Vad innebär patientcentrerad vård för operationssjuksköterskan? En kvalitativ intervjustudie

What is Patient Centered Care to the Scrub Nurse? A qualitative interview study

Sara Carlsén & Emma Nero

Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap

Specialistsjuksköterska inom operationssjukvård

15 hp, Avancerad nivå

Handledare: Johan Söderquist

Examinator: Lennart Christensson

140522

Sammanfattning

Titel: Vad innebär patientcentrerad vård för

operationssjuksköterskan? -En kvalitativ intervjustudie

What is Patient Centered Care to the Scrub Nurse?

- A qualitative interview study

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap, Karlstads

universitet

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp

Författare: Sara Carlsén & Emma Nero

Handledare: Johan Söderquist Examinerande lärare: Lennart Christensson

Examinator: Lillemor Lindwall

Sidor: 22

Månad och år för examination: Maj 2014

Nyckelord: Patientcentrerad vård, operationssjuksköterska, intervju, innehållsanalys.

Introduktion: I litteraturen finns få studier som beskriver patientcentrerad vård i

perioperativ vårdmiljö. Den patientcentrerade vården (PCV) syftar till att tillvarata

patientens perspektiv för att kunna anpassa vården. Begreppet beskrivs som vård

anpassad utifrån patientens behov och värderingar. Behoven identifieras, förutses,

samordnas och integreras i vården. PCV kännetecknas av respekt och värdighet för

patienten som ges valmöjlighet i alla situationer.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka operationssjuksköterskans uppfattning om

patientcentrerad vård och hur det tar sig uttryck i den perioperativa vårdmiljön

Metod: Studien bygger på semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ

innehållsanalys. Urvalet bestod av 10 kvinnor med åldersspannet 29-59 år med

arbetslivserfarenhet som operationssjuksköterska mellan 2-28 år.

Resultat: Operationssjuksköterskorna beskrev PCV som att ha patienten i fokus vilket

leder till patientcentrerade vårdhandlingar. Dessa vårdhandlingar innefattar att

anpassa sig och omvårdnaden utifrån de behov som identifierats hos patienten.

Möjligheterna att utöva patientcentrerad vård påverkas av olika yttre och inre

faktorer som arbetsmiljön, stress och framför allt operationssjuksköterskans

personliga uppfattning.

Konklusion: För operationssjuksköterskorna i studien innebär PCV att ha fokus på

patienten och att möjliggöra patientens delaktighet i sin vård. Detta kan göras

genom olika omvårdnadshandlingar där värderingar och uppfattningar kring

patientcentrerad vård speglas. Både yttre och inre faktorer påverkar vilken

patientcentrerad omvårdnad operationssjuksköterskan ger patienten.

Abstract

Title: What is Patient Centered Care to the Scrub Nurse?

- A qualitative interview study English title

Faculty: Faculty of Health, Science and Technology

Course: Degree project - nursing, 15 ECTS

Authors: Sara Carlsén & Emma Nero

Supervisor: Johan Söderquist

Examiner: Lennart Christensson

Examiner: Lillemor Lindwall

Pages: 22

Month and year for the examination: May, 2014

Keywords: Patient centered care, scrub nurse, theatre nurse, interview, content analysis.

Introduction: There is a lack of studies describing Patient Centred Care (PCC) in the

perioperative environment. PCC aims to capture the patient's perspective to

integrate into the care provided. The patient's needs and values influence the care.

Patient needs are anticipated, coordinated and integrated in the care provided and

feature respect, worthiness and the possibility to choose in every situation.

Aim: The aim of the study was to explore the scrub nurse's conception of PCC and

how it is presented in the perioperative environment.

Method: The study is based on semi-structured interviews which were analysed using

a qualitative content analysis. The sample of participants consisted of 10 women

aging 29-59 years with work-experience as scrub nurse ranging between 2-28

years.

Result: The scrub nurses described PCC as having focus on the patient which leads to

nursing care actions. These nursing actions includes making adjustments to the

patient as well as providing nursing care adapted to the identified needs in the

patient. The practicing of PCC are affected by external and internal factors

reflecting working environment, stress and especially the personal interest of the

scrub nurse.

Conclusion: To the scrub nurses in the study PCC is to focus on the patient and

ensuring patient participation within the care. This is reflected through different

nursing actions where values and perceptions concerning PCC become evident.

Both external and internal factors affects the nursing care provided to the patient in

the perioperativ environment.

Innehållsförteckning Sammanfattning .............................................................................................................................. 6 Abstract .............................................................................................................................................. 7 Introduktion ....................................................................................................................................... 5 Bakgrund ............................................................................................................................................ 5

Operationssjuksköterskans roll i den perioperativa vården ................................................. 5 Patientcentrerad vård .............................................................................................................................. 6 Problemformulering .................................................................................................................................. 7

Syfte...................................................................................................................................................... 7 Metod ................................................................................................................................................... 7

Design ............................................................................................................................................................. 7 Urval ................................................................................................................................................................. 7 Datainsamling.............................................................................................................................................. 8 Dataanalys .................................................................................................................................................... 9 Forskningsetiska överväganden ...................................................................................................... 10

Resultat .............................................................................................................................................11 Patienten i fokus ...................................................................................................................................... 11 Patientcentrerade vårdhandlingar ................................................................................................... 13 Faktorer som påverkar utförandet av patientcentrerad vård ............................................. 14

Diskussion .......................................................................................................................................17 Resultatdiskussion .................................................................................................................................. 17 Metoddiskussion ...................................................................................................................................... 19 Klinisk betydelse av resultat och implikationer för fortsatt forskning ............................. 21

Konklusion ......................................................................................................................................22 Referenser .......................................................................................................................................23 Bilaga 1- Informationsbrev ............................................................................................................ Bilaga 2- Intervjuguide ....................................................................................................................

5

Introduktion

Patientcentrerad vård är ett begrepp som används för att omfatta högre vårdkvalitet.

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) uttrycker att vården som ges ska vara

patientcentrerad. Patientfokuserad vård är också en av sex indikatorer Socialstyrelsen

har för god vård. Myndigheten menar att patientfokuserad vård innebär att ”vården ges

med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och

värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten” (Socialstyrelsen 2009).

I litteraturen finns få studier där den patientcentrerade vården bedrivs i den

perioperativa vårdmiljön. Intresse kring innebörden av begreppet samt vilket uttryck

patientcentrerad vård får i den perioperativa miljön, föranledde denna studie utifrån

operationssjuksköterskan perspektiv. Det författarna önskade undersöka var

operationssjuksköterskans egna reflektioner kring innebörden av begreppet, hur den

patientcentrerade vården yttrar sig samt vilka faktorer som påverkar ett patientcentrerat

arbetssätt.

Bakgrund

Operationssjuksköterskans roll i den perioperativa vården

Operationssjuksköterskan arbete sker inom ramen för den perioperativa vårdprocessen.

Begreppet perioperativ omvårdnad togs fram för att tydliggöra

operationssjuksköterskans profession och omfattar innehållet i professionen och

vårdandet i samband med operation (Bäckström 2012). Omvårdnaden delas in i tre

faser; pre-, intra- och postoperativ fas (Yura & Walsh 1973). Den preoperativa fasen av

perioperativ omvårdnad påbörjas så snart operationen bestäms och pågår tills dess att

patienten kommer till operationssalen (Lindwall & von Post 2008).

Operationssjuksköterskans arbete bygger på kompetens och eget yrkesansvar vilket

förutsätter ett självständigt arbete och styrks med Kompetensbeskrivning för

specialistsjuksköterska inom operationssjukvård (Riksföreningen för

Operationssjukvård (SEORNA) 2011). Bull & Fitzgerald (2006) sammanfattar

operationssjuksköterskeyrkets komplexitet genom att beskriva yrket som

medicintekniskt medan sjuksköterskans önskan att värna om patienten finns

underliggande. Den specifika kompetensen innefattar att ha kunskap om hygien,

topografisk anatomi och fysiologi såväl som medicinsk teknik samt operationsmetodik

(SEORNA 2011). Detta innebär bland annat korrekt handhavande av instrument och

bemästrandet av de aseptiska och hygieniska principerna i praktiken (SEORNA 2011).

Yrkeskunnande innebär även att besitta förmågan att tolka och förstå situationer i sitt

arbete och i dessa situationer använda anpassad kommunikation (Lindwall & von Post

2008). En del av operationssjuksköterskans ansvarsområde är att kontinuerligt utveckla

patientsäkerheten genom att planera, ”ligga steget före” och värna om patientens

integritet. Den praktiska färdigheten karaktäriseras av att göra gott för patienten och att

använda sin skicklighet, kunskap och bedömningsförmåga i varje situation (Kelvered,

Öhlén &Åkesdotter 2012; SEORNA 2011). Den yrkesteoretiska kompetensen innefattar

6

kunskap och förståelse om sociala sammanhang, vetskap om arbetsrutiner och riktlinjer

samt organisatoriska och ekonomiska principer (Lindwall & von Post 2008). Viss

kunskap är generell det vill säga applicerbar oavsett arbetsplats medan annan kunskap

är unik för en viss kirurgisk specialitet (Gillespie, Chaboyer, Wallis, Chang & Werder

2009). Operationssjuksköterskans yrke är föränderligt då det i takt med samhällets

behov modifieras. Därav kommer yrkesutvecklingen ändra skepnad utefter den

vetenskapliga utvecklingen som för tillfället råder (Lindwall & von Post 2008).

Att se patienten och patientens individuella behov är grundläggande i den professionella

operationssjuksköterskans omvårdnadsutövande (Socialstyrelsen 2005; Svensk

sjuksköterskeförening(SSF) 2008). Vid varje patientmöte uppstår tillfälle till

omvårdnadsinteraktion som utgör grunden för ett vårdande partnerskap mellan patient

och operationssjuksköterska (Frampton & Charmel 2009).

Patientcentrerad vård

Innebörden av begreppet patientcentrerad vård (PCV) är inte entydigt och litteraturen

visar på flera betydelser. Begreppen personcentrerad, klientanpassad och

patientfokuserad vård används ibland synonymt med patientcentrerad vård

(Vårdhandboken 2013). Begreppet PCV syftar till att tillvarata patientens perspektiv där

utgångspunkten är en patientcentrerad kommunikation där sjuksköterskan inhämtar

information för att sedan kunna identifiera vad som är viktigt för patienten och därefter

anpassa vården (Riksrevisionen (RIR) 2013; Starkweather 2010; Taylor 2009).

Patientcentrerad vård innebär fokus på de individuella resurser en person besitter och

vilket behov av vård denne har (Stewart 2001). Mitchell (2010) uttrycker vikten av att

patienten ska känna tillfredställelse genom hela vårdprocessen vilket uppnås lättare om

sjuksköterskan har patientperspektiv och omsätter detta i omvårdnaden med hjälp av sin

kunskap och erfarenhet.

Lusk & Fater (2013) har skapat en omvårdnadsdefinition av PCV där omvårdnad utförs

utifrån aktuell kontext. Omvårdnaden kännetecknas av att patientens autonomi stärks,

att sjuksköterskan har en vårdande attityd och att patientens omvårdnad är

individualiserad. Grundläggande handlingar för PCV är kommunikation och aktivt

lyssnande, att behandla patienten som en unik individ, respekt för etiska värderingar och

att tillgodose patientens behov.

PCV beskrivs som vård anpassad utifrån patientens behov och värderingar där behoven

identifieras, förutses och integreras i vården. Detta visas som en kontinuitet i vården och

kännetecknas av respekt, värdighet samt valmöjligheter för patienten i alla situationer

(Kitson, Marshall, Bassett & Zeitz 2013; Berwick 2009 ). Omvårdnadens anpassningar

är relaterade till individen, de aktuella omständigheterna och relationen mellan patient

och vårdgivaren i hälso- och sjukvården (Berwick 2009). En genuin relation mellan

patienten och vårdgivaren är grunden för PCV och denna upprätthålls genom öppen

kommunikation innefattande professionell kunskap och kliniskt färdighet (Kitson et al.

2013). Genom att ha värderingar med respekt för patienten, individens

självbestämmanderätt och ömsesidig respekt och förståelse mellan sjuksköterska och

patient kan PCV utföras (McCormack, Dewing & McCance 2011).

7

Positiva effekter av PCV i olika vårdmiljöer har setts i flera studier. I studierna har ökad

patientnöjdhet, förhöjd livskvalitet hos patienter och ökad autonomi har identifierats

som resultat av utförd PCV (Acaroğlu, Şendir, Kaya & Soysal 2007; Frich 2003, Proot,

Crebollder, Abu-Saad, Macor & Ter Meulen 2000; Suhonen, Välimäki, Leino- Kilpi

2008). Patientcentrerad vård har även setts öka motivationen och

arbetstillfredsställelsen hos sjuksköterskorna (Lake & Friese 2006, Tellis-Nayak 2007).

Problemformulering

I Revisionsverkets (2013) granskning av Socialstyrelsens riktlinjer för hälso- och

sjukvården identifierades att flera av dem saknade beskrivning av patientcentrerad vård.

Detta område valdes då operationssjuksköterskans patientcentrerade omvårdnad inte

tillräckligt omfattande beskrivits i litteraturen för att ge en tillfredställande kunskap. Då

operationssjuksköterskans patientnära arbete till stor del är avgränsat till när patienten

sover och mötet mellan patient och operationssjuksköterska ofta är kort önskade

författarna att undersöka hur dessa och andra förutsättningar kan forma patientcentrerad

vård i den perioperativa miljö.

Syfte

Syftet med studien var att undersöka operationssjuksköterskans uppfattning om

patientcentrerad vård och hur det tar sig uttryck i den perioperativa vårdmiljön.

Metod

Design

En intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys valdes för att besvara studiens syfte. I

den kvalitativa innehållsanalysen beskrivs innehållet av vad texten säger och att de

uppenbara (manifesta) komponenterna i texten tas fram (Graneheim & Lundman 2004).

Initialt avsågs att studera hur patientcentrerad vård ter sig inom operationssjukvården

med hjälp av semistrukturerade fokusgruppintervjuer. Då valda gruppintervjuerna inte

gick att genomföra av schematekniska skäl och sjukdom hos de tillfrågade valde

författarna att genomföra individuella intervjuer istället vilket ansågs kunna generera

liknande underlag för studien.

Urval

Intervjuer utfördes med deltagare från ett och samma universitetssjukhus med strävan

att erhålla tämligen lika kontextuella förutsättningar för respondenterna. Urvalsgruppen

i övrigt var heterogen avseende erfarenhet och ålder för att erhålla en bred förståelse av

fenomenet (Tracy 2013). Inklusionskriterierna innebar att alla i urvalsgruppen skulle ha

8

ett minimum av 1,5 års arbetslivserfarenhet som operationssjuksköterska och var

kliniskt verksamma inom yrket.

Deltagarna i intervjuerna informerades initialt om studien via utbildningssansvariga

enhetschefer som skickade inbjudan via epost till alla (n= 50) operationssjuksköterskor

på aktuell operationsavdelning. I det bifogade informationsmaterialet kunde deltagarna

ta del av studiens syfte och att eventuella deltagare skulle kontakta författarna om

intresse fanns för deltagande (bilaga 1). Av de 50 tillfrågade operationssjuksköterskorna

svarade tre att de ville delta varför några operationssjuksköterskor tillfrågades på nytt,

denna gång personligen av författarna och ytterligare 12 stycken önskade delta i studien.

Av de 15 som tackat ja till medverkan i intervjuerna kunde fem av dem, av olika

praktiska skäl, inte medverka vid de faktiska intervjutillfällena.

Urvalsgruppen innehöll således totalt 10 kvinnor med åldersspannet 29-59 år där

medelåldern var 45 år. Spännvidden av arbetslivserfarenhet som

operationssjuksköterska var 2-28 år där erfarenhet inom ortopedi, allmänkirurgi,

gynekologi, urologi, neurokirurgi, hand- och plastikkirurgi, thorax- och kärlkirurgi

fanns representerade.

Datainsamling

Tid och plats för intervjuerna valdes både utifrån deltagarnas tillgänglighet och

bekvämlighet och för att skapa en trygg atmosfär då deltagarna var i en bekant miljö

och därmed möjliggöra en öppen dialog (Tracy 2013; Kvale 1997). Intervjuerna

genomfördes i tre olika insynsskyddade konferensrum på operationsavdelningen för att

få en så ostörd intervjumiljö som möjligt. Varje deltagare blev välkomnad och

presenterad för utsedd intervjuare och observatör, samt vilka funktioner dessa skulle ha

under intervjuns gång. Den utsedda intervjuaren informerade alla deltagare om studiens

syfte och innehåll, deras garanterade anonymitet samt deras möjlighet att avbryta

närhelst de så önskar. Den icke-intervjuande författaren – observatören, tog

anteckningar under intervjun och avrundade med uppföljande frågor gällande oklara

uttalanden. Intervjun spelades in genom ljudupptagning och anteckningar fördes under

pågående intervju. Intervjuerna varade mellan 15 och 34 minuter och intervjuaren

initierade och ledde samtalet utifrån intervjuguiden och hur samtalet utvecklade sig.

Kunskapen om begreppet PCV som insamlats inför intervjuerna kom att ge författarna

underlag för den intervjuguide som skulle vara basen för intervjuerna (se bilaga 2).

Frågorna utgick ifrån studiens syfte skulle kunna uppfyllas. Flera av frågorna gick in i

varandra för att hjälpa informanterna att tänka på begreppet i ett vidare perspektiv.

Informanterna tillfrågades även om vad som inte kan räknas som patientcentrerad vård.

Intervjuerna byggde på intervjuguiden för att få ett så likartat utgångsläge för deltagarna

som möjligt. Varje intervju var unik då intervjuaren utifrån varje enskild deltagares

historia ställde uppföljningsfrågor som; kan du ge ett exempel, hur tänker du kring detta

och vad innebär det.

9

Datamaterialet transkriberades helt oredigerat för att få materialet så autentiskt som

möjligt där såväl pauser som känslouttryck noterades. Texten och bandinspelningen

utgjorde det material som sedan blev föremål för analys (Kvale & Brinkman 2008).

Dataanalys

Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys som beskrivs av Graneheim

& Lundman (2004) där förståelsen av texten är beroende av den subjektiva tolkningen.

Texten lästes igenom flera gånger och meningar från texten valdes ut och

systematiserades, strukturerades och kategoriserades. Textanalysen gjordes i olika steg

där texten initialt lästes igenom förutsättningslöst (naivt) för att finna det manifesta

innehållet varpå en sammanställning över de initiala intrycken gjordes. Därefter lästes

texten på nytt och de meningsbärande enheterna färgkodades utifrån reflektion över

studiens frågeställningar. Färgkodningarna gjordes av författarna individuellt och

jämfördes sedan av författarna för att få en så bred förståelse av textens innehåll som

möjligt. De meningsbärande enheterna sorterades efter innehåll och underkategorier

formulerades utifrån meningsbärande enheterna med liknande innehåll (se tabell 1).

Flera underkategorier sammanställdes till kategorier och utifrån kategorierna skapades

övergripande teman relevanta utifrån studiens syfte och överensstämmande med de

initiala intrycken (Graneheim & Lundman 2004; Tracy 2013).

Tabell 1. Exempel på hur texten systematiserats och strukturerats

Tema PATIENTCENTRERADE VÅRDHANDLINGAR

Kategori Skydda patienten Ta hand om patienten hela

vägen

Underkategori Patientens

advokat Minimera

skador

Vaka över budskapet

patienten ges

Rapportera till postop

Omvårdnad efter

operationen

Meningsbärande enhet

Säga till om "fula" suturer som ger fula ärr Skydda patienten även om den sover

Skydda patienten psykiskt och fysiskt Välja annan drapering vid skör hud

Höra vad andra säger så att man kan stoppa dem i tid

Vara med hela vägen ger bättre rapport Vill rapportera till postop

Omvårdnaden följa med efteråt Inte bara stå inne på operationssalen

Analysen har varit en iterativ process snarare än en linjär där författarna har

kontinuerligt ifrågasatt sina tolkningar för att inte gå miste om meningen i texten.

10

Forskningsetiska överväganden

Konfidentialiteten och anonymiteten är särskilt viktig vid kvalitativa intervjustudier där

forskare och informanter har ett personligt möte (Dalen 2007). Detta innebär

kontinuerlig reflektion kring bibehållandet av deltagarnas integritet och rätt till

konfidentialitet. Informanterna har getts pseudonym i form av färger i de citerade

texterna för att skydda deras anonymitet.

I enlighet med Vetenskapsrådets etikregler (Vetenskapsrådet 2011) och

etikprövningslagen har alla deltagare informeras om planen för forskningen och att den

är frivillig. De har även informerats både muntligt och i informationsbrevet (bilaga 1)

om syftet med forskningen och att de har rätt att avbryta deltagandet när helst den

önskar. Författarna har erhållit informerat samtycke i samband med de individuella

intervjuerna från samtliga studiedeltagare.

11

Resultat

I analysen av texten identifierades tre övergripande teman som beskriver vad

patientcentrerad vård innebär för operationssjuksköterskan. De teman som identifierats är:

Patienten i fokus, patientcentrerade vårdhandlingar och faktorer som påverkar utförandet av

patientcentrerad vård (se tabell 2).

Tabell 2. Identifierade teman och kategorier

Tema Kategorier

Patienten i fokus Arbeta runt patienten

Utgå ifrån patientens individuella behov

Att vilja patientens bästa

Patientens delaktighet

Integritet

Att se hela patienten

Patientcentrerade vårdhandlingar Att förbereda operationen

Ta hand om patienten hela vägen

Att anpassa sig efter patienten

Att möta patienten/veta vem patienten är

Skydda patienten

Grundläggande perioperativ vård

Faktorer som påverkar utförandet av

Patientcentrerad vård

Brister i patientmötet

Medvetenhet om patientens osäkerhet i operationsmiljön

Personligt intresse hos operationssjuksköterskan

Arbetsmiljö

Teamarbete

Tidsbrist/ stress

När operationen går före patientens välbefinnande

Patienten i fokus

De uppfattningar operationssjuksköterskorna i studien uttryckte om patientcentrerad

vård utgår ifrån att patienten ska vara i fokus, i centrum både på ett fysiskt sätt genom

sin placering i operationssalen och genom operationssjuksköterskans inställning redan

från planeringsstadiet av operationen. Alla delar av den perioperativa omvårdnaden som

ges ska utgå ifrån de individuella behov som identifierats hos patienten.

Informanternas uppfattning om patientcentrerad vård beskrevs som ett resultat av mötet

mellan de egna erfarenheterna, värderingarna och den professionella perioperativa

kompetensen. Dessa erfarenheter och värderingar har direkt och indirekt uttryckts av

informanterna på olika sätt.

12

Patientcentrerad vård innebar för operationssjuksköterskorna att ha patienten och dess

välbefinnande i centrum både på ett psykiskt och fysiskt plan. Utifrån varje patients

unika behov genomför operationssjuksköterskan individuella anpassningar. Dessa

anpassningar kan utgå ifrån patientens fysiska konstitution så väl som patientens

farhågor, rädslor och önskemål.

Folk är unika och det är specifika tillfällen varje gång och ingenting

blir det andra likt men i grund och botten tänka att man är här för

patienten i varje enskild operation (Grön).

En stor del av den patientcentrerade vården innebar för informanterna att göra patienten

delaktig och att stärka patientens inflytande. Patienten ges möjlighet att delta och får en

aktiv roll i sin vård där det förutsätts att patientens bidrag är intressant för vården och

operationens genomförande.

Patientcentrerad vård är att patienten ska vara delaktig och rätten till

självbestämmande… att man ska kunna bestämma så mycket som

möjligt om sin egen vård (Grön).

Även om de flesta av informanterna till stor del var samstämda i sina uppfattningar om

PCV uttrycktes vissa skillnader. En av informanterna uttryckte att patienternas

önskemål ibland har gått till överdrift där patientens orimliga önskemål och

förväntningar på operationer tas på för stort allvar av vården. Aktuell

operationssjuksköterska menade att patientcentrerad vård kan utgå ifrån sjuksköterskans

professionella bedömning av patientens behov snarare än önskemål patienten uttrycker.

Flera av operationssjuksköterskorna menade att som en del i den patientcentrerade

vården ska patienten skyddas från kroppslig skada. Viktigt för operationssjuksköterskan

var också att inga komplikationer skulle förekomma och att det ska utföras en så säker

vård som möjligt. Operationssjuksköterskan ska på samma sätt också skydda patienten

från obehag genom upprätthållandet av dennes integritet under den perioperativa

vistelsen. Genom att filtrera bort eventuellt känsligt innehåll ur patientens journal menar

vissa operationssjuksköterskor att patientens integritet upprätthålls. En

operationssjuksköterska uttryckte nedan sin uppfattning kring detta:

Om det står någonstans noterat att patienten har haft psykiska

besvär, är det så går jag inte in och läser vidare för det har ju

ingenting med operationen att göra. Försöker bara rikta in mig på

det som jag behöver veta för att operationen ska bli rätt (Orange).

Att se hela patienten, att inta ett holistiskt förhållningssätt till patienten och dess

omvårdnadsbehov såväl som att se patienten som en människa snarare än ett medicinskt

objekt uttrycktes utgöra grunden i några av operationssjuksköterskornas uppfattning om

PCV. De menade att när operationssjuksköterskan intar ett helhetsperspektiv genom att

se hela patienten kan lidande förebyggas och förutsättningar skapas för en bättre hälsa.

13

Patienten blir då inte bara en i mängden på ett löpande band av operationer som ska

utföras, utan ses som en individ.

Då är det viktigt att kanske få prata med någon som ser en som

människa och inte bara den medicinska biten (Rosa).

Patientcentrerade vårdhandlingar

Grundläggande i operationssjuksköterskans arbete är enligt informanterna att följa

rutiner och lokala anvisningar för varje enskilt ingrepp. Informanterna uttryckte att

skaffa sig vetskap om patientens aktuella operation, tidigare sjukdomar och eventuella

operationer, allergier och inopererad metall också är en grund för att kunna utföra PCV.

Operationssjuksköterskorna behövde inför operationen förbereda sig själva och det

materiel som förväntades behövas. Dessa förberedelser kunde vara mer eller mindre

anpassade till den patient som ska opereras, där det patientcentrerade arbetssättet

förutsatte större individualisering och därför kunskap om den specifika patienten.

Operationssjuksköterskornas syn på patientcentrerad vård påverkade valet av

omvårdnadshandlingar. Personliga uppfattningar om hur patientcentrerad vård kan

utföras beskrevs av många. Att inhämta information om patientens diagnos och

anamnes för att planera inför operationen kan uppfylla kriterierna för patientcentrerad

vård utan att ha pratat med patienten enligt några. För andra är det avgörande att möta

patienten innan operationen. Mötet med patienten utgör för de sistnämnda både grunden

för operationssjuksköterskans anpassning för patienten och en motivation i arbetet.

Det är viktigt att komma till och ha en kommunikation och att man

har ögonkontakt och man lyssnar på dem även om folk pratar runt

omkring så är man fokuserad på patienten (Vit).

Pratar narkossjuksköterskan och hon har ställt dom frågor som jag

vill ha svar på så känner jag inte att jag har något behov av att prata

med patienten (Röd).

Det patientcentrerade arbete som operationssjuksköterskan utövar ansågs ske till stor

del utan patientens vetskap. De förberedelser och den kunskap och kompetens

operationssjuksköterskan besitter gagnar patienten, ibland utan patientens vetskap så

som hur huden behandlas under operationen för att optimera god läkning och

förebyggandet av postoperativa skador.

…även om patienten inte vet vem jag är..har kanske inga minnen av

mig å kommer kanske aldrig möta mig…Det finns ju [ändå] nåt spår

av att vi har gjort nåt..spåret är ju oftast ärret å lite till…eller att man

har osterilat nåt, dom får en infektion då får patienten spår av det

och mer än så…då är ju min roll viktig även om patienten inte vet

vem jag är (Gul).

Vissa av operationssjuksköterskorna beskrev att de antog rollen som patientens advokat

vilken värnar om patientens fysiska och psykiska välmående samt bevarar patientens

14

integritet. Det kunde innebära att vaka över vilket budskap patienten får; att det som

sägs inte är kränkande och att det operationspersonalen säger är förståeligt och inte kan

missuppfattas av patienten. Det kunde också innebära att se till att det inte pratas över

huvudet på patienten och att det inte orsakas någon kroppslig skada.

Det är i både patientens och operationssjuksköterskan intresse att få en upplevelse av

helhet och kontinuitet genom den perioperativa processen enligt vissa informanter. Flera

av operationssjuksköterskorna saknade möjligheten att kunna få träffa patienten före

operationen, gärna utanför operationsavdelningen för att möjliggöra ett mer avslappnat

samtal. Utifrån strävan efter kontinuitet uttryckte de flesta operationssjuksköterskorna

att de saknade möjlighet att få följa med patienten ut till den postoperativa avdelningen

för att föra vidare sina upplevelser av patientinteraktionen såväl som operationens

genomförande till den sjuksköterska som övertar omvårdnadsansvaret. Några

operationssjuksköterskor menade att på samma sätt som att patienten upplever att det är

betydelsefullt att få ett helhetsperspektiv och känna sig sedd av sina vårdare finns ett

intresse hos operationssjuksköterskan att tillgodose det behovet för att uppnå

tillfredställelse i sitt arbete och själv bli sedd som vårdare.

Det är ju också så att man behöver anstränga sig lite för att det ska

bli en helhet och för att man ska visa sig som

operationssjuksköterska tycker jag också att vi ska inte bara stå inne

på operationssalen och liksom instrumentera utan vi ska vara med

patienterna, gärna innan också om det skulle kunna gå men att vi

finns mer med i vården och följer med till postop (Turkos).

Faktorer som påverkar utförandet av patientcentrerad vård

Operationssjuksköterskorna beskrev faktorer som påverkar utförandet av perioperativ

omvårdnad. Det beskrevs att olika faktorer verkar hämmande och främjande för

patientcentrerat arbete i operationsmiljön. Arbetsmiljön utgjorde enligt de flesta

informanter en viktig faktor för hur vården genomförs. Både den fysiska arbetsmiljön så

som ergonomi och hög ljudnivå såväl som organisation och ledarskap sägs av

operationssjuksköterskorna påverka utförandet av vården. Vissa beskrev att chefers och

arbetsledares inställning till operationssjuksköterskans arbete till stor del inverkade

negativt på utförandet av PCV i den perioperativa omvårdnaden. Dessa inställningar

kunde ha en avgörande betydelse för utförandet av den patientcentrerade vården som

operationssjuksköterskan Gul uttrycker nedan.

Arbetsmiljön skapar förutsättningarna och det är ju inte alltid

arbetsmiljön skapar det. Om operationssjuksköterskan hamnar på

salen och hon ska göra sitt jobb och dessutom har en herrans massa

efterjobb. Hon får inte följa med till postop, hon får inte följa med

och hämta patienten, vi får inte till våra pre- och postoperativa

samtal därför det finns inte resurser för det (Gul).

[Informanten uttrycker vad hon upplevt:]”Du behöver väl inte prata

med patienten, du ska ju bara instrumentera här” (Turkos).

15

Stämningen i operationssalen och samarbetet mellan yrkeskategorierna såg som

ytterligare element som kan påverka utförandet av PCV. Samarbetet eller teamarbetet

beskrevs som bidragande till operationssjuksköterskans arbetstillfredsställelse och en

viktig del i operationsupplevelsen för patienten. Operationssjuksköterska Blå förklarar

detta nedan.

Patienterna känner väl också av den här stämningen på salen och

känslan av att dom här jobbar med varandra… eller mot varandra

och ju bättre det flyter på salen ju bättre är det ju för alla parter

inklusive patienten (Blå).

Förutsättningarna för att utföra en god patientcentrerad vård ansågs försämras betydligt

enligt de flesta informanter när det inte är fullständigt bemannat på

operationsavdelningen. Operationssjuksköterskorna beskrev hur de vid otillräcklig

bemanning tvingades att prioritera bort patientkontakt för att exempelvis städa inför

kommande operation. Tidsbrist kan enligt några operationssjuksköterskor minska

möjligheterna om att inhämta viktig information om patienten så som

journalanteckningar och operationsanmälan. Också när det finns uttalade och outtalade

förväntningar på snabba byten mellan operationer och när det är mycket rörelse på salen

som kan bidra till att skapa stress försämras förutsättningarna.

I operationssalen finns olika professioner som alla vill få kontakt med patienten för att

få svar på sina operationsspecifika frågor och det eventuella egna personliga intresset av

patientkontakt. Detta beskrevs kunna skapa en konkurrenssituation om patientens tid

och uppmärksamhet särskilt då kraven på effektivitet och produktivitet bidrar till en

snäv tidsram för att träffa den vakna patienten. Flera operationssjuksköterskor menar att

produktiviteten är en viktig faktor i verksamhetens prioritering. Detta bidrar till ett

klimat där varje moment i patientens vård ska vara så tidseffektivt som möjligt.

Resultatet av detta utryckte informanterna ledde till att de upplevde en frustration över

att inte hinna med alla omvårdnadsmoment som önskas genomföras för att tillgodose en

god vård.

Som en följd av stress uttryckte vissa operationssjuksköterskor att de utvecklat

strategier för att skydda patienten från negativa upplevelser relaterat till detta.

Att försöka att ta sig tid eller liksom varva ner komma in ta man ett

djupt andetag så att man inte överför sin egen stress till patienten…

det inger ju inte lugn i patienten när man själv kommer in och är

forcerad. Det är ju nåt som man ska tänka på och får påminna sig

själv om många gånger just när man snurrar runt fort och allt ska

hända.. nyss. När man är runt patienten försöker [man] att lugna ner

sig. Vilket inte alltid är så lätt… men att man försöker komma ihåg

det (Blå).

Flera informanter beskrev tillfällen då operationssjuksköterskans strategier inte räcker

till för att ge patientcentrerad vård. Patientarbetet upplevdes som ett löpande band där

operationerna löser av varandra och omvårdnadsarbetet sker som på rutin.

16

Du går på rutin… men det blir inte det där exakta, specifika för den

patienten. Du tar inte åt dig, du lyssnar men du lyssnar inte…

(Grön).

De flesta av informanterna beskrev akuta situationer som tillfällen då de medicinska

indikationerna för operationen går före flera av de prioriteringar

operationssjuksköterskan vanligtvis gör. Prioriteringar, gällande bland annat sterilitet,

skadeförebyggande vid positionering och patientens delaktighet och inflytande i vården,

vilka vanligtvis bidrar till PCV enligt operationssjuksköterskorna. Ytterligare

situationer beskrevs där aktuellt ingrepp kräver en positionering som är eller kommer att

bli smärtsam för patienten och därmed motverka ett patientcentrerat arbetssätt.

Situationerna skapade ett dilemma hos flera av operationssjuksköterskorna genom att

viljan om att skydda patienten ställs emot önskan om en optimal åtkomst till

operationsområdet.

Det är ju när man gör något mot patientens vilja.. att det gör ont, det

är stress…(Brun).

Operationsavdelningen beskrevs vara en främmande miljö för patienterna som där kan

känna en stor utsatthet och oro. Några av operationssjuksköterskorna menade att

operationen för många av patienterna troligtvis är den första och enda gången de

kommer att vara i den perioperativa vårdmiljön. Patienterna saknar också inblick i hur

operationsavdelningen är uppbyggd och vilka moment som ingår i operationsprocessen

vilket ytterligare kan bidra till patientens otrygghet. Vissa av informanterna uttryckte att

det krävs en medvetenhet hos operationssjuksköterskan om patientens utsatta situation

för att kunna ge patienten ett gott bemötande.

Som patient är man så fruktansvärt utlämnad när man ligger där…

för man känner sig så naken även om man inte är det... man är ju

liksom utlämnad till andra människor i allt… man kan inte bara gå

därifrån... man ska ju alltid ha det i åtanke (Orange).

… den här lilla operationen för patienten det kanske är enda gången

i livet dom blir opererade..för dom är det en jättestor grej men för

oss som ser fem operationer om dan…då är ju den där lilla

operationen ingenting… för dom är det ju en jättegrej kanske (Gul).

Det är operationssjuksköterskans intresse och medvetenhet om hur olika

omvårdnadshandlingar påverkar patientens upplevelse av den perioperativa processen

som enligt informanterna avgjorde vilken grad av patientcentrering vården får om

övriga förutsättningar finns. Att utöva PCV som en del i god omvårdnad, där patientens

behov har uppfyllts är en tillfredsställelse i sig upplevde flera av

operationssjuksköterskorna.

17

Diskussion

Resultatdiskussion

Informanterna var i stora delar eniga om innebörden av begreppet patientcentrerad vård

medan skillnader kan ses utifrån personliga uppfattningar om hur den patientcentrerade

vården yttrar sig. Dessa skillnader tolkar författarna främst beror på personliga

preferenser hos de individuella operationssjuksköterskorna snarare än en kulturell eller

traditionell kontextuell inverkan.

Gemensamt för informanterna var svårigheten att uttrycka vad begreppet PCV faktiskt

innebär för dem. Flera hade ingen större uppfattning om vad begreppet stod för men

kunde ändå beskriva vad de ansåg det borde innebära. Det var lättare för dem att

förklara utförandet av patientcentrerade vårdhandlingar vilket kan förklara varför temat

Patienten i fokus är mindre omfattande än de övriga.

Operationssjuksköterskorna i studien uttrycker att patientcentrerad vård utgår ifrån att

patienten ska vara i fokus vilket överensstämmer med studier av Kitson et al. (2013) och

Berwick (2009). I resultatet beskrevs av operationssjuksköterskorna att alla delar av

den perioperativa omvårdnaden ska utgå ifrån de individuella behov som identifierats

hos patienten. Detta uttrycks även av sjuksköterskor i andra omvårdnadsmiljöer, vilket

stödjer våra resultat (Kitson et al. 2013; Berwick 2009). Patientens delaktighet och

deltagande i vården reflekterar sjuksköterskans respekt för patientens autonomi på ett

fysiskt och psykiskt plan (Kitson et al. 2013). Flera informanter uppfattar att PCV

innebär att inta ett helhetsperspektiv; att se patienten som en människa bestående av

behov som sträcker sig utanför det faktiska ingreppet. Detta kräver en förståelse av att

två patienter med samma hälsoproblem kan uppleva dessa hälsoproblem väldigt olika

(Mead & Bower 2000).

Att ge patienten möjlighet att bestämma så mycket som möjligt över sin vård och att

den är delaktig lyfts av många informanter som både en effekt av och en förutsättning

för en patientcentrerad vård (Ruggeri, Lasalvia, Bisoffi, Thornicroft, Vazques-Barquero,

Becker, Knapp, Knudsen, Schenem & Tansella 2003; Acaroğlu et al. 2007; Suhonen,

Välimäki, Katajisto & Leino-Kilpi 2007). Detta ingår i en övergripande vilja hos

operationssjuksköterskan att göra gott för patienten (Watson 1988).

I resultatet framkommer att vården kan ges utifrån de behov som identifierats i mötet

med patienten eller som förutses utifrån operationssjuksköterskans kunskap och

erfarenhet av aktuellt ingrepp vilket kan jämföras med Kitson et al. (2013). Detta

motsvarar nivå tre respektive nivå två i figur 1. Författarna har skapat en pyramid (figur

1) för att förtydliga operationssjuksköterskornas uppfattning om vilken information som

krävs för att kunna utföra PCV. Pyramidens bas utgör kunskap som alla

operationssjuksköterskor bör ha för att kunna genomföra operationen medan nivå två

ger information om den specifika patienten. Har operationssjuksköterskan även tillgång

till pyramidens topp (Personligt möte) finns alla förutsättningar för att kunna identifiera

patientens perioperativa behov. För en del av informanterna kan PCV utföras utifrån

kunskap från nivå ett och två medan andra menar att det krävs alla tre nivåer för att

18

kunna utföra en optimal patientcentrerad vård. De flesta uttrycker en otillfredsställelse

över de situationer när endast nivå ett kan uppfyllas.

Figur 1. Förutsättningar för att ge patientcentrerad vård (Carlsén och Nero 2014)

För några av operationssjuksköterskorna finns en stark drivkraft i att skydda patienten

genom bevarandet av dennes integritet. Detta kan innebära att viss information i nivå

två väljs bort. Att ta rollen som patientens advokat kan enligt några informanter

innebära att sätta sig i en konfliktsituation med både operatörer och andra kollegor, allt

för att värna om patientens bästa. Detta ansvar beskrivs av Lindwall & von Post (2008)

som att när patienten sover och/eller inte kan försvara sig vaka över patientens

rättigheter såväl som patientens kropp, hälsa och liv.

Det framkommer att vissa deltagare ser den patientcentrerade vården som en helhet där

operationssjuksköterskan finner mötet och samtalet med patienten som en förutsättning

för att bedriva god vård och för en egen inre tillfredsställelse. Detta synsätt styrks av

Starkweather (2010) och Taylor (2009) som funnit att kommunikation som utgår ifrån

patientens perspektiv är en av förutsättningarna för PCV. Våra fynd stämmer också väl

med tidigare forskning där det visat sig viktigt med patientcentrerad vård för

sjuksköterskans arbetstillfredsställelse och motivation (WHO 2008; Lake & Friese

2006; Tellis-Nayak 2007).

Enligt studie av Marshall et al. (2012) var det för patienterna avgörande för PCV

huruvida sjuksköterskan identifierat de små men för patienten betydelsefulla detaljerna.

Detta talar för att de operationssjuksköterskor i vår studie som inte pratar med patienten

missar en viktig del i utförandet av patientcentrerad omvårdnad. Andra ser

patientcentrerad vård som en handling utifrån patientens kroppsliga förutsättningar

kopplat till det kirurgiska ingreppets utförande. Här handlar det mer om att instrument

och material finns tillgängliga och att de är anpassade till den aktuella patienten på

operationsbordet.

Att anpassa och individualisera vården innebär att utgå från patientens preferenser vilket

ger att operationssjuksköterskan ska svara mot patientens behov och ansvara för

patientens värdighet och behandla den som en unik individ (Lusk & Fater 2013). Dessa

3. Personligt möte

2. Läsa op.anmälan och patientens

journal

1. Kunskap om aktuellt ingrepp

19

anpassningar och individualiseringar kan ses redan i förberedelserna inför operationen

och i bemötandet, det vill säga i hur mycket operationssjuksköterskan pratar med och

tar i patienten är anpassat efter den aktuella patienten. Dessa anpassningar kräver olika

mycket kunskap där mer genomgående anpassningar bygger på kunskap och

information från alla tre nivåer i figur 1. Resultatet visar att utifrån de egna

preferenserna och uppfattningarna om hur vården ska utövas väljer

operationssjuksköterskan hur den inhämtade informationen och kunskapen om patienten

ska omsättas i omvårdnadshandlingar.

Förutfattade meningar om operationssjuksköterskan och de arbetsuppgifter som utförs

gör att operationssjuksköterskan kan framställas som kall och undvikande av

patientkontakt. Detta vill några av informanterna dementera då de menar att så inte är

fallet. Dock beskriver två av informanterna att det förekommer kollegor som valt ett

arbetssätt med minimal patientkontakt. Informanterna vill därför tydliggöra att det är en

del av yrket att se patienten och försöka anpassa vården utefter de specifika behov och

önskemål som patienten har.

Under studiens gång har det blivit allt mer tydligt att operationssjuksköterskornas

personliga värderingar och personlighet i stor grad påverkar hur den patientcentrerade

vården kommer att utföras. Flera studier om PCV har också funnit att personliga

faktorer hos sjuksköterskan som kompetens, god social förmåga samt förmåga att

tydligt kunna förmedla uppfattningar och värderingar främst är det som avgör hur

patientcentrerad vården utförs (Binnie & Titchen 1999; McCormack & McCance 2006;

Price 2006). Det är också utifrån detta de olika omvårdnadsåtgärderna prioriteras vid

eventuell tidsbrist, där några i största möjliga mån ser till att alltid få ögonkontakt med

patienten och planerar sitt arbete så att patienten kan möta operationssjuksköterskan

innan denne har sterilklätt sig.

Kategorin arbetsmiljöfaktorer var svår att avgränsa från stress och tidsbrist då stress och

tidsbrist i största grad påverkar både arbetsmiljö och den omvårdnad som ges. Stress

och tidsbrist kopplas ofta till verksamheten på operationsavdelningen då många

uttrycker att viljan att kunna tillbringa mer tid med patienten för att underlätta sitt

patientcentrerade arbete ibland inte uppmuntras. Detta kan förklaras med krav på ökad

produktivitet, snabba bytestider och otillräcklig bemanning. Förutom att detta leder till

en otillfredsställelse hos operationssjuksköterskorna märker patienterna enligt Marshall

et al. (2012) att de är stressade.

Metoddiskussion

Kvalitativa intervjuer valdes eftersom dessa ansågs att på bästa sätt kunna belysa

fenomenet patientcentrerad vård som den uttrycker sig i operationssjuksköterskans

perioperativa omvårdnad. Genom att beskriva operationssjuksköterskornas

uppfattningar kan en djupare förståelse av fenomenet åstadkommas (Dahlberg 1997)

och målet med studien kunde nås, det vill säga att få en insikt i hur patientcentrerad vård

ter sig för operationssjuksköterskan.

20

Författarnas förstahandsval gällande metod var fokusgruppintervjuer, men då detta i

praktiken visade sig tämligen omöjligt att få till på grund av resursbrist på

operationssjuksköterskor på operationsavdelningen och sjukdom valde författarna att

istället genomföra individuella intervjuer. I och med detta val förlorades en del av det

kunskapsutbyte som gruppintervjun kan bidra till (Tracy 2013) vilket författarna

beklagar. Ett alternativ för att skapa så god förståelse om innebörden av patientcentrerad

omvårdnad i perioperativ miljö skulle kunna vara att initialt göra en enkätundersökning

för att fånga fler uppfattningar om begreppet vilken kunde följas upp med individuella

eller fokusgruppintervjuer.

Urvalet gjordes till stor del slumpmässigt utifrån tillgänglighet och vilja hos deltagarna

att medverka i intervjuerna. Detta gjordes för att erhålla så stor variation i urvalet som

möjligt genom att så många som möjligt skulle tillfrågas om intresse att delta i studien.

Då begränsad respons erhållits vid den generella inbjudan som delgivits alla

operationssjuksköterskor på aktuell operationsavdelning tillfrågade författarna

personligen operationssjuksköterskor som fanns på plats när intervjuerna planerades.

Frivilligheten i deltagandet kanske därför kan anses vara något lägre hos dessa som

tillfrågats personligen då det kan vara svårare att säga nej till deltagande. Att bli

tillfrågad personligen kan ses som positivt och stärkande i yrkesrollen då ens erfarenhet

och uppfattningar efterfrågas så direkt. I en direktkontaktsituation skapas också

möjlighet för författarna att ge omedelbart svar på eventuella frågor och förbehåll hos

den möjliga intervjudeltagaren. Författarna anser att det fanns den variation i urvalet

avseende erfarenhet inom operationssjukvård och ålder som eftersöktes samt att

datamaterialet speglar en variation i uppfattningar. Att urvalet endast innehöll kvinnor

kan huvudsakligen förklaras av att yrket är kvinnodominerat (Statistiska Centralbyrån

(SCB) 2012).

Författarna valde strategiskt en plats där deltagarna kunde känna sig trygga och

bekväma. Intervjutillfällena kunde hållas ostörda vilket medförde att deltagarna kunde

delge sina berättelser utan avbrott. En positiv trygghetsfaktor kan ha varit att deltagarna

var bekanta med författarnas ansikten på arbetsplatsen då författarna vistats på där

under den verksamhetsförlagda undervisningen. Under två av intervjuerna uppträdde en

störning i form av en telefon som ringde utan känd anledning. Detta skulle trots

författarnas intention att skapa så liten störning som möjligt kunna ha hämmat deltagarnas

berättelse och viktiga delar kan ha uteslutits. Att döma av deltagarnas reaktioner och det

erhållna resultatet orsakades dock inget större störningsmoment och deltagarna själva

återupptog snabbt berättelsen efter avbrottet och fortsatte att utveckla sina tankar.

Genom att ha utsett en intervjuare kan en kontinuitet ges i samtalet och en röd tråd kan

skapas genom samtalen med samtliga deltagare. Att genomföra intervjun med en

intervjuare och en observatör gjorde att intervjuaren kunde ha all fokus på att ställa

korrekta frågor och att hela tiden ha ögonkontakt med deltagaren. Detta kan ha skapat

en mer följsam och avslappnad stämning under intervjun (Tracy 2013). Författarna

följde en intervjuguide med öppna frågor för att få så utförliga svar som möjligt (Kvale

& Brinkman 2009; Tracy 2013). För att minska risken för ledande frågor användes

frågor som ” hur menar du då?” eller ”kan du beskriva en situation”. Utmaningen i en

intervjustudie är att möjliggöra för deltagarna att komma i kontakt med sina

erfarenheter och få dem att formulera detta i ord (Granskär & Höglund-Nielsen 2012).

21

Till stor del kunde deltagarna formulera sina erfarenheter och uppfattningar om PCV i

ord vilket författarna uppfattar som lyckosamt för resultatet. Det fanns här självklart

även en variation i förmågan att tydligt kunna beskriva sina erfarenheter vilket gjorde

intervjuaren mer aktiv i sin ledning av samtalet för att kunna erhålla de upplevelser och

uppfattningar som fanns.

Intervjuerna har sedan analyserats med en kvalitativ innehållsanalys influerad av

Graneheim & Lundman (2004) vilket författarna uppfattar mest relevant utifrån studiens

syfte att förstå innebörden av patientcentrerad vård i den perioperativa kontexten

(Granskär & Höglund-Nielsen 2012; Tracy 2013; Kvale & Brinkman 2009).

Tillförlitligheten för transkriberingen kan stödjas av att genomlyssningen av

intervjuerna gjordes flera gånger oberoende av varandra för att inte missa något.

Studiens pålitlighet är avhängig forskarens förförståelse, förmågan att formulera

intressanta och relevanta frågeställningar, genomförandet av de kvalitativa intervjuerna

och transkribering av dessa samt förmågan att analysera data och att inta ett granskande

förhållningssätt (Bryman 2011). Trovärdighet i kvalitativa studier uppnås genom

noggrann och utförlig beskrivning av studiens genomförande och genom att ha en god

struktur för analysprocessen. Genom beskrivningen av dataanalysen och

exemplifieringen av denna i tabell 1 och 2 samt genom reflektionen kring författarnas

förförståelse nedan har trovärdighet uppnåtts.

Författarna besitter förförståelse för det studerade fenomenet genom den inblick i både

yrkesrollen och den miljön perioperativ omvårdnad bedrivs i. Förförståelse kan skapa

ett djup i textanalysen initialt vilket kan ge författarna en större förståelse av vad texten

innebär. En svaghet i att ha förförståelse i fenomenet är att författarna blivit färgade av

sin uppfattning om vad fenomenet kan innebära och därför inte ställde frågor som

kunnat tydliggöra vad PCV innebär för informanten. Detta kan ha hindrat en

öppensinnad texttolkning.

Klinisk betydelse av resultat och implikationer för fortsatt forskning

Fynden kan förhoppningsvis användas för att fortsätta utveckla begreppet

patientcentrerad operationssjukvård. Åtminstone skulle resultaten kunna bidra till en

diskussion och reflektion över hur operationssjukvården kan arbeta mer patientcentrerat

på arbetsplatsen. Det visade sig svårt för de flesta av informanterna att beskriva

begreppet patientcentrerad vård vilket tyder på att begreppet inte används i särskilt stor

utsträckning på operationsavdelningen vilket indikerar ett behov av utbildning.

Skillnader i uppfattning om vad patientcentrerad vård innebär har identifierats i studien.

Om det är eftersträvansvärt att den perioperativa omvårdnaden som ges är

patientcentrerad bör möjligheter att utveckla gemensamma uppfattningar om vad

begreppet innebär skapas. Utifrån ett arbetsgivarperspektiv verkar det även rimligt att

vilja främja patientcentrerat vård då detta enligt våra resultat såväl som resultaten från

andra studier verkar bidra till operationssjuksköterskans arbetstillfredsställelse och god

vårdkvalitet. Detta känns särkilt viktigt i en tid då det råder brist på

operationssjuksköterskor (Socialstyrelsen 2014).

22

Som vårdorganisation är det relevant att se de faktorer som kan främja och hämma den

patientcentrade vården. Några av de i studien identifierade faktorerna påverkas mer av

organisatoriska och arbetsmiljömässiga förändringar, det vill säga arbetsmiljö,

teamarbetet, tidsbrist och stress. Dessa bör övervägas av vårdverksamheten om andelen

patienter som erhåller PCV önskas öka.

I takt med att informationssamhället utvecklas ställs högre krav på information och

patientinflytande över vården. Detta skulle kunna medföra att det finns ett ökande krav

från patienten att få individualiserad vård vilket då i sin tur leder till att vården måste

leverera en mer patientcentrerad vård.

Fortsatt forskning behövs för att identifiera utmärkande egenskaper för den

patientcentrerade perioperativa omvårdnaden. Vilka faktorer som formar och påverkar

operationssjuksköterskor värderingar och personliga intresse bör också studeras vidare

då våra resultat visat att dessa påverkar utförandet av patientcentrerade vården.

Konklusion

För operationssjuksköterskorna i studien innebär patientcentrerad vård att ha fokus på

patienten och att göra denne delaktig i sin vård. Detta kan göras genom olika

omvårdnadshandlingar där värderingar och uppfattningar kring patientcentrerad vård

kan synliggöras.

Både yttre och inre faktorer påverkar vilken omvårdnad operationssjuksköterskan ger

patienten i den perioperativa miljö. Operationssjuksköterskorna tänker olika om

begreppet vilket tydliggörs i deras val av omvårdnadshandlingar. Vissa menar att en

personlig kontakt är förutsättning för en patientcentrerad vård medan andra utrycker att

kunskap om patientens individuella behov kan inhämtas på andra sätt. Av stor vikt för

flera av operationssjuksköteskorna är att få en kontinuitet i sitt arbete med patienten och

att erhålla en helhetskänsla.

Utöver de inre faktorerna; värderingar och personliga preferenser, verkar yttre

faktorerna; arbetsmiljö, stress och teamarbete som påverkansfaktorer för utförandet av

PCV.

23

Referenser

Acaroğlu, R., Şendir, M., Kaya, H. & Soysal, E. (2007). The effects of Individualized

Nursing Care on the Patient Satisfaction and Quality of Life. IÜ FNHYO Hemşirelik

Dergisi, (59), ss. 61–67.

Berwick, B. (2009). What Patient-centered should mean: confessions of an extremist.

Health Affairs, 28(4), ss. 555-565.

Binnie, A. & Titchen, A. (1999). Freedom to Practice: The Development of

Patient Centred Nursing. Oxford: Butterworth.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Alan Bryman och Liber AB.

Bull, R., & FitzGerald, M. (2006). Nursing in a technological environment: Nursing

care in the operating room. International Journal of Nursing Practice, (12), ss. 3–7.

Bäckström, G. (2012). Operationssjuksköterskans profession. i Dåvøy, G. M., Eide, P.

H. & Hansen, I. (red). Operationssjukvård- Operationssjuksköterskans perioperativa

omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss. 29-42.

Vetenskapsrådet. (2013). Regler och riktlinjer för forskning. Stockholm:

Vetenskapsrådet. http://www.codex.uu.se/manniska2.shtml [2014-04-19]

Dalen, M. (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups.

Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur.

Frampton, S.B. & Charmel, P.A. (red) (2009). Putting Patients First- Best practices in

Patient-centered Care. 2:a uppl. San Fransisco: Planetree.

Frich, LM. (2003). Nursing interventions for patients with chronic conditions. Journal

of Advanced Nursing, (44), ss. 137–153.

Gillespie, B.M., Chaboyer, W., Wallis, M., Chang, H-Y.A. & Werder H. (2009).

Operating theatre nurses’ perceptions of competence: a focus group study. Journal of

Advanced Nursing, 65(5), ss. 1019–1028.

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing

research; concept, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse

Education Today, (24), ss. 105-112.

Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.). (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom

hälso- och sjukvård. 2:a uppl., Lund: Studentlitteratur.

Hartman, J. (1998). Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur

24

Kelvered, M., Öhlén, J.& Åkesdotter, B. (2012). Operating theatre nurses’ experience

of patient-related, intraoperative nursing care. Scandinavian Journal of Caring

Sciences, (26), ss. 449–457.

Kitson, A., Marshall, A., Bassett, K. & Zeitz, K. (2013). What are the core elements of

Patient-centred care? A narrative review and synthesis of the literature from health

policy, medicine and nursing. Journal of Advanced Nursing, 69(1), ss. 4-15.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Lake, E.T. & Friese, C.R. (2006). Variations in nursing practice environments: relation

to staffing and hospital characteristics. Nursing Research, (55), ss. 1–9.

Lindwall, L. & von Post, I. (2008). Perioperativ vård- att förena teori och praxis. Lund:

Studentlitteratur.

Lusk, J.M. & Fater, K. (2013). A concept analysis of Patient-Centered Care. Nursing

Forum, 48(2), ss. 89-98.

Marshall, A., Kitson, A. & Zeitz, K. (2012). Patients’ views of patient-centred

care: a phenomenological case study in one surgical unit. Journal of Advanced

Nursing, 68(12), ss. 2664–2673.

McCormack, B.J., Dewing, J. & McCance, T. (2011). Developing person-centred care:

Addressing contextual challenges through practice development. Online journal of

Issues in Nursing, 16(2), s. 3.

McCormack, B. & McCance, T. (2006). Development of a framework for personcentred

nursing. Journal of Advanced Nursing, 56(5), ss. 472–479.

Mead, N. & Bower, P. (2000). Patient-centredness: a conceptual framework and review

of the empirical literature. Social Science & Medicine, (51), ss. 1087-1110.

Mitchell, M. (2010). A patient- centered approach to day surgery nursing. Nursing

Standard, 24(44), ss. 40-46.

Price, B. (2006). Exploring person-centred care. Nursing Standard, 20(50), ss. 49–56.

Proot, I.M., Crebolder, H.F., Abu-Saad, H.H., Macor, T.H. & Ter Meulen, R.H. (2000).

Stroke patients’ needs and experiences regarding autonomy at discharge from nursing

home. Patient Education & Counseling, (41), ss. 275–283.

Riksrevisionen (RIR) (2013). Mer patientperspektiv i vården – är nationella riktlinjer

en metod? RIR 2013:4. Stockholm: Riksrevisionen.

25

Ruggeri M., Lasalvia A., Bisoffi G., Thornicroft G., Vazques-Barquero J.L., Becker T.,

Knapp M., Knudsen H.C., Schenem A. & Tansella M., EPSILON Study Group. (2003).

Satisfaction with mental health services among people with schizophrenia in five

European sites: results from the EPSILON Study. Schizophrenia Bulletin, (29), ss. 229–

245.

Statistiska Centralbyrån (SCB). (2012). Yrkesregistret med yrkesstatistik 2012.

http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0208/2012A01/AM0208_2012A01_SM_AM33SM

1401.pdf [2014-04-21].

Schutz, A. (1962). Collected Papers 1. The problem of social reality, ed. and

introduced by Mourice Natanson. Haag: Martinus Nijhof.

SFS 1982:763. Hälso- och Sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.

Riksföreningen för operationssjukvård (SEORNA). (2011). Kompetensbeskrivning för

kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen

inriktning mot operationssjukvård.

http://www.seorna.com/media/31056/kompbeskrivning.pdf [2014-04-04]

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2009). Hälso- och sjukvårdsrapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen.

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-72 [2014-04-20]

Socialstyrelsen. (2014). Nationella planeringsstödet 2014- Tillgång och efterfrågan på

vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Stockholm:

Socialstyrelsen.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19347/2014-1-32.pdf

[2014-04-22]

Svensk sjuksköterskeförening, SSF. (2008). Strategi för sjuksköterskans

hälsofrämjande arbete. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.

http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/H%C3%A4lsofr%C3%A4mjande%20arb

ete-publikationer/Strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf [2014-04-21]

Starkweather, A.R. (2010). Improving Patient-Centered Medical-Surgical Nursing

Practice with Quality of Life Assessment. Medsurg Nursing Journal, 19(4), ss. 224–

232.

Stewart, M. (2001). Towards a global definition of patient centred care. British Medical

Journal, (322), ss. 444–445.

Suhonen R., Välimäki M., Katajisto J. & Leino-Kilpi H. (2007). Provision of

individualised care improves hospital patient outcomes: an explanatory model using

LISREL. International Journal of Nursing Studies, (44), ss.197–207.

26

Suhonen R., Välimäki M. & Leino-Kilpi H. (2008) A review of outcomes of

individualised nursing interventions on adult patients. Journal of Clinical Nursing, (17),

ss. 843–860

Taylor, K. (2009). Paternalism, participation and partnership- The evolution of patient

centeredness in the consultation. Patient Education and Counseling, (74), ss. 150–155.

Tellis-Nayak V. (2007). A person-centered workplace: the foundation for

personcentered caregiving in long-term care. Journal of the American Medical

Directors Association, (8), ss. 46–54.

Tracy, S. J. (2013). Qualitative Research Methods- Collecting evidence, crafting and

analysis, communicating impact. Chichester: Wiley-Blackwell.

Yura, H. & Walsh, M. B. (1973). The nursing process. Assessing, planning,

implementing, evaluation. 2:a uppl., New York: Appelton, Century & Crofts.

Watson, J. (1988). Nursing, human science and human care. New York: National

League for Nursing.

Vårdhandboken. (2013). Personcentrerad vård. Stockholm: Vårdhandboken.

World Health Organization, (WHO). (2008). World health report 2008- Primary health

care (now more than ever). Kap. 3, ss. 46-48. Genève: WHO.

Bilaga 1- Informationsbrev

Hej! Vi är två operationssjuksköterskestuderande som arbetar med vår D-uppsats vilken ska skildra operationssjuksköterskans yrkesroll med patienten i fokus. Tyvärr finns inte så mycket vetenskapliga studier kring hur operationssjuksköterskan uppfattar omvårdnad och patienten och detta vill vi gärna ändra på. Vi behöver därför din hjälp i våra studier. För att kunna fördjupa oss i ämnet har vi valt att genomföra en fokusgruppstudie som innebär att en grupp operationssjuksköterskor träffas och dela med sig av sina erfarenheter med varandra. Vi kommer att ställa öppna frågor rörande ämnet för att skapa en diskussion. Gruppen kommer att bestå av 4-9 deltagare med varierande yrkeserfarenhet som operationssjuksköterska. Gruppen träffas vid ett tillfälle på bestämd plats. Att förutsätta hur lång tid fokusgruppen kommer att pågå är svårt men räkna med 45-90min. Din medverkan och dina erfarenheter är mycket viktiga för vår D-uppsats och oss som blivande operationssjuksköterskor. Du är anonym i studien och din medverkan är frivillig och du får när som helst avsluta ditt deltagande. Med vänliga hälsningar Sara Carlsén och Emma Nero Operationssjuksköterskestudenter sara.c.carlsen@gmail.com emmanero84@gmail.com

Bilaga 2- Intervjuguide

Intervjuguide:

Vad innebär patientcentrerad vård för dig?

Hur tror du att operationssjuksköterskan kan arbeta patientcentrerat i en

operationssal?

Hur gör du/ni för att arbeta patientcentrerat?

Vad betyder egentligen patientcentrerad vård?

Vad är inte patientcentrerad vård?

Vilken betydelse har patientcentrerad vård för patienten?

Finns det saker som hindrar eller begränsar dig i att utföra ett patientcentrerat arbete?

Finns det fördelar med att arbeta patientcentrerat?

Frågeställningar

Vad innebär patientcentrerad vård för operationssjuksköterskan?

Hur synliggörs en patientcentrerad omvårdnad i den perioperativa miljön?

Exempel på förståelsefördjupande frågor:

- Kan du berätta lite mer om…?

- Vad innebär…?

- Det där var intressant, kan du utveckla det lite…?

- Kan du hjälpa mig att förstå skillnaden mellan…?

- Skulle du kunna ge ett exempel…/ge exempel på vad det inte är…?

- Vilken betydelse har…? - Hur tänker du…?

Avslutning:

- Är det något annat du skulle vilja ta upp?