UNG IDAG - MUCFUNG IDAG 2007 En beskrivning av ungdomars villkor Ungdomsstyrelsen ger i Ung idag 2007 en aktuell bild av ungdomars levnadsvillkor. De villkor som unga växer upp under

UNG IDAG 2007En beskrivning av ungdomars villkor

Ungdomsstyrelsen ger i Ung idag 2007 en aktuell bild av ungdomarslevnadsvillkor. De villkor som unga växer upp under har ofta betydelse förhur resten av deras liv gestaltar sig. Utvecklingen är positiv på en radområden men negativ på andra. Ungdomar har ofta sämre förutsättningarän andra åldersgrupper att påverka sina egna liv och sin vardag. De flestamår dock bra idag och lever under goda villkor, men skillnaderna inomungdomsgruppen är stora och det finns de som tycks må allt sämre.

Ungdomsstyrelsen har i uppdrag att följa upp och belysa utvecklingen avden nationella ungdomspolitiken. Rapporten Ung idag 2007 bygger på ensammanställning av indikatorer som rapporterats av 16 myndigheter.

En beskrivning av ungdomars villkorU

NG

DO

MS

STY

RELS

ENS

SK

RIFTER

2007:6UNG IDAG 2007 E

n beskrivning av ungdomars villkor

2007

IDAG

UNG

ISBN 978-91-89050-92-1 ISSN 1651-2855

106 47 Stockholm Tel 08-690 91 90 Fax 08-690 91 91 [email protected] www.fritzes.se

OmslagUNGIDAG2007.pmd 2007-08-30, 08:091

2007

IDAG

UNG

1

2007

En beskrivning av ungdomars villkor

IDAG

UNG

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:211

2

© Ungdomsstyrelsens skrifter 2007:6

ISSN 1651-2855ISBN 978-91-89050-92-1

projektledare Rikard Ambumsgårdtextredigering Ingrid Bohlingrafisk form Christián Serranotryck Lenanders Grafiska ABdistribution Ungdomsstyrelsen, Box 17 801, 118 94 Stockholmtfn 08-566 219 00, fax 08-566 219 98e-post: [email protected]: www.ungdomsstyrelsen.se

U N G D O M S S T Y R E L S E När en statlig myndighet som verkar för att unga ska fåverklig tillgång till makt och välfärd. Det gör vi genom att:

– ta fram och förmedla kunskap om ungas levnadsvillkor.– följa upp riksdagens och regeringens mål för den nationella ungdomspolitikenoch stödja kommunerna i deras ungdomspolitiska arbete.– fördela bidrag till och stödja metodutveckling inom ungas fritid och föreningslivsamt inom internationellt ungdomssamarbete.

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:212

3

FörordUngdomsstyrelsen har i uppdrag att följa upp och belysa utvecklingenav den nationella ungdomspolitiken. I Ung idag 2007 redovisar vi ensammanställning av indikatorer på ungdomars levnadsvillkor.

Detta är Ungdomsstyrelsens andra sammanställning av indikatorerinom ramen för det nuvarande systemet för uppföljning av ungdoms-politiken. Ungdomstiden är en tid när mycket händer i livet. De villkorsom unga växer upp under lämnar inte sällan avtryck som de bär medsig under resten av livet. Det är därför viktigt att belysa hur villkoren förunga utvecklas. Syftet med rapporten är att ge en bred beskrivning avungdomars situation.

Rapporten har sammanställts inom verksamhetsområdet Nationelloch kommunal ungdomspolitik av utredarna Rikard Ambumsgård ochVegard Hölaas i nära samverkan med Inger Ashing. Ungdomsstyrelsentackar de myndigheter som har deltagit i 2007 års uppföljning.

Per Nilssongeneraldirektör, Ungdomsstyrelsen

Inger Ashingchef Nationell och kommunal ungdomspolitik

Ungdomsstyrelsen

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:213

4

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:214

5

Innehåll7 KAPITEL 1

INLEDNING

17 KAPITEL 2LÄRANDE OCH PERSONLIG UTVECKLING

35 KAPITEL 3HÄLSA OCH UTSATTHET

69 KAPITEL 4INFLYTANDE OCH REPRESENTATION

91 KAPITEL 5EGEN FÖRSÖRJNING

129 KAPITEL 6KULTUR OCH FRITID

139 KAPITEL 7AVSLUTANDE DISKUSSION

145 NOTER

151 REFERENSER & LITTERATUR

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:225

6

KAPITEL 1

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:226

7

InledningRegeringen gav inför budgetåret 2007 Ungdomsstyrelsen i uppdrag att samman-ställa en rapport som kvantitativt belyser utvecklingen av ungdomars levnads-villkor. Med denna rapport redovisar Ungdomsstyrelsen uppdraget.

Uppföljning av ungdomspolitikenUngdomsstyrelsen har samordnat uppfölj-ningen av den nationella ungdomspolitikensedan 2000. Fram till 2004 följdes ungdoms-politiska delmål upp av ett tiotal statliga myn-digheter och Ungdomsstyrelsen redovisade år-ligen en samlad rapport över utvecklingen avdelmålen.1 Genom den ungdomspolitiska pro-positionen Makt att bestämma – rätt till välfärdbeslutade riksdagen i december 2004 om en nyinriktning för den nationella ungdomspolitik-en och ett nytt uppföljningssystem initierades.2

I propositionen pekade riksdagen ut två nyaövergripande mål för den nationella ungdoms-politiken:

Ungdomar ska haverklig tillgång till välfärdverklig tillgång till makt

”Ungdomsstyrelsen skall göra en enkel kvantitativ sammanställning av berörda myndigheters upp-följning av befintliga indikatorer som belyser utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor. All individ-baserad statistik skall vara könsuppdelad om det inte finns särskilda skäl mot detta. Uppdraget skallredovisas senast den 10 augusti 2007 respektive den 10 augusti 2008.”

Ungdomsstyrelsens regleringsbrev för budgetåret 2007.

Ungdomspolitikens primära målgrupp äråldersgruppen 13–25 år, men även andra ålders-grupper kan beröras. Alla insatser som samhäl-let gör för unga ska ta hänsyn till deras olikaförutsättningar. Det finns över en och en halvmiljon unga mellan 13 och 25 år och gruppenär heterogen. Ungas förutsättningar och faktiskalevnadsvillkor varierar bland annat beroendepå kön, ålder, svensk eller utländsk bakgrund,kulturell och socioekonomisk bakgrund, geo-grafisk hemvist och eventuella funktionshin-der. Den nationella ungdomspolitiken kan bi-dra till att minska skillnaderna i levnadsvillkorinom ungdomsgruppen och belysa levnads-villkoren för de ungdomar som av olika anled-ningar har svårare än andra. Ungdomspolitikenska integreras i och realiseras genom verksam-heter inom politikområden som rör ung-domars levnadsvillkor och utgå från befintligamål inom dessa områden. Enligt propositionen

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:227

8

ska ungdomspolitiken samordnas och analy-seras inom fem huvudområden:• lärande och personlig utveckling• hälsa och utsatthet• inflytande och representation• egen försörjning• kultur och fritid.

En central del i uppföljningssystemet av ung-domspolitiken är årliga redovisningar av indi-katorer. Indikatorerna syftar till att ge en över-siktlig bild av villkoren för unga inom ung-domspolitikens huvudområden.

Under 2005 hade Ungdomsstyrelsen i upp-drag att tillsammans med berörda myndighe-ter identifiera indikatorer för att kunna följaupp ungdomars levnadsvillkor. Uppdraget re-dovisades i rapporten Indikatorer för uppföljningav ungdomars levnadsvillkor – på väg mot ettuppföljningssystem för den nationella ungdoms-politiken.3

Berörda myndigheter ska årligen redovisa ut-vecklingen av ungdomars levnadsvillkor inomramen för den egna verksamheten i sambandmed årsredovisningen. Sammanställning ochredovisning skickas dels till det egna departe-mentet, dels till Ungdomsstyrelsen.

Ung idag 2007 är en övergripande sammanställ-ning av myndigheternas redovisning av indika-torer. Ungdomsstyrelsen genomför varje år ävenen fördjupad analys inom ett av ungdomspoli-tikens huvudområden. Analyserna redovisas iUngdomsstyrelsens Fokusrapporter.4

De flesta människors vardag, och såledesockså ungdomars, påverkas inte bara av beslutsom fattas av regering och riksdag, utan ocksåav beslut som fattas på lokal nivå – i kommu-nerna. En kommunal ungdomspolitik som ut-går från ungdomars villkor är därför avgörandeför den nationella ungdomspolitiken och dess

möjlighet att få genomslag. Det är därför ange-läget att uppföljningar och analyser av ung-domars levnadsvillkor ger relevant kunskap förkommunerna. Uppföljningen av ungdoms-politiken kan bidra till att insatser för att för-bättra ungdomars levnadsvillkor bygger på godakunskaper om ungdomar.

Medverkande myndigheterVilka myndigheter som omfattas av upp-följningssystemet samt vilka indikatorer somska redovisas bestäms av regeringen och myn-digheternas uppdrag formuleras i de årligaregleringsbreven. Årets sammanställning om-fattar 16 myndigheter samt uppgifter från Riks-idrottsförbundet:

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)Arbetsmarknadsstyrelsen verkar för en väl funge-rande arbetsmarknad. En del av AMS är arbets-förmedlingens verksamhet. Arbetsförmed-lingen ska medverka till att arbetsgivare får ar-betskraft och att arbetssökande får arbete.

ArbetsmiljöverketArbetsmiljöverket ser till att arbetsmiljö- ocharbetstidslagstiftningar följs. Målet är att minskariskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivetoch att förbättra arbetsmiljön ur ett helhets-perspektiv.

BoverketBoverket ansvarar för frågor om samhällspla-nering, stads- och bebyggelseutveckling, byg-gande och förvaltning samt för bostadsfrågor.Myndigheten svarar också för statligt bostads-stöd i form av bidrag eller stöd till finansieringav bostäder.

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:228

9

Brottsförebyggande rådet (Brå)Brottsförebyggande rådet är centrum för forsk-nings- och utvecklingsverksamhet inom rätts-väsendet och tar fram fakta om brottslighet ochbrottsförebyggande arbete. Brå producerar ävenden officiella kriminalstatistiken, bedriverforskning för att ta fram ny kunskap och stöd-jer lokalt brottsförebyggande arbete.

Centrala studiestödsnämnden (CSN)Centrala studiestödsnämnden beviljar och be-talar ut det svenska studiestödet, det vill sägabidrag och lån till studerande.

FörsäkringskassanFörsäkringskassan administrerar de försäk-ringar och bidrag som ingår i socialförsäkringen.Socialförsäkringen gäller för alla som bor ellerarbetar i Sverige och ger ekonomiskt skydd förfamiljer och barn, för personer med funktions-hinder samt vid sjukdom, arbetsskada och ål-derdom.

Högskoleverket (HSV)Högskoleverket är en central myndighet för frå-gor som rör universitet och högskolor. Blandannat granskar HSV kvaliteten på högre utbild-ning, bevakar studenternas rättssäkerhet, utre-der och analyserar högskolesystemet samt in-formerar om och uppmuntrar till studier.

Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS)Institutet för tillväxtpolitiska studier har i upp-drag att bidra till en insiktsfull tillväxtpolitik,de analyserar faktorer som skapar ekonomisktillväxt, utvärderar politiska insatser samt till-handahåller officiell statistik.

KronofogdemyndighetenKronofogdemyndigheten har till uppgift att fast-ställa och driva in fordringar. Målet är att minskaantalet skuldsatta hos Kronofogden.

SkatteverketSkatteverket hanterar skatteärenden för med-borgare och företag, ärenden om folkbokföring,fastighetstaxering och bouppteckningar samtgör brottsutredningar.

SkolverketSkolverket ansvarar för det offentliga skolvä-sendet för barn, ungdomar och vuxna samt förförskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.Bland annat genomför Skolverket nationellauppföljningar av elevernas, föräldrarnas, lärar-nas och allmänhetens attityder till skolan.

SocialstyrelsenSocialstyrelsen ansvarar för verksamheter inomsocialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd,smittskydd och epidemiologi. Bland annat sam-lar Socialstyrelsen in, sammanställer, analyse-rar och förmedlar kunskap inom dessa områ-den.

Statens folkhälsoinstitut (FHI)Statens folkhälsoinstitut har till huvuduppgiftatt förbättra folkhälsan och ansvarar för sektors-övergripande uppföljning och utvärdering avinsatser inom området samt utövar tillsyn inomalkohol-, narkotika- och tobaksområdena.

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:229

10

UngdomsstyrelsenUngdomsstyrelsen verkar för att unga ska få till-gång till makt och välfärd genom att följa uppden nationella ungdomspolitiken, ta fram ochförmedla kunskap om ungas levnadsvillkor,stödja kommunerna i deras ungdomspolitiskaarbete, fördela bidrag till och stödja metodut-veckling inom ungas fritid och föreningsliv samtgenom internationellt ungdomssamarbete.

ValmyndighetenValmyndigheten har till uppgift att planera ochgenomföra val och folkomröstningar samt kon-trollera att valen genomförs med maximal till-förlitlighet och effektivitet.

Verket för näringslivsutveckling (Nutek)Verket för näringslivsutveckling ska stärka nä-ringslivets förutsättningar och främja regionaltillväxt, verka för förbättrade förutsättningar förnyetablering av företag samt ökad tillväxt ochlivskraft i befintliga företag.

Riksidrottsförbundet (RF)Riksidrottsförbundet är en paraplyorganisationför Sveriges idrottsrörelse och har som främstauppgift att stötta medlemsförbunden och före-träda idrottsrörelsen i kontakter med myndig-heter, politiker och andra aktörer.

Rapportens innehållRedovisningen utgår från den nationellaungdomspolitikens fem huvudområden: lärandeoch personlig utveckling, hälsa och utsatthet,inflytande och representation, egen försörjningsamt kultur och fritid. Huvudområdena utgörs isin tur av ett antal centrala politikområden.Myndigheter verksamma inom aktuella politik-områden har följt upp och redovisat indikatorerpå ungdomars villkor.

För varje huvudområde ges en sammanställ-ning av befintliga indikatorer. Den är tänkt attge en översikt av situationen för unga kvinnoroch män. Därefter redovisas en sammanställ-ning av myndigheternas underlag och Ung-domsstyrelsen för därefter ett resonemang kringutvecklingen bland unga. Eftersom myndighe-ternas uppdrag har varierat och rapporteringenskiljer sig åt kan jämförelser i vissa fall bli pro-blematiska. Vid uppföljning av de indikatorersom presenteras i denna rapport används del-vis olika statistikkällor vilket medför att defi-nitioner och begrepp kan skilja sig åt mellanolika myndigheters redovisningar. Rapportenavslutas med Ungdomsstyrelsens egen bedöm-ning av ungdomars levnadsvillkor.

De underlag som redovisats till Ungdoms-styrelsen varierar i både innehåll och form ochhar i en del fall reviderats av Ungdomsstyrelseninför denna rapport. Alla tolkningar, bedöm-ningar eller andra ställningstaganden är dockden redovisande myndighetens egna om ingetannat anges. Ungdomsstyrelsen hänvisar tillrespektive myndighet för frågor kring data ochbedömningar som har gjorts.

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2210

11

Vi vill betona svårigheten att bedöma en ut-veckling som baseras på enstaka observationereller redovisningar. När vi talar om utvecklingvarierar tidsperspektivet beroende på indikatoroch en aktuell situation eller en utvecklings-tendens är sällan entydig. Ungdomsgruppen ärheterogen. Vad är en god utveckling, för vemoch i förhållande till vad? Vi tvingas därför oftatala i mycket generella termer om ungdoms-gruppen i stort. Även om utvecklingen för ungatotalt sett har gått i positiv eller negativ rikt-ning, kan utvecklingen ha gått åt rakt motsatthåll för en specifik grupp inom ungdoms-gruppen. Det är viktigt att ha detta i åtanke närman läser rapporten.

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2211

12

HUVUDOMRÅDE INDIKATOR UPPGIFTSLÄMNARE POLITIKOMRÅDE

Lärande ochpersonlig utveckling

Hälsa och utsatthet

Andel elever som, enligt slutbetygen, når målen för årskurs 9 i16 ämnen.

Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan.

Andel elever med slutbetyg från gymnasieskolan som gergrundläggande behörighet till högskolestudier.

Andel personer med lägst 3-årig gymnasieutbildning iåldersgruppen 20–25 år.

Andel elever med minst betyget godkänd i provbetyg frånnationella ämnesprov i matematik för årskurs 9.

Andel elever med minst betyget godkänd i provbetyg frånnationella ämnesprov i svenska för årskurs 9.

Andel elever med minst betyget godkänd i provbetyg frånnationella ämnesprov i svenska som andraspråk för årskurs 9.

Andel elever med minst betyget godkänd i provbetyg frånnationella ämnesprov för årskurs 9.

Andel av berättigade elever som deltar i modersmålsundervisning(grundskola, gruppdata på årskursnivå).

Andel elever som har övergått till högskolan inom 3 år efteravslutad utbildning i gymnasieskolan.

Lärartäthet och lärarbehörighet, gymnasieskola.

Antal kommuner som i egen regi eller via annan utbildningsanordnareerbjuder komvux på olika nivåer, SFI respektive särvux.

Andel som har påbörjat högre utbildning vid senast 25 års ålder.

Andel sysselsatta 16–25-åringar som anger att de varje veckahar möjlighet att utvecklas och lära sig något nytt i arbetet.

Andel sysselsatta 16–25-åringar som anger att de har lågtinflytande i arbetet.

Andel sysselsatta 16–25-åringar som anger att det ställs högakrav i arbetet.

Andel ungdomar som har psykiska och psykosomatiska symtom.

Antal 15–24-åringar som behövt sjukhusvård på grund av självmords-försök, psykos, narkotikamissbruk eller alkoholkonsumtion.

Antal 13–24-åringar som behövt sjukhusvård för skador orsakadeav våld.

Antal ungdomar i åldersgruppen 15–24 år som har avlidit under året.

Antal verkställda aborter bland 13–24-åringar.

Antal klamydiainfektioner i åldersgruppen 15–24 år.

Tandvårdskonsumtion de senaste två åren bland ungdomar iåldersgruppen 16–24 år.

Andel 13–24-åringar som har behandlats med antidepressivaläkemedel.

Ungdomar 13–17 år som har dygnsvårdats enligt SoL och LVU.

Skolverket

Högskoleverket

Arbetsmiljöverket

Socialstyrelsen

Utbildningspolitik

Arbetslivspolitik

Hälso- och sjukvårdspolitik

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2212

13


Hälsa och utsatthet

Inflytande ochrepresentation

Andel 16–24-åringar som uppger att de under de senaste tre måna-derna har blivit kränkta.

Andel 16–24-åringar som uppger att de under de senaste12 månaderna på fritiden har rört och ansträngt sig kroppsligtmindre än två timmar per vecka.

Andel 16–24-åringar som anger övervikt.

Andel 16–24-åringar som anger fetma.

Andel 16–24-åringar som uppger att de röker dagligen.

Andel 16–24-åringar som uppger att de snusar dagligen.

Andel 16–24-åringar med riskabel alkoholkonsumtion.

Andel ungdomar i gymnasieskolans år 2 som uppger att deanvänder narkotika.

Andel 16–24-åringar med riskabelt spelande.

Utsatthet för brott.

Delaktighet i brott.

Andel unga som trivs i bostadsområdet.

Andel unga med eget rum.

Andel unga med möjlighet att sova ostört.

Anmälda arbetssjukdomar per 1 000 förvärvsarbetande iåldrarna 16–25 år.

Anmälda arbetsolyckor per 1 000 förvärvsarbetande i åldrarna16–25 år.

Andel elever som anser att deras skola gör mycket för attförhindra mobbning och annan kränkande behandling.

Andel elever som känner sig mobbade eller trakasserade avandra elever.

Andel elever som känner sig mobbade eller trakasserade avsina lärare.

Andel elever som anser att alla eller de flesta av lärarnabehandlar tjejer och killar lika.

Valda ledamöter i allmänna val.5

Deltagande i val till riksdag, kommuner och landsting.

Avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige.

Ungdomars möjligheter att föra fram idéer till beslutsfattarei kommunen.

Andel ungdomar som deltar i partipolitiska organisationer.

Statens folkhälsoinstitut

Brottsförebyggande rådet

Boverket

Arbetsmiljöverket

Skolverket

Ungdomsstyrelsen

Valmyndigheten

Ungdomsstyrelsen

Folkhälsopolitik

Rättsväsende

Bostadspolitik

Arbetslivspolitik

Utbildningspolitik

Demokratipolitik

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2213

14


Inflytande ochrepresentation

Egen försörjning

Deltagande i politiska aktioner bland ungdomar.

Andel kommuner med någon typ av inflytandeforum för ungdomar.

Andel kommuner som tar fram kommunala handlingsplaner medinriktning på ungdomars levnadsförhållanden.

Andel elever som anser att alla eller de flesta av lärarna bryr sigom och tar tillvara deras erfarenheter och synpunkter.

Andel föräldrar som anser att deras barns lärare bryr sig omoch respekterar deras synpunkter.

Mediantid i arbetslöshet.

Antal långtidsarbetslösa.

Antal långtidsinskrivna.

Andel i arbete 30, 90 och 180 dagar efter avslutat program.

Antal personer i arbetslöshet, program, deltidsarbetslöshetoch timanställning.

Andel ungdomar i åldersgruppen 19–25 år som själva mottar ellerbor i hushåll som mottar ekonomiskt bistånd.

Andel företagare av samtliga sysselsatta i olika åldersgrupper2002–2005.

Andel unga som kan tänka sig att bli företagare.

Andel unga i åldern 18–30 år som har uppmuntrats tillföretagande genom skolan.

Andel i åldern 18–30 år som känner till vad som krävs för,respektive skulle klara av, att starta företag.

Antal nystartade företag.

Studiemedelsbudget.

Unga kvarboende i föräldrahemmet.

Andel unga med eget förstahandskontrakt.

Ungas boendeutgifter.

Kommuner med brist på bostäder för unga.

Nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar.

Antal individer per 1 000 försäkrade med sjukpenning samt sjuk- ochaktivitetsersättning.

Ekonomisk standard bland unga med respektive utan barn.

Ungdomsstyrelsen

Skolverket

Arbetsmarknadsstyrelsen

Socialstyrelsen

Verket förnäringslivsutveckling

Institutet förtillväxtpolitiska studier

Centrala studiestödsnämnden

Boverket

Försäkringskassan

Demokratipolitik

Utbildningspolitik

Arbetsmarknadspolitik

Socialtjänstpolitik

Näringslivspolitik

Utbildningspolitik

Bostadspolitik

Ersättning vidarbetsoförmåga

Ekonomisk familjepolitik

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2214

15


Egen försörjning

Kultur och fritid

Antal inkomna ansökningar om betalningsföreläggande iåldersgruppen 18–25 år.

Antal i åldersgruppen 18-25 år med skulder som är föremål förindrivning hos Kronofogdemyndigheten.

Antal i åldersgruppen 18-25 år med ansökan om avhysning.

Antal i åldersgruppen 18-25 år som betalar inkomstskatt, (inkomst avtjänst och näringsverksamhet).

Antal i åldersgruppen 18-25 år med pensionsgrundande inkomsteroch betalda kommunalskatter.

Deltagande i folkrörelser och föreningar bland ungdomar.

Andel ungdomar som är aktiva i en förening.

Kronofogdemyndigheten

Skatteverket

Ungdomsstyrelsen

Skatt, tull och exekution

Folkrörelsepolitik

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2215

16

KAPITEL 2

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2216

17

Lärande ochpersonlig utvecklingEn viktig aspekt av välfärden är att kunna utvecklas som människaoch skaffa sig nya kunskaper. Det är också en förutsättning för attkunna utöva inflytande. Kunskap är därmed ett instrument för attförverkliga det ungdomspolitiska målet om att unga ska ha tillgångtill makt. Huvudområdet lärande och personlig utveckling ska hanteraungas tillgång till såväl formell som icke-formell utbildning och in-formellt lärande.

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2217

18

Indikator Tendens Kommentar

Andel elever som, enligt slutbetygen, når målen för årskurs 9 i 16ämnen.

Andel elever med minst betyget godkänd i provbetyg från nationellaämnesprov i matematik för årskurs 9.

Andel elever med minst betyget godkänd i provbetyg från nationellaämnesprov i svenska för årskurs 9.

Andel elever med minst betyget godkänd i provbetyg från nationellaämnesprov i svenska som andraspråk för årskurs 9.

Andel elever med minst betyget godkänd i provbetyg från nationellaämnesprov engelska för årskurs 9.

Andel av berättigade elever som deltar i modersmålsundervisning,grundskola, gruppdata på årskursnivå.

Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan.

Andel elever med slutbetyg från gymnasieskolan som gergrundläggande behörighet till högskolestudier.

Andel personer med lägst 3-årig gymnasieutbildning i åldersgruppen20–25 år.

Andel elever som har övergått till högskolan inom tre år efteravslutad utbildning i gymnasieskolan.

Lärartäthet och lärarbehörighet, gymnasieskola.

Antal kommuner som i egen regi eller via annan utbildningsanordnareerbjuder komvux på olika nivåer, SFI respektive särvux.

Andel som har påbörjat högre utbildning vid senast 25 års ålder.

Andel sysselsatta 16–25-åringar som anger att de varje vecka harmöjlighet att utvecklas och lära sig något nytt i arbetet.

Andel sysselsatta 16–25-åringar som anger att de har lågtinflytande i arbetet.

Andel sysselsatta 16–25-åringar som anger att det ställs höga kravi arbetet.

Det är många som inte når målen men svag positiv utveckling. Storaskillnader mellan killar och tjejer, samt mellan elever med svenskrespektive utländsk bakgrund.

Stora skillnader mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund.

Totalt sett en negativ utveckling i läsförståelse och skriftlig förmåga.Men en svag positiv utveckling i muntliga förmåga där skillnadernamellan könen också är mindre.

Stora skillnader mellan tjejer och killar. Sämst måluppfyllelse i delprovläsförståelse där skillnaderna också är störst. Observera att det är fåindivider i underlaget.

God måluppfyllelse bland både tjejer och killar men något sämre förelever med utländsk bakgrund.

Bara drygt hälften av berättigade elever deltar i modersmålsundervisningoch en något större andel tjejer än killar.



Andelen tjejer med lägst 3-årig gymnasieutbildning är högre än andelenkillar.

Elever med utländsk bakgrund övergår i högre grad till högskolestudierinom tre år efter gymnasieutbildningen än elever med svensk bakgrund.

Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har sjunkit något menlärartätheten är på samma nivå som de senaste fem läsåren.

Färre kommuner erbjuder kommunal vuxenutbildning.Särskilt påbyggnadsutbildningar har minskat sedan 2000.

Andelen som har påbörjat studier vid universitet eller högskola vid 25 årsålder har fördubblats på 20 år. Skillnaden mellan könen är störst iåldrarna från 30 år och uppåt.

Män upplever större möjligheter än kvinnor i alla åldersgrupper.

Unga är mer missnöjda än äldre. Särskilt unga kvinnor uppger att de harlågt inflytande.

Svag negativ utveckling bland unga kvinnor och svag positiv utvecklingbland unga män. Nu är andelen ungefär densamma. Unga är mer positivaän äldre.

RelationTJEJER KILLAR

Lärande och personlig utveckling

Tjejers situationbättre än killars

Killars situationbättre än tjejers

Ingen eller liten skillnadmellan killar och tjejer

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2218

19

SkolverketAndel elever som uppnått

målen för utbildningenUnder de senaste fem läsåren har andelenelever som enligt slutbetygen når målen för års-kurs 9 i 16 ämnen ökat något, från 79,5 till 81,0procent. Andelen tjejer som når målen är kon-stant högre än andelen killar, men skillnadernamellan könen har minskat något då man jäm-för läsåret 2001/2002 med läsåret 2005/2006.Måluppfyllelsen är betydligt högre bland elevermed svensk bakgrund än bland elever med ut-ländsk bakgrund (tabell 2.1).

Andel med minst betyget godkändi provbetyg från nationella ämnesprov

Resultat från nationella ämnesprov har sam-lats in sedan 2003 och redovisas från och meddetta år.

Andelen elever med minst betyget godkänd iprovbetyg från nationella ämnesprov i mate-matik har varit relativt oförändrad, omkring 87procent, under de senaste tre åren. Det är ingenstörre skillnad i resultat mellan könen. Däre-mot finns stora skillnader i resultat mellanelever med svensk bakgrund och elever medutländsk bakgrund. Skillnaderna har ökat se-dan 2003 även om trenden bröts och skillna-den minskade mellan 2005 och 2006 (tabell2.2).

Tabell 2.1. Andel elever som, enligt slutbetygen, når målen för årskurs 9 i 16ämnen, 2001–2006. Procent

Tidpunkt Totalt Kön Elever med Elever medTjejer Killar svensk bakgrund utländsk bakgrund6

2001/2002 79,5 82,8 76,4 68,42003/2004 80,8 83,7 78,1 82,7 69,22005/2006 81,0 83,9 78,3 82,8 69,4

Källa: Skolverket.

Tabell 2.2. Andel elever med minst betyget godkänd i provbetyg från nationellaämnesprov i matematik för årskurs 9, 2003–2006. Procent

Tidpunkt Totalt Kön Elever med Elever medTjejer Killar svensk bakgrund utländsk bakgrund

vt 2003 90,8 90,7 90,9 91,8 84,9vt 2004 87,4 87,2 87,6 88,7 78,8vt 2005 87,7 87,8 87,6 89,2 77,9vt 2006 87,6 87,6 87,7 88,8 79,5

Källa: Skolverket.

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2219

20

Andelen elever med minst betyget godkänd iprovbetyg från nationella ämnesprov i svenskaär högst i delprovet för muntlig förmåga, om-kring 97 procent. Genomgående är andelengodkända i de tre delproven hög, över 90 pro-cent. Andelen tjejer med minst betyget godkänd

är högre i alla tre delprov än andelen killar.Elever med svensk bakgrund har också genom-gående bättre resultat än elever med utländskbakgrund, särskilt i delprovet läsförståelse ärskillnaderna påtagliga (tabell 2.3).

Tabell 2.3 Andel elever med minst betyget godkänd i provbetyg från nationellaämnesprov i svenska för årskurs 9, 2003 och 2006. Procent

SVENSKA


Läsförståelsevt 2003 91,3 94,1 88,6 91,9 86,2vt 2006 90,9 94,1 87,7 91,3 86,4

Muntlig förmåga vt 2003 97,0 98,0 96,1 97,1 96,4vt 2006 97,4 98,2 96,6 97,4 96,7

Skriftlig förmåga vt 2003 95,2 97,4 93,1 95,3 94,5vt 2006 93,7 96,7 90,7 93,8 92,2

Källa: Skolverket.

Tabell 2.4 Andel elever med minst betyget godkänd i provbetyg från nationellaämnesprov i svenska som andraspråk för årskurs 9, 2003 och 2006. Procent

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Tidpunkt Totalt Kön Elever med Elever medTjejer Killar svensk bakgrund7 utländsk bakgrund

Läsförståelsevt 2003 66,3 70,3 62,7 75,3 64,1vt 2006 63,6 68,6 59,4 68,9 63,4

Muntlig förmåga vt 2003 88,2 91,5 85,3 83,8 89,2vt 2006 89,5 91,0 88,2 92,3 89,4


Källa: Skolverket.

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2220

21

Tabell 2.5 Andel elever med minst betyget godkänd i provbetyg från nationellaämnesprov i engelska för årskurs 9, 2003 och 2006. Procent

ENGELSKA


Muntlig förmågavt 2003 94,9 95,6 94,2 95,5 91,5vt 2006 95,8 96,2 95,4 96,2 93,1

Receptiv förmåga vt 2003 91,9 92,4 91,4 92,9 85,9vt 2006 92,6 93,1 92,2 93,4 87,4


Källa: Skolverket.

Andelen godkända i delprovet läsförståelse isvenska som andraspråk är genomgående låg,cirka 60–70 procent, medan resultaten i de öv-riga två delproven är betydligt bättre, till exem-pel är andelen godkända närmare 90 procent idelprovet för muntlig förmåga. Tjejer har bättreresultat än killar (tabell 2.4).

Andelen elever med minst betyget godkänd ide nationella ämnesproven i engelska är ge-nomgående hög, över 90 procent. Tjejer harbättre resultat än killar och elever med svensk

bakgrund har bättre resultat än elever med ut-ländsk bakgrund i alla delprov (tabell 2.5).

Andel av berättigade elever somdeltar i modersmålsundervisning

Andelen av dem som var berättigade till ochsom deltog i modersmålsundervisningen varunder läsåret 2005/2006 nära 55 procent. An-delen tjejer som deltog i undervisning i mo-dersmål var högre än andelen killar (tabell 2.6).

Tabell 2.6 Andel av berättigade elever som deltar i modersmålsundervisning(grundskola, gruppdata på årskursnivå), 2001–2006. Procent

Läsår Totalt Tjejer Killar

2001/2002 51,6 52,9 50,32003/2004 54,1 55,6 52,72005/2006 54,6 56,4 52,9

Källa: Statistiska centralbyrån.

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2221

22

Andel elever som ärbehöriga till gymnasieskolan

Andelen elever som är behöriga till gymnasie-skolan har varit relativt oförändrad, cirka 89procent, under de senaste fem läsåren. Skillna-derna mellan könen har också varit desamma,andelen tjejer som är behöriga till gymnasie-skolan är cirka 91 procent, medan motsvarandeandel bland killar är cirka 88 procent. Andelenelever med utländsk bakgrund som var behö-riga till gymnasieskolan läsåret 2005/2006 varbetydligt lägre, drygt 78 procent, än andelenelever med svensk bakgrund som var behörigatill gymnasieskolan, drygt 91 procent (tabell2.7).

Tabell 2.7 Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan, 2001–2006. Procent

Läsår Totalt Kön Elever med Elever medTjejer Killar svensk bakgrund utländsk bakgrund

2001/2002 89,5 91,0 88,0 78,92003/2004 89,6 91,1 88,2 91,4 78,22005/2006 89,5 90,7 88,3 91,3 78,3

Källa: Skolverket.

Tabell 2.8 Andel elever med slutbetyg från gymnasieskolan som ger grundläg-gande behörighet till högskolestudier, 2001–2006. Procent

Läsår Totalt Kön Elever med Elever medTjejer Killar svensk bakgrund utländsk bakgrund

2001/2002 85,7 88,8 82,5 86,8 77,72003/2004 89,4 92,0 86,8 90,6 81,72005/2006 89,2 91,7 86,6 90,3 81,3

Källa: Skolverket.

Andel elever med behörighettill högskolestudier

Andelen elever med slutbetyg från gymnasie-skolan som ger grundläggande behörighet tillhögskolestudier ökade från knappt 86 procentläsåret 2001/2002 till drygt 89 procent läsåret2005/2006. Andelen tjejer med grundläggandebehörighet till högskolestudier är högre, cirka92 procent än andelen killar, cirka 87 procent.Andelen elever med svensk bakgrund som upp-når högskolebehörighet är väsentligt större änandelen elever med utländsk bakgrund, cirka90 respektive 81 procent (tabell 2.8).

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2222

23

Tabell 2.9 Andel personer med lägst 3-årig gymnasieutbildning i åldersgruppen20–25 år,8 2001, 2003 och 2005. Procent

År Totalt Tjejer Killar

2001 78,0 80,2 75,82003 77,2 79,6 74,92005 78,5 80,7 76,5

Källa: Skolverket.

Tabell 2.10 Andel elever som har övergått till högskolan inom 3 år efter avslutadutbildning i gymnasieskolan, 1997–2002. Procent

Läsår Antal elever Antal i Kön Elever med Elever medsom slutfört högskolan Andel svensk utländsk

gymnasieskolan 3 år senare Tjejer Killar bakgrund bakgrund 1997/1998 79 063 31 280 39,6 44,5 34,5 36,11999/2000 77 851 33 153 42,6 48,0 37,0 42,7 41,92001/2002 73 409 32 744 44,6 49,9 39,1 44,0 49,0

Källa: Skolverket.

Andel personer med lägsttreårig gymnasieutbildning

Andelen personer med lägst 3-årig gymnasie-utbildning i åldersgruppen 20–25 år har varitrelativt konstant under de senaste fem läsårenoch var knappt 79 procent 2005. Andelen tjejermed lägst 3-årig gymnasieutbildning var högreän andelen killar, cirka 81 respektive cirka 77procent 2005. Andelen personer med lägst 3-årig gymnasieutbildning i åldersgruppen 40–45 år är betydligt lägre än den för åldersgruppen20– 25 år. År 2005 var andelen för 40–45-åringarknappt 49 procent. En av förklaringarna tillskillnaden är att de 2-åriga gymnasieutbild-ningarna togs bort 1993 (tabell 2.9).

Andel som har övergått till högskolaninom tre år efter gymnasieskolan

Andelen elever som övergår till studier i hög-skolan inom tre år efter avslutad gymnasieut-bildning ökade något, räknat i 2-årsintervall,för de elever som avslutade sin gymnasieutbild-ning 2001/2002 i jämförelse med åren innan.Andelen tjejer som övergår till högskolestudierinom tre år efter gymnasieskolan är högre änandelen killar. En större andel elever med ut-ländsk bakgrund, 49 procent, än elever medsvensk bakgrund, 44 procent, går till högskole-studier inom tre år efter gymnasieutbildningen(tabell 2.10).

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2223

24

Tabell 2.11 Lärartäthet och lärarbehörighet i gymnasieskolan, 2001–2006

Läsår Antal lärare därav Andel med Antal lärare (heltidstjänster) totalt antal tjänstgörande pedagogisk examen per 100 elever

2001/2002 32 914 30 773 77,0 % 8,12003/2004 35 386 33 283 74,2 % 8,22005/2006 37 513 35 294 73,2 % 8,1

Källa: Skolverket.

Tabell 2.12 Antal kommuner som i egen regi eller via annan utbildningsanordnareerbjuder komvux på olika nivåer, SFI respektive särvux, 1999–2006

Läsår Grundläggande Gymnasial Påbyggnads- SFI Särvux komvux komvux utbildning

1999/2000 270 282 143 242 2032001/2002 266 278 126 241 1972003/2004 259 276 122 247 2032005/2006 258 272 76 251 218

Källa: Skolverket.

Lärartäthet, lärarbehörighet ochtillgång till vuxenutbildning samt SFI

Alla elever ska ha likvärdiga möjligheter till enutbildning av hög kvalitet. En central del i dettaär tillgången till lärare. Indikatorerna utgör ettmått på i vilken mån olika elevgrupper harsamma möjligheter till utbildning.

Under de fem senaste läsåren har andelen lä-rare med pedagogisk högskoleexamen sjunkitfrån 77 till drygt 73 procent. Lärartätheten var8,1 lärare per 100 elever läsåret 2005/2006 vil-ket är på ungefär samma nivå som under desenaste fem läsåren (tabell 2.11).

Alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sinakunskaper och utveckla sina kompetenser föratt främja personlig utveckling, demokrati, jäm-ställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättningsamt en rättvis fördelning.

Läsåret 2005/2006 var det färre kommunersom erbjöd kommunal vuxenutbildning än läs-året 1999/2000. Utvecklingen kan tyda på enminskad tillgänglighet till kommunal vuxen-utbildning. Men det är också möjligt att kom-munerna har gått mot ökad samverkan i utbu-det av kommunal vuxenutbildning och därförkan erbjuda ett utbud av högre kvalitet än tidi-gare om än i färre kommuner. Antalet kommu-ner som erbjuder SFI och Särvux har däremotökat (tabell 2.12).

Den stora minskningen av antalet kommu-ner som erbjuder påbyggnadsutbildningar be-ror i huvudsak på att vissa påbyggnadsutbild-ningar från och med 2005 har överförts tillhögskolor, folkhögskolor, kvalificerade yrkes-utbildningar och kompletterande utbildningar.

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2224

25

HögskoleverketAndel som påbörjat högre

utbildning vid senast 25 års ålderAntalet nybörjare vid universitet och högsko-lor var 82 700 läsåret 2005/2006. I åldrarna upptill 21 år har antalet nybörjare varit i stort settoförändrat mellan läsåret 2002/2003, när dettotala antalet nybörjare var som störst, och läs-året 2005/2006. Det är först under hösten 2006som det märks en svag minskning, 2,6 procent,av antalet nybörjare även i dessa åldrar jämförtmed föregående hösttermin.

Strax över 45 procent av en årskull har börjatstudera vid ett universitet eller en högskola vid25 års ålder. Det är en fördubbling av övergångs-frekvensen på 20 år. För läsåret 2005/2006 hand-lar det om 49 000 nybörjare upp till och med25 års ålder, exklusive de utländska studenterna.Därtill kan läggas ytterligare något tusental somtillbringar hela sin studietid utomlands.

Åldersspridningen är stor vid svenska univer-sitet och högskolor. Knappt hälften av nybör-jarna är 21 år eller yngre. En tredjedel är 26 åreller äldre när de börjar studera vid ett universi-tet eller en högskola.

Tiden med ständigt ökande övergångs-frekvenser är förbi. Den summerade övergångs-frekvensen upp till 25 års ålder, som hade entopp läsåret 2002/2003 med nästan 48 procent,var cirka 46 procent läsåret 2005/2006. Tidi-gare har det starka intresset för högre utbild-ning från studenternas sida inneburit att över-gångsfrekvenserna till stor del har styrts av hursnabbt utbildningskapaciteten vid universitetoch högskolor har byggts ut. Under de senasteåren, och framförallt under det senaste året, harutbildningskapaciteten i vissa fall varit störreän efterfrågan, vilket tyder på att det nu är in-tresset för högre utbildning snarare än kapaci-teten som är den begränsande faktorn.

Bland nybörjarna 2005/2006 var 57 procentkvinnor och 43 procent män. Kvinnorna äröverrepresenterade i flertalet åldersgrupper,men skillnaden mellan könen är störst i åld-rarna från 30 år och uppåt. Ungefär 60 procentav samtliga registrerade studenter vid universi-tet och högskolor är kvinnor och 40 procent ärmän.

En stor del av nybörjarna vid universitet ochhögskolor kommer mer eller mindre direktfrån gymnasieskolan. Ungefär hälften av ny-börjarna gick ut gymnasieskolan samma år el-ler ett till två år tidigare. Flertalet kommer frånde teoretiskt inriktade programmen: det natur-vetenskapliga programmet, det samhällsveten-skapliga programmet och teknikprogrammet.Åttio procent av dem som gick ut det naturve-tenskapliga programmet i gymnasieskolan läs-året 2002/2003 gick vidare till högskolestudierinom tre år. Bland de mer yrkesinriktade gym-nasieprogrammen hade omvårdnadsprogram-met och barnoch fritidsprogrammet högstövergångsfrekvens med 26 respektive 21 pro-cent. Övriga yrkesinriktade gymnasieprogramhade en övergångsfrekvens som var lägre än 15procent – lägst ligger byggprogrammet ochfordonsprogrammet med en övergångsfrekvenspå cirka1 procent.

Från hösten 2003 när antalet studenter varsom högst har antalet studenter minskat med 6procent i grundutbildningen och ligger nu på320 000. Minskningen omfattar alla åldersgrup-per utom de yngsta (19- och 20-åringar) och deäldsta (från 50 år och uppåt) – men den senaregruppen är liten. Sett över en längre tidsperiodhar det varit en stor ökning av antalet studenteri alla åldrar. Jämfört med för 15 år sedan harantalet studenter fördubblats och ökningen ärstor i alla åldersgrupper med en något störreökning för kvinnor än för män.

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2225

26

Hälften av studenterna är i åldern 20–25 år,och i den ålder när studiedeltagandet är högst,22 år för kvinnor och 23 år för män, studerar vartredje kvinna och var fjärde man vid universi-tet eller högskola. Andelen studerande fortsätteratt vara hög fram till 25-årsåldern. I ålders-gruppen 25–29 år halveras sedan antalet stude-rande när flertalet blir klara med sin utbild-ning och avlägger examen (figur 2.1). Genom-snittsåldern bland examinerade är 27 år.

35

30

25

20

15

10

5

0Ht 1990 Ht 1995 Ht 2000 Ht 2006

Figur 2.1 Andel studenter i grundutbildning som andel av befolkningen 1990, 1995,2000 och 2006, 19–29 år.9 Procent.

Kvinnor 19–20 årMän 19–20 år




INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2226

27

ArbetsmiljöverketArbetsmiljöverket följer upp utvecklingen avunga tjejers och killars levnadsvillkor inompolitikområdesmålet goda arbetsvillkor och möj-lighet till utveckling i arbetet för både kvinnoroch män. Indikatorerna bygger på Arbetsmiljö-verkets intervjuundersökning om arbetsmiljön(Arbetsmiljöundersökningen) som genomförsvartannat år. Inför undersökningen 2005 dis-ponerades enkäten om och frågorna presente-rades i ett nytt sammanhang. Detta kan ha på-verkat svaren.

Andel sysselsatta som har möjlighetatt lära nytt och utvecklas i arbetet

Indikatorn om möjlighet att utvecklas och lärasig något nytt i arbetet går tyvärr inte att uppda-tera (se ovan). Förändringen av undersökningenvisade sig påverka svaret på frågan som därförfick ett trendbrott. Det är således inte menings-fullt att återge någon utveckling utöver vad somtidigare är redovisat för denna indikator.

Unga män anger i något högre grad än kvin-nor att de har möjlighet till utveckling. För samt-liga grupper, förutom bland kvinnor under 25år, finns en tendens till ökad andel som angeratt de har sådan möjlighet, särskilt god är ut-vecklingen bland kvinnor över 25 år10 (figur2.2).

Andel sysselsatta som har lågtinflytande och höga krav i arbetet

I figur 2.3 visas andelen som i Arbetsmiljö-undersökningen anger att de har lågt inflytandei sin arbetssituation. Lågt inflytande, särskilt till-sammans med höga krav, anses öka risken förstressrelaterade besvär.

Andelen som uppger att de har lågt inflytandei arbetet är avsevärt högre bland unga än blandde som är över 25 år. Kvinnor, både äldre ochyngre, anger i större utsträckning än män att dehar lågt inflytande i arbetet. År 1999–2001 sesen negativ utveckling bland unga kvinnor, enutveckling som inte har sin motsvarighet bland

70

60

50

40

30

20

10

01989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003

Figur 2.2 Andel sysselsatta, 16–64 år, som har möjlighet att lära nytt ochutvecklas i arbetet 1989, 1991, 1993, 1995, 1997, 1999, 2001 och 2003. Procent.

Källa: Arbetsmiljöverket.



INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2227

28

unga män eller i den övriga delen av arbetskraf-ten.

Andelen som i Arbetsmiljöundersökningenanger höga krav i arbetet (figur 2.4) visade entopp i slutet på 1990-talet, för att därefter visa

8070605040302010

01991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005

Figur 2.4 Andel sysselsatta, 16–64 år, med höga krav i arbetet 1991, 1993, 1995,1997, 1999, 2001, 2003 och 2005. Procent.




8070605040302010

01991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005

Figur 2.3 Andel sysselsatta, 16–64 år, med lågt inflytande i arbetet 1991, 1993, 1995,1997, 1999, 2001, 2003 och 2005. Procent.




en viss nedgång. Detta gäller såväl unga kvin-nor och unga män som den övriga delen avarbetskraften. Unga anger i mindre utsträck-ning än övriga att kraven i arbetet är höga.

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2228

29

Ungdomsstyrelsens reflektionerUtbildningssystemet är utan konkurrens Sve-riges största arbetsplats. Grundskolan är obli-gatorisk och tre av fyra genomgår gymnasie-skolan. Under läsåret 2005/2006 var den sum-merade övergångsfrekvensen upp till 25 årsålder närmare 46 procent till en högskoleut-bildning. Skolans betydelse kan därför sägas haökat i förhållande till tidigare decennier. När-mare 1,1 miljoner unga går varje dag till skolan,högskolan eller ett universitet.11 Lägg därtill allaunga som studerar inom vuxenutbildningen ochSvenska för invandrare (SFI), cirka 275 000. Detär därför av största vikt, inte bara för den en-skilde eleven eller studenten utan även för sam-hället, att utbildningen är av hög kvalitet och gerunga de verktyg och de kunskaper som kommeratt behövas under resten av deras liv.

Utbildningssystemet når inte målenAtt klara de uppsatta kunskapsmålen i grund-skolan innebär att man har minst betyget god-känd i 16 ämnen. Man kan dock vara behörigtill gymnasieskolan även om man inte är god-känd i samtliga ämnen. Dock krävs minst bety-get godkänd i engelska, matematik och svenska,alternativt svenska som andraspråk. Var femte elevi årskurs nio och var tredje elev med utländskbakgrund når inte de nationellt uppsatta kunskap-smålen. Var tionde elev lämnar grundskolan utanbehörighet till gymnasieskolans nationella pro-gram och för elever med utländsk bakgrund ärandelen en av fem. Var tionde elev lämnar gym-nasieskolan utan slutbetyg som ger grundläg-gande behörighet till högskolestudier och kil-lar har genomgående sämre studieresultat äntjejer. Svenska ungdomars kompetens i bas-

ämnena har försämrats under de senaste 20åren. Kunskap är en viktig förutsättning för attkunna utöva inflytande och är därmed centraltför att uppnå målet om ungas tillgång till maktoch välfärd. För de allra flesta betyder en braskol- och studiegång ökade möjligheter ochbättre förutsättningar att förverkliga sina upp-satta mål.

Utvecklingen sedan läsåret 2001/2002 harvarit svagt positiv i det avseendet att en någotstörre andel elever i årskurs nio når de natio-nellt uppsatta kunskapsmålen. Men det är näs-tan 20 procent som inte gör det. Skillnadernamellan elever med svensk respektive utländskbakgrund med slutbetyg från gymnasieskolanoch därmed behörighet till högskolestudier ärcirka 8 procentenheter.

Socialstyrelsen redovisade i Social rapport 2006att en viktig förklaringsfaktor till att elever medutländsk bakgrund presterar sämre i skolan inteprimärt är föräldrarnas ursprung utan famil-jens socioekonomiska situation. Föräldrarnahar genomsnittligt lägre utbildning, lägre in-komst och mindre kontakt med arbetsmark-naden än svenskfödda. Ytterligare en förklaringär att elever med utländsk bakgrund oftare går iskolor med hög läraromsättning och i skolor somhar många elever med behov av särskilt stöd.12

Utbildning stressigt för ungaDet talas ofta om den ökade ohälsan bland unga.Psykiska problem har blivit vanligare blandunga under de senaste två decennierna. I SCB:sundersökningar av levnadsförhållanden 1989angav 9 procent av kvinnorna i åldern 16–24 åratt de hade besvär av ängslan, oro eller ångest.

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2229

30

År 2005 var det 30 procent som uppgav sådanaproblem. I den allmänna debatten beskrivsdenna typ av besvär ofta som tecken på stress.I utredningen Ungdomar och stress och psykiskohälsa13 lyfts skolan fram som den främsta stress-framkallande arenan. I utredningen menarman att det framförallt beror på att mycket avskolarbetet förväntas bedrivas utanför skolanoch den ordinarie skoltiden vilket för mångainnebär att man är tvungen att försaka fritids-aktiviteter och kompisar.

Arbete, personlig utveckling och hälsaUtbildning kan vara ett första steg mot att eta-blera sig i samhället och på arbetsmarknaden.Idag ställs det högre krav än tidigare på utbild-ning, även för till synes mindre kvalificeradearbeten. Inom utbildningssystemet finns betyd-ligt större valmöjligheter än tidigare. Det ärnågot som många upplever som positivt mensom för andra leder till stress och rädsla för attvälja fel.

Unga som inte har studerat på gymnasiet el-ler som har avbrutit sina studier har svårare attfå inträde på arbetsmarknaden. De som endasthar en gymnasieutbildning har i sin tur svårareatt få inträde än de som har en högskoleutbild-ning. Unga som drabbas av en längre tidsarbetslöshet löper större risk att hamna i eko-nomiska svårigheter som vuxna. För unga inne-bär övergången från utbildning till arbetesällan ett fast arbete direkt efter studierna. Spe-ciellt unga vars längsta utbildning är gymnasie-utbildning har svårt att få ett arbete som är var-aktigt.14

För de flesta upptar arbetet en stor del av livet.Det påverkar och styr våra livsvillkor och harstor inverkan på vår hälsa. Ett engagerande ar-bete kan bland annat innefatta att ha kontrolloch inflytande över sin arbetssituation, sin ar-

betsbörda och sina utvecklingsmöjligheter.Unga kvinnor uppger i betydligt större utsträck-ning än unga män att inflytandet i arbetet ärlågt. Skillnaderna är dock små mellan unga mänoch unga kvinnor för hur de upplever kraven iarbetet och unga upplever kraven som höga imindre utsträckning än de som är i åldern 26–64 år. Men att 40 procent bland unga uppleverkraven som höga och att mer än hälften av ungai åldern 16–25 år anser att deras inflytande iarbetet är lågt måste anses vara oroväckande.

Skolan viktig för ungas inflytandeSkolans demokratiuppdrag kan ses som tre-delat. För det första handlar det om att utvecklakunskaperna om det demokratiska systemet(valsystemet, partiväsendet, olika representativaförsamlingar och andra samhälliga institutio-ner etcetera). För det andra handlar det om attskolan ska verka i demokratiska arbetsformer,där såväl elever som personal har reellt infly-tande över och delaktighet i sitt skolarbete ochsin lärmiljö. För det tredje ska skolan arbeta idemokratiska former för att eleverna på så sättska skaffa sig erfarenheter och färdigheter sommöjliggör för dem att delta i demokratiska pro-cesser.

Brister i elevers inflytande i skolan har åter-kommande påpekats i Skolverkets utbildnings-inspektion. Över hälften av de rektorsområdeni grundskolan som inspekterades under 2005har uppmanats att förbättra sitt arbete med attge eleverna ett successivt ökat ansvar för verk-samheten i klassrummet och i stort.15 Men sam-tidigt visar resultaten också att elevernas viljaatt vara med och påverka tycks ha minskat jäm-fört med de tidigare undersökningarna.16

I 2006 års riksdagsval röstade 93 procent av desom hade eftergymnasial utbildning. Av de somhade gymnasial respektive förgymnasial utbild-

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2230

31

ning var motsvarande andel 83 respektive 76procent.17 Med ökad utbildning följer också enhögre andel som är medlem i någon föreningoch som är aktiva samt även en högre andelsom är förtroendevalda. Jämfört med personersom enbart har förgymnasial eller gymnasialutbildning är det i genomsnitt 2–3 gånger van-ligare att personer med eftergymnasial utbild-ning är medlemmar i föreningar och organisa-tioner.

Utbildning har också visat sig viktig för andratyper av inflytande eller försök att påverka. IStatistiska centralbyråns studie om svenskarspolitiska resurser och aktiviteter framgår att an-delen som själva anser sig kunna författa enskrivelse och överklaga ett beslut av en myn-dighet är 91 procent bland personer med hög-skole- och universitetsutbildning men knappt47 procent bland personer med enbart för-gymnasial utbildning.18

Icke-formellt och informellt lärandeGrund- och gymnasieskolan lägger grunden fördet livslånga lärandet som sker utanför skolan.Att kunna läsa, skriva och räkna är nödvändigt,men det livslånga lärandet är också beroende avindividens lust, motivation och attityd till utbild-ning och lärande. Inom huvudområdet läggs ton-vikten på det formella lärandet, utbildnings-systemets formella institutioner, till exempelgrundskolan, gymnasieskolan och högskolan.

Det som ofta benämns icke-formellt och infor-mellt lärande inkluderas inte explicit i upp-följningen av indikatorer. Det icke-formellalärandet är organiserad utbildning vid sidan avdet formella utbildningssystemet, till exempellärande genom att delta i arbetsmarknads-åtgärder, kurser, folkbildning, föreningslivet,volontärarbete eller ett internationellt utbyte.Informellt lärande saknar en tydlig utbildnings-

situation. Det är den process genom vilken vitillägnar oss attityder, värderingar och kunskapfrån dagliga aktiviteter, till exempel inom fa-miljen, med vänner och genom medierna.

Validering, Europass och YouthpassBåde det informella och det icke-formella läran-det är av betydelse för att stimulera ungdomarsutveckling av färdigheter och kvalifikationer.Bland annat ges dessa två stor vikt i EU:s stra-tegi för att förverkliga det europeiska områdetför livslångt lärande. Centralt i strategin är attta tillvara all utbildning och se till att alla for-mer av lärande erkänns.

Ett led i detta är så kallad validering. Valide-ring innebär en strukturerad bedömning, vär-dering, dokumentation och erkännande avkunskaper och kompetens oberoende av hurde har förvärvats. År 2004 inrättades Validerings-delegationen som ska medverka till att utvecklaförhållningssättet till det lärande som sker ut-anför det formella utbildningssystemet och setill att de nationella och internationella valide-ringsfrågorna får ökad uppmärksamhet.19 De-legationen ska lämna sin slutrapport den 15januari 2008. På EU-nivå arbetar medlems-länderna med Europass, en kompetensportföljsom säkrar att meriter och kvalifikationer be-skrivs på samma sätt och värderas lika i helaEU, och med Youthpass, ett verktyg för valide-ring av ungdomsledares internationella kom-petens och kunskap. Även Europarådet har ta-git fram en europeisk standard för beskrivningav ungdomsledares kompetens och kunskaper.

Sverige inte bäst i klassenInom EU har utbildning på senare tid lyfts framsom ett centralt inslag i den ekonomiska poli-tiken och socialpolitiken. Vid EU-toppmötet iLissabon 2000 enades stats- och regeringsche-

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2231

32

ferna om en gemensam strategi för att på bredfront möta de ekonomiska och sociala utma-ningar samt miljöutmaningar som EU står in-för. EU-länderna beslutade om en rad gemen-samma mål för att stärka EU:s konkurrenskraftoch tillväxt, öka sysselsättningen och den so-ciala sammanhållningen samt säkra en håll-bar utveckling. Detta arbete kallas Lissabon-strategin.20 Parallellt med målet att bli världensmest dynamiska och kunskapsbaserade eko-nomi finns också målet att medborgarna skaha tillgång till utbildning i världsklass. Underdet svenska ordförandeskapet 2001 godkändeEU det gemensamma uppdraget att höja kvali-teten och effektiviteten i utbildningssystemensamt att öppna dem mot omvärlden.21

Inom OECD pågår projektet PISA (Program-me for International Student Assessment) somjämför olika länders utbildningssystem.22 Fem-tonåringars kunskaper i matematik, naturve-tenskap, läsförståelse och problemlösning mätsgenom olika prov. I den senaste studien från2003 placerade sig svenska femtonåringar bättre

än OECD-genomsnittet inom samtliga kun-skapsområden. Fyra länder, Finland, Korea,Kanada och Australien, presterade signifikantbättre resultat än Sverige inom samtliga områ-den.

Det finns inget enhetligt mått på likvärdighetmen i stora drag innebär det ett likvärdigt skol-system att alla elever, oavsett social bakgrundoch ekonomiska förutsättningar ges sammamöjlighet och tillgång till utbildning. Finlandoch Island framstår som de länder som har demest likvärdiga utbildningssystemen. De upp-visar båda låg total variation i elevresultat ochväldigt låg variation mellan skolor. Historisktsett har Sverige tillsammans med övriga nord-iska länder uppvisat en relativt stor grad av lik-värdighet jämfört med de flesta övriga länder iOECD. Detta visade sig också i den första PISA-undersökningen (PISA 2000) där Sverige varbland de länder som hade högst grad av likvär-dighet. I 2003 års undersökning placerar sigSverige strax över OECD-genomsnittet. PISA2006 publiceras i december 2007.23

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2232

33

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2233

34

KAPITEL 3

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2234

35

Hälsa och utsatthetBåde den faktiska och den upplevda hälsan påverkar i hög grad en persons liv,vilket perspektiv på samhället hon eller han har och vilken möjlighet till delak-tighet. Huvudområdet hälsa och utsatthet omfattar såväl fysisk som psykisk hälsasamt utsatthet i olika former. En bra skol- och arbetsmiljö, en innehållsrik fritidoch goda relationer till andra människor är viktiga för hälsan. Vanor som attröka, dricka alkohol, bruka narkotika och hur vi blir bemötta av andra männis-kor har betydelse för hälsan både här och nu och i ett längre perspektiv.

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2235

36

Hälsa och utsatthetIndikator Tendens Kommentar

Andel ungdomar som har psykiska och psykosomatiska symtom.

Antal 15–24-åringar som behövt sjukhusvård på grund av självmords-försök, psykos, narkotikamissbruk eller alkoholkonsumtion.

Antal 13–24-åringar som behövt sjukhusvård för skador orsakade avvåld.

Antal ungdomar i åldersgruppen 15–24 år som har avlidit under året.

Antal verkställda aborter bland 13–24-åringar.

Antal klamydiainfektioner i åldersgruppen 15–24 år.

Tandvårdskonsumtion de senaste två åren bland ungdomar iåldersgruppen 16–24 år.

Andelen 13–24-åringar som behandlats med antidepressivaläkemedel.

Ungdomar 13–17 år som dygnsvårdats enligt SoL och LVU.

Andel 16–24-åringar som uppger att de under de senaste tremånaderna har blivit kränkta.

Andel 16–24-åringar som uppger att de under de senaste12 månaderna på fritiden rört och ansträngt sig kroppsligt mindreän två timmar per vecka.

Andel 16–24-åringar som uppger övervikt.

Andel 16–24-åringar som uppger fetma.

Andel 16–24-åringar som uppger att de röker dagligen.

Andel 16–24-åringar som uppger att de snusar dagligen.

Andel 16–24-åringar med riskabel alkoholkonsumtion.

Andel ungdomar i gymnasieskolans år 2 som uppger att de användernarkotika.

Andelarna med huvudvärk och ont i magen minskade bland unga kvinnormedan det ökade något bland unga män mellan 2004 och 2005. Fortfarandeär symtom mycket vanliga bland unga kvinnor.

Ökningen från 2004 till 2005 är störst bland unga kvinnor. Det är lika vanligtatt unga kvinnor som unga män vårdas för alkoholförgiftning.

Svag ökning.

En ökning av den totala dödligheten bland både yngre och äldre unga,framför allt bland män och mest ökar självmorden.

Antalet aborter bland unga har ökat årligen sedan 1995. Mellan 2005 och2006 skedde en ökning bland äldre unga.

Unga kvinnor är mest drabbade och skillnaden mellan yngre och äldreunga kvinnor är små.

Andelen som inte går till tandläkaren minskar bland både unga män ochkvinnor Skillnaden i tandvårdskonsumtion mellan könen minskar också.

Det är betydligt vanligare att unga kvinnor använder antidepressiva medelän att unga män gör det. Detta gäller såväl i den yngre som i den äldreåldersgruppen.

Dygnsvården ökade med 5–10 procent under 2001–2005. Omfattningenav dygnsvård i åldern 13–17 år totalt sett var dock oförändrad mellan2004 och 2005.

Unga kvinnor upplever att de har blivit kränkta i större omfattning änunga män. Skillnaderna mellan unga med svensk respektive utländskbakgrund är liten.

Det är vanligare att unga rörelsehindrade och arbetslösa har en stilla-sittande fritid än att icke rörelsehindrade och icke arbetslösa har det.

Äldre unga är mer överviktiga än yngre och unga män med utländskbakgrund är mer överviktiga än unga män med svensk bakgrund.

Andelen som uppger fetma är lägre bland studerande kvinnor än blandyrkesarbetande. Fetma är mindre förekommande bland utrikes födda ungakvinnor än bland inrikes födda, medan unga utrikes födda män oftareuppger övervikt än inrikes födda män.

Rökning bland unga minskar. En större andel unga kvinnor medfunktionshinder röker jämfört med unga kvinnor utan funktionshinder.

Yrkesarbetande unga snusar i större utsträckning än studerande. Ungamän med funktionshinder snusar i större utsträckning än unga män utanfunktionshinder.

Andelen unga utrikes födda kvinnor med en riskabel alkoholkonsumtion ärlägre än bland inrikes födda. Studerande unga har i mindre utsträckningriskabel alkoholkonsumtion än yrkesarbetande unga.

En svag minskning bland både unga kvinnor och unga män mellan2005 och 2006.


INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2236

37

Tjejers situationbättre än killars

Killars situationbättre än tjejers

Ingen eller liten skillnadmellan killar och tjejer

Indikator Tendens Kommentar

Andel 16–24-åringar som uppger riskabelt spelande.

Utsatthet för brott.

Delaktighet i brott.

Andel unga som uppger att de trivs i bostadsområdet.

Andel unga med eget rum.

Andel unga med möjlighet att sova ostört.

Anmälda arbetssjukdomar per 1 000 förvärvsarbetande i åldern16–25 år.

Anmälda arbetsolyckor per 1 000 förvärvsarbetande i åldern16–25 år.

Andel elever som anser att deras skola gör mycket för att förhindramobbning och annan kränkande behandling.

Andel elever som känner sig mobbade eller trakasserade av andraelever.

Andel elever som känner sig mobbade eller trakasserade av sinalärare.

Andel elever som anser att alla eller de flesta av lärarna behandlartjejer och killar lika.

Utrikes födda har i större utsträckning ett riskabelt spelande jämfört medinrikes födda. Och yrkesarbetande unga har ett riskabelt spelande i störreutsträckning än arbetslösa unga.

Totalt sett utsätts unga män i högre grad för hot eller våld än unga kvinnor.Det ”minst allvarliga” våldet och det mest allvarliga rapporteras dock likaofta av unga kvinnor som av unga män.

Antalet lagförda unga och fördelningen mellan olika brottstyper har legatpå i princip oförändrad nivå de senaste åren. En femtedel av dem som lagförsför brott är unga kvinnor även om andelen i ett längre perspektiv har ökat.Tillgreppsbrott är den enskilt största kategorin av ungas lagföringar.

Jämfört med en äldre åldersgrupp trivs unga sämre i det egna bostadsom-rådet. Mellan 1991 och 1999 ökade andelen som trivs bland äldre. Samtidigtminskade andelen unga som trivs i bostadsområdet, framförallt bland ungakvinnor.

Andelen unga med eget rum har ökat något sedan 2000. Hela ökningen har skettbland unga som har minst en förälder som är född utomlands. Fortfarande har dennagrupp eget rum i mindre utsträckning än unga med föräldrar som är födda i Sverige.

Unga med utländsk bakgrund, och särskilt unga kvinnor, uppger oftare attde har svårt att sova på grund av yttre störningar än personer med svenskbakgrund. Minst störda blir unga män i norra tätbygden och glesbygden.

Andelen anmälningar bland unga är betydligt lägre än bland äldre.Anmälda arbetssjukdomar har minskat med drygt 30 procent bland ungakvinnor och med drygt 40 procent bland unga män sedan 1997.

Uppgången bland unga män de senaste åren kan möjligen förklarasmed att antalet unga män i riskbranscher har ökat, särskilt inombyggbranschen.

Andelen elever som anser att deras skola gör mycket för att förhindramobbning ökade från 50 till 75 procent mellan 1993 och 2003.

Andelen elever som känner sig mobbade eller trakasserade av andraelever ökade inte mellan 2000 och 2003.

Andelen elever som känner sig mobbade eller trakasserade av sina lärarehar varit relativt konstant sedan mätningen 1997, omkring 5 procent.

Tre av fyra elever anser att lärarna behandlar tjejer och killar lika. Detframstår som att elever med utländsk bakgrund är mer nöjda än elevermed svensk bakgrund.


INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2237

38

SocialstyrelsenI årsredovisningen för 2006 redovisar Social-styrelsen uppgifter för tio indikatorer inomungdomspolitiken. En övergripande kommen-tar är att det inte går att bedöma en utvecklingendast baserad på utfallet av indikatorer undertvå år. Det går inte att säga om det finns tenden-ser i gynnsam eller ogynnsam riktning. Aktu-ella förändringar måste betraktas i ett längretidsperspektiv för att kunna tolkas, minimumen tioårsperiod och ofta längre än så.

Andel ungdomar med psykiskaoch psykosomatiska symtom

Det är vanligt att unga kvinnor i åldern 13–18år uppger sig lida av huvudvärk, ont i magenoch att de ”känner sig nedstämda”. Dessa sym-tom är dubbelt så vanliga bland unga kvinnorsom bland unga män. Mellan 2004 och 2005har dock andelarna med huvudvärk och ont imagen minskat bland unga kvinnor medan oftanedstämd inte har förändrats. Bland unga mändäremot finns en ökning mellan dessa två årnär det gäller dessa tre indikatorer. Socialsty-relsen understryker dock att det krävs data som

täcker en längre tidsperiod för att bedöma omen förändring är tillfällig eller del av en trend(tabell 3.1).

I den ordinarie ULF-undersökningen (Statis-tiska centralbyråns undersökning av levnads-förhållanden) tillfrågas intervjupersonen ombesvär av ängslan, oro eller ångest. Svaren frånde två undersökningsåren 2004 och 2005 läggssamman för att få stabilare resultat. Unga kvin-nor uppgav sig 2004/2005 ha lätta eller svårabesvär av ängslan, oro eller ångest, 30 procent,betydligt oftare än unga män,14 procent.

En lång rad folkhälsorapporter har vittnat omatt psykiska besvär blivit vanligare i befolk-ningen sedan 1990-talet. Kunskapen om ungaspsykiska hälsa är emellertid otillräcklig iSverige. De rikstäckande undersökningar somfinns ger inte en komplett bild. Ett förslag omhur barns och ungdomars psykiska hälsa kanmätas i återkommande nationella undersök-ningar har tagits fram av Socialstyrelsen.24

I övrigt hänvisas till Socialstyrelsens FolkhälsaLägesrapport 2006 där en översiktlig bild av barnsoch ungdomars psykiska hälsa redovisas.

Tabell 3.1 Andel ungdomar som har psykiska och psykosomatiska symptom, 2004och 2005. Procent

Män Kvinnor

2004 2005 2004 2005

Huvudvärk (varje dag, en gång i veckan alternativt flera gångeri veckan), andel barn i åldern 13–18 år enligt Barn-ULF. 17,9 18,8 41,4 37,7

Ont i magen (varje dag, en gång i veckan alternativt flera gångeri veckan), andel barn i åldern 13–18 år enligt Barn-ULF. 10,5 13,9 26,5 20,8

”Ofta nedstämd”, andel barn i åldern 13–18 år enligt Barn-ULF. 8,2 10,1 25,4 25,2

Ängslan och oro, andel 16–24-åringar enligt ULF-undersökningen. 13,7 12,2 30,1 30,1

Källa: Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen.

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2238

39

Tabell 3.2 Antal ungdomar i åldern 15–24 år som behövt sjukhusvård under året pågrund av självmordsförsök, psykos, alkoholintoxikation eller narkotikamissbruk,2004 och 2005, per 10 000 personer

Män KvinnorAntal ungdomar som har vårdats påsjukhus åtminstone en gång för 2004 2005 2004 2005

– självmordsförsök 12,9 13,2 32,6 33,0– psykos 7,6 7,3 5,3 5,6– alkoholintoxikation 21,2 21,9 20,5 22,8– narkotikamissbruk 18,8 19,3 14,7 14,1

Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Antal ungdomar som underåret behövt sjukhusvård

Självmorden minskar i befolkningen som hel-het, dock gäller detta inte för personer i åldern15–24 år. Självmordsförsök är mer än dubbeltså vanligt bland unga kvinnor som bland ungamän i samma ålder.

I åldern 15–24 år är det något vanligare blandunga män än bland unga kvinnor att vårdas påsjukhus för psykos. Antalet är i det närmastedetsamma 2005 som 2004.

Såväl killars som tjejers totala alkoholkon-sumtion ökade fram till början av 2000-talet.Tjejers konsumtion har fortsatt att öka och ärfördubblad jämfört med 1989. Killarnas kon-sumtion har minskat sedan 2000 men nivån ärklart högre än i början av 1990-talet. Tjejer iårskurs 9 dricker numera lika mycket som kil-lar i årskurs 9 och könsskillnaden har aldrigvarit så liten som i den senaste undersökningensom Centralförbundet för alkohol- och narko-tikaupplysning genomförde 2006.25 Andelenunga i åldern 15–19 år som lades in på sjukhusför alkoholförgiftning ökade med 40 procentmellan 2000 och 2005. Det är numera lika van-ligt bland unga kvinnor som bland unga mänatt vårdas på sjukhus för alkoholintoxikation.

Ökningen från 2004 till 2005 var störst blandunga kvinnor.

Tillgången på cannabis, amfetamin, heroinoch kokain har enligt CAN ökat kraftigt sedanslutet av 1980-talet. Trots den ökade tillgångenfinns dock tecken på minskat narkotikabruk.Det är dubbelt så vanligt att unga män har an-vänt narkotika som att unga kvinnor har gjortdet. Andelen som vårdats på sjukhus förnarkotikarelaterade sjukdomar ökade kraftigtfrån 1987 fram till slutet av 1990-talet, därefterhar narkotikarelaterade diagnoser som krävtvård legat på i stort sett oförändrad nivå totaltsett. Det något mer vanligt att unga män fårvård på sjukhus på grund av missbruk än attunga kvinnor får det och mellan 2004 och 2005syns en liten ökning bland unga män (tabell3.2).

Antal ungdomar som behövt sjukhus-vård på grund av våldsrelaterade skadorEpidemiologiskt centrum på Socialstyrelsenhar i rapporten Statistik över våld mot barn re-dovisat såväl dödstal som vård på sjukhus pågrund av yttre våld mot barn under perioden2000–2004. Rapporten redovisar omfattningenför barn i åldern 0–17 år. I genomsnitt vårdades

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2239

40

Tabell 3.3 Antal ungdomar i åldern 13–24 år som har behövt sjukhusvård förskador orsakade av våld, 2004 och 2005, per 10 000 i befolkningen

Män Kvinnor

2004 2005 2004 2005

13–18 år 7,1 7,6 2,2 2,519–24 år 15,1 16,6 2,7 2,8

Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

259 barn per år på sjukhus till följd av över-grepp av annan person enligt rapporten. Av demsom vårdades var drygt sju av tio unga män ochåtta av tio var mellan 13 och 17 år.26

I tabell 3.3 redovisas antalet ungdomar i ål-dern 13–24 år som vårdats på sjukhus till följdav våld. Här framkommer att antalet är relativtkonstant med endast marginella förändringarmellan 2004 och 2005.

Antal ungdomar som har avliditUnder perioden 2003–2004 ökade den totaladödligheten bland unga personer i såväl ålders-gruppen 15–19 år som i åldersgruppen 20–24år. Framförallt tycks ökningen gälla unga mäni båda åldersgrupperna. Ökningen kan framförallt förklaras av att självmord fortfarande ökarför unga män i denna åldersgrupp. För dödsfalli trafiken fanns ingen förändring bland ungamän mellan de två åren (tabell 3.4).

Tabell 3.4 Antal ungdomar i åldersgruppen 15–24 år som har avlidit under året,2003 och 2004, per 10 000 i befolkningen

Män Kvinnor Båda könen

2003 2004 2003 2004 2003 2004

Total dödlighet15–19 år 3,8 4,6 3,0 2,7 3,4 3,720–24 år 7,0 8,8 2,4 2,9 4,8 5,9

Död på grund av självmord15–19 år 0,8 1,0 0,6 0,6 0,7 0,820–24 år 2,1 3,0 1,0 0,7 1,6 1,9

Död relaterad till narkotikamissbruk15–19 år 0,2 0,2 0,2 0,1 0,2 0,220–24 år 0,9 1,3 0,2 0,1 0,6 0,7

Död i trafikolyckor15–19 år 1,4 1,3 0,8 0,4 1,1 0,920–24 år 1,7 1,8 0,5 0,4 1,1 1,1

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2240

41

Aborter bland ungaFram till mitten av 1970-talet genomfördes flestaborter bland tonåringar men detta har föränd-rats och nu är aborter vanligast bland unga kvin-nor i åldern 20–24 år (tabell 3.5), därefter föl-jer tonårsgruppen och sedan åldersgrupperna25–29 år respektive 30–34 år.27

Sedan 1995 har antalet aborter ökat bland ton-åringar och uppgick 2006 till cirka 25 per 1 000unga kvinnor. År 2006 genomfördes cirka 33aborter per 1 000 kvinnor i åldersgruppen 20–24 år.

Tabell 3.5 Antal verkställda aborter bland 13–24-åringar, 2004–2006, per 1 000 ungakvinnor i respektive åldersgrupp

2004 2005 2006

under 20 år 24,4 24,3 25,420–24 år 30,6 31,4 33,1

Källa: Socialstyrelsen.

Klamydiainfektioner bland ungaKlamydiainfektion har haft en oroande utveck-ling sedan 1997. En forskningsöversikt28 kringungas sexualvanor visar att antalet partner harökat men att kondomanvändningen inte harökat i samma takt. I tabell 3.6 framkommer attklamydiainfektioner bland unga minskademellan 2004 och 2006. Senare siffror visar återi-gen på en alarmerande ökning av klamydia-infektioner bland unga.29

Tabell 3.6 Antal klamydiainfektioner i åldersgruppen 15–24-åringar, 2004–2006, per1 000 i befolkningen

Män Kvinnor

2004 2005 2006 2004 2005 2006

15–19 år 9,2 9,0 7,8 26,6 26,0 23,320–24 år 22,4 22,7 21,3 25,8 26,8 26,315–24 år 15,5 15,4 14,1 26,2 26,4 24,7

Källa: Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet.

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2241

42

Tabell 3.7 Andel ungdomar i åldersgruppen 16–24 år som inte har besökt tandlä-karen de senaste två åren, 2004 och 2005. Procent

Män Kvinnor

2004 2005 2004 2005

16–19 år 1,8 0,7 2,1 1,520–24 år 20,9 16,3 13,4 14,816–24 år 12,4 9,3 7,5 8,8


Tabell 3.8 Andel ungdomar i åldern 13–24 år som har behandlats medantidepressiva läkemedel under perioden 1 juli 2005 till 30 juni 2006. Procent

Män Kvinnor

13–19 20–24 13–19 20–24

SSRI-preparat 0,7 2,5 1,7 5,3Övriga 0,2 1,1 0,3 1,7Totalt 0,9 3,2 1,8 6,4

Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.

Tandvårdskonsumtion bland ungaFram till 2000 ökade andelen kariesfria barnoch ungdomar kontinuerligt i de åldrar somFolktandvården rapporterat om till Socialsty-relsen. Perioden 2000–2005 visar emellertid enavmattning av förbättringen när kariesföre-komsten mättes vid 12 års ålder och vid 19 årsålder bland mönstrande.30

I tabell 3.7 redovisas andelen som inte harbesökt tandläkaren under de två senaste åren.Andelen som inte går till tandläkaren minskarsåväl för unga män som för de yngsta kvinnornai åldern 16–19 år. Tabellen visar också att skill-naden i tandvårdskonsumtion mellan könenminskar. Det är svårt att bedöma om det är posi-tivt eller negativt att vissa grupper bland ungdo-mar ser ut att gå till tandläkaren mer sällan. Efter-som tandhälsan förbättras så kan det avspegla attbehovet minskar.

Ungdomar som har behandlatsmed antidepressiva läkemedel

År 1993 introducerades en ny typ av antide-pressiva läkemedel, så kallade SSRI-preparat.31

De antidepressiva läkemedel som använts tidi-gare gav besvärande biverkningar och var intelämpliga för barn och unga. Den beskrivningav utvecklingen som har kunnat göras medhjälp av tillgängliga läkemedelsregister har dockvarit ofullständig. Från och med juli 2005 harapoteken uppgifter om personnummer knutnatill expedierade läkemedel. Det går därför attberäkna det verkliga antalet behandlade indi-vider och genom att följa enskilda individerkommer det även att vara möjligt att ta reda påbehandlingstidens längd.

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2242

43

Tabell 3.9 Ungdomar 13–17 år som dygnsvårdats enligt SoL och LVU, 2004 och 2005

Män Kvinnor Båda könen

2004 2005 2004 2005 2004 2005

Antal barn i åldern* 13–17 år per 1 000 ibefolkningen som hade pågående heldygns- 11,2 11,3 11,1 11,1 11,2 11,2insats den 1 november respektive år

Antal barn i åldern* 13–17 år per 1 000i befolkningen som påbörjade heldygnsinsats 5,0 5,1 6,3 6,4 5,6 5,7någon gång under respektive år

Antal nytillkomna** barn i åldern* 13–17 årper 1 000 i befolkningen som påbörjade hel- 3,4 3,5 4,3 4,4 3,8 4,0dygnsinsats någon gång under respektive år

Andel (%) i de fem senaste födelsekohorternasom den 31 december respektive år uppnått18 års ålder och som varit placerad i vård 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5utom hemmet någon gång mellan 13 och 17års ålder***

Källa: Registret över socialtjänstens insatser för barn och unga, Socialstyrelsen. * Avser åldern den 31 december respektive år.** Med nytillkomna barn och unga avses de som under statistikåret blev placerade för vård utom hemmet

enligt socialtjänstlagen eller för insats enligt LVU och som inte hade varit placerade för sådan vård ellersådana insatser under de fem år som föregick statistikåret.

*** Avser åldern det datum när barnet fyller 13 respektive 18 år.

Det är betydligt vanligare att unga kvinnoranvänder antidepressiva medel än att unga mängör det. Detta gäller såväl bland tonåringar sombland unga vuxna i åldern 20–24 år (tabell 3.8).

Unga som dygnsvårdatsenligt SoL och LVU

Socialtjänstens barnoch ungdomsvård har ettlångtgående ansvar för att erbjuda insatser ochingripa då barn och unga far illa eller riskeraratt fara illa. Deras ansvar regleras i Socialtjänst-lagen (SoL) och Lagen med särskilda bestäm-melser om vård av unga (LVU). Det finns emel-lertid ingen samlad kunskap om hur mångabarn och ungdomar i Sverige som lever under

utsatta förhållanden och inte heller någon tyd-lig definition av vilka barn och ungdomar somsocialtjänsten ska erbjuda insatser.

En stor andel av de insatser som ges till barnoch ungdomar ges via öppenvårdsinsatser. Dess-utom går utvecklingen mot en mer servicein-riktad öppenvård. Det finns en medveten po-licy från ett antal kommuner om att erbjudasina insatser som service istället för som bi-stånd.32 Bland annat har dygnsvården ökat medmellan 5 och 10 procent under perioden 2001–2005. I tabell 3.9 redovisas bland annat ande-len i åldern 13–17 år som har varit placerad idygnsvård under perioden 2004–2005. Tabellenvisar att 0,5 procent av de aktuella födelse-

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2243

44

Tabell 3.10 Befintliga indikatorer på ungdomars levnadsvanor, 16–24 år, 2005 och2006. Procent

2005 2006

Indikatorer Kvinnor Män Kvinnor Män

1. Kränkningar33 40 25 36 222. Stillasittande fritid 11 13 11 133. – Övervikt 11 15 11 18

– Fetma 5 4 4 44. Daglig rökning 16 8 13 65. Daglig snusning 4 20 5 226. Riskabel alkoholkonsumtion 32 33 32 377. Narkotikaanvändning 3 6 2 58. Riskabelt spelande 1 5 1 8

Källa: Statens folkhälsoinstitut.

kohorterna har varit placerad någon gång un-der respektive år och att omfattningen av dygns-vård i åldern 13–17 år totalt sett har varit oför-ändrad mellan 2004 och 2005.

Statens folkhälsoinstitutStatens folkhälsoinstituts huvudsakliga statis-tikkälla är den Nationella folkhälsoenkäten 2006som Folkhälsoinstitutet sedan 2004 årligen ge-nomför tillsammans med landsting och regio-ner. Uppgifter om narkotikabruk har hämtatsfrån Centralförbundet för alkohol- och narko-tikaupplysnings (CAN) undersökningar blandelever i år 2 i gymnasieskolan.

Riskkonsumtion av alkohol beräknas utifråntre frågor som tillsammans ger ett index: hurofta och hur mycket alkohol som intas samthur ofta som en större mängd har intagits vidett och samma tillfälle. Riskabla spelvanor hardefinierats utifrån tre frågor som handlar omindividens förhållningssätt till sitt spelande.

Flera indikatorer presenteras som kvoter mel-lan olika jämförbara grupper. En grupp utgör refe-rensgrupp med värdet 1,0. Om kvoten för denjämförande gruppen antar ett värde som är högreän 1,0 innebär det att den aktuella hälsoriskenförekommer oftare i denna grupp. Om kvotenantar ett värde som är lägre än 1,0 är förekomstenav hälsorisken däremot mindre vanligt förekom-mande. Värdet visar bara om skillnader mellangrupper förekommer, inget om vilken grupp somhar det mest gynnsamma tillståndet.

Självrapporterad hälsabland unga kvinnor och män

Statens folkhälsoinstituts redovisning bygger påsjälvrapporterade uppgifter. Individer har i en-käter själva angett i vilken utsträckning de harutsatts för eller själva utsätter sig för hälsore-laterade risker. I tabell 3.10 redovisas förhållan-det mellan unga kvinnor och unga män.

Det är tydligt att unga kvinnor i större omfatt-ning än unga män upplever att de har blivitkränkta. Ingen definition av begreppet kränktpresenteras i folkhälsoenkäten. Men Statens

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2244

45

Tabell 3.11 Indikatorer presenterade som en kvot mellan inrikes födda och utrikesfödda ungdomar, 16–24 år, 2006

Inrikes Utrikes(N 6 652) (N 440)

Indikatorer Kvinnor Män Kvinnor Män

1. Kränkningar 1,0 1,0 1,1 1,22. Stillasittande fritid 1,0 1,0 3,6* 1,5*3. – Övervikt 1,0 1,0 0,5* 2,0*

– Fetma 1,0 1,0 0,3* 2,04. Daglig rökning 1,0 1,0 0,6* 0,85. Daglig snusning 1,0 1,0 0,8 0,4*6. Riskabel alkoholkonsumtion 1,0 1,0 0,6* 0,98. Riskabelt spelande 1,0 1,0 5,0* 2,0*

Källa: Statens folkhälsoinstitut.* anger statistiskt signifikanta skillnader.

folkhälsoinstitut belyser förekomsten av upp-levd diskriminering och upplevda trakasserier.Det är svårt att avgöra om uppmätta föränd-ringar speglar verkliga förändringar i antaletunga som utsätts för kränkningar eller om för-ändringarna speglar förändrade attityder ellerökad benägenhet bland unga att rapporterakränkningar. Man kan vara diskriminerad utanatt känna sig kränkt och känna sig kränkt utanatt det är fråga om någon diskriminering, åt-minstone inte avsiktlig. I rapporten Särbehand-lad och kränkt34 förs en längre diskussion kringupplevelse av kränkning och hur detta påver-kar den egna hälsan.

Bland unga män är andelen med stillasittandefritid större än bland unga kvinnor, liksom an-delen överviktiga, andelen som snusar dagli-gen, andelen med riskabel alkoholkonsumtionoch andelen med riskabelt spelande. Däremotröker en större andel unga kvinnor dagligen änunga män.

Självrapporterad hälsa blandinrikes och utrikes födda

I tabell 3.11 redovisas förhållandet mellan inri-kes och utrikes födda. Om värdet är högre än 1,0innebär det att den aktuella hälsorisken före-kommer oftare bland utrikes födda än blandinrikes födda unga. Om kvoten antar ett värdesom är lägre än 1,0 är förekomsten av hälso-risken däremot vanligare bland inrikes föddaunga. Indikatorn om narkotikaanvändning re-dovisas inte här eftersom den inte ingår i dennationella folkhälsoenkäten.

Jämfört med inrikes födda unga uppgav enstörre andel utrikes födda – både unga kvinnoroch unga män – att de har en stillasittande fri-tid och ett riskabelt spelande. Den fem gångerså höga förekomsten av riskabelt spelande blandunga kvinnor födda utomlands ska tolkas för-siktigt. Det är troligt att det är andra faktorer änfödelseland som påverkar förekomsten av ris-kabelt spelande.

Andelen som uppgav övervikt och fetma ärmindre bland utrikes födda unga kvinnor änbland inrikes födda, medan en större andel

INLAGA.pmd 2007-08-27, 16:2245

46

Tabell 3.12 Indikatorer presenterade som kvot mellan yrkesarbetande, arbetslösaoch studerande ungdomar, 16–24 år, 2006

Yrkesarbetande Arbetslösa Studerande

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

1. Kränkningar 1,0 1,0 1,5* 2,0* 0,8* 1,12. Stillasittande fritid 1,0 1,0 2,0* 1,0 1,8* 0,83. – Övervikt 1,0 1,0 0,8 1,2 0,7 0,7*

– Fetma 1,0 1,0 2,0* 4,0* 0,3* 1,54. Daglig rökning 1,0 1,0 0,6* 3,2* 0,4* 1,05. Daglig snusning 1,0 1,0 0,8 0,8 0,3* 0,6*6. Riskabel alkoholkonsumtion 1,0 1,0 0,8* 1,1 0,6* 0,8*8. Riskabelt spelande 1,0 1,0 0* 0,3* 0,3 0,7

Documents

UNG IDAG - MUCFUNG IDAG 2007 En beskrivning av ungdomars villkor Ungdomsstyrelsen ger i Ung idag 2007 en aktuell bild av ungdomars levnadsvillkor. De villkor som unga växer upp under