Support Libraries Group (RSLG). RSLG har ansvaret för en nationell överblick vad gäller utvecklingen för forskningspublicering i Storbritannien. Andra länders nationalbibliotek har även studerats närmare avseende förvärvspolicy och årsberättelser för utländskt förvärv. Detta har framför allt

15 En förteckning över dessa samlingar, ”Översikt över särskilda boksamlingar och deras kataloger” (ÖSK) finns på KB:s webbsidor: Särskilda samlingar, http://www.kb.se/samlingarna/oversikt/Sarskilda-samlingar/, hämtad 2017-09-07

16

varit en del av den inledande förberedande fasen i arbetsprocessen och utgör inte avgörande material för resultaten som presenteras i rapporten.

1.5 Disposition 1.5.1 Utländska samlingen och digitaliseringen Rapporten består av en inledande bakgrund och begreppsdiskussion i kapitel 2 och diskuterar där den utländska samlingen i relation till digitaliseringen. Vilka är de mest aktuella frågorna nationellt och internationellt för forskningsbibliotek och utländsk litteratur i förhållande till dagens förändrade diskurs när det gäller digitaliseringens effekter på tillgängliggörandet och publiceringen av vetenskapliga publikationer? Hur har KB formulerat sig när det gäller den utländska samlingen fram till idag? Vilka begrepp är centrala och vad menas med dem? Hur diskuteras den utländska samlingen i relation till KB:s uppdrag i sin helhet?

1.5.2 Resultat intervjuer och workshop Därefter följer två kapitel vilka utgör redovisning och analys av resultatet utifrån insamlat material i form av intervjuer, workshoppar och fokusgruppsintervjuer i kapitel 4 och kapitel 5. I kapitel 6 följer därefter en kortfattad redovisning över tillgänglig statistik när det gäller användning av den utländska samlingen.

1.5.3 Centrala slutsatser och förslag I kapitel 7 analyseras utredningens resultat och utredningens centrala slutsatser presenteras. Avslutningsvis sammanfattas i kapitel 8 utredningens resultat i tre förslag för vägval och inriktning för arbetet med framtida förvärv för KB:s representativa utländska samling 2018–2021.

2 UTLÄNDSKA SAMLINGEN OCH DIGITALISERINGEN 2.1 Inledande sammanfattning Kapitlet startar i nuet där merparten av dagens frågeställningar landar i digitaliseringen effekter. Därefter görs en internationell utblick och en tillbakablick genom tidigare utredningar över vilka begrepp som har använts fram till idag för att beskriva syftet med KB:s utländska samling.

Resultatet från kapitlet visar ett behov av en begreppsförskjutning från utländsk litteratur till utländsk forskningslitteratur och som en följd av det en begreppsförskjutning när det gäller inriktning på förvärv från fokus på Sverige i världen till fokus på svensk forskning i världen. Detta är nödvändigt för att tydliggöra vilken roll KB:s utländska samling har. Det innebär en breddning av förvärvet till den utländska samlingen där Sverige i världen ingår. Samtidigt innebär det en avgränsning där det utländska förvärvet av forskningslitteratur lyfts ut tydligare från svenska samlingen och

17

pliktinsamlingen och får en tydligare komplementär funktion gentemot andra forskningsbibliotek genom att spegla ett forskningsläge där svensk forskning sätts in i ett tvärvetenskapligt och internationellt sammanhang.

Både i en internationell utblick och i genomgången av tidigare utredningar framgår att KB behöver ett ökat direkt samarbete i projekt med forskargrupper, samt ett ökat samarbete med andra forskningsbibliotek. Resultatet visar att KB:s komplementära roll gentemot andra forskningsbibliotek bör vara att upprätthålla identiteten av planmässighet, långa linjer och kontinuitet i arbetet med de utländska samlingarna. Nyckelbegrepp för närmaste framtiden när det gäller KB:s utländska samling är digitalisering, samarbeten och svensk forskningslitteratur i världen.

2. 2 Centrala begrepp och formuleringar 2.2.1 Digitaliseringen och digital humaniora Digitaliseringen har förändrat forskningsinfrastrukturen och det är med utgångspunkt inom denna diskurs utredningen har genomförts. Framför allt har digitalisering möjliggjort att nya metoder för humanistisk forskning har utvecklats. Det har kommit att sammanfattas med begreppet digital humaniora vilket innebär att det har blivit möjligt att samla in och analysera stora mängder data maskinellt som komplement till tidigare utarbetade metoder. Det kan vara stora textmängder som taggas för analys eller bildmaterial som förses med algoritmer och möjliggör att på maskinell väg söka motiv i stora mängder bildmaterial, t.ex. ämnesbeskriva en större bildsamling. Med digital humaniora är det nödvändigt för humanistiska forskare att sätta sig in i vissa data- och informationsvetenskapliga metoder. Digital humaniora har också möjliggjort att forskningsdata kan delas mellan forskare på ett annat sätt än tidigare, även om det alltid har varit en viktig komponent i forskning att tillgängliggöra de källor och data forskaren har använt i analysen även när det redovisas i tryckt form.

Det stora genomslag digital humaniora har fått i dagens forskningsinfrastruktur har också kritiserats av forskare för att vara en effekt av instrumentaliseringen av humaniora, där man menar att fokusering på forskningens nytta, mätbarhet och kvantitet får ta alltför stor plats. Det är exempelvis oförenligt med en annan ny forskningsinriktning inom humaniora, nämligen konstnärlig forskning. I artikeln ”Posthumanities: The Dark Side of ’The Dark Side of the Digital’”, från specialnumret “Disrupting the Humanities: Towards Posthumanities” i JEP – the Journal of Electronic Publishing lyfts fram att digital humaniora har inneburit ett skifte bort från social, kulturell och politisk kritik som en viktig del av humanistisk forskning.

18

I följande citat från Richard Grusin, i den ovan nämnda artikeln, menar Grusin att skiftet kan kopplas till ekonomiska och politiska intressen:

In keeping with this view, Richard Grusin, Director of C21, UWM’s Center for 21st Century Studies, where the Dark Side of the Digital conference took place, draws a connection between the “emergence of digital humanities” and the “intensification of the economic crisis in the humanities in higher education.” It is no coincidence, to his mind, “that the digital humanities has emerged as ‘the next big thing’ at the very same moment in the first decades of the twenty-first century that the neoliberalization and corporatization of higher education has intensified.”16

Även om det är tveksamt om detta skifte är lika tydligt för den humanistiska forskningen som bedrivs på svenska universitet och högskolor är det uppenbart att debatten om humanioras nytta och framtid har varit livlig de senaste åren i även i Sverige och Norden.17 Denna aktuella problematik behandlas utförligt i rapporten Kunskapens nya rörelser, som tagits fram på uppdrag av Kungl. Vitterhetsakademien, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet.18 Rapportförfattarna publicerade dessutom en artikelserie under 2016 i Svenska Dagbladet på samma tema.19 År 2015 publicerades också Humanities World Report med medel från Riksbankens jubileumsfond och nederländska Netherlands Organisation for Scientific Research (NWO Humanities). Syftet med rapporten var att presentera en utvärdering av tillståndet för humaniora internationellt.20

16 Janneke Adema and Gary Hall, ”Posthumanities: The Dark Side of ’The Dark Side of the Digital’”, JEP – Journal of Electronic Publishing, vol. 19, no. 2, https://quod.lib.umich.edu/j/jep/3336451.0019.201?view=text;rgn=main, hämtad 2017-09-10 ;Artiklarna i detta specialnummer baseras på en seminarieserie med titeln ”Disrupting the humanities” och finns tillgängliga här: http://disruptivemedia.org.uk/wiki/experimental-publication-platform/ 17 Rem, Tore, Jordheim, Helge, Asdal, Kristin & Grøtta, Vidar (red.), Hva skal vi med humaniora?: rapport om de humanistiske fagenes situasjon i Norge, Fritt ord, Oslo, 2014 ; Forser, Tomas & Karlsohn, Thomas (red.), Till vilken nytta?: en bok om humanioras möjligheter, Daidalos, Göteborg, 2013 ; Budtz Pedersen, David & Stjernfelt, Frederik (red.), Kortlægning af dansk humanistisk forskning, Hans Reitzels, Köpenhamn, 2016. 18 Östling, Johan, Katarina Bernhardsson, Jenny Björkman och Jesper Olsson, Kunskapens nya rörelser: framtidens humanistiska och samhällsvetenskapliga samverkan, Kungl. Vitterhetsakademin, Stockholm, 2016. http://www.vitterhetsakad.se/ckeditor_assets/attachments/493/kunskapens_nya_rorelser_kvhaa_2016_webb.pdf 19 Johan Östling, »Bildningens bro på väg att brista«, Svenska Dagbladet 31/5 2016; Jesper Strömbäck, »Forskare riskerar att reduceras till tyckare«, Svenska Dagbladet 2/6 2016; Ann Steiner, »Humaniora hotas från flera håll«, Svenska Dagbladet 8/6 2016; Jenny Björkman, »Här finns en möjlig lösning på kunskapens kris«, Svenska Dagbladet 18/6 2016; Jesper Olsson, »Låt kunskapen flytta tillbaka från internet«, Svenska Dagbladet 21/6 2016.; I debattens kölvatten publicerades en mängd repliker i Svenska Dagbladet och andra publikationer. Här finns några fler exempel från SvD: ”Kunskapens nya rörelser”, https://www.svd.se/om/kunskapens-nya-rorelser, hämtad 2017-09-10. 20 Holm, Poul, Scott, Dominic & Jarrick, Arne, Humanities world report 2015, Palgrave Macmillan, Basingstoke, 2015.

19

Det skifte som däremot utan tvekan har skett även i Sverige de senaste åren är att kraven har ökat på svenska humanistiska forskare att profilera sig internationellt. Nyttan av forskning inom humaniora har därför också debatterats i Sverige vad gäller forskningens nytta och genomslagskraft (impact), akademikers roll i samhället i stort, en transformativ kunskapssyn (kunskap produceras och är därmed föränderlig), digitaliseringens möjligheter att välja nya vägar för förmedling av forskningens resultat, samt ökade krav att motivera hur humanistisk forskning bidrar till samhällets självförståelse. Hur motiveras samhällets resurser som läggs på humaniorautbildning och forskning? Från ett samhällsvetenskapligt perspektiv publicerades en replik som anknyter till debatten så sent som den 10 september 2017 i Dagens Nyheter.21

2.2.2 Internationell diskurs – British Library och Library of Congress I nuvarande förvärvspolicy för utländskt förvärv och i det dokument som finns för KB:s övergripande policy för samlingsuppbyggande finns ett starkt fokus på att KB ska vara ett specialbibliotek om Sverige. Även i andra länders formuleringar av förvärvsstrategier när det gäller utländskt förvärv dominerar en inriktning på att samla in material som har anknytning till landet, det KB betraktar som en del av den svenska samlingen och som förvärvas som Suecana. I förvärvspolicyn för British Library däremot finns inte inriktningen att Storbritannien ska utgöra samlingarnas huvudämne. I stället fokuserar man på att täcka in hela världen. Det har naturligtvis att göra med det engelska språkets ställning som i det närmaste ett världsspråk idag, speciellt inom forskning, och Storbritanniens historiska och politiska roll som är svår att jämföra med Sverige. Det som emellertid tydligt betonas även internationellt när det gäller utländskt förvärv är att fokus ligger på att det som samlas in ska vara forskningslitteratur.

I det material som British Library förvärvar utöver pliktlagsleveranserna finns tre övergripande riktlinjer.

a) current foreign language material, and English language material published abroad, of research-level interest

b) material that fills gaps in the historical record across all subjects, formats and periods

c) duplicate legal deposit material for the purposes of loan and document supply22

21 Mats Alvessson och Roland Paulsen, ”Samhällsvetare bryr sig för litet om forskningens värde”, Dagens Nyheter 2017-09-10, http://www.dn.se/debatt/samhallsvetare-bryr-sig-for-litet-om-forskningens-varde/ , hämtad 2017-09-10. 22 Collection Development Policy, http://www.bl.uk/aboutus/stratpolprog/coldevpol/, hämtad 2017-09-10.

20

British Library har tydligt specificerade policydokument utifrån övriga språk. Varje språks specifika förvärvspolicy har följande formulering gemensamt: ”The following policy operates under the Library's general policy statements on to collection development. We acquire current material of research level interest in the humanities and social sciences published in…”23 Fokus är alltså på forskningslitteratur inom humaniora och samhällsvetenskap. De har även en övergripande “content strategy” som gäller tre år framåt för att lyfta fram det faktum att det i dagens roll för nationalbibliotek blir allt vanligare att tillgängliggöra innehåll som inte nödvändigtvis ingår i bibliotekets samlingar.24

År 2015 startade Library of Congress ett långsiktigt projekt för att uppdatera sin förvärvspolicy, som då var införlivad med RLG Conspectus. Användningen av RLG Concpectus utvärderades på amerikanska universitetsbibliotek. Dessutom studerades flera nationalbiblioteks samlingspolicyer. Resultatet blev att Library of Congress behöll användningen av RLG Conspectus.25

[A]fter consultation with several Library of Congress recommending officers, CDO decided to retain use of these collecting levels in the Library’s Collection Policy Statements. It should be noted that these collecting levels are aspirational in nature. That is, they are goals for guiding our collecting policies. Changing resources in, for example, budgets or human capital, may require adjustments in collection building, especially at the comprehensive level.26

RLG (The Research Library Group) grundades 1975 och utarbetade RLG Conspectusmodellen vilken fortfarande används internationellt av forskningsbibliotek. Syftet var i ett initialt skede att skapa gemensamma metoder för utvärdering av forskningsbibliotekens samlingar. Insamlingsnivåerna som från början användes för utvärdering utvecklades så småningom för användning i bibliotekens förvärvsplaner. 1997 upphörde emellertid uppdateringen av RLG Conspectus och 2006 blev RLG en del av OCLC Research Programs and Research division. Sammanslagningen av RLG och OCLC skedde därefter stegvis fram till år 2011. Idag ingår RLG och det

23 Collection Development Policy, http://www.bl.uk/aboutus/stratpolprog/coldevpol/, hämtad 2017-09-10. 24 From Stored Knowledge to Smart Knowledge The British Library’s Content Strategy 2013–2015, http://www.bl.uk/aboutus/stratpolprog/contstrat/british_library_content_strategy_2013.pdf , hämtad 2017-09-10 25 Dardano, Bob, RLG Conspectus Collecting Levels : should LC continue using the RLG Conspectus Collecting Levels as a guide to collection development?, Library of Congress, Collection Development Office, 2015. 26 Collecting Levels, https://www.loc.gov/acq/devpol/cpc.html, , hämtad 2017-09-10 ; För mer information om Conspectusmodellen se även: International Federation of Library Associations and Institutions Section on Acquisition and Collection Development, Guidelines for a collection development policy using the Conspectus model, https://www.ifla.org/files/assets/acquisition-collection-development/publications/gcdp-en.pdf, hämtad 2017-09-10

21

som tidigare var RLG Partnership i det som nu heter The OCLC Research Library Partnership.27

På Library of Congress webbsidor presenteras dessutom de riktlinjer som används för varje enskilt ämne utifrån; scope, research strengths, collecting policy, acquisition sources: current and future och till sist collecting levels. Under “collection levels” anges vilken nivå som ska följas vid förvärv för underavdelningar inom varje ämne. Här används en kolumn för ”Collecting level domestic” och en för ”Collecting Level Foreign”. Utöver detta har man publicerat en kort beskrivning (collection overview) av bibliotekets alla samlingar där varje specialsamling beskrivs utifrån; scope, size, general research strenghts, areas of distictions/special collection, electronic resources, weaknesses/exclusions.28

2.2.2.1 Framtiden för vetenskaplig publicering – digitalisering och samarbete I Storbritannien har Research Support Libraries Group (RSLG) ansvaret för en nationell överblick vad gäller utvecklingen för forskningspublicering. I juni 2017 publicerade RSLG rapporterna The Academic Book of the Future Project Report och The Academic Books and their Future.29

I rapporten Academic Book of the Future Project Report går det att känna igen en liknande situation som gäller i Sverige i den problematik som lyfts fram som mest angelägen för forskningsbiblioteken:

The digital revolution has fundamentally changed the context in which libraries operate over the past two decades; and libraries are rethinking and redeveloping their roles. Academic libraries are increasingly seen as enablers or facilitators in delivering their universities’ strategies for teaching and learning and for research. Most academic and research libraries are thus developing new support services for both students and researchers, seeking to add value to the activities and performance of the communities they serve, and to demonstrate that value, in terms not only of take-up and usage, but learning and research outcomes. This sometimes includes engaging in a range of publishing services, and several academic libraries have been instrumental in the establishment of new university presses for their host institutions.30

27 Collecting Levels, https://www.loc.gov/acq/devpol/cpc.html, , hämtad 2017-09-10 ; History of the OCLC Research Library Partnership, http://www.oclc.org/research/partnership/history.html. 28 http://www.loc.gov/acq/devpol/colloverviews/colloverviews.html#science 29 https://academicbookfuture.files.wordpress.com/2017/06/project-report_academic-book-of-the-future_deegan3.pdf ; https://academicbookfuture.files.wordpress.com/2017/06/academic-books-and-their-futures_jubb1.pdf ; två andra aktuella artiklar om vetenskaplig publicering av intresse är “National Libraries and Academic Books of the Future” av Maja Maricevic och “Article and book reading patterns of scholars : findings for publishers” av Carol Tenopir, Rachel Volentine och Donald W. King. 30 Marilyn Deegan, Academic Book of the Future Project Report, June 2017: A Report to the AHRC & the British Library,

22

Här finns också ett avsnitt som berör specifikt nationalbibliotek och hur digitaliseringen påverkar nyckelrollen nationalbibliotek spelar i forskningens infrastruktur, speciellt för humaniora och dessutom hur det påverkar rollen gentemot andra forskningsbibliotek. Även här lyfts fram det faktum som vi känner igen från svenska förhållanden att framför allt universitetsbiblioteken alltmer upphört att bygga planmässigt förankrade samlingar:

Managing and developing collections of high-quality books and other scholarly content from high-quality authors and publishers, designed to meet the needs of their users, nevertheless remains a distinguishing characteristic of academic libraries. But there is an increasing focus on selectivity (just-in-time) rather than comprehensiveness (just-in-case) in collection development, and on seeking to ensure that the library acquires and retains the books that are the most relevant to its users’ needs.31

Samtidigt konstateras även i rapporten att tryckt publicering fortfarande har en stark roll. Däremot minskar försäljningen av det tryckta vilket påverkar förlagens strategier för framtida publicering. Detta får i sin tur konsekvenser i forskningsinfrastrukturen på flera sätt. Det minskar förutsättningarna för forskarna att publicera sin forskning i tryckta publikationer. Tillgången på tryckta forskningspublikationer minskar och urvalet blir mindre för forskningsbiblioteken. Vägarna fram till att publicera sin forskning som en tryckt publikation blir färre för forskare inom humaniora och samhällsvetenskap. Det blir också allt vanligare att utgivningen bekostas av forskaren/forskande institution via tryckbidrag och stipendier. Når en mycket smalare målgrupp.

Även i den andra rapporten från RSLG som publicerades i juni 2017, The Academic Books and their Future, finns ett avsnitt som specifikt behandlar nationalbibliotekens roll. Här berörs dessutom specifikt arbetet med utländsk forskningslitteratur:

They[Nationalbibliotek] have also traditionally sought to develop by purchase major collections, in key areas of research and scholarship, of books published outside the country. Through these two mechanisms, and by developing a leadership role across the library sector, they have become a key element in national research infrastructures, especially for the arts, humanities, and social sciences.32

I rapporten lyfts fram att situationen i Storbritannien när det gäller digitaliseringen har tagit flera år att inarbeta i pliktbibliotekens rutiner. Och

https://academicbookfuture.files.wordpress.com/2017/06/project-report_academic-book-of-the-future_deegan3.pdf, s. 61-62 31 Marilyn Deegan, Academic Book of the Future Project Report, June 2017: A Report to the AHRC & the British Library, https://academicbookfuture.files.wordpress.com/2017/06/project-report_academic-book-of-the-future_deegan3.pdf, p. 62 32 Michael Jubb, Academic Books and their Future, June 2017: A Report to the AHRC & the British Library, https://academicbookfuture.files.wordpress.com/2017/06/academic-books-and-their-futures_jubb1.pdf, s. 76-77

23

andra länders nationalbibliotek inklusive KB kan känna igen sig i formuleringen ”and some practical difficulties remain to be fully resolved.”33

I rapporten formuleras nationalbibliotekens traditionella roll att vara ledande när det gäller att bevara och tillgängliggöra det som publicerats i landet, samtidigt uppmärksammas att det idag ingår alltmer i nationalbibliotekens roll att utveckla och stödja en rad andra tjänster:

Legislative regimes mean they can rarely meet researchers’ expectations by providing remote access to legal deposit material, which can be accessed only on-site; and they face challenges in developing the kinds of platforms that will enable scholars to access, analyse, and manipulate ‘enhanced monographs’ and many other kinds of scholarly content from a range of sources, or to work collaboratively with other scholars in so doing.34

Hur detta ska kopplas till budget och utökade uppdrag för nationalbibliotek att utveckla service till allmänheten är en fråga man ställer sig i rapporten. En effekt, menar man, är att urvalet när det gäller förvärv av forskningslitteratur har begränsats. Intressant är också att de i rapporten lyfter fram nationalbibliotekens oberoende från enstaka universitet som en styrka: ”National libraries can thus take a broader view of the needs of different research communities in building up their collections and services.”35

En risk däremot som de lyfter fram är att nationalbibliotekens avstånd till akademien kan riskera nationalbiblioteken missar avgörande förändringar i användarvanor. Därför rekommenderar man i rapporten att nationalbibliotek ska vara aktiva i att ta initiativ för samarbete med forskare i deras forskningsprojekt:

It is important too that they should seek to engage—in concert where possible with representatives of the scholarly community—with the arms of government which are active in the development of research policies and priorities, responding to, and seeking to influence, policy and funding changes, for instance in relation to OA. In the UK, the BL’s co-operation with the AHRC in the sponsorship of this current project is a valuable example of what might be done more often; but the BL needs more capacity and resources if it is to engage more widely and deeply with the research community as we suggest, and participate actively and more regularly in its projects.36

33 Michael Jubb, Academic Books and their Future, June 2017: A Report to the AHRC & the British Library, https://academicbookfuture.files.wordpress.com/2017/06/academic-books-and-their-futures_jubb1.pdf, s. 77 34 Michael Jubb, Academic Books and their Future, June 2017: A Report to the AHRC & the British Library, https://academicbookfuture.files.wordpress.com/2017/06/academic-books-and-their-futures_jubb1.pdf, s. 77 35 Michael Jubb, Academic Books and their Future, June 2017: A Report to the AHRC & the British Library, https://academicbookfuture.files.wordpress.com/2017/06/academic-books-and-their-futures_jubb1.pdf, s. 77 36 Michael Jubb, Academic Books and their Future, June 2017: A Report to the AHRC & the British Library, https://academicbookfuture.files.wordpress.com/2017/06/academic-books-and-their-futures_jubb1.pdf, s. 78

24

2.3 Tidigare utredningar – detaljerad förvärvsplan, specialbibliotek om Sverige och KB:s komplementära roll En ny diskurs när det gäller forskningsinfrastrukturen har gjort det nödvändigt att utreda förutsättningarna och syftet med det utländska förvärvet idag. Utländska samlingen har utretts internt flera gånger de senaste 25 åren, t.ex. 1990, 2007 och 2011. För att belysa hur riktlinjerna för utländskt förvärv har påverkats av omvärldsförändringar utförs nedan en kort genomgång av tidigare utredningar.

2.3.1 Ny förvärvsplan 1990 – RLG Conspectus Den utredning som gjordes 1990 resulterade i KB:s första förvärvsplan som gällde fram till 1998 då en uppdatering gjordes. Det var redan i förvärvsplanen för 1990 som inriktningen formulerades att det utländska förvärvet skulle stödja forskning i de befintliga samlingarna. I KB:s första förvärvsplan för utländsk litteratur Riktlinjer för Kungl bibliotekets förvärv av utländsk litteratur från 1990, författad av Ulla von Vegesack och Jesper Schmidt, används de nivåer som anges i RLG Conspectus för urval vid förvärv. En uppdaterad version av denna förvärvsplan användes på KB fram till dess att en ny förvärvspolicy påbörjades 2011 som inte färdigställdes, men som är utgångspunkt idag.

Den svenska översättningen av de nivåer som finns i RLG Conspectus är: inget förvärv (0), miniminivå (1), basnivå (2), studienivå (3), forskningsnivå (4) och fullständig nivå (5). Översatt till KB:s samlingar är den svenska samlingen nivå 5 och den representativa utländska samlingen för förvärv är uppbyggd först och främst utifrån det som definieras i nivå 4. De övriga nivåerna användes för att ange de ämnesområden KB inte satsade på. I den utförliga beskrivningen av vad nivå 3 och 4 innebär finns formuleringar som skulle kunna vara till användning för utarbetande av framtida förvärvspolicy på KB. Då är det viktigt att ha som utgångspunkt att KB ska förvärva ett representativt urval forskningslitteratur inom humaniora och samhällsvetenskap och syftet är inte att vara heltäckande.

I utredningen från 2007 uppmärksammas också att det i den första förvärvsplanen 1990 värnades om att det var av vikt att ”slå vakt om långsiktigheten, de långa, stabila linjerna, i uppbyggnaden av samlingarna, vilka bedömdes vara de främsta kännetecknen för KB.”37 I utredningen från 2007 uttrycks även:

För att berika och stödja kontinuiteten i denna samt för att främja studier av den svenska samlingen präglas det utländska förvärvet av strävan att upprätthålla hög

37 Utredningsarbetet 2007 utfördes av Maria Jansson på KB i nära samarbete med Johannes Rudberg. En preliminär version av rapporten finns tillgänglig för de delar som färdigställdes.

25

nivå och långsiktighet och att samtidigt spegla aktuella inriktningar och nya metoder inom den humanistiska forskningen.38

2.3.2 Påbörjad uppdatering av förvärvspolicy 201139 I 2011 års förvärvsutredning infördes inriktningen att prioritera Sverige som ämne i policyn, med motiveringen att det skulle öka förvärvets koncentration och tydlighet. Detta uttrycktes på följande vis: ”En förskjutning från ett allmänt humanistiskt forskningsbibliotek mot ett nationalbibliotek med en nationellt orienterad profil.” Och dessutom: ”Det svenska nationalbiblioteket är en unik resurs för studier och forskning om Sverige och om världen i relation till Sverige.” Syftet var att knyta det utländska förvärvet ännu närmare de svenska samlingarna enligt en modell från Nederländernas nationalbibliotek. Man kan tolka det som att ambitionen var att ta ett större helhetsgrepp på samlingsuppbyggandet där KB:s samlingsprofil sammanfattades i följande två fraser: ”Allt av och om Sverige.” och ”Sverige i världen”. Man anar att syftet med denna samlingsprofil var att Suecana och den utländska samlingen skulle integreras på ett tydligare sätt som en möjlig väg fram till en koncentration av förvärvet, som en följd av en nödvändig anpassning till då aktuella budgetnedskärningar.

I samband med detta föreslogs även att den tidigare inriktningen som styrde det utländska förvärvet, att vara allmänt humanistiskt forskningsbibliotek, skulle släppas. Orsaken till detta försök till avgränsning var halveringen av budgeten som skedde år 2010. Argumentationen för detta var att tyngdpunkten i det utländska förvärvet skulle avgränsas till ”forskning om svensk historia, svensk kultur och svenskt samhällsliv”. Tanken var alltså att litteratur om influenser, relationer, impulser, etc. som vid olika tidpunkter varit viktiga för Sverige inkluderas i denna formulering. Rollen som forskningsbibliotek skulle överges till förmån för rollen som nationalbibliotek. Denna formulering har integrerats i dagens förvärvspolicy och gäller alltså fortfarande. Problemet är att rollen som humanistiskt forskningsbibliotek fortfarande präglar förvärvet och aldrig släpptes.

Om denna avgränsning skulle fungera idag skulle det i stället vara nödvändigt att integrera utländskt förvärv i Suecana, d.v.s. utländska samlingen skulle avgränsas till allt om Sverige och representativ forskning om Sverige i världen. Det skulle emellertid få konsekvenser för de forskare som använder KB som ett forskningsbibliotek idag när de söker viktig forskningslitteratur som inte berör ämnet Sverige. Tanken med denna inriktning var att i första hand

38 Utredningsarbetet 2007 utfördes av Maria Jansson på KB i nära samarbete med Johannes Rudberg. En preliminär version av rapporten finns tillgänglig för de delar som färdigställdes. 39 Citaten i avsnittet är hämtade från en Powerpoint-presentation skapad av Kerstin Assarsson Rizzi för en presentation för KB:s dåvarande ledningsgrupp, 2011-05-24. Det var Kerstin Assarsson Rizzi som utförde utredningen från 2011 och titeln på Powerpoint-presentationen var, Förvärvspolicy vid Kungliga biblioteket – förslag till inriktning och synsätt.

26

betrakta KB som ett specialbibliotek om Sverige. Den utländska samlingen skulle bli en specialsamling om Sverige och inte en referenssamling för alla KB:s användare. En stor grupp nuvarande användare skulle inte se KB:s utländska samling som en resurs i sin forskning.

2.3.3 KB:s komplementära roll – tolkningen av uppdraget 2014-2015 År 2014 startade ett arbete att utreda KB:s uppdrag i sin helhet. Ett underlag togs fram och presenterades i tre delrapporter mellan 2014–2015. Den första delen innehåller samtal med avdelningsledningar och enheter på KB. Den andra delen innehåller en omvärldsanalys där representanter från KB:s insynsråd och forskarråd intervjuas. Den tredje delen består av en rättslig analys. Det finns delar i dessa rapporter som specifikt tar upp KB:s utländska samling.

I resultatet från samtalen med KB:s personal efterlystes strategiska beslut och övergripande förvärvsplaner att utgå ifrån i det dagliga arbetet. Det påpekades att detta är en förutsättning för att tydliggöra för KB:s användare vad de kan förvänta sig av KB. I omvärldsanalysens slutsats har utredningen tagit fasta på insynsrådets perspektiv att KB bör inta en komplementär roll.

Insynsrådet diskuterade hur det representativa urvalet som KB ska förvärva ska definieras. Man menade att det även här eventuellt råder ett komplementärt förhållande och att KB i så fall ska förvärva det som inte köps på lärosätena.40

Insynsrådet lyfter fram problematiken med att KB har ett avstånd till akademien, samt att KB:s uppdrag som forskningsbibliotek är avgränsat till att vara forskningsbibliotek inom samhällsvetenskap och humaniora, då denna skillnad mellan olika ämnen idag håller på att upplösas: ”Det blir därför än svårare och orimligare för KB att vara forskningsbibliotek inom vissa ämnen, menade insynsrådet.”41

Det som också konstaterades i resultatet var problematiken hur KB skulle kunna inta en komplementär roll, framför allt när det gäller att tillhandahålla den aktuella forskningslitteraturen i digital form. I rapporten föreslås två spår KB:s komplementära roll bör följa gentemot andra forskningsbibliotek. För det första föreslår utredningen utifrån insynsrådets perspektiv att KB borde köpa den litteratur som inte köps av andra forskningsbibliotek. För det andra menar utredningen att KB:s komplementära roll bör innebära att KB tar en ledande roll att finna en lösning för att motverka problematiken kring inlåsningseffekten av forskningsbibliotekens digitala forskningslitteratur. Ett

40 Kungliga biblioteket, 2014;Göran Konstenius, Mats Niklasson & Christine Wallén, Underlag för tolkning av KB:s uppdrag. Del 2: Omvärlden: samtal med externa grupper hösten 2014. 41 Kungliga biblioteket, 2014;Göran Konstenius, Mats Niklasson & Christine Wallén, Underlag för tolkning av KB:s uppdrag. Del 2: Omvärlden: samtal med externa grupper hösten 2014

27

sådant initiativ är nödvändigt för att främja att forskare i en bredare mening samt allmänhet garanteras tillgång till dessa resurser.

En fråga som också lyfts upp är om KB eller någon annan myndighet ska ansvara för att forskningsbibliotekens tryckta samlingar säkras när alltmer resurser går till digitalisering av biblioteken utan ordentliga utredningar vad gäller det tryckta materialets betydelse. Här efterlyses att lärosätesbiblioteken och KB ska inta komplementära roller på ett mer aktivt sätt. Det vill säga ett kollektivt ansvar efterlyses när det gäller den utländska tryckta litteraturen. Insynsrådet uppmärksammar också i relation till detta att det är oklart om lärosätesbiblioteken egentligen har något bevarandeuppdrag överhuvudtaget och menade att det skulle behövas en nationell strategi för speciella samlingar som finns på andra håll i landet än på KB.

I resultatet tar man även upp att forskarrådet däremot belyser aspekter där forskaren och forskningsprocessen är i fokus. Forskarrådet placerar KB på en mer central plats som ett forskningsbibliotek där samlingarna har ett värde i sig och där det är viktigt att upprätthålla en hög kompetens gällande de egna samlingarna. Ett resultat i rapporten som lyfts fram är att en dialog med forskarsamhället är angelägen i detta sammanhang:

Överhuvudtaget menar rådet att det är en bra idé att rådgöra med representanter för forskarsamhället när KB överväger nya samlingar eller förändringar i existerande samlingar. Detta gäller t.ex. KB:s existerande samling av utländsk forskningslitteratur inom humanvetenskapens område som inte blir mindre angelägen för att andra samlingar tillkommer eller digitaliseras.42

I den rättsliga analysen i tredje delen av KB:s Underlag för tolkning av KB:s uppdrag konstateras att syftet som fortfarande är aktuellt idag för KB:s utländska förvärv fastställdes redan i 1910 års instruktion, där det står formulerat att KB ska samla in ”de viktigaste alstren af främmande länders vetenskapliga och litterära verksamhet”. Här finns en genomgång hur formuleringarna när det gäller KB:s uppdrag för utländska samlingen har sett ut fram till idag. Den anda som präglar instruktionen är att den utländska samlingen ska vara representativ genom att innehålla litteratur där de viktigaste forskningsfrågorna inom humaniora och samhällsvetenskap behandlas.43

2.3.4 KB:s roll som forskningsbibliotek - två externa utredningar Den utländska samlingen har även utretts till viss del i större externa utredningar om KB. Den som tas upp här är Statskontorets myndighetsanalys

42 Kungliga biblioteket, 2014; Göran Konstenius, Mats Niklasson & Christine Wallén, Underlag för tolkning av KB:s uppdrag. Del 2: Omvärlden: samtal med externa grupper hösten 2014 43 Mats Niklasson, Underlag för tolkning av KB:s uppdrag. Del 3: rättslig analys av KB:s instruktion, Kungliga biblioteket, 2015.

28

från 2012 och utbildningsdepartementets utredning KB - ett nav i kunskapssamhället från 2003. I den senare finns ett citat ur KB:s visioner för 2008, där följande formulering går att läsa gällande den utländska samlingen:

Mot bakgrund av minskade resurser för högskolornas bibliotek stärks KB:s roll som humanistiskt forskningsbibliotek. KB måste vinnlägga sig om att förvärva ett fylligt och representativt utländskt material inom de humanistiska kärnområdena historia, litteraturvetenskap och konstvetenskap.44

I slutsatserna från KB ett nav i kunskapssamhället lyfts vikten av samordning forskningsbiblioteken emellan fram:

KB är också ett humanistiskt forskningsbibliotek med betydande utländska samlingar. Samordningen med andra forskningsbibliotek i landet är en viktig fråga.45

I analysen som gjordes 2012 av Statskontoret kom man utifrån intervjuer fram till att det fanns skäl att se över instruktionen för KB, när det gäller utländsk litteratur inom humaniora och samhällsvetenskap. Det som från KB:s håll lyfts fram som skäl för detta är framför allt är att KB i praktiken förvärvar enbart utländsk litteratur inom humaniora samt att det behövs ett klargörande av KB:s roll i relation till forskningsbiblioteken vad gäller formuleringen om samhällsvetenskap.

I myndighetsanalysen uppmärksammas även neddragningarna i budgeten för KB:s utländska förvärv 2010 och att KB lyfter fram att verksamheten är underfinansierad som en konsekvens av interna ekonomiska prioriteringar, framför allt e-pliktsförberedelserna. Här uppmärksammas även att detta ekonomiska läge varit huvudskäl för en översyn av förvärvspolicyn där KB:s roll som forskningsbibliotek diskuteras. Samtidigt som KB själva hävdar i utredningen att denna översyn hade varit nödvändig oavsett resursläge. I myndighetsanalysen uppmärksammas att KB redan vid denna tidpunkt har börjat se över sin förvärvspolicy i syfte att klargöra vad som avses med ett representativt urval: ”Hur detta uttrycks och omsätts i praktiken kommer att spegla vilken roll som KB avser att spela som forskningsbibliotek.”46

Enligt KB är det inte självklart att myndigheten ska samla in utländsk litteratur inom humaniora och samhällsvetenskap i den utsträckning som forskarsamhället

44 Utbildningsdepartementet, KB – ett nav i kunskapssamhället [även kallad ”KB-utredningen], http://www.kb.se/Dokument/Om/yttranden/sou2003_129a_del1.pdf, hämtad 2017-09-08. 45 Utbildningsdepartementet, KB – ett nav i kunskapssamhället [även kallad ”KB-utredningen], http://www.kb.se/Dokument/Om/yttranden/sou2003_129a_del1.pdf, hämtad 2017-09-08. 46 Statskontoret, Myndighetsanalys av Kungliga biblioteket, http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2012/201203.pdf, hämtad 2017-09-08.

29

förväntar sig. KB:s uppfattning är att det främst är universitets- och högskolebiblioteken som har denna uppgift.47

Det är också vid den här tidsperioden och i den förvärvspolicy som utarbetas 2010–2011 som formuleringen arbetas in att den utländska samlingen ska vara ett stöd för forskning om Sverige och svenska samlingar och stödja forskningen i KB:s samlingar: ”Tyngdpunkten kommer att ligga på forskning om svensk historia, svensk kultur och svenskt samhällsliv.”48

Statskontoret återger synpunkten KB själva lyfter fram att KB:s minskade förvärv av utländsk litteratur dessutom får konsekvensen att forskare som inte är knutna till ett lärosäte får sämre tillgång till aktuell forskningslitteratur - om KB inte kan tillhandahålla en representativ samling som speglar det aktuella forskningsläget inom humaniora och samhällsvetenskap. Man menar även att det finns en risk att KB inte håller sin linje med planmässighet om man slutar förvärva ”litteratur av beständig karaktär som ofta är kostnadskrävande och inte köps in av många andra bibliotek”.49 I myndighetsanalysen påpekar KB att andra forskningsbibliotek kommer att kunna tillgodose forskarna när det gäller detta och att ansvaret för förvärv av utländsk forskningslitteratur ska ligga på UH-biblioteken.

Myndighetsanalysen uppmärksammar även det faktum att KB fortfarande har en roll som forskningsbibliotek för forskare från Stockholm:

KB är inte det enda forskningsbiblioteket inom humaniora och samhällsvetenskap. Universitet och högskolor har ansvar att sörja för att forskare vid det egna lärosätet har tillgång till nödvändig litteratur. Det är emellertid uppenbart att KB som forskningsbibliotek inom humaniora har kommit att avlasta lärosätena i Stockholm. Statistiken visar att de som besöker KB huvudsakligen är forskare från Stockholm. Ur det perspektivet ter det sig rimligt att ompröva KB:s förvärvspolicy.50

En nödvändig aspekt att ta i beaktande när det gäller att undersöka vilken identitet KB:s utländska samling har idag är att KB fungerade som Stockholms universitetsbibliotek från 1965 och fram till år 1977. Den utländska samlingen hade då en annan funktion att fylla än den har idag, genom att tillhandahålla forskningslitteratur till en tydligt definierad grupp forskare. Då var den prioriterade användargruppen tydligt avgränsad till skillnad från idag. Samtidigt är det tänkbart att denna tidigare roll fortfarande präglar förvärvet av forskningslitteratur till KB:s utländska samling. Finns det fortfarande forskare som ser KB som sitt referensbibliotek? Det finns forskare som är bosatta i Stockholm och Mälardalen vilka besöker KB regelbundet på grund av

47 Statskontoret, Myndighetsanalys av Kungliga biblioteket, http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2012/201203.pdf, hämtad 2017-09-08. 48 Ibid. 49 Ibid. 50 Ibid.

30

byggnadens placering och betraktar byggnaden som sin arbetsplats. I denna grupp ingår både forskare och forskarstuderande som är knutna till ett svenskt UH-bibliotek, pensionerade forskare och men också ”forskare” i en bredare mening såsom t.ex. släktforskare, författare och journalister.

3 AKTUELL PROBLEMATIK - FÖRVÄRV

3.1 Inledande sammanfattning Detta kapitel bygger på intervjuer med medarbetare som arbetar med förvärv av utländsk litteratur på Enheten för kunskapsuppbyggnad (Kub), samt en fokusgruppsintervju med de forskarutbildade medarbetarna på Kub. Huvudlinjer från intervjuerna har sammanställts för att utreda vad som fungerar och vad som upplevs som problematiskt idag i arbetet med förvärv. En sammanställning av dessa synvinklar presenteras och syftet är att redovisa den mest framträdande aktuella problematiken med förvärv som tydliggjorts i dessa intervjuer. Det är alltså inte utredningens analys som presenteras i det följande utan en redogörelse av aktuell problematik med utgångspunkt i genomförda intervjuer.

Det framgår av intervjuerna att det som framför allt efterlyses är att KB inleder ett arbete med en uppdaterad förvärvspolicy och att detta till viss del sker i samarbete med forskare och andra forskningsbibliotek. Ett initiativ behöver tas omgående när det gäller e-resurser och KB:s referensbibliotek i förhållande till KB:s komplementära roll. Frågan om KB:s dubbla roll som forskningsbibliotek och nationalbibliotek blir extra aktuell när det gäller e-resurser och KB:s referensbibliotek. Här finns behov av ett vägval för att tydliggöra vilket fokus det utländska förvärvet av e-resurser till KB:s referensbibliotek ska ha.

3.2 Ny uppdaterad förvärvspolicy behövs Det har skett ett skifte när det gäller arbetet med KB:s utländska förvärv från konkreta detaljerade riktlinjer till ett mer allmänt hållet dokument gällande samlingspolicy för hela KB idag. Det finns ett behov av förtydligande av nuvarande förvärvspolicy. Det som framför allt behövs är en konkretisering av förvärvspolicyn med en tydlig inriktning som medvetandegör vilken funktion KB:s samlingsuppbyggnad ska ha för användarna. En förvärvspolicy bör vara konkret, men flexibel för att möjliggöra anpassning till omvärldsförändringar och vissa nödvändiga undantag som alltid uppstår.51

51 Gåvor och byten utgör idag en relativt liten del av det utländska förvärvet. Ofta tackar KB nej till gåvor och donationer, eftersom det inte är våra ämnen. Det inkommer ingen stor mängd donationer idag. Som exempel på undantag nämndes gåvor från ambassader som inte passar in i förvärvspolicyn, men är svåra att tacka nej till, dvs en kategori av accessioner som

31

Den förändring från konkreta detaljerade riktlinjer för utländskt förvärv till en policy som baseras på tanken ”Sverige i världen” som implementerades 2011, med det huvudsakliga syftet att göra en avgränsning för att anpassa förvärvet till en minskad budget behöver justeras för att tydliggöra den utländska samlingens ”representativitet” och anpassa den till dagens diskurs.

Det existerar en otydlighet när det gäller huruvida KB ska prioritera att bygga upp de befintliga utländska samlingarna och köpa in grundforskning eller komplettera övriga forskningsbiblioteks samlingar. I en framtida förvärvspolicy bör det finnas en precisering av vad som ska prioriteras. Det finns dessutom ett behov av ökad tydlighet när det gäller hur balans ska upprätthållas mellan relevans/aktualitet och kontinuitet i förvärvet av utländsk litteratur.

En tydlig förvärvspolicy är också nödvändig för att hantera inköpsförslag. Avslag ska stödjas på en tydlig förvärvspolicy. Idag baserar KB beslut utifrån inköpsförslag på en bred formulering om att inköp görs av utländsk forskningslitteratur främst inom humaniora.

I utformandet av en förvärvspolicy är det viktigare att komma fram till vad KB måste ha i stället för att i första hand tillmötesgå det efterfrågade, eftersom det också är problematiskt att mäta. Detta medför även en möjlighet att garantera kvalitetssäkring genom ett tydliggörande av KB:s roll när det gäller samlingsuppbyggande. Kalkylerbarheten för vad KB:s samling innehåller måste förbättras och samarbetet med andra forskningsbibliotek måste fördjupas.

Kontinuitet är det nyckelord som anses viktigast utifrån intervjuerna. De övriga nyckelord som finns formulerade för utländskt förvärv fungerar i det praktiska arbetet idag.

3.3 Samordning med andra forskningsbibliotek Det existerar redan idag samarbete med andra forskningsbibliotek inom framför allt vissa språkområden, men även exempelvis ett visst samarbete när det gäller ansvar för inköp av litteratur inom vissa ämnen. Emellertid existerar inga avtalade, systematiska samordningar av förvärvsarbete mellan KB och andra forskningsbibliotek. Det framkom i intervjuerna att samarbetet till viss del skulle behöva formaliseras. Vad begreppet en komplementär roll betyder måste förtydligas för alla forskningsbibliotek, inte bara för KB. KB:s uppgift är att ha den nationella överblicken. Det är upp till KB att klargöra vad som behövs för en nationell forskningsinfrastruktur.

hamnar inom en ”politisk-diplomatisk nisch” på ett nationalbibliotek. När det gäller byten nämns är emellertid ett fungerande utbyte med Japan och att KB:s Acta-serie och tidskriften Biblis sprids.

32

Ett behov som formulerades i intervjuerna var kunskapsöverföring mellan KB och andra forskningsbibliotek när det gäller praktiskt förvärvsarbete samt kännedom om varandras samlingar. KB:s bloggverksamhet lyftes fram i intervjuerna som ett fungerande verktyg när det gäller att informera om KB:s samlingar. Bloggen kan fungera som en mötesplats för att skapa medvetande om vad KB gör och samlingarnas karaktär. Bloggen möjliggör samarbete ämnesmässigt mellan olika institutioner och bloggande lyfts fram som något som borde uppmuntras mer och är viktigt för tydligheten utåt.

I samband med detta är det ett problem att det saknas en fysisk överblick över den utländska forskningslitteraturen. Den överblick som finns är den som är tillgänglig via bibliotekskatalogen Libris, men även här saknas en avgränsande, samlad ingång.

3.4 KB:s dubbla roll som forskningsbibliotek och nationalbibliotek Den utländska samlingen utgör en viktig pusselbit i KB:s roll som forskningsbibliotek, men som nationalbibliotek har KB ett bredare uppdrag. KB har exempelvis studenter och allmänhet som användare. Det är vanligt att det är en forskare som är knuten till ett bibliotek i Stockholmsområdet som besöker KB och dessutom lämnar ett inköpsförslag på litteratur som deras bibliotek inte köper in idag. Forskare som inte tillhör något UH-bibliotek är utestängda från deras resurser. Det kan t.ex. vara pensionerade forskare, forskare på myndigheter, projektfinansierade forskare på muséer eller forskare i en bredare mening som släktforskare, lokalhistoriker, författare, journalister eller redaktörer.

KB är också en omedelbar källa i flera sammanhang när användare söker uppgifter om den svenska utgivningen. Ett konkret exempel är att redaktörerna för Svenskt översättarlexikon kommer till KB. De forskare som besöker KB är vanligtvis knutna till ett annat bibliotek. De klarar sig också själva i stor utsträckning. I intervjuerna har det framkommit argument för att KB borde ta nationellt ansvar för att tillgodose behov hos de användare som forskar i sin yrkesprofession i offentliga verksamheter, vilket kan motiveras av att det är skattefinansierade verksamheter. KB:s skulle då arbeta för att göra forskningsresurser tillgängliga för forskare i olika offentliga verksamheter, inte bara statliga. Detta uppdrag skulle emellertid ingå i KB:s roll som nationalbibliotek och det skulle vara problematiskt att skilja på svenska och utländska resurser i ett sådant uppdrag och det är framför allt kopplat till de elektroniska resurserna. Det övriga tryckta utländska materialet är tillgängligt för alla genom fjärrlån.

När KB:s dubbla roll som nationalbibliotek och forskningsbibliotek diskuterades berördes det framför allt i relation till gränsdragningarna mellan Suecanasamlingen och utländska forskningssamlingen. Här menade man att det inte är nationalbibliotekrollen gentemot forskningsbiblioteksrollen som är

33

den huvudsakliga skillnaden i definitionen av dessa båda samlingar. Det som framför allt skiljer de två åt är syftet. Ett viktigt mål med Suecanasamlingen är en strävan efter fullständighet. Det målet finns inte i insamlandet av den utländska forskningslitteraturen. Den svenska samlingen speglar ett enhetligt syfte, att samla in hela den svenska utgivningen. I de övriga samlingarna tillåter KB fler metoder för urval vid samlingsuppbyggande.

3.5 E-resurser och KB:s referensbibliotek När det gäller frågan om e-resurser framhävdes även här att en stor del av problemet var att det saknas en tydlig riktning. Idag köper KB inte in e-böcker om det inte är ett referensverk. Det finns ingen förvärvspolicy anpassad till förvärv av elektroniska resurser och därför är osäkerheten om vad som ska prioriteras stor. Det efterlystes tydliga riktlinjer som betonar om KB ska satsa på att samla in och tillhandahålla fria resurser. Diskussionen om databaslistan är ständigt återkommande. Ska KB satsa på svenska eller utländska referensresurser, betalresurser eller öppen tillgång? Även det tryckta referensbiblioteket behöver utvärderas enligt de intervjuade.

Inriktningen i det utländska förvärvet när det gäller förvärv av elektroniska eller tryckta tidskrifter på KB har däremot sett något annorlunda ut. Elektroniska tidskrifter har inte prioriterats i stor skala. KB har hittills snarare värnat om de tryckta prenumerationerna för att garantera arkivsäkra exemplar i samlingen. Framtida åtkomst till de elektroniska tidskrifter som förvärvas idag är fortfarande osäker. Det gäller i princip även utländska e-böcker. Inom humaniora och samhällsvetenskap finns fortfarande ett stort antal tidskrifter intressanta för samlingen som endast ges ut i tryckt form. Det pågår en diskussion internt på KB om KB ska ta ansvar i förhållande till andra forskningsbibliotek att säkra kompletta sviter av de utländska tryckta tidskrifterna som är av betydelse för svensk forskning inom humaniora och till viss del samhällsvetenskap.

4 FÖRVÄRVSIDEOLOGISK KARTLÄGGNING 4.1 Inledande sammanfattning I VP-direktiv för KB 2016 lyfts det fram som en angelägen uppgift att ”Det utländska förvärvets roll i förhållande till andra forskningsbibliotek uppdateras.” I KB:s visionsdokument Vision 2025 är framför allt följande mening av betydelse för utredningen: ”Vår nationella roll i samlingsbyggande och förvärv är klargjord.” Resonemangen i detta kapitel är en sammanställning från de intervjuer och workshoppar som genomförts med andra forskningsbibliotek. Syftet har varit att få forskningsbibliotekens syn på vilka frågor och vilken problematik som är mest angelägen idag när det gäller förvärv.

34

I utredningens omvärldsanalys har ingått att undersöka förutsättningar för samordning med andra bibliotek. I utredningen utfördes därför två workshoppar med forskningsbiblioteken med syfte att kartlägga var de olika forskningsbiblioteken befinner sig i förhållande till varandra idag när det gäller förvärv. Kartläggningen skulle även tydliggöra KB:s roll i relation till vad som utmärker arbetet med förvärv på forskningsbiblioteken. En workshop genomfördes för UH-biblioteken och en för specialbibliotek.52 Ambitionen var alltså att få input angående frågan om KB:s komplementära roll genom att skapa ett underlag för att rita upp en karta över forskningsbibliotekens förvärvsideologi, inom humaniora och samhällsvetenskap.53

Fem skalor ritades upp på en whiteboard utifrån paren digitalt-print, prenumeration-köp-fria resurser, just in time- just in case, användarstyrt-planmässigt. Frågorna deltagarna skulle utgå ifrån var: Vad styr förvärvet? Nuläget? Vart är ni på väg?

Förutsättningarna är olika för UH-bibliotek och specialbibliotek. Dessutom är skillnaderna stora biblioteken emellan. Utifrån enskilda intervjuer inför

52 Deltagande bibliotek på workshoppen för UH-biblioteken var Karlstads UB, Umeå UB, Linneuniversitetets UB, Stockholms UB, Uppsala UB, Lunds UB, Örebro UB, Göteborgs UB, Linköpings UB, samt Mittuniversitetets UB. Deltagande bibliotek i workshoppen för specialbibliotek var Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek, Riksdagsbiblioteket, Nordiska Afrikainstitutets bibliotek, Nordiska museets bibliotek, Musikverkets bibliotek, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Skolverkets bibliotek, Arkitektur- och Designmuseets (ArkDes) bibliotek, Vitterhetsakademins bibliotek, Svenska Filminstitutets bibliotek, Riksarkivets bibliotek och Kungliga Konsthögskolans bibliotek.

35

workshoppen med specialbiblioteken togs skalan just in time/just in case inte med i specialbibliotekens karta, eftersom det inte är begrepp som används i samma utsträckning där. För specialbiblioteken uppstod mycket diskussion om svårigheterna i skalornas uppställning under själva processen med att markera utvecklingen utifrån de begrepp som användes. För UH-biblioteken däremot var det mycket tydligare var de skulle placera sig på skalan och det uppstod inte alls samma diskussion.

4.2 Resultat workshop med UH-bibliotek

4.2.2 Förvärvsidologisk karta UH-bibliotek november 2016

Resultatet visar tydligt en form med en rörelse i den riktning som bekräftar hypotesen utredningen hade med sig in i workshoppen nämligen att; ”flertalet universitets- och högskolebibliotek har upphört att bygga planmässigt förankrade samlingar och att det är kommersiellt komponerade e-resurspaket och ett användarstyrt förvärv som alltmer dominerar.” Resultatet visar även tendenser som tydliggör en osäkerhet i vilken riktning arbetet med fria resurser och öppen tillgång kommer att ta. Det är också tydligt att digitalt/print är den kategori som är mest problematisk att sätta upp i en antingen/eller skala. Det är inte heller så att alla bibliotek har placerat sig längst till vänster, utan det finns en variation i rörelsen från mitten mot

36

vänster. Dock har de som placerat sig längst till höger markerat med pilar som pekar på en rörelse mot vänster.

Av det som går att läsa på post-it lapparna och även under den efterföljande diskussionen framgick att användarna fortfarande efterfrågar tryckt material. Stockholms UB har även infört en valmöjlighet för forskare att välja mellan e- och print i sitt formulär för inköpsförslag, där det tidigare endast var möjligt att välja e-. Detta gäller dock inte för studenter på SUB. Rent generellt kan dessutom tilläggas att SUB och många andra universitetsbibliotek inte tar emot inköpsförslag av icke-universitetsknutna personer.

SUB ligger längst till vänster i skalan när det gäller digitalt-print, men har gjort en pil som går i riktning till höger, mot print. Linnéuniversitetets UB och Umeå UB har placerat sig på mitten av skalan, men båda har markerat med en pil som går mot digitalt. Umeå UB har även kompletterat på sin post-it-lapp: ”Tidskrifter + Ref alltid digitalt. Digitalt efter önskemål förutom paket”. Lund UB och Örebro UB har placerat sig till höger på skalan närmast print. Lund UB har skrivit på sin lapp: ”Allt finns inte som e. En del låntagare vill fortfarande ha tryckt". Örebro UB har skrivit: ”Mer mot print”. Mittuniversitetets UB har placerat sitt kryss på mitten av skalan skriver: ”Tidskrifter helt på digitalt böcker mer mot print”. Digitalt-Print- skalan väger över mot digitalt, men det finns alltså bibliotek som ligger till höger på skalan, närmare print. Det digitala ökar samtidigt som det tryckta fortfarande är viktigt för forskarna, men det är alltså inget tydligt skifte från det ena till det andra.

Under Pren/Köp-Fria resurser är det däremot mycket tydligt att det är tomt till höger på skalan, mot fria resurser. Inget bibliotek har placerat sig där. De pilar som är markerade pekar emellertid mot fria resurser. På lapparna har Uppsala UB skrivit: ”UUB. Fria resurser = OA viktigt men pren/köp behövs”. Örebro och Mittuniversitetets UB har båda skrivit: ”Mer mot Pren/köp”.

Under skalan Just in time/Just in case har två bibliotek placerat sig precis till höger om mitten i riktning mot just in case. I övrigt är det även här tydligt att det är just in time som gäller för de flesta biblioteken. Mittuniversitetets UB har placerat sig nära mitten, men har gjort en pil som pekar mot vänster och just in time med kommentaren: ”Mitt på skalan. (Beror på vad man räknar. Kursböcker)”. Även Örebro UB har markerat med text på sin post-it-lapp: ”Mitt på skalan”. Uppsala UB som ligger nära mitten har skrivit: ”Just in case (plikten t.ex. ebokspaket) annars just in time”. Umeå UB har skrivit: ”Status quo”.

Skalan Användarstyrt-Planmässigt visar en tydlig tendens åt att det är det användarstyrda förvärvet som styr. Umeå UB och Linnéuniversitetets UB har dessutom markerat med en pil mot vänster i skalan, mot det användarstyrda.

37

Umeå UB har på sin post-it-lapp skrivit: ”70–80 % användarstyrt”. Karlstad UB och Stockholms UB är de som har placerat sig längst till vänster på skalan, närmast det användarstyrda. Lunds UB-HT har placerat sig i mitten närmast höger av alla biblioteken och har skrivit: ”Användarstyrt-planmässigt. 50 % helt användarstyrt men vi har ett användarstyrt förhållningssätt i allt vi köper.

Till sist, på den femte skalan Lärosätets behov-Samarbete nationellt/lokalt utmärker sig Umeå UB genom att placera sig mer åt höger än de andra biblioteken, mot samarbete nationellt/lokalt. De har emellertid ritat en pil i riktning mot vänster och lärosätets behov. Örebro UB skriver: ”Mer mot lärosätets behov”. Uppsala UB skriver: ”Lärosätets behov viktigast”.

4.3 Resultat workshop med specialbibliotek 4.3.1 Förvärvsideologisk karta specialbibliotek maj 2017

På specialbiblioteken var det ännu tydligare att det tryckta fortfarande är viktigt och det tryckta förvärvet beskrevs snarare som tryggt och stabilt, även om det uttrycktes frågor i relation till förändringar i budget och otydliga uppdrag. Resultatet visade också att de frågor som är mest framträdande på specialbiblioteken idag är frågor som rör budget, öppen tillgång (ÖT), e-böcker, plats- och lokalfrågor, samt frågor rörande övergång till användarstyrt

38

bibliotek och problem med avsaknad av preciserade uppdrag. Alla dessa utmaningar är också beroende av varandra. Budgetfrågan är starkt sammanlänkad med hur framtiden ser ut när det gäller förvärv av e-resurser och hur ÖT-frågan ska lösas. När det gäller e-resurser finns flera gemensamma utmaningar som också KB delar. Vilka förväntningar finns från användarna? Hur ska förvärvspolicyn formuleras för e-böcker och vilka förvärvsmetoder ska användas? Det är tydligt att det är en betydande del av forskningsmaterial inom humaniora som inte finns som e-material. Vanligt är också att källor och referensmaterial som publiceras elektroniskt enbart finns tillgängliga inom stora paket. För mindre specialbibliotek är dessa ofta för kostsamma eller ”ointressanta”. Samtidigt är förvärv av enstaka e-böcker också en kostsam historia.

Specialbiblioteken tryckte också på att det är på e-resurssidan som insatser för framtida utvecklade samarbeten måste göras. I workshoppen uttryckte Specialbiblioteken tydligare att de satsat på arbete med öppen tillgång (ÖT), medan UH-biblioteken markerade att ÖT var viktigt, men att fokus idag ligger på prenumeration och köp när det gäller elektroniskt material. Det ska dock understrykas att biblioteken är mycket olika även avseende detta.

När det gäller tidskrifter går riktningen mot att man säger upp de tryckta och går över till digitalt. Det är emellertid så att de behåller det tryckta när det gäller bibliotekets specialämnen. De ”tyngre” större tidskrifterna finns ofta digitalt, men när det gäller mindre tidskrifter inom specialämnen som kan vara viktiga för biblioteket finns de inte alltid tillgängliga elektroniskt.

Angeläget i vilken riktning framtida vägval ska göras när det gäller elektroniska resurser är fortfarande ett antal frågor om bevarande, insamling och katalogisering. Kommer biblioteken att kunna garantera åtkomst till de elektroniska resurser som förvärvas idag, i framtiden? Ska biblioteken samla in alla resurser som är fritt tillgängliga, eller ska ett urval göras precis som för tryckta idag? Vad skulle då biblioteken tillföra för forskaren, som kan leta upp de fria resurserna själv utan att vända sig till biblioteket? Behöver elektroniska resurser katalogiseras utifrån samma noggrannhet som tryckta resurser, när helt andra förutsättningar gäller för åtkomst? Tendensen är att satsningar på digitaliseringar av forskningsbibliotekens material prioriteras för ökad tillgänglighet. Detta förändrar forskningsinfrastrukturen.

En annan röd tråd som identifierades utifrån specialbibliotekens perspektiv var att det inte finns några större problem med det tryckta förvärvet. Dock aktualiserades budgetfrågan i samband med detta i relation till ökade kostnader för e-resurser. Från specialbibliotekens perspektiv var också frågan om kompletterande roll och vad det innebär mer närvarande än för UH-biblioteken som måste sätta störst fokus på lärosätets behov.

39

4.4 Sammanfattning resultat 4.4.1 De tryckta resurserna är fortfarande viktiga för forskarna – det digitala ökar Resultatet från UH-biblioteken visade att det digitala ökar samtidigt som det tryckta fortfarande är viktigt för forskarna, men det är alltså inget tydligt skifte från det ena till det andra. På specialbiblioteken var det ännu tydligare att det tryckta fortfarande är viktigt och det tryckta förvärvet beskrevs snarare som tryggt och stabilt, även om det uttrycktes frågor i relation till förändringar i budget och otydliga uppdrag.

Det är samtidigt tydligt utifrån det resultat som framkom i de två workshoppar som genomfördes med forskningsbiblioteken att digitalt/print är den kategori som är mest problematisk att sätta upp i en antingen/eller skala. Det innebär större svårigheter att skaffa elektroniska monografier än tidskrifter elektroniskt. Det finns helt enkelt inte alltid ett elektroniskt alternativ när det gäller de monografier som ska förvärvas. Det är fortfarande ”extremt pappersmässigt”. Det är definitivt inte så att e-resurser ersätter det tryckta. Ofta förvärvas både den tryckta versionen och e-boken om den finns att tillgå. Det beror på att det inte är möjligt att tillgängliggöra e-boken utanför biblioteksbyggnaden. Med andra ord är låntagarna också ”fast” i det tryckta idag. Det handlar också om vanor. Forskaren bygger ofta upp sitt eget bibliotek utifrån sitt specialområde och då är det mer praktiskt att ha materialet samlat för att läsa på papper för att kunna få en fysisk överblick.

Ett problem humanistiska forskningsbibliotek har gemensamt är att det finns förväntningar på att biblioteket ska tillhandahålla e-media, men flera monografier inom humaniora ges endast ut i tryckt form. Detta gäller ofta de unika titlarna. Flera av specialbiblioteken lyfte fram att om förvärvet övergår i e-media finns risk att alla bibliotek blir likriktade, eftersom de erbjuds samma titlar i e-bokspaketen från förlagen. En intressant fråga i sammanhanget som också lyftes fram är om vi ska bygga parallella samlingar tryckt/elektroniskt när båda delarna efterfrågas.

4.4.2 Samlingsuppbyggnad I workshopparna diskuterades även vilken funktion samlingsuppbyggande ska ha. Vad utgör en samling? Ska den vara komplett eller utgöra en del i ett större nätverk? Om alla drar ner förvärvet och det blir användarstyrt på forskningsbiblioteken överlag, hur ser man till att samlingen håller över tid när forskningsfälten fluktuerar? Om alla drar ned på förvärvet hur påverkar det samlingarna långsiktigt? När det utvecklas ett nytt forskningsfält behöver forskare hjälp att gå tillbaka i materialet och överblicka ämnets utveckling.

Hur säkrar vi kontinuiteten i samlingarna - historien, idévärlden, kunskapen som fortfarande är relevant? Med andra ord, hur kan forskningsbiblioteken garantera möjligheter för forskarna att följa en tankeströmning över tid och

40

kontinuiteten i sitt samlingsuppbyggande? Ska elektroniskt material endast tillgängliggöras för dagens användare eller ska även de elektroniska samlingarna byggas för framtidens användare? Eftersom bevarandefrågan när det gäller elektroniskt material ännu inte är tryggad är det viktigt att behålla tryckta uppsättningar av material som har digitaliserats.

4.4.3 Användare Utifrån användarperspektivet visar resultatet att det finns en tendens att användare ur allmänheten trycks undan på flera forskningsbibliotek. Det kan få konsekvenser för KB:s roll. Även här är det mycket olika hur det ser ut på forskningsbiblioteken, framför allt specialbiblioteken. En stor fråga för utformandet av en förvärvsplan är vilka de huvudsakliga användarna är. Forskare är naturligtvis en stor grupp, men specialbiblioteken har även ett behov att kartlägga vilka dessa är. På många specialbibliotek är det hård prioritering på intern användning, liksom på UH-biblioteken. Flera myndighetsbibliotek har också externa användare, allmänhet och forskare ”som inte tillhör oss”. På vissa specialbibliotek är det t.o.m. så att den egna organisationen använder biblioteket minst.

4.4.4 Samordning av forskningsbibliotekens förvärv Specialbiblioteken har fler frågor gemensamma med KB än vad UH-biblioteken har. Det kan vara frågor som: Ska vi prioritera att satsa på det svenska? Ska vi satsa endast på e-resurser? Är det möjligt att sträva efter ett formatneutralt bibliotek? Ska vi prioritera att bli relevanta i vår nisch och tydliggöra vårt ansvarsområde? Hur ska vi värdera och utvärdera förvärv? Hur mycket ska vara användarstyrt? Kommer vi att behöva lägga ner mer tid på katalogisering och förvärv med ökade e-resurser? Hur ser möjligheterna ut att skapa maskinella metoder att samla in fria resurser för katalogisering?

Det lokala samarbetet är viktigt eftersom platsen spelar roll. Att KB ligger i Humlegården i centrala Stockholm påverkar användningen och möjligheterna att samarbeta. De forskningsbibliotek som intervjuats för utredningen, med fokus på konstbibliotek, lyfter fram att frågan för humanistiska bibliotek är större än Stockholm och måste inbegripa hela landet. En fras som återkommer i intervjuerna med specialbiblioteken är: ”Alla tittar på KB”. När det gäller UH-biblioteken däremot, är intresset för KB:s roll svalare.

Flera specialbibliotek måste liksom UH-biblioteken prioritera aktuell verksamhet i organisationen i förvärvet. För specialbiblioteken som exempelvis är anslutna till ett museum gäller t.ex. att ha ett aktuellt förvärv för personalen i samband med utställningsteman, program, konferenser osv.

När det gäller omvärld finns referensgrupper för bevakning av vissa ämnen. Det finns även internationella nätverk för samarbete. Det är ”lätt att ta hjälp av varandra”. Specialbiblioteken uttryckte med utropstecken att nätverken är

41

oerhört viktiga. Ofta diskuteras frågor där som är avgörande för att utveckla biblioteksverksamheten. Specialbiblioteken lyfte fram att det är på e-resurssidan insatser för framtida utvecklade samarbeten måste göras. De beskriver det som att de ännu inte har landat i frågan.

5 ANVÄNDAREN - FORSKARENS VÄG Det här kapitlet är ett resultat från fokusgruppsintervjun med forskare vid Göteborgs universitet. Texten har också arbetats fram utifrån intervjuer med två referenspersoner från KB:s forskarråd. Den är också inspirerad av informella samtal med forskare och forskarstuderande, samt Ylva Hasselbergs föredrag Forskarens frihet mellan Scylla och Charybdis – en reflektion som Hasselberg höll på konferensen Förvärv i en föränderlig tid - nationell konferens om förvärv och samlingsuppbyggnad på KB den 1 juni 2017.54

Forskarens väg är präglad av individuella spår. Varje forskningsfråga kräver unika vägval för att nå fram till resultat som inte tidigare uppnåtts. Därför är forskaren tvungen att skapa sin egen samling och sitt eget arkiv inom sitt fält. För forskaren är det nödvändigt att ha materialet och till viss del källor närmare tillgängligt än på nätet eller på biblioteket. Trots de otvivelaktiga fördelar den digitala utvecklingen har medfört för ökad tillgänglighet till forskningsmaterial och källor kräver forskning mer ansträngning, egensinnighet och envishet än att nöja sig med det som finns lättåtkomligt.

I forskningens infrastruktur för humaniora och samhällsvetenskap är tillgången till det textbaserade materialet grundläggande, tryckt eller digitalt. Libris är ett viktigt verktyg för forskare även om bibliotekskatalogen får en allt mindre framträdande roll när det går att söka fram en källa direkt via Internet. Idag är vetenskapliga publikationer mer tillgängliga på flera sätt än tidigare. Det beror inte bara på att det är betydligt lättare att få tag på en artikel eller en monografi utan även på att det blir allt vanligare att innehållet i vetenskapliga publikationer är indexerat och därmed sökbart. Det gör en enorm skillnad att t.ex. kontrollera ett citat eller ett begrepp direkt på nätet utan att behöva ha tillgång till den fysiska boken och leta efter det man söker.

I relation till biblioteksresursernas betydelse för forskningen är det samtidigt angeläget för forskaren att alltid ha ett övergripande helhetsperspektiv på forskningsläget och tidigare forskning. Vilka är de mest centrala verken just nu? Hur har ämnet utvecklats? Hur ser det internationella fältet ut? För forskarens möjligheter att tänka nytt är det även viktigt att vidga blicken till de

54 Ylva Hesselberg är också medlem av KB:s forskarråd. Dokumentation från konferensen finns här http://www.kb.se/aktuellt/utbildningar/2017/Forvarv-i-en-foranderlig-tid--nationell-konferens-om-forvarv-och-samlingsuppbyggnad/. Föreläsningen finns också tillgänglig på KB:s Youtube-kanal, https://www.youtube.com/watch?v=er9Uv27rBiE.

42

ämnesfält som ligger utanför de egna, men som påverkar delar av ens egen forskning. Det är här biblioteksresurser är av stor betydelse för att främja forskningens kvalitet. Biblioteken har en tradition att tillhandahålla och säkra den breda kunskap vad gäller forskningsläget inom humaniora och samhällsvetenskap som varje forskare behöver tillgång till som referenslitteratur, men inte behöver ha i sin egen samling och som inte är lätt tillgänglig via nätet. Forskaren har också tillit till att biblioteket har gjort ett kvalitetsurval när det gäller de resurser som tillhandahålls, vilket också sparar tid för forskaren att göra dessa värderingar när de vill skapa sig en övergripande uppfattning om central forskning nära eller utanför det egna ämnet.

Forskarens vägar byggs kontinuerligt ut, kartan uppdateras, fastställs och revideras för varje ny forskningsfråga som undersöks. Unga forskare startar på tidigare utstakade vägar, men forskning innebär att ge sig in i tidigare outforskad terräng. När det gäller forskning i ett helhetsperspektiv är det också viktigt att acceptera det faktum att det finns fullt av återvändsgränder. Den instrumentella utvecklingen av humaniora som prioriterar det som kan mätas och där det går att påvisa nytta med resultaten är riskabel för forskningens framtida kvalitet. Det viktiga är att förstå att forskning består i att undersöka frågor som inte tidigare har behandlats och att det enda sättet att nå fram till nya resultat är att söka sig fram på tidigare oprövade vägar. Det kanske inte leder någonstans men kommande forskare kommer ändå att veta att en fråga har undersökts utifrån de metoder som fanns vid det givna tillfället. Forskning kräver mod och kreativt tänkande och det finns många forskare som vittnar om att även slumpen har haft avgörande betydelse för forskningsresultat som gett stora avtryck i samhället.55

6 ANVÄNDNING - STATISTIK 6.1 Budget för utländskt förvärv Fördelningen i budgeten mellan tryckt/e-format har varit 80/20 sedan åtminstone 2013, d.v.s. 80 procent av budgeten har använts till tryckt material och 20 procent till e-material. Det som förvärvas som e- är e-tidskrifter och övriga e-resurser/databaser. E-böcker förvärvas inte, annat än enstaka

55 Warburginstitutets bibliotek, idag beläget i London, är ett inspirerande exempel på ett forskningsbibliotek vilket är känt för att tagit ett unikt och till och med personligt grepp på samlings- och kunskapsuppbyggnad för konstvetenskap där tvärvetenskap har varit en ledstjärna. Biblioteket har haft grundläggande betydelse för den epistemologiska och metodologiska utvecklingen av den kulturhistoria forskningen som baseras på visuellt material. Warburginstitutet grundades av Aby Warburg (1866–1929) i Hamburg i slutet av 1800-talet. 1934 flyttades det till London pga. Nazisternas regimövertagande och idag är institutet en del av University of London. För mer information se: The Warburg Institute: school of advanced study, University of London, https://warburg.sas.ac.uk/, hämtad 2017-09-08.

43

referensverk. Det är alltså framför allt tidskrifter och referensmaterial som förvärvas som e-material. I budgeten för utländskt förvärv ingår även KB:s svenska referensresurser. Det gäller både tryckta och elektroniska referensresurser.

Den totala förvärvsbudgeten har varit cirka 4 miljoner under åren 2013-2015. I början av 2016 var det budgeterade utrymmet 3 215 000. Det är den minsta budgeten sedan 2013. Det faktiska utfallet har legat runt 5 miljoner 2013-2016, beroende på att överskott mot årets slut kunnat användas för förvärv. Andelen Suecana av det tryckta förvärvet 2016 var 13 procent av budgeten för det tryckta, vilket innebär 10 procent av den totala förvärvsbudgeten för 2016.

År Budget Utfall

2016 3 215 4 841

2015 4 021 5 097

2014 4 130 5 181

2013 4 000 4 182

6.2 Användning av den utländska samlingen År 2007 initierades en internationell ISO- arbetsgrupp för att utarbeta internationella standarder för att mäta kapacitet och prestationer för nationalbibliotek. Resultatet blev Information and Documentation: Performance Indicators for National Libraries, ISO TR 28118 (2009).56 Sedan 2016 har arbetsgruppen påbörjat en uppdatering av indikatorerna. KB deltar i detta arbete och fick 2017 i uppdrag att testa statistik utifrån indikatorn: ”Usage of foreign publications acquried during the last 3 years”.57 Formeln som testades var följande:

56 Information and Documentation: Performance Indicators for National Libraries. Geneva: International Organization for Standardization. ISO TR 28118:2009. 57 Från KB är det Kerstin Hilding Lundström, verksamhetscontroller, som har tagit fram siffrorna.

44

A/B*100

A = Total number of loans and total number of interlibrary loans 2014-2016 of foreign documents acquired during the last three years (2014-2016). When it comes to acquired we have to use "published” 2014-2016 because we do not register the year of acquirement when it comes statistics about loans.

B = Total number of foreign documents acquired (here it is possible to find acquired) during the last three years (2014-2016).

Denna metod är alltså under utvärdering och detta är endast ett test. Resultatet ger ändå en fingervisning på hur den utländska samlingen används. I denna beräkning ingår även Suecana-förvärvet. Resultatet visar att ca 40 procent av det nyförvärvade materialet har lånats ut, vilket får ses som en hög siffra. Om omlån tas med i denna beräkning är siffran över 60 procent.

45

Utländska monografier (inkl. Suecana)

"Nya lån" inkl. "fjärrlån ut" av

nyförvärv under

perioden (oavsett

publiceringsår)

"Omlån" inkl. "fjärrlån ut" av

nyförvärv under

perioden (oavsett

publiceringsår)

Totalt lån inkl. "fjärrlån ut" av

nyförvärv underperioden

(oavsett publiceringsår)

Nyförvärv TOTALT (oavsett

publiceringsår)

2012-2014 7 481 3 660 11 141 16 9012013-2015 6 969 4 028 10 997 17 6702014-2016 7 920 4 394 12 314 18 320

Procent2012-2014 44,3% 21,7% 65,9% 100%2013-2015 39,4% 22,8% 62,2% 100%2014-2016 43,2% 24,0% 67,2% 100%

Källa: Statistik om lån (A. Blomgren & M. Ödevidh enh för dokumentleverans) + årsredovisningen.

NÄMNARENOBS: Tidskrifterna nu exkluderade…. Källa: KB:s ÅR

Monografier enligt ÅR

Ref-litt.(ej lån) Schablon bort

Monografier exkl. ref-litt.

Detta värde bör användas! Ej omlånen

2012 5 508 100 5 4082013 5 497 100 5 3972014 6 196 100 6 096

17 201 300 16 901

Monografier enligt ÅR

Ref-litt.(ej lån) Schablon bort

Monografier exkl. ref.litt

2013 5 497 100 5 3972014 6 196 100 6 0962015 6 277 100 6 177

17 970 300 17 670

Monografier enligt ÅR

Ref-litt.(ej lån) Schablon bort

Monografier exkl. ref.litt

2014 6 196 100 6 0962015 6 277 100 6 1772016 6 147 100 6 047

18 620 300 18 320

46

För utredningen utfördes även en analys av lånedata för 2015 hämtat på data.kb.se. Här ingår inte fjärrlån, däremot ingår Suecana. De svenska författarna i listan kan vi därför anta i de flesta fall är Suecana. Tittar vi närmare på de utländska författarna som lånades 2015 är de flesta på originalspråk. Det är också mycket brevsamlingar och samlade verk som lånas.58

58 Visualiseringen är gjord i visualiseringsverktyget Tableau Public. De interaktiva visualiseringarna finns att studera här: https://public.tableau.com/profile/ylva.sommerland#

47

När det gäller språk ger följande visualisering en inblick i fördelningen.

48

Förvärvstatistiken från 2015 visar liknande mönster när det gäller fördelning av de största språken.59

Utredningen har även haft tillgång till en sammanställning över de mest hemlånade titlarna från KB sedan bibliotekskatalogen Regina infördes på KB. Utredningen fick dessutom tillgång till statistik över fjärrlån som gjorts till Göteborgs universitetsbibliotek (GUB) från KB:s utländska samlingar på titelnivå för 2016. Totalt hade GUB 293 beställningar från KB.

7 ANALYS - FRAMTIDA FÖRVÄRV 7.1 Den utländska samlingens huvudsyfte är att vara representativ och inte heltäckande Den utländska samlingens huvudsyfte är att vara representativ och inte heltäckande. Utifrån en omvärldsanalys har utredningen kartlagt de olika syften samlingen av utländsk litteratur bör fylla för att säkerställa att KB förblir relevant för forskningen i rollen som humanistiskt och samhällsvetenskapligt forskningsbibliotek. KB:s användare är idag inte avgränsade till forskare, men den utländska samlingen ska utifrån uppdraget som forskningsbibliotek vara en resurs specifikt för forskare inom humaniora och samhällsvetenskap. Den utländska samlingen till utlån är tillgänglig för alla KB:s användare, men huvudsyftet är att den ska vara en resurs för forskare och förvärvet bedrivs utifrån den funktionen. Utifrån detta klargörande att den utländska samlingen faktiskt har en avgränsad målgrupp

59 Koden ”und” i statistiken över antal utlån betyder ”undefined”. Det troliga är att detta är koder som har blivit fel vid import och inte åtgärdats.

Danska3%

Engelska52%

Finska0%

Franska8%Italienska

1%

Norska3%

Ryska8%

Spanska4%

Tyska21%

Alla övriga0%

Beställda monografier (antal)

49

blir det också enklare att komma fram till vad det är som ska representeras i en representativ samling utländsk litteratur.

KB:s utländska samling ska framför allt utgöra ett referensbibliotek som speglar den forskningsproduktion som har haft en avgörande roll för svensk forskning (alltså inte avgränsat till forskning om Sverige som är en prioritering idag). KB har möjligheten att i sin utländska samling ha mer inriktning på innehåll i samlingen än det instrumentella krav som forskningsbiblioteken är styrda av, framför allt UH-biblioteken.

KB förvärvar en representativ samling utländsk forskningslitteratur utifrån ett urval som baseras på en kritisk bas för humaniora och samhällsvetenskap, dvs. forskning om människans villkor i relation till politik, historia, samhälle, kultur och religion i en historisk och global kontext. Förvärvet bör inriktas på ett representativt urval av etablerad forskning. KB:s utländska forskningslitteratur förvärvas då framför allt med inriktningen att representera kontinuitet och långa linjer när det gäller utvecklingen inom olika forskningsfält. Tvärvetenskaplighet blir allt mer närvarande i dagens forskning och därför bör detta tas i beaktande och fokus på verk som haft betydelse inom flera olika forskningsdiscipliner är grundläggande för samlingens identitet. Utvecklingen av nya forskningsfält bör vara identifierbar i KB:s utländska samling.

7.2 En förvärvspolicy för elektroniska medier och en för tryckt material Dagens förvärvspolicy för KB:s utländska samling måste uppdateras och förtydligas. Det behov som identifierats är framför allt en konkretisering av förvärvspolicyn med tydligt dokumenterade ideologiska ståndpunkter som klargör vilken funktion KB:s samlingsuppbyggnad i stort ska fylla. En framtida förvärvspolicy bör vara konkret, men flexibel och uppdateras regelbundet. Den ska vara tydlig med vissa övergripande och användbara riktlinjer.

Ett tydligt resultat som kommit fram i utredningen och som även är framträdande i relaterade utredningar som studerats är inlåsningseffekten av digitala resurser. Det är problematiskt att den forskare som inte är knuten till ett UH-bibliotek stängs ute från det elektroniska materialet på landets lärosätesbibliotek. Här avses t.ex. forskare på andra myndigheter än högskola, men även forskaren i en vidgad betydelse, t.ex. pensionerade forskare, släktforskare, journalister, redaktörer och författare. Därför har utredningen kommit fram till att KB behöver göra en riktad satsning, när det gäller e-media, på bredare referensmaterial. Här skulle KB utifrån sin roll som nationalbibliotek ta ansvar för tillgängliggörandet av ett brett urval utländska e-referensresurser för forskning i Sverige. Inriktningen innebär att KB kan fortsätta att förvärva elektroniska resurser inom humaniora och

50

samhällsvetenskap, men tvärvetenskaplighet och resurser som kan vara användbara för forskare inom flera discipliner bör prioriteras. Specialiserade önskemål från användare skulle KB tillmötesgå i enstaka köp utifrån inköpsförslag men fokus ska vara att ”fler ska använda mer”. I detta arbete är det också viktigt att prioritera och att välja leverantörer som erbjuder resurser som är så tillgängliga som möjligt. Här bör en liknande inriktning formuleras som Göteborgs universitetsbibliotek anger i sin förvärvspolicy: ” I förvärvsprocessen prioriteras leverantörer med så generösa användarvillkor som möjligt vad gäller samtidig användning, ägande och utskrifts- och nedladdningsvillkor.” 60 Det är den policy som används i dagens förhandlingar med KB:s leverantörer vid förvärv av elektroniska resurser, men det behöver dokumenteras i en konkret förvärvspolicy. Det bör dock påpekas att det kan vara svårt att förhandla fram en sådan ideal lösning idag.

I KB:s påbörjade policy för samlingsuppbyggnad står det angivet att KB:s samling ska byggas upp med fokus på innehållet och inte utgivningsformen. Utredningen förespråkar i stället att det behövs olika förvärvspolicyer för e-media respektive tryckt media. Skilda policyer bör gälla för utländskt förvärv på en konkret nivå och som ett komplement till en övergripande förvärvspolicy som gäller hela KB:s samlingsuppbyggnad. Detta motiveras dessutom av att det inte finns någon förvärvsplan för e-media idag. Den nuvarande policyn tillämpas på allt utländskt förvärv, oavsett form. I arbetet med en förvärvspolicy för e-media behövs samarbete med övriga forskningsbibliotek och ett hänsynstagande till KB:s nationella uppdrag vägas in.

7.3 Samordning för ökad kunskap om forskningsbibliotekens samlingar Utredningen ser en växelverkan mellan framför allt tre områden; forskarens väg, forskningsbibliotekens utveckling och en uppdaterad förvärvsprofil. Kugghjulen nedan ska illustrera hur förändringar på det ena området sätter de andra två hjulen i rörelse. Förvärvsprofilen behöver uppdateras vid förändringar på de övriga två områdena och forskningsbibliotekens förvärvsprofil påverkar i sin tur både forskningsbibliotekens utveckling och forskningsprocessen för den enskilde forskaren – forskarens väg. Forskarens väg påverkar forskningsbibliotekens utveckling och innebär behov för uppdaterade förvärvsprofiler.

60 Göteborgs universitetsbibliotek, Styrdokument och policyer, http://www.ub.gu.se/info/verksamhet/, hämtad 2017-09-10.

51

Utifrån det användarperspektiv som undersökts i utredningen uppfyller den tryckta utländska samlingen, tillgänglig för utlån, användarnas behov. Det gäller både de som besöker KB i Humlegården, för att biblioteket geografiskt är deras närmaste forskningsbibliotek, men också de användare som får tillgång till KB:s utländska tryckta material via fjärrlån. Utredningen har tagit fasta på detta i den utformning av förvärvspolicy för det tryckta materialet som föreslås nedan (se nedan 8.2)

Forskningsbiblioteken i Sverige använder sig av KB:s utländska samling när de beställer material till sina användare via fjärrlån. Också i förvärvsprocessen sker en samordning i Libris mellan forskningsbiblioteken. Däremot förväntar sig framför allt specialbiblioteken ett tätare samarbete med KB. När det gäller förvärv handlar det då i första hand att ha en uppdaterad kunskap om varandras förvärvspolicyer för att kunna ge bästa service till sina användare. Det är också tydligt att behov av samordning finns utifrån två perspektiv, a) bibliotek som har närliggande ämnesinriktning i sina samlingar och b) bibliotek vars samlingar är geografiskt närliggande. Det är utifrån dessa två aspekter forskningsbiblioteken delar användare.

I KB:s roll som forskningsbibliotek är det angeläget att bemöta forskarnas förväntningar på service i form av tillgänglighet till materialet. I service till användarna bör även prioriteras att lyfta fram tillgängligheten till andra forskningsbiblioteks samlingar, lokalt, nationellt och internationellt. KB:s roll som forskningsbibliotek hänger samman med och är integrerad med det nationella uppdraget. Det är angeläget att samarbetet med andra forskningsbibliotek inbegriper ett ständigt utvecklingsarbete för att tydliggöra

Forskarens väg

Forsknings-bibliotekens utveckling

Uppdaterad förvärvsprofil

52

och medvetandegöra för andra bibliotek och forskare uppdaterade kunskaper om varandras samlingar och för att till viss del fördela ansvar i utformandet av respektive biblioteks förvärvspolicy. Forskarna har också ett behov av kvalitativ service och guidning fram till samlingarna inom sitt område som finns på KB i relation till andra forskningsbibliotek.

Eftersom KB fysiskt är placerat i Stockholm är det nödvändigt att konstatera att forskare i Stockholm och Mälardalen använder KB som sitt primära forskningsbibliotek. Detta bör uttalas och KB måste förhålla sig till att det är så. Platsen har betydelse för användningen av KB:s samlingar trots digitalisering. Forskare utanför denna region som besöker KB har oftast ett ärende där de behöver tillgång på plats till KB:s specialsamlingar eller material ur den svenska utgivningen som endast finns på KB och inte är tillgängligt för utlån eller fjärrlån på något annat mer närliggande bibliotek. Det rör sig om användare som kanske bara kommer till KB några få gånger för enstaka projekt. De inte primärt intresserade av KB:s utländska samling för hemlån, eftersom de då inte hade haft anledning att besöka KB, utan hade kunnat få hem boken via fjärrlån till platsen där de är verksamma. Om dessa användare inte är knutna till ett UH-bibliotek skulle de ändå kunna beställa materialet via sitt folkbibliotek. Det är heller inte troligt att denna grupp besöker KB endast för att använda de elektroniska utländska resurser som bara är tillgängliga på KB.

KB:s identitet som forskningsbibliotek stärks däremot om den utländska samlingen synliggörs tydligt på KB:s webbsidor och i KB:s publika lokaler också för denna grupp. Här ges nya möjligheter, i framtida prioriteringar i KB:s vision att digitalisera sina samlingar, att tydliggöra hur KB:s utländska samling är relaterad till KB:s övriga samlingar och att den utländska samlingen representerar en internationell forskningskontext.

7.4 Suecana är väl också utländsk litteratur? I dagens förvärvspolicy för KB:s arbete med en representativ samling utländsk litteratur finns en formulering som anknyter till Sverige som ämne:

Inom uppdraget ”en representativ samling utländsk litteratur” är KB:s ambition att skaffa sådan litteratur som bidrar till att placera in Sverige i ett europeiskt och globalt sammanhang och som möjliggör jämförande studier. KB:s svenska och utländska samlingar ska stödja och berika varandra. Den utländska litteraturen ska fungera som ett ”fönster mot världen”.61

I KB:s visionsdokument Vision 2025 finns en liknande formulering under syftesbeskrivningen. Här uttrycks det på följande vis: ”Vi sätter även in Sverige i ett större sammanhang genom att bygga vidare på de utländska

61 Kungliga biblioteket, Extranea – utländsk litteratur på KB, ”Vad vi köper”, http://ul.blogg.kb.se/vad-vi-koper/, hämtad 2017-09-07.

53

samlingarna.” Det är emellertid oklart om både utländsk forskningslitteratur och Suecana är inkluderade i denna formulering.

I avgränsningen mot Suecanaförvärvet som också ingår i utländskt förvärv blir en diskussion kring tolkningen av uppdragsformuleringen viktig för att tydliggöra syftet med förvärv av utländsk forskningslitteratur. Formuleringen i KB:s uppdrag som är grunden för insamling av det som av KB kallas Suecana lyder: ”samla, förvara, beskriva och tillhandahålla utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning”.62 Suecana är utländsk litteratur och en del av den utländska förvärvsbudgeten. Fysiskt placeras däremot Suecana-materialet i den svenska samlingen och är inte tillgängligt för hemlån eller fjärrlån. Suecana samlas idag in som en del av det utländska förvärvet, men tillhör alltså den svenska samlingen där majoriteten av återstående material publicerat i Sverige samlas in genom lagen för leverans av pliktexemplar.

För Suecanasamlingen förvärvas i princip all utländsk litteratur som har anknytning till Sverige oavsett nivå. Suecana-materialet utgör framför allt en källa för den forskning som intresserar sig för utomlands utgivet material med svensk anknytning. Värt att notera är att detta material finns tillgängligt i det land där det ursprungligen utgivits. Det gäller även den utländska forskningslitteraturen. Det som motiverar att KB fortsätter att bygga dessa samlingar är att det finns ett intresse utöver åtkomst till de enstaka titlarna.

Syftet men Suecanasamlingen är att skapa förutsättningar för forskning om fenomen med svensk anknytning. Suecanabibliografin var från starten ett samarbete med Svenska institutet (SI). I SI:s uppdrag och instruktion idag ingår att ”vara expertorganisation för att följa, analysera, och främja bilden av Sverige i andra länder.”63 Frågan är vilken roll Suecanabibliografin spelar idag för SI i deras arbete med att utföra denna del av uppdraget?

Ofta används kulturbegreppet för att argumentera för syftet med KB:s samlingar överhuvudtaget. Kultur nämns emellertid ingenstans i KB:s instruktion. Utifrån relationen till den utländska samlingen ställer sig utredningen tveksam till att formuleringen ”svensk anknytning” måste kopplas så starkt till kulturbegreppet som det görs idag. Det skulle kunna hävdas att utgivningen idag snarare speglar en globaliserad värld än en isolerad nations kultur. Det synes mer motiverat att det är platsen som utgör det som ska avgränsa domänen snarare än kulturbegreppet i tolkningen av KB:s uppdrag. Hur ser utgivningen ut här? De tillfällen när Suecana med stor

62 Förordning (2008:1421) med instruktion för Kungl. Biblioteket, http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-20081421-med-ins_sfs-2008-1421/ (Hämtad 2017-08-31) 63 Svenska institutet, Uppdrag och finansiering, https://si.se/om-si/uppdrag-och-finansiering/, hämtad 2017-09-07

54

tydlighet kan utgöra källmaterial för forskarna är när det gäller undersökningar av hur utgivningen sprids utifrån den geografiska plats den skapades. Det tydliggörs framför allt genom översättningar av svensk skönlitteratur där KB med auktoritet kan visa på utveckling och trender i utgivningen av svensk skönlitteratur utomlands genom Suecanabibliografin. För att analysera exempelvis vilka ekonomiska, sociala och kulturella faktorer som påverkar detta behövs tillgång till den bredare forskningslitteratur som den utländska samlingen utgörs av. Suecana-materialet i sig kan inte ge svar på dessa frågor.

8 TRE FÖRSLAG - vägval och inriktning 2018–2021 Utredningen har kommit fram till följande portalparagraf för det framtida arbetet med förvärv:

Den utländska samlingens huvudsyfte är att vara representativ och inte heltäckande. Den utländska samlingens ska vara relevant för svensk forskning genom att ge en historisk inblick i den internationella forskningens utveckling.

För att tydliggöra hur den utländska samlingen skiljer sig från det material som förvärvas inom instruktionen ”utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning” föreslår utredningen för det första att det klargörs att den ”representativa utländska samlingen litteratur” är avgränsad till forskningslitteratur.

För det andra är det oklart när vi talar om KB:s utländska förvärv att utländsk litteratur med svensk anknytning, d.v.s. det KB kallar Suecana, ingår i begreppet. En mindre förändring i dessa formuleringar skulle avsevärt förtydliga uppdraget och det utländska förvärvet. ”Sverige” bör ersättas med ”svensk forskning” vilket tydliggör den utländska samlingens syfte och gör det enklare att förstå Suecanas roll.

Nedan följer de tre förslag till vägval och inriktning för det utländska förvärvet 2018–2021 som utredningen har kommit fram till.

8.1 Forskningslitteratur på originalspråk som placerar in svensk forskning i ett globalt sammanhang. Den utländska samlingens huvudsyfte är att vara representativ och inte heltäckande. För att tydliggöra den utländska samlingens funktion föreslår utredningen att formuleringen utländsk forskningslitteratur på ett bättre sätt klargör samlingens funktion. Samlingens syfte är att fungera som en resurs i forskningsprocessen för forskare inom humaniora och samhällsvetenskap på svenska universitet. Den utländska samlingens ska vara relevant för svensk forskning genom att ge en historisk inblick i den internationella forskningens

55

utveckling. KB:s utländska samling ska representera ett internationellt forskningsläge och fler språkområden än det engelska, för svenska forskare att ta del av. Forskningslitteratur på originalspråk är unikt för KB:s utländska samling. Det bör tydliggöras att den utländska samlingen för utlån exklusivt utgörs av forskningslitteratur i en alltmer internationell och tvärvetenskaplig forskningskontext, där Sverige som ämne eller ”svensk anknytning” inte ska vara ett avgränsande kriterium vid förvärv. Formuleringen idag att ”skaffa sådan litteratur som bidrar till att placera in Sverige i ett europeiskt och globalt sammanhang och som möjliggör jämförande studier” bör bytas ut till ”skaffa sådan litteratur som bidrar till att placera svensk forskning i ett globalt sammanhang och som möjliggör jämförande studier”.

Förslagets konsekvenser: Denna förändring i inriktning för förvärvet av utländsk forskningslitteratur skulle vara utgångspunkten i förslag nummer två som innebär ett påbörjande av ett större arbete med att utforma två nya förvärvspolicyer. Förslaget innebär alltså två klargöranden i inriktningen: a) den utländska samlingen ska vara representativ och inte heltäckande b) inriktningen för förvärvet bör vara att placera in svensk forskning i ett globalt sammanhang, snarare än inriktningen Sverige som ämne. Detta förtydligande får konsekvensen att den utländska forskningslitteraturen blir relevant som referensmaterial för fler forskare än vad som är fallet idag. Samtidigt är det framför allt endast en förändring i formulering av förvärvspolicy för KB:s användare, och kommer troligtvis inte att innebära stora förändringar i urvalsprocessen. Den största vinsten skulle vara en stadigare bas att stå på i kommunikationen med användarna när det gäller vad de kan förvänta sig av KB:s utländska samling av forskningslitteratur.

8.2 En uppdaterad förvärvsprofil bör tas fram i samarbete med andra forskningsbibliotek och i samråd med KB:s forskarråd Utredningen föreslår två förvärvsplaner med olika inriktning för e-media respektive tryckt media. Detta är nödvändigt eftersom det krävs olika metoder för förvärv. Dessutom styr formen i högsta grad användningen av forskningskällor och referenskällor i motsats till vad som lyfts fram i det policydokumentet som arbetades fram 2011. Formen styr därför också vilket innehåll som ska prioriteras vid urval. En bred tillgänglighet till KB:s elektroniska utländska referenssamling är nödvändig för att möjliggöra forskningsprocessen för de forskare som inte är knutna till universitets- eller högskolebibliotek. Här ska även KB:s egen personal beaktas, eftersom de behöver tillgång till referenslitteratur i sitt arbete med KB:s samlingar och deltagande i internationella forskningssammanhang på konferenser och även vid textskrivande, exempelvis utredningar eller artiklar.

Förslagets konsekvenser: I förslaget med två förvärvsplaner ingår att tillgängliggöra elektroniska forskningsresurser för en bredare forskargrupp.

56

Förvärvsplanen för det tryckta däremot förtydligar och avgränsar inriktningen till att vara relevant för specifikt svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap genom att ge en representativ historisk inblick i den internationella forskningens utveckling.

Det är nödvändigt att göra en större satsning på inriktningen för elektroniska resurser. Beslut för inriktning för de elektroniska resurserna får konsekvenser som i sin tur kan påverka resurserna för det tryckta förvärvet. Därför förutsätter en satsning på det elektroniska förvärvet en stabil budget och öronmärkta pengar till förvärv. Om det inte finns en stabil förvärvsbudget att arbeta med är risken annars att planmässigheten i hela förvärvet påverkas negativt av en satsning på det elektroniska förvärvet.

8.3 KB ska utifrån sitt uppdrag främja forskarens väg i samarbete med övriga forskningsbibliotek i ett internationellt perspektiv, men prioritera det lokala samarbetet. Kunskap om utvecklingen inom forskningsbiblioteken i landet är av stor betydelse för att säkra den utländska samlingens representativitet som en självständig samling utländsk forskningslitteratur. Möjligheter bör undersökas för mer utvecklade samarbeten såsom exempelvis regelbundna nätverksträffar med specialbibliotek i form av förvärvsmöten, workshoppar och konferenser. Det finns även ett behov av ett nätverk för personer som arbetar praktiskt med förvärv på landets forskningsbibliotek. Här kan KB spela en roll som samordnare.

Förslagets konsekvenser: Det finns redan ett nätverk för UH-bibliotek som arbetar i denna riktning. Utredningen har visat att behovet är ännu större för samverkan mellan specialbiblioteken. KB skulle kunna initiera detta omgående i form av liknande workshopträffar som genomfördes inom utredningen. Ett nätverk för specialbibliotek skulle kunna skapas. Ämnesgemensamma nätverk existerar redan både nationellt och internationellt. Det som utredningen uppfattar som det största behovet är ett nätverk som kan fungera som ett forum för frågor om praktiska lösningar när det gäller förvärv av elektroniska resurser. I ett sådant forum skulle även en gemensam kartläggning av forskarens väg kunna genomföras.

57

Direktiv och uppdragsbeskrivning för tolkningen av KB:s uppdrag: En representativ samling utländsk litteratur

Fastställt 30 juni 2016

Beställare av utredningen är biträdande riksbibliotekarien.

Utredningen görs med stöd av centrala utvecklingsmedel på Enheten för kunskapsuppbyggnad och med metodstöd från Ledningsstöd.

Bakgrund

Under 2014 inleddes arbetet med att tolka KB:s uppdrag. I rapporterna kring uppdragstolkningen berörs KB:s utländska förvärv, dess profil och funktion, och bl.a. diskuteras en så kallad komplementär roll i relation till andra forskningsbibliotek. Likaså återges det välkända förhållandet att KB har i uppdrag att vara ett forskningsbibliotek utan att vara organisatoriskt kopplat till något lärosäte eller forskningsinstitution och frågan är då hur rollen / profilen kan utformas.

I VP-direktiv för KB 2016 anges det som en under 2016 angelägen uppgift att ”Det utländska förvärvets roll i förhållande till andra forskningsbibliotek uppdateras.”

Olika delar av förvärvet har utretts i olika omfattning flera gånger de senaste 25 åren (exv. 1990, 2007, 2011). Omvärldsförändringarna har varit fortsatt omfattande, vilket gör det mycket välmotiverat att se över profil och vägval på nytt. Inte minst med anledning av att flertalet universitets- och högskolebibliotek i princip upphört att bygga planmässigt förankrade samlingar och istället helt växlat över till kommersiellt komponerade e-resurspaket som bas och användarstyrt förvärv som komplement. KB:s starkt kvalitativt orienterade urval av utländsk litteratur, tillgängligt för hemlån och fjärrlån, framstår som alltmer ovanligt, och har närmast antagit specialbibliotekskaraktär. Detta samtidigt som många specialbibliotek kämpar med begränsade resurser och osäkra framtidsutsikter.

KB:s ekonomiska ramar styr förvärvet samtidigt som valutakurser och prishöjningar har en kraftig påverkan. Det är angeläget med en så stabil förvärvsbudget som möjligt för att uppdraget ska kunna utföras på ett förutsägbart och effektivt sätt. Vad som ska prioriteras respektive bortprioriteras är angeläget att slå fast och kommunicera såväl internt som externt.

KB är också mitt uppe i en anpassning till ett hybridbibliotek, vilket innebär hantering av såväl tryckt som digitalt material. Innehållet bör styra insamlingen, inte format.

BILAGA 1

58

Uppdrag

Utredningen ska belysa hur arbetet med att skapa en representativ samling av utländsk litteratur har gjorts historiskt och hur det görs idag. Utredningen ska kartlägga de olika syften som samlingen av utländsk litteratur kan tänkas fylla utifrån en omvärldsanalys, dels av andra forskningsbiblioteks strategier kring samlingsuppbyggnad och dels genom en internationell jämförelse. I den internationella jämförelsen ska särskild vikt läggas vid alternativa finansieringsmodeller för förvärv. Utredningen ska också förhålla sig till användarnas behov.

Utredningen ska undersöka förutsättningarna för en samordning med andra bibliotek.

Utredningen ska arbeta utifrån hypotesen att KB:s representativa samling av utländsk litteratur är en tjänst i forskningens infrastruktur som tillfredsställer målgruppernas behov genom att komplettera andra forskningsbibliotek. Detta mot bakgrund av den ovan skisserade utvecklingen för universitets- och högskolebiblioteken och att KB:s utländska förvärv närmast antagit specialbibliotekskaraktär.

Utredningen ska ge förslag till vägval och inriktning för uppdraget ”En representativ samling utländsk litteratur” som kan ligga till grund för beslut och prioriteringar i KB:s ledningsgrupp.

Syfte (effektmål)

Resultatet ska bidra till att KB förblir relevant för forskning i rollen som humanistiskt och samhällsvetenskapligt forskningsbibliotek. Det ska också skapa en ökad tydlighet kring KB:s förvärvsprofil utåt, gentemot såväl användare som andra bibliotek.

Leverans (produktmål)

Utredningen ska resultera i ett par tydliga alternativ till inriktning för uppdraget att tillhandahålla en representativ samling av utländsk litteratur. Vart och ett av alternativen ska ha en ungefärlig prislapp. I första hand bör alternativen ta sikte på en väl avvägd 3-årsplanering av förvärvets inriktning 2018-2021, till gagn för en effektiv verksamhet.

En rapport ska levereras till styrgruppen senast den 1 augusti 2017. I rapporten ska ett antal frågeställningar (nedan) belysas.

59

Rapportens slutsatser och förslag ska ha tydliga referenser till den pågående tolkningen av KB:s uppdrag och LG:s vidare arbete utifrån utredningens rapporter, samt till KB:s syfte, vision och mål. Det är dessutom önskvärt att rapporten reflekterar över hur uppdraget relaterar till KB:s uppdrag att ta fram en nationell biblioteksstrategi.

Arbetssätt

Utredningen bedrivs med bas på Enheten för kunskapsuppbyggnad. Ylva Sommerland är projektledare. Christine Wallén är utredningsstöd. Kontinuerliga avstämningar görs till enhetschefen för kunskapsuppbyggnad.

Utredningen ska knyta åtminstone en person från ett specialbibliotek och en person från ett lärosätesbibliotek till sig.

Vid behov kan ”Arbetsgruppen för samlingsförkovran” eller KB:s blivande Forskarforum / Kunskapsgrupp fungera som referensgrupp. Även KB:s forskarråd kan vid behov användas för dialog.

Utredningen ska följa arbetet i och förhålla sig till den pågående utredningen om Suecana-uppdraget.

Vid särskilda tidpunkter ska projektledaren avrapportera till utredningens styrgrupp som består av Lars Ilshammar, Christina Jönsson Adrial, Göran Konstenius, Boel Larsson och Johannes Rudberg.

Frågeställningar för utredningen inom ett antal teman:

Förändrat medielandskap

- Hur påverkar övergången från tryckt till digitalt KB:s arbete med samlingen av utländsk litteratur?

- Hur inkluderar vi öppen tillgång i det utländska förvärvet?

Samlingsuppbyggnad

- Hur kan ”en representativ samling” tolkas och kommuniceras?

- Instruktionens anvisning om samhällsvetenskap, hur hanterar vi den?

- Hur stöder det utländska förvärvet på bästa sätt forskning?

- Hur hanterar vi KB:s dubbla roll som forskningsbibliotek och nationalbibliotek när det gäller utbud av referensresurser (tryckta/elektroniska)?

60

- Hur påverkar omvärldsutvecklingen, kostnadsutvecklingen open access utvecklingen och utvecklingen inom e-arkivområdet KB:s arbete med säkra arkiv för tryckta samlingar av kompletta sviter tidskrifter inom främst humaniora?

- Hur förhåller sig det utländska förvärvet till fjärrlån - när förvärvas och när fjärrlånas?

Användning

- Hur och av vem används den utländska samlingen?

Samarbeten

- Det utländska förvärvets roll i förhållande till andra forskningsbibliotek?

- Hur kan en komplementär roll definieras och kommuniceras?

- Finns det möjligheter till uttalade / aktiva förvärvssamarbeten med andra forskningsbibliotek regionalt/ nationellt? Här bör utredningen särskilt beakta specialbiblioteken.

Som stöd kan utredningen genomgående använda följande frågor:

1. Lagstyrt (hur ska lagens anda tolkas?)

2. Nationellt/centralt (vad kan endast KB göra/vad görs bäst på KB?)

3. Omvärld (vad kan andra göra, var kan andras arbete komplettera vårt?)

Tidplan

Utredningen ska pågå 1/8 2016 – 1/8 2017. Projektledaren arbetar 50 % i utredningen.

61

Förordning (2008:1421) med instruktion för Kungl. biblioteket Svensk författningssamling 2008:1421 t.o.m. SFS 2018:15 SFS nr: 2008:1421 Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet Utfärdad: 2008-12-18 Ändrad: t.o.m. SFS 2018:15 Ändringsregister: SFSR (Lagrummet) Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se

Uppgifter

1 §/Upphör att gälla U:2018-03-01/ Kungl. biblioteket är nationalbibliotek och arkiv för ljud- och bilddokument och rörliga bilder samt fullgör dokumenterande uppgifter och serviceuppgifter. Myndigheten ska 1. ta emot, förvara, beskriva och tillhandahålla den svenska tryckproduktionen i dess helhet och sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 10 § första stycket lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, 2. ta emot, förvara och i enlighet med 6 § förordningen (2008:1420) om pliktexemplar av dokument tillhandahålla pliktexemplar av filmer, fonogram, videogram, sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 14 § tredje stycket lagen om pliktexemplar av dokument och upptagningar av ljudradio- och televisionsprogram, och 3. inom sitt verksamhetsområde vara en resurs för forskning i rollen som främst humanistiskt och samhällsvetenskapligt forskningsbibliotek och främja den svenska forskningens kvalitet genom att tillhandahålla en effektiv forskningsinfrastruktur. Förordning (2013:1050).

1 §/Träder i kraft I:2018-03-01/ Kungl. biblioteket är Sveriges nationalbibliotek och ska främja den svenska forskningens kvalitet och en demokratisk samhällsutveckling genom att tillhandahålla källmaterial och en effektiv forskningsinfrastruktur. Förordning (2018:15).

2 §/Upphör att gälla U:2018-03-01/ Myndigheten ska även 1. fullgöra de uppgifter som följer av - lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, - lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material, - förordningen (2008:1420) om pliktexemplar av dokument och - förordningen (2012:866) om pliktexemplar av elektroniskt material, 2. samla, förvara, beskriva och tillhandahålla utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning, 3. samla, förvara, beskriva och tillhandahålla en representativ samling utländsk

BILAGA 2

62

litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora, 4. vårda och förkovra bibliotekets äldre samlingar av böcker och annat tryck, handskrifter, kartor och bilder, 5. framställa nationalbibliografin, 6. svara för frågor om samverkan mellan forskningsbibliotek när det gäller digitalisering och digitalt tillgängliggörande, och 7. analysera utvecklingen inom forskningsbiblioteken i landet. Förordning (2012:867).

2 §/Träder i kraft I:2018-03-01/ Myndigheten ska samla in, beskriva, bevara och tillhandahålla fysiskt och digitalt material som behövs för att fullgöra myndighetens uppgifter. Förordning (2018:15).

3 §/Upphör att gälla U:2018-03-01/ Myndigheten får som deposition eller gåva ta emot eller på annat sätt förvärva sådana dokument som avses i 2 § 2 och 4, andra upptagningar av ljud och rörlig bild än sådana som avses i 1 § 2 och sådana framställningar i skrift, ljud eller rörlig bild som är avsedda att användas tillsammans med upptagningarna. Förordning (2011:942).

3 §/Träder i kraft I:2018-03-01/ Myndigheten ska ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet i enlighet med 18 § bibliotekslagen (2013:801).

Myndigheten ska tillhandahålla informationssystem och verka för utveckling och samordning av digitala tjänster inom det allmänna biblioteksväsendet.

Myndigheten ska tillhandahålla en fullgod och heltäckande datakälla för utvärdering av svenska vetenskapliga publikationer. Förordning (2018:15).

/Rubriken träder i kraft I:2018-03-01/

Ledning

4 § /Upphör att gälla U:2018-03-01 genom förordning 2018:15)./ Myndigheten ska i fråga om de dokument som avses i 1 § 2 och 3 § 1. vårda de samlingar som förvaras hos myndigheten samt förvara dem på ett betryggande sätt, och 2. gallra samlingarna i den utsträckning som behövs. Förordning (2011:942).

4 §/Träder i kraft I:2018-03-01/ Myndigheten leds av en myndighetschef. Förordning (2018:15).

5 § /Upphör att gälla U:2018-03-01 genom förordning 2018:15)./ Myndigheten ska ha en nationell överblick över det allmänna biblioteksväsendet och främja samverkan och utveckling inom området. Myndigheten ska särskilt ansvara för 1. biblioteksstatistik enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken, 2. de nationella bibliotekssystemen LIBRIS, och 3. den uppföljning som myndigheten ska göra tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna av hur de biblioteksplaner som

63

kommuner och landsting antar i enlighet med bibliotekslagen (2013:801) har utformats och hur de används.

Myndigheten ska också verka för utveckling och samordning av digitala tjänster och system inom biblioteksväsendet. Förordning (2013:1050).

5 §/Träder i kraft I:2018-03-01/ Vid myndigheten ska det finnas ett insynsråd som består av högst tio ledamöter. Förordning (2018:15).

/Rubriken träder i kraft I:2018-03-01/

Anställningar och uppdrag

6 § /Upphör att gälla U:2018-03-01 genom förordning 2018:15)./ Myndigheten ska inom sitt verksamhetsområde främja internationellt samarbete och samverka med utländska institutioner och internationella organisationer.

6 §/Träder i kraft I:2018-03-01/ Riksbibliotekarien är myndighetschef. Förordning (2018:15).

/Rubriken upphör att gälla U:2018-03-01/

Ledning

/Rubriken träder i kraft I:2018-03-01/

Personalansvarsnämnd

7 § /Ny beteckning 4 § U:2018-03-01/ Myndigheten leds av en myndighetschef.

7 §/Träder i kraft I:2018-03-01/ Vid myndigheten ska det finnas en personalansvarsnämnd. Förordning (2018:15).

/Rubriken träder i kraft I:2018-03-01/

Tillämpligheten av vissa förordningar

8 § /Ny beteckning 5 § U:2018-03-01/ Vid myndigheten ska det finnas ett insynsråd som består av högst tio ledamöter.

8 §/Träder i kraft I:2018-03-01/ Myndigheten ska tillämpa personalföreträdarförordningen (1987:1101). Förordning (2018:15).

/Rubriken upphör att gälla U:2018-03-01/

Anställningar och uppdrag

/Rubriken träder i kraft I:2018-03-01/

64

Undantag från myndighetsförordningen

9 § /Ny beteckning 6 § U:2018-03-01/ Riksbibliotekarien är myndighetschef.

9 §/Träder i kraft I:2018-03-01/ Följande bestämmelse i myndighetsförordningen (2007:515) ska inte tillämpas på myndigheten:

27 § om myndighetens rätt att företräda staten vid domstol. Förordning (2018:15).

/Rubriken upphör att gälla U:2018-03-01/

Personalansvarsnämnd

10 § /Ny beteckning 7 § U:2018-03-01/ Vid myndigheten ska det finnas en personalansvarsnämnd.

/Rubriken upphör att gälla U:2018-03-01/

Tillämpligheten av vissa förordningar

11 § /Ny beteckning 8 § U:2018-03-01/ Myndigheten ska tillämpa personalföreträdarförordningen (1987:1101).

/Rubriken upphör att gälla U:2018-03-01/

Undantag från myndighetsförordningen

12 § /Ny beteckning 9 § U:2018-03-01/ Följande bestämmelse i myndighetsförordningen (2007:515) ska inte tillämpas på myndigheten:

27 § om myndighetens rätt att företräda staten vid domstol.

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-20081421-med-instruktion-for-kungl_sfs-2008-1421

Hämtad 2018-02-27