Kunskapsbaserade behandling inom SiS

Nils Åkesson

Mot våld och gängMot våld och gäng 2006-122006-12

Kunskapsläget

Tidigare byggde socialt arbete på tradition, rättsuppfattning och moral.

Idag har vetenskap blivit ett rättesnöre i stort som smått t.ex. mat dryck, trafik, behandling.

En enorm ökning av kunskapsproduktionen. Kunskapsmassan har blivit svår att

överblicka Metastudier, riktlinjer, kunskapsöversikter

har blivit nödvändiga

Brå undersökning av brottsaktivitet i Brå undersökning av brottsaktivitet i åk 9åk 9

Brå undersökning av brottsaktivitet i Brå undersökning av brottsaktivitet i åk 9åk 9

CAN undersökning av drogvanor i åk CAN undersökning av drogvanor i åk 99

CAN Drogutvecklingen i Sverige, CAN Drogutvecklingen i Sverige, 20042004

SiS målgrupp är allvarligt antisociala ungdomar

I Sverige finns ca 1 miljon ungdomar i åldern 13-21

Den 1 nov i 2005 fanns 10110 av dessa i socialtjänstens heldygnsvård

3396 fanns på institution, privata och offentliga.

533 av dessa fanns på särskilda ungdomshem

89 fanns i LSU vård

SiS svarar för 15 % av institutionsvården

ADAD 2005se SiS hemsida www.stat-inst.se

Tidigare placerad 52%, 18% placerade 3 eller fler ggr Separation eller saknar relation 76%. Utländsk

bakgrund 49% Alkohol 87% hasch 62% ecstasy 30% osv. Kriminalitet senaste året 86%, 27% före 12 års ålder Psykisk ohälsa: psyk.vård flickor 50% pojkar 35 % Utsatt för fysisk misshandel flickor 49% pojkar 30% Negativ attityd till skola 75% misslyckats i skola 54%

vill ha hjälp med skola 51%

Tidig eller sen debut av antisocialt Tidig eller sen debut av antisocialt beteendebeteende

efter Stattin, Magnussonefter Stattin, Magnusson

2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24

Sen

Tidig

Hög

Låg

Prediktorer för våld och/eller allvarlig kriminalitet Prediktorer för våld och/eller allvarlig kriminalitet under 15-25, Lipsey & Derzon i under 15-25, Lipsey & Derzon i Serious and violent

offendersFarrington & Loeber, 1999

I åldern 6-11 I åldern 12-14 Kriminalitet .38Svaga sociala band .39

Missbruk .30 Antisocialt umgäng .37

Kön .26 Kriminalitet .26Familjens soc/ek .24Antisociala föräldrar .23

Aggression .21 Aggression .19Etnicitet .20 Skola attityd/prest .19

Psyk. välbefinnande .19Föräldra /barn rel. .19Kön .19Fysiskt våld .18

Prediktorer för våld och/eller allvarlig Prediktorer för våld och/eller allvarlig kriminalitet under 15-25, Lipsey & kriminalitet under 15-25, Lipsey &

DerzonDerzonI åldern 6-11 I åldern 12-14 Psyk. välbefinnade .15Antisociala föräldrar .16Föräldra /barn rel. .15 Brott mot person .14Svaga sociala band .15 Beteendestörning .12Beteendestörning .13 IQ .11Skola attityd/prest. .13Fys/Psyk hälsa .13IQ .12Familje karaktäristika .12

Splittrade familjer .09 Splittrade familjer .10Övergrepp föräldrar .07 Familjens soc/ek .10Antisocialt umgänge .04 Övergrepp föräldrar .09

Familje karaktätistika .08Missbruk .06Etnicitet .04

Riskfaktorer för återfall i brott och Riskfaktorer för återfall i brott och misskötsel under placering/påföljd, misskötsel under placering/påföljd,

Andrews & BontaAndrews & BontaFaktorer Antal studier korrelation med återfallUmgänge 27 .21Antisociala värderingar 67 .18Antisocial personlighet 63 .19Etnicitet 21 .17Kriminell historia 282 .16Föräldraskap/uppfostran 31 .14Skol- arbetslivs anpassning 168 .13Relationskonflikter 28 .12Ålder 56 .11Missbruk 60 .10Intelligens 32 .07Psykisk ohälsa 66 .05Socio ekonomiska omst.23 .05

Effektstorlek för interventioner i öppna former

Kännetecken för Andel avBehandlingen förklarad effekt

______________________________________

Egenskaper hos ungdomen .40

Mängd behandling .20( främst varaktighet över tid)

Typ av behandling .26

Generella drag i behandlingen .15

Effektstorlek för interventioner på institutioner

Kännetecken för Andel avBehandlingen förklarad effekt ______________________________________

Egenskaper hos ungdomen .10

Mängd behandling .27( främst varaktighet över tid)

Typ av behandling .26

Generella drag i behandlingen .36

Slutrapport från Slutrapport från behandlingshemsprojektet,behandlingshemsprojektet,

B-Å Armelius, Umeå univ.2001 B-Å Armelius, Umeå univ.2001

Variabler som visat starkast samband med

utfall på 23 enheter

9%

19%

22%34%

16%

Bakgrund, ålder,kön

Diagnos

Behandling, tid

Arbetsmiljö

Annat

Deviant peer influences in Intervention

Dishion, Dodge, Landsford 2006

Hur undviker man antisocial kamratpåverkan i behandling ? ( Deviant peer infuences, DPI)

1. Lågriskungdomar får inte blandas med högrisk

2. Tid i grupp bör begränsas 3. Tillfällen för ostrukturerad samvaro skall

begränsas 4.Program-/behandlingsansvarig skall skapa

och upprätthålla en prosocial ungdomskultur

5. Gruppsittningar skall vara välstrukturerade och ledas av välutbildade/tränade vuxna gruppledare.

KostnadseffektivitetKostnadseffektivitetWashington State Washington State InstituteInstitute for Public Policy for Public Policy

www.wsipp.wa.govwww.wsipp.wa.gov

låg komp kompetens

effekt cost-benefit effekt cost-benefit

FFT + .17 - 4,18 -.44 +10,69

ART + .05 - 3,10 -.17 +11,66(30 sessioner 3 ggr i veckan)

Vinst i USA för att rädda en högriskungdom 12 – 16 milj skr

Kostnad under 30 år för en missbrukare i Sverige 12-15 milj skr

Utbildning 2006

Ökat stöd till grundläggande och legitimationsgrundande psykoterapeututbildning

ART utbildning av utbildare samt lokala, regionala utbildningar

MI både centrala och utbildning av utbildare Återfallsprevention både centrala och utbildning av

utbildare CRA FFT utbildning i Södra regionen samt Familjer i Väst Dialektisk beteendeterapi Kognitiv psykoterapi Orienterande utbildning i psykiatri Avdelningsföreståndarutbildning både ledarskap och

chefsutbildning Utbildningsdagar för arbetsgrupper och lärare,

psykologer, sjuksköterskor och läkare Beroendelära både introduktion och högskolekurs 10p

Utveckling 2006

MultifunC har startat på 2 institutioner Utveckling och utbildning av ¨ SiSKomet ¨ Strukturerad risk och behovsbedömning YLS Vårdkedjeprojektet fortsatta utvecklingsinsatser LVM SiS-utredning LVU (LSU) SiS-utredning Kvalitetsutveckling inom SiS MTFC ADAD koppling In, Ut & Upp, DOK samarbete med IMS

kring ASI.6 Skolutveckling både ungdom och vuxen Neuropsykiatriska funktionshinder, samverkan Familjebehandling ART utvärdering

Bevaka kunskapsläget/ kunskapsspridning 2006

Genomföra seminarier i samband med avrapportering av utvecklings- och forskningsprojekt

Konferens angående pågående/ avslutade forskningsprojektSiS behandlardagarAtt hantera våld och risk i ett längre och kortare perspektivRegionala seminarier kring relevanta forskningsresultat, Konferenser som arrangeras av andra enheter,

arbetsgrupper och institutionerPsycInfo samarbete CAN Kunskapsöversikter

Ett urval av forskningsprojekt som Ett urval av forskningsprojekt som mäter resultat av SiS vård och mäter resultat av SiS vård och

behandlingbehandling

Pågående forskningPågående forskning MTFC, Kjell HanssonESS projektet, Mats BerglundTvå till treårs uppföljning Lunden, Mats FridellVårdkedjeprojektet, Kerstin Stenius24-års uppföljning av ungdomar, Jerzy SarneckiÅterfall i LSU jämfört med fängelse, annan påföljd, Eckart KühlhornIKBT+ inom LSU, Martin Larde’n

Nya projekt Effekter av utredning, Mats FridellHur genomförs socialtjänstens insatser efter LVM, Bengt SvenssonEftervårdsinsatser ur socialtjänstens och missbrukarens perspektiv, Mats EkendahlUtvärdering av vårdkedjeprojektet, Kerstin Stenius