Innehåll

Stig LarssFÖRFATTARE

Horace EngdahlFÖRFATTARE

Katarina FrostensoFÖRFATTARE

PC JFÖRF

MargareFÖRFATTA

Richard WoSKÅDESPELAR

Jean Claude ArFÖRFATTARE

s OlssonTARE

Ebba Witt-BrattströmFÖRFATTARE, PROFESSOR

Anders EhnmarkFÖRFATTARE, JOURNALIST

g

Anna-Lena WästbergFÖRFATTARE

44

74

BOKEN SOMFÖRÄNDRADE MITT LIVHarry Potter hjälpteSofie att hitta till-baks till ljuset.

BOB OCH TVÅSAMHETENÄlska eller inte älska – det är frågan.

KÄRLEK & BÖCKERVem hör ihop med vem i böckernas värld? ViLÄSER har kartlagt.

52

Omslaget Bodil Malmsten är fotograferad av Sören Håkanlind.Förord Bokbussen och Kristina Lugn firar 60 år. Sid 6Fula ord Möt översättaren som ägnar sig åt sex och snusk. Sid 18Bodil Malmsten Nu tar hon farväl av huset i Finistère. Sid 20Bokhyllan Margaretha Nordgren ställer tillbaka böckerna. Sid 24Bilder i huvudet? Vad händer i hjärnan när vi läser? Sid 26Romanen i mobilen Mp3-boken är här, men hur gör man? Sid 30Elisabeth & Selma Ett oväntat möte över seklerna. Sid 32Bloggarna Pratigt, kokett, irriterande och fantastiskt. Sid 42Umberto Eco En mästare undersöker fulheten. Sid 58Labyrinten Vi hjälper dig hitta till din favoritdeckare. Sid 66Anne Enright Bookerprisvinnaren om familjen. Sid 68Vårfloden De här böckerna ser vi fram emot under 2009. Sid 70Tävlingar Bokkryss, nobelfrågesport och teaterchansen. Sid 72

SKRIVANDET ÄR SOM LEKENVi sammanförde Peter Kihlgård, Elsie Johansson och Joanna RubinDranger i ett kvällssamtal om skapandets lust och vånda.

JESSIKA GEDINSstora behov av ”och”. 50

10

Innehåll_korrad 08-10-08 15.56 Sida 5

8

Badet, baren och tunnelbananI Lund kan man numera låna böcker på Källby-badet och i Stockholm blir det ”bibbla” i tunnel-banan. På Källaren Aurora går det att besöka dennyöppnade baren Biblioteket och varför inte prövaSvenska Biblioteksföreningens skära lypsyl. Och såhar vi läst historien om bibliotekskatten och KlausFischers debutdiktsamling – skriven på en dator på ett bibliotek. r r

Parfymtest i skattkammarenChristopher Brosius har försökt fånga doften av sin älsklingsbok i parfymen In the Library. När vi ber bibliotekarierna på Kungsholmens bibliotek om ett utlåtande tar de oss med in i ”skattkammaren”där de gamla böckerna förvaras. Och när vi öppnarKonstens mästare i färg, som ingen tagit i på väldigt länge, känner vi igen doften. r r

bibliotekarie 1:

”DEN DOFTARTYSTNAD”

bibliotekarie 2:

”LITE MALMEDEL,GOD BOKDAMMS-DOFT OCH GAMMALT PAPPER”

Lena Florén, Marie Gustavsson och Annett

Engström jämför dofter.

Vi lånar färre böcker, menbiblioteken är populärare

än någonsin.

Älskade bibliotek

Starta eget? Då finns Knock-knocks lilla biblioteks-kitmed allt vad du behöver –penna, kort och stämpel.

Vill du också dofta bok?

Vinn en flaska av den mycket

exklusiva parfymen

In the Library.Skicka oss ett

vykort med fleridéer om var man

kan öppna ettbibliotek.

Vi publicerar bästasvaret på vår blogg

den 15 januari2009.

Adress: ViLÄSER,Box 2052,

103 12 Stockholm.

FÖRORDJO

NA

S JO

NZ

ON

JON

AS

JO

NZ

ON

Bibliotek-dok_korrad 08-10-10 10.58 Sida 8

”JAG HADE TUR MED ALLT NÄR JAG ÅKTETILL ATLANTEN OCH TILL TIDVATTNET,

SOM JAG LÄNGTAT OBEFOGAT EFTER.”

20

Visst handlar böckernaom huset i Finistère omBodil Malmstens egenlivsresa. Och ändå inte.Somt har hänt, annat harfötts i skrivandets stund.

Bodil_dok_korrad 08-10-09 15.33 Sida 20

➤

FARVÄLFINISTÈRE

BODIL MALMSTEN HAR NYSS BÖRJAT komma på fötter igen,efter en av de mörkaste perioderna i hennes liv. Ett och etthalvt års nattsvart mardröm. ”Skulle jag känna vad jag kännerskulle jag inte kunna fortsätta mitt dagliga liv med dessuppstigande, dess tidningsläsande, dess ätande av måltideroch mellanmål. (…) Därför känner jag inte efter vad jagkänner. Jag bara låtsas som om ingenting hänt”, skriver hon iSista boken från Finistère som just kommit ut.

Även om det är det litterära jaget som håller på att förlora sigsjälv i sorgen – och det är viktigt att skilja på dikt och verklighetför Bodil – så berättar hon, på telefon från Frankrike, att det harvarit så för henne privat också. Bara mycket, mycket värre.

– Det komiska är att när jag åkte mot Atlanten, mot Finistè-re, för åtta år sedan, så gick allting så bra. Jag hade tur medexakt allt. Francen var billig, jag sålde lägenheten i Stockholm,köpte huset, allting var bra. Och sen när jag ska göra motsva-rande historia så går det åt helvete. Allting åt helvete.

Det var år 2000 som Bodil Malmsten packade väskan, sattesig i bilen och körde mot havet, mot Atlanten. Mot ett hus meden trädgård i Finistère, som hon bara sett i en broschyr överfastigheter till salu. Varken barn eller föräldrar att ta hand om.”Det var den totala friheten.”

Om sitt första, ljuvliga år skriver hon i Priset på vatten iFinistère (2001). Här ska hon bo.

Hon lovar sin förläggare Eva Bonnier att skriva en lättsam

uppföljare om det litterära jaget och Madame C, som skakomma strax efter. Men det drar ut på tiden. Det vill sig inte.

Så inträffar katastrofen. Hösten 2006 tvingas hon sälja sittälskade hus, lämna sin älskade trädgård, sina grannar, utsik-ten över havet och tidvattnet som hon ”längtat obefogat efter”sedan ungdomen.

Bokens jag säger ingenting till någon. Håller det hemligt till och med för sina närmaste. Så länge det går, tills flyttfirmankommer och hämtar allt.

– Det är ju som det är ändå. Hela kulturen om att ”det blirbra bara man pratar om det” tycker jag är en enda stor bluffsom hela världen tycks ha gått på.

Den nya bostaden, en lägenhet i en stad nära Nantes, visarsig vara ett fuskbygge. Det finns ingen ände på de dolda felen.

I boken skriver du att absolut ingenting fungerar – låset,varmvattenberedaren, luftkonditioneringen, de elektrisktmanövrerbara fönsterjalusierna, porttelefonen som baratjuter när någon ringer på, spolmekanismen på toaletten …Var det verkligen så här illa?

– Det var värre! Oj, vad mycket pengar jag har förlorat.Du låter ”de tre onda männen”, försäljarna, representera en

ohöljd ondska som du aldrig tidigare i ditt liv stött på. Menäven flyttgubbarna låter som monster. Hur kunde porslin,lampor, litteraturpris, tavlor, ja allt ömtåligt, gå sönder?Hade du inte packat ordentligt?

Allt blir inte som man tror, inte som man planerat. När Bodil Malmsten lämnade Sverige för att bosätta sig i Finistère var hon säker: Här ska jag bo.

Åtta år senare går ”allt åt helvete” och hon tvingas sälja, packa och flytta. Vi ringde upp henne i hennes nya lägenhet i södra Frankrike och frågade:

Vad var det som hände?text charlotte pehrson bild sören håkanlind

21

Bodil_dok_korrad 08-10-08 16.35 Sida 21

”Jag blev tokig. Det var det jag blev”,säger Sofie som bara packade ner bokenHarry Potter och de vises sten när hon lades in på den psykiatriska kliniken.

Boken som-dok_korrad 08-10-09 09.46 Sida 44

45

➤

Sagobokensom blev minräddning

DET ÄR FÖRSTA GÅNGEN jag träffar henne. Nu tassar vivänligt runt varandra inför det samtal som väntar. Låter namnpå bekanta virvla i luften för att ringa in vår gemensammavärld. Sofie Ribbing berättar om den gamla trädgårdsmästar-bostaden, om husets vind där hönsen huserade på 1930-talet,värmepumpen och tomatplantorna. Hon är magnifik, jag hittaringet bättre ord. Stor, vacker, vänlig. Allt annat i 1700-tals-stugan är litet, som huset hos en hobbit i Tolkiens böckertänker jag. Här finns trygga vrår, rogivande mörker när manbehöver och en hel värld av ljus och grönska om man kliver utgenom pardörrarna. En meter från soffan där hon sätter sig,alldeles på min högra sida, ligger sju färgglada Harry Potter-böcker i en rad.

– Jag lade dem där, säger hon. För det är väl om dem vi skaprata?

Vi ska återkomma till de framgångsrika böckerna omHogwarts trollkarlsinternat, men först ber jag henne berättaom krisen. Nej, det låter alldeles för stilla. Jag har kommit för

att be henne beskriva en katastrof . När jag rabblar de fumligafrågorna ”Vad var du mest rädd för, att inte orka, att blitokig?” svarar hon med varma, allvarliga ögon.

– Men jag blev ju tokig. Det var det jag blev. Jag skäms inte.Det krävs ett oerhört mod att skriva in sig på psykiatrisk klinik.

Där någonstans djupnar samtalet om hur det är att leva i enandra lång sjukskrivning. Om hur det känns att fullständigtge upp. Sofie var omgiven av vänner, familj, en älskad man, enson. Ändå gav hon upp. Nu berättar hon för mig hur hon sögsin i en djup depression och hur hon hittade trösten i en berät-telse för barn.

– Vet du vad anomi är? frågar hon.– Nej.– En känsla av att världen är utan moral. Utan logik. Plötsligt

stod det klart för mig att det vuxna livet som jag trodde skullevara mer… begripligt, ja, mera färdigtänkt… helt saknadesynliga spelregler. Jag grep som en vansinnig efter förnuft ochmening. Men hittade ingenting.

Många av oss läshungriga har starka relationer till böcker. Men kan en bok lyfta en människa ur en djup kris?”Absolut”, säger Sofie Ribbing som tog hjälp av sagans värld när hennes egen rasade samman.”Harry Potter blev bryggan mellan mitt sjuka och mitt friska jag.”text stina jofs bild sune fridell

‰

Boken som-dok_korrad 08-10-09 09.47 Sida 45

52

SVERIGE ÄR ETT LITET LAND med flera stora författare ochmånga små och allihop känner varandra eller har varit giftamed varandra eller är gifta med varandra eller är söner ellerdöttrar till varandra och har en far och en mor eller bror somsitter i alla stipendienämnder och prisjuntor och det är enväldig soppa av nepotism och tvätta min rygg och din rygg ochhålla under armarna och den känner jag väl, en hygglig prick,och den har haft det svårt och ska ha pengar och jaså är du sontill den, min gamle vän, ja men då så…

Är det så det är?Att svenska författare och kritiker och förläggare och

stipendieutdelare är ett enda stort läggspel där folk går ut ochin i olika roller och positioner och håller örnkoll på varandra?

Och har det någon betydelse?

Får Per Wästberg goda (och stora) recensioner för att hanhar skrivit en bra bok eller för att han känner alla kulturredak-törer eller för att han sitter i Akademien och därmed på enförsvarlig penningpåse… och recensenten, som också ärförfattare, hade tänkt sig att söka ett stipendium – dumt attreta upp kassakistan, eller hur?

Spelar det någon roll att när filmregissören Tomas Alfredsonansöker om pengar till en ny film på Filminstitutet så hamnaransökan i knät på hans exfru Cissi Elwin? Som är chef där.

Eller har det ingen betydelse alls?Eller är detta bara en bild av läget som oundvikligen uppstår

i ett litet land? Men å andra sidan inte något man kan göra något åt. Kanske hela samhället består av sådanagrupperingar. Skomakare som gifter sig med skomakare.

JF

MF

Sofia AugustdotterMASSÖR

Jan GuillouFÖRFATTARE

Ann-Linn GuillouJOURNALIST

Sandra Andersson

Marina StaghFÖRFATTARE

Ann-Marie SkarpFÖRLÄGGARE

Liza MarklundFÖRFATTARE, JOURNALIST

Leif G W PerssonFÖRFATTARE, KRIMINOLOG

Margot HöjeringFÖRLÄGGARE

Greta WästbergFÖRLÄGGARE†2006

Författare + förläggare +journalister = SANT

Vi tänkte att vi skulle kartlägga bokvärlden.Vilka älskar varandra, vilka är vänner, släkt och grannar? Efter några veckor nöjde vi oss– relationerna mellan journalister, författareoch förläggare är så sammanflätade att vårskiss inte längre gick att läsa. Och då frågadevi oss: Vad innebär det att alla i böckernasvärld i princip hänger ihop med varandra?text ingemar unge illustration sweden

TILLSAMMANS

EX

BARN

KOMPISAR

SLÄKT

Kärlek_och_pengar_korrad 08-10-09 10.38 Sida 52

Snickarsonen blir också snickare och får jobba hos pappa etttag innan han öppnar eget? Eller får gossen jobb i en annanfirma vars ägare är pappas polare? Och statsministerns fru är inte hon också politiker?

Adeln håller ihop och partajar hos varandra och alla journalis-ter är du, bror och syster med varandra och låter bekantas barnprya här och prya där, nog finns det åtskilligt av kända namn somsitter på okända unga nyllen… Tobias Alsing dyker upp på tv-sporten, vafan, heter han inte Adam, nej heter han inte Rolf…?

Konstnärerna är en annan grupp. Liksom företagshöjdare. En av mina polare sa en gång att orsaken till att alla i över-

klassen heter Pjuttan, Grynet och Moffe långt upp i pensions-åldern är att de aldrig byter grupp, deras smeknamn hänger med eftersom de sällan stöter på nya människor som säger

Malou von SiversJOURNALIST

Kaj FölsterFÖRFATTARE

Sissela BokFÖRFATTARE

Andrea Gaytán VegaPOLITIKER

Jan MyrdalFÖRFATTARE, JOURNALIST

Kristian PetriFILMARE, FÖRFATTARE

Stig LarssonFÖRFATTARE, JOURNALIST

Clara MannheimerJOURNALIST SVT

Anna MannheimerJOURNALIST

Kristina LindströmFÖRFATTARE, JOURNALIST SVT

Horace EngdahlFÖRFATTARE

Katarina FrostensonFÖRFATTARE

P C JersildFÖRFATTARE

Margareta JersildFÖRFATTARE

Ronny AmbjörnssonFÖRFATTARE

Fanny AmbjörnssonFÖRFATTARE

Stina GardellJOURNALIST, REGISSÖR

Rikard WolffSKÅDESPELARE

Jean Claude ArnaultFÖRFATTARE

Monica LauritzenFÖRFATTARE, F.D. SR

Kerstin M. LundbergFÖRFATTARE, JOURNALIST SR

Kjell EspmarkFÖRFATTAREAnders Olsson

FÖRFATTARE

Ebba Witt-BrattströmFÖRFATTARE, PROFESSOR

Annika HagströmFÖRFATTARE, JOURNALIST

Anders EhnmarkFÖRFATTARE, JOURNALIST

Johanna EkströmFÖRFATTARE

Margareta EkströmFÖRFATTARE

Per WästbergFÖRFATTARE

er

Anita TheorellFÖRFATTARE Anna-Lena Wästberg

FÖRFATTARE

Roy AnderssonFÖRFATTARE, FILMREGISSÖR

Skarp

RNALIST

Mikael AspeborgF.D. PROGRAMCHEF TV3

Erik WästbergJOURNALIST†1954

Jan AxelssonNYHETER & SAMHÄLLE CHEF, SVT

Majgull AxelssonFÖRFATTARE

Eva HamiltonVD SVT

Lennart HagerforsFÖRFATTARE

Anna-Maria HagerforsFÖRFATTARE

PF

Ann-Sofie Ljung-SvenssonLITTERATURVETARE

Bo StrömstedtJOURNALIST, PROFESSOR

Margareta StrömstedtJOURNALIST, PROFESSOR

Lotten StrömstedtFÖRFATTARE, JOURNALIST

Jannike ÅhlundJOURNALIST

?

FÖRFATTARE

MEDIA/PRESS

FÖRLÄGGARE

VI-MEDARBETARE

ARTISTER/ÖVRIGA

➤

Kärlek_och_pengar_korrad 08-10-09 10.40 Sida 53

68

DEN HEMLIGAHELIGA FAMILJEN”GUD, JAG HATAR min familj, dessa människor som jag aldrigvalde att älska men ändå älskar”, tänker Veronica Hegarty,huvudperson i irländska Anne Enrights Sammankomsten(Brombergs, 2008).

Den är ingen munter roman den irländska författaren AnneEnright skrivit, utan en mörk familjekrönika som rymmerbåde övergrepp, alkoholism och självmord. Min första fråganär jag pratar med henne är därför hur hon ser på familjen.

Är den en källa till neuroser och tragedier eller är den entrygg hamn i tillvaron?

– Den är väl egentligen vare sig det ena eller det andra. Jagtycker att den där formuleringen är lite missvisande. Som jagser det är familjen an inescapable entity, en oundviklig entitet,vare sig den bryter ner eller ger näring.

Nä, Anne Enright har inte alls lust att slå in på det spåret –att problematisera familjen som institution. Jag förklarar mig:

I Sverige har det till exempel under senaste året funnits endebatt om kärnfamiljen ur, främst, ett feministiskt perspektiv.(Hm … hur översätter man ”bitterfitta” till engelska?) Som-liga tycker att den begränsar kvinnors möjligheter och friheter.

Hon lyssnar vänligt men förbryllat.– För mig är din fråga om hur jag ser på familjen ungefär

som att undra om jag har någon stark åsikt om vädret. Närman skriver en roman är man inte intresserad av att göra enpolitisk poäng på det sättet. Man undersöker något snarare.

– Och för min egen privata del, tillägger hon roat, så tyckerjag nog att jag har det bra med min lilla familj – min man ochvåra två barn, som är åtta och fem år gamla. Även med minaföräldrar, bägge i 80-årsåldern, har jag bra kontakt. Jag harockså fyra syskon.

Hur skulle du beskriva schablonbilden av en irländsk familj?– Irland som katolskt land betraktar ju familjen som något

heligt. Den är barnrik förstås, eller så brukade det vara i allafall. Numera är det vanligt att skaffa två, tre barn. Förr kunde

det vara många fler. Men vi är fortfarande ett barnkärt folk,människor är generellt entusiastiska över barn, både sina egnaoch andras. Den irländska familjen handlar om att vara mångaoch att ha starka relationer till varandra. Fast Seamus Heaneyhar konstaterat att den också kan vara en mycket ensamplats… och James Joyce tyckte att familjen var en mardröm.

ROMANEN SAMMANKOMSTEN inleds med nyheten att huvud-personens vuxne bror Liam, en av dem som stått hennenärmast av elva syskon, har dränkt sig. (Titeln syftar på atthela klanen samlas till Liams begravning.) Detta kastar inVeronica i en kris och hon påbörjar en inre resa. Genomminnesbilder, fragment och fantasier om händelser innan honföddes, rekonstruerar hon sin och broderns barndom, och ävenderas farmor Adas ungdom och äktenskap. Varför tog Liamlivet av sig? Svaret finns inbäddad i familjens historia, ochavslöjas naturligtvis inte förrän sent i boken.

Hur fick du idén till den här berättelsen?– Jag hade några tidiga fragment i huvudet, bland annat en

vision av karaktären Lambert Nugent. Hur han sitter i en stol ochär en alldeles för mörk och mystisk figur för att bara framträda ien novell. Han behövde ett längre format. Ett annat fragment jaghade var bilden av en kvinna som hette Mary, som kände sig somen i mängden, som en banalitet. Och det är ju ett av huvudperso-nen Veronicas dilemman, att ha varit ett av så många syskon.

Lambert Nugent är en från början perifer och sedan alltmercentral person i romanen. Han blir dess svarta hål, som allt gravi-terar mot. I romanens upptakt snuvas han på den stiliga kvinnanAda (tillika Veronicas farmor) då hon gifter sig med hans bästevän. I stället tar han ut en sofistikerad, tyst hämnd i efterhand.

– Veronica har väldigt svårt att greppa vad som faktiskt harhänt. Som barn insuper hon atmosfären kring brottet, men vetinte om att det pågår. Tystnaden som kringgärdar det är giftig,säger Anne Enright.

Det handlar om en mamma, en pappa, elva syskon och en mörk hemlighet. Nu kommer den irländska Booker-pristagaren Anne Enrights Sammankomsten på svenska.Och till skillnad mot den svenska trenden så är det härinte en uppgörelse med den heliga familjen. Vi:s kultur-redaktör Nina Solomin har talat med henne.

Enright_korrad 08-10-09 11.21 Sida 68

69

I DENNA DIN FJÄRDE ROMAN – och även i annat du skrivit –har sex spelat en viktig roll i historien?

– Jo, och i min tredje roman The Pleasure of Eliza Lynch varsexscenerna så glada och ymniga, att jag kände att jag den härgången kunde ta itu med de mörkare sidorna av sexualiteten.

I Sammankomsten finns en underton där aggression och sexär intimt förknippade, ”Dina döttrar kommer att ligga medmän som du. Män som kommer att hata dem bara därför att deåtrår dem”, säger Veronica Hegarty till sin make.

Du har tidigare sagt att genom att hantera sexuellt stoffkänner du att du återerövrar ett område som tagits ifrånkvinnor av manliga författare. Tror du att det är någon skill-nad på mäns och kvinnors sätt att skriva om sex?

– Hahaha.(Hon har ett varmt och riktigt kluckande skratt.)– Det är en intressant fråga. Manliga författare beskriver

inte sanningen, eller väldigt få av dem. Å andra sidan, det görinte jag heller i romanen… men många beskriver inte de sexu-ella detaljerna.

– Jag använder överhuvudtaget mycket kroppsliga detaljeri mitt skrivande, det är en naturlig del av min teknik. Det är såorden fastnar i världen för mig. När jag undervisar elever iskrivande framhåller jag jämt att de ska använda sina femsinnen hela tiden.

Anne Enright har alltid gillats av kritikerna, men varit ganskaokänd för en större publik. När Sammankomsten vann detförnäma Bookerpriset förra året blev det naturligtvis ändringpå det. Det senaste året har hon inte haft så mycket tid till egetskrivande.

– Det förändrade inte mitt liv, men mina vardagar, säger hon.Jag har rest jorden runt minst två gånger. Hong Kong, Paris,Colombia, USA, Nya Zeeland, Australien… Priset har hindratmig från att sätta mig vid skrivbordet. Men det har varit heltokej. De senaste åtta åren har jag fött två barn och kommit utmed fem böcker. Så lite paus från skrivandet har inte känts somnågot problem. Tvärtom, det har varit intressant.

(Kluck kluck.) ●

ANNE ENRIGHTFÖDD: I Dublin 1962.AKTUELL: Med Bookerprisbelönade romanen Sammankomsten somnu kommer på svenska. Och med ett besök på den Internationellaförfattarscenen på Kulturhuset 26 november.FAMILJ: Gift med regissören Martin Murphy, en son och en dotter, fem och åtta år gamla. BOR: I staden Bray på Irland.BÖCKER: Två novellsamlingar, fyra romaner, en essäbok om moderskap. Senaste boken var novellsamlingen Taking pictures,som kom i mars i år.ARBETAR: Normalt sett på eftermiddagar och efter kl. 21 på kvällen.

”FÖR MIG ÄR DINFRÅGA OM HUR JAGSER PÅ FAMILJENUNGEFÄR SOM ATTUNDRA OM JAG HARNÅGON STARK ÅSIKTOM VÄDRET.”

SARAM LEE / IBL

Enright_korrad 08-10-09 11.22 Sida 69

70

östen är de väletableradessäsong i bokvärlden, vårenär debutanternas. Nya,fräscha röster, som äntligen,

(äntligen!) publiceras och tar plats i världen. En debut som helt säkertkommer att uppmärksammas är JohanKlings roman Människor helt utan betydelse (Norstedts). Kling var med ipopbandet Ratata på 1980-talet och 2007gjorde han regidebut med den pris-belönta filmen Darling, som skildradeett udda möte mellan en överklasstjejoch en nyskild ingenjör i övre medel-åldern. Debutromanen handlar om enolycksdrabbad, frilansande tv-produ-cent och samtidens unga medieelit.

Hundra år tidigare utspelar sig Den falske vännen (Norstedts), som Henrik B. Nilsson debuterar med,en tegelstensroman på mer än 500 sidorvars hjälte är en redaktör i sekel-skiftets Wien.

Om vi i stället reser framåt i tiden,sisådär ett par hundra år, hamnar vi ijournalisten Kalle Dixelius debutromanToffs bok. Boken av Toff (Ordfront). Endystopisk skildring som utspelar sigefter den stora katastrofen – en genresom bland annat Klas Östergren ochamerikanen Cormac McCarthy bidragittill senaste åren.

En annan science fiction-roman i vår

har titeln Främlingarna (Bonniers) ochär inte skriven av någon debutant, utanav en av våra främsta och effektivasteberättare, Carina Rydberg. Det blirspännande att se vad hon gjort.

I USA har debutanten David Wroblewskigjort succé med The Story of EdgarSawtelle, även den en diger volym, somlegat på New York Times bästsäljarlistai mer än tre månader. I vår kommerhistorien om den mystiske stummepojken som kan prata med hundar ut påsvenska, på Natur & Kultur.

Ytterligare en högintressant debut äramerikanskan Nicole Krauss ManWalks Into a Room. Hon introduceradeshär för tre år sedan med sin andraroman, Kärlekens historia. I den inkän-nande och fängslande historien var dengamle juden Leo Gursky en av huvud-personerna. I Krauss första bok, somBrombergs alltså ger ut på svenska ivår, står en manlig glömsk engelsk-professor i centrum.

Andra amerikanska böcker att hållaögonen på i vår är Paul Austers romanMan In the Dark, som kommer ut undertiteln Mannen i mörkret, CormacMcCarthys No Country for Old Men(som föregick Vägen som kom ut i år)och Philip Roths Exit Ghost. Samt

Höstmörker och julmys i all ära, men låtoss redan nu lyfta blicken och tänka påvåren. Vi:s kulturredaktör Nina Solominhar redan nu kikat på vad förlagenkommer att ge ut framåt vårkanten.

Nu längtar H

Vårfloden_korrad 08-10-09 10.55 Sida 70

71

givetvis den yngre författaren JunotDíaz extremt omtalade roman The BriefWondrous Life of Oscar Wao (svensktitel: Waos korta förunderliga liv) somfick Pulitzerpriset i år.

Bonniers fortsätter också sin utgivningav en av mina personliga favoriter, denåterupptäckta franska författaren IrèneNémirovsky (död 1942), med hennesroman Blodets hetta.

Det talas mycket om att översättning-arna av utländsk litteratur minskar dras-tiskt på de stora förlagen. Men i vårkommer förutom den stora gruppenamerikaner också fransyskan MarieDarrieusecq med romanen Tom är död(Norstedts), om en moders sorgeprocess,liksom israelen Amos Oz med den tunnaRhyming Life and Death (Wahlström &Widstrand), som utspelar sig under åttatimmar i metropolen Tel Aviv.

tt par svenska fackböcker jag är mycket nyfiken på ärgranskande reportern GellertTamas (som skrev Laser-

mannen) bok om de apatiska flykting-barnen (Natur & Kultur), och kulturjournalisten och boxaren Åsa Sandells reportagebok Bakomgarden (Wahlström & Widstrand), om hennes liv som proffsboxare.

I vår kommer också två nyutgåvor av

nyligen avlidne ryske dissidentför-fattaren Alexandr Solzjenitsyns verk,dels klassikern En dag i Ivan Deniso-vitjs liv, dels Den första kretsen(Bonniers, Brombergs).

Och missa för all del inte Ann Jäderlunds nya diktsamling med åretsunderbaraste titel: Vad hjälper det enmänniska om hon häller rent vattenöver sig i alla sina dagar (Bonniers) .Den bara måste man älska. ●

”SCIENCE FICTION AV CARINA RYDBERG, PAUL AUSTERS SENASTE, EN HEL RAD INTRESSANTA DEBUTANTER OCH EN

DIKTSAMLING MED OEMOTSTÅNDLIG TITEL.”

vi till våren

E

FLER SPÄNNANDE TITLAR I VÅRKarin Johanissons Melankoliska rum(Norstedts)Karolina Ramqvists tredje bok Flickvännen(Wahlström & Widstrand)Johan Svedjedals tredje och avslutande del i biografin över Jonas Love Almqvist(Wahlström & Widstrand)Sara Gordans andra roman Uppställning med albatross (Bonniers)Ola Larsmos Jag vill inte tjäna (Bonniers) som utspelar sig i 1880-talets Uppsala.Sofia Rapp Johanssons romandebut Tills skulderbladen blivit vingar (Bonniers)Pauline Wolffs tredje roman Swede. (Bonniers)Oliver Sachs Musikofili (Brombergs)Nils Uddenbergs Gränsvarelser, om apornaskulturhistoria (Natur & Kultur)

Vårfloden_korrad 08-10-09 10.55 Sida 71