Vindkraftens miljöpåverkan Hälsa & ohälsa

  • View
    32

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Vindkraftens miljöpåverkan Hälsa & ohälsa. Kalmar 11 mars 2013 Ebbe Adolfsson Naturvårdsverket Enheten för prövning och regelgivning. Vad jag kommer prata om idag:. 1. Bullers påverkan generellt - PowerPoint PPT Presentation

Text of Vindkraftens miljöpåverkan Hälsa & ohälsa

Samordning av omgivningsbuller

2012-12-05Naturvrdsverket | Swedish Environmental Protection Agency1Vindkraftens miljpverkan

Hlsa & ohlsaKalmar 11 mars 2013

Ebbe AdolfssonNaturvrdsverketEnheten fr prvning och regelgivning12012-12-05Naturvrdsverket | Swedish Environmental Protection Agency21. Bullers pverkan generellt2. Mnniskors hlsa och ohlsa - vindkraft3. Riktlinjer vindkraftVad jag kommer prata om idag:2JOHANNA2012-12-05Naturvrdsverket | Swedish Environmental Protection Agency3Buller ger negativa effekter p mnniskors hlsa

Det r en miljfaktor dr allmnhetens klagoml kar.Buller r ett vxande problem.Vi mste samarbeta fr att bullerarbetet ska g t rtt hll. Begreppet hlsa anvnds hr som det definierats av WHO, dvs, att hlsa inte enbart ska frsts som frnvaron av sjukdom utan som ett tillstnd av vlbefinnande (WHO 1948)JOHANNA32012-12-05Naturvrdsverket | Swedish Environmental Protection Agency4Bullers negativa effekter p mnniskors hlsa Strning (eng. annoyance)SmnstrningFrsmrad prestation, inlrning och taluppfattbarhetFysiologiska effekterPsykosociala effekterHrselskador Orsakar tinnitusHjrt-krlsjukdomkad olycksriskRstproblemHrselskadaObehagStrandeMaskerar talFrsmrad koncentrationSmnstrningStressPverkar det centrala hrselsystemetPverkar det autonoma nervsystemet44JOHANNA2012-12-05Naturvrdsverket | Swedish Environmental Protection Agency5Bullrets effekter beror p bde exponering & situation och individfaktorerExponering & situationTyp av bullerkllaFlera bullerkllorLjudnivTillgng till tyst sidaUtemilj/uteplats lgeSovrummets lge och fnstrens lge

Individen AttitydKnslighet fr ljud/bullerHlsotillstndKnsliga grupper (tex. barn, kroniskt sjuka, gravida, ldre, skiftarbetare, hrselskadade, frmmande sprk)

Effekt

5JOHANNA2012-12-05Naturvrdsverket | Swedish Environmental Protection Agency6Svrt att somnaUppvaknanden, frndring av smndjupetkat antal kroppsrrelser, ndrad andning, sammandragning av ytliga blodkrl, akut kad hjrtfrekvens, hjt blodtryck ndrat beteende (t.ex. smn-medel, ronproppar, stngda fnster)Smnstrningar av buller hur?

Vi fortstter att anvnda vr hrsel ven under smnen. Det innebr att vi ven nr vi sover har koll p omgivningen med hjlp av hrseln.Minskad djupsmn, smre smnkvalitetTrtthetNedstmdhet, olustknslaSnkt prestationsfrmga,(Hjrt- krlsjukdom)6JOHANNA2012-12-05Naturvrdsverket | Swedish Environmental Protection Agency7Om ljudet frn vindkraftverkDet dominerande ljudet r av aerodynamiskt ursprung och uppstr nr rotorbladen passerar genom luften. r av bredbladig karaktr, mest framtrdande frekvensomrde r 63-4 000 Hz.Upplevs vanligen som ett svischande ljud vilket r den typ av ljud som upplevs som mest strande.Rena toner upplevs som mer strande n vanligt ljud. 7JOHANNA2012-12-05Naturvrdsverket | Swedish Environmental Protection Agency8Varfr r ljudet ltt att hra?Det karakteristiska svischande ljudet r ltt att uppfatta ven i nrvaro av bakgrundsljudVindkraftsljudets amplitud (styrka) blir modulerat och varierar i takt med vingarnas passager genom luftenDygnsvariationen (fr f a fr ldre lgre verk) gr att ljudet uppfattas tydligare nattetid.8JOHANNA2012-12-05Naturvrdsverket | Swedish Environmental Protection Agency9Lgfrekvent? Infraljud?Vindkraftverk generar ocks lgfrekvent ljud (20200 Hz) och infraljud (120 Hz)Ljudniverna i lgfrekvens- och infraljudsomrdet r inte hgre n fr mnga andra vanliga bullerkllorInfraljud har niver lngt under vad som r hrbartKommer andelen lgfrekvent ljud frn vindkraftverk i framtiden att ka i och med att verken blir strre? 9JOHANNA2012-12-05Naturvrdsverket | Swedish Environmental Protection Agency10Skuggor frn vindkraftverkenSoligt vder och solen str lgt - roterande skuggor p marken. Denna strning r svr att vrja sig motRisken fr att bli pverkad av skuggor beror p lge och avstnd till vindkraftverkenStrningstiden (dvs den faktiska skuggtiden) ska inte verstiga 30 minuter per dag, och inte mer n sammanlagt 8 timmar per r (Boverket 2009)Sensorer p vindkraftverken r en teknik fr att minska den tid som skuggor uppstrDet saknas vetenskapliga publikationer kring strning av skuggor, reflexer och ljus frn vindkraftsverk.10JOHANNA2012-12-05Naturvrdsverket | Swedish Environmental Protection Agency11Besvrsupplevelser av ljud frn vindkraftverkSambandet mellan bullerstrning och ljudniver frn vindkraft har hittills underskts i tre tvrsnittsstudierDe tre studierna anvnde samma frga fr att mta bullerstrning: Ange fr var och en av nedanstende olgenheter om du lgger mrke till eller strs av dem, nr du vistas utomhus vid din bostad, fljt av en lista med tnkbara olgenheter varav buller frn vindkraft var en.Berkningarna inkluderar inte dem som hade egen ekonomisk vinning av vindkraften, eftersom dessa personer rapporterade klart lgre strning jmfrt med dem som inte hade egen vinning av vindkraften (E. Pedersen, et al. 2009).11JOHANNA2012-12-05Naturvrdsverket | Swedish Environmental Protection Agency12Besvrsupplevelser av ljud frn vindkraftverkStudierna visar p ett tydligt samband mellan berknade niver av vindkraftsbuller och andel strda.Boende med exponering i intervallet 3540 dBA, (utomhus vid fasad): andelen bullerstrda cirka 10% (i de svenska studierna) resp. cirka 20% (den hollndska studien).Andelen mycket bullerstrda var cirka 6% i de svenska och den hollndska studien.12JOHANNA2012-12-05Naturvrdsverket | Swedish Environmental Protection Agency13Resultat frn tre studier (Pedersen et al. 2009)

13JOHANNA2012-12-05Naturvrdsverket | Swedish Environmental Protection Agency14r det mnga som strs av ljudet?

Andelen som upplever sig vara bullerstrda av vindkrafts-ljud vid riktvrdet 40 dBA (utomhus vid fasad) r jmfrbar med andelen bullerstrda vid motsvarande riktvrde fr vgtrafikbuller, 55 dBA(LAeq24h utomhus vid fasad).Obs att antalet personer som strs av vgtrafikbuller r betydligt strre n fr vindkraftsbuller (ca 1,7 miljoner enligt WSP, 2009).Vindkraft r mer strande n vgtrafikbuller vid liknande ekvivalenta ljudniv. Vid 40 dBA (LAeq,24h) vindkraft r strningarna ptagliga medan andelen bullerstrda vid 40 dBA (LAeq,24h) transportbuller r betydligt lgre14(avser rsmedelvrde fr vgtrafik och medelvrde vid 8 m/s p 10 m hjd fr vindkraft)(se till exempel Miedema & Oudshoorn 2001, hrstrm et al. 2006).

2012-12-05Naturvrdsverket | Swedish Environmental Protection Agency15Frklaringar till att fler strs av vindkraftsljudVindkraftverk uppfrs ofta i miljer med lg bakgrundsniv. Pulserande ljud upplevs som mer strande n kontinuerligt ljud med samma frekvensinnehll och genomsnittliga ljudniv. Vindkraftens visuella intrng i miljn pverkar bedmningar av bullerstrning.15(1) Vindkraftverk uppfrs ofta i miljer med lg bakgrundsniv. Detta innebr att ven lga ljudniver frn vindkraft r uppfattbara och drmed potentiellt strande. Studier av vgtrafikbuller har ofta gllt bullerstrning bland boende i strre stder, dr bakgrundsniverna r uppskattningsvis1015 dBA hgre n i landsbygdsmiljer.

(2) Repetitivt pulserande ljud upplevs som mer strande n kontinuerligt ljud med samma frekvensinnehll och genomsnittliga ljudniv (Kantarelis & Walker 1988, Zwicker & Fastl 1990). Detta gller ven fr vindkraftsljud (Seunghoon et al. 2011) och kan vara en bidragande faktor till att vindkraftsljudupplevs som strande ven vid relativt lga ljudniver.

(3) Vindkraftens visuella intrng i miljn kan pverka bedmningar av bullerstrning. Detta stds av att andelen bullerstrda bland boende som ser vindkraftverken r betydligt hgre n bland boende som inte ser verken, vid samma genomsnittliga bullerexponering (E. Pedersen et al. 2009). Vindkraftverken kan upplevas som en onaturlig komponent i landskapet och en hypotes r att vindkraftverk i strre utstrckning n mnga andra bullerkllor fngar den visuella uppmrksamheten. Detta kan medfra en kad fokusering p bullret. Strning av rrliga skuggor och flimmer frn vindkraftverk kan mjligen ocks ka bengenheten att rapportera bullerstrning.

(4) Buller frn vindkraftverk berknas fr en given situation (8 m/s p 10 m hjd) medan berkningarna av trafikbuller avser ett dygnsmedelvrde. Vrden fr vindkraft och trafikbuller r drfr inte direkt jmfrbara.Berkningsmodellerna fr trafikbuller r mer utvecklade n fr vindkraftsbuller. Drfr kan det inte uteslutas att berknade niver av vindkraftsbuller underskattar den faktiska exponeringen i strre utstrckning n fr trafikbuller. Det stlls hgre krav p buller frn vindkraftverk n frn vgtrafik.2012-12-05Naturvrdsverket | Swedish Environmental Protection Agency16Smnstrning pga. bullerOm riktvrdet upprtthlls ska det skydda mot smnstrningar. Dygnsmedelvrde - niverna kan vara hgre p natten men d r man inomhus Jfr SoS riktvrde max 30 dBA inomhus.Studierna visar ingen entydig bild av sambandet mellan vindkraftsbuller och sjlvrapporterad smnstrning. 16Om riktvrdet upprtthlls verskrids frmodligen inte WHO:s riktvrde 40 dBA LAeq nattetid, vilket torde innebra ett fullgott skydd mot smnstrningar. Det r dock viktigt att ppeka att detta avser den faktiska exponeringen vid boendes sovrumsfnster. Studier av van den Berg (2004b) antyder att berknade niver kan vara hgre p natten.

Det r dock viktigt att ppeka att detta avser den faktiska exponeringen vid boendes sovrumsfnster. Studier av van den Berg (2004b) antyder att berknade niver kan vara hgre p natten. Mtningarna gjordes med vedertagna metoder fr ljudemissioner. Stabila atmosfrsfrhllanden kvll och natt leder till kade niver av vindkraftverksljud samtidigt som niverna av bakgrundsljuden sjunker. Lngtidsmtningar visar att bullernivn frn vindkraftverk kan skilja sig upp till 15 dB mellan natt och dag vid vindhastigheter p 34 m/s p 10 m hjd (van den Berg 2004b). Detta gr att man inte skert kan dra slutsatsen att riktvrdet 40 dBA, skyddar fullt ut mot smnstrning, eftersom riktvrden inte baseras p mtningar av faktiska situationer utan endast baseras p berkningar fr 8 m/s p 10 m hjd.

Det kan allts inte