Uppströmsarbete i Berga industriområde, Kalmarlnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1232901/FULLTEXT01.pdfUppströmsarbete i Berga industriområde, Kalmar - Spårning av utsläppskällor

Uppströmsarbete i Berga

industriområde, Kalmar

- Spårning av utsläppskällor av koppar, zink, silver och

kadmium via avloppsanalys i ett industriområde.

Författare: Cornelia Magnås, Snorri

Jökull Egilsson

Handledare: Jörgen Forss

Examinator: Michael Strand

Handledare, företag: Kalmar Vatten

Birgitta Arnesdotter

Datum:15-06-2018

Kurskod, 2BT01E 15 hp

Ämne: Energi och Miljö

Nivå: Bachelor of Science

Institutionen för Byggd miljö och

energiteknik

Sammanfattning

I huvudsak finns det två produkter i avloppsvattenrening: renat vatten och slam. Slam

är mängden suspenderade, fasta partiklar som avskiljs från avloppsvattnet genom

rening. Där kommer det mesta av halten tungmetaller hamna tillsammans med fosfor,

för senare utgödsling på åkrar. I jordbruksmark kan tungmetaller ackumuleras och

påverka människor och djur som äter av grödorna.

Kalmar Vatten AB ansvarar för vattenreningen i Kalmar och är certifierad under

REVAQ. REVAQ är en certifiering som arbetar för minskning av tungmetaller och

andra spårämnen i avloppsslam.

Avloppsreningsverk i Sverige är byggda för att ta emot hushållsspillvatten och

verksamheter får söka tillstånd för att få använda avloppsnätet. De krav som det

kommunala reningsverket ställer på verksamheterna sammanfattas i reningsverkets

ABVA (Allmänna bestämmelser vatten och avlopp), vilket används som gränsvärden

för tungmetaller i analysen.

Syftet med rapporten är att den ska användas som vägledning för provtagning inom

uppströmsarbete samt identifiering av potentiella utsläppskällor av tungmetaller i

Berga industriområde, i Kalmar. I projektet var fokus på metallerna kadmium, silver,

zink och koppar som Kalmar RV har prioriterat enligt REVAQ’s bestämmelser.

Rapporten ska ge en tydlig förklaring på hur arbetet har gått till väga och vilka

standarder användes för metallanalysen samt provtagningen.

Provtagning utfördes i utvalda avloppsbrunnar där brunnarna representerar ett

område i Berga med företag, där verksamheter med möjligt utsläpp tungmetaller

identifierades. Även varje grupp företag undersöktes. I Berga blev det totalt 4

provpunkter, en referenspunkt i ett hushållsområde samt provtagning på inkommande

vatten till reningsverket. Inkommande avloppsvatten analyserades för att uppskatta

kemiska sammansättningen av metall/fosforkvoten som representerar slamkvalitén

under den tidsperioden som studien var utförd.

Tre av fyra punkter i Berga, visade förhöjda koncentrationer av tungmetaller jämfört

med de begränsningsvärden i Kalmar Vatten, ABVA. I dessa tre punkter fanns det

åtminstone tre industrier som ansågs som potentiella utsläppskällor av metaller. Det

tre provpunkterna skilde sig från referenspunkten då koppar var högre i alla

provpunkter, Zink var betydligt högre i provpunkt 2 och Kadmium var högre i

provpunkt 4. Den uppskattade kemiska sammansättningen av slammet vid tiden för

studien bestämdes vara godkänd och under REVAQs gränsvärden.

På grund av dessa resultat, rekommenderar författarna vidare arbete i Berga-

industriområde så att de punktkällor för tungmetallutsläpp kan hittas.

Summary

There are mainly two products that come out of wastewater treatment: clean water

and sewage sludge. Sewage sludge is produced by collecting suspended particles,

including trace metals, in the wastewater treatment process. The sewage sludge is

then used as fertilizer on farmland which creates a risk for the trace metals’

accumulation in the soil, which can have detrimental effects on humans.

Kalmar Vatten AB operates the wastewater treatment plant in Kalmar and is certified

by REVAQ, which is a certification system that aims to reduce heavy metals and

other contaminants in sewage sludge. Wastewater treatment plants (WWTP) in

Sweden are designed to treat wastewater from residential areas which has meant that

industries are conditionally allowed to connect to the wastewater pipeline. The

conditions are set by the municipal wastewater plant, which states thresholds for

allowed concentrations of heavy metals in sewage released by industries.

The purpose of this report is to create a basis for continuing work of identifying

sources in the industrial area of Berga, Kalmar, that could be discharging too high

concentrations of heavy metals into the sewage system. In this report a focus was set

on cadmium, silver, zinc and copper.

Sampling was done in four, selected points in Berga, where each one included

sewage from a group of companies. Each group of companies was then analysed to

see if their operations was likely to discharge high amounts of heavy metals. Two

reference points were analysed: a residential area; and the incoming sewage to the

WWTP. The residential area was used for comparison against the industrial

wastewater to see if industries were causing an increase or a decrease of trace metal

concentrations to the WWTP. The incoming sewage to the WWTP was analysed to

estimate the chemical composition of the sewage sludge at the time of the study.

Three points of four in Berga displayed heavy metal concentrations that exceeded the

restrictions set by the Swedish ‘Allmänna bestämmelser vatten och avlopp’(ABVA).

Each of those points also contained at least three companies that could potentially be

discharging high amounts of heavy metals, due to the industries in which they

operate. Additionally, in the case of concentrations exceeding the thresholds set by

the ABVA, they were also higher than those of the residential area. The estimated

chemical composition of sludge at the time of the study, was determined to be under

thresholds set by REVAQ.

Due to these findings, the authors recommend further analysis into the industry-area

so that sources of these high amounts of heavy metals can be traced.

Abstract

Avloppsreningsverket Kalmar vatten AB arbetar med att minska halter av kadmium,

silver, koppar och zink som kommer in till verket. Berga industriområde i Kalmar

uppskattas som en möjlig källa för metallutsläpp. I det här projektet undersöks

avloppsvattnet i delar av Berga för att se om det finns utsläpp av förhöjda

metallkoncentrationer. Provtagning utfördes i utvalda avloppsbrunnar under två

veckor. Proverna analyserade både internt inom Linnéuniversitetet med ICP-OES

samt externt hos Eurofins med ICP-MS. Undersökningen visade att tre av fyra

provpunkter hade förhöjda koncentrationer av minst en metall. Detta kräver vidare

arbete av reningsverket för att identifiera enstaka företag som släpper ut förhöjda

halter av metallerna.

Förord

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete i programmet Energi och miljö –

Högskoleingenjör och motsvarar 30 hp. Programmet ges vid institutionen för bygg,

miljö och energiteknik på Linnéuniversitetet i Växjö. Examensarbetet ska utgöra en

bas för vidare uppströmsarbete till Kalmar Vatten AB. Samt ytterligare undersökning

i Berga industriområde, via provtagning. Om det finns enskilda företag i Kalmar som

bidrar med förhöjda utsläppshalter av metaller till avloppsnätet.

Vi vill tacka vår handledare på Linnéuniversitetet Jörgen Forss, Birgitta Arnesdotter

handledare på Kalmar Vatten AB samt övrig personal, för all den vägledning och

hjälp vi har fått under projektets gång. Vi vill även tacka företaget DHI och Anna-

Carin Pålsson, vilka vi har fått konsultera.

Slutligen tackar vi allt det personal på Linnéuniversitetet som har gett oss en bra

upplevelse av programmet i sin helhet.

Cornelia Magnås & Snorri J. Egilsson

Växjö maj 2018

Innehållsförteckning Sammanfattning 2

Summary 3

Abstract 4

Förord 5

Innehållsförteckning 6

1. Introduktion 1

1.1 Bakgrund - lagstiftning om tungmetaller i avloppsslam 1

1.2 Syfte och mål 2

1.3 Avgränsningar 2

1.4 Analysområde 2

1.4.1 Berga 2

1.4.2 Bostadsområde 2

1.5 Miljöprövningsförordningen 3

1.6 REVAQ 3

1.7 Allmänna bestämmelser: Vatten och avlopp 4

2. Teori 4

2.1 Avloppsslam 4

2.1.1 Zink 5

2.1.2 Koppar 5

2.1.3 Kadmium 6

2.1.4 Silver, Ag 7

2.2 Totalt flöde i avloppsnätet 7

3. Metod - uppströmsarbete 7

3.1 Provtagningsområde 8

3.1.1 Område 1 8

3.1.2 Område 2 9

3.1.3 Område 3 10

3.1.4 Område 4 11

3.1.5 Bostadsområde 12

3.1.6 Inkommande vatten till reningsverk 13

3.2 Provtagning 13

3.3 Provtagare 14

3.4 Provhantering 14

3.5 Provanalys 14

4. Genomförande 15

4.1 Provtagning 15

4.2 Brister vid provtagning och omprovtagning 17

4.3 Provhantering och analys 17

5. Resultat och analys 19

5.1 Provpunkt 1 20

5.2 Provpunkt 2 21

5.3 Provpunkt 3 22

5.4 Provpunkt 4 23

5.5 Inkommande avloppsvatten till reningsverk 25

6. Diskussion 26

6.1 Felkällor i projektet 26

6.1.1 Brand i Berga industriområde 26

6.1.2 Felkälla beroende på vattenanvändningen i områdena. 27

6.1.3 Tidsprogrammerad provtagning 27

6.1.4 Intern Analys 27

6.2 Vidare uppströmsarbete i Berga 27

6.3 Rekommendationer för uppströmsarbete 28

7. Slutsatser 28

8. Referenser 30

9. Bilagor 32

BILAGA 1 – Potentiella utsläppskällor i respektive område 32

BILAGA 2 - Tabellförslag till fältanteckningar 35

BILAGA 3- Analysrapporter från extern analys Eurofins. 1. Provpunkt 1 SNB 1070 36

BILAGA 4- Bilder från provtagning 42

BILAGA 5 – Branden, samt borttaget område 44

1

Snorri J. Egilsson & Cornelia Magnås

1. Introduktion

Ett av Sveriges miljömål är levande sjöar och vattendrag [1], och ett centralt tema i

miljömålet är avloppsvatten och dess rening. I avloppsrening bildas slam som består av

både organiska och oorganiska ämnen, slammet kan i sin tur användas som

gödningsmedel på jordbruksmark i ett slutet kretslopp. Ett problem i slamproduktion är

att tungmetallerna som kommer med avloppsvattnet kan uppsamlas i slammet och

ackumuleras på jordbruksmarken tills det uppnår giftiga nivåer.

Reningsverket i Kalmar (Kalmar vatten AB) arbetar med att minska halter av kadmium

(Cd), silver (Ag), zink (Zn) och koppar (Cu) i avloppsnätet, enligt krav från certifieringen

REVAQ. En möjlig källa för dessa metaller är Berga industriområdet som ligger i norra

delen av Kalmar. För att identifiera verksamheter som möjliga punktkällor fokuserar den

här rapporten på att göra en bas för uppströmsarbete på industriområdet.

1.1 Bakgrund - lagstiftning om tungmetaller i avloppsslam

Året 2014 användes 25% av det producerade avloppsslammet i Sverige till jordbruksmark

vilket motsvarar ca 62 500 ton [2]. Diskussionen om användning av avloppsslam för

jordbruk började efter konstruktionen av vattenreningsverk i Sverige på 1950- och 60-

talet [3], detta till följd av slammets innehåll av tungmetaller. På 70-talet började oron för

tungmetallers påverkan på människor och vattensystem öka betydligt [4]. 1986

publicerade EG direktivet 86/278/EEG som skulle reglera användning av avloppsslam till

användning i jordbruk [5]. I direktivet begränsades bland annat tillåtna koncentrationer av

tungmetaller i slammet för att undvika deras ackumulering i jordbruksmark.

1994 bestämde riksdagen i Sverige kungörelse SNFS 1994:2 där nya föreskrifter

introducerades på avloppsslam. Föreskriften baserades på EG-direktiv 86/278/EEG och

skulle reglera användningen av avloppsslam till jordbruk [6].

Även förordning 1998:944 fastställdes där gränsvärden på tungmetaller i avloppsslam

som ska säljas till jordbruksändamål definierades.

2


1.2 Syfte och mål

Syftet med rapporten är att den ska kunna användas som vägledning för provtagning inom

uppströmsarbete samt identifiering av potentiella utsläppskällor av tungmetaller i Berga

industriområde i Kalmar. I projektet kommer de prioriterade metallerna för Kalmar

Vatten kadmium, silver, zink och koppar att ingå. Rapporten ska ge en tydlig förklaring

på hur uppströmsarbetet har gått till väga och vilka standarder som användes för

metallanalysen samt för provtagningen.

1.3 Avgränsningar

På grund av brand i Berga industriområde analyserades området inte i sin helhet. Istället

för att analysera hela området, analyseras mindre områden med företag. Rapporten

kommer inte identifiera punktkällor för utsläpp av metaller, däremot kommer den fungera

som en bas för vidare uppföljningsarbete.

1.4 Analysområde

1.4.1 Berga

Berga är ett industriområde som ligger i norra delen av Kalmar där det finns varierande

industrier och företag. Området har totalt 133 registrerade företag som är verksamma

inom allt från tillverkningsindustri till butikshandel. Det finns även en stor skillnad i

storlek mellan företagen och antal anställda varierar mellan 1 till ca. 400 personer.

1.4.2 Bostadsområde

Bostadsområdet används som referensområde till vad som släpps ut till reningsverket, då

reningsverken är främst byggda för att ta emot hushållsspillvatten. Den utvalda brunnen

ligger belägen mellan Enighetens väg och Björkuddevägen och får avloppsvatten från

områdena Bergavik och Björkudden.

3


1.5 Miljöprövningsförordningen

I miljöprövningsförordningen framgår det vilka anläggningar som klassas som

miljöfarliga verksamheter och ska ansöka om A-, B-, C- eller U-tillståndsplikter.

Indelningen utgår från hur stor eller vilken typ av miljöpåverkan verksamheten har.

A- Verksamheter ligger under tillståndsplikt A; omfattar stora anläggningar som

flygplatser, avfallsdeponier och tillstånds prövas av mark och miljödomstolen.

B- Verksamheter ligger under tillståndsplikt B; omfattas av mellanstora anläggningar

som avloppsreningsverk, energianläggningar och tillståndsprövas av

miljöprövningsdelegationen inom länsstyrelsen.

C- Verksamheter ligger under anmälningsplikt C; omfattas av mindre anläggningar

som bensinstationer och tillståndsprövas av kommunens miljö och

hälsoskyddsnämnd.

Små miljöfarliga verksamheter som inte innefattas av A-, B- ,C-tillstånd behöver ej

anmälas. Dessa går dock under kommunens miljö och hälsoskyddsnämnd som kan kräva

utredningar och åtgärder när som helst av verksamheten. [7]

I Kalmar finns det runt 250 miljöfarliga verksamheter varav 15 är A-tillståndspliktiga

verksamheter. I Berga industriområde finns det endast U – verksamheter [26]

Det är endast då metallhalten i avloppsvattnet har en högre koncentration än gränsvärdet

på som det går att ta aktion mot verksamheten. Detta gäller dock bara om det går att

säkerställa källan. Är det en U-verksamhet kan Miljö och hälsoskyddsnämnden på

kommunen gå vidare och verksamheten får då skicka in prover på utgående

avloppsvatten. Har verksamheten för höga halter metaller i avloppsvattnet kan kommunen

kräva en åtgärd. Åtgärden är egen rening av avloppsvattnet innan utsläpp till det

kommunala ledningsnätet. [7]

1.6 REVAQ

REVAQ är ett certifieringssystem som startades 2008 under branschorganisationen

Svenskt vatten, Livsmedelsföretagen, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svensk

Dagligvaruhandel och har byggts upp i samverkan med Naturvårdsverket. REVAQ sätter

krav på spårbarheten för hantering av avloppsslam och dess innehåll. För att slammet ska

få läggas ut på åkrar bör den ligga under REVAQs riktlinjer. Certifikatet innebär att

slammet alltid ska kunna vara spårbart från reningsverket tills att det läggs ut på åkern.

Det innefattar även att certifikatsinnehavaren ska bedriva ett aktivt uppströmsarbete för

att få koll på utsläppet från industrier, hushåll och andra verksamheter samt försöka

minska utsläppen av farliga ämnen från dessa till reningsverken. Detta för att få en lägre

halt farliga ämnen ut på åkern igen. [8]

4


Kalmar Vatten har med sin REVAQ certifiering att alla spårämnen ska prioriteras när de

når 50% högre halter i slammet än dess tillåtna förekomst. Enligt Birgitta Arnesdotter

Miljöingenjör avdelning avlopp är Kadmium ett undantag, men är ändå alltid prioriterad

[8].

1.7 Allmänna bestämmelser: Vatten och avlopp

Det kommunala vattenreningsverket sätter krav på vattnet som ska tas emot till

reningsverket i deras tilläggsbestämmelser Allmänna bestämmelser vatten och avlopp

(ABVA). Krav på företags utsläpp till avloppsnätet beror på vilka koncentrationer

reningsverket sätter på avloppsvattnet, samt vad Länsstyrelsen och Naturvårdsverket har

för krav på utsläpp till recipienten och vad som får släppas ut med slammet på åkrarna

enligt REVAQ. Prioriterade ämne enligt REVAQ 2017 är Zink, Koppar, Silver och

Kadmium. Tabell 1 visar vid vilka halter grundämnen är begränsade i avlopp enligt

Kalmar vattens ABVA.

Tabell 1. Kalmar Vattens tillägg för Allmänna Bestämmelser Vatten och Avlopp,

(ABVA).

Metaller Tecken Begränsningsvärde mg/l

Kadmium Cd Ska inte förekomma

Silver Ag 0,05

Zink Zn 0,2

Koppar Cu 0,1

2. Teori

2.1 Avloppsslam

I huvudsak så finns det två produkter i avloppsvattenrening: rent vatten och slam. Slam är

mängden suspenderade, fasta partiklar som avskiljs från avloppsvattnet genom dess

rening. Slammet presenterar ett attraktivt alternativ för användning av de fasta partiklarna

i avloppsvattnet. Slammets nyttighet beror dock på dess halter av olika ämnen. Till

exempel fosfor och kväve är viktiga ämnen i slammet på grund av dess gödningsförmåga

[9]. År 2015 fastställdes det att åtminstone 60% av inkommande fosfor till

5


avloppsreningsverket ska tas tillvara på och återföras till produktiv mark [10]. För att

undvika övergödning är fosfor begränsad till 22 kg som får spridas till en hektar (ha) av

jordbruksmark varje år [11]. På grund av fosfors gödningsförmåga kan det även användas

som en begränsande parameter för halter av andra ämnen. Med hjälp av fosfor begränsar

reningsverk i Sverige andra halter av ämnen. Begränsningar av tungmetaller i slammet

betecknas då ofta i enheten mg metall/kg fosfor. Tabell 2 visar begränsningsvärde för de

analyserade metallerna med avseende på fosforkvot.

Tabell 2: REVAQ begränsningar av tungmetaller med avseende på fosforkvoten i slam.

Metaller Tecken Tillåten fosforkvot

(mg metall/kg fosfor)

Kadmium Cd 61

Silver Ag 540

Zink Zn 29 000

Koppar Cu 21 000

2.1.1 Zink

Zink (Zn) är vanligt förekommande ämne i avloppsvatten. Utsläpp i avloppsnätet sker

främst från plåt och mässing. Förutom detta kan det användas i bildäck och alkaliska

batterier [12].

Zink är ett essentiellt grundämne för både människan och växter men i för höga halter blir

det toxiskt.

Enligt samanalysen för året 2017 (se tabell 2) hos Kalmar reningsverk var zinkhalten 600

mg/kg slam torrsubstans. Detta motsvarade spridning av 307 g Zn/(ha·år) medan

gränsvärdet var 600 g Zn/(ha·år). Zinkhalten låg d.v.s. över 50% av gränsvärdet för året.

Enligt REVAQ krävs det då att Kalmar vatten försiktighetsåtgärder för Zink om halten

inte minskar. Enligt Kalmars ABVA är tillåtet zink i avloppsutsläpp från industrier även

begränsad till 0,2 mg/l (se tabell 1).

2.1.2 Koppar

Som zink är koppar (Cu) essentiellt grundämne för både växt och djur men i för höga

halter kan det vara skadlig för människan. Tillexempel oxideras koppar och färgas grönt

6


när det kommer i kontakt med hår [13]. Allvarligare effekter p.g.a. koppar är skador på

människans immunsystem, neurologiska systemet samt vår reproduktiva förmåga [14].

Förekomst av koppar i avloppsledningen kan orsakas av olika saker. [15] (1997) kom

fram till att korrosion i kranvattensystem är en mycket bidragande orsak till koppar i

avloppsvatten. På grund av läckage i avloppsnätet har dagvatten visats bära med sig

koppar till avloppsledningen då man kan se koppar i tak och vägar. Vad gäller

verksamheter så har biltvättar och verkstadsindustrier kategoriserats som de största

riskgrupperna av Svenskt Vatten [12].

På Kalmar Reningsverk (KARV) har tillåten spridning av koppar begränsats vid 300

g Cu/(ha·år) men i KARVs slamanalys för 2017 bestämdes spridningen vara 143

g Cu/(ha·år). Den är då 48% av gränsvärdet, men eftersom den är så nära 50% så har det

bestämts att även källor för koppar skall undersökas. Tillåtna kopparhalter i avlopp från

industrier begränsats vid 0,1 mg/l enligt Kalmar Vattens ABVA.

2.1.3 Kadmium

Kadmium (Cd) förekommer sällan i höga doser i avloppsvatten men är alltid prioriterad

för minskning då det är klassificerat som cancerframkallande ämne [16]. Kadmium

samlas i njurarna och ackumuleras där under lång tid vilket gör att låga halter blir farliga

vid tillföring under en längre tid. Höga halter av kadmium kan leda till benskörhet och

njursjukdomar som ytterligare kan leda till diabetes. Det har även visats att kvinnor i fertil

ålder har högre halt kadmium i kroppen, detta på grund av att järnbrist gör att kroppen tar

upp mer kadmium [17][18].

Främsta utsläppskällorna för kadmium till avlopp är förbränning av biobränsle, olja,

sopor, slitage av bromsar, däck, utsläpp från metallindustrin och även snus som spolas ner

i toaletten [16].

Kadmium är nu förbjudet i användning till ytbehandling som korrosionsskydd på stål,

vilket var en utsläppskälla innan 1970. Idag finns det vissa undantag, till exempel nickel

som används i kadmiumbatterier och som konstnärfärger; kadmiumrött och kadmiumgult,

vilka är godkända att använda med försiktighetsåtgärder. Undantaget beskrivs i svenska

författningssamlingen 1998:944 [19], samt för hantering införsel och utförsel av kemiska

substanser [20][21].

Spårämnen som är reglerade i svensk lagstiftning och ligger över 50 % av tillåtet

gränsvärde, i g/ha jordbruksmark, är i likhet med kadmium alltid prioriterade ämnen i

analyser. REVAQ certifierade reningsverk får ha en kadmiumfosforkvot på max 26 mg

Cd/kg P.

Högsta godkänna koncentrationen för Kadmium i slam för att lägga ut på åker är 2 mg/kg

torrsubstans enligt SFS 1998:944 § 20 [19].

7


Enligt svensk författningssamling (SFS) i ”gödningsmedel för import” får inte gödsel

säljas i Sverige som har en högre kvot, än 100 g Cd per ton fosfor, (100 mg Cd / kg P).

Målsättningen enligt REVAQ är lägre med 17 mg kadmium/kg fosfor i avloppsslam.

Gränsen för vad företag får släppa ut till reningsverket bestäms i respektive kommuns

ABVA. Kalmars har gränsvärdet 0 för kadmium. Det får således inte släppas ut något Cd

från företag till avloppsnätet. Det kan dock finnas Kadmium från hushåll, vilket gör att

det ändå kan finnas i inkommande vatten [22].

2.1.4 Silver, Ag

Silver är en antibakteriell metall och kan förekomma i träningskläder, skor och vissa

tvättmaskiner. Silvret kan sedan följa med spillvatten från tvättning till reningsverket

[23].

Andra små utsläppskällor är från förbränning av olja och vid kremering där amalgam,

lagning i tänder, innehåller silver.

Silver förekommer naturligt i marker och vatten. Det är en ädelmetall och är inte alltid en

prioriterad metall av REVAQ, utan är bara prioriterad om halten ligger över 50% av

tillåtet gränsvärde, mätt i g/ha, i analyser av slammet. [8]. Enligt Kalmars ABVA är

begränsningsvärde för silver 0,05 mg/l vatten för utsläpp till reningsverket. Anledningen

till prioriteringen för Silver av Kalmar vatten är REVAQ’s gränsvärde 2021 som är 2,01

vilket är nära årsmedelvärdet för 2017.

2.2 Totalt flöde i avloppsnätet

Flödet in till reningsverket tyder på om det finns inläckage av dagvatten från regn och

snösmältning i avloppsnätet, detta ska vara skilt från varandra. Under sommaren vid

perioder utan regn är det som lägst vattenflöde in till reningsverket, men vid regn ökar

alltid vattenmängden in till reningsverket. Vid ett besök på Kalmar Vatten AB

konstaterades det att reningsverket har ett årsmedelvärde för totalt flöde i ledningen på

ungefär 18 000 m3/dygn, muntlig källa drifttekniker på Kalmar Vatten AB.

3. Metod - uppströmsarbete

I den här rapporten ska isolerade avloppsledningar i Berga-industriområde undersökas för

halter av utsläppta tungmetaller i avlopp. Beroende på verksamheten kan företag i de

olika provområdena kategoriseras i riskgrupper beroende på vilka metaller de har i sitt

avlopp enligt Svenskt Vattens rapport P 96 [12].

8


3.1 Provtagningsområde

Genom Berga-industriområde går en huvud-avloppsledning sk. primärledning, som tar

emot avloppsvatten från hela industriområdet samt norra Kalmar. Anslutna till

primärledningen är 9 sekundärledningar som är isolerade från andra ledningar och endast

sitter påkopplade på primärledningen i ena änden. De tar emot utsläpp från verksamheter

och industrier i Berga. Fyra provpunkter bestämdes för analysen (se figur 1) där var och

en representerar en sekundärledning.

Figur 1: Berga-industriområde med alla provpunkter och flödesriktningar (svarta pilar),

inlopp (röda pilar).

3.1.1 Område 1

Provtagning i Område 1 sker i avloppsbrunnen SNB 1070 (se figur 2) som tar

avloppsvatten från Tyska vägen, Wismarsvägen, Baltiska vägen, Dagövägen och

Östervägen. Området omfattar främst företagsfastigheter men också flerbostadshus med

totalt 32 lägenheter. I området finns två typer av tryckerier, för plastskyltar respektive

9


papperstryck. Det finns två däckhotell som tvättar, lagar och förvarar däck vilket kan ge

gummi- och metallutsläpp från bland annat bromsbelägg och däcken som följer med

tvättvatten.

Det finns fyra typer av verkstäder i området: en för trädgårdsmaskiner, en för bil och däck

och ett företag som lagar och tillverkar storkök inklusive elinstallationer. Det finns även

ett företag som tillverkar tätningar av metall och gummi. Alla dessa industrier är en

möjlig utsläppskälla av tungmetaller (se bilaga 1: tabell 1 och 2).

Figur 2: Provpunkt 1, SNB 1070 där analyserade gator är markerade med tjock, röd färg,

flödesriktning, svart pil.

3.1.2 Område 2

Provtagning i Område 2 sker i avloppsbrunnen SNB 3550 (se figur 3), norr om Tyska

vägen, Rigavägen 1-9 exkluderande nr. 2.

I området finns ett företag som säljer och byter bromsbelägg, två verksamheter som

arbetar med plåtförsäljning och tillkapning, två bilverksamheter, däckhotell respektive

verkstad. Samt finns en försäljning och reparation av värmepumpar och försäljning av

bilsterero. Alla dessa verksamheter har en möjlighet till metallutsläpp (se bilaga 1, tabell

1 och 3).

10



flödesriktning svarta pilar.

3.1.3 Område 3

Provtagning i Område 3 sker i avloppsbrunnen SNB 3518 (se figur 4).

Området innefattar Primärledningen som ligger på Franska vägen och de andra isolerade

ledningar norr från punkten.

Brunnen är i slutet av en sekundärledning vid ett stort gummivarutillverkningsföretag

med runt 400 anställda. Detta är en potentiell utsläppskälla förframförallt Zink. Det ligger

ett tryckeri som har runt 20 -50 anställda och har risk för kadmiumutsläpp. Det finns även

bilverkstad med 20 – 50 anställda som är en potentiell utsläppskälla för metaller. Se

bilaga 1, tabell 4. Det tillkommer även vatten från resterande industrier som ligger norr

om provpunkten på franska vägen. Se bilaga 1, tabell 4 och 5.

11



röd pil Primärledning, svart pil; flödesriktning.

3.1.4 Område 4

Provtagning i Område 4 använder avloppsbrunnen SNB 3529 (se figur 5).

Området får sitt spillvatten från en del i Berga som heter Generatorn, som ligger i norra

delen av Berga. Ledningen ligger på adressen Franska vägen 26 – 32, jämna nummer. I

det området finns ett företag som tillverkar specialmaskiner och en verkstad för

motorcyklar. Där finns även två åkerier och en firma som hyr ut kranbilar i samma

fastighet. Alla dessa företag har möjligt utsläpp av metaller generellt (se bilaga 1, tabell 1

och 5).

12



röd pil Primärledning, svart pil; flödesriktning.

3.1.5 Bostadsområde

Analys av hushållsavlopp använder sig av provbrunnen SNB 33 48 (figur 6).

Bostadsområdet fungerar som ett referensområde i den bemärkelsen att reningsverken är

utvecklade för att ta hand om och rena hushållsspillvatten. På grund av detta är det

intressant att jämföra provpunkter 1-4 med hushållsspillvattnet från bostadsområdet i

provpunkt 5. Om det visas att industri-område släpper avlopp med lägre koncentrationer

en hushållen kan det bestämmas att de inte påverkar avloppsnätet betydligt.

13


Figur 6: Provpunkt 5, SNB 33 48. Analyserade prover får vatten från norr om provpunkt

Björkudden och område söder om provpunkt. Svart pil markerar flödesriktningen.

3.1.6 Inkommande vatten till reningsverk

Analys av inkommande avlopp till reningsverket utfördes på reningsverkets inlopp. På

samma vis som bostadsområdet fungerade denna provpunkten som referenspunkt.

Analysen bestämmer metall/fosfor kvoten som kan likställas med slammets kemiska

sammansättning enligt REVAQ’s riktlinjer, (se tabell 2). Detta skedde under samma

tidsperiod som provtagningen i resterande punkter och visar om tungmetall-utsläpp i

Berga har något betydelse för slammets kvalité.

3.2 Provtagning

Kalmar vatten har bestämt att industrier i Berga är mest aktiva på vanlig arbetstid, d.v.s.

mellan 08:00 till 16:00. För ett representativt 12 timmars prov ska då provtagning utföras

mellan 06:00-18:00.

14


Enligt Kalmar vatten, har bostadsområden generellt sina maximala utsläpp av avlopp på

morgonen och på kvällen. Det antogs då att utsläpp av spillvatten i bostäder är mest

mellan 06:00-12:00 respektive 16:00-22:00.

3.3 Provtagare

Provtagare modell P6 Mini, tillverkad av MAXX, användes för provtagningen i alla

provpunkter. Provtagarna använder sig av vakuumsystem där vattenprover kan dras upp

genom en slang som hänger från provtagaren ner till avloppet. Genom justering av

vakuumsystemet kunde även provtagningsvolym bestämmas.

Två provtagare var tillgängliga varje dag en provtagning utfördes och prover ur två

provpunkter extraheras. Provtagarna var programmerade så att de började ta prov kl 06.00

i 12 timmar, dvs till 18.00. Provtagarna tog 30 ml prov var tionde minut. Detta resulterade

i 72 provtagningar totalt som motsvarar 2,16 liter prov från varje brunn. Undantagsvis

från punkt 5 på bostadsområdet, kördes två tidsintervaller istället, där första intervallet

var 06.00 - 12.00, och det andra 16.00 - 22.00.

3.4 Provhantering

Hantering av prover sker enligt svensk standard (SS-ISO 5667‑3:2012) [24] för att få ett

så tillförlitligt prov som möjligt. Konserveringen är genomförd med användning av 15%

salpetersyra (HNO3) för att lösa upp alla metaller. Enligt standarden förvaras prover även

i 5°C. Innan analys av prover ska de autoklavernas på 120°C.

3.5 Provanalys

Som säkerhetskontroll utförs analysen av tagna prover internt samt extern. Intern analys

är utförd av författare på Linnéuniversitetet och extern analys utförd av Eurofins. Båda

analyser använder sig av ICP (Inductively coupled plasma), där proverna atomiseras och

metallhalterna mäts genom spektrometri. Två typer av ICP används, för intern analys på

Linnéuniversitet används ICP-OES (ICP-Optical Emission Spectrometry) och för extern

analys på Eurofins används ICP-MS (ICP-Mass Spectrometry).

Kvantifiering med ICP-OES innebär mätning av exciterade elektroner som släpper från

sig ljus på specifika våglängder beroende på vilket element de kommer ifrån. ICP-MS

däremot kvantifierar atomer beroende på deras massa.

Enligt Eurofins, är mätkänsligheten deras metod med ICP-MS 0,0001 mg/l för kadmium,

koppar och zink medans den är 0,00005 mg/l för silver. Mätkänsligheten för interna

metoden med ICP-OES var 0,00005 mg/l för kadmium, 0,0004 mg/l för koppar, 0,0002

15


mg/l för zink och 0,0006 mg/l för silver. ICP-MS hos Eurofins har en bestämd 25%

mätosäkerhet för analys av fosfor och kadmium och 20% för analys av koppar, zink och

silver (bilaga 3).

4. Genomförande

I samråd med Kalmar Vatten valdes fyra avloppsbrunnar som provpunkter inom Berga

industriområde (se rubrik 3.1). I tabell 3 visas varje provtillfälle där datum, djup och flöde

till reningsverket (RV) antecknas.

Tabell 1. Sammanfattande fältanteckningar från provtagning

Prov

nr:

Brunns

nummer

Adress Område Provtagning-

datum

Uppskattat

flöde

Djup Inkommande

Flöde RV

1 SNB 10 70 Tyska

vägen

Berga, Vikern 10-04-18 Lågt flöde 2 m 26 921 m3

2 SNB 35 50 Franska

vägen

Berga, Svetsen 10-04-18 Inget flöde 1.5 m 26 921 m3

3 SNB 35 18 Franska

vägen

Berga,Muttern 12-04-18 Medel flöde 3 m 25 231 m3

4 SNB 35 29 Franska

vägen

Berga,

Generatorn

12-04-18 Lågt flöde 2 m 25 231 m3

5 SNB 33 48 Enighetens

väg

Bostadsområde 17-04-18 Högt flöde 4 m 22 765 m3

6 - Kalmar RV Inkommande

Vatten

17-04-18 Högt flöde - 22 765 m3

Omprov

7 SNB 33 48 Enighetens

väg

Bostadsområde 19-04-18 Högt flöde 4 m 22 049 m3

8 SNB 35 50 Franska

vägen

Berga, Svetsen 19-04-18 Inget flöde 1.5 m 22 049 m3

4.1 Provtagning

Provtagning skedde vecka 15 och 16, i tabell 3 visas när provtagarna var utsätta

respektive uttagna samt vilka tidsintervaller provtagningen ägde rum. I alla provpunkter

kunde provtagarna hängas i bultar som hade var infästa i toppen av brunnen. På grund av

olika djup på avloppsbrunnar (tabell 3) var slang tvungen att anpassas efter brunnsdjup

(figur 7).

16


Inför varje provtagning testkördes utrustningen i brunnen för att se om provtagaren

skulle ta upp rätt volym. Detta gjordes genom att programmera provtagaren till att ta tre

30 ml prov, vilka skulle motsvara 90 ml totalt.

Figur 7: Korrekt lutning på provtagarens slang.

Tabell 2. Sammanfattning av provtagningstillfälle

Provtagningspunkter Utsättning av

provtagare

Provtagning Klockslag Upptagning av

provtagare

Provtagning 1

1. SNB 10 70 09-05-2018 10-04-2018 06.00-18.00 11-04-2018

2. SNB 35 50 09-05-2018 10-04-2018 06.00-18.00 11-04-2018

Provtagning 2

3. SNB 35 18 11-04-2018 12-04-2018 06.00-18.00 13-04-2018

4. SNB 35 29 11-04-2018 12-04-2018 06.00-18.00 13-04-2018

Provtagning 3

5. SNB 33 48 16-04-2018 17-04-2018 06.00-12.00, 16.00-22.00 18-04-2018

6. Inkommande RS 16-04-2018 17-04-2018 06.00-18.00 18-04-2018

Provtagning 4 (omprov)

5b. SNB 33 48 18-04-2018 19-04-2018 06.00-12.00, 16.00-22.00 20-04-2018

17


2b. SNB 35 50 18-04-2018 19-04-2018 06.00-18.00 20-04-2018

4.2 Brister vid provtagning och omprovtagning

Vid provtagning i provpunkt 1 (SNB 1070) tisdagen den 10 april, avslutades provtagning

p.g.a. sediment i slangen en timme efter att provtagningen startades. Det fanns då endast

tillräckligt med prov för att skicka till Eurofins för extern analys. Provet var inte

representativt för 12 h mätning, utan bör istället behandlas som stickprov. Ingen

omprovtagning utfördes i den provpunkten.

Vid provtagning i provpunkt 2 (SNB 3550) måndagen den 10:de april, resulterade ett

insugningsfel i början av provtagningen, att inget prov togs. Den 19:de april gjordes

omprovtagningen, grus i provtagaren orsakade insugningsfel så att provtagningen

stoppades kl 16.00, provet var representativt för 10 timmar istället för 12 timmar.

Vid provtagning i provpunkt 3 (SNB 3518) och 4 (SNB 3529) var provtagningen

fullständig.

Vid provtagning i provpunkt 5 (SNB 3348) tisdagen den 17:de april, samlades inget prov

på grund av programfel i provtagaren. Omprovtagningen utfördes torsdagen den 19:de

april där provtagningen var fullständig.

4.3 Provhantering och analys

Hämtning av prover ägde rum på förmiddagen dagen efter provtagning. Proverna hade då

stått under 16 timmar innan de hämtades. Internt analyserade prover konserverades enligt

standarden SS-EN ISO 5667-3:2012. Proverna förvarades i 100 ml plastflaskor som tål

den steriliserande tryckkokningen som autoklavering innebär. Resterande prov från

provtagare hälldes i 300 ml flaskor och konserverades med 15% HNO3 samt förvarades i

kylskåp för arkivering ifall omkörning av analys skulle krävas. Autoklavering av prover

utfördes på 120°C enligt Svensk Standard, SS 28150 [25].

Intern analys utfördes med hjälp av ICP-OES instrumentet Avio 200. Tillgänglighet till

ICP-OES utrustningen var begränsad till dagarna 16:de och 17:de april. Det betyder att

intern analys av prover som var upptagna i omgörning i vecka 16 inte kunde äga rum.

Eftersom att prov från provpunkt 1 räckte endast till extern analys, och provtagning i

provpunkter 2 och 5 krävde omgörning, kunde endast prov från provpunkter 3 och 4

användas för intern analys.

18


ICP-OES programmerades för att mäta tungmetallerna på följande våglängder: Cd

228,892 nm; Ag 328,068 nm; Zn 206,200 nm; Cu 327,393 nm. Spektrometern var även

inställd så att den analyserade axiellt på plasma-flamman. Andra parametrar var som

följer: Plasma: 8 L/min. Aux: 0,2 L/min. Neb: 0,7 L/min. Power: 1500 Watts. Viewing

distance: 15,0.

Kalibrering av ICP-OES utfördes med ett blankprov och ett standardprov. Blankprovet

innehöll endast destillerad vatten och standardprovet 1000 mg/l av Cd, Ag, Cu, Zn och

var utspädd 1:10 i destillerat vatten till 100 mg/l. Kalibreringen testades även med att

mäta uppmätta standarder igen, där en standard med 100 mg/l var mätt två gånger och en

standard med 10 mg/l var mätt en gång. För att uppskatta metallinnehåll i saltpetersyran,

analyserades även lösning, kallad blankprovet, med 85% destillerat vatten och 15%

HNO3 som var autoklaverad med andra prover och hanterat på samma vis. Analys av

avloppsprover gjordes dubbelt, där prov från varje brunn delades i två som separat

analyserades.

Prover för extern analys, utförd av Eurofins, förvarades med hjälp av kylklampar. De

skickades till Eurofins samma dag som provtagningen utfördes.

Eurofins kemiska analys av Cd, Ag, Cu och Zn utfördes med ICP-MS utrustning, enligt

standarden ISO 15587-2:2002. Eurofins metod för fosforanalys utfördes enligt ISO

15681-2:2005.

19


5. Resultat och analys

Intern analys, utförd i ICP-OES visas i tabell 5. I prov nr. 3-5 visas mätningar av

standarder för att bedöma mätnoggrannhet. Det visas inkorrekt i mätning där standarder

med bestämd koncentration på 10 mg/l (prov 3 och 4) mättes till 4,9 mg/l och 0,585 mg/l.

Resultat av prover från Berga som visar negativa värden betyder att

metallkoncentrationen ligger under utrustningens mätkänslighet. Zink mättes dock i hög

koncentration som kan förklaras av hög halt av zink i saltpetersyran då mer zink mättes i

blankprovet. På grund av stor variation av resultat i den interna analysen bestämdes det

att den inte ska användas i tolkningen.

Tabell 3. Resultat från intern analys, utförd i Linnéuniversitetet

Prov

nr. Provtyp Cu (mg/l) Zn (mg/l) Ag (mg/l) Cd (mg/l)

Kalibrering

1 Blank 1 0 0 0 0

2 Standard 100 mg/l 100 100 100 100

Test Mätningar

3 Standard 10 mg/l 5,791 8,915 7,973 4,9

4 Standard 10 mg/l 10,985 12,496 17,623 0,585

5 Standard 100 mg/l 223,224 112,152 88,188 115,236

Provmätningar

6 Prov blank −8,505 5,31 −0,082 −0,038

7 Provpunkt 3:a

SNB 35 18 −3,181 5,21 −0,929 0,743

8 Provpunkt 3:b

SNB 35 18 −7,396 4,818 −0,364 −2,345

9 Provpunkt 4:a

SNB 35 29 −7,703 4,112 −0,604 −2,683

10 Provpunkt 4:b

SNB 35 29 −9,753 1,757 −0,426 −4,127

Det finns mycket skillnad mellan resultat från den interna respektive den externa analysen

(tabell 6).

20


Tabell 6, Visar resultat från den externa analysen, utförd av Eurofins med en ICP-MS.

* 1 timmes prov, betraktas som stickprov.

5.1 Provpunkt 1

Provtagningen i provpunkt 1 kunde endast pågå under en timme och betraktas därför som

ett stickprov.

Flödet under dygnet vid utförd provtagning var förhöjt och var på 26 921 m3 (tabell 3).

Jämfört med medelårsflödet under året 2017 som var 18 000 m3 tyder detta på en risk för

utspädning av dagvatten.

Resultat från extern analys av provpunkt 1 visade att endast koppar överstiger sitt

gränsvärde i ABVA, med koncentrationen 0,11 mg/l, som är 10% över gränsvärdet (tabell

1). Zink koncentrationen var 0,018 mg/l där dess gränsvärde är 0,2 mg/l medans

koncentrationer för silver och kadmium betraktas som 0 eftersom de ligger under

analysmetodens detektionsgräns. Mätning av fosfor (P) visade koncentrationen 0,013

mg/l, som är extremt liten.

I relation till bostadsområdet var koppar den enda metallen i provpunkt 1 som var högre

än det som fanns i hushållsavlopp (0,11 mg/l jämfört med 0,022 mg/l). Detta understryker

det att vidare undersökning borde utföras i område 1.

Sex företag i området kan vara möjliga punktkällor enligt kategorisering av verksamheter

i Svenskt vattens P95 [12]. Inget av dessa företag visar någon risk för koppar men för

metaller generellt (bilaga 1).

Resultat från Eurofins

Analys Fosfor (P) Kadmium

(Cd)

Koppar

(Cu)

Silver

(Ag)

Zink

(Zn)

Nr: Provpunkt Resultat mg/l

1. SNB 10 70 * 0,013 <0,00010 0,11 <0,000050 0,018

2. SNB 35 50 20 0,0013 0,26 0,0011 1,2

3 SNB 35 18 1,4 <0,00010 0,011 <0,000050 0,017

4. SNB 35 29 0.053 0,00015 0,016 0,000077 0,12

5. SNB 33 48 4,3 0,00011 0,022 <0,00005 0,045

6. RS Inkommande 4,3 <0,00010 0,026 0,000058 0,055

21


Figur 8. Resultat i provpunkt 1 (SNB 1070) där koncentrationer visas relativt till

metallernas gränsvärde. Kadmium visas i mg/l eftersom det begränsas vid 0 mg/l

5.2 Provpunkt 2

Vid provtagning av provpunkt 2 utfördes provtagningen endast för 10 timmar (från 06.00

till 16:00) istället för till klockan 12 eftersom provtagningen stoppades p.g.a. sediment i

slangen.

Flödet under dygnet till reningsverket var 22 049 m3 (tabell 3) vilket är nära

medelårsårsflödet på 18 000 m3. Detta tyder på låg risk för inläckage från dagvatten via

snösmältning. Flödet i provpunkt 2 uppskattades dock som stillastående, någonting som

riskera att provtagaren tar upp sediment och annat avfall.

I extern analys av provpunkt 2 visades att koncentrationer av koppar, zink och kadmium

var högre än deras respektive gränsvärde (gv) (figur 9). Kadmium, som ej ska

förekomma, hade koncentrationen 0,0013 mg/l. Koppar hade koncentrationen 0,26 mg/l

vilket är 260% av gränsvärdet och zink-koncentrationen var 1,2 mg/l som är 500% högre

än gränsvärdet. Silverkoncentrationen betraktas som 0 då den låg under metodens

detektionsgräns. Fosfor hade koncentrationen 20 mg/l som kan förklaras av mycket

sediment som fanns i provet.

I relation till bostadsområdet var alla analysparametrar i provpunkt 2 högre än det som

fanns i hushållsavlopp. Författarna rekommenderar vidare undersökning i området men

noterar att de höga halterna kan förklaras av mycket sediment i provet.

Cu, 110%

Ag, 0%Zn, 9% Cd, 0

0

0.1

0.2

0.3

0.4

0.5

0.6

0.7

0.8

0.9

1

0

20

40

60

80

100

120

Cu Ag Zn Cd

Kad

miu

mh

alt

(mg/

lite

r)

Pro

cen

t av

grä

nsv

ärd

e (%

)

Tungmetaller

Provpunkt 1 (SNB 1070)

SNB 1070 Cd Gräns (100%)

22


I område 2 finns det sex möjliga företag som p.g.a. sina verksamheter kan orsaka höga

halter av metaller i avloppsledningen (se bilaga 1). De sex företagen definieras som

möjliga utsläppskällor av metaller generellt.

Figur 9: Resultat i provpunkt 2 (SNB 3550) där koncentrationer visas relativt till

metallernas gränsvärde. Kadmium visas i mg/l eftersom det begränsas vid 0 mg/l

5.3 Provpunkt 3

Provtagning i provpunkt 3 var fullständig, där prov togs för 12 timmar.

Vid provtagningstillfället i provpunkt 3 var det inkommande flödet till reningsverket

25 231 m3 (tabell 3) vilket tyder på en risk för utspädning i avloppsledningen. Flödet i

brunnen är uppskattat som högt men kan förklaras p.g.a. att den ligger på

Primärledningen genom Bergas industriområde, vilket stämmer med det höga flödet i

brunnen.

I provpunkt 3 var koncentrationer för alla analyserade metaller under sina respektive

gränsvärden (figur 10). I extern analys hade koppar koncentrationen 0,011 mg/l och zink

0,017 mg/l. Koncentrationer av silver och kadmium betraktades som 0 då de låg under

metodens detektionsgräns.

Cu, 260%

Ag, 2.2%

Zn, 600%Cd, 0.0013

0

0.0002

0.0004

0.0006

0.0008

0.001

0.0012

0.0014

0

100

200

300

400

500

600

700

Cu Ag Zn Cd

Kad

miu

mh

alt

(mg/

lite

r)

Pro

cen

t av

grä

nsv

ärd

e (%

)

Tungmetaller


SNB 3550 Cd Gräns

23


I relation till bostadsområdet var ingen analysparameter i provpunkt 3 med högre

koncentration än det som uppmättes i hushållsavloppet. Detta understryker att vidare

undersökning inte behövs för område 3.

Område 3 innehåller sex industrier som möjliga källor för metaller enligt P95. Två

industrier kategoriseras som möjliga källor för kadmium, samt en för både silver och

zink.

Eftersom provpunkten hade flöde från bostadsområde blir provet mycket utspätt och svårt

att analysera. Om resultat i provpunkt 3 jämförs med prov ur bostadsområde (provpunkt

5) visar det att tungmetallhalter i provpunkt 3 är mycket mindre än det som kommer från

bostäder. Detta kan förklaras av högre koncentrationer i referensbostadsområdet jämfört

med avloppet från det bostadsområdet som rinner genom Berga.


metallernas gränsvärde, kadmium visas i mg/l eftersom det begränsas vid 0 mg/l

5.4 Provpunkt 4

Provtagning i provpunkt 4 var fullständig, där prov togs för 12 timmar.

Vid provtagning av provpunkt 4 hade reningsverket inkommande flöde på 25 231 m3

jämfört med årsmedelvärdet på 18 000 m3. Flödet i brunnen uppskattades som nästan

stillastående vilket kan ge risk för mycket sediment till provtagare.

Cu, 11%

Ag, 0%Zn, 8.5%

Cd, 0Cd, 00

0.1

0.2

0.3

0.4

0.5

0.6

0.7

0.8

0.9

1

0

20

40

60

80

100

120

Cu Ag Zn Cd

Kad

miu

mh

alt

(mg/

lite

r)

Pro

cen

t av

grä

nsv

ärd

e (%

)

Tungmetaller


SNB 3518 Cd Gräns

24


Analysen visar att alla metaller utom kadmium har koncentrationer under sina

gränsvärden, som har koncentrationen 0,00015 mg/l (figur 11). Zink har koncentrationen

0,12 mg/l som uppnår 60% av sitt gränsvärde medan koppar låg på 0,016 mg/l, eller 16%

av gränsvärdet. Silverkoncentrationen betraktas som 0 då den låg under metodens

detektionsgräns.

I relation till bostadsområdet var det endast kadmium i provpunkt 1 som var högre än det

som fanns i referenspunkten av hushållsavlopp (0,00015 mg/l mot 0,00011 mg/l).

Felmarginalen för mätning av kadmium var 25% som betyder att möjligen är

kadmiumkoncentrationen mindre än den i referenspunkten.

I område 4 var fyra företag kategoriserade enligt P95 som troliga källor för metallutsläpp

i avloppsnätet. Inget företag var särskilt definierat som trolig källa för kadmiumutsläpp.


metallernas gränsvärde, kadmium visas i mg/l eftersom det begränsas vid 0 mg/l

Cu, 16%

Ag, 0.154%

Zn, 60%

Cd, 0.00015

0

0.00002

0.00004

0.00006

0.00008

0.0001

0.00012

0.00014

0.00016

0

20

40

60

80

100

120

Cu Ag Zn Cd

Kad

miu

mh

alt

(mg/

lite

r)

Pro

cen

t av

grä

nsv

ärd

e (%

)

Tungmetaller


SNB 3529 Cd Gräns

25


5.5 Inkommande avloppsvatten till reningsverk

Kvaliteten av slammets kemiska sammansättning under tiden för studien bestäms av

fosforkvoter i avloppsflödet (tabell 7). Det visas att ingen parameter överstiger

gränsvärdet och att ingen överstiger även 50% av gränsvärden enligt REVAQ.

Tabell 4. Beräknad fosforkvot i inkommande flöde till reningsverk samt gränsvärden

enligt REVAQ.

Metall Uppmätt värde


Gränsvärde


Kadmium 0 61

Silver 1,35 540

Zink 12 800 29 000

Koppar 6 050 21 000

26


6. Diskussion

För att tolka Eurofins analysresultat användes tre parametrar:

- Tungmetallkoncentrationer i industriavlopp i jämförelse med de begränsningar

enligt reningsverkets ABVA.

- Tungmetallkoncentrationer i industriavlopp i jämförelse med hushållsavlopp som

även benämns som referensområde.

- Metall/fosfor kvot i det inkommande avloppsvattnet till reningsverket, i

jämförelse med REVAQ’s begränsningsvärden av tungmetaller med avseende på

fosforkvoten i slam.

I tre av fyra provpunkter i Berga industriområde uppvisades minst en metall som översteg

gränsvärden i Kalmar’s ABVA. Koncentrationerna i dessa fall var även högre än i

hushållsområdets referensvärden. Detta antyder att dessa tre provpunkter bidrar till en

ökning av tungmetaller i avloppsnätet.

Genom att analysera avloppsvattnet in till reningsverket under samma tidsperiod som

resterande provtagningar utfördes låg metall/fosforhalten under REVAQ’s gränsvärden

som är baserade på slamkvalitén.

Trots att förhöjda koncentrationer av tungmetaller dokumenterades i Berga hade det liten

påverkan på det totala inflödet till reningsverket, som låg inom REVAQ’s riktvärden för

slamkvalité. Detta kan förklaras av att punkterna som studerades i Berga ej har tillräckligt

flöde för att påverka avloppsnätet i sin helhet.

6.1 Felkällor i projektet

6.1.1 Brand i Berga industriområde

Två veckor innan provtagningen skulle äga rum (27:de mars, 2018) brann delar av

området Motorn ner i en omfattande brand. En bilfirma med tillhörande verkstad

förstördes helt (se bilaga 5, figur 1).

På grund av detta ströks området samt angränsande område Plåten från Berga

industriområde i undersökningen.

Därför finns inget resultat på utsläpp i spillvattnet från verksamma verksamheter runt

omkring de nedbrunna lokalerna. Detta kräver vidare provtagning efter saneringsarbetet,

på isolerade ledningar. Då en provtagning vid tidpunkt efter brand endast är intressant om

huruvida branden påverkar utsläppen till reningsverket, och kan kontanimera prov från

verksamheten som bedrivs i området, vilket skulle leda till osäkra resultat.

27


Provpunkt 3 är placerad på Primärledningen som ligger uppströms från Motorn och

Plåten. Utöver provpunkt 3 är det enbart isolerade ledningar som ingår i provtagningen

vilket gör att uppströmsarbetet för Berga inte kommer påverkas av eventuella utsläpp från

branden. Brandens påverkan på inflödet till reningsverket kunde inte bestämmas. Dock

antogs det att dess påverkan var praktiskt taget obefintlig eftersom flöderna från Berga

var så små.

6.1.2 Felkälla beroende på vattenanvändningen i områdena.

Eftersom gränsvärdena anges i milligram metall per liter vatten, kan en otillåten

koncentration döljas i ett annars högt flöde. Därav kan en otydlighet ligga i hur mycket

vatten respektive område använder jämfört med dess metallutsläpp. Provpunkter som har

hög vattenanvändning, provpunkt 3, eller där ett bostadsområde är på kopplat på samma

ledning, provpunkt 2, får därför lägre koncentrationsvärde av metaller i mg/l vatten.

En koncentration som ligger över analysresultatet för inkommande vatten till

reningsverket, men som ligger under gränsvärdet i ABVA, kan vara intressant att gå

vidare med. Till exempel kan vidare provtagning kring den misstänkta utsläppskällan tas.

6.1.3 Tidsprogrammerad provtagning

En generell felkälla är att provtagningen inte är utförd flödesproportionellt. Provtagaren

var inställd på provtagning var tionde minut och tog även prover på samma vatten även

vid ett stillastående eller lågt flöde. Detta kan leda till risk för sediment i provet vilket

innehåller hög halt metaller och ger inte resultat representativt för provtagningstillfället.

6.1.4 Intern Analys

Interna analysen gav stor variation i analysresultat jämfört med standardproverna och mot

blankprovet. Analysen bedömdes därav inte var tillräckligt säker för att användas i

resultatet då koncentrationer av metaller i avloppsvattnet är låga. Resultaten som

användes är från Eurofins som är ett ackrediterat laboratorium, analysen utfördes med en

ICP – MS, vilket är ett känsligare instrument än ICP – OES som användes i den interna

analysen på Linnéuniversitetet.

6.2 Vidare uppströmsarbete i Berga

För att lokalisera om någon verksamhet släpper ut förhöjda halter av metaller gäller det

att gå vidare med provtagning så nära den potentiella utsläppskällan som möjligt.

Förslagsvis i brunnen som är närmast avloppsledningen ut från verksamheten till

avloppsnätet.

28


Finns det möjlighet att ta prov före och efter den potentiella utsläppskällan, kan

differensen berätta om det är en förhöjd utsläppshalt av metaller. Ligger

koncentrationerna över gränsvärden enligt Kalmar Vattens ABVA så kan det vidare leda

till att företagen får göra åtgärder eller stängs av i användningen till avloppsnätet.

6.3 Rekommendationer för uppströmsarbete

Ett förslag är att göra uppströmsarbete på sommaren vid “torrare period” när inflödet till

verket är mindre. På så sätt kan man garantera att mindre eller inget dagvatten läcker in i

ledningarna och kan därav utesluta dagvatten som kan späda ut avloppsvattnet.

För att få så tillförlitliga resultat som möjligt är det bra att anteckna så mycket data om

provtagningsplatsen som möjligt. Även om viss information kan bli överflödig i vissa fall

kan det vara relevant i andra. Vi rekommenderar att använda sig av ”figur 1” i bilaga 2

som vägledning för att få med relevanta uppgifter. Parametrarna under

”provtagarfrekvens” kollas innan utsättning av provtagare, ”fältanteckningar” sker vid

isättning av provtagare eller vid kontroll av brunn och ”data” kan skrivas i senare.

Provtagning bör ske enbart på isolerade avloppsledningar eller med provtagning på

inloppet till området och ett i slutet av området.

Provtagningen bör ske på inloppet och jämförs med provtagningen i slutet av område i

utloppet. Där emellan kan differensen mellan punkt 1 och 2 förklara om något företag har

bidragit till en förhöjd halt av metaller i spillvattnet. Ett prov på inloppet till reningsverket

och ett på ett referensområde, som är ett område med endast hushåll, kan vara användas

för att jämföra resultaten.

Finns det en förhöjd mängd spårämnen kan provtagningsområdet minskas eller isoleras

till en ledning i taget för att se vilken del av området som utsläppen kan komma från. Gå

därefter vidare med att enbart ta prov före och efter den verksamhet det förmodas

kommer från. Har misstankar riktats mot en verksamhet kan det kollas direkt med

provtagning i brunnen utanför verksamheten.

Om mängd metaller söks bör mätningen ske flödesproportionellt med hjälp av en

flödesmätare, det kan finnas inbyggt i provtagaren eller separat som då hängs ned i

brunnen över eller under ordinarie provtagare.

7. Slutsatser

I Berga industriområde var det endast en av fyra provpunkter som inte visade för höga

koncentrationer av någon metall. Utifrån våra resultat rekommenderas uppföljning i

29


område 1 och 2 där koncentrationer av koppar, zink och kadmium var högre än

gränsvärdena enligt Kalmar vattens ABVA. Dessutom rekommenderas eventuell

uppföljning på provpunkt 4 där förhöjd halt kadmium uppmättes:

Provpunkt 1 (SNB 1070) visade en kopparhalt på 0,11 mg/l, som är över

gränsvärdet på 0,10 mg/l. Dessutom översteg kopparkoncentrationen i provpunkt

1, koncentrationen i hushållsavloppet som understryker varför uppföljning i

provpunkt 1 rekommenderas. Eftersom provtagningen i SNB 1070 endast skedde i

en timme så betraktas det som ett stickprov. Även om stickprov inte är

representativa så rekommenderar författarna vidare arbete i provpunktens område.

Detta är för att se om det finns kopparutsläpp från någon verksamhet. I området

fanns sex företag som kategoriserades som möjliga utsläppskällor (se bilaga 1,

tabell 1 och 3).

Provpunkt 2 (SNB 3550) visade högst halt av metallkoncentrationerna av alla

provpunkter. Metallkoncentrationerna översteg gränsvärde för tre av fyra metaller.

Metallkoncentrationen var 0,26 mg/l koppar, 1,2 mg/l zink, 0 mg/l silver och

0,0013 mg/l kadmium. Även dessa översteg koncentrationerna i referenspunkten

hushållsavlopp. Uppmätt fosforhalt var även hög men dessa höga koncentrationer

kan förklaras av mycket sediment i provet. Vilket även påverkar metallhalten i

provet då tungmetaller sjunker och samlas i sedimenten. Författarna

rekommenderar att i vidare analys av Berga, ställs prioriteras område 2, p.g.a.

detta resultat, vidare provtagning eller omprovtagning. I området fanns sex företag

som kategoriseras som möjliga källor (se bilaga 1, tabell 1och 3).

Provpunkt 4 (SNB 3529) visade analysresultat av kadmium på 0,00015 mg/l med

felmarginal på 25%. Kadmium ska inte förekomma i avlopp från verkstäder.

Jämfört med hushållsområdets kadmiumhalt på 0,00011 mg/l är det likvärdigt.

Författarna rekommenderar vidare arbete för att bekräfta kadmiumhalterna men i

området kategoriserades dock ingen specifik industri som trolig källa för

kadmiumutsläpp (se bilaga 1, tabell 1 och 4).

På grund av detta resultat rekommenderas vidare uppföljning av Berga-industriområde av

områden i område 1, 2 och 4.

Prioritet bör ligga på område 2 i brunn SNB 3550, där halterna var extremt höga och

omprovtagning eller vidare provtagning uppströms mot verksamheterna i området

rekommenderas.

30


8. Referenser

[1] Naturvårdsverket, “Sveriges miljömål,” Miljöbalken, 2017. [Online]. Available:

https://www.miljomal.se/Miljomalen/. [Accessed: 10-Apr-2018].

[2] A. Mattsson, A. Finnson, and D. I’Ons, “Heavy metal content of Swedish

municipal wastewater sludge - status and goals.,” Water Sci. Technol., vol. 76, no.

3–4, pp. 869–876, Aug. 2017.

[3] M. Bengtsson and A. M. Tillman, “Actors and interpretations in an environmental

controversy: The Swedish debate on sewage sludge use in agriculture,” Resour.

Conserv. Recycl., vol. 42, no. 1, pp. 65–82, 2004.

[4] M. Karvelas, A. Katsoyiannis, and C. Samara, “Occurrence and fate of heavy

metals in the wastewater treatment process,” Chemosphere, vol. 53, no. 10, pp.

1201–1210, 2003.

[5] European Commission, “Protection of the Environment, and in particular of the

soil, when sewage sludge is used in agriculture,” Off. J. Eur. Communities, vol. 4,

no. 7, pp. 6–12, 1986.

[6] Naturvårdsverket, “Regler för avloppsslam,” 2013.

[7] Miljö- och energidepartamentet, Miljöprövningsförordning (2013:251). Sverige,

2013.

[8] REVAQ, “Regler för certifieringssystemet,” 2018.

[9] M. B. Kirkham, “Agricultural Use of Phosphorus in Sewage Sludge**Contribution

of the Department of Agronomy, Evapotranspiration Laboratory, Kansas

Agricultural Experiment Station, Manhattan, Kansas 66506.,” vol. 35, N. C. Brady,

Ed. Academic Press, 1982, pp. 129–163.

[10] Naturvårdsverket, Hållbar återföring av fosfor [Sustainable recycling of

phosphorus]. Stockholm, 2013.

[11] Statens jordbruksverks författningssamling, Statens jordbruksverks

författningssamling. Sweden, 2015.

[12] Svenskt Vatten, “Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan

verksamhet, P95,” pp. 1–64, 2012.

[13] G. Ramachandra Bhat, E. R. Lukenbach, R. R. Kennedy, and R. M. Parreira, “The

green hair problem: a preliminary investigation,” J. Soc. Cosmet. Chem., vol. 30,

no. 1, pp. 1–8, 1979.

[14] United States Agency for Toxic Substances and Disease Registry, “Toxicological

Profile for Copper,” 2004.

[15] R. A. Isaac et al., “Corrosion in Drinking Water Distribution Systems: A Major

Contributor of Copper and Lead to Wastewaters and Effluents,” Environ. Sci.

Technol., vol. 31, no. 11, pp. 3198–3203, Nov. 1997.

[16] Svenskt Vatten, “1,4 miljarder snusprillor spolas i svenska toaletter varje år,” 2016.

[17] Naturvårdsverket, “Kadmiumhalter i urin hos kvinnor,” 2018.

[18] A. Åkesson, P. Bjellerup, T. Lundh, J. Lidfeldt, C. Nerbrand, and G. Samsioe,

“Cadmium-induced effects on bone in a population-based study of women,” Env.

Heal. Perspect, vol. 114, no. 6, pp. 830–834, 2006.

[19] Miljö- och energidepartementet, Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa

fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter. Sverige,

1998.

[20] S. Sand and W. Becker, “Assessment of dietary cadmium exposure in Sweden and

31


population health concern including scenario analysis,” Food Chem. Toxicol, vol.

50, pp. 536–544, 2012.

[21] Naturvårdsverket, “Fakta om kadmium och kadmiumföreningar,” 2018. [Online].

Available: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-

miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/Kadmium/.

[22] Kalmar Vatten AB, “Tilläggsbestämmelser till ABVA,” 2013.

[23] Svenskt Vatten, “Miljögifter,” 2016. [Online]. Available:

http://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten/avloppsfakta/miljogifter/. [Accessed:

10-Apr-2018].

[24] Swedish standard institute, “Vattenundersökningar - Provtagning - Del 3:

Riktlinjer för konservering och hantering av vattenprover (ISO 5667-3:2012).”

2012.

[25] Swedish standard institute, “Vattenundersökningar – Bestämning av metaller med

atomabsorptionsspektrometri i flamma – Allmänna principer och regler SS 02 81

50.” 2004.

[26] Naturvårdsverket ”Utsläpp i siffror” Available:

http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Sok/Lista-overaggningar/?kommun=0880

[Accessed: 15-Maj-2018]

http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Sok/Lista-overaggningar/?kommun=0880

32


9. Bilagor BILAGA 1 – Potentiella utsläppskällor i respektive område

Tabell 1: Sammanfattning på utsläppsrisk i provområden

Område

Antal industrier som släpper ut respektive metaller

Cd Ag Cu Zn Metaller*

1 3st 6st*

2 1st 6st*

3 2st 1st 1st 6st*

4 3st* (2)

*Risk för alla typer av metaller, främst Zn, Cu.

Tabell 2: Företag och utsläppsrisk i provområde 1.

Område Företag Verksamhet Anställda Risk utsläpp

1 Skyltreklam Plastindustri, tryckeri 5 - 9 Kadmium

1 Däckcenter Sälja, förvara och Tvätta däck 1-4 Metaller

1 Maskiner skog och

trädgård

Sälja och Reparera trädgårdsmaskiner Metaller

1 Auto experten Detaljhandel med reservdelar och

tillbehör till motorfordon utom

motorcyklar och verkstad

5 -9 Metaller

1 Arkitektkopia Tryck på plast och tavlor 1- 4 Kadmium

1 Jannes däck och fälj Försäljning och tvättning// däckhotell 0 Metaller

1 Sveriges bildelar

Kalmar

Säljer bildelar 0 - 3

1 Momentum Industrial

AB

Partihandel med övriga insatsvaror 5-9 Metaller

1 Alwia Grafiska Tryckeri 1 - 4 Kadmium

1 Titrator Reparation av hushållsapparater samt av

utrustning för hem och trädgård, smat el

installationer

10 -19 Metaller

33




2 Häggs Stål & Plåt stålverkstad Metaller

2 Kalmar hjul Sälja, förvara och Tvätta däck 1-4 Metaller

2 Bevego Säljer och kapar plåt 4 -5 Metaller

2 Acara värmepump servis och reparation 0 - 4 Metaller

2 Rigavägens bilservice Bilverkstad 0 Metaller

2 Getech Försäljning av bromsbelägg och verkstad,

byten av bromsskivor, bromsbelägg, ok,

bromsslangar, hjullager m.m.

0-5 Metaller

2 Kalmar bilstereo Försäljning och montering 0 Koppar



3 Trelleborg Annan gummivarutillverkning 300 – 499 Zink

3 Kalmar Motor AB Tillverkning av lyft- och

godshanteringsanordningar

20 – 49 Metaller

3 Central bilvård

Kalmar

Biltvätt 0 Metaller

3 Leanders grafiska -

tryckeri

Tryckeri 20 – 49 Kadmium

Innan ledning

Berga

Norr

Bostadsområde

Kadmium/Silver

Berga

Norr

Karossen Verkstad 1 - 4 Metaller

Berga

Norr

Prema AB Tillverkning av maskiner och apparater

för kyla och ventilation utom för

hushåll

20 - 49 Metaller

Berga

Norr

Kanonaden

Entreprenad AB

Mark- och grundarbeten 20 – 49 (Metaller)

Berga

norr

Kalmarsunds Plåt AB Takarbeten av plåt 5 – 9 Metaller

Berga

norr

Carrab Brake Parts

Aktiebolag

Tillverkning av andra delar och

tillbehör till motorfordon och motorer

5 - 9 Metaller

34




4 Promalek Tillverkning av övriga specialmaskiner 10 Metaller

4 Cramo uthyrning av byggmaskiner 1-4 Metaller

4 Kalmar MC Allmän service och reparation av

motorfordon utom motorcyklar

0 Metaller

4 Jonas Kranbilar AB Uthyrning av kranbilar ev. tvätt 0 – 5 (Metaller)

4 Åstrands Åkeri AB Åkeri ev tvätt 0 (Metaller)

35


BILAGA 2 - Tabellförslag till fältanteckningar

Figur 1: Förslag till tabell för fältanteckningar vid vidare provtagning eller

uppströmsarbete.

Fältanteckningar Provtagarfrekvens Data

Pro

vta

gn

ing

s-

nu

mm

er

Bru

nn

snu

mm

er

Om

råd

e/A

dre

ss

Bru

nn

sdju

p

Up

psk

att

at

flö

de

Up

psä

ttn

ing

s d

atu

m

Pro

vta

gn

ing

s d

atu

m

Up

pta

gn

ings

da

tum

Ris

k_fö

r

sed

imen

t

Pro

vm

än

gd

ml

An

aly

spa

ram

etra

r

Pro

vfl

ask

or

Ink

om

ma

nd

e

flö

de

m

3

Ja Nej

36


BILAGA 3- Analysrapporter från extern analys Eurofins. 1. Provpunkt 1 SNB 1070

37


2. Provpunkt 2: SNB 35 50

38


3.Provpunkt 3: SNB 35 18

39


4. Provpunkt 4: SNB 35 29

40


5. Provpunkt 5: SNB 33 48 (Enighetsvägen)

41


6. Provpunkt 6: Inkommande till Kalmar RV

42


BILAGA 4- Bilder från provtagning

1. 2.

Bild 1 – 2, provpunkt 1, SNB 10 70, upphängningsanordningen och bultars placering.

3. 4.

43


Bild 3 – 4: provpunkt 2 SNB 35 50, Bild 4 misslyckad provtagning pga. för lång slang.

5.

6.

Bild 5: Provpunkt 3, SNB 35 18, Primärledning kan fastlås genom placering och det

höga flödet i brunnen. Bild 6: provpunkt 4 SNB 35 29 , lågt flöde och lite vatten.

44


BILAGA 5 – Branden, samt borttaget område

Figur 1: Områdena Muttern och plåten i Berga.

45


Bild 2: Den nerbrända bilfirman.

Documents

Uppströmsarbete i Berga industriområde, Kalmarlnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1232901/FULLTEXT01.pdfUppströmsarbete i Berga industriområde, Kalmar - Spårning av utsläppskällor